52008PC0676

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 27.10.2008

KOM(2008) 676 slutlig

2008/0200 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin) {SEC(2008)2701}{SEC(2008)2702}

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND

Motiv och syfte

Europeiska rådet bad i juni 2004 kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för skydd av kritisk infrastruktur. Kommissionen antog den 20 oktober 2004 ett meddelande med titeln ”Skydd av viktig infrastruktur i kampen mot terrorismen”, i vilket den lade fram förslag till sätt att förbättra förebyggandet av, beredskapen för och svaret på terroristattacker mot kritisk infrastruktur. I ”Rådets slutsatser om förebyggande, beredskap och insatser när det gäller terroristattacker” och ”EU:s solidaritetsprogram om följderna av terroristhot och terroristattacker”, som antogs av rådet i december 2004, ställde sig detta bakom kommissionens planer på att föreslå ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur ( European Programme for Critical Infrastructure Protection , Epcip) och inrätta ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur ( Critical Infrastructure Warning Information Network , Ciwin).

I december 2006 lade kommissionen fram ett förslag till rådsdirektiv om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna. På samma gång lade den fram ”Meddelande från kommissionen om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur”. I de båda dokumenten anges en ram för skyddet av kritisk infrastruktur i EU. I meddelandet redovisas den övergripande ramen för skyddet av kritisk infrastruktur i EU samt hur Epcip och Ciwin kan genomföras.

Ciwininitiativet utgör en del av Epcip och rör mer specifikt processen för utbyte av information medlemsstaterna emellan och det it-system som ska backa upp denna process.

Allmän bakgrund

Europeiska unionens säkerhet och ekonomi och dess medborgares välbefinnande är avhängiga av viss infrastruktur och de tjänster som denna tillhandahåller. Så till exempel är telekommunikations- och energinätverken, de finansiella tjänsterna, transportsystemen, hälso- och sjukvården och tillhandahållandet av säkert dricksvatten och säkra livsmedel av största betydelse för EU och dess medlemsstater. All förstörelse av och alla driftsstörningar av infrastruktur som tillhandahåller centrala tjänster och varje inadekvat svar på sådana händelser kan leda till att liv och egendom går förlorade och till att allmänhetens förtroende för EU rasar. Intrikata förhållanden av ömsesidigt beroende kan leda till att en viss händelse får en kaskadverkan i sektorer och på områden av livet som inte är omedelbart och tydligt förbundna med varandra. Sådan förbundenhet har inte utforskats tillräckligt, och resultatet av detta kan vara otillräckligt skydd av kritisk infrastruktur och bristfällig säkerhet för EU-medborgarna.

Den kritiska infrastrukturen i Europeiska unionen är för närvarande underkastad ett stort antal olika typer av skyddsåtgärder och skyldigheter och det finns inga minimistandarder som tillämpas horisontellt. Vissa medlemsstater har redan hunnit långt i processen för identifiering av den nationella kritiska infrastrukturen. De har infört kraftfulla skyddsåtgärder och förfogar över ett antal olika förfaranden och strukturer för att säkerställa skyddet av infrastrukturen. Andra medlemsstater har just inlett processen och skulle kunna ha stor nytta av att få tillgång till bästa praxis på olika områden, t.ex. i fråga om metoder för riskbedömning. De ovan redovisade skillnaderna kan fastställas inte bara geografiskt (dvs. som skillnader mellan olika medlemsstater) utan även sektoriellt (dvs. som skillnader mellan kritisk infrastruktur i olika sektorer).

Utbyte av information medlemsstaterna emellan är en mycket komplex fråga som erfordrar ett väl överlagt upplägg. Det är väsentligt att undvika sådana överlappningar av verksamhet som är följden av brist på information om likartade situationer i andra medlemsstater (exempel: om information om bästa praxis i en medlemsstat förs vidare till andra medlemsstater, kan dessa undvika kostnaderna för att utveckla en likartad praxis).

Det finns också en viss rädsla bland de berörda parterna för utbyte av känslig information. För att information ska kunna utbytas på ett effektivt sätt måste det skapas ett klimat av förtroende och flexibilitet.

Gällande bestämmelser

Det finns för närvarande ingen gemenskapslagstiftning om utbyte av information och varningar på området skydd av kritisk infrastruktur. Såsom nämnts ovan lade kommissionen dock i december 2006 fram ett förslag till rådsdirektiv om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna (KOM(2006) 787 slutlig) (samtidigt med meddelandet om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur, KOM(2006) 786 slutlig). Rådet nådde i juni 2008 en politisk överenskommelse om direktivet, som enligt planerna ska antas under andra halvåret i år.

