EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008DC0800

Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet - En ekonomisk återhämtningsplan för Europa

/* KOM/2008/0800 slutlig */

52008DC0800

Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet - En ekonomisk återhämtningsplan för Europa /* KOM/2008/0800 slutlig */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 26.11.2008

KOM(2008) 800 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPEISKA RÅDET

En ekonomisk återhämtningsplan för Europa

Dags för handling

Europas regeringar och institutioner genomgår sitt verkliga prov när de ställs inför de allra svåraste omständigheter. Vid sådana tillfällen måste de uppvisa fantasi, beslutsamhet och flexibilitet. De måste visa att de förstår behoven hos familjer och grupper runt om i Europeiska unionen och att de kan finna det rätta sättet att hantera den plötsliga försämringen av utsikterna för tillväxt och sysselsättning i Europa.

Europa kommer framför allt att bedömas utifrån sina resultat. Denna kommission har sedan den tillträdde fokuserat på Europeiska unionens förmåga att åstadkomma resultat för sina medborgare. Den har inriktat sina insatser på områden som kommer att påverka medborgarna överallt i EU. Den har kämpat för att upprätta ett partnerskap i arbetet med nyckelaktörerna på alla nivåer. Den har klargjort att målet inte uppnåtts förrän effekterna syns i verkliga livet.

Den nuvarande ekonomiska krisen ger en ny möjlighet att visa att Europa bäst tjänar sina medborgare genom att göra konkreta åtgärder till sitt rättesnöre. Europa kan åstadkomma en förändring.

I svåra tider är det frestande att känna sig maktlös. Men Europa är inte maktlöst. Sammantaget utgör regeringarnas resurser, Europeiska unionens instrument och den inverkan som intelligent samordning har en stark kraft som kan hejda utvecklingen mot en djupare recession. Ett Europa som är redo att vidta snabba, djärva, ambitiösa och välriktade åtgärder är ett Europa som kan bromsa nedgången och börja se till att vinden vänder. Vi befinner oss alla i samma situation.

Genom att utnyttja både medlemsstaternas och gemenskapens insatser kommer vi att åstadkomma ett kraftfullt bidrag till förändring. Det kommer att göra det möjligt att använda de starka sidorna hos Europas alla delar på bästa sätt. Därigenom kan vi utforma den globala strategin för att lösa den världsomspännande krisen.

För en månad sedan tog kommissionen initiativ till att klargöra hur beslutsamma och samordnade åtgärder kunde ge ett svar på den ekonomiska krisen. Det gläder mig att medlemsstaternas regeringar i sitt arbete för att ta itu med sina egna problem har hämtat inspiration från de gemensamma principer som man enats om för de europeiska åtgärderna. Idag förstärker kommissionen denna plattform för gemensamma åtgärder genom att lägga fram en plan för att begränsa konjunkturnedgångens omfattning och stimulera efterfrågan och förtroendet, och därigenom rädda hundratusentals arbetstillfällen och hålla stora och små företag sysselsatta till dess att ekonomin åter börjar växa.

Den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har två hörnstenar och en underliggande princip:

- Den första hörnstenen är ett stort tillskott av köpkraft till ekonomin för att stimulera efterfrågan och öka förtroendet. För att ge efterfrågan ett uppsving föreslår kommissionen att medlemsstaterna och EU snarast möjligt enas om e n omedelbar finanspolitisk stimulans på 200 miljarder euro (1,5 % av BNP), samtidigt som stabilitets- och tillväxtpakten respekteras fullt ut.

