52009DC0699

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 23.12.2009

KOM(2009)699 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET SAMT EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

ÅRSRAPPORT OM INSTRUMENTET FÖR STÖD INFÖR ANSLUTNINGEN (IPA) 2008

SEK(2009)1719

Inledning

Sedan den 1 januari 2007 har EU:s föranslutningsstöd förmedlats genom ett enda sammanslaget instrument, instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), som är avsett för riktat stöd till såväl kandidatländer[1] som potentiella kandidatländer[2]. IPA (rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006) ersätter de tidigare föranslutningsinstrumenten Phare[3], Ispa[4], Sapard[5], föranslutningsinstrumentet för Turkiet[6] och finansieringsinstrumentet för västra Balkan, Cards[7].

IPA syftar till att tillhandahålla riktat stöd till de länder som är kandidatländer eller potentiella kandidatländer för medlemskap i EU. För att varje lands mål ska kunna uppnås så effektivt som möjligt är IPA indelat i fem olika delar:

I. Övergångsstöd och institutionsuppbyggnad. Denna del är avsedd för finansiering av åtgärder för institutionsuppbyggnad och tillhörande investeringar.

II. Gränsöverskridande samarbete. Denna del används för stöd till gränsöverskridande samarbete mellan kandidatländerna/de potentiella kandidatländerna och EU-länderna. Den kan också vid behov användas för att finansiera deltagande i transnationella samarbetsprogram (strukturfonderna) och havsområdesprogram (det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet – ENPI).

III. Regional utveckling. Denna del finansierar investeringar inom områden som transporter, miljö och ekonomisk sammanhållning samt tillhörande tekniskt bistånd.

IV. Utveckling av mänskliga resurser. Denna del är avsedd att stärka humankapitalet och bekämpa utslagning.

V. Landsbygdsutveckling. Denna del finansierar åtgärder för landsbygdsutveckling och bidrar till hållbar utveckling i landsbygdsområden. Den ger också stöd till omstrukturering av jordbruket och anpassning till gemenskapsnormer i fråga om miljöskydd, folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, djurskydd och arbetsmiljö.

Delarna I och II är öppna för alla stödmottagande länder. Delarna III, IV och V är öppna endast för kandidatländerna och har utformats så att de speglar struktur-, sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsfonderna, för att ge länderna möjlighet att förbereda sig inför förvaltningen av dessa fonder efter anslutningen. För detta krävs att länderna har den administrativa kapacitet och de strukturer som är nödvändiga för att ansvara för förvaltningen av stödet. För de potentiella kandidatländerna genomförs åtgärder för regional utveckling, utveckling av mänskliga resurser och landsbygdsutveckling inom ramen för del I.

Den här rapporten handlar om genomförandet av IPA under 2008, till och med slutdatumet den 31 december 2008. Eftersom genomförandet av 2007 och 2008 års IPA-program nyligen inletts är uppgifterna om övervakningen och bedömningen av resultaten av dessa program relativt begränsade.

EN ÖVERBLICK ÖVER ÅRET

Den viktigaste utvecklingen i utvidgningsprocessen

De resultat som nåtts 2008 med avseende på kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna presenterades i utvidgningspaketet i november 2008. I meddelandet om utvidgningsstrategi och huvudfrågor 2008–2009 beskrivs EU:s gällande strategi, som bygger på den nya konsensus om utvidgning som Europeiska rådet enades om i december 2006.

I strategidokumentet skisseras kommissionens strategi med avseende på framtida utvidgningsfrågor och identifieras åtgärder för att hjälpa länderna på vägen mot medlemskap. Det åtföljs av framstegsrapporter om kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, med en bedömning av de framsteg varje land har gjort mot ett uppfyllande av Köpenhamnskriterierna. Det mest anmärkningsvärda i 2008 års strategidokument var att en vägledande och villkorlig färdplan för att slutföra de tekniska förhandlingarna i slutet av 2009 lades fram för Kroatien. Utvidgningspaketet har sedan dess fått ett brett stöd i rådet[8] och tagits väl emot i utvidgningsländerna.

Turkiets strategiska betydelse för EU har tilltagit på centrala områden som energitrygghet, konfliktförebyggande och konfliktlösning och regional säkerhet i södra Kaukasus och Mellanöstern. Tack vare sina förbindelser med EU, genom förhandlingarna och de därmed sammanhängande reformer som pågår, blir Turkiet en starkare stabiliserande kraft i en region som står inför en rad utmaningar. Anslutningsförhandlingarna med Turkiet fortsatte i takt med att reformerna gick framåt. I kommissionens bedömning 2008 betecknades Turkiet för första gången som en fungerande marknadsekonomi enligt de ekonomiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn.

När det gäller Cypernfrågan inledde ledarna för de grekcypriotiska och turkcypriotiska befolkningsgrupperna fullständiga förhandlingar om en heltäckande lösning under FN:s beskydd. Kommissionen fortsatte att stödja deras ansträngningar och stå beredd att tillhandahålla teknisk rådgivning i frågor som ligger inom EU:s behörighet.

Genomförandet av stabiliserings- och associeringsprocessen för västra Balkan gick vidare. Samtliga berörda länder har undertecknat stabiliserings- och associeringsavtal. För de flesta av dem har det motsvarande interimsavtalet trätt i kraft, och ratificeringsprocessen för stabiliserings- och associeringsavtalet pågår. En förutsättning för att stabiliserings- och associeringsavtalet med Serbien ska ratificeras och dess interimsavtal träda i kraft är att Serbien samarbetar till fullo med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty). GD Utvidgnings verksamhet i länderna på västra Balkan bidrog till att ytterligare stärka stabiliteten i regionen, även i Kosovo[9], som ensidigt förklarade sig självständigt den 17 februari 2008. Kosovo har sedan dess antagit en plan för europeisk integration 2008–2010, som syftar till att underlätta dess förankring i stabiliserings- och associeringsprocessen. Det gränsöverskridande samarbetet i regionen fortsatte att utvecklas, och färdplaner med villkoren för viseringsfria resor till EU har lagts fram för samtliga berörda länder.

Betydande insatser har gjorts för att stödja regionala samarbetsinitiativ i enlighet med Thessalonikiagendan. Flera nya initiativ på detta område skisserades i ett meddelande från kommissionen om västra Balkan i mars 2008. Det nyinrättade regionala samarbetsrådet inledde sin verksamhet 2008.

Montenegro ansökte om EU-medlemskap i december 2008. Kommissionen är väl förberedd för att ta sig an utmaningarna i det sammanhanget så snart den får mandat av rådet att utarbeta yttrandet i frågan.

PROGRAMPLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV IPA: ALLMÄN ÖVERSIKT

Strategisk planering och programplanering

Flerårig vägledande finansieringsram

Den fleråriga vägledande finansieringsramen ingår i det årliga utvidgningspaketet och är avsedd att innehålla information om den vägledande fördelningen efter land och efter del av det totala IPA-anslag som kommissionen föreslagit för den löpande treårsperioden. Den fungerar som en länk mellan den politiska ramen i utvidgningspaketet och budgetprocessen. Den upprättas och läggs fram för rådet och Europaparlamentet årligen i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1085/2006.

