12.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/118

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Etiopien och den senaste plenardebatten i frågan den 20 maj 2015,

—

med beaktande av uttalandet av den 23 december 2015 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om den senaste tidens sammandrabbningar i Etiopien,

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 oktober 2015 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och Tedros Adhanom, utrikesminister i Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien,

—

med beaktande av pressmeddelandet om mötet den 13 januari 2016 mellan vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, och utrikesministern i Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, Tedros Adhanom,

—

med beaktande av uttalandet av den 27 maj 2015 från utrikestjänstens talesperson om valet i Etiopien,

—

med beaktande av förklaringen av den 10 juli 2015 från FN:s särskilde rapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet, David Kaye, om frisläppandet av etiopiska journalister,

—

med beaktande av den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Etiopien av FN:s råd för mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av Cotonouavtalet,

—

med beaktande av Demokratiska förbundsrepubliken Etiopiens författning, som antogs den 8 december 1994, särskilt bestämmelserna i kapitel III om grundläggande fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter och demokratiska rättigheter,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

—

med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som Etiopien ratificerade 1994,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

—

med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Det senaste allmänna valet hölls den 24 maj 2015, då Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) förblev det styrande partiet och tog hem alla platser i det nationella parlamentet, delvis på grund av bristen på utrymme för kritiska eller avvikande röster i valprocessen. Det federala valet i maj ägde rum i en allmän atmosfär av hotelser och oro över den nationella valmyndighetens bristande oberoende. EPRDF har suttit vid makten i 24 år efter att militärregimen störtades 1991.

B.

Under de senaste två månaderna har Etiopiens största region, Oromia, som är hem för Etiopiens största etniska grupp, drabbats av en våg av massprotester mot utökningen av den kommunala gränsen för huvudstaden Addis Abeba, som innebär att bönder riskerar att vräkas från sin mark.

C.

Enligt internationella människorättsorganisationer har säkerhetsstyrkorna besvarat de i allmänhet fredliga protesterna genom att döda minst 140 demonstranter och såra många fler, i vad som kan vara den största krisen som drabbat Etiopien sedan våldsamheterna efter valet 2005. Regeringen har däremot bara medgett att några tiotal personer dödats, liksom tolv medlemmar av säkerhetsstyrkorna.

D.

Den 14 januari 2016 beslutade regeringen att lägga ned den omtvistade storskaliga stadsutvecklingsplanen. Om planen genomfördes skulle den utöka stadens gräns 20 gånger. Utvidgningen av Addis Abeba har redan fördrivit miljontals oromobönder som fastnat i fattigdom.

E.

Etiopien är ett land som präglas av stor religiös och kulturell mångfald. Vissa av de största etniska grupperna, särskilt oromo och somali (Ogaden), har marginaliserats till förmån för amhara och tigray, med begränsat deltagande i den politiska representationen.

F.

De etiopiska myndigheterna har godtyckligt gripit ett antal fredliga demonstranter, journalister och ledare för oppositionspartier i ett brutalt tillslag mot protesterna i Oromiaregionen. De gripna riskerar att utsättas för tortyr och annan misshandel.

G.

Regeringen har brännmärkt huvudsakligen fredliga demonstranter som ”terrorister”, och tillämpar antiterrorkungörelsen (lag nr 652/2009) och sätter in militära styrkor mot dem.

H.

Den 23 december 2015 grep myndigheterna Bekele Gerba, vice ordförande för Oromos federalistkongress (OFC), det största lagligen registrerade politiska partiet i Oromia. Gerba fördes till fängelse och ska strax därefter ha tagits in på sjukhus. Var han befinner sig nu är okänt.

I.

Andra höga OFC-ledare har gripits på godtyckliga grunder under de senaste veckorna eller sägs i praktiken sitta i husarrest.

J.

Detta är inte första gången som etiopiska säkerhetsstyrkor har varit inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med fredliga protester, och det är känt att den etiopiska regeringen systematiskt undertrycker yttrande- och föreningsfriheten och förbjuder enskilda personer att uttrycka avvikande åsikter eller motsätta sig regeringens politik och därmed begränsar det medborgerliga och politiska utrymmet, bland annat genom att genomföra politiskt motiverade åtal enligt den drakoniska lagen mot terrorism, decimera oberoende medier, nedmontera en betydande medborgaraktivism samt slå till mot politiska partier i opposition.

