12.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 302/6

SOM BEAKTAR

och SOM SÄRSKILT ERINRAR OM

1.

lärarnas kunskaper, färdigheter och engagemang (15) samt skolledningens kvalitet är de viktigaste faktorerna för att uppnå utbildningsresultat av hög kvalitet; god pedagogik och förmåga att inspirera alla elever att göra sitt bästa kan ha en varaktig positiv återverkan på ungdomars framtid; det är därför synnerligen viktigt att inte bara garantera att de som rekryteras till tjänster som lärare och skolledare har bästa kompetens och är väl skickade för de uppgifter de ska fullgöra, utan även att tillhandahålla grundutbildning av högsta standard och kontinuerlig fortbildning för lärarpersonal på alla nivåer; detta kommer i sin tur att bidra till att höja såväl yrkets status som attraktionskraft,

2.

utbildningsprogram för lärare, som är synnerligen viktiga faktorer både för att lärare och skolledare ska kunna förbereda sig på sina uppgifter och för att säkerställa lärares och skolledares kontinuerliga fortbildning, måste vara av hög kvalitet, motsvara lärarnas och skolledarnas behov och grunda sig på en välavvägd kombination av solid akademisk forskning och omfattande praktisk erfarenhet; det är viktigt att grundläggande lärarutbildning, stöd i början av karriären (introduktionshandledning (16) och kontinuerlig fortbildning hanteras som en sammanhängande helhet,

3.

en ny lärares första tjänst efter genomförd grundläggande lärarutbildning har särskild betydelse för hans/hennes motivation, prestation och yrkesmässiga utveckling; nyutexaminerade lärare kan ha svårigheter att anpassa sig till skolans verklighet och tillämpa vad de lärt sig under den grundläggande lärarutbildningen; i slutändan är det också många av dem som överger lärarkarriären till betydande kostnad för både dem själva och samhället; omfattande nationella och internationella forskningsresultat visar dock att strukturerade stödprogram för alla nya lärare kan minska detta fenomen, de kan även vara av nytta för lärare som återvänder till yrket,

4.

inga kurser under den inledande lärarutbildningen, hur utmärkta de än, kan ge lärarna all den kompetens de kommer att behöva under sin karriär; kraven på läraryrket utvecklas snabbt och medför behov av nya metoder; för kunna undervisa verkligt effektivt och anpassa sig till elevernas föränderliga behov i en värld med snabba sociala, kulturella, ekonomiska och tekniska förändringar, måste lärarna själva reflektera över sina egna behov av lärande inom ramen för den egna speciella skolmiljön och ta ett större ansvar för sitt eget livslånga lärande som ett sätt att uppdatera och utveckla sina egna kunskaper och färdigheter; det kan dock konstateras att en del lärare fortfarande har alltför få möjligheter att delta i fortlöpande fortbildningsprogram, medan ett betydande antal av dem som har dessa möjligheter anser att programmen inte alltid är tillräckligt relevanta för deras enskilda behov och de utmaningar de ställs inför,

5.

en effektiv skolledning är en viktig faktor när det gäller att utforma den övergripande undervisnings- och inlärningsmiljön, höja ambitionerna och ge elever, föräldrar och personal stöd och på så sätt främja högre resultatnivåer; det är därför synnerligen viktigt att se till att skolledare har eller har möjlighet att utveckla den kapacitet och de kvaliteter som krävs för att fullgöra det allt större antalet uppgifter de åläggs; det är lika viktigt att se till att skolledare inte åläggs alltför många administrativa uppgifter utan inriktar sig på viktiga frågor som undervisningens kvalitet, undervisningsplaner, pedagogiska frågor och personalens prestationer, motivation och utveckling,

6.

utbildningspersonal på alla nivåer, inbegripet skolledare, i högre grad skulle kunna dra nytta av större rörlighet i lärandet och av nätverk, med tanke på den viktiga roll som dessa har spelat för att stärka utbildningssystemens och utbildningsinstitutionernas kvalitet och för att göra sådana system och institutioner öppnare, mer utåtriktade, tillgängliga och effektiva,

1.