I nedanstående tabell visas IPA-anslagen för 2008 i miljoner euro per land och per del, samt för de regionala programmen och programmen för flera länder, enligt de uppdaterade siffrorna i finansieringsramen för 2010–2012 (KOM(2008) 705, antaget den 5 november 2008). I siffrorna ingår därför överföringar mellan delarna I and II[10] under loppet av 2009, liksom ökade medel som anslagits till Kosovo.

Tabell 1: Anslag 2008 per land och del (i miljoner euro, avrundat till närmaste 100 000 euro)

IPA-del |Albanien |Bosnien och Hercegovina |Kroatien |F.d. jugoslaviska republiken Makedonien |Montenegro |Serbien |Kosovo* |Turkiet |Program med flera stödmottagare | | Del I |62,1 |69,9 |45,4 |41,1 |28,1 |179,4 |184,7 |256,1 |135,7 | | Del II |8,6 |4,9 |14,7 |4,1 |4,5 |11,5 |0,0 |2,9 | | | Del III | | |47,6 |12,3 | | | |173,8 | | | Del IV | | |12,7 |6,0 | | | |52,9 | | | Del V | | |25,6 |6,7 | | | |53,0 | | | TOTALT | 70,7 |74,8 |146 |70,2 |32,6 |190,9 |184,7 |538,7 |135,7 | | Fleråriga vägledande planeringsdokument

På grundval av anslagen i den fleråriga vägledande finansieringsramen och de prioriteringar som fastställts inom den politiska ramen utarbetas fleråriga vägledande planeringsdokument för varje land och för programmen med flera stödmottagare. I de fleråriga vägledande planeringsdokumenten framför kommissionen sin syn på de huvudsakliga insatsområden och huvudprioriteringar som det stödmottagande landet förväntas utveckla närmare i programplaneringsdokumenten.

De första fleråriga vägledande planeringsdokumenten för enskilda länder och för program med flera stödmottagare för perioden 2008–2010 utarbetades under 2007 under ansvar av GD Utvidgnings (GD ELARG) operativa enheter. Man samrådde med nationella myndigheter om utkasten till fleråriga vägledande planeringsdokument och involverade dem mycket nära i arbetet med dokumenten i syfte att se till att de tar eget ansvar för processen. När det gäller de fleråriga vägledande planeringsdokumenten för kandidatländerna ansvarade GD Regionalpolitik (GD REGIO), GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter (GD EMPL) samt GD Jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI) för att utarbeta de avsnitt som rörde delarna III, IV respektive V. Dessutom hölls samråd med medlemsstaterna, internationella finansinstitut och andra berörda parter (det civila samhället).

Samtliga fleråriga vägledande planeringsdokument för 2008–2010 överlämnades under första halvåret 2008 till IPA:s förvaltningskommitté[11] för antagande: de fleråriga vägledande planeringsdokumenten för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Kosovo och Turkiet och det fleråriga vägledande planeringsdokumentet för program med flera stödmottagare överlämnades i maj 2008, de fleråriga vägledande planeringsdokumenten för Albanien, Serbien och Kroatien överlämnades i juni, och det fleråriga vägledande planeringsdokumentet för Bosnien och Hercegovina överlämnades i juli. Samtliga antogs genom beslut av kommissionen under andra halvåret 2008.

IPA-program 2008

I enlighet med relevanta fleråriga vägledande planeringsdokument utformas ettårsprogram och flerårsprogram. Del I genomförs genom ettårsprogram, medan de övriga delarna genomförs genom flerårsprogram. Programmen antas av kommissionen på grundval av förslag från de stödmottagande länderna, efter samråd med andra berörda parter och givare samt efter ett positivt yttrande från IPA:s förvaltningskommitté för delarna I och II. För del III sker samråd om programmen med Samordningskommittén för fonderna. För del IV sker samråd med kommittén för Europeiska socialfonden och för del V med landsbygdsutvecklingskommittén.

Del I

Programplaneringen av stödet inom ramen för del I görs av kommissionen i form av årliga nationella program och program med flera stödmottagare, som förvaltas av kommissionen, det stödmottagande landet eller i förekommande fall tillsammans med andra givare. De nationella programmen innehåller finansieringsförslag som utarbetas av kommissionen på grundval av projektunderlag från det stödmottagande landet, eller – när det gäller regionala och övergripande program – som utarbetas enbart av kommissionen.

Genomförandet av projekt inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och utbildning finansierades genom nationella anslag som fastställts i den fleråriga vägledande finansieringsramen, men genomförs centralt på övergripande nivå. Finansieringen av dessa projekt är därför inte inkluderad i de nationella programmen inom ramen för del I. Närmare uppgifter finns i länderavsnittet i den tekniska bilagan.

Det nationella IPA-programmet 2008 för Albanien antogs av kommissionen den 19 december 2008. IPA 2008 gäller centrala frågor som reform av den offentliga förvaltningen och genomförande av rättsstatsprincipen, särskilt på områdena god samhällsstyrning och korruptionsbekämpning. Detta speglar de ökade anslagen till det område som avser de politiska kraven inom ramen för det fleråriga vägledande planeringsdokumentet för 2008–2010. Dessutom stöder programmet de albanska myndigheternas insatser för att uppfylla kraven i stabiliserings- och associeringsavtalet genom att finansiera projekt som syftar till att stärka de albanska institutionernas administrativa kapacitet. Programmet speglar även behovet av ytterligare stöd för strukturreformer i landet genom satsningar på regional utveckling och infrastruktur med anknytning till gemenskapens regelverk.

Det nationella IPA-programmet 2008 för Bosnien och Hercegovina , som är indelat i två delar, antogs av kommissionen den 9 oktober respektive den 5 december 2008. Genom programmet ges stöd till polisen och till reformer av rättsväsendet med projekt som syftar till att bygga upp kapaciteten vid domstols- och åklagarmyndigheten eller till att bygga ett statligt högsäkerhetsfängelse. Det syftar även till att underlätta landets framsteg mot EU-medlemskap genom att öka allmänhetens medvetenhet om EU-integrationen och hjälpa de nationella myndigheterna med planering, programplanering och genomförande av IPA. I 2008 års program ges också stöd till utbildning och till reformer av hälso- och sjukvårdssystemet för att förbättra den socioekonomiska situationen i landet. IPA 2008 hjälper Bosnien och Hercegovina att uppfylla kravet på tillnärmning till gemenskapens regelverk på områden som miljö, handel och metrologi, jordbruk och landsbygdsutveckling samt integrerad gränsförvaltning.

Det nationella IPA-programmet 2008 för Kroatien antogs den 5 november 2008. Inom ramen för de politiska kriterierna behandlar det nationella IPA-programmet 2008 reformen av rättsväsendet genom flera projekt på det området. Det bidrar också till framsteg i fråga om mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter genom att stärka det civila samhällets kapacitet och underlätta ett aktivt och fullvärdigt deltagande av den romska nationella minoriteten i det kroatiska samhället. När det gäller förmågan att fullgöra de skyldigheter som följer av medlemskapet fokuserar stödet inom ramen för IPA 2008 på verksamhetsområden med en omfattande lagstiftning som ska införlivas och genomföras, förberedelser för struktur- och landsbygdsutvecklingsfonderna samt områden av gemenskapslagstiftningen där det krävs höga investeringar. Det handlar om olika sektorer, t.ex. livsmedelssäkerhet, veterinär- och växtskyddspolicy, fiske, transporter, energi, socialpolitik, sysselsättning och miljö.

