52008PC0229

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.4.2008

KOM(2008) 229 slutlig

2008/0090 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND

Genomförande av allmänhetens rätt att få tillgång till handlingar

Artikel 255 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom Amsterdamfördraget, ger unionsmedborgarna och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat rätt till tillgång till Europaparlamentets, rådet och kommissionen handlingar. De principer och gränser för rätten till tillgång till handlingar fastställs i förordning (EG) nr 1049/2001[1] om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Förordningen började tillämpas den 3 december 2001.

I en rapport som publicerades den 30 januari 2004 om genomförandet av förordningen konstaterade kommissionen att förordningen fungerat anmärkningsvärt väl. Därför ansåg kommissionen att det inte var nödvändigt att ändra förordningen på kort sikt, eftersom den i vilket fall skulle behöva ses över efter det att förslaget till konstitutionellt fördrag antagits.

Skälen till att förordningen ses över

Den 9 november 2005 beslutade kommissionen att inleda ”Europeiska initiativet för att främja öppenhet”[2], en satsning för att skapa större öppenhet som även omfattade en översyn av förordningen.

Europaparlamentet uppmanade å sin sida i en resolution av den 4 april 2006[3] kommissionen att lägga förslag till ändring av förordningen.

Under tiden antog Europaparlamentet och rådet den 6 september 2006 en ny förordning om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen[4] på gemenskapens institutioner och organ. Den förordningen överlappar förordning (EG) nr 1049/2001 när det gäller tillgång till handlingar som innehåller miljöinformation.

Förordning (EG) nr 1049/2001 har nu tillämpats i sex år, och institutionerna har fördjupat sina erfarenheter av att tillämpa den. Rättspraxis har också utvecklats och en rad klagomål har avgjorts av Europeiska ombudsmannen. Institutionerna kan därför ompröva sin bedömning av hur förordningen fungerar och ändra den i enlighet med detta.

I den första etappen av översynen offentliggjorde kommissionen den 18 april 2007 en grönbok som låg till grund för ett offentligt samråd i frågan.[5] Resultatet av det offentliga samrådet sammanfattades i en rapport i januari 2008.

FRÅGOR SOM BEHANDLATS VID ÖVERSYNEN

Europaparlamentets resolution av den 4 april 2006

I den ovannämnda resolutionen av den 4 april 2006 formulerade parlamentet fem rekommendationer, som kommissionen vederbörligen beaktat när det här förslaget utarbetades.

Den rättsliga grundens räckvidd och förordningens syfte

Enligt parlamentet bör det i förordningens ingress förtydligas att artikel 255 i EG-fördraget är den rättsliga grunden för genomförandet av principerna om öppenhet och närhet till medborgarna och den viktigaste rättsliga grunden för insyn respektive sekretess.

Eftersom artikel 255 avser allmänhetens tillgång till handlingar föreslår kommissionen att förordningens syfte förtydligas i enlighet därmed i artikel 1.

Full insyn i lagstiftningsarbetet

Alla handlingar som avser beredningen av lagstiftning bör vara direkt tillgängliga för allmänheten.

Rekommendationen godtas i sin helhet och genomförs i artikel 12.

Bestämmelser om säkerhetsklassificering

Parlamentet rekommenderade att man i förordningen fastställer bestämmelser om säkerhetsklassificering av handlingar som tillgodoser behovet av parlamentarisk granskning av hur bestämmelserna tillämpas och av tillgången till handlingar.

Att en handling är säkerhetsklassificerad innebär inte i sig att handlingen är undantagen från rätten till tillgång. Därför anser kommissionen att särskilda regler om säkerhetsklassificering och den faktiska hanteringen av klassificerad information inte hör hemma i en förordning om allmänhetens tillgång till handlingar.

Tillgång till handlingar som härrör från medlemsstaterna

Parlamentet ville begränsa och förtydliga medlemsstaternas rätt att begränsa tillgången till handlingar som härrör från medlemsstaterna.

Den nya artikel 5.2 har utformats även med hänsyn till EG-domstolens dom i frågan. Nu ska medlemsstaterna motivera varför de motsätter sig att en EU-institution lämnar ut handlingar som härrör från dem.

Register och bestämmelser om arkivering

Parlamentet rekommenderade att man inrättar en samlad punkt för tillgång till alla förberedande handlingar som rör lagstiftningsförfarandet, ett gemensamt gränssnitt för institutionernas register och gemensamma regler för arkivering av handlingar.

Kommissionen instämmer helt med denna rekommendation. Den kan dock genomföras utan ändring av förordningen.

Resultatet av det offentliga samrådet

Svaren på de frågor som gick till offentligt samråd sammanfattas i de rubriker som följer.[6] I det föreliggande förslaget har kommissionen beaktat de åsikter som framfördes av en majoritet av respondenter i varje fråga som berördes i grönboken.

Aktiv spridning

Register och webbplatser bör blir mer lättillgängliga och enhetliga. Kommissionens register bör utvidgas. Medborgarna efterfrågar mer proaktiv utlämning.

Aktiv insyn i lagstiftningsförfarandena bemöts i artikel 12. Artikel 11 och den ändrade artikel 12 ger en lämplig rättslig grund för register och webbplatser som är mer kompletta och lättare att få tillgång till.

Anpassning av förordning (EG) nr 1049/2001 till Århuskonventionen

Förslaget att anpassa förordningen till bestämmelserna om tillgång till miljöinformation (förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen) har fått ett brett stöd. Förbehåll gjordes huvudsakligen av icke-statliga organisationer som arbetar med miljöfrågor och av aktörer på det kemiska och biotekniska området.

Anpassningen har gjorts i de ändrade artiklarna 4.1–4.2 samt 5.2.

Skydd av personuppgifter

Dagens praxis med maskning av namn och andra personuppgifter i handlingar som lämnas ut anses för restriktiv, i synnerhet när det gäller personer som agerar å tjänstens vägnar. EG-domstolen har meddelat en dom i frågan (se punkt 2.3.1 nedan).

Bestämmelsen har därför omarbetats i den nya artikel 4.5.

Skydd av affärsintressen

Myndigheter och näringslivet anser att dagens bestämmelser är välbalanserade. Journalister, icke-statliga organisationer och många enskilda medborgare anser dock att större vikt i stället bör fästas vid allmänintresset av att informationen lämnas ut.

Kommissionen föreslår inga ändringar av bestämmelsen.

