15.10.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 278/14

(1)

Ärendet gäller avtal mellan British Airways Plc. (nedan kallat BA), American Airlines Inc. (nedan kallat AA) och Iberia Líneas Aéreas de España S.A. (nedan kallat IB) i syfte att inrätta ett gemensamt företag med delade intäkter som omfattar hela deras personbefordran med flyg på flygvägarna mellan Europa och Nordamerika (nedan kallat transatlantiska flygvägar). I avtalen stadgas om ett omfattande samarbete mellan parterna på de transatlantiska flygvägarna vilket omfattar prissättning, samordning av kapacitet och tidtabeller samt delade intäkter.

(2)

Den 8 april 2009 inledde kommissionen förfarandet mot BA, AA och IB i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 773/2004 (2) för att anta ett beslut i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 1/2003.

(3)

I ett meddelande om invändningar av den 29 september 2009, enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 1/2003 och artikel 10 i förordning (EG) nr 773/2004, intog kommissionen preliminärt ståndpunkten att parternas avtal skulle begränsa konkurrensen på vissa transatlantiska flygvägar. Efter att ha beaktat parternas svar på meddelandet om invändningar och andra nytillkomna uppgifter vidhöll kommissionen sina preliminära konkurrensfarhågor beträffande sex transatlantiska flygvägar. London–Dallas (premium- (3) och icke-premiummarknader (4), London–Boston (premium- och icke-premiummarknader), London–Miami (premium- och icke-premiummarknader), London–Chicago (premiummarknaden), London–New York (premiummarknaden), och Madrid–Miami (premiummarknaden).

(4)

Kommissionen ansåg preliminärt att faktiska eller potentiella konkurrensbegränsande verkningar skulle uppstå på grund av begränsning av konkurrens mellan parterna på de ovannämnda flygvägarna. På dessa flygvägar var parternas ställning särskilt stark och det fanns betydande hinder för inträde eller expansion, i synnerhet brist på ankomst- och avgångstider i rusningstrafik på flygplatserna London Heathrow/Gatwick och New York Newark/JFK, parternas fördel i form av täta avgångar, begränsad tillgång till anslutande trafik och parternas styrka i form av bonusprogram, företagsavtal och marknadsföring. Avtalen skulle undanröja konkurrensen mellan BA, AA och IB, och konkurrerande flygbolag skulle inte kunna utmana dem på de berörda flygvägarna.

(5)

Dessutom slog kommissionen preliminärt fast att det var troligt att konkurrensbegränsande verkningar skulle uppstå på grund av begränsning av konkurrens mellan parterna och tredje parter. Därmed skulle avtalen, på flygvägarna London-Chicago and London-Miami, resultera i ytterligare faktiska eller potentiella konkurrensbegränsande verkningar genom att parterna skulle hindra sina konkurrenter att få tillgång till anslutande trafik, vilket är mycket viktigt för verksamheten på dessa transatlantiska flygvägar.

(6)

BA, AA och IB föreslog åtaganden för att avvärja kommissionens preliminära konkurrensfarhågor.

(7)

Den 10 mars 2010 offentliggjorde kommissionen i enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning med en sammanfattning av kommissionens farhågor och de föreslagna åtagandena och uppmanade tredje parter att inkomma med synpunkter på åtagandena. Den 15 april 2010 underrättade kommissionen parterna om de synpunkter som framförts av tredje parter. Den 12 maj 2010 och den 25 juni 2010 inkom parterna med ändrade åtaganden som reviderats mot bakgrund av de synpunkter som mottagits från tredje parter.

(8)

Genom beslut av den 14 juli 2010 i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 gjorde kommissionen dessa åtaganden bindande för BA, AA och IB. Huvudåtagandena kan sammanfattas enligt följande.

(9)

För det första föreslog parterna att de skulle tillgängliggöra start- och landningstider på London Heathrow eller London Gatwick – efter konkurrenternas val – för att tillåta konkurrenter att bedriva verksamhet på upp till ytterligare 21 direkttrafiklinjer per vecka mellan London och New York, 14 mellan London och Boston, sju mellan London och Dallas och sju mellan London och Miami. På flygvägen mellan London och New York erbjöd sig parterna också att tillhandahålla konkurrenten motsvarande trafiktillstånd på New York JFK- flygplatsen.

(10)

För det andra erbjöd sig parterna att ingå prisavtal (fare combinability agreements) med konkurrenter på de berörda flygvägarna. Dessa avtal gör det möjligt för intresserade lufttrafikföretag och resebyråer att erbjuda en tur- och returresa som innebär att en direkt transatlantisk förbindelse tillhandahålls av det intresserade lufttrafikföretaget och en direktförbindelse för återresan av parterna.

(11)

För det tredje erbjöd sig parterna att ingå särskilda prorata-avtal med konkurrenter på de berörda flygvägarna. Dessa avtal ger intresserade lufttrafikföretag möjlighet att på förmånliga villkor från parterna transportera transitpassagerare på parternas kortdistansflygningar i Europa och Nordamerika (och i vissa utvalda andra länder) i syfte att ”mata” sina egna transatlantiska flygningar på de berörda flygvägarna.

(12)

För det fjärde föreslog parterna att de skulle öppna sina bonusprogram på de berörda flygvägarna för en konkurrent som börjar erbjuda eller utvidgar sina tjänster på den flygvägen, om konkurrenten inte har ett jämförbart bonusprogram.

(13)

För det femte erbjöd sig parterna att regelbundet informera kommissionen om parternas samarbete.

(14)

Mot bakgrund av de åtaganden som blivit bindande för BA, AA och IB anser kommissionen att det inte längre finns någon grund för att ingripa. Beslutet är bindande under en sammanlagd tidsperiod på tio år från och med den dag det antogs.

(15)

Rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgav ett positivt yttrande den 9 juli 2010. Den 12 juli 2010 utfärdade kommissionens förhörsombud sin slutrapport.