Det nationella programmet 2008 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien antogs av kommissionen den 11 december 2008. Programmet syftar till att stärka den administrativa kapaciteten hos de relevanta institutionerna för att säkra en sund och effektiv förvaltning av EU:s fonder och stärka den administrativa kapaciteten på central och lokal nivå för att kunna genomföra decentraliseringsprocessen. Det stöder också utveckling av ett oberoende och effektivt rättsväsende och främjar ett aktivt civilt samhälle. Inom ramen för de socioekonomiska kriterierna är syftet att stärka den institutionella kapaciteten att reglera och övervaka institutioner för fullständigt fonderade pensionssystem samt att främja övergången till marknadsekonomi. När det gäller förmågan att fullgöra de skyldigheter som följer av medlemskapet finansieras inom 2008 års program projekt som bidrar till fri rörlighet för varor, förbättrade tullförfaranden och utveckling av jordbrukssektorn.

Det nationella programmet 2008 för Montenegro antogs av kommissionen den 2 december 2008. Inom ramen för de politiska kriterierna fokuserar det nationella IPA-programmet 2008 på reform av den offentliga förvaltningen, särskilt decentralisering och lokal förvaltning, hållbart stöd till flyktingar och internflyktingar samt medier. Stöd ges också för att förbättra företagsmiljön och skapa sysselsättning för att bidra till en mer balanserad regional utveckling, ökad sysselsättning och minskad fattigdom. Även andra åtgärder, t.ex. förbättring av miljöinfrastrukturen, fick stöd 2008. Genom IPA 2008 får Montenegro hjälp att klara kravet att införa och genomföra gemenskapens regelverk på vissa områden som finansmarknader, landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, veterinärtjänster, tullförvaltning, integrerad gränsförvaltning och migration.

Det nationella programmet 2008 för Serbien antogs av kommissionen den 19 december 2008. Inom ramen för de politiska kriterierna har prioritet getts åt förstärkning av de demokratiska institutionerna, fortsatt reform av den offentliga förvaltningen och maktdelning samt medier. Andra viktiga områden som finansieras är korruptionsbekämpning, förstärkning av rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Inom ramen för de ekonomiska kriterierna kommer programmet att finansiera projekt med inriktning på skapande av sysselsättning, utveckling av små och medelstora företag och kapacitetsuppbyggnad vid den nationella arbetsmarknadsmyndigheten. I 2008 års program fästs också särskild uppmärksamhet vid reformer av hälso- och sjukvårdssystemet och utbildningsväsendet. När det gäller förmågan att fullgöra de skyldigheter som följer av medlemskapet, slutligen, ägnas särskild uppmärksamhet åt utveckling och genomförande av sektorspolitik och en rättslig ram som är förenlig med EU-normer, inom nyckelsektorer som jordbruk, miljö, transporter och integrerad gränsförvaltning.

Det nationella programmet 2008 för Turkiet antogs av kommissionen den 15 december 2008. Inom ramen för de politiska kriterierna ges prioritet åt reform av rättsväsendet och den offentliga förvaltningen samt förstärkning av det civila samhället. När det gäller antagande och genomförande av gemenskapens regelverk har, i enlighet med det fleråriga vägledande planeringsdokumentet, projekt valts ut på grundval av deras prioritet för anslutningsförhandlingarna och anslutningsförberedelserna och mot bakgrund av de kostsamma investeringar som krävs för harmoniseringen samt där en mycket omfattande lagstiftning ska harmoniseras. Prioritet har därför getts åt projekt som gäller jordbruks-/veterinärfrågor, rättsväsende, frihet och säkerhet, tullunion och miljö. I 2008 års program ingår emellertid också projekt på nya områden som hälso- och sjukvård samt forskning och utveckling. Vidare har fyra projekt valts ut på grundval av deras betydelse för en fortsatt effektiv och verkningsfull dialog med det civila samhället mellan EU och Turkiet och i syfte att utveckla nya och innovativa områden för denna dialog.

Det årliga IPA-programmet för Kosovo antogs av kommissionen den 6 oktober 2008 när det gäller del 1 och den 19 december 2008 när det gäller del 2. En av programmets prioriteringar är att uppfylla EU:s politiska kriterier och befästa Kosovos institutionella, administrativa och rättsliga organ. Detta innefattar kampen mot korruption, skydd av mänskliga rättigheter och serbers och minoriteters rättigheter samt främjande av det civila samhällets verksamheter. Inom ramen för de ekonomiska kriterierna ges stöd för att utveckla Kosovos ekonomi och förbättra den socioekonomiska miljön för alla befolkningsgrupper på ett hållbart sätt. Genom IPA 2008 får Kosovo hjälp att klara kravet att införa och genomföra gemenskapens regelverk på vissa områden som frågor med anknytning till frihet, säkerhet och rättvisa, livsmedelssäkerhet, veterinär- och växtskyddsfrågor samt statistik.

Programmet med flera stödmottagare är avsett att komplettera de nationella programmen och stärka multilateral verksamhet på västra Balkan och i Turkiet. Stödet tillhandahålls genom regionala och övergripande projekt. Särskilt betydelsefull verksamhet inom ramen för 2008 års program är stödet till det regionala samarbetsrådet och den höga representantens kansli samt inrättandet av Regionala skolan för offentlig förvaltning. Katastrofriskreducering, flyktingåtervändande på västra Balkan och fortsatt utveckling av det civila samhället genom faciliteten för det civila samhället är områden som också omfattas av 2008 års program. Dessutom ges stöd till utbildnings- och ungdomsprogram (Tempus, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom), internationella finansieringsinstitut, tull och beskattning, statistik samt kärnsäkerhet och strålskydd.

Del II

Gränsöverskridande samarbete bidrar till försoning och goda grannförbindelser och underlättar samtidigt de stödmottagande ländernas integrering i EU. Detta är särskilt viktigt i en region som tills nyligen var mycket konfliktfylld.

Delen gränsöverskridande samarbete ska syfta till att stärka det gränsöverskridande samarbetet genom gemensamma lokala och regionala initiativ som kombinerar de externa biståndsmålen med målen ekonomisk och social sammanhållning. Samarbetet ska i synnerhet bidra till främjande av en hållbar ekonomisk och social utveckling i gränsområdena, samarbete för att hantera gemensamma utmaningar på områdena miljö, natur- och kulturarv, folkhälsa och förebyggande av organiserad brottslighet, säkerställande av effektiva och säkra gränser samt främjande av gemensamma småskaliga åtgärder med deltagande av lokala aktörer från gränsregionerna.

IPA-del II gränsöverskridande samarbete är indelad i två områden: gränsöverskridande samarbete mellan kandidatländer/potentiella kandidatländer och gränsöverskridande samarbete mellan dessa och angränsande medlemsstater. IPA-del II kan dessutom användas för ekonomiskt stöd till kandidatländernas/de potentiella kandidatländernas deltagande i strukturfondernas transnationella samarbetsprogram (som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden – ERUF, inom ramen för målet ”europeiskt territoriellt samarbete”) och i ENPI:s havsområdesbaserade samarbetsprogram.