Hantering av orimliga ansökningar

En knapp majoritet av medlemsstaterna och näringslivet stödjer särskilda undantag från sedvanliga bestämmelser avseende orimliga ansökningar. Medlemsstaterna betonar att åtgärderna bör bygga på objektiva kriterier. Ombudsmannen, en betydande minoritet av medlemsstaterna samt icke-statliga organisationer motsätter sig särskilda bestämmelser om orimliga ansökningar.

Kommissionen föreslår ingen bestämmelse om avvisande av ansökningar som kan anses orimliga. Istället föreslår kommissionen att man utvidgar möjligheterna att begära förtydliganden enligt artikel 6.2 om de begärda handlingarna inte kan identifieras.

Begreppet ”handling”

Den allmänna åsikten är att dagens breda definition av handling bör behållas. Ett förtydligande avseende databaser, på det sätt som föreslogs i grönboken, vore välkommet.

En närmare definition av begreppet ”handling” ges i den ändrade artikel 3a. Definitionen omfattar även uppgifter i elektroniska databaser.

Undantagens tillämpning över tid

Förslaget om att beskriva i vilka fall handlingar skulle kunna lämnas ut först efter viss tid fick inte mycket stöd. Däremot välkomnades systematisk utlämning av handlingar i vissa fall, innan den trettioårsgräns då arkiven öppnas. Erfarenheterna visar dock att man systematiskt måste vägra tillgång till handlingar som avser rättsliga förfaranden i domstol eller liknande förfaranden, innan domstolsförhandling hållits eller ett slutligt beslut fattats. Detta bekräftas även av rättspraxis (se punkt 2.3.3).

Kommissionen föreslår att artikel 2 justeras.

Förordningens räckvidd

Många av de som svarat på det offentliga samrådet om grönboken ansåg att förordningens räckvidd borde utvidgas till att omfatta alla EU-institutioner, organ och byråer.

En sådan utvidgning går inte att göra enligt det gällande fördraget, men kan åstadkommas när fördraget om Europeiska unionens funktionssätt träder i kraft.

Tillgång till handlingar som härrör från medlemsstaterna

Denna fråga togs upp i vissa svar och i parlamentets resolution (se punkt 2.1.4 ovan). Frågan har reglerats i en dom från EG-domstolen (se punkt 2.3.2).

Ny rättspraxis

Förstainstansrätten och EG-domstolen har meddelat en rad domar som reglerar flera viktiga frågeställningar kring tillämpningen av förordningen, och som behandlas i det bilagda förslaget.

Tillgång till personuppgifter

I domen av den 8 november 2007 i Bavarian Lager-målet[7] tolkade förstainstansrätten undantaget för att skydda personuppgifter och uttalade sig om hur förordning (EG) nr 1049/2001 förhåller sig till förordningen om skydd av personuppgifter[8].

Förhållandet mellan förordningen om allmänhetens tillgång till handlingar och förordningen om skydd av personuppgifter förtydligas i den nya artikel 4.5.

Tillgång till handlingar som härrör från en medlemsstat

Den 18 december 2007 upphävde EG-domstolen förstainstansrättens dom av den 30 november 2004 i ett mål om medlemsstaternas rätt att motsätta sig att EU-institutionerna lämnar ut handlingar som härrör från dem.[9]

Bestämmelsen i artikel 4.5 ersätts av en ny artikel 5.2.

Tillämpning av undantag före respektive efter en viss tidpunkt eller händelse

I en dom av den 13 april 2005 om tillgång till handlingar i ett kartellärende[10] uttalade förstainstansrätten att en institution, när den erhåller en ansökan om att få tillgång till handlingar ”i princip måste göra en konkret och individuell bedömning av innehållet i de handlingar som omfattas av ansökan”. Domstolen tillade att det är ”möjligt att sagda prövning inte är nödvändig när det, på grund av särskilda omständigheter i det aktuella fallet, är uppenbart att tillgång till handlingarna inte skall ges”. Förstainstansrätten uttalade nyligen i en dom att skriftliga inlagor till domstolar uppenbart i sin helhet omfattas av det undantag från rätten till tillgång till handlingar som ska skydda rättsliga förfaranden innan domstolsförhandling hållits.[11]

Nya bestämmelser har lagts till i artikel 2.5 och 2.6.

FÖRESLAGNA ÄNDDRINGAR AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001

Förordningens syfte och tillgångsberättigade – artiklarna 1 och 2

Lydelsen i artikel 1a har modifierats något för att förtydliga att förordningens syfte är att ge allmänheten tillgång till handlingar. Ändringen är förenlig med den rättsliga grunden och har bekräftats i förstainstansrättens rättspraxis.[12]

Rätten till tillgång till handlingar beviljas alla fysiska och juridiska personer, oavsett nationalitet, bosättning eller säte. Därmed blir förordningen förenlig med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1367/2006 om tillgång till information i miljöfrågor.[13] Artikel 2.1. ändras i enlighet därmed och artikel 2.2 upphävs.

Tillämpningsområde och definitioner – artiklarna 2 och 3

I artikel 2.2. anges att förordningen ska tillämpas på alla handlingar som finns hos en institution som har samband med den policy, de åtgärder och de beslut som omfattas av institutionens ansvarsområde. I den tidigare lydelsen sades detta i definitionen av ”handling” i artikel 3a. Det rör dock snarare förordningens tillämpningsområde än definitionen av begreppet ”handling”.

En ny punkt 2.5 läggs till i artikel 2 för att förtydliga att handlingar som överlämnats till domstol av andra parter än institutionerna inte omfattas av förordningen. Det bör noteras att EG-domstolen inte omfattas av bestämmelsen om rätten till tillgång till handlingar enligt artikel 255 i EG-fördraget och att Lissabonfördraget utvidgar detta till att gälla handlingar som avser domstolens administrativa verksamhet.

Handlingar som avser en utredning som utförs av en institution bör inte lämnas ut förrän det inte längre är möjligt att begära att det därmed sammanhängande beslutet ska upphävas, eller förrän utredningen slutförts. Under utredningsfasen ska endast särskilda bestämmelser på området tillämpas. De förordningar som reglerar konkurrens och handelshinder (skydd mot dumpning, skydd mot subventionerad import och bestämmelser om gemensamma importregler) samt förordningarna om importrestriktioner innehåller särskilda bestämmelser om berörda parters rätt att få tillgång till handlingar samt bestämmelser om offentliggörande.[14] Dessa bestämmelser skulle urholkas av en bredare tolkning av allmänhetens rätt att få tillgång till handlingar enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Upplysningar från fysiska eller juridiska personer som erhållits i samband med denna typ av utredningar bör fortsätta vara skyddade även efter det att det därmed sammanhängande beslutet vunnit laga kraft.

