52010PC0073

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 3.3.2010

KOM(2010) 73 slutlig

Förslag till

Interinstitutionellt avtal

mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor 3

DEL I – BUDGETRAM och SÄRSKILDA INSTRUMENT 4

A. Bestämmelser om budgetramen 4

B. Bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen 4

B.1 Reserven för katastrofbistånd 4

B.2 Europeiska unionens solidaritetsfond 5

B.3 Flexibilitetsmekanismen 5

B.4 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 6

DEL II - FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET UNDER BUDGETFÖRFARANDET 7

A. Förfarande för det interinstitutionella samarbetet 7

B. Införande av finansiella bestämmelser i lagstiftningsakter 7

C. Utgifter med avseende på fiskeavtalen 8

D. Finansiering av den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken (Gusp) 8

DEL III – SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV EU-MEDEL 11

A. Budgetplanering 11

B. Gemenskapsbyråer och Europaskolor 12

C. Nya finansiella instrument 12

BILAGA - BUDGETSAMARBETE MELLAN INSTITUTIONERNA 14

Del A. Tidsplan för budgetförfarandet 14

Del B. Prioritieringar under budgetförfarandet 14

Del C. Upprättande av budgetförslaget och aktualisering av beräkningar 14

Del D. Budgetförfarande före förlikningen 15

Del E. Förlikning 15

Del F. Ändringsbudgetar 16

Förslag till

Interinstitutionellt avtal

mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

nedan kallade institutionerna ,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

1. Detta avtal ingås i enlighet med artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget ) och har till syfte att förbättra det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna i budgetfrågor.

2. Det är bindande för alla institutioner under hela den period som det gäller.

3. Avtalet påverkar inte de olika institutionernas respektive budgetbefogenheter, såsom dessa fastställs i fördragen, i förordningen om den fleråriga budgetramen[1] och i budgetförordningen[2].

Där det hänvisas till denna punkt kommer rådet att besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

4. Ingen del av detta avtal får ändras utan samtycke från samtliga institutioner.

5. Avtalet består av tre delar:

6. Del I innehåller kompletterande bestämmelser om den fleråriga budgetramen samt bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen.

7. Del II avser det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet.

8. Del III avser bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning av EU-medel.

9. Avtalet träder i kraft samma dag som förordningen om den fleråriga budgetramen och ersätter det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[3].

DEL I – BUDGETRAM och SÄRSKILDA INSTRUMENT

A. Bestämmelser om budgetramen

10. UPPLYSNINGAR OM TRANSAKTIONER SOM INTE FINNS UPPTAGNA I EUROPEISKA UNIONENS ALLMÄNNA BUDGET OCH DEN FÖRVÄNTADE UTVECKLINGEN AV DE OLIKA KATEGORIERNA AV EUROPEISKA UNIONENS EGNA MEDEL ANGES SOM VÄGLEDNING I SÄRSKILDA TABELLER. DESSA UPPLYSNINGAR SKA AKTUALISERAS VARJE ÅR TILLSAMMANS MED DE DOKUMENT SOM ÅTFÖLJER BUDGETFÖRSLAGET.

11. Med undantag för underrubrik 1b (sammanhållning för tillväxt och sysselsättning) och med tanke på principen om sund ekonomisk förvaltning ska institutionerna under budgetförfarandet, och i samband med att budgeten antas, sträva efter att i möjligaste mån lämna tillräckliga marginaler under taken för de olika rubrikerna.

Aktualisering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2013

12. Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2013 kommer att uppdateras av kommissionen år 2010. Vid denna uppdatering kommer kommissionen att ta hänsyn till det faktiska utnyttjandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn kommer också att tas till de regler som fastställts för att garantera att betalningsbemyndiganden utvecklas på ett ordnat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena, och prognoserna för utvecklingen av Europeiska unionens samlade bruttonationalinkomst (BNI).

B. Bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen

B.1 RESERVEN FÖR KATASTROFBISTÅND

13. Reserven för katastrofbistånd är avsedd för att snabb hjälp ska kunna lämnas i syfte att täcka specifika stödbehov i tredjeländer efter händelser som inte kunde förutses när budgeten upprättades, först och främst i form av humanitära insatser, men även genom civil krishantering och skydd då omständigheterna så kräver. Reservens årliga belopp, räknat i 2004 års priser, har fastställts till 221 miljoner euro för den tid som budgetramen omfattar.

Reserven förs in i Europeiska gemenskapernas allmänna budget i form av en avsättning.

När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven kommer den att lägga fram ett förslag till budgetmyndighetens två parter om överföring från reserven till berörda budgetposter.

Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven måste emellertid en undersökning av möjligheterna att omfördela anslag företas.

Vid oenighet kommer ett trepartsmöte att inledas.

Överföringar kommer att ske i enlighet med artikel 26 i budgetförordningen.

B.2 Europeiska unionens solidaritetsfond

14. Europeiska unionens solidaritetsfond är avsedd för att ekonomisk hjälp snabbt ska kunna ges till en medlemsstat eller ett kandidatland som drabbas av en större katastrof, i den mening som avses i den grundläggande rättsakten. Högst 1 miljard euro per år i löpande priser får avdelas för solidaritetsfonden. Minst en fjärdedel av dessa årliga medel kommer den 1 oktober varje år att vara tillgänglig för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga anslaget som förblir outnyttjad får inte överföras till det följande året.

I undantagsfall, och om de återstående medel som finns tillgängliga i fonden det år när katastrofen inträffat i den mening som avses i den berörda grundläggande rättsakten inte är tillräckliga för att täcka det biståndsbelopp som bedöms nödvändigt av budgetmyndigheten, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras med årliga medel som är tillgängliga för påföljande år. Fondens årliga belopp som förs in i budgeten för ett givet år får under inga omständigheter överstiga 1 miljard euro.

När de villkor för att använda medlen i solidaritetsfonden som anges i den grundläggande rättsakten är uppfyllda, kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om att ta den i anspråk. Om det finns medel att omfördela under den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår ska kommissionen ta hänsyn till detta när den lägger fram det förslag som krävs, i enlighet med budgetförordningen, genom det lämpliga budgetinstrumentet. Beslutet om att utnyttja medel ur fonden kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3.

Vid oenighet kommer ett trepartsmöte att inledas.

B.3 Flexibilitetsmekanismen

15. Flexibilitetsmekanismen, för vilken taket är 200 miljoner euro per år i löpande priser, är avsedd att för ett givet budgetår och upp till det angivna beloppet göra det möjligt att finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera av de andra rubrikerna.

Den andel av det årliga anslaget som inte utnyttjas får föras över fram till år n+2. Om flexibilitetsmekanismen utnyttjas kommer man först att utnyttja överföringarna, i kronologisk ordning med de äldsta först. Den andel av det årliga anslaget från år n som inte utnyttjats år n+2 ska förfalla.

Kommissionen får lägga fram förslag om att använda flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag under den rubrik vars anslagsbehov ökat.

I förslaget kommer de behov som ska täckas att anges, liksom beloppen. Förslaget för det berörda budgetåret får läggas fram under budgetförfarandet.

Beslutet om att utnyttja flexibilitetsmekanismen kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3.

Parterna ska komma överens om detta i samband med det årliga budgetförfarandet.

B.4 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

16. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsedd att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av effekterna av större strukturella förändringar i världshandelsmönstren, för att underlätta deras återanpassning på arbetsmarknaden.

Det årliga belopp som avdelas för fonden får inte överstiga 500 miljoner euro i löpande priser och detta belopp får tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår under rubrik 1b i budgetramen.

Anslagen kommer att föras in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning enligt det sedvanliga budgetförfarandet så snart kommissionen funnit tillräckliga marginaler eller dragit tillbaka åtaganden i enlighet med andra stycket.