- Den andra hörnstenen grundar sig på behovet av att vidta kortfristiga åtgärder för att stärka Europas konkurrenskraft på lång sikt. Planen innehåller ett övergripande program för att genomföra ”smarta” investeringar. Smarta investeringar innebär att investera i de färdigheter som motsvarar framtidens behov, att investera i energieffektivitet för att skapa sysselsättning och spara energi, att investera i ren teknik för att öka t.ex. bygg- och fordonsindustrins möjligheter på framtidens utsläppssnåla marknader, och att investera i infrastruktur och sammanlänkning för att främja effektivitet och innovation. Samtidigt kommer de tio återhämtningsåtgärder som ingår i planen att bidra till att medlemsstaterna kan skapa rätt sociala och ekonomiska incitament för att hantera framtidens utmaningar: ge små och medelstora företag nya finansieringsmöjligheter, minska de administrativa kostnaderna och få igång investeringarna i moderniserad infrastruktur. Detta kommer att utgöra drivkraften för ett konkurrenskraftigt Europa som är redo för det utsläppssnåla samhället.

- Planens grundläggande princip är solidaritet och social rättvisa. I svåra tider måste våra åtgärder inriktas på att bistå dem som är i störst behov av hjälp. Att arbeta för att skydda arbetstillfällen genom att vidta åtgärder avseende sociala avgifter. Att omedelbart öka de långsiktiga sysselsättningsmöjligheterna för dem som blir arbetslösa, genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och snabbare utbetalningar från Europeiska socialfonden . Att minska energikostnaderna för de utsatta genom riktad energieffektivitet. Att uppfylla behoven hos dem som ännu inte kan använda Internet som ett verktyg att komma i kontakt med andra.

Jag är övertygad om att det i kristider öppnas möjligheter för att påskynda förändringarna och införa strukturreformer så att vi kan lyckas i framtidens globala ekonomi. Detta är en stor möjlighet för Europa.

En övergripande och ambitiös återhämtningsplan har nu lagts fram. Ju snabbare vi sätter den i verket desto snabbare kan vi ge Europas medborgare den hjälp de nu behöver.

José Manuel Durão Barroso

Bryssel, den 26 november 2008

1. INLEDNING

EU har drabbats hårt av den globala finanskrisen. Kreditåtstramningen, de fallande huspriserna och raset på börsmarknaderna är alla faktorer som har bidragit till att konsumenternas förtroende liksom förbrukningen och investeringarna har minskat kraftigt. Hushållen är verkligen hårt pressade. Företagens orderingång minskar. Situationen på marknaderna inom de sektorer som är beroende av att konsumenterna får lån – såsom den privata byggindustrin och bilindustrin – har försämrats avsevärt i många medlemsstater.

De senaste ekonomiska prognoserna är dystra med nära nog nolltillväxt och risk för ekonomisk åtstramning i EU under 2009, där arbetslösheten stiger med cirka 2,7 miljoner under de närmaste två åren, om inga åtgärder tas för att komma till rätta med situationen. Under de närmaste veckorna efter offentliggörandet av prognoserna har den ekonomiska situationen förvärrats ytterligare:

- Situationen på finansmarknaden är fortfarande osäker och kommer sannolikt att vara spänd under längre tid än förväntat.

- Hushållens och företagens förtroende för marknaden har försämrats i mycket högre grad än förväntat.

- Den ekonomiska avmattningen har spritt sig till tillväxtekonomierna med negativa effekter som följd för den europeiska exporten.

Euroområdet och flera medlemsstater befinner sig redan i en recession. Risken är att denna situation kommer att förvärras ytterligare, att investeringar och konsumenters inköp kommer att skjutas på framtiden och därmed ge upphov till en ond cirkel med minskad efterfrågan, nedskurna affärsplaner, minskad innovation och uppsägningar som följd. Detta skulle kunna driva EU in i en djup och långvarig recession med ytterligare ekonomisk åtstramning under nästa år och en ökning av arbetslösheten med flera miljoner människor.