Det finns gemenskapslagstiftning rörande ett antal sektorsspecifika system för snabb varning ( rapid alert systems , RAS) (se nedan). Den huvudsakliga skillnaden mellan Ciwin och de befintliga systemen för snabb varning är Ciwins sektorsövergripande karaktär. Inget av de befintliga systemen för snabb varning tillhandahåller någon sektorsövergripande ”skydd av kritisk infrastruktur-funktion” som är tillgänglig för ett bredare spektrum av berörda parter än sektorsmyndigheter eller beredskapsorgan (såsom civilskydd eller sjukvård).

- Rådets beslut 2007/779/EG, Euratom om inrättande av gemenskapens civilskyddsmekanism (omarbetning).

- Rådets beslut 87/600/Euratom om en gemenskapsordning för ett snabbt informationsutbyte i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning. European Community Urgent Radiological Information Exchange (Ecurie) har inrättats på grundval av det beslutet.

- Rådets direktiv 82/894/EEG om anmälan av djursjukdomar inom gemenskapen.

- Rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen.

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen.

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet.

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet.

- Kommissionens beslut 2003/623/EG om utveckling av ett integrerat veterinärdatasystem.

- Kommissionens beslut 2006/25/EG, Euratom om ändring av den interna arbetsordningen.

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Det föreliggande förslaget är till fullo förenligt med Europeiska unionens mål på andra områden, särskilt med målet att ”bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring och förebyggande och bekämpande av brottslighet”.

Det är också förenligt med unionens politik på andra områden, eftersom det inte syftar till att ersätta befintliga åtgärder utan till att komplettera dessa i avsikt att förbättra skyddet av europeisk kritisk infrastruktur.

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING

Samråd med berörda parter

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Alla berörda parter har rådfrågats om Ciwin inom ramen för samrådet om Epcip, som genomfördes på grundval av följande:

- Grönboken om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur, som antogs den 17 november 2005. Berörda parter kunde inkomma med svar på frågorna i grönboken till den 15 januari 2006. Tjugotvå medlemsstater inkom med officiella svar och ett hundratal företrädare för den privata sektorn inkom också med synpunkter. De svarande var i allmänhet positivt inställda till tanken på att inrätta ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur.

- Ett antal informella möten (som kommissionen stod värd för) för kontaktpunkterna i medlemsstaterna på området skydd av kritisk infrastruktur (i december 2005, februari 2006, december 2006, november 2007, februari 2008 och mars 2008).

- En studie om inrättandet av ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur. Denna utfördes av en extern uppdragstagare (Unisys) och slutfördes i januari 2008. Som en del av studien utförde uppdragstagaren intervjuer om nätverket, i alla 27 medlemsstaterna.

- Ett antal informella möten med företrädare för den privata sektorn (företag och branschorganisationer).

Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats

Grönboken om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur var brett upplagd: de berörda parterna rådfrågades om ett stort antal olika aspekter av programmet (t.ex. om det övergripande målet och huvudprinciperna för programmet och om stegen i genomförandet av det). En del av grönboken ägnades dock särskilt åt Ciwin.

Svaren på grönboken och diskussionerna med alla berörda parter har haft en väsentlig inverkan på utformningen av förslaget om inrättande av Ciwin. Medlemsstaterna hade till att börja med inte någon enhetlig uppfattning om hur nätverket skulle läggas upp. Vissa medlemsstater förordade ett kommunikations- och varningssystem med ett flertal nivåer och två distinkta funktioner: ett system för snabb varning och ett elektroniskt forum för utbyte av idéer och bästa praxis på området skydd av kritisk infrastruktur. Vissa medlemsstater förordade att nätverket skulle inrättas enbart som ett elektroniskt forum, eller enbart som ett snabbvarningssystem mellan medlemsstaterna och kommissionen. Två medlemsstater uttalade sig under samrådsfasen mot inrättandet av ett nätverk. Eftersom åsikterna gick isär, diskuterades frågan i samband med mötena för kontaktpunkterna i medlemsstaterna på området skydd av kritisk infrastruktur. Det slutliga upplägget för Ciwin är resultatet av dessa diskussioner.

Extern experthjälp

Berörda områden

Experthjälp har inhämtats i samband med ett antal möten och seminarier under 2006–2008 och i samband med samrådet om grönboken om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur. Information har inhämtats från alla berörda parter.

Använda metoder

I mars 2006 lade kommissionen ut ett uppdrag som bl.a. omfattade en genomförbarhetsstudie för Ciwin. Ett par av målen med detta var att inhämta information om bästa praxis på området skydd av kritisk infrastruktur och att genom intervjuer med experter i medlemsstaterna och med beaktande av de befintliga instrastrukturerna och nätverken på nationell och internationell nivå fastställa kraven på Ciwin både som ett nätverk för utbyte av information och som ett system för snabb varning.

Ett annat mål var att fastlägga en gemensam plattform för utbytet av information av betydelse för skyddet av kritisk infrastruktur.