Europas utbildningssystem, även om de skiljer sig åt i många avseenden, har ett gemensamt behov av att locka till sig och behålla utbildningspersonal och skolledare av bästa kvalitet för att kunna säkerställa högkvalitativa utbildningsresultat; stor omsorg och uppmärksamhet måste därför ägnas åt att fastställa blivande lärares och skolledares förväntade profil, välja ut dem och förbereda dem på sina uppgifter,

2.

utbildningsprogram för lärare bör vara av hög kvalitet, evidensbaserade och motsvara behoven; de som ansvarar för att utbilda lärare – och även för att utbilda lärarutbildare – bör själva ha uppnått hög akademisk standard och ha god praktisk erfarenhet av undervisning samt den kompetens som god undervisning kräver; insatser bör också göras för att se till att lärarhögskolor samarbetar effektivt med, å ena sidan, dem som utför pedagogisk forskning vid andra högre utbildningsanstalter och, å andra sidan, med skolledare,

3.

lärare, med hänsyn till de ökade krav som ställs på dem och deras alltmer komplicerade roll, under hela sin karriär behöver tillgång till effektivt personalstöd och yrkesmässigt stöd, särskilt under den första tiden i yrket,

4.

lärares utbildning och utveckling i en snabbt föränderlig värld och i överensstämmelse med konceptet livslångt lärande bör utgöra en konsekvent och kontinuerligt helhet som omfattar den grundläggande lärarutbildningen (med en omfattande praktikdel), introduktionshandledningen och den fortlöpande lärarfortbildningen; särskilda insatser bör göras för att se till att

5.

det med hänsyn till den avsevärda påverkan som skolledare har när det gäller hela inlärningsmiljön, inbegripet personalens motivation, arbetslust och prestationer, undervisningsmetoder och både elevers och föräldrars attityder och ambitioner, är nödvändigt att se till att skolledare ges tillräckliga möjligheter att utveckla och upprätthålla effektiv ledarskapsförmåga; eftersom de utmaningar som följer av att leda lärgemenskaper är likadana i hela Europa skulle skolledare också kunna dra nytta av samarbetslärande med sina motparter i andra medlemsstater, bland annat genom utbyte av erfarenheter och exempel på god praxis samt gränsöverskridande möjligheter till fortbildning,

1.

vidta ytterligare åtgärder för att se till att läraryrket drar till sig och behåller kandidater med hög kompetens och att lärare är tillräckligt förberedda och har getts tillräckligt stöd för att effektivt kunna utföra sina uppgifter,

2.

vidta lämpliga åtgärder så att alla nya lärare ges möjlighet att delta i introduktionshandledning som ger både yrkesmässigt och personligt stöd under deras första år som lärare,

3.

vidta åtgärder för regelbunden översyn av lärares individuella fortbildningsbehov på grundval av självbedömning och/eller extern bedömning och se till att det finns tillräckliga möjligheter till fortlöpande fortbildning för att tillgodose dessa behov och på så sätt säkerställa positiva återverkningar på elevernas studieresultat,

4.

aktivt främja de möjligheter som utbytes- och rörlighetsprogram erbjuder på såväl nationell som internationell nivå och främja deltagandet i sådana program för att väsentligt öka antalet lärare och skolledare som drar nytta av dessa,

5.

se över skolledarnas ansvarsområden – och stödja dem – särskilt för att lätta deras administrativa börda så att de kan inrikta sig på att utforma den övergripande undervisningsmiljön och på att främja högre resultatnivåer,

6.

se till att det finns högkvalitativa möjligheter att utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs av såväl blivande som yrkesverksamma lärare samt – t.ex. genom särskilda program – utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att effektivt leda skolor,

1.

stärka och stödja det europeiska politiska samarbetet i fråga om grundläggande lärarutbildning, kontinuerlig fortbildning och skolledning, särskilt genom att upprätta plattformar och verksamhet för peer learning för utbyte av kunskaper, erfarenheter och expertis mellan politiska beslutsfattare och undervisningspersonal,

2.

ge politiska beslutsfattare praktisk information om utarbetandet av strukturerad introduktionshandling för alla nya lärare tillsammans med exempel på åtgärder som kan vidtas för att genomföra eller förbättra sådan handledning,

3.

främja och stödja ökat deltagande av lärare, skolledare och lärarutbildare i gränsöverskridande rörlighetsprogram, partnerskap och projekt som inrättats enligt gemenskapsprogram, särskilt programmet för livslångt lärande,

4.

utarbeta en studie av befintliga arrangemang i medlemsstaterna för urval, rekrytering och utbildning av lärarutbildare,

5.

tillhandahålla en översikt över lärarkompetens i medlemsstaterna tillsammans med peer learning-verksamhet inom detta område,

6.

stödja vidareutveckling av en evidensbas för lärar- och skolledaryrkena, bland annat genom samarbete med internationella organisationer,

7.

informera rådet med hjälp av befintliga rapporteringsmekanismer och vid snarast möjliga tillfälle om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och inom ramen för europeiskt samarbete som en uppföljning av rådets slutsatser från november 2007 om bättre utbildning för lärare och slutsatserna från november 2008 om ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet när det gäller fortbildning för lärare och skolledare.