Snabba och beslutsamma åtgärder är nödvändiga för att hejda denna nedåtgående spiral. Europa måste använda alla till buds stående medel. Det innebär att medlemsstaterna och unionen måste samarbeta, att insatserna måste samordnas inom Europa och kanaliseras i en större global insats. Genom att ta itu med finanskrisen har EU förvissat sig om att åtgärder på EU-nivå och på nationell nivå samverkar. Detta lyckades man med när det gäller att uppnå stabilitet i en situation av överhängande fara. EU:s medlemsstater bör nu åter dra fördel av EU:s styrka när det gäller en effektiv samordning av åtgärder, den tillförlitliga ram som stabilitets- och tillväxtpakten och Lissabonstrategin ger samt de stordriftsfördelar som euron och världens största inre marknad ger. Om nationella insatser och EU-insatser samverkar kan alla medlemsstater rida ut de värsta av de globala ekonomiska stormarna och komma starkare ut ur krisen.

Euron, i synnerhet, har visat sig vara en ovärderlig tillgång för EU:s ekonomier och en väsentlig stabilitetsfaktor. Euron ger genom sitt stöd av den starka oberoende europeiska centralbanken ett skydd mot destabiliserande växelkursförändringar som väsentligt skulle ha försvårat de nationella reaktionerna på krisen.

För en månad sedan tog kommissionen initiativet till en plan för hantering av finanskrisen för att lösa problemen för ekonomin som helhet och göra Europa till en nyckelaktör i de globala åtgärderna mot finanskrisen[1]. I början av november enades EU:s stats- och regeringschefer om att det är nödvändigt med en samordnad aktion och uppmanade kommissionen att lägga fram förslag till diskussionsunderlag till deras decembermöte.

En ekonomisk återhämtningsplan för Europa

Denna ekonomiska återhämtningsplan för Europa är kommissionens svar på den nuvarande ekonomiska situationen. Mot bakgrund av krisens omfattning behöver EU ett samordnat tillvägagångssätt som är tillräckligt omfattande och ambitiöst för att återställa förtroendet hos konsumenter och företag. EU måste samla alla politiska redskap som står till dess förfogande på EU-nivå och på nationell nivå. De flesta av redskapen för den ekonomiska politiken, och i synnerhet de som kan stimulera konsumenternas efterfrågan på kort sikt, är i medlemsstaternas händer. Medlemsstaternas utgångsläge när det gäller det finanspolitiska manöverutrymmet är mycket varierande, men det betyder också att det är så mycket viktigare att samordna insatserna.

Alla medlemsstater kommer att behöva vidta åtgärder för att hantera krisen. Med väl samordnade insatser på nationell nivå kan flera mål angripas samtidigt. Genom sådana insatser kan effekterna av recessionen mildras på kort sikt, men de kan också främja de strukturreformer som är nödvändiga för att hjälpa EU att komma starkare ur krisen utan att undergräva den finanspolitiska hållbarheten på längre sikt. I denna återhämtningsplan läggs därför särskild vikt vid innovation och miljötänkande i samband med EU:s investeringar. EU kan fungera som en katalysator för ”smarta åtgärder” där EU:s politik och medel kombineras i syfte att hjälpa medlemsstaterna att upprätthålla eller gå vidare med sådana investeringar som skapar nya arbetstillfällen, ökar efterfrågan och stärker Europas förmåga att dra nytta av globaliseringen.

De strategiska syftena med återhämtningsplanen är följande:

- Snabbt stimulera efterfrågan och öka konsumenternas förtroende.

- Minska den mänskliga kostnaden av den ekonomiska nedgången och dess verkningar för de mest utsatta befolkningsgrupperna. Många arbetstagare och deras familjer har drabbats eller kommer att drabbas av krisen. Det går att vidta åtgärder för att stoppa förlusten av arbetstillfällen och därefter hjälpa människor att snabbt återvända till arbetsmarknaden, i stället för att hamna i en situation med långtidsarbetslöshet.

- Hjälpa Europa att förbereda sig att dra nytta av en återhämtning av tillväxten, så att den europeiska ekonomin kan möta framtidens behov och krav på konkurrenskraft i enlighet med vad som anges i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Det betyder att man måste fortsätta strukturreformerna, stödja innovation och bygga upp en kunskapsbaserad ekonomi.