K.

I december 2015 greps ledande aktivister såsom Getachew Shiferaw (chefredaktör för Negere Ethiopia), Yonathan Teressa (en nätaktivist) och Fikadu Mirkana (Oromias radio och tv) på godtyckliga grunder, men har ännu inte åtalats av de etiopiska myndigheterna.

L.

Den etiopiska regeringen inför genomgripande restriktioner för det oberoende civila samhället och medierna. Enligt den förteckning över fångar som Committee to Protect Journalists (CPJ) sammanställde 2014 var Etiopien på fjärde plats i världen när det gäller fängslade journalister, med minst 17 journalister bakom galler. 57 yrkesverksamma i mediebranschen har flytt Etiopien under de senaste fem åren, och ett antal oberoende tidningar har lagts ned till följd av officiella påtryckningar. 2015 låg Etiopien också på fjärde plats på CPJ:s lista över de tio mest censurerade länderna.

M.

Många samvetsfångar som fängslats under tidigare år enbart på grund av sitt legitima utövande av sin yttrande- och åsiktsfrihet, däribland journalister och medlemmar av politiska oppositionspartier, hålls fortfarande frihetsberövade. Vissa av dem har dömts i orättvisa rättegångar, för vissa pågår rättegångarna fortfarande och vissa hålls fängslade utan att åtalas, bland annat Eskinder Nega, Temesghen Desalegn, Solomon Kebede, Yesuf Getachew, Woubshet Taye, Saleh Edris och Tesfalidet Kidane.

N.

Andargachew Tsege, en brittisk-etiopisk medborgare och ledare för ett oppositionsparti som lever i exil, greps i juni 2014. Tsege hade dömts till döden i sin frånvaro flera år tidigare och har suttit praktiskt taget isolerad i dödscell sedan han greps.

O.

Etiopiens kungörelse om välgörenhetsorganisationer och föreningar kräver att organisationer som bedriver opinionsbildning genererar 90 procent av finansieringen av sin verksamhet från lokala källor, vilket har lett till en minskning av insatserna från det civila samhällets organisationer och till att många organisationer i det civila samhället försvunnit. Etiopien avvisade rekommendationer från flera länder om att ändra kungörelsen om välgörenhetsorganisationer och föreningar och antiterrorkungörelsen under granskningen av landets rättighetssituation i samband med människorättsrådets allmänna återkommande utvärdering i maj 2014.

P.

Den etiopiska regeringen har de facto infört en omfattande blockad mot Ogadenregionen i Etiopien, som är rik på olje- och gasreserver. Försök av internationella medier och humanitära grupper att arbeta i och rapportera från regionen betraktas som straffbara gärningar enligt antiterrorkungörelsen. Det finns rapporter om krigsförbrytelser och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av armén och regeringens paramilitära styrkor mot befolkningen i Ogaden.

Q.

Etiopien, det näst mest folkrika landet i Afrika, är enligt uppgift en av de snabbast växande ekonomierna på kontintenten, med en genomsnittlig tillväxttakt på 10 procent under det senaste årtiondet. Det är emellertid fortfarande ett av de fattigaste länderna, med en BNI per capita på 632 US-dollar. Landet kom på 173:e plats av 187 i FN:s index för mänsklig utveckling 2014.

R.

Etiopien spelar en nyckelroll i regionen och åtnjuter politiskt stöd från givare i västvärlden och de flesta av sina regionala grannländer, främst på grund av sin roll som värd för Afrikanska unionen (AU) och sitt bidrag till FN:s fredsbevarande verksamhet, säkerhet och biståndspartnerskap med länder i väst.

S.

Allt eftersom den ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt (tillsammans med betydande utländska investeringar, bland annat inom jordbruks-, byggnads- och tillverkningssektorerna, stora utvecklingsprojekt såsom vattenkraftsdammbyggen och plantager samt omfattande markuthyrning, ofta till utländska företag) har många människor, däribland bönder och boskapsskötare, fördrivits från sina hem.