När i enlighet med den berörda grundläggande rättsakten villkoren är uppfyllda för att utnyttja fonden kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja medel ur fonden kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3.

Samtidigt med förslaget om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga budgetmyndighetens två parter ett förslag om överföring till de berörda budgetposterna. Vid oenighet kommer ett trepartsmöte att inledas.

Överföringar avseende fonden kommer att göras i enlighet med artikel 24.4 i budgetförordningen.

DEL II - FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET UNDER BUDGETFÖRFARANDET

A. Förfarande för det interinstitutionella samarbetet

17. DE NÄRMARE BESTÄMMELSERNA OM SAMARBETE I BUDGETFRÅGOR ANGES I BILAGAN.

B. Införande av finansiella bestämmelser i lagstiftningsakter

18. LAGSTIFTNINGSAKTER OM FLERÅRIGA PROGRAM SOM ANTAS ENLIGT DET ORDINARIE LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET KOMMER ATT INNEHÅLLA EN BESTÄMMELSE I VILKEN LAGSTIFTAREN FASTSTÄLLER PROGRAMMETS FINANSIERINGSRAM.

Detta belopp kommer att utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.

Budgetmyndigheten förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 5 % under hela programmets löptid annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts under genomförandet av programmen, särskilt med utgångspunkt i utvärderingar. Alla ökningar som görs på grund av sådana omständigheter ska ligga inom ramen för utgiftstaken för de berörda budgetrubrikerna, om inte annat sägs i förordningen om den fleråriga budgetramen eller i det här avtalet angående användningen av vissa mekanismer.

Denna punkt tillämpas inte på sådana anslag för sammanhållningspolitiken som godkänts genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som avdelats i förväg av medlemsstaterna, och där det fastställts en finansieringsram för hela programperioden.

19. I lagstiftningsakter om fleråriga program som inte antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet kommer inget ”belopp som bedöms vara nödvändigt” att förekomma.

Om rådet avser att införa en finansiell referens är detta endast ett uttryck för lagstiftarens önskan och påverkar inte budgetmyndighetens befogenheter så som de anges i EUF-fördraget. När en sådan finansiell referens görs i en lagstiftningsakt kommer hänvisning alltid att ske till denna bestämmelse.

Om ett belopp har beslutats genom en överenskommelse enligt det samrådsförfarande som avses i den gemensamma förklaringen av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 4 mars 1975[4], ska det betraktas som ett referensbelopp enligt punkt 15 i detta avtal.

C. Utgifter med avseende på fiskeavtalen

20. UTGIFTER MED AVSEENDE PÅ FISKEAVTALEN KOMMER ATT OMFATTAS AV FÖLJANDE SPECIALBESTÄMMELSER:

Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna för och utvecklingen av förhandlingarna, inbegripet deras effekter på budgeten.

Inom ramen för lagstiftningsprocessen på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra sitt yttersta för att alla förfaranden ska genomföras med minsta möjliga dröjsmål.

Belopp som anslås i budgeten för nya avtal eller förnyelse av avtal som träder i kraft efter den 1 januari ska föras upp i reserven.

Om de anslag som avsatts för fiskeavtalen, inbegripet reserven, skulle visa sig otillräckliga, kommer kommissionen att förse budgetmyndigheten med de uppgifter som behövs för att i ett trepartsmöte, eventuellt i förenklad form, diskutera orsakerna till denna situation och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov kommer kommissionen också att föreslå lämpliga åtgärder.

Kommissionen kommer varje kvartal att förse budgetmyndigheten med detaljerade uppgifter om hur de gällande avtalen tillämpas samt med en ekonomisk prognos för återstoden av året.