Den breda definitionen av begreppet ”handling” i artikel 3a har behållits. För att det ska kunna röra sig om en ”handling” förutsätts att den har nått mottagaren, cirkulerat inom institutionen eller diarieförts på något annat sätt. Definitionen av begreppet ”handling” omfattar nu även sådana uppgifter i databaser som kan skrivas ut.

Undantag – artikel 4

Det undantag enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1367/2006 som avser miljöskydd har lagts till i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1049/2001 för att anpassa den till bestämmelserna i Århuskonventionen. Strecksatserna har bytts ut mot bokstavsled för tydlighetens skull.

Det undantag som syftar till att skydda affärsintressen enligt artikel 4.2 ska inte tillämpas på information om miljöutsläpp som är relevant för miljöskyddet. Även detta anpassar förordningen till Århuskonventionen. Därmed har skyddet av immateriella rättigheter lyfts ut som ett särskilt undantag.

Begreppet ”rättsliga förfaranden” förtydligas och omfattar skiljedoms- och tvistlösningsförfaranden.

Ett nytt undantag har lagts till för att skydda urvalsförfaranden vid rekrytering eller upphandling. Insyn på dessa områden regleras i tjänsteföreskrifterna och i budgetförordningen. Det behövs ett skydd för att urvals- och bedömningskommittéer ska kunna arbeta.

Artikel 4.3 har formulerats om för tydlighetens skull men har inte ändrats i sak.

Artiklarna 4.4 och 4.5 har flyttats till artikel 5 eftersom de snarare rör förfaranden än undantag.

Artikel 4.1 b avseende tillgång till personuppgifter har flyttats till en ny artikel 4.5 och formulerats om för att förtydliga förhållandet mellan förordning (EG) nr 1049/2001 och förordning (EG) nr 45/2001 (skydd av personuppgifter).

Samråd med tredje part – artikel 5

I den nya artikel 5.2 finns bestämmelser om de förfaranden som ska tillämpas när ansökan om tillgång till handlingar avser handlingar som härrör från medlemsstaterna. Samråd ska hållas med medlemsstaten, om det inte är uppenbart att handlingen ska eller inte ska lämnas ut. Institutionen ska vägra lämna ut handlingen om medlemsstaten motsätter sig detta med angivande av skäl som bygger på förordning (EG) nr 1049/2001 eller liknande relevanta nationella särskilda bestämmelser. Den nya bestämmelsen tar hänsyn till EG-domstolens dom i mål C-64/05 P (se punkt 1.5.2 ovan).

Förfaranderegler – artiklarna 6, 8 och 10

Artikel 6.2 ändras med hänsyn till fall då den begärda handlingen inte kunnat identifieras.

Tidsfristen i artikel 8 för behandling av bekräftande ansökningar ändras till 30 arbetsdagar, och får förlängas med ytterligare 15 dagar. Erfarenheten har visat att det är nästintill omöjligt att behandla bekräftande ansökningar inom 15 arbetsdagar. Det tar längre tid att behandla bekräftande ansökningar eftersom de utmynnar i ett formellt beslut från institutionen, vilket kräver en strikt formell behandling.

En ny punkt läggs till i artikel 10 för att förtydliga att särskilda bestämmelser som kan ha fastställts i EG-rätten eller nationell rätt ska följas. Detta gäller i synnerhet när tillgången till handlingar är avgiftsbelagd, något som genererar inkomster för den instans som framställt handlingen.

Aktiv spridning – artikel 12

Den här bestämmelsen har arbetats om för att ge direkt tillgång till handlingar som upprättats i samband med ett förfarande för att anta EU-rättsakter eller icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd. Sådana handlingar ska tillhandahållas av institutionerna från början, om det inte är uppenbart att något av undantagen från rätten till tillgång är tillämpligt.

⎢ 1049/2001

2008/0090 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 255.2,

med beaktande av kommissionens förslag[15],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[16] och

av följande skäl:

∫ ny

1. Ett antal väsentliga ändringar bör göras av förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.[17] Av tydlighetsskäl bör förordningen ändras genom en omarbetning.

⎢ 1049/2001 Skäl 1

2. I artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen stadfästs principen om öppenhet genom att det anges att fördraget markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

⎢ 1049/2001 Skäl 2

3. Öppenhet ger medborgarna bättre möjligheter att delta i beslutsförfarandet och garanterar att förvaltningen åtnjuter större legitimitet och är effektivare och har ett större ansvar gentemot medborgarna i ett demokratiskt system. Öppenhet bidrar till att stärka de principer om demokrati och respekt för grundläggande rättigheter som avses i artikel 6 i EU-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

⎢ 1049/2001 Skäl 3 (anpassad)

I de slutsatser som antogs av Europeiska rådet vid dess möten i Birmingham, Edinburgh och Köpenhamn underströks nödvändigheten av att göra arbetet vid unionens institutioner öppnare. Denna förordning konsoliderar de initiativ som institutionerna redan tagit för att förbättra öppenheten i beslutsförfarandet.

∫ ny

4. De allmänna principerna och gränserna med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen för allmänhetens rätt att få tillgång till handlingar fastställdes i förordning (EG) nr 1049/2001, som började tillämpas den 3 december 2001.[18]

5. En första bedömning av hur förordning (EG) nr 1049/2001 genomförts gjordes i en rapport som offentliggjordes den 30 januari 2004.[19] Den 9 november 2005 beslutade kommissionen att inleda översynen av förordning (EG) nr 1049/2001. I en resolution som antogs den 4 april 2006 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att lägga fram ett förslag till ändring av förordningen.[20] Den 18 april 2007 offentliggjorde kommissionen en grönbok om översynen av förordningen[21] och inledde ett offentligt samråd.

⎢ 1049/2001 Skäl 4

6. Syftet med denna förordning är att ge allmänhetens rätt till tillgång till handlingar största möjliga effekt och att fastställa allmänna principer och gränser för denna rätt i enlighet med artikel 255.2 i EG-fördraget.

⎢ 1049/2001 Skäl 5 (anpassad)

7. Eftersom Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen inte innehåller några bestämmelser om tillgång till handlingar bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen söka ledning i denna förordning, i enlighet med förklaring nr 41 som fogas till slutakten till Amsterdamfördraget, beträffande handlingar som gäller verksamhet som omfattas av dessa båda fördrag √ det fördraget ∏ .