Viktiga organisationer/experter som rådfrågats

Alla EU-medlemsstater.

Sammanfattning av inhämtade och använda råd

Det har inte påtalats några allvarliga risker som kan föra irreversibla konsekvenser med sig.

Offentliggörande av experternas synpunkter

I bilagorna till konsekvensbedömningen.

Konsekvensbedömning

Inom ramen för Epcippaketet nåddes en överenskommelse om att Ciwin skulle inrättas genom ett separat kommissionsförslag (se meddelandet från kommissionen om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur). I konsekvensbedömningen togs följande fem policyalternativ i beaktande:

Alternativ 1: ingen specifik policy. Inga övergripande åtgärder på europeisk nivå. Medlemsstaterna får ta itu med frågan på egen hand.

Alternativ 2: Ciwin som en uppgradering av de befintliga systemen för snabb varning. Detta alternativ kräver såväl en funktionell revidering av de befintliga systemens it-arkitektur som ändringar av deras respektive rättsliga grund. Ciwins roll skulle vara att säkerställa de befintliga systemens interoperabilitet och att göra systemen tillgängliga för olika organ inom EU och i medlemsstaterna. Eftersom detta alternativ enbart avser snabbvarningsfunktionen, skulle varje åtgärd för att lägga till en plattform för utbyte av information och bästa praxis kräva en omfattande, resurskrävande revidering av de befintliga systemen för snabb varning.

Alternativ 3: Ciwin som en öppen plattform för (osäkrat) utbyte av information om skydd av kritisk infrastruktur. Detta alternativ kräver ett it-verktyg som är tillgängligt för allmänheten och fungerar som en vanlig webbplats. Det skulle säkert bidra till att göra allmänheten mer medveten om frågan om skydd av kritisk infrastruktur i Europa och öka det direkta informationsutbytet mellan de berörda parterna. Eftersom ”ägaren” till den information som laddas upp till nätverket aldrig skulle känna till slutanvändarnas identitet, skulle spännvidden hos den uppladdade informationen dock vara ytterst begränsad.

Alternativ 4: Ciwin som ett säkert, icke-obligatoriskt kommunikations- och varningssystem med ett flertal nivåer och två distinkta funktioner, nämligen ett system för snabb varning och ett elektroniskt forum för utbyte av idéer och bästa praxis på området skydd av kritisk infrastruktur. Detta alternativ kräver ett it-verktyg som kan lagra och överföra känslig information som sekretessbelagts upp till nivån Restreint UE . Utöver utbytet av idéer och bästa praxis i det elektroniska forumet skulle tonvikten ligga på dialog och uppbyggnad av förtroende på EU-nivå. Det skulle stå medlemsstaterna fritt att använda hela nätverket eller bara en av de båda funktionerna. De skulle också kunna avstå helt från att använda nätverket.

Alternativ 5: Ciwin som ett säkert, obligatoriskt kommunikations- och varningssystem med ett flertal nivåer och två distinkta funktioner, nämligen ett system för snabb varning och ett elektroniskt forum för utbyte av idéer och bästa praxis på området skydd av kritisk infrastruktur. Varje medlemsstat skulle vara skyldig att ladda upp och regelbundet uppdatera relevant information.

Kommissionen utförde konsekvensbedömningen i enlighet med sitt arbetsprogram. Alternativ 4 – Ciwin som ett säkert, icke-obligatoriskt kommunikations- och varningssystem med ett flertal nivåer och två distinkta funktioner, nämligen ett system för snabb varning och ett elektroniskt forum för utbyte av idéer och bästa praxis på området skydd av kritisk infrastruktur – uppvisade det mest gynnsamma förhållandet mellan för- och nackdelar. Med detta alternativ skulle Ciwin erbjuda en säker miljö för utbyte av information, i hög grad bidra till uppbyggnad av förtroende mellan de berörda parterna och möjliggöra utbyte av varningar.

Konsekvensbedömningen för Ciwin bifogas det föreliggande förslaget.

RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Syftet med den föreslagna åtgärden är att bistå medlemsstaterna att utbyta information om gemensamma hot mot kritisk infrastruktur, om sårbarheter hos denna och om lämpliga åtgärder och strategier för att minska riskerna med avseende på skyddet av kritisk infrastruktur.

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 308 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 203 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig.

Målen för förslaget kan emellertid inte i tillräcklig utsträckning uppnås av de enskilda medlemsstaterna.

De åtgärder som förslaget omfattar bör därför vidtas på gemenskapsnivå.

Det är visserligen varje enskild medlemsstats uppgift att skydda den kritiska infrastrukturen inom statens territorium, men en gränsöverskridande, hela EU omfattande plattform för utbyte av information som säkerställer att informationen är tillgänglig för alla medlemsstater som kan ha nytta av den kan inrättas enbart på EU-nivå.