D. FINANSIERING AV DEN GEMENSAMMA UTRIKES OCH SÄKERHETSPOLITIKEN (GUSP)

21. FÖR DE UTGIFTER FÖR DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN (NEDAN KALLAD Gusp ) som belastar Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med artikel 41 i fördraget om Europeiska unionen, kommer institutionerna varje år att sträva efter att, inom ramen för förlikningskommittén och utifrån kommissionens budgetförslag, nå en överenskommelse om vilket belopp som ska föras in i Europeiska unionens budget för driftsutgifter och om hur anslagen ska fördelas mellan de artiklar i budgetavdelningen för Gusp som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Om ingen överenskommelse nås ska parlamentet och rådet föra in samma belopp i budgeten som det i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i budgetförslaget, om detta är lägre.

Det totala beloppet för driftsutgifter för Gusp kommer att fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp så som föreslås i det fjärde stycket i denna punkt. Varje artikel kommer att omfatta instrument som redan har antagits, instrument som är planerade men ännu ej antagna samt alla framtida, dvs. ännu ej planerade instrument som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.

Kommissionen har i enlighet med budgetförordningen behörighet att självständigt göra anslagsöverföringar mellan artiklarna inom budgetavdelningen för Gusp, så att de samlade anslagen för Gusp kan användas med den flexibilitet som bedöms nödvändig för att säkerställa att åtgärder inom Gusp kan genomföras snabbt. Om beloppet i budgetavdelningen för Gusp under ett budgetår är otillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna kommer Europaparlamentet och rådet att på förslag av kommissionen enas om att omedelbart söka en lösning, med hänsyn tagen till förordningen om den fleråriga budgetramen samt punkt 10 i detta avtal.

Inom budgetavdelningen för Gusp kan de artiklar där åtgärder inom Gusp ska tas upp ha följande lydelse:

- Krishantering, konfliktförebyggande, konfliktlösning och stabiliserande insatser, övervakning och genomförande av freds- och säkerhetsprocesser.

- Icke-spridning och nedrustning.

- Nödåtgärder.

- Förberedande åtgärder och uppföljningsåtgärder.

- Särskilda representanter för Europeiska unionen.

Belopp för åtgärder under den artikel som avses i tredje strecksatsen får inte överstiga 20 % av det totala beloppet i budgetkapitlet för Gusp.

22. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik kommer varje år att höra Europaparlamentet angående ett planeringsdokument som ska upprättas och överlämnas före den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller Gusp, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska unionens allmänna budget och en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1. Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik kommer också att hålla Europaparlamentet informerat genom att minst fem gemensamma samrådsmöten hålls per år inom ramen för den politiska dialogen om Gusp, enligt beslut senast i förlikningskommittén. Deltagarna vid dessa möten ska vara följande:

23. Europaparlamentet: de två berörda utskottens presidier.

24. Rådet: ordföranden för kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik.

Företrädare för kommissionen kommer också att delta i dessa möten.

Varje gång rådet antar ett beslut inom Gusp som medför utgifter kommer den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik att omedelbart och senast fem arbetsdagar efter det slutliga beslutet i varje enskilt fall meddela Europaparlamentet en uppskattning av de beräknade kostnaderna (finansieringsöversikt), särskilt dem som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.

Kommissionen kommer en gång i kvartalet att underrätta budgetmyndigheten om genomförandet av åtgärder inom Gusp och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.

DEL III – SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV EU-MEDEL

A. Budgetplanering

25. TVÅ GÅNGER OM ÅRET, FÖRSTA GÅNGEN I MAJ/JUNI (TILLSAMMANS MED DE DOKUMENT SOM ÅTFÖLJER BUDGETFÖRSLAGET) OCH ANDRA GÅNGEN I DECEMBER/JANUARI (EFTER ANTAGANDET AV BUDGETEN), KOMMER KOMMISSIONEN ATT LÄGGA FRAM EN FULLSTÄNDIG BUDGETPLANERING FÖR RUBRIKERNA 1A, 2 (MILJÖ OCH FISKE), 3A, 3B OCH 4 I BUDGETRAMEN. I DETTA DOKUMENT, UPPSTÄLLT EFTER RUBRIK, POLITIKOMRÅDE OCH BUDGETPOST, BÖR FÖLJANDE ANGES:

a) Gällande lagstiftning , med åtskillnad mellan fleråriga program och årliga åtgärder.