Stödet till gränsöverskridande samarbete inom ramen för del II tillhandahålls genom fleråriga gränsöverskridande program som utformas gemensamt av de deltagande länderna och för närvarande omfattar perioden 2007–2009. IPA-stöd beviljas genom årliga finansieringsbeslut.

När det gäller deltagande i ERUF:s transnationella program eller ENPI:s havsområdesprogram beviljas IPA-stöd genom årliga finansieringsbeslut för varje enskilt land.

IPA-del II stöder Albaniens deltagande i två bilaterala gränsöverskridande program med angränsande kandidatländer/potentiella kandidatländer: Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. När det gäller gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna finansierar IPA-del II ett bilateralt program mellan Albanien och Grekland samt Albaniens deltagande i det multilaterala programmet för gränsöverskridande samarbete över Adriatiska havet, där Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien samarbetar över Adriatiska havet med Grekland, Italien och Slovenien. Vidare finansierar IPA-del II ett program för utveckling av regionen Kukes i Albanien som gränsar till Kosovo, samt Albaniens deltagande i ERUF:s transnationella program för sydöstra Europa.

När det gäller Bosnien och Hercegovina stöder IPA-del II landets deltagande i tre bilaterala gränsöverskridande program med Kroatien, Montenegro respektive Serbien. I fråga om gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna finansierar IPA-del II Bosnien och Hercegovinas deltagande i IPA-programmet för gränsöverskridande samarbete över Adriatiska havet. Slutligen finansierar IPA-del II 2008 Bosnien och Hercegovinas deltagande i ERUF:s transnationella program för sydöstra Europa.

Inom ramen för IPA-del II deltar Kroatien i tre bilaterala gränsöverskridande program med de angränsande potentiella kandidatländerna Bosnien och Hercegovina, Montenegro respektive Serbien. Kroatien deltar också i tre IPA-program för gränsöverskridande samarbete med angränsande medlemsstater: två bilaterala program med Slovenien respektive Ungern samt deltagande i det multilaterala IPA-programmet för gränsöverskridande samarbete över Adriatiska havet. Slutligen finansierar IPA-del II Kroatiens deltagande i ERUF:s transnationella program för sydöstra Europa respektive för Medelhavsområdet.

Med stöd från IPA-del II 2008 deltar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i ett bilateralt program med Albanien och i två bilaterala program med de angränsande medlemsstaterna Bulgarien respektive Grekland. IPA-del II finansierar också f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens deltagande i ERUF:s transnationella program för europeiskt regionalt samarbete i sydöstra Europa.

Liksom 2007 uppfylldes inte villkoren för program inom del II i Kosovo 2008. Medlen för del II har därför förts över till del I.

IPA-del II i Montenegro omfattar fyra bilaterala gränsöverskridande program med de angränsande länderna Kroatien, Serbien, Bosnien och Hercegovina samt Albanien, liksom deltagande i IPA-programmet för gränsöverskridande samarbete över Adriatiska havet, i vilket även medlemsstater deltar. När det gäller deltagande i ERUF:s transnationella program finansierar IPA-del II Montenegros deltagande i programmen för sydöstra Europa respektive för Medelhavsområdet.

Programmen för gränsöverskridande samarbete i Serbien omfattar tre bilaterala program med Montenegro, Kroatien samt Bosnien och Hercegovina, tre bilaterala program med de angränsande medlemsstaterna Ungern, Rumänien respektive Bulgarien samt deltagande i det multilaterala IPA-programmet för gränsöverskridande samarbete över Adriatiska havet. Vidare finansierar IPA-del II Serbiens deltagande i ERUF:s transnationella program för europeiskt regionalt samarbete i sydöstra Europa.

Under 2008 användes IPA-del II för stöd till det gränsöverskridande programmet mellan Turkiet och Bulgarien. Dessutom beviljades Turkiet medel från IPA-del II för att delta i ENPI:s havsområdesprogram.

Delarna III och IV

Programplaneringen för delarna III och IV sker genom flerårsprogram, som initialt utarbetas för tre år, men som kan förlängas för att täcka ytterligare år. På grundval av de strategiska ramarna för inbördes förenlighet utarbetar de stödmottagande kandidatländerna i samråd med berörda parter fleråriga operativa program per del (del IV) eller tema (del III), och dessa ska sedan godkännas av kommissionen för formellt antagande, efter samråd med relevant kommitté: Samordningskommittén för fonderna för del III och kommittén för Europeiska socialfonden för del IV.

På liknande sätt som inom strukturfonderna tillhandahåller de fleråriga programmen inom ramen för delarna III och IV en stabil finansieringsram för en period av tre år. Detta är av grundläggande vikt för genomförandet av medelsiktiga investeringsstrategier inom områdena transporter, miljö, regional konkurrenskraft och utveckling av mänskliga resurser. Liksom inom strukturfonderna är denna mer långsiktiga finansieringsram kopplad till en rigorös ekonomisk förvaltning som syftar till att garantera fullständigt utnyttjande av medel.

2.1.3.3.1. Del III

Del III täcker tre skilda stödområden: transporter, miljö och regional konkurrenskraft, motsvarande Sammanhållningsfondens insatser i medlemsstaterna. Del III genomförs således genom separata operativa program för vart och ett av dessa teman (när det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kommer endast ett program för miljö och transporter att genomföras 2007–2009).

Tre fleråriga operativa program för 2007–2009 antogs 2007 för Kroatien. Det fleråriga operativa programmet för regional konkurrenskraft omfattar tre prioriterade områden: förbättrad utvecklingspotential för regioner som utvecklas långsammare, förstärkt konkurrenskraft för den kroatiska ekonomin samt tekniskt bistånd. Det operativa programmet för transporter innefattar tre prioriterade områden: förbättring av Kroatiens järnvägstransportsystem, förbättring av Kroatiens inre vattenvägssystem samt tekniskt bistånd. Det operativa programmet för miljö omfattar tre prioriterade områden: utveckling av infrastruktur för avfallshantering för att upprätta ett system för integrerad avfallshantering, skydd av Kroatiens vattenresurser genom förbättrad vattenförsörjning och system för integrerad hantering av avloppsvatten samt tekniskt bistånd.

F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens operativa program för regional utveckling för 2007–2009 antogs av kommissionen den 29 november 2007. Det övergripande målet är att stödja en hållbar utveckling av landet genom att förbättra infrastrukturen för transporter och för miljön. Stödet inom transportsektorn bör fokusera på en fortsatt utveckling av sydöstra Europas huvudnätverk för regionala transporter (korridorerna VIII och X). Tonvikten bör gradvis flyttas från korridor X till korridor VIII och från väg till järnväg. När det gäller stödet till miljösektorn bör målinriktade investeringar göras med fokus på rening av avloppsvatten och hantering av fast avfall, vilket har störst inverkan på befolkningen och den naturliga miljön.