⎢ 1049/2001 Skäl 7

8. I enlighet med artikel 28.1 och artikel 41.1 i EU-fördraget är rätten till tillgång till handlingar tillämplig också på handlingar som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt polisiärt och straffrättsligt samarbete. Varje institution bör respektera sina säkerhetsbestämmelser.

∫ ny

9. Europaparlamentet och rådet antog den 6 september 2006 förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ.[22] I fråga om tillgången till handlingar som innehåller miljöinformation bör den här förordningen vara förenlig med förordning (EG) nr 1367/2006.

10. I fråga om utlämnande av personuppgifter bör ett tydligt samband upprättas mellan den här förordningen och förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.[23]

11. Tydliga regler bör antas om utlämnande av handlingar som härrör från medlemsstaterna, handlingar från tredje man som utgör underlag för rättsliga förfaranden och handlingar som institutionerna erhållit i kraft av sin rätt att göra utredningar enligt EG-rätten.

⎢ 1049/2001 Skäl 6

12. Större tillgång till handlingar bör ges i de fall där institutionerna agerar i egenskap av lagstiftare, även när det rör sig om delegerade befogenheter, samtidigt som effektiviteten i institutionernas beslutsförfarande bevaras. Sådana handlingar bör göras direkt tillgängliga i så stor utsträckning som möjligt

∫ ny

13. Insyn i lagstiftningsprocessen är mycket viktig för medborgarna. Institutionerna bör därför aktivt sprida handlingar som är en del av lagstiftningsprocessen. Aktiv spridning av handlingar bör också uppmuntras på andra områden.

⎢ 1049/2001 Skäl 8

14. För att säkerställa att denna förordning tillämpas fullt ut i samband med all unionens verksamhet bör alla organ som inrättas av institutionerna tillämpa de principer som fastställs i denna förordning.

⎢ 1049/2001 Skäl 9

15. Vissa handlingar bör på grund av sitt mycket känsliga innehåll vara föremål för särskild behandling. En ordning för hur Europaparlamentet ska informeras om innehållet i sådana handlingar bör fastställas i ett interinstitutionellt avtal.

⎢ 1049/2001 Skäl 10

16. För att öka öppenheten i institutionernas arbete bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen bevilja tillgång såväl till handlingar som upprättats av institutionerna själva som till sådana de mottagit. Det ska i detta sammanhang påpekas att en medlemsstat, enligt förklaring nr 35 som fogas till slutakten till Amsterdamfördraget, kan begära att kommissionen eller rådet inte vidarebefordrar en handling som härrör från den staten till tredje part, utan att medlemsstaten dessförinnan har lämnat sitt medgivande.

⎢ 1049/2001 Skäl 11

17. I princip bör institutionernas samtliga handlingar göras tillgängliga för allmänheten. Vissa allmänna och privata intressen bör emellertid skyddas genom undantagsbestämmelser. Institutionerna bör ges möjlighet att skydda sina interna samråd och överläggningar då detta krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Vid fastställandet av dessa undantag bör institutionerna, på unionens samtliga verksamhetsområden, beakta gemenskapslagstiftningens principer om skydd för personuppgifter.

⎢ 1049/2001 Skäl 12

18. Samtliga bestämmelser om tillgång till institutionernas handlingar bör vara i överensstämmelse med denna förordning.

⎢ 1049/2001 Skäl 13

19. För att säkerställa att rätten till tillgång till handlingar respekteras fullt ut bör ett administrativt förfarande med två steg tillämpas, där det dessutom ska vara möjligt att begära domstolsprövning eller framföra klagomål till ombudsmannen.

⎢ 1049/2001 Skäl 14 (anpassad)

20. Varje institution bör vidta nödvändiga åtgärder för att informera allmänheten om de nya bestämmelser som ska gälla och för att utbilda sin personal i att bistå medborgare som önskar utöva sina rättigheter i enlighet med denna förordning. För att medborgarna lättare ska kunna utöva sina rättigheter bör varje institution ge tillgång till ett register över handlingar.

⎢ 1049/2001 Skäl 15

21. Denna förordning har varken till syfte eller effekt att ändra nationell lagstiftning om tillgång till handlingar; på grund av den princip om lojalt samarbete som styr förbindelserna mellan institutionerna och medlemsstaterna, är det dock uppenbart att medlemsstaterna bör se till att inte hindra en korrekt tillämpning av denna förordning och respektera institutionernas säkerhetsbestämmelser.

⎢ 1049/2001 Skäl 16

22. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av den rätt till tillgång till handlingar som medlemsstaterna, rättsliga myndigheter eller utredande organ redan har.

⎢ 1049/2001 Skäl 17 (anpassad)

23. I enlighet med artikel 255.3 i EG-fördraget ska varje institution i sin arbetsordning utarbeta särskilda bestämmelser om tillgång till institutionens handlingar. Rådets beslut 93/731/EG av den 20 december 1993 om allmänhetens tillgång till rådets handlingar(3), kommissionens beslut 94/90/EKSG, EG, Euratom av den 8 februari 1994 om allmänhetens tillgång till kommissionens handlingar(4) och Europaparlamentets beslut 97/632/EG, EKSG, Euratom av den 10 juli 1997 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets handlingar samt bestämmelserna om sekretess för Schengenhandlingar bör därför vid behov ändras eller upphävas(5).

⎢ 1049/2001

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna förordning är

⎢ 1049/2001 (anpassad)

a) att fastställa principer, villkor och gränser, under hänsynstagande till allmänna eller enskilda intressen, för rätten till tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens (nedan kallade institutionerna) handlingar i enlighet med artikel 255 i EG-fördraget på ett sätt som garanterar √ ger allmänheten ∏ största möjliga tillgång till √ sådana ∏ handlingar,

b) att fastställa bestämmelser som garanterar att det blir så enkelt som möjligt att utöva denna rätt , och

⎢ 1049/2001

c) att främja goda förvaltningsrutiner när det gäller tillgång till handlingar.

Artikel 2

Tillgångsberättigade och tillämpningsområde

⎢ 1049/2001 (anpassad)

1. Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat skall ha √ ska ha ∏ rätt till tillgång till institutionernas handlingar, med beaktande av de principer, villkor och gränser som fastställs i denna förordning.