- För fleråriga program ska kommissionen ange enligt vilket förfarande de antagits (ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande), deras varaktighet, referensbeloppen och hur stor andel som tilldelas administrativa utgifter.

- För åtgärder som ryms inom ett budgetår (pilotprojekt, förberedande åtgärder och åtgärder som sköts av gemenskapsbyråer) och åtgärder som finansieras inom ramen för kommissionens befogenheter bör kommissionen lämna fleråriga beräkningar; när det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder bör kommissionen ange de marginaler som lämnats under de tillåtna utgiftstaken enligt artikel 32 i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen[5].

b) Förslag till lagstiftning som ännu inte antagits : Kommissionens förslag uppställda per budgetpost (lägsta nivån), kapitel och politikområde. En mekanism bör finnas för att uppdatera tabellerna varje gång ett nytt förslag antas så att budgetkonsekvenserna kan bedömas.

Kommissionen bör överväga metoder för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och sin lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange huruvida det tagits med i planeringen för maj–december eller inte. Budgetmyndigheten bör särskilt informeras om

a) alla nya lagstiftningssakter som antagits men inte tagits med i dokumentet för maj−december (med motsvarande belopp),

b) alla förslag till lagstiftning som lagts fram men inte tagits med i dokumentet för maj–december (med motsvarande belopp),

c) planerad lagstiftning enligt kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning med angivande av åtgärder som kan ha en ekonomisk inverkan (ja/nej).

Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen som de nya lagstiftningsförslagen kräver.

B. Gemenskapsbyråer och Europaskolor

26. VARJE GÅNG KOMMISSIONEN LÄGGER FRAM FÖRSLAG OM ATT INRÄTTA EN NY BYRÅ SKA DEN BEDÖMA BUDGETKONSEKVENSERNA INOM DEN BERÖRDA RUBRIKEN I BUDGETRAMEN. UTIFRÅN DESSA UPPGIFTER, OCH UTAN ATT DET INVERKAR PÅ LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDET FÖR INRÄTTANDET AV BYRÅN, FÖRBINDER SIG BUDGETMYNDIGHETENS BÅDA PARTER ATT INOM RAMEN FÖR BUDGETSAMARBETET I GOD TID NÅ EN UPPGÖRELSE OM FINANSIERINGEN AV BYRÅN.

Ett liknande förfarande ska tillämpas när en ny Europaskola ska inrättas.

Följande förfarande kommer att tillämpas:

- Kommissionen kommer först att presentera varje förslag till inrättande av en ny byrå vid det första trepartsmötet efter det att den själv antagit förslaget. Den kommer också att lägga fram den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget till rättsakt och redogöra för konsekvenserna av inrättandet av den nya byrån under den period som återstår av den gällande budgetramen.

- Beroende på framstegen med lagstiftningsprocessen, och förutsatt att var och en av budgetmyndighetens två parter är redo att ta ställning till finansieringsöversikten innan rättsakten ska antas, sätts sedan frågan om inrättande av en ny byrå upp på dagordningen för ett kommande trepartsmöte (i brådskande fall i förenklad form), i syfte att nå en överenskommelse om finansieringen.

- I det tredje steget bekräftas den överenskommelse som nåtts vid ett trepartsmöte genom en gemensam förklaring, som ska godkännas av budgetmyndighetens två parter enligt deras respektive arbetsordning.