Målen för förslaget kan av följande skäl bättre uppnås genom åtgärder på gemenskapsnivå:

Ingen medlemsstat kan på egen hand trygga ett alleuropeiskt utbyte av information eller snabbvarningar. Det är alltså uppenbart att samarbete på EU-nivå ger ett mervärde, nämligen samordning av information som kanske redan finns tillgänglig men som inte delas med andra.

Enbart med ett europeiskt upplägg går det att trygga att alla medlemsstater som vill dela med sig av och få information behandlas lika, att samarbete inte leder till någon geografisk diskriminering av medlemsstater och att informationen verkligen når de som vill få den.

Det finns en direkt koppling mellan europeiskt interdisciplinärt samarbete och nationell säkerhet. I dagens värld av gränsöverskridande och sektorsövergripande förhållanden av ömsesidigt beroende kan medlemsstater tillhandahålla tjänster till andra medlemsstater och påverka tillhandahållandet av tjänster i andra medlemsstater. Det finns risk för att en medlemsstat blir lidande på grund av att en annan medlemsstat inte har lyckats skydda infrastrukturen på sitt territorium.

Ett växande antal infrastrukturer är europeiska till sin omfattning, vilket innebär att ett rent nationellt upplägg är otillräckligt. Det finns ett klart behov av att vidta åtgärder för att möta de många olika typer av hot som den kritiska infrastrukturen i Europa kan ställas inför.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen för ett samarbete medlemsstaterna emellan på området skydd av kritisk infrastruktur. Medlemsstater som inte önskar delta i Ciwin är inte heller tvungna att göra detta.

Ciwin kommer inte att ha någon större inverkan vare sig på medlemsstaternas budgetar eller på gemenskapens budget. Kostnaderna för nätverket är små i förhållande till de fördelar som det kommer att föra med sig. Som ett exempel kan nämnas att de kostnader som underhållet av Ciwin ger upphov till uppgår till ungefär 550 000 euro per år. Kostnaderna för sådana händelser som Ciwin potentiellt kan förhindra – eller begränsa omfattningen av – är betydligt högre.

Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: rådsbeslut.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

Det behövs en rättslig grund för att nätverket ska kunna bli tillgängligt för alla EU-medlemsstater och till fullo funktionsdugligt. Eftersom det ämne som behandlas i det föreliggande förslaget inte är allmänt till sin räckvidd utan specifikt, är ett rådsbeslut det instrument som lämpar sig bäst för att dessa mål ska uppnås och för att användarna av nätverket (medlemsstaterna och kommissionen) samtidigt ska förpliktas att respektera den potentiella konfidentialiteten hos den information som utbyts.

BUDGETKONSEKVENSER

En uppskattning av budgetkonsekvenserna finns i den bifogade finansieringsöversikten. Programmet ”Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker” för perioden 2007–2013 kommer att spela en roll i genomförandet av det föreliggande beslutet.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Simulering, pilotfas och övergångsperiod

Förslaget har varit eller kommer att bli föremål för en simulering eller pilotfas.

Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn.

Förslaget innehåller en bestämmelse om ändring.

2008/0200 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2], och

av följande skäl:

(1) I ”Rådets slutsatser om förebyggande, beredskap och insatser när det gäller terroristattacker” och ”EU:s solidaritetsprogram om följderna av terroristhot och terroristattacker”, som antogs av rådet i december 2004[3], ställde sig detta bakom kommissionens planer på att föreslå ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur ( European Programme for Critical Infrastructure Protection , Epcip) och inrätta ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur ( Critical Infrastructure Warning Information Network , Ciwin).

(2) I november 2005 antog kommissionen en grönbok om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur. I denna redovisades olika policyalternativ för inrättandet av Epcip och Ciwin. Resultatet av samrådet om grönboken visade att de flesta medlemsstaterna var intresserade av att inrätta ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur.

(3) I december 2006 antog kommissionen ett meddelande om Epcip[4] i vilket det angavs att Ciwin skulle inrättas genom ett separat kommissionsförslag och fungera som en plattform för utbyte av bästa praxis under säkra förhållanden.

(4) Flera incidenter som berört kritisk infrastruktur i Europa (t.ex. det stora strömavbrottet i Europa år 2006) har visat på behovet av ett bättre och effektivare utbyte av information för att förhindra sådana incidenter eller begränsa deras omfattning.

(5) Det bör inrättas ett informationssystem som gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att utbyta information och varningsmeddelanden rörande skydd av kritisk infrastruktur och intensifiera sin dialog om sådant skydd och som bidrar till att främja integration och bättre samordning av nationellt spridda, fragmenterade forskningsprogram om skydd av kritisk infrastruktur.