- Påskynda övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Därmed kommer Europa att ha goda förutsättningar att tillämpa sin strategi som syftar till att begränsa effekterna av klimatförändringen och främja energisäkerhet, en strategi som kommer att uppmuntra ny teknik, skapa nya ”miljövänliga jobb” och öppna nya möjligheter på de snabbt växande världsmarknaderna, som kommer att hålla energiräkningarna för medborgare och företag i schack samt minska Europas beroende av utländsk energi.

För uppfyllandet av dessa mål ska man genom den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen

- utnyttja synergieffekter och undvika negativa spill-over-effekter, genom samordnade åtgärder,

- dra nytta av alla tillgängliga politiska redskap, finanspolitiska instrument, strukturreformer och finansmarknadsreformer samt externa åtgärder,

- säkerställa fullständig överensstämmelse mellan de åtgärder som företas omedelbart och EU:s mål på medellång och lång sikt,

- fullt ut beakta problemets globala natur och anpassa EU:s bidrag till internationella insatser.

I denna europeiska ekonomiska återhämtningsplan föreslås ett konjunkturutjämnande makroekonomiskt svar på krisen i form av en ambitiös uppsättning åtgärder som syftar till att stödja realekonomin. Syftet är att undvika en djup recession. Planen är förankrad i stabilitets- och tillväxtpakten och i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

Den utgörs av

- en omedelbar finanspolitisk stimulans på 200 miljarder euro (1,5 % av EU:s BNP), bestående av dels en ökning av medlemsstaternas budget på 170 miljarder euro (cirka 1,2 % av EU:s BNP), dels ett EU-stöd på 30 miljarder euro) (cirka 0,3 % av BNP) för omedelbara åtgärder,

- ett antal prioriteringar, som baseras på Lissabonstrategin och samtidigt är utformade för att anpassa våra ekonomier till långsiktiga utmaningar samt det fortsatta genomförandet av de strukturreformer som tar sikte på att öka den potentiella tillväxten.

2. Att stödja realekonomin och återskapa förtroendet

Eftersom alla medlemsstaters ekonomier är synnerligen integrerade med varandra och har en enda gemensam marknad och gemensam politik inom många områden bör i varje respons på en kris valutaaspekter, kreditaspekter och finanspolitik kombineras med åtgärder som genomförs inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

2.1. Valuta- och kreditvillkor.

2.1.1. Europeiska centralbankens och övriga centralbankers roll

I den nuvarande kritiska situationen är även penningpolitikens roll av avgörande betydelse. Mot bakgrund av de minskade inflationsförväntningarna på medellång sikt har Europeiska centralbanken (ECB) och andra centralbanker i EU redan minskat räntesatserna för euroområdets vidkommande. ECB har meddelat att ytterligare sänkningarna kan komma att genomföras. ECB har redan visat att den spelar en viktig roll när det gäller stabiliseringen av marknaderna genom långivning till banker och genom att bidra till likviditeten.

2.1.2 Bankernas roll

Roten till problemen inom realekonomin är den instabila situation som råder på finansmarknaderna. En tillförlitlig och effektiv finansiell sektor är en förutsättning för en sund, växande ekonomi. Att stabilisera bankväsendet är därför det första steget när det gäller att hejda den nedåtgående trenden och främja en snabb och varaktig återhämtning. EU måste se till att man står fast vid denna gemensamma satsning på att återupprätta stabiliteten och förtroendet inom den alltjämt svaga finanssektorn och att det skapas förutsättningar för en varaktig ekonomisk återhämtning. Krisen har visat på vissa risker i den nuvarande förvaltningen av finansmarknaderna, risker som har blivit verkliga och vanliga i orostider. Reformtakten kommer att upprätthållas under de närmaste månaderna i syfte att återställa stabiliteten och skydda europeiska medborgares och företagares intressen.