2. Institutionerna får med beaktande av samma principer, villkor och gränser bevilja fysiska eller juridiska personer som inte är bosatta eller har sitt säte i en medlemsstat tillgång till handlingar.

32. Denna förordning ska tillämpas på alla handlingar som finns hos en institution, det vill säga √ det vill säga ∏ handlingar som upprättats eller mottagits och som innehas av institutionen √ som har samband med den policy, de åtgärder och de beslut som omfattas av institutionens ansvarsområde ∏, inom samtliga Europeiska unionens verksamhetsområden.

⎢ 1049/2001

43. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 4 och 9 ska handlingar göras tillgängliga antingen efter en skriftlig ansökan eller direkt i elektronisk form eller genom ett register. Särskilt handlingar som upprättats eller mottagits under ett lagstiftningsförfarande ska göras direkt tillgängliga i enlighet med artikel 12.

54. Känsliga handlingar enligt definitionen i artikel 9.1 ska vara föremål för särskild behandling i enlighet med den artikeln.

∫ ny

5. Den här förordningen ska inte tillämpas på handlingar som överlämnats till domstol av andra parter än institutionerna.

6. Utan att det påverkar berörda parters särskilda rättigheter att få tillgång till handlingar enligt EG-rätten, får handlingar som utgör underlag för utredningar eller rättsliga förfaranden som utmynnar i förvaltningsåtgärder med individuell räckvidd inte lämnas ut till allmänheten förrän utredningen avslutats eller åtgärderna vunnit laga kraft. Handlingar som innehåller uppgifter som en institution samlat in eller erhållit från fysiska eller juridiska personer inom ramen för sådana utredningar ska inte göras tillgängliga för allmänheten.

⎢ 1049/2001

67. Denna förordning ska inte påverka allmänhetens rätt till tillgång till handlingar som finns hos institutionerna, vilken kan följa av folkrättsliga instrument eller av rättsakter som institutionerna antagit för att genomföra dessa instrument.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

⎢ 1049/2001 (anpassad)

? ny

a) handling: allt innehåll, oberoende av medium (på papper eller lagrat i elektronisk form, ljud- och bildupptagningar samt audiovisuella upptagningar) som har samband med den policy, de åtgärder och de beslut som omfattas av institutionens ansvarsområde, ?som upprättats av en institution och formellt överlämnats till en eller flera mottagare eller på annat sätt diarieförts eller mottagits av en institution; elektroniskt lagrade uppgifter, system för behandling och återvinning av uppgifter är att betrakta som handlingar om informationen kan skrivas ut eller kopieras elektroniskt med de verktyg som finns tillgängliga för att hantera systemet. ⎪ ;

b) tredje part: varje fysisk eller juridisk person eller enhet utanför den berörda institutionen, däribland medlemsstaterna, övriga gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan eller andra institutioner och organ samt tredjeländer.

⎢ 1049/2001

? ny

Artikel 4

Undantag

1. Institutionerna ska vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för a) det allmänna samhällsintresset i fråga om

a) allmän säkerhet ð däribland fysiska eller juridiska personers säkerhet ï ,,

b) försvar och militära frågor,,

c)internationella förbindelser,,

d) gemenskapens eller en medlemsstats finansiella, monetära eller ekonomiska politik,

∫ ny

e) miljön, till exempel sällsynta arters häckningsplatser.

⎢ 1049/2001

b) den enskildes privatliv och integritet, särskilt i enlighet med gemenskapslagstiftningen om skydd av personuppgifter.

2. Institutionerna ska vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för

⎢ 1049/2001 (anpassad)

a) en fysisk eller juridisk persons affärsintressen,, Inklusive immateriella rättigheter,

√b) immateriella rättigheter∏

⎢ 1049/2001 (anpassad)

? ny

c) √ juridisk rådgivning och ∏ rättsliga förfaranden förfaranden, ? skiljedoms- och tvistlösningsförfaranden ⎪ och ,,

d) syftet med inspektioner, utredningar och revisioner,;,

∫ ny

e) objektiviteten och opartiskheten i urvalsförfaranden.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

? ny

om det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.

3. Tillgång till √ följande handlingar ∏ en handling som upprättats av en institution för internt bruk eller mottagits av en institution, och som gäller en fråga där institutionen inte fattat något beslut, ska vägras om utlämnande av √ dem ∏ handlingen allvarligt skulle undergräva institutionens √ institutionernas ∏ beslutsförfarande, om det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.:

√a) Handlingar som gäller en fråga där institutionen inte fattat något beslut.∏

√b) Handlingar∏ Tillgång till en handling som innehåller yttranden för internt bruk och som är en del av överläggningar och inledande samråd inom den berörda institutionen skall vägras även efter det att beslutet fattats, om utlämnande av handlingen allvarligt skulle undergräva institutionens beslutsförfarande, om det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.

√ 4. Undantagen i punkt 2 och 3 ska vara tillämpliga om det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnande. ∏ ? Avseende punkt 2 a ska ett övervägande allmänintresse av utlämnande anses föreligga om den begärda informationen rör miljöutsläpp. ⎪

∫ ny

5. Namn, titel och befattning avseende politiskt tillsatta personer, tjänstemän och företrädare för intresseorganisationer som agerar å tjänstens vägnar ska lämnas ut, om inte detta med tanke på de särskilda omständigheterna skulle påverka de berörda personerna negativt. Övriga personuppgifter ska lämnas ut om det är förenligt med villkoren för laglig behandling av personuppgifter enligt EG-rättens bestämmelser om skydd för enskilda i samband med behandling av personuppgifter.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

6. Om enbart delar av den begärda handlingen omfattas av något av undantagen, ska övriga delar av handlingen lämnas ut.

7. De undantag som anges i punkterna 1-3 ovan denna artikel ska enbart tillämpas under den period då skyddet är motiverat på grundval av handlingens innehåll. Undantagen får gälla i högst 30 år. För handlingar som omfattas av undantagen gällande privatliv √ skyddet av personuppgifter ∏ eller affärsintressen och för känsliga handlingar får undantagen om det är nödvändigt fortsätta att gälla även efter denna period.

Artikel 5

⎢ 1049/2001 (anpassad)

√ Samråd ∏

41. För handlingar som härrör från tredje part ska institutionen samråda med den berörda tredje parten för att bedöma om de undantag √ som anges ∏ i punkterna 1 och 2 artikel 4 ska tillämpas, om det inte är uppenbart att handlingen ska eller inte ska lämnas ut.