(6) Ciwin bör bidra till en förbättring av skyddet av kritisk infrastruktur i EU genom att tillhandahålla ett informationssystem som underlättar samarbete medlemsstaterna emellan samt erbjuda ett effektivt och snabbt alternativ till tidskrävande metoder för att söka efter information om kritisk infrastruktur i gemenskapen.

(7) Ciwin bör särskilt främja utvecklingen av lämpliga åtgärder som underlättar utbyte av bästa praxis samt fungera som ett verktyg för överföring under säkra förhållanden av varningar och information om omedelbara hot.

(8) Ciwin bör ta hänsyn till särdragen och expertisen hos samt arrangemangen och kompetensområdena för vart och ett av de befintliga sektorsspecifika systemen för snabb varning ( rapid alert systems , RAS) och undvika överlappningar av verksamhet.

(9) Kommissionen har under årens lopp byggt upp operativ kapacitet att bistå i svaret på ett stort antal olika typer av nödsituationer via olika sektorsspecifika system för snabb varning som styrs till specialiserade avdelningar inom EU. De befintliga systemen för snabb varning tillhandahåller emellertid inte någon ”skydd av kritisk infrastruktur-funktion” som är tillgänglig för ett bredare spektrum av berörda parter än sektorsmyndigheter eller beredskapsorgan (såsom civilskydd eller sjukvård).

(10) Medlemsstaternas kritiska infrastrukturers ömsesidiga beroende av varandra och den varierande nivån på skyddet av kritisk infrastruktur i medlemsstaterna antyder att inrättandet av ett sektorsövergripande gemenskapsverktyg för informationsutbyte och varningar rörande skydd av kritisk infrastruktur skulle förbättra medborgarnas säkerhet.

(11) Kommissionen bör med beaktande av kommunikationsnätverket s-Testas eller något annat kommissionsdrivet säkert nätverks framtida tillgänglighet fatta beslut om vilken teknisk plattform som är mest lämplig för Ciwin och förplikta användarna att uppfylla de tekniska krav som kommissionen fastställer (s-Testa står för secured Trans European Services for Telematics between Administrations , sv. säkra transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter).

(12) Utbytet av information om skydd av kritisk infrastruktur mellan de berörda parterna förutsätter att dessa kan lita på att skyddad information ( proprietary information ) eller känslig information som varit föremål för utbyte på frivillig grund inte offentliggörs och att sådana uppgifter skyddas på ett fullgott sätt.

(13) Tillträdet till Ciwin bör begränsas till behöriga användare i enlighet med de villkor, förfaranden och säkerhetsåtgärder som fastställs. Tillträdet i medlemsstaterna bör begränsas till de behöriga nationella myndigheterna och tillträdet inom kommissionen till de behöriga avdelningarna.

(14) De kostnader som driften av Ciwin på gemenskapsnivå ger upphov till bör täckas via gemenskapsmedel eller relevanta gemenskapsprogram.

(15) De kostnader som driften av Ciwin på nationell nivå ger upphov till bör täckas av medlemsstaterna, om inget annat anges i gemenskapsöverenskommelser.

(16) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen säkert och snabbt informationsbyte mellan medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(17) Detta beslut står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

Genom detta beslut inrättas ett säkert informations-, kommunikations- och varningssystem, nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin), i syfte att bistå medlemsstaterna att utbyta information om gemensamma hot mot kritisk infrastruktur, om sårbarheter hos denna och om lämpliga åtgärder och strategier för att minska riskerna med avseende på skyddet av kritisk infrastruktur.

Artikel 2 Definitioner

I detta beslut avses med

kritisk infrastruktur : anläggningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner,

deltagande medlemsstat : medlemsstat som undertecknat ett samförståndsavtal med kommissionen,

Ciwinansvarig : Ciwinkontaktpunkt i en medlemsstat (eller inom kommissionen) som sörjer för att nätverket används på lämpligt sätt och användarriktlinjerna följs i medlemsstaten i fråga (respektive inom kommissionen),

hot : indikation, omständighet eller händelse som potentiellt kan störa eller förstöra kritisk infrastruktur eller någon del av sådan infrastruktur.

Artikel 3Deltagande

Alla medlemsstater har möjlighet att delta i och använda Ciwin. Deltagandet i och användningen av Ciwin är emellertid avhängiga av undertecknandet av ett samförståndsavtal innehållande de för nätverket gällande tekniska kraven och säkerhetskraven samt information om de platser som ska anslutas till nätverket.

Artikel 4 Funktioner

1. Ciwin ska ha följande två funktioner:

2. Elektroniskt forum för utbyte av information om skydd av kritisk infrastruktur.

3. System för snabb varning som gör det möjligt för de deltagande medlemsstaterna och kommissionen att lägga ut varningar om omedelbara risker för och hot mot kritisk infrastruktur.