T.

Enligt artikel 40.5 i Etiopiens författning garanteras etiopiska boskapsskötare rätten till fri mark för bete och odling och rätten att inte flyttas från sina egna marker.

U.

Etiopien har undertecknat Cotonouavtalet. I artikel 96 i detta slås fast att respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör ett väsentligt inslag i AVS-EU-samarbetet.

V.

Etiopien har drabbats av den värsta torkan på flera årtionden, vilket leder till en allt osäkrare livsmedelsförsörjning, allvarlig avmagring och sällsynt boskapsdöd. Nästan 560 000 människor är internflyktingar till följd av översvämningar, våldsamma konflikter om knappa resurser och torka. Den etiopiska regeringen uppskattar att 10,1 miljoner människor, varav hälften barn, är i behov av akut livsmedelsbistånd på grund av torkan.

W.

Etiopien har en permanent tillströmning av migranter och är värdland för ungefär 700 000 flyktingar, främst från Sydsudan, Eritrea och Somalia. Den 11 november 2015 undertecknades en gemensam agenda för migration och rörlighet av EU och Etiopien för att fördjupa samarbetet och dialogen mellan de båda parterna på området migration.

1.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt den senaste tidens användning av övervåld från säkerhetsstyrkornas sida i Oromia och i alla etiopiska regioner och det ökade antalet kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med offrens familjer och kräver en omedelbar frigivning av alla som fängslats för att ha utövat sin rätt att delta i fredliga sammankomster och sin rätt till yttrandefrihet.

2.

Europaparlamentet påminner den etiopiska regeringen om dess skyldighet att garantera de grundläggande rättigheterna, inklusive tillgång till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång, såsom föreskrivs i Afrikanska stadgan och andra internationella och regionala människorättsinstrument, däribland Cotonouavtalet, närmare bestämt artiklarna 8 och 96 i detta.

3.

Europaparlamentet efterlyser en trovärdig, öppen och oberoende utredning av dödandet av demonstranter och av andra påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med proteströrelsen, och uppmanar regeringen att på ett rättvist sätt åtala de ansvariga inför behöriga domstolar.

4.

Europaparlamentet uppmanar Etiopiens regering att respektera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Afrikanska stadgan, inklusive rätten att delta i fredliga sammankomster och yttrande- och föreningsfriheten. Regeringen uppmanas kraftfullt att omedelbart bjuda in FN:s särskilda rapportör om rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och till föreningsfrihet och andra FN-experter på mänskliga rättigheter att besöka Etiopien för att rapportera om situationen.

5.

Europaparlamentet välkomnar regeringens beslut att fullständigt stoppa den särskilda områdesöversiktsplanen för Addis Abeba och Oromia. Parlamentet efterlyser en omedelbar, inkluderande och öppen politisk dialog mellan regeringen, oppositionspartierna, företrädare för det civila samhället och lokalbefolkningen, för att förhindra ytterligare våld och radikalisering bland befolkningen.

6.

Europaparlamentet betonar att fria och oberoende medier är väsentliga för att garantera en välinformerad, aktiv och engagerad befolkning, och uppmanar de etiopiska myndigheterna att sluta att undertrycka det fria flödet av information, bland annat genom störning av sändningar och trakasserier av medier, för att garantera rättigheterna för det lokala civila samhället och medier och underlätta tillträde i hela Etiopien för oberoende journalister och människorättsobservatörer. Parlamentet gläds åt att ”Zone 9”-bloggarna och sex journalister nyligen frigavs.

7.

Europaparlamentet begär att de etiopiska myndigheterna upphör med att använda lagstiftningen mot terrorism (antiterrorkungörelsen nr 652/2009) för att bekämpa politiska motståndare, oliktänkande, människorättsförsvarare, andra aktörer i det civila samhället och oberoende journalister. Parlamentet uppmanar också den etiopiska regeringen att se över sin antiterrorlag i syfte att göra den förenlig med internationell människorättslagstiftning och internationella människorättsprinciper.