Turkiets operativa program antogs av kommissionen den 29 november 2007 (operativa program för regional konkurrenskraft och miljö) och den 7 december 2007 (operativt program för transporter). Programmet för regional konkurrenskraft innefattar tre prioriteringar: förbättring av företagsmiljön, förstärkning av företagarförmågan och främjande av entreprenörskap samt tekniskt bistånd. Det operativa programmet för transporter omfattar två prioriterade områden: förbättring av järnvägsinfrastruktur och förbättring av hamninfrastruktur. Det operativa programmet för miljö, slutligen, innefattar tre prioriteringar: förbättring av vattenförsörjning, avloppssystem och rening av avloppsvatten, förbättrad integrerad hantering av fast avfall samt tekniskt bistånd.

2.1.3.3.2 Del IV

Inom ramen för del IV antogs den 7 december 2007 ett flerårigt operativt program för utveckling av mänskliga resurser för Kroatien . Det omfattar fyra prioriterade områden: ökat tillträde till arbetslivet och hållbar integrering på arbetsmarknaden, stärkt social integration av missgynnade grupper, förbättring av humankapitalet och anställbarheten samt tekniskt bistånd.

I f.d. jugoslaviska republiken Makedonien antogs det operativa programmet för utveckling av mänskliga resurser i december 2007. Programmet omfattar tre prioriterade områden: sysselsättning – locka fler personer till arbetsmarknaden och behålla dem i arbete, utbildning – investeringar i humankapitalet genom bättre utbildning och kompetens, och social integration – främjande av en integrerad arbetsmarknad.

Det fleråriga operativa programmet för Turkiet avseende utveckling av mänskliga resurser antogs av kommissionen den 7 december 2007. Det omfattar fyra prioriterade områden: sysselsättning, utbildning, anpassningsförmåga genom främjande av livslångt lärande och social integration.

2.1.3.4 Del V

Enligt samma strategi som vid utarbetandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen för medlemsstaterna sker programplaneringen av stödet inom ramen för del V på flerårig basis och avser perioden 2007–2013. Eftersom finansieringsramen, i enlighet med det fleråriga vägledande planeringsdokumentet, endast fastställdes för 2007–2009 och är föremål för en årlig uppdatering för att inkludera de påföljande åren ändras dock programmen inom del V årligen med hänsyn till det nya anslaget och alla nödvändiga tekniska ändringar. När samråd med berörda parter hållits antas programmen och ändringarna av kommissionen efter samråd med medlemsstaterna i landsbygdsutvecklingskommittén.

Med hänsyn till den tid som krävs för inrättandet av det fullständigt decentraliserade genomförandesystemet och på grundval av relevanta erfarenheter av Sapard[12] bestäms anslagen för del V med utgångspunkt i en infasningsstrategi med senareläggning av IPA-medlen för landsbygdsutveckling. Finansieringen för de första fyra åren av genomförandeperioden, 2007, 2008, 2009 och 2010, utgör därför en lägre andel av hela anslaget inom del V, som planeras öka avsevärt under de följande åren. Det enda undantaget från denna regel utgörs av Kroatien, som var det enda kandidatland som inrättade Sapardsystemet och kunde utnyttja medel från Sapard innan IPA:s landsbygdsutvecklingsdel infördes.

Ett flerårigt operativt program för landsbygdsutveckling för 2007–2013 för Kroatien antogs av kommissionen den 25 februari 2008[13]. Det omfattar tre prioriterade områden: förbättrad marknadseffektivitet och förbättrat genomförande av gemenskapsnormerna, förberedelser för att genomföra miljöåtgärder inom jordbruket och lokala strategier för landsbygdsutveckling och utveckling av ekonomin på landsbygden.

I f.d. jugoslaviska republiken Makedonien antogs 2008 ett flerårigt program för landsbygdsutveckling för 2007–2013[14].Programmet omfattar tre prioriterade områden: förbättrad marknadseffektivitet och förbättrat genomförande av gemenskapsnormerna, förberedelser för att genomföra miljöåtgärder inom jordbruket och lokala strategier för landsbygdsutveckling samt utveckling av ekonomin på landsbygden.

Turkiet utarbetade 2007 det fleråriga operativa programmet för jordbruk och landsbygdsutveckling, och programmet antogs av kommissionen den 25 februari 2008[15]. Det omfattar tre prioriterade områden: förbättrad marknadseffektivitet och förbättrat genomförande av gemenskapsnormerna, förberedelser för att genomföra miljöåtgärder inom jordbruket och Leader samt utveckling av ekonomin på landsbygden.

Bestämmelser och strukturer för genomförandet

Syftet med IPA är att överföra sakkunskap och erfarenhet till de stödmottagande länderna och att ge dem egenansvar för genomförandet av stödet. Förväntningen är således att decentraliserad förvaltning – dvs. att nationella myndigheter i de stödmottagande länderna tar ett fullständigt ansvar för programplanering och genomförande – ska bli normen i förvaltningen av IPA under instrumentets livstid. Hur snabbt detta mål kan nås beror på de enskilda stödmottagande ländernas administrativa kapacitet och på deras förmåga att inrätta lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem. Varje land bör därför ha särskilda strategier, handlingsplaner och tidtabeller för uppnåendet av detta mål, och de måste förbereda de nationella myndigheterna för att garantera att dessa har tillräcklig kapacitet att klara av de ökade förpliktelser som ökad decentralisering innebär.

Årsprogrammen för de potentiella kandidatländerna inom ramen för delarna I och II genomförs till största delen centralt (med undantag av programmen för gränsöverskridande samarbete med medlemsstater, som genomförs genom delad förvaltning), med tydligt fokus på att hjälpa länderna att gradvis ta mer ansvar och göra framsteg mot en decentraliserad förvaltning.

När det gäller förberedelserna inför överföringen av förvaltningsbefogenheterna befinner sig de potentiella kandidatländerna i olika skeden och en del av dem har redan börjat inrätta nödvändiga förvaltningsstrukturer och har utarbetat en färdplan mot decentraliserad förvaltning. Under 2008 fortsatte Albanien och Bosnien och Hercegovina med förberedelserna för decentraliserad förvaltning av IPA-medlen, medan Kosovo just inlett arbetet med att upprätta en färdplan för decentraliseringen. Arbetet med att införa ett system för decentraliserad förvaltning med förhandskontroller fortskred i Montenegro . Regeringen inrättade institutioner för decentraliserad förvaltning och utsåg cheferna för dess funktioner och strukturer. Serbien upprättade en färdplan för decentraliserad förvaltning i januari 2008, och en strategi för att förbereda ackreditering för decentraliserad förvaltning utvecklades i april 2008. Alla nyckelaktörer för införandet av systemet i den serbiska förvaltningen har utsetts.

Målet på medellång sikt för samtliga kandidatländer är en fullständigt decentraliserad förvaltning, dvs. med endast efterhandskontroll av kommissionen. Det bör noteras att stöd inom ramen för del V endast kan genomföras på ett helt decentraliserat sätt redan från början, utan förhandskontroller.

I april 2008 underrättade de kroatiska myndigheterna Europeiska kommissionen om sin nationella ackreditering av de operativa strukturerna för förvaltning och genomförande av IPA-delarna I–IV. Detta resulterade i sex beslut om överföring av förvaltningsbefogenheter till Kroatien för den decentraliserade förvaltningen av IPA-delarna I–IV. Kroatien planerar att gå över till fullständig decentralisering, dvs. utan förhandskontroller, under 2010. I slutet av året väntas de sista besluten gällande överföring av förvaltningsbefogenheter för del V (jordbruk och landsbygdsutveckling).