C. Nya finansiella instrument

27. INSTITUTIONERNA ÄR ENIGA OM ATT DET ÄR NÖDVÄNDIGT ATT INFÖRA SAMFINANSIERINGSMEKANISMER FÖR ATT STÄRKA DE HÄVSTÅNGSEFFEKTER EUROPEISKA UNIONENS BUDGET FÖR MED SIG GENOM EN FÖRSTÄRKNING AV FINANSIERINGSINCITAMENTEN.

De är också eniga om att främja alla typer av finansiella instrument vilka fungerar som katalysatorer för offentliga och privata investerare.

När budgetförslaget läggs fram kommer kommissionen att informera budgetmyndigheten om finansieringen från Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling till förmån för investeringar i forskning och teknisk utveckling, transeuropeiska nätverk samt små och medelstora företag.

Utfärdat i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar På kommissionens vägnar

Ordförande Ordförande Ledamot av kommissionen […] […] […]

BILAGA - BUDGETSAMARBETE MELLAN INSTITUTIONERNA

Del A. Tidsplan för budgetförfarandet

28. Institutionerna ska följa den tidsplan för de olika stegen i budgetförfarandet som följer av punkterna 2, 3, 8, 9, 11, 12 och 14 nedan. Innan budgetförfarandet inleds kan institutionerna om de så önskar enas om lämpliga modifieringar av tidsplanen.

Del B. Prioritieringar under budgetförfarandet

29. I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget, och senast i april, ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret.

Del C. Upprättande av budgetförslaget och aktualisering av beräkningar

30. Kommissionen ska anta budgetförslaget under den sista veckan i april eller senast under den första veckan i maj.

31. Kommissionen ska varje år lägga fram ett budgetförslag som svarar mot Europeiska unionens faktiska finansieringsbehov.

Kommissionen ska ta hänsyn till

a) de prognoser över behoven av medel från strukturfonderna som lämnas av medlemsstaterna,

b) kapaciteten för att utnyttja anslag och sträva efter att vidmakthålla ett strikt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden,

c) möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotåtgärder och/eller nya förberedande åtgärder eller att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löpt ut, efter en bedömning av förutsättningarna att få till stånd en grundrättsakt, i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen (definition av grundrättsakt, villkor för när grundläggande rättsakter ska krävas samt undantag),

d) behovet av att säkerställa en sådan utveckling av utgifterna i förhållande till föregående budgetår som överensstämmer med budgetdisciplinens krav.

32. Institutionerna ska i möjligaste mån undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga belopp.

33. Budgetmyndighetens två parter förpliktar sig också att ta hänsyn den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen utför inom ramen för budgetförslaget, och utifrån genomförandet av pågående års budget.

34. Med hänsyn till betydelsen av sund ekonomisk förvaltning och de effekter som betydande förändringar av kontoplanen kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten, förpliktar sig budgetmyndighetens två parter att diskutera eventuella förslag till sådana större ändringar med kommissionen i samband med förlikningen.

35. Fram till dess att förlikningskommittén sammankallats får kommissionen när så krävs ändra sitt budgetförslag i enlighet med artikel 314.2 i EUF-fördraget, inklusive genom en ändringsskrivelse med aktualiserade beräkningar av utgifterna på jordbruksområdet. Så snart som uppgifterna är tillgängliga kommer kommissionen att informera budgetmyndighetens båda parter om dessa aktualiserade beräkningar. Kommissionen kommer att ställa all nödvändig dokumentation till budgetmyndighetens förfogande.

Del D. Budgetförfarande före förlikningen

36. Ett trepartsmöte ska sammankallas i tillräckligt god tid före rådets behandling för att institutionerna ska ha möjlighet att utbyta synpunkter på kommissionens förslag.

37. För att kommissionen ska få tillräckligt med tid för att bedöma genomförandeaspekterna av de ändringar som budgetmyndigheten planerar, och när så krävs utforma eller förlänga förberedande åtgärder eller pilotprojekt, ska budgetmyndighetens båda parter underrätta kommissionen om sina avsikter i denna fråga i mitten av juni, så att en första diskussion kan äga rum vid trepartsmötet.