5. En medlemsstat får begära att institutionen inte skall lämna ut en handling som härrör från denna medlemsstat utan att medlemsstaten dessförinnan har lämnat sitt medgivande.

∫ ny

2. Samråd ska hållas med den berörda medlemsstaten om ansökan avser sådana handlingar från en medlemsstat som inte överlämnats i samband med beredningen av en rättsakt eller av icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd. Den institution som har handlingen i sin besittning ska lämna ut den, om inte den berörda medlemsstaten motsätter sig detta med stöd i undantagen i artikel 4 eller särskilda nationella bestämmelser som hindrar utlämning. Institutionen ska bedöma rimligheten i de skäl som medlemsstaten anger om dessa grundar sig på undantagen i den här förordningen.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

Artikel 5

Handlingar i medlemsstaterna

3. När en medlemsstat tar emot en begäran om tillgång till en handling som medlemsstaten innehar och som √ och som ∏ härrör från en institution ska medlemsstaten, om det inte är uppenbart att handlingen ska eller inte ska lämnas ut, rådgöra med institutionen i fråga för att fatta ett beslut som inte äventyrar att syftena med denna förordning uppnås. En medlemsstat kan i stället hänskjuta en sådan begäran till institutionen.

⎢ 1049/2001

? ny

Artikel 6

Ansökningar

1. En ansökan om tillgång till en handling ska inges i skriftlig form på valfritt sätt, inklusive i elektronisk form, på ett av de språk som anges i artikel 314 i EG-fördraget och vara tillräckligt utförlig för att institutionen ska kunna identifiera handlingen. Sökanden är inte skyldig att ange några skäl för sin ansökan.

2. Om en ansökan inte är tillräckligt utförlig ?eller om de begärda handlingarna inte kan identifieras⎪, ska institutionen uppmana sökanden att förtydliga sin ansökan och bistå sökanden med detta, t.ex. genom att tillhandahålla information om användning av de offentliga registren över handlingar. ?De tidsfrister som anges i artiklarna 7 och 8 ska börja löpa när institutionerna har mottagit de förtydliganden som begärts.⎪

3. Om en ansökan avser en mycket omfattande handling eller ett mycket stort antal handlingar får den berörda institutionen informellt samråda med sökanden för att finna en rimlig ? och praktisk ⎪ lösning.

4. Institutionerna ska ge medborgarna information om och hjälp med på vilket sätt en ansökan ska göras och var den ska ges in.

Artikel 7

Behandling av ursprungliga ansökningar

1. En ansökan om tillgång till en handling ska behandlas skyndsamt. En bekräftelse om mottagande ska skickas till sökanden. Institutionen ska inom 15 arbetsdagar efter det att en ansökan registrerats antingen bevilja tillgång till den begärda handlingen och ge tillgång till den i enlighet med artikel 10 inom samma tidsfrist, eller skriftligen ange skälen för att ansökningen helt eller delvis har avslagits och upplysa sökanden om dennes rätt att göra en bekräftande ansökan i enlighet med punkt 2 4 i den här artikeln.

32 . I undantagsfall, t.ex. om en ansökan avser en mycket omfattande handling eller ett mycket stort antal handlingar, får den tidsfrist som anges i punkt 1 förlängas med 15 arbetsdagar, förutsatt att sökanden underrättas på förhand och att utförliga skäl anges.

23. Om ansökningen helt eller delvis avslås får sökanden inom 15 arbetsdagar efter att ha mottagit institutionens besked ge in en bekräftande ansökan till institutionen med begäran om omprövning.

44. Om inget besked ges av institutionen inom den föreskrivna tidsfristen ska sökanden ha rätt att inge en bekräftande ansökan.

Artikel 8

Behandling av bekräftande ansökningar

⎢ 1049/2001 (anpassad)

? ny

1. En bekräftande ansökan ska behandlas skyndsamt. Institutionen ska inom 15 ? 30 ⎪arbetsdagar efter det att en sådan ansökan registrerats antingen bevilja tillgång till den begärda handlingen och ge tillgång till den i enlighet med artikel 10 inom samma tidsfrist, eller skriftligen ange skälen för att ansökan helt eller delvis har avslagits. Om en ansökan helt eller delvis avslås ska institutionen underrätta sökanden om de rättsmedel som finns, nämligen att väcka talan mot institutionen och/eller framföra klagomål till ombudsmannen enligt de villkor som anges i artikel 230 respektive 195 i EG-fördraget.

⎢ 1049/2001

22. I undantagsfall, t.ex. om en ansökan avser en mycket omfattande handling eller ett mycket stort antal handlingar, får den tidsfrist som anges i punkt 1 förlängas med 15 arbetsdagar, förutsatt att sökanden underrättas på förhand och att utförliga skäl anges.

∫ ny

3. Om en ansökan helt eller delvis avslås kan sökanden väcka talan mot institutionen vid förstainstansrätten eller framföra klagomål till ombudsmannen enligt de villkor som anges i artikel 230 respektive 195 i EG-fördraget.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

44. Om inget besked ges av institutionen inom den föreskrivna tidsfristen, ska ansökan anses ha avslagits och sökanden √ ska ∏ ha rätt att väcka talan mot institutionen eller framföra klagomål till ombudsmannen i enlighet med relevanta bestämmelser i EG-fördraget.

⎢ 1049/2001

Artikel 9

Behandling av känsliga handlingar

1. En känslig handling är en handling som härrör från institutionerna eller organ som har upprättats av dem eller från medlemsstaterna, tredje länder eller internationella organisationer och som i enlighet med den berörda institutionens bestämmelser klassificerats som ”TRÈS SECRET/TOP SECRET”, ”SECRET” eller ”CONFIDENTIEL” och som skyddar Europeiska unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen på de områden som omfattas av artikel 4.1 a, i synnerhet allmän säkerhet, försvar och militära frågor.

2. En ansökan om tillgång till en känslig handling i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 7 och 8 ska behandlas enbart av personer som har rätt att befatta sig med sådana handlingar. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.2 ska dessa personer även avgöra vilka hänvisningar till känsliga handlingar som kan göras i det offentliga registret.

3. Känsliga handlingar ska registreras eller lämnas ut endast om den varifrån handlingen härrör givit sitt samtycke.

4. En institution som beslutar att vägra tillgång till en känslig handling ska ange skälen för sitt beslut på ett sådant sätt att de intressen som skyddas i artikel 4 inte skadas.

5. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att principerna i den här artikeln och i artikel 4 respekteras vid behandling av ansökningar om tillgång till känsliga handlingar.

6. Institutionernas bestämmelser om känsliga handlingar ska offentliggöras.

7. Kommissionen och rådet ska informera Europaparlamentet om känsliga handlingar i enlighet med en ordning om vilken institutionerna ska komma överens.

Artikel 10

Tillgång efter en ansökan

⎢ 1049/2001 (anpassad)

1. Sökanden ska få tillgång till en handling antingen genom att få ta del av den på stället eller genom att erhålla en kopia, inklusive en kopia i elektronisk form, om handlingen finns i sådan form, i enlighet med sökandens önskemål. Kostnaden för framställning och utskick av kopior får åläggas sökanden. Avgiften får inte vara högre än den faktiska kostnaden för att framställa och skicka kopiorna. Att ta del av en handling på stället, erhålla kopior på färre än 20 A4-sidor och ges direkt tillgång i elektronisk form eller via registret skall vara kostnadsfritt.

2. Om en handling redan har offentliggjorts av den berörda institutionen och √ är offentliggjord ∏ och lätt tillgänglig för sökanden, får institutionen fullgöra sitt åliggande att ge tillgång till handlingen genom att upplysa sökanden om hur denne kan få tillgång till den begärda handlingen.

⎢ 1049/2001

3. Handlingen ska ställas till förfogande i en befintlig version och i ett befintligt format (inklusive i elektroniskt eller i ett alternativt format såsom blindskrift, stor stil eller bandupptagning), med fullständigt beaktande av sökandens önskemål.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

√ 4. Kostnaden för framställning och utskick av kopior får åläggas sökanden. Avgiften får inte vara högre än den faktiska kostnaden för att framställa och skicka kopiorna. Att ta del av en handling på stället, erhålla kopior på färre än 20 A4-sidor och ges direkt tillgång i elektronisk form eller via registret ska vara kostnadsfritt.∏

∫ ny

5. Den här förordningen berör inte de särskilda bestämmelser som kan ha fastställts i EG-rätten eller nationell rätt t.ex. om avgifter för att få tillgång till handlingar.

⎢ 1049/2001

Artikel 11

Register

1. För att medborgarna effektivt ska kunna utnyttja sina rättigheter enligt denna förordning, ska varje institution ställa ett register över handlingar till allmänhetens förfogande. Tillgång till registret bör ges i elektronisk form. Hänvisningar till handlingar ska omgående föras in i registret.

2. Registret ska för varje handling innehålla ett referensnummer (inklusive i förekommande fall den interinstitutionella referensen), ämnet och/eller en kort beskrivning av innehållet i handlingen och det datum då handlingen mottogs eller upprättades och registrerades. Hänvisningarna ska göras på ett sätt som inte undergräver skyddet för intressena i artikel 4.

3. Institutionerna ska omedelbart vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett register som ska vara i bruk senast den 3 juni 2002.

Artikel 12

⎢ 1049/2001 (anpassad)

Direkt tillgång i elektronisk form eller via ett register √ till handlingar ∏

1. Institutionerna skall i största möjliga utsträckning ge allmänheten direkt tillgång till handlingar i elektronisk form eller via ett register, i enlighet med den berörda institutionens bestämmelser.

21. Särskilt lagstiftningshandlingar, det vill säga hHandlingar som upprättats eller mottagits i samband med ett förfarande för att anta √ EU-rättsakter ∏ som är juridiskt bindande i eller för medlemsstaterna, √ eller icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd ska ∏ göras direkt tillgängliga √ för allmänheten ∏, om inte annat följer av artiklarna 4 och 9.

32. Om möjligt bör √ ska ∏ andra handlingar, i synnerhet handlingar som rör utformning av policy eller strategier, göras direkt tillgängliga √ i elektronisk form ∏ .

⎢ 1049/2001

43. Om direkt tillgång inte ges via registret ska registret i största möjliga utsträckning ange var handlingen finns.

∫ ny

4. Varje institution ska i sin arbetsordning fastställa vilka dokumentkategorier som är direkt tillgängliga för allmänheten.

⎢ 1049/2001

Artikel 13

Offentliggörande i Officiella tidningen

1. Utöver de akter som avses i artikel 254.1 och 254.2 i EG-fördraget och artikel 163 första stycket i Euratomfördraget ska följande handlingar offentliggöras i Officiella tidningen, om inte annat följer av artiklarna 4 och 9 i denna förordning:

a) Förslag från kommissionen.

b) Gemensamma ståndpunkter som antagits av rådet enligt förfarandena i artiklarna 251 och 252 i EG-fördraget samt motiveringarna för dessa ståndpunkter och Europaparlamentets ståndpunkter i dessa förfaranden.

c) De rambeslut och de beslut som avses i artikel 34.2 i EU-fördraget.

d) Konventioner som har utarbetats av rådet enligt artikel 34.2 i EU-fördraget.

e) Konventioner undertecknade mellan medlemsstater på grundval av artikel 293 i EG-fördraget.

f) Internationella avtal som ingåtts av gemenskapen eller i enlighet med artikel 24 i EU-fördraget.

2. I största möjliga utsträckning ska följande handlingar offentliggöras i Officiella tidningen:

a) Initiativ som lagts fram för rådet av en medlemsstat i enlighet med artikel 67.1 i EG-fördraget eller i enlighet med artikel 34.2 i EU-fördraget.

b) Gemensamma ståndpunkter enligt artikel 34.2 i EU-fördraget.

c) Andra direktiv än sådana som avses i artikel 254.1 och 254.2 i EG-fördraget, andra beslut än de som avses i artikel 254.1 i EG-fördraget samt rekommendationer och yttranden.

3. Varje institution får i sin arbetsordning fastställa vilka övriga handlingar som ska offentliggöras i Officiella tidningen.

Artikel 14

Information

1. Varje institution ska vidta nödvändiga åtgärder för att upplysa allmänheten om de rättigheter som följer av denna förordning.

2. Medlemsstaterna ska samarbeta med institutionerna när det gäller att ge medborgarna information.

Artikel 15

Förvaltningsrutiner inom institutionerna

1. Institutionerna ska utveckla goda förvaltningsrutiner för att underlätta utövandet av den rätt till tillgång till handlingar som garanteras genom denna förordning.