Under 2008 stödde kommissionen genom Cards de nationella myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i deras förberedelser för decentraliserad förvaltning. Stöd har getts till de strukturer och myndigheter som anges i artikel 21 i IPA-tillämpningsförordningen för förberedelser för ackreditering av system för decentraliserad förvaltning. Under tiden har det årliga IPA-programmet 2008 förvaltats centralt.

Turkiets insatser under 2008 var främst inriktade på att slutföra de interna förfarandena för ackrediteringen för decentraliserad förvaltning. När det gäller IPA-delarna I och II underlättades förfarandena av att decentraliserade strukturer och system redan fanns för stödet före IPA. Kommissionen överförde decentraliserade förvaltningsbefogenheter för del I till de turkiska myndigheterna den 29 oktober 2008, och för del II avseende Turkiets deltagande i ENPI:s program för Svartahavsområdet den 1 december 2008. Landsbygdsutvecklingsprogrammet kommer att genomföras genom överföring av decentraliserade förvaltningsbefogenheter utan förhandskontroller till Turkiet. Vid ett informationsuppdrag i oktober 2008 upptäckte kommissionen stora förseningar i förberedelserna för ackrediteringsförfarandet, och enligt den nya tidsplanen skulle ackreditering ske först under andra halvåret 2009, vilket innebar att förvaltningen antagligen inte skulle kunna överföras förrän 2010. Kommissionen har förbundit sig att vid behov bistå processen med fler rådgivningsuppdrag och särskild vägledning.

Programmen med flera stödmottagare förvaltas dels centralt och dels gemensamt. Den centraliserade förvaltningen genomförs huvudsakligen av kommissionens centrala avdelningar. Den gemensamma förvaltningen kompletterar den centraliserade förvaltningen och innebär att kommissionen förvaltar medlen tillsammans med en internationell organisation.

Översikt över program som genomförts inom ramen för IPA

Under 2008 kontrakterades de första projekten inom IPA 2007 i Albanien , men inga projekt genomfördes inom ramen för 2008 års program. I slutet av 2008 hade kontrakteringsgraden för IPA 2007 nått 15 %. Inom ramen för del I kontrakterades tre projekt inom IPA 2007, medan inga projekt inom IPA 2007 kontrakterades inom ramen för del II. Förslagsinfordran för ERUF:s program för sydöstra Europa inom IPA-programmet för gränsöverskridande samarbete 2007 offentliggjordes, men inga avtal har ännu ingåtts.

I Bosnien och Hercegovina undertecknades IPA-ramavtalet den 20 februari 2008, och avtalet trädde i kraft den 30 juli 2008 sedan det ratificerats av Bosnien och Hercegovinas presidentråd. Bestämmelserna om skattelättnader genomfördes emellertid inte till fullo förrän i december 2008, när Bosnien och Hercegovinas Folkens hus antog ändringarna av lagen om momsbefrielse för IPA-medel och därmed möjliggjorde genomförandet av IPA-programmen. Inom ramen för del II antogs finansieringsbesluten för 2008 års program för gränsöverskridande samarbete, men finansieringsöverenskommelserna för dessa program undertecknades inte under 2008. Det betyder att inget genomförande av IPA skedde under 2008 inom någon av delarna.

Överföring av förvaltningsbefogenheter för den decentraliserade förvaltningen av IPA-delarna I–IV i Kroatien beviljades genom kommissionsbeslut i slutet av 2008. Dessa beslut utgör den utlösande faktorn för utnyttjande av stödet inom ramen för IPA-delarna I–IV. Finansieringsöverenskommelserna för de av 2007 års program som omfattas av decentraliserad förvaltning kunde alltså inte undertecknas innan besluten antagits. Det betyder i praktiken att Kroatien inte började utnyttja IPA-stödet under 2008.

Under 2008 kontrakterades de första projekten inom IPA 2007 inom ramen för del I i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien , och kontrakteringsgraden nådde 25 % vid årets slut. När det gäller del II försenades genomförandet av alla IPA-program för gränsöverskridande samarbete. Fyra program antogs i slutet av 2007 och samtliga motsvarande finansieringsöverenskommelser undertecknades 2008, men eftersom gemensamma förvaltningsstrukturer saknades kunde ingen förslagsinfordran offentliggöras. Inom del III och del IV genomfördes inga IPA-projekt 2008. Vissa förberedelser har dock inletts för två större projekt inom det operativa programmet för regional utveckling inom ramen för del III. Inom del V för landsbygdsutveckling förbereddes ackrediteringen av operativa strukturer under 2008, och programmet kunde därför inte genomföras.

Inom del I vidtog ECLO (Europeiska kommissionens sambandskontor) lämpliga åtgärder för att säkra ett effektivt genomförande av IPA 2007 i Kosovo , och 2008 års mycket ambitiösa mål för åtagandena nåddes. Under 2008 gjorde ECLO åtaganden för 50 % av det IPA-program 2007 som man ansvarade för.

Under 2008 inleddes genomförandet av IPA-programmet 2007 i Montenegro. I slutet av året ingicks avtal om ett större vägprojekt och om stöd för reform av rättsväsendet och för kapacitetsuppbyggnad. Dessutom inleddes under 2008 förberedelser för genomförandet av IPA 2008, liksom planering och förberedelser för IPA 2009. Eftersom finansieringsöverenskommelsen för det nationella IPA-programmet 2007 undertecknades först i april 2008 och upphandlingen av IPA-projekt därför inte inleddes förrän under andra halvåret har det faktiska genomförandet av IPA-programmet ännu inte påbörjats.

Inga IPA-program genomfördes 2008, eftersom det var först den 24 december 2008 som ramavtalet ratificerades av parlamentet i Turkiet och trädde i kraft. Inom del I undertecknades 2007 års finansieringsöverenskommelse och trädde i kraft den 24 december 2008, varigenom genomförandet av programmet inleddes. Inom del II undertecknades 2007 års finansieringsöverenskommelse avseende Turkiets deltagande i ENPI:s program för Svartahavsområdet och trädde i kraft den 31 december 2008. Genomförandet är kopplat till de villkor som anges i kommissionens beslut om överföring av förvaltningsbefogenheter, på samma sätt som för del I. När det gäller de återstående delarna har det faktiska programgenomförandet inte inletts i avvaktan på slutförandet av de förfaranden som krävs för överföringen av decentraliserade förvaltningsbefogenheter.

ÖVERVAKNING OCH RESULTAT

Övervakning

Det övergripande målet med övervakningen är att öka relevansen, effektiviteten, verkningsfullheten, inverkan och hållbarheten av stödet till västra Balkan och Turkiet. Genom övervakningen har kommissionen tillgång till regelbundna analytiska bedömningar av genomförandet av projekt och program.

När det gäller decentraliserad förvaltning ska det stödmottagande landet inrätta en IPA-övervakningskommitté för att garantera koherens och samordning i genomförandet av IPA-delarna. Den ska sammanträda minst en gång per år. IPA-övervakningskommittén ska biträdas av sektorsövervakningskommittéer, som ska inrättas för varje IPA-del eller program. Sektorsövervakningskommittéerna ska rapportera till IPA-övervakningskommittén. De första mötena i övervakningskommittéerna hölls 2008 i Kroatien (den 2 juli 2008, efter de första mötena i sektorsövervakningskommittéerna), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (den 21 november 2008) och i Turkiet (den 1 juli 2008).