Bankerna måste nu emellertid återgå till sin normala roll att tillhandahålla likvida medel och stödja investeringar i realekonomin. Medlemsstaterna bör utnyttja det omfattande finansiella stöd som banksektorn får för att uppmuntra en återgång till normal långivningsverksamhet och sörja för att räntesänkningar på centralbanksnivå överförs på låntagarna. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka såväl de ekonomiska verkningarna som verkningarna på konkurrensen av de åtgärder som vidtas för att stödja banksektorn.

2.1.3. EIB:s (Europeiska investeringsbanken) och EBRD:s (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling) uppgift

Den nuvarande krisen kräver ökade insatser från EIB-gruppens sida. EIB kommer att öka sitt årliga bidrag till EU med cirka 15 miljarder euro under de närmaste två åren. Eftersom denna ökning kommer att utgöras av lån, investeringar i eget kapital, garantier och riskdelningsfinansiering kommer den också att ha en positiv hävstångseffekt på ytterligare privata investeringar. Sammantaget kommer detta paket som föreslås av EIB att medverka till att mobilisera de kompletterande privata medel som behövs för att stödja ytterligare investeringar under de närmaste två åren. För att EIB ska kunna öka sin finansiering bör medlemsstaterna före årets utgång besluta om att införliva EIB:s reserv i syfte att förstärka sin egen kapitalbas med 60 miljarder euro, vilket kommer att ge en mycket tydlig politisk signal till marknaderna och avsevärt öka bankens utlåningsmöjligheter. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) förväntas också öka sin nuvarande finansiering i de nya medlemsstaterna med ytterligare 500 miljoner euro om året.

2.2. Finanspolitiken

Om förtroendet ska kunna återskapas beror i hög grad på om Europa med stöd av den finanspolitik som den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten erbjuder kan öka efterfrågan. Finanspolitiken är under de omständigheter som nu råder ännu viktigare för att stabilisera ekonomierna och upprätthålla efterfrågan.

Det är endast med hjälp av ett omfattande stimulanspaket som Europa kan motverka den nedåtgående trend som förväntas när det gäller efterfrågan, med dess negativa konsekvenser för investeringar och sysselsättning. Kommissionen föreslår därför att medlemsstaterna ska enas om ett samordnat, finanspolitiskt stimulanspaket som bör komma i rätt tid, vara riktat och tidsbegränsat, så att det kan genomföras omedelbart.

Detta samordnade finanspolitiska stimulanspaket inom ramen för 2009 års nationella budgetar bör uppgå till 170 miljarder euro, vilket motsvarar 1,2 % av EU:s BNP, så att det, förutom att automatiskt bidra till en stabilisering, får betydande, positiva och snabba effekter för ekonomin och sysselsättningen i Europa, Utgifter eller skattesänkningar som omfattas av de finanspolitiska stimulansåtgärderna bör vara i enlighet med den flexibilitet som stabilitets- och tillväxtpakten erbjuder och förstärka de strukturreformer som anges i Lissabonstrategin. Detta finanspolitiska stimulanspaket bör vara tidsbegränsat. Medlemsstaterna bör förbinda sig att vända den negativa trenden i sina offentliga finanser och åter rikta in sig på de målnivåer som ingår i de medelfristiga målen.

För att verkningarna av stimulanspaketet ska bli så stora som möjligt bör hänsyn tas till utgångsläget i varje medlemsstat. Alla medlemsstater har givetvis inte samma utgångsläge. De som kunde dra nytta av de goda tiderna för att uppnå stabilare offentliga finanser och förbättra sin konkurrenskraft har ett större manöverutrymme nu. De medlemsstater, i synnerhet de utanför euroområdet, som har betydande externa och interna obalanser bör i sin finanspolitik framför allt se till att dessa obalanser korrigeras.