4. Det elektroniska forumet ska utgöras av fasta områden och dynamiska områden.

De fasta områdena ska vara integrerade i Ciwin permanent. Deras innehåll får ändras, men fasta områden får inte tas bort eller ges nya beteckningar och inga nya fasta områden får läggas till. I bilaga I finns en förteckning över de fasta områdena.

Dynamiska områden ska skapas på begäran och ska tjäna ett specifikt syfte. De ska tas bort när de har uppfyllt sitt syfte. I bilaga II finns en förteckning över de dynamiska områden som ska skapas i samband med inrättandet av Ciwin.

Artikel 5 Medlemsstaternas roll

5. Varje deltagande medlemsstat ska utse en Ciwinansvarig och underrätta kommissionen om detta. Den Ciwinansvarige ska svara för beviljandet eller nekandet av tillträde till nätverket i medlemsstaten i fråga.

6. De deltagande medlemsstaterna ska ge tillträde till nätverket i enlighet med de riktlinjer som fastställs av kommissionen.

7. De deltagande medlemsstaterna ska tillhandahålla och regelbundet uppdatera relevant information av gemensamt intresse om skydd av kritisk infrastruktur.

Artik el 6 Kommissionens roll

8. Kommissionen ska svara

9. för den tekniska utvecklingen och förvaltningen av Ciwin, bl.a. för nätverkets it-struktur och komponenterna för informationsutbyte, och

10. för fastställandet av riktlinjer om villkoren för användning av nätverket, bl.a. om uppgifters konfidentialitet och om överföring, lagring, arkivering och borttagning av information. Kommissionen ska även fastställa villkoren och förfarandena för beviljande av fullständigt eller selektivt tillträde till nätverket.

11. Kommissionen ska utse en Ciwinansvarig som ska svara för beviljandet eller nekandet av tillträde till nätverket inom kommissionen.

12. Kommissionen ska tillhandahålla och regelbundet uppdatera relevant information av gemensamt intresse om skydd av kritisk infrastruktur.

Artikel 7Säkerhet

13. Ciwin ska inrättas som ett säkert, sekretessbelagt system som ska kunna hantera information upp till nivån Restreint UE .

Kommissionen ska fatta beslut om vilken teknisk plattform som är mest lämplig för Ciwin, och användarna ska uppfylla de tekniska krav som kommissionen fastställer.

Ciwins säkerhetsklassificering ska vid behov uppgraderas.

14. Användarna ska ges tillträde till handlingar på grundval av behovsenlig behörighet och måste alltid iaktta handlingarnas upphovsmäns anvisningar om skydd och spridning av handlingarna.

15. Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta de erforderliga säkerhetsåtgärderna

16. för att förhindra att obehöriga får tillträde till Ciwin,

17. för att se till att behöriga användare av Ciwin enbart har tillgång till sådana uppgifter som faller under deras kompetensområde, och

18. för att förhindra att information i nätverket läses, kopieras, ändras eller tas bort av obehöriga.

19. Uppladdning av information till Ciwin ska inte inverka på egendomsrätten till den berörda informationen. De behöriga användarna ska ensamma vara ansvariga för den information som de tillhandahåller och ska se till att dess innehåll är till fullo förenligt med den gällande gemenskapslagstiftningen och nationella lagstiftningen.

Artikel 8Användarriktlinjer

Kommissionen ska utarbeta och regelbundet uppdatera användarriktlinjer med fullständiga uppgifter om Ciwins funktioner och roll.

Artikel 9Kostnader

De kostnader som driften och underhållet av Ciwin och nätverkets funktion centralt ger upphov till ska täckas via gemenskapens budget. Sådana kostnader som hör samman med användarnas tillträde till Ciwin i de deltagande medlemsstaterna ska bäras av de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 10 Granskning

Kommissionen ska granska och utvärdera driften av Ciwin vart tredje år och regelbundet avlägga rapport till medlemsstaterna.

I den första rapporten, som ska läggas fram inom tre år efter ikraftträdandet av detta beslut, ska i synnerhet anges vilka komponenter av nätverket som bör förbättras eller anpassas. Rapporten ska även omfatta alla förslag till ändring eller anpassning av detta beslut som kommissionen anser nödvändiga.

Artikel 11Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Artikel 12Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

FASTA OMRÅDEN I CIWIN

De fasta områden som avses i artikel 4 ska utgöras av följande:

20. Medlemsstaternas områden. Varje deltagande medlemsstat får möjlighet att skapa sitt eget område i Ciwinportalen och är själv anvarig för organisationen och förvaltningen av och innehållet i området. Området kommer att vara tillgängligt enbart för användare från den berörda medlemsstaten.

21. 11 sektorsområden: kemisk industri, energi, finans, livsmedel, hälsa, informations- och kommunikationsteknik, kärnbränslecykelindustri, forskning, rymd, transport och vatten. Det kommer dessutom att finnas ett sektorsövergripande underområde för generiska ämnen och frågor som är av betydelse för ett flertal sektorer.