När det gäller program med centraliserad eller gemensam förvaltning får kommissionen enligt IPA-tillämpningsförordningen vidta alla åtgärder den bedömer som nödvändiga för att övervaka de berörda programmen. År 2008 genomfördes ingen övervakning av IPA-projekt, eftersom genomförandet av IPA-programmen 2007 och 2008 nyligen inletts.

Resultat av utvärderingarna

Syftet med utvärderingarna ska vara att höja kvaliteten, öka effektiviteten och förbättra sammanhållningen i det stöd som beviljas med gemenskapsmedel, i programstrategierna och i programgenomförandet. De fleråriga vägledande planeringsdokumenten ska regelmässigt omfattas av en förhandsbedömning som genomförs av kommissionen.

Under 2008 genomfördes en intern förhandsbedömning av IPA med inriktning på de fleråriga vägledande planeringsdokumenten. De fleråriga vägledande planeringsdokumenten för 2007–2009 jämfördes med de fleråriga vägledande planeringsdokumenten för 2008–2010, förbättringar med avseende på kvalitet, relevans och koherens i andra generationens programplaneringsdokument analyserades och rekommendationer utfärdades om hur dokumentens kvalitet och användbarhet kunde förbättras.

Programmen kommer att bli föremål för förhandsbedömningar, interimsutvärderingar och, i relevanta fall, efterhandsutvärderingar, i enlighet med de särskilda bestämmelserna för varje IPA-del i kommissionens förordning (EG) nr 718/2007. Åtminstone en interimsutvärdering ska göras under ett programs genomförandetid, särskilt när övervakningen av programmet visar att det förekommer avsevärda avvikelser i förhållande till de mål som ursprungligen fastställts. Efterhandsutvärderingen av genomförandet av stödet ska omfatta identifierbara resultat för de enskilda IPA-delarna. Om gemensam förvaltning tillämpas får efterhandsutvärderingen utföras tillsammans med andra givare.

Ingen utvärdering på programnivå genomfördes under 2008 eftersom genomförandet av IPA:s första och andra år inleddes först 2008. Inga lärdomar kan därför dras.

Rapportering

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 ska den nationella IPA-samordnaren överlämna den årsrapport och de slutrapporter om genomförande av stödet som avses i IPA-förordningen till kommissionen och den nationella utanordnaren, efter behandling i IPA-övervakningskommittén.

När det gäller Kroatien upprättades den första IPA-årsrapporten i augusti 2008 efter mötet i IPA-övervakningskommittén den 2 juli 2008. När det gäller sektorsårsrapporterna upprättades den första årsrapporten från kommittén för övergångsstöd och institutionsuppbyggnad i juni 2008 efter mötet i IPA-sektorskommittén för tekniskt bistånd och institutionsuppbyggnad den 26 maj 2008. De första årliga sektorsrapporterna om genomförandet avseende verksamheten 2007 inom de tre operativa programmen i del III lämnades till kommissionen 2008. När det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var utkastet till IPA-årsrapport ännu inte färdigt att lämnas till medlemmarna i IPA-övervakningskommittén för behandling.

För Turkiets del kunde inga framsteg i genomförandet av gemenskapsstödet rapporteras, och kommissionen grundade sin bedömning av IPA som helhet på sektorsårsrapporter tillsammans med lägesrapporten från IPA-övervakningskommittén. Sektorsårsrapporten om genomförandet av IPA-del I överlämnades till kommissionen inför mötet i sektorskommittén för IPA-del I den 12 juni 2008. För del II enades man om att ingen sektorsårsrapport om genomförandet krävdes för 2007. För del III lämnades tre sektorsårsrapporter avseende de operativa programmen för regional konkurrenskraft, transporter och miljö till kommissionen före den 30 juni 2008, efter diskussion och godkännande i respektive sektorsövervakningskommitté. För del IV, slutligen, lämnades sektorsårsrapporten 2007 om genomförandet av det operativa programmet för utveckling av mänskliga resurser i Turkiet till kommissionen den 26 juni 2008, efter behandling i sektorsövervakningskommittén för utveckling av mänskliga resurser vid dess möte den 17 juni 2008.

Ingen rapportering om programgenomförandet inom del V skedde under 2008, eftersom genomförandet ännu inte inletts.

GIVARSAMORDNING MED MEDLEMSSTATER OCH BILATERALA GIVARE

Den 23–24 oktober 2008 hölls en givarsamordningskonferens i Bryssel. Givarsamordningskonferensen anordnades av Europeiska kommissionen i enlighet med det mandat den ges i IPA-förordningen att tillsammans med medlemsstaterna främja givarsamordning.

Syftet med konferensen var att enas om en rad rekommendationer för hur stödets effektivitet kan förbättras genom gemensamma insatser av givare och stödmottagande länder, och hur ländernas egenansvar kan främjas. Man ville undvika att skapa nya strukturer utan strävade i stället efter att utnyttja befintliga strukturer och samordningsmekanismer och förbättra deras funktion.

De viktigaste slutsatserna från givarsamordningskonferensen var bekräftelsen av behovet av ett gemensamt strategiskt mål för stödet på västra Balkan och i Turkiet, samförstånd om att givarsamordningen bör vägledas av andan och de relevanta principerna i Parisförklaringen om biståndseffektivitet (samtliga fem principer har redan införlivats i IPA:s mekanismer för programplanering och genomförande men en del områden behöver stärkas) och behovet av att de stödmottagande länderna utvecklar egenansvar genom att stärka sin administrativa kapacitet och sina offentliga finans- och upphandlingssystem så att de kan leda givarsamordningsprocessen. Vid konferensen uppmärksammades dessutom det samarbete och de synergieffekter som uppnåtts mellan givarna på västra Balkan och i Turkiet med utgångspunkt i en tydlig och tillförlitlig översikt över givarverksamheten i IPA-länderna och behovet av att anamma erfarenheten hos de länder som anslöt sig till EU 2004 och 2007. Slutligen konstaterades att de fleråriga vägledande planeringsdokumenten för IPA bör bli ett strategiskt instrument för givarsamordning på västra Balkan och i Turkiet, på EU-nivå och på regional och nationell nivå.

SAMORDNING MED EIB OCH INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT

De internationella finansinstituten har haft en avgörande roll när det gällt att ge kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna tillgång till finansiering och ge dem möjlighet att påbörja nödvändiga investeringar. Stödmottagarna har förbundit sig att anta en försiktig skatte- och penningpolitik för att upprätthålla den ekonomiska tillväxten. I dagens läge är investeringsbehovet fortfarande stort medan stödmottagarnas förmåga att öka sin externa skuld närmar sig sin gräns. Icke-återbetalningspliktiga stöd både från EU och från andra givare, inbegripet medlemsstaterna, i kombination med lån från internationella finansinstitut har blivit en avgörande resurs för utveckling av den privata sektorn, investeringar i energieffektivitet samt förbättringar av infrastrukturen utan att ge upphov till en orimlig skuldbelastning för de stödmottagande länderna.

