13.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/1

1.

Användning av försäkringstekniska faktorer som rör kön vid försäljning av försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster regleras i artikel 5 i rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (1) (nedan kallat direktivet). I artikel 5.1 fastställs att användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar beträffande nya avtal (i den artikeln kallade nya kontrakt) som ingås efter den 21 december 2007 inte får resultera i skillnader mellan enskilda personers premier och ersättningar (nedan kallat den könsneutrala regeln). Enligt artikel 5.2 får undantag från denna regel göras genom att medlemsstaterna tillåter proportionerliga skillnader mellan enskilda personers premier och ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska och statistiska uppgifter.

2.

I en dom som meddelades den 1 mars 2011 (2) (nedan kallad Test-Achats-domen) förklarade Europeiska unionens domstol (nedan kallad EU-domstolen) artikel 5.2 ogiltig från och med den 21 december 2012. EU-domstolen anser att artikel 5.2, genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att utan någon tidsmässig begränsning behålla ett undantag från den könsneutrala regeln i artikel 5.1, strider mot målet om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller beräkningen av försäkringspremier och ersättningar, vilket är det syfte med direktivet som har fastställts av lagstiftaren, och att den därför är oförenlig med artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

3.

Alla medlemsstater tillåter för närvarande att åtskillnad görs mellan könen beträffande åtminstone en typ av försäkring. Försäkringsgivare får i alla medlemsstater i synnerhet använda kön som en riskbedömningsfaktor i samband med livförsäkringar (3). Test-Achats-domen kommer därför att få konsekvenser i alla medlemsstater.

4.

Syftet med dessa riktlinjer är att främja efterlevnad av Test-Achats-domen på nationell nivå. Kommissionens ståndpunkt påverkar emellertid inte eventuella tolkningar av artikel 5 som EU-domstolen kan göra i framtiden.

5.

Från och med den 21 december 2012 måste den könsneutrala regeln i artikel 5.1 tillämpas utan undantag i samband med beräkningen av enskilda personers premier och ersättningar i nya avtal.

6.

I Test-Achats-domen slår EU-domstolen fast att artikel 5.2 i direktivet ”ska följaktligen anses vara ogiltig efter utgången av en lämplig övergångsperiod”, dvs. med verkan från och med den 21 december 2012 (4). Detta innebär att kraven i artikel 5.1 från och med då ska tillämpas utan undantag.

7.

Övergångsperioden måste tolkas utifrån det syfte för direktivet som formuleras i artikel 5.1, dvs. att den könsneutrala regeln bara ska gälla nya avtal som ingås efter det att tidsfristen för införlivandet av direktivet löper ut den 21 december 2007. I skäl 18 i direktivet slås det fast att målet med denna regel är att marknaden inte ska utsättas för alltför plötsliga förändringar. Test-Achats-domen förändrar varken detta mål eller det faktum att den könsneutrala regeln enligt artikel 5.1 bara är tillämplig på nya avtal. Test-Achats-domen innebär att denna regel ska tillämpas utan undantag på nya avtal som ingås från och med den 21 december 2012, eftersom artikel 5.2 då blir ogiltig.

8.

Enligt fast rättspraxis krävs det för en enhetlig tillämpning av EU-rätten och för att principen om likabehandling ska upprätthållas att ordalydelsen i en EU-rättslig bestämmelse, som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas lagstiftning för att avgöra dess innebörd och räckvidd, normalt ska ges en självständig och enhetlig tolkning i hela Europeiska unionen (5).

9.

Begreppet nya avtal definieras inte i direktivet, och det innehåller inte heller någon hänvisning till nationell lagstiftning beträffande dess innebörd. Vid tillämpningen av direktivet bör detta begrepp därför betraktas som ett självständigt begrepp i EU-rätten som ska tolkas enhetligt i hela unionen. Denna enhetliga tolkning ligger i linje med direktivets syfte inom försäkringssektorn, dvs. att den könsneutrala regeln ska gälla efter en övergångsperiod. Begreppet nya avtal (kontrakt) i artikel 5.1 är grundläggande för den praktiska tillämpningen av denna bestämmelse. Olika tolkningar av detta begrepp som baseras på nationell avtalsrätt skulle skapa en risk för olika övergångsperioder som fördröjer en heltäckande tillämpning av den könsneutrala regeln och även leder till olika konkurrensvillkor för försäkringsbolag. Detta skulle undergräva direktivets mål att garantera likabehandling av kvinnor och män i alla medlemsstater när det gäller enskildas försäkringspremier och ersättningar från och med den tidpunkt som fastställs i artikel 5.1 (6) i direktivet.