22. De Ciwinansvarigas område: avsett att fungera som plattform för strategisk samordning och strategiskt samarbete för att främja och intensifiera arbetet med att skydda kritisk infrastruktur och kommunikationen på området skydd av kritisk infrastruktur. Området kommer att vara tillgängligt enbart för de Ciwinansvariga.

23. Området för unionens externa samarbete: inriktat på att öka medvetenheten om betydelsen av externt samarbete i skyddet av kritisk infrastruktur och om standarderna för skydd av kritisk infrastruktur utanför EU.

24. Kontaktkatalog, för att göra det lättare att hitta kontaktuppgifter om Ciwinanvändare eller andra sakkunniga på området skydd av kritisk infrastruktur.

BILAGA II

DYNAMISKA OMRÅDEN I CIWIN

De dynamiska områden som avses i artikel 4 ska utgöras av följande:

25. Expertarbetsgruppernas område, som ska understödja arbetet i grupperna av experter på skydd av kritisk infrastruktur.

26. Projektområdet, som ska innehålla information om projekt som finansieras av kommissionen.

27. Varningsområden, som kan skapas i händelse av att en varning utlöses i systemen för snabb varning (RAS) och ska utgöra kommunikationskanalen i samband med åtgärder relaterade till skydd av kritisk infrastruktur.

28. Området för särskilda ämnen (som ska inriktas på sådana).

29. FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Rådets beslut om inrättande av nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin)

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Verksamhet 18 05: Säkerhet och skydd av friheter

Mål 2: Skydd av kritisk infrastruktur

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster) – nummer och benämning

Nummer: 18 05 08

Benämning: Terrorism – Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten

Från och med 2009

3.3. Budgettekniska uppgifter

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetramen |

18 0508 00 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag[5] | NEJ | NEJ | NEJ | 3A |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Totalt |

Driftsutgifter[6] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1. | a | 0,95 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 3,15 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0,95 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 3,15 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[7] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4. | c | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0,95 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 3,15 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0,95 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 0,55 | 3,15 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[8] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,585 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,075 |

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 1,082 | 0,682 | 0,682 | 0,682 | 3,81 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 1,082 | 0,682 | 0,682 | 0,682 | 3,81 |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[9] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

4.2. Personalresurser (t.ex. tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) uttryckt i heltidsekvivalenter – för ytterligare uppgifter, se punkt 8.2.1

Årsbehov | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Personal totalt (antal) | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det specifika målet med Ciwin är att möjliggöra samordning och samarbete på EU-nivå i fråga om skydd av kritisk infrastruktur. Ciwin ska framför allt trygga ett säkert, strukturerat utbyte av information om skydd av kritisk infrastruktur och på så vis ge användarna av nätverket möjlighet att snabbt och effektivt få kännedom om bästa praxis i andra medlemstater. Medlemsstaterna kommer också att kunna använda nätverkets system för snabb varning (RAS) för att lägga ut varningar om omedelbara risker för och hot mot kritisk infrastruktur.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Det är varje enskild medlemsstats uppgift att skydda den kritiska infrastrukturen inom statens territorium, men en gränsöverskridande, hela EU omfattande plattform för utbyte av information som säkerställer att informationen är tillgänglig för alla medlemsstater som kan ha nytta av den kan inrättas enbart på EU-nivå. Ingen medlemsstat kan på egen hand trygga ett alleuropeiskt utbyte av information eller snabbvarningar. Det är alltså uppenbart att samarbete på EU-nivå ger ett mervärde, nämligen samordning av information som kanske redan finns tillgänglig men som inte delas med andra. Enbart med ett europeiskt upplägg går det att trygga att alla medlemsstater som vill dela med sig av och få information behandlas lika, att samarbete inte leder till någon geografisk diskriminering av medlemsstater och att informationen verkligen når de som vill få den.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Ciwin bör särskilt främja utvecklingen av lämpliga åtgärder som underlättar utbyte av bästa praxis samt fungera som ett verktyg för överföring under säkra förhållanden av varningar och information om omedelbara hot. Systemet ska säkerställa att de rätta personerna får rätt information vid rätt tidpunkt.

Planerna på att inrätta Ciwin togs upp bl.a. i kommissionens meddelande om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur (Epcip). Inrättandet av Ciwin som ett it-verktyg är ett av de operativa målen för det programmet. Ett operativt (del)mål för Ciwin är att

- tillhandahålla ett it-verktyg som underlättar samarbete medlemsstaterna emellan om skydd av kritisk infrastruktur, erbjuder ett effektivt och snabbt alternativ till tidskrävande metoder för att söka efter information och ger medlemsstaterna möjlighet att kommunicera direkt och ladda upp information som de anser vara relevant.