38. Rådet ska avsluta sin behandling senast i slutet av juli.

39. Europaparlamentets budgetutskott röstar om sin behandling av förslaget senast i slutet av september eller i början av oktober, och Europaparlamentets plenarmöte röstar om sin behandling i mitten av oktober.

Del E. Förlikning

40. Om Europaparlamentet antar ändringar ska förlikningskommittén sammankallas av Europaparlamentets ordförande, med godkännande från rådets ordförande och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i EUF-fördraget. Beslutet om att sammankalla förlikningskommittén ska undertecknas och skickas i samma skede som parlamentet håller sin plenaromröstning om budgeten.

41. Institutionerna ska gemensamt anstränga sig för att förlikningskommitténs arbete ska kunna fullbordas på 21 dagar, dvs. till i mitten av november.

42. All nödvändig dokumentation ska utväxlas mellan institutionerna i så god tid som möjligt, så att förlikningskommittén kan börja förbereda en gemensam text.

43. Ett möte för tekniska förberedelser kan anordnas före Europaparlamentets omröstning i syfte att organisera det kommande arbetet.

44. Ordförandeskapet i förlikningskommittén ska utövas gemensamt av företrädare för Europaparlamentet och rådet. Vice ordföranden för den institution som är värd för mötet ska vara ordförande i kommittén. Varje institution kommer i enlighet med sin arbetsordning att utse sina företrädare för varje möte och fastställa sina förhandlingsmandat.

45. I enlighet med artikel 314.5 andra stycket i EUF-fördraget ska kommissionen delta i förlikningsförfarandet och ta alla nödvändiga initiativ för att främja ett närmande av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter.

46. Datum och dagordningar för förlikningskommitténs sammanträden ska fastställas gemensamt av ordförandena för att säkra ett välfungerande arbete inom förlikningskommittén under hela förlikningsförfarandet. Kommissionen ska rådfrågas angående de datum som föreslagits.

47. Trepartsmöten ska hållas under hela förlikningsförfarandet med olika företrädare för att lösa de frågor som kvarstår och utarbeta ett underlag för att uppnå enighet i förlikningskommittén.

48. Förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska växelvis äga rum i Europaparlamentets och rådets lokaler för att garantera att de båda institutionerna på ett rättvist sätt bidrar med den utrustning som behövs, inbegripet för tolkning.

49. Europaparlamentets sekretariat och rådets generalsekretariat ska gemensamt och tillsammans med kommissionens generaldirektorat för budget fungera som förlikningskommitténs sekretariat, enligt en klar och på förhand fastställd fördelning av de tre institutionernas uppgifter.

50. Förlikningskommittén ska ha tillgång till kommissionens budgetförslag, rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar. Kommissionen ska vidare lägga fram sitt yttrande om genomförbarheten i rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar samt, om denna handling har färdigställts, sitt informationsmeddelande om budgetgenomförandet.

51. Enighet om ett gemensamt utkast ska fastställas på ett sammanträde i förlikningskommittén eller senare genom skriftväxling mellan ordförandena. En kopia av dessa skrivelser ska vidarebefordras till kommissionen.

52. Budgetmyndighetens två parter ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de resultat som uppnås under förlikningsförfarandet ska iakttas under hela budgetförfarandet, i enlighet med bestämmelserna i EUF-fördraget.

53. Institutionerna ska sträva efter att hålla en gemensam presskonferens för att meddela att förlikningen kunnat fullbordas på ett framgångsrikt sätt. De ska också sträva efter att utarbeta gemensamma pressmeddelanden.

54. När förlikningskommittén har enats om en gemensam text ska Europaparlamentet och rådet vinnlägga sig om att så snart som möjligt godkänna resultatet av förlikningskommitténs arbete i enlighet med artikel 314.6 i EUF-fördraget samt enligt sina respektive arbetsordningar.