10.

Tillämpningen av artikel 5.1 förutsätter att man gör en tydlig åtskillnad mellan befintliga och nya avtal. Åtskillnaden måste uppfylla kravet på rättssäkerhet och baseras på kriterier som undviker onödiga ingrepp i befintliga rättigheter och bevarar alla parters berättigade förväntningar. Detta tillvägagångssätt ligger i linje med direktivets mål att undvika alltför plötsliga förändringar på marknaden genom att den könsneutrala regeln bara ska tillämpas på nya avtal.

11.

Den könsneutrala regeln i artikel 5.1 ska alltså tillämpas om a) ett avtal ingås som kräver alla parters uttryckliga medgivande, inbegripet ändringar av befintliga avtal, och b) det sista av de medgivanden som krävs för att avtalet ska kunna ingås ges den 21 december 2012 eller senare.

12.

Följande (7) bör följaktligen betraktas som nya avtal som alltså måste följa den könsneutrala regeln:

13.

Följande situationer (9) bör å andra sidan inte anses utgöra nya avtal:

14.

Enligt artikel 5.1 är alla resultat som innebär att det uppstår skillnader mellan enskilda personers premier och ersättningar till följd av användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar förbjudna. Förbudet gäller inte all användning av kön som en riskbedömningsfaktor. Sådan användning är tillåten när premier och ersättningar beräknas på aggregerad nivå, förutsatt att det inte leder till differentiering på individnivå. Efter Test-Achats-domen är det därför fortsatt möjligt att samla in, lagra och använda information om könstillhörighet eller könsrelaterad information inom dessa gränser, dvs. i följande fall:

—   Reserveringar och internprissättning: Försäkringsgivare får även i fortsättningen samla in och använda uppgifter om könstillhörighet i samband med riskbedömningar, t.ex. för att beräkna försäkringstekniska avsättningar i enlighet med solvensreglerna för försäkringsbolag och att kontrollera sina portföljers sammansättning ur ett aggregerat prissättningsperspektiv.

—   Prissättning av återförsäkring: Återförsäkringsavtal är ett avtal mellan ett försäkringsbolag och ett återförsäkringsbolag. Det är även i fortsättningen tillåtet att använda könstillhörighet i samband med prissättningen av dessa produkter, förutsatt att de inte leder till en könsmässig differentiering på individnivå.

—   Marknadsföring och reklam: Enligt artikel 3.3 gäller direktivet inte medie- och reklaminnehåll, och artikel 5.1 tar bara upp beräkningen av enskilda personers premier och ersättningar. Försäkringsgivare får därför även i fortsättningen via marknadsföring och reklam påverka sammansättningen av sina portföljer genom att t.ex. rikta in sig på antingen män eller kvinnor. Försäkringsgivarna får emellertid inte vägra en person tillgång till en viss produkt med hänvisning till personens kön, såvida inte villkoren i artikel 4.5 uppfylls (12).

—   Liv- och sjukförsäkringar: Den könsneutrala regeln innebär att premier och ersättningar inte får variera mellan två individer beträffande samma försäkring enbart på grund av att de är av olika kön. Det finns emellertid andra riskfaktorer, t.ex. hälsotillstånd eller familjehistoria, som får ligga till grund för en differentiering och som försäkringsgivarna måste bedöma med hänsyn till könstillhörighet, med tanke på att det finns vissa fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män (13).

15.

Kommissionen anser också att det enligt artikel 4.5 i direktivet fortfarande är möjligt för försäkringsgivare att erbjuda könsspecifika försäkringsprodukter (eller valmöjligheter inom ramen för avtal) för att täcka tillstånd som enbart eller främst rör antingen män eller kvinnor (14). Denna möjlighet är emellertid utesluten vad gäller graviditet och moderskap på grund av den särskilda solidaritetsmekanism som fastställs i artikel 5.3.

16.

Test-Achats-domen tar bara upp användning av kön som en faktor i riskbedömning och inte huruvida andra faktorer som försäkringsgivare använder ska vara tillåtna. Enligt artikel 2 b i direktivet är det fråga om indirekt diskriminering när en skenbart neutral riskfaktor särskilt missgynnar personer av ett visst kön. Indirekt diskriminering kan till skillnad från direkt diskriminering vara motiverad om det finns ett berättigat mål och om medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.

17.