De finanspolitiska stimulansåtgärderna måste vara väl utformade och baserade på följande principer:

1) De bör komma i rätt tid, vara riktade, tidsbegränsade och samordnade

Nationella finanspolitiska stimulanspaket bör

- komma i rätt tid, så att ett snabbt stöd kan ges till ekonomisk verksamhet under den period då efterfrågan är låg, eftersom förseningar i genomförandet kan betyda att den finanspolitiska impulsen kommer först när marknaden har börjat återhämta sig,

- vara tidsbegränsade, så att man undviker att den offentliga sektorns finanser försämras permanent, vilket skulle kunna undergräva insatsernas hållbarhet och innebära att finansiering måste ske genom ständiga skattehöjningar i framtiden,

- riktas in på källan till det ekonomiska problemet (ökad arbetslöshet, kreditåtstramning för företag eller hushåll, stöd till strukturreformer, etc..) för att maximera den stabiliserande effekten av de begränsade offentliga tillskotten,

- samordnade, så att de sprider de positiva verkningarna och sörjer för långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

2) De bör omfatta både inkomst- och utgiftsinstrument.

Riktade offentliga utgifter anses i allmänhet ha mera omfattande positiva verkningar på efterfrågan på kort sikt än skattesänkningar. Skälet till det är att vissa konsumenter hellre sparar än spenderar, såvida inte skattesänkningarna är begränsade i tiden. Om hänsyn tas till de olika situationer som råder i medlemsstaterna kan följande åtgärder övervägas[2]:

- Offentliga utgifter påverkar efterfrågan på kort sikt. Åtgärder som kan införas snabbt och riktas till hushåll som är särskilt hårt drabbade av nedgången tar sig sannolikt nästan direkt uttryck i ökad konsumtion, t.ex. en temporär ökning av överföringarna till de arbetslösa eller till låginkomsthushåll, eller en temporär förlängning av arbetslöshetsersättningens längd. Detta kan också ske genom att offentliga investeringar i projekt som kan vara till nytta för små och medelstora företag och stödja långsiktiga offentliga politiska mål, såsom att förbättra infrastrukturdonationer eller insatser för att ta itu med klimatförändringen, koncentreras till början av projektperioden.

- Garantier och subventionerade lån för att kompensera för de ovanligt höga nuvarande riskpremierna kan vara särskilt verkningsfulla i en miljö där det råder en allmän kreditåtstramning. De kan hjälpa till att övervinna den brist på kortsiktigt rörelsekapital som för närvarande är ett problem för många företag.

- Väl utformade finanspolitiska stimulansåtgärder som tar sikte på att påskynda anpassningen av våra ekonomier till de långsiktiga utmaningarna, såsom klimatförändringen, däribland stimulansåtgärder för att förbättra energieffektiviteten.

- Lägre skatter och sociala avgifter: lägre arbetsgivaravgifter kan ha positiva verkningar för bibehållandet och skapandet av arbetstillfällen, medan lägre inkomstskatt kan stödja köpkraften i synnerhet för de lågavlönade.

- Tidsbegränsade minskningar av mervärdesskattens standardnivå kan införas snabbt och vara en finanspolitisk stimulansåtgärd som stödjer konsumtionen.

3) De bör genomföras inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten

Finanspolitiken bör föras inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, så att en gemensam och trovärdig ram för politiken tillhandahålls. Tack vare den ändring av pakten som gjordes 2005 kan större hänsyn tas till konjunkturmässiga förhållanden och budgetdisciplinen stärkas på medellång och lång sikt. Med den nuvarande ramen ställs större krav när tiderna är goda, medan flexibiliteten är större när tiderna är dåliga. Under exceptionella omständigheter med både finanskris och recession är en samordnad ökning av budgeten i EU berättigad. Det kan innebära att vissa medlemsstater överskrider underskottet inom referensvärdet på 3 % av BNP. För de medlemsstater som anses ha alltför stora underskott kommer det att vara nödvändigt att vidta korrigerande åtgärder i takt med att ekonomin återhämtar sig. Detta är helt i överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten som fastställer att alltför stora underskott kommer att korrigeras i sinom tid i syfte att sörja för att den offentliga sektorns finanser är hållbara på lång sikt.