5.4. Metod för genomförande (preliminärt)

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till:

( genomförandeorgan

( sådana av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Följande framstegsindikatorer bör användas för att bedöma hur Ciwin utvecklas:

- Hur många medlemsstater deltar i Ciwin (kriteriet för att nätverket ska anses vara en framgång bör vara att åtminstone 20 medlemsstater använder det regelbundet)?

- Vilken sekretessnivå har den information som utbyts (dvs. laddar medlemsstaterna bara upp icke-sekretessbelagd information till nätverket eller laddar de även upp sekretessbelagd information)?

- Använder arbetsgrupperna av experter på skydd av kritisk infrastruktur Ciwin som ett huvudredskap i sitt åsiktsutbyte i arbetet med att uppnå gruppernas mål (t.ex. fastläggande av kriterierna för identifiering av kritisk infrastruktur i specifika sektorer)?

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Efter testperioden (Ciwinpilotprojektet) under 2009 kommer kommissionen att skicka korta frågeformulär till medlemsstaternas myndigheter i syfte att utröna huruvida de är nöjda med systemet och huruvida det bidrar till uppnåendet av de allmänna målen för Ciwininitiativet. Därvid kommer det även att kunna läggas fram förslag, t.ex. om inrättande av nya dynamiska områden eller borttagande av sådana områden som inte fungerar väl.

En konsekvensbedömning har gjorts. Den bifogas det föreliggande förslaget.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdomar som dragits av liknande åtgärder)

Principen om ”nöjda kunder” bör stå i centrum för arrangemanget för övervakning och utvärdering.

- Kommissionen ska se över funktionssystemet vart tredje år. Den ska basera översynen på de åsikter som medlemsstaterna framfört i samband med de regelbundna mötena för kontaktpunkterna på området skydd av kritisk infrastruktur.

6.2.3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar

Tre år efter inrättandet av Ciwin ska nätverket utvärderas på grundval av de indikatorer som tas upp i punkt 6.1.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Skydd av gemenskapens finansiella intressen och bekämpning av bedrägerier och andra oegentligheter ingår som en väsentlig del av det föreliggande beslutet.

Den administrativa övervakningen av kontrakt och utbetalningar kommer att åligga den behöriga avdelningen inom kommissionen. Var och en av de åtgärder som finansieras på grundval av det föreliggande beslutet kommer att övervakas av de behöriga avdelningarna inom kommissionen i alla stadier av projektcykeln. Därvid kommer kontraktsförpliktelserna och principerna om kostnads–nyttoanalys och sund ekonomisk förvaltning att beaktas.

I alla överenskommelser och kontrakt som ingås på grundval av det föreliggande beslutet ska uttryckligen föreskrivas övervakning av de utgifter som medges inom ramen för de berörda projekten eller programmen och av genomförandet av åtgärderna inom ramen för dessa samt finansiell kontroll från kommissionens och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings sida och revision från revisionsrättens sida, vid behov på plats. Kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ska i överenskommelserna och kontrakten bemyndigas att utföra kontroller och inspektioner på plats i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att fastställa huruvida de olika utgifterna verkligen får finansieras inom ramen för de berörda kontrakten, åt att se till att budgeten inte överskrids och åt att kontrollera verifikationer och andra relevanta handlingar.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

(18) (19) Tjänstemän eller tillfälligt anställda[11] (XX 01 01) | (20) AD | (21) 0,5 | (22) 0,5 | (23) 0,5 | (24) 0,5 | (25) 0,5 |

AST | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

Personal[12] som finansieras genom art. XX 01 02 |

Övrig personal[13] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

Kommissionstjänstemännens huvudsakliga uppgift kommer att vara att förvalta Ciwin. Tjänstemännen kommer att ansvara för konfigurationen av den systemlösning som väljs. De kommer att handha framställningar om inrättande av dynamiska områden och ha ansvar för inrättandet av sådana områden och för borttagandet av områden som lämnats eller inte används. Rollen som förvaltare kommer att förbehållas kommissionen.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,117 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,117 | 0,117 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda |

Se punkt 8.2.1. |

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 |

Ej tillämpligt |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,05 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0,005 | 0,005 | 0,005 | 0,005 | 0,005 | 0,025 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[15] | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera, inbegripet med hänvisning till budgetrubrik) | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,075 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

Ej tillämpligt |

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] Se rådets dok. 14894/04.

[4] KOM(2006) 786 slutlig.

[5] Differentierade anslag

[6] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[7] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[8] Utgifter som omfattas av andra artiklar i kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[9] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[10] Se beskrivning i avsnitt 5.3.

[11] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[12] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[13] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[14] Hänvisning ska göras till finansieringsöversikten för rättsakten för det berörda genomförandeorganet.

[15] Ange typen av kommitté och till vilken grupp kommittén hör.