Det ska därför även i fortsättningen vara möjligt att använda riskfaktorer som är knutna till könstillhörighet, så länge de utgör verkliga riskfaktorer i sig själva (15).

18.

Test-Achats-domen tar bara upp användningen av könsfaktorn i ett sammanhang där lagstiftaren anser att mäns och kvinnors respektive situation är jämförbar. Domen påverkar inte användningen av andra riskbedömningsfaktorer som ålder och funktionsnedsättning, som för närvarande inte är reglerade på EU-nivå.

19.

I Test-Achats-domen påpekar EU-domstolen att ”(…) likabehandlingsprincipen [innebär] att jämförbara situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling” och att ”[j]ämförbarheten i situationen ska bedömas utifrån föremålet för och syftet med den unionsrättsakt genom vilken den ifrågavarande skillnaden i behandling införs (…)” (16).

20.

Enligt förslaget till ett direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (17) skulle det även i fortsättningen vara tillåtet att använda ålder och funktionsnedsättning, eftersom det inte skulle anses vara diskriminerande. När lagstiftaren slår fast att en särskild praxis under vissa förhållanden inte är diskriminerande innebär det inte att det skapas ett undantag från principen om likabehandling i jämförbara situationer (som bara får tillåtas under en övergångsperiod). Det är snarare en följd av principen om likabehandling genom att det erkänns att de berörda situationerna inte är jämförbara och att de bör behandlas olika (eller att det, trots att de är jämförbara, finns sakliga skäl att behandla dem olika).

21.

Vissa försäkringsprodukter, t.ex. livränteförsäkringar, ger inkomster efter pensionering. Direktivet omfattar emellertid bara försäkringar och pensioner som är privata, frivilliga och åtskilda från anställningsförhållandet, eftersom sysselsättning och yrke uttryckligen är undantagna från dess räckvidd (18). Likabehandling av kvinnor och män när det gäller tjänstepensioner omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (19).

22.

I vissa tjänstepensionsförsäkringar betalas ersättningen ut i en viss form, t.ex. som en livränta. I sådana fall omfattas försäkringen i fråga av direktiv 2006/54/EG även om det är försäkringsgivaren som ska betala ut ersättningen. Om en enskild anställd måste teckna en försäkring direkt med försäkringsgivaren utan att arbetsgivaren är inblandad, till exempel för att omvandla ett engångsbelopp till en livränta, omfattas detta av direktivet. Enligt artikel 8.1 c i direktiv 2006/54/EG ska försäkringar som tecknas av arbetstagare i vilka arbetsgivaren inte är part inte omfattas av direktivet.

23.

Enligt artikel 9.1 h i direktiv 2006/54/EG får olika ersättningsnivåer fastställas för kvinnor och män om de kan rättfärdigas av försäkringstekniska beräkningsfaktorer. Kommissionen anser att Test-Achats-domen inte får några rättsliga konsekvenser för denna bestämmelse, som gäller ett annat och tydligt åtskilt sammanhang, dvs. tjänstepensionsförsäkringar, och som också är utformad på ett helt annat sätt än artikel 5.2 i direktivet. Enligt artikel 9.1 h i direktiv 2006/54/EG anses fastställandet av olika ersättningar för kvinnor och män i själva verket inte vara diskriminerande om de kan rättfärdigas av försäkringstekniska beräkningsfaktorer.

24.

Medlemsstaterna måste ta konsekvenserna av Test-Achats-domen och ändra sin lagstiftning senast den 21 december 2012 för att se till att försäkringsgivare tillämpar den könsneutrala regeln på det sätt som fastställs i domen. Kommissionen kommer att göra en uppföljning och på grundval av de kriterier som fastställs i dessa riktlinjer se till att den nationella lagstiftningen på försäkringsområdet efter denna tidpunkt överensstämmer fullt ut med domen.

25.

Kommissionen vill uppmuntra en konkurrenskraftig och innovativ bransch som försäkringssektorn att göra nödvändiga förändringar och erbjuda konsumenterna attraktiva könsneutrala produkter utan omotiverade konsekvenser för de allmänna prisnivåerna. Kommissionen kommer att noga följa utvecklingen på försäkringsmarknaden för att upptäcka eventuella omotiverade prishöjningar till följd av Test-Achats-domen och vid misstankar om konkurrensbegränsande agerande tillämpa de verktyg som den förfogar över enligt konkurrensrätten (20).

26.

Kommissionen kommer att rapportera om Test-Achats-domens införlivande i nationell lagstiftning och försäkringspraxis 2014 i samband med en mer allmän rapport om genomförandet av direktivet.