Del F. Ändringsbudgetar

Allmänna principer

55. Eftersom ändringsbudgetar ofta gäller specifika och ibland brådskande frågor ska institutionerna enas om nedanstående principer. Målet är att lägga grunden för ett gott interinstitutionellt samarbete som gör det möjligt att anta ändringsbudgetarna snabbt och smidigt, och i möjligaste mål utan att förlikningsmöten behöver sammankallas.

56. Institutionerna ska också sträva efter att hålla nere antalet ändringsbudgetar.

Tidsplan

57. Kommissionen ska i förväg underrätta budgetmyndighetens två parter om de datum då den tror sig kunna anta förslag till ändringsbudgetar, utan att dessa uppgifter påverkar det faktiska datumet då förslaget antas.

58. Var och en av budgetmyndighetens två parter ska i enlighet med sin respektive arbetsordning föresätta sig att behandla kommissionens förslag till ändringsbudget inom kort efter det att kommissionen har antagit det.

59. För att påskynda förfarandet ska budgetmyndighetens två parter att se till att deras respektive dagordningar ligger väl i fas med varandra, så att arbetet kan bedrivas på ett väl samordnat och konsekvent sätt. De ska därför så snart som möjligt upprätta en vägledande tidsplan för de olika steg som leder fram till budgetens slutliga antagande.

De ska också ta hänsyn till den relativa brådska som föreligger med ändringsbudgeten i fråga samt behovet av att anta den i god tid för att den ska få verkan inom det år det gäller.

Samarbete under behandlingen hos var och en av budgetmyndighetens parter

60. Under förfarandets gång ska institutionerna samarbeta i konstruktiv anda för att bana väg för ett tidigt antagande av ändringsbudgeten.

Om så är lämpligt och om det finns en risk för avvikande ståndpunkter kan var och en av budgetmyndighetens två parter, innan den antar sin slutliga ståndpunkt, sammankalla ett specifikt trepartsmöte för att diskutera de avvikande ståndpunkterna och försöka nå en kompromiss.

61. Alla förslag till ändringsbudgetar som lagts fram av kommissionen och som ännu inte slutligt antagits ska sättas upp på dagordningen för de trepartsmöten som planeras inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Kommissionen kommer att lägga fram sina förslag till ändringsbudgetar och budgetmyndighetens två parter kommer såvitt det är möjligt att meddela sina ståndpunkter före trepartsmötet.

62. Om en kompromiss kan nås under trepartsmötet åtar sig var och en av budgetmyndighetens parter att ta hänsyn till resultaten av mötet när de i enlighet med fördraget och sina respektive arbetsordningar behandlar förslaget till ändringsbudget.

Samarbete efter behandlingen hos var och en av budgetmyndighetens parter

63. Om Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt utan ändringar ska förslaget till ändringsbudget antas.

64. Om Europaparlamentet antar ändringar med en majoritet av sina ledamöter ska artikel 314.4 c i EUF-fördraget tillämpas. Innan förlikningskommittén sammanträder kommer dock ett trepartsmöte att hållas.

65. Om en överenskommelse kan nås vid trepartsmötet och budgetmyndighetens två parter godkänner denna ska förlikningsförfarandet avslutas genom en skriftväxling, och utan att förlikningskommittén behöver sammanträda.

66. Om ingen överenskommelse nås vid trepartsmötet ska förlikningskommittén sammanträda och organisera sitt arbete enligt de omständigheter som råder, med målet att kunna slutföra en så stor del av beslutsprocessen som möjligt inom den tidsfrist på 21 dagar som anges i artikel 314.6 i EUF-fördraget. Förlikningskommittén får fullborda förfarandet genom en skriftväxling.

[1] EUT L, s. .

[2] Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

[3] EUT C 139, 14.5.2006, s. 1.

[4] EGT C 89, 22.4.1975, s. 1.

[5][6]-34=>H¿Óîï< = f g h i j k – Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.