Kommissionen har förbundit sig att närmare samordna verksamheten med Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB) och andra internationella finansinstitut som stöder modernisering och utveckling på västra Balkan, framför allt genom den rådgivande gruppen för de internationella finansinstituten, som inrättades i mars 2007 och leds av Europeiska kommissionen (GD Utvidgning).

Syftet med den rådgivande gruppen för de internationella finansinstituten är att stödja och förbättra det övergripande samarbetet mellan de internationella finansinstituten och Europeiska kommissionen i kandidatländer och potentiella kandidatländer, inbegripet samarbete inom ramen för IPA. Gruppen består av företrädare för Europeiska kommissionen, Världsbanksgruppen (Världsbanken/Internationella finansieringsbolaget), EIB, EBRD, CEB, Nordiska investeringsbanken, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Black Sea Trade and Development Bank och regionala samarbetsrådet. Dess arbete är ett led i en allmän strävan att underlätta integrationen mellan länderna i sydöstra Europa och med EU genom att låta en regional i stället för en nationell ansats prägla infrastrukturutvecklingen.

Arbetsprogrammet genomfördes som planerat 2008. Ett plenarsammanträde hölls i juni 2008, och förberedelser ägde rum för ett andra sammanträde med inriktning på den internationella finanskrisen, som skulle hållas i januari 2009. Samtliga fyra tekniska arbetsgrupper (transporter, energi, miljö och sociala sektorn) fortsatte med sin verksamhet 2008. Slutligen tog kommissionen över sekretariatsfunktionen för den rådgivande gruppen för de internationella finansinstituten vid utgången av 2008, som planerat efter stängningen av kommissionens/Världsbankens gemensamma kontor.

Med stöd av rådets slutsatser av den 14 maj 2008 har kommissionen, EIB, EBRD och CEB tillsammans med andra internationella finansinstitut och givare arbetat för att inrätta en investeringsram för västra Balkan för att ytterligare främja harmonisering och samarbete vid investeringar för social och ekonomisk utveckling och för att stödja tillväxt och stabilitet i regionen.

Under 2008 gjordes även betydande ansträngningar för att gå vidare med samarbetet med de internationella finansinstituten på de tre samarbetsområdena: mikroföretag samt små och medelstora företag, energieffektivitet och infrastruktur. Utveckling av den privata sektorn – EU:s stöd till regionen för att främja tillgången till finansiering för mikroföretag och småföretag har tidigare förmedlats genom ett stort antal enskilda avtal med olika internationella finansinstitut. Europeiska fonden för sydöstra Europa, som inrättades 2005, har inneburit att de otaliga avtalen om mikrokrediter i regionen har samlats inom ett enda instrument, den redan gjorda finansieringen har blivit mer hållbar och förvaltningsmässiga effektivitetsvinster har gjorts. Det mest anmärkningsvärda med Europeiska fonden för sydöstra Europa är att risktäckningen för bidrag från EU och medlemsstaterna har fastställts på en nivå som ska locka privat kapital att investera i mikrolån. Vid utgången av 2008 genomfördes Europeiska fonden för sydöstra Europa framgångsrikt. Energieffektivitet – Syftet med detta område är att främja investeringar i energieffektivitet och förnybar energi i små och medelstora företag och i den offentliga sektorn genom att dra fördel av insatser som stöds av nationella program och som syftar till att i) öka allmänhetens medvetenhet om energieffektivitet och potentialen för energibesparingar, ii) genomföra lagstiftning som avser direktivet om byggnaders energiprestanda och direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (inbegripet förnybar energi). Främjandet av investeringar i energieffektivitet överensstämmer även med rekommendationen i Europeiska kommissionens grönbok om energieffektivitet, dvs. att uppmuntra internationella finansinstitut att tillhandahålla långsiktig finansiering för investeringar i energieffektivitet. Främjande av investeringar i infrastruktur – Adekvata infrastrukturnät och tjänster inom transport-, energi- och miljösektorerna och inom den sociala sektorn är avgörande när det gäller att garantera en hållbar socioekonomisk utveckling och stabilitet i regionen. En av de nyckelfaktorer som hindrar förbättringar av infrastrukturen är otillräckliga ekonomiska resurser och bristande erfarenhet hos stödmottagarna när det gäller att utarbeta projekt som skulle kunna lämpa sig för finansiering av internationella finansinstitut och andra givare. Tillräckliga investeringar i infrastrukturen är nödvändiga för att garantera att ett antal oundgängliga tjänster såsom vatten och renhållning, värme, el, transporter, hälso- och sjukvård samt utbildning kan förverkligas så att levnadsförhållandena för befolkningen kan förbättras. För alla dessa tjänster krävs tillgång till finansiering. För att genomföra insatserna på det här området har man bland annat inrättat ett instrument för infrastrukturprojekt som omfattar flera stödmottagare och flera sektorer, i syfte att stödja stödmottagande institutioner på nationell, regional och kommunal nivå vid utarbetandet och genomförandet av infrastrukturprojekt som finansieras av internationella finansinstitut eller andra givare. Det här instrumentet blev fullt fungerande under 2008 och bidrar till att ge stordriftsfördelar vid mobiliseringen av nödvändig teknisk expertis som kan utarbeta och stödja infrastrukturprojekt, underlätta nätverkande och utbyte av know-how mellan stödmottagarna samt öka långivningen från internationella finansinstitut som komplement till nationella IPA-stöd. Instrumentet för infrastrukturprojekt har två delar, en del som avser tekniskt bistånd och en kommunal del, som tillsammans med de internationella finansinstituten medfinansierar konkreta investeringsprojekt på västra Balkan. Den del som avser tekniskt bistånd var fullt fungerande 2008 och stödde 18 projekt, medan den kommunala delen godkändes och den första omgången projekt lämnades för bedömning i slutet av 2008.

[1] Kroatien, Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

[2] Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo enligt UNSCR 1244/99.

[3] Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 19 december 1989.

[4] Strukturpolitiskt föranslutningsinstrument, rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999.

[5] Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling, rådets förordning (EG) nr 1268/1999 av den 21 juni 1999.

[6] Rådets förordning (EG) nr 2500/2001 av den 17 december 2001.

[7] Gemenskapens bistånd för återuppbyggnad, utveckling och stabilisering, rådets förordning (EG) nr 2666/2000 av den 5 december 2000.

[8] http://www.eu2008.fr/webdav/site/PFUE/shared/import/1208_CAGRE/Council_conclusions_on%20Enlargement_EN.pdf

[9] Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99.

[10] Vissa program för gränsöverskridande samarbete hade ännu inte inletts eftersom de gällande villkoren inte uppfyllts. Följande belopp överfördes därför från anslaget inom del II till del I för respektive land: 1 miljon euro för Albanien; 1,2 miljoner euro för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien; 2,7 miljoner euro för Kosovo och 5,9 miljoner euro för Turkiet.

[11] IPA:s förvaltningskommitté består av företrädare för medlemsstaterna och leds av en företrädare för kommissionen. Den bistår kommissionen främst när det gäller att säkra stödets samordning och konsekvens.

[12] Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling.

[13] Kommissionens beslut K/2008/650.

[14] Programmet antogs genom kommissionens beslut K/2007/677 av den 25 februari 2008.

[15] Kommissionens beslut K/2008/691.