2. Institutionerna ska inrätta en interinstitutionell kommitté som ska undersöka de bästa rutinerna, ta upp eventuella meningsskiljaktigheter och diskutera den framtida utvecklingen i fråga om allmänhetens tillgång till handlingar.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

? ny

Artikel 16

Mångfaldigande av handlingar

Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av befintliga bestämmelser om upphovsrätt som kan begränsa tredje parts rätt att ?få kopior av handlingar eller att⎪ mångfaldiga eller utnyttja handlingar som överlämnats.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

Artikel 17

Rapporter

1. Varje institution ska årligen offentliggöra en rapport för föregående år, vilken ska ta upp det antal fall då institutionen har avslagit ansökningar om tillgång till handlingar, skälen för dessa avslagsbeslut samt antalet känsliga handlingar som inte har registerförts.

2. Kommissionen skall senast den 31 januari 2004 offentliggöra en rapport om genomförandet av principerna i denna förordning och ge rekommendationer som, om det är lämpligt, även innehåller förslag om översyn av denna förordning och ett handlingsprogram med åtgärder som institutionerna skall vidta.

Artikel 18

Tillämpningsåtgärder

1. Varje institution skall anpassa sin arbetsordning i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Dessa anpassningar skall gälla med verkan från och med den 3 december 2001.

2. Senast sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft skall kommissionen undersöka hur rådets förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 av den 1 februari 1983 om öppnandet för allmänheten av Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens historiska arkiv(6) överensstämmer med denna förordning, för att säkerställa att handlingar i största möjliga utsträckning bevaras och arkiveras.

3. Senast sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft skall kommissionen undersöka hur de befintliga bestämmelserna om tillgång till handlingar överensstämmer med denna förordning.

⎢

Artikel 18

Upphävande

Förordning (EG) nr 1049/2001 ska upphöra att gälla den [...].

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

⎢ 1049/2001 (anpassad)

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje √ tjugonde ∏ dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas √ unionens ∏ officiella tidning ..

Den skall tillämpas från och med den 3 december 2001.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

⎡

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning 1049/2001 | Den här förordningen |

Artikel 1 | Artikel 1 |

Artikel 2.1 | Artikel 2.1 |

Artikel 2.2 | - |

Artikel 2.3 | Artikel 2.2 |

Artikel 2.4 | Artikel 2.3 |

Artikel 2.5 | Artikel 2.4 |

- | Artikel 2.5 |

- | Artikel 2.6 |

Artikel 2.6 | Artikel 2.7 |

Artikel 3 | Artikel 3 |

Artikel 4.1 .a | Artikel 4.1 |

Artikel 4.1 .b | Artikel 4.5 |

Artikel 4.2 | Artikel 4.2 |

Artikel 4.3 | Artikel 4.3 |

Artikel 4.4 | Artikel 5.1 |

Artikel 4.5 | Artikel 5.2 |

- | Artikel 4.4 |

Artikel 4.6 | Artikel 4.6 |

Artikel 4.7 | Artikel 4.7 |

Artikel 5 | Artikel 5.3 |

Artikel 6 | Artikel 6 |

Artikel 7 | Artikel 7 |

Artikel 8 | Artikel 8 |

Artikel 9 | Artikel 9 |

Artikel 10 | Artikel 10 |

Artikel 11 | Artikel 11 |

Artikel 12 | Artikel 12 |

Artikel 13 | Artikel 13 |

Artikel 14 | Artikel 14 |

Artikel 15 | Artikel 15 |

Artikel 16 | Artikel 16 |

Artikel 17.1 | Artikel 17 |

Artikel 17.2 | - |

Artikel 18 | - |

- | Artikel 18 |

- | Artikel 19 |

- | Bilaga |

[1] EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

[2] Punkt 6 i protokoll nr 1721 från kommissionens möte den 9 november. Se även SEK(2005) 1300 och SEK(2005) 1301 [ej översatta till svenska].

[3] P6_A(2006) 052.

[4] Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, upprättad i Århus i Danmark den 25 juni 1998.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ, (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).

[5] Grönboken ”Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner – En översyn”, KOM(2007) 185.

[6] En uttömmande rapport om resultatet av det offentliga samrådet offentliggjordes den 16 januari 2008 i kommissionens interna arbetsdokument SEK(2008) 29 [ej översatt till svenska]. Alla remissvar har offentliggjorts på http://ec.europa.eu/transparency/revision/index_en.htm.

[7] Dom i mål 194/04, Bavarian Lager Company Ltd mot kommissionen, ej publicerad i rättsfallssamlingen.

[8] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

[9] Dom i mål C-64/05 P, Konungariket Sverige mot Europeiska kommissionen m.fl., ej publicerad i rättsfallssamlingen, överklagande av förstainstansrättens dom i mål T-168/02, International Fund for Animal Welfare mot kommissionen (REG 2004, s. II-4135).

[10] Dom i mål T-2/03, Verein für Konsumenteninformation mot kommissionen (REG 2005, s. II-1121).

[11] Förstainstansrättens dom av den 12 september 2007 i mål T-36/04, Association de la Presse Internationale asbl mot kommissionen, ej publicerad i rättsfallssamlingen.

[12] Dom av den 6 juli 2006 i förenade mål T-391/03 och T-70/04, Franchet and Byk mot kommissionen (REG 2006, s. II-2023).

[13] Se fotnot 5.

[14]‚[pic]2‚[pic]®‚[pic]Þƒ[pic]àƒ[pic]*„[pic]@„[pic]^„[pic]†[pic]v†[pic](‡[pic]P‡[pic]¬‡[pic]؇[pic]Ú‡[pic]܇[pic]ü‡[pic]ˆ[pic]ˆ[pic]+ˆ[pic]@ˆ[pic]ýûûù÷õýûûóñïïíù÷êÝÔÔ Artiklarna 27, 28 och 30 i förordning (EG) nr 1/2003 (konkurrens), artiklarna 6.7 och 14.2 i förordning (EG) nr 384/96 (skydd mot dumpning), artiklarna 11.7 och 24.2 i förordning (EG) nr 2026/97 (skydd mot subventionerad import), artikel 6.2 i förordning (EG) nr 3285/94 (gemensamma importregler) och artikel 5.2 i förordning (EG) nr 519/94 (gemenskapsregler för import från vissa tredje länder, ej medlemmar i WTO).

[15] EUT C , , s. .

[16] EUT C , , s. .

[17] EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

[18] EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

[19] KOM(2004) 45.

[20] [ …]

[21] KOM(2007) 185.

[22] EUT L 264 , 25.9.2006, s. 13.

[23] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.