8.

Europaparlamentet fördömer de överdrivna restriktionerna mot människorättsarbetet genom kungörelsen om välgörenhetsorganisationer och föreningar, som nekar människorättsorganisationer tillgång till nödvändig finansiering, ger byrån för välgörenhetsorganisationer och föreningar alltför långtgående befogenheter till inblandning i människorättsorganisationer och ytterligare försätter offer för människorättskränkningar i fara genom brott mot principerna om sekretess.

9.

Europaparlamentet uppmanar de etiopiska myndigheterna att förebygga all etnisk eller religiös diskriminering och att uppmuntra och vidta åtgärder till förmån för en fredlig och konstruktiv dialog mellan samtliga folkgrupper.

10.

Europaparlamentet välkomnar Etiopiens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2013 och efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av den.

11.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att genomföra framför allt rekommendationen från människorättsrådets arbetsgrupp om godtyckliga frihetsberövanden och att frige den brittiske medborgaren och politiske aktivisten Andargachew Tsege omedelbart.

12.

Europaparlamentet slår fast att respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten är av avgörande betydelse för EU:s politik att främja utvecklingen i Etiopien och hela Afrikas horn. Parlamentet uppmanar AU att uppmärksamma den politiska, ekonomiska och sociala situationen i sitt värdland Etiopien.

13.

Europaparlamentet uppmanar EU, som största enskilda givare, att övervaka program och politik på ett effektivt sätt för att se till att EU:s utvecklingsbistånd inte bidrar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Etiopien, särskilt genom program som innebär fördrivning av bönder och boskapsskötare, och att utveckla strategier för att minimera eventuella negativa effekter av fördrivning inom EU-finansierade utvecklingsprojekt. Parlamentet betonar att EU bör anpassa sitt ekonomiska stöd efter landets människorättssituation och i vilken grad den etiopiska regeringen verkar för reformer för demokratisering.

14.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att inkludera lokalsamhällen i en dialog om genomförandet av alla storskaliga utvecklingsprojekt. Parlamentet uttrycker sin oro över regeringens tvångsförflyttningsprogram.

15.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över de aktuella förödande klimatförhållandena i Etiopien, som har förvärrat den humanitära situationen i landet. Parlamentet uppmanar EU att tillsammans med sina internationella partner öka sitt stöd till Etiopiens regering och folk. Parlamentet välkomnar det bidrag som nyligen tillkännagavs av EU och uppmanar kommissionen att se till att denna ytterligare finansiering tillhandahålls brådskande.

16.

Europaparlamentet påminner om att Etiopien är ett viktigt destinations-, transit- och ursprungsland för migranter och asylsökande, och att den största flyktingbefolkningen i Afrika finns i landet. Parlamentet noterar därför antagandet av en gemensam agenda för migration och rörlighet mellan EU och Etiopien som rör flyktingar, gränskontroll och kampen mot människohandel. Parlamentet uppmanar även kommissionen att noga övervaka alla projekt som nyligen inletts inom ramen för EU:s förvaltningsfond för Afrika.

17.

Europaparlamentet är ytterst oroat över den ekonomiska och sociala situationen för landets befolkning – särskilt kvinnor och minoriteter samt flyktingar och fördrivna personer, vars antal fortsätter att öka – med tanke på krisen och instabiliteten i regionen. Parlamentet upprepar sitt stöd för alla humanitära organisationer som verkar på plats och i värdländer i närområdet. Parlamentet stöder uppmaningarna från det internationella samfundet och humanitära organisationer om att öka biståndet till flyktingar och fördrivna personer.

18.

Europaparlamentet betonar att det krävs stora offentliga investeringar, särskilt på utbildnings- och hälsoområdet, om målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar de etiopiska myndigheterna att göra ett verkligt åtagande om att uppnå dessa mål.

19.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Etiopiens regering och parlament, kommissionen, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, AVS-EU-ministerrådet, Afrikanska unionens institutioner, FN:s generalsekreterare samt det panafrikanska parlamentet.