Stabilitets- och tillväxtpakten kommer därför att tillämpas omdömesgillt, så att de finanspolitiska strategiernas trovärdighet garanteras på medellång sikt. Medlemsstater som vidtar konjunkturutjämnande åtgärder bör lägga fram ett uppdaterat stabilitets- eller konvergensprogram före utgången av december 2008. I programmet bör de redogöra för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att vända den negativa trenden i de offentliga finanserna och säkerställa långsiktig hållbarhet. Kommissionen kommer därefter att göra en bedömning av åtgärderna för tillskott av offentliga medel och av stabilitets- och tillväxtprogrammen utifrån uppdaterade prognoser och ge vägledning i frågan om vilken finanspolitik som bör följas på grundval av följande målsättningar:

– Sörja för att de åtgärder som på kort sikt ökar underskotten kan dras tillbaka i ett senare skede.

– Förbättra det finanspolitiska beslutsfattandet på medellång sikt, genom en förstärkning av de nationella budgetbestämmelserna och ramarna.

– Sörja för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, i synnerhet med hjälp av reformer som dämpar ökningen av åldersrelaterade utgifter.

4) De bör åtföljas av strukturreformer som stödjer efterfrågan och stärker återhämtningsförmågan

Även om de omedelbara verkningarna för tillväxten och sysselsättningen på kort sikt måste komma från penning- och finanspolitiska åtgärder måste en omfattande återhämtningsplan även omfatta en ambitiös strukturreformsagenda som är avpassad till enskilda medlemsstaters behov och som är utformade så att de kan komma starkare ut ur krisen. Detta beror delvis på att vissa strukturreformer även kan bidra till att stärka den samlade efterfrågan på kort sikt. Strukturreformer är också nödvändiga för att ta itu med några av de viktigaste skälen till den kris som nu råder och för att öka den förmåga att anpassa sig som ekonomin behöver för att snabbt återhämta sig.

En motståndskraftig, flexibel ekonomi kan mildra de negativa verkningarna av en ekonomisk kris. Lissabonstrategin har redan lett till en förstärkning av Europas ekonomiska grundvalar. Väl utformade strukturreformer enligt Lissabonstrategin skulle kunna vara en lämplig politisk respons på krisen på kort sikt, eftersom de stärker den ekonomiska återhämtningsförmågan och flexibiliteten.. Medlemsstaterna bör överväga att vidta följande åtgärder:

– Stödja konsumenternas köpkraft genom att förbättra marknadens funktion : åtgärder som förbättrar viktiga marknaders funktion kan medverka till att upprätthålla efterfrågan genom att hålla nere priserna, och därigenom stödja hushållens köpkraft.

– Se till att omedelbart lösa konkurrensproblem . Medlemsstater som har problem med inflationen och konkurrensen måste omedelbart vidta åtgärder för att stärka sambandet mellan lönesättningsmekanismen och produktivitetsutvecklingen.

– Stödja sysselsättningen och underlätta omställningar på arbetsmarknaden : den största utmaningen för arbetsmarknaden i dag är att undvika oekonomiska arbetskraftsnedskärningar inom industrier där efterfrågan tillfälligt är störd. Ökad flexibilitet i arbetstiden eller en förbättring av arbetsförmedlingarnas tjänster skulle kunna vara till nytta i sådana fall.

- Minska de rättsliga och administrativa hindren för företag . Genom sådana reformer kan produktiviteten öka och konkurrenskraften stärkas. Till de åtgärder som kan genomföras snabbt hör fortsatta ansträngningar för att minska tiden för att starta nya företag.

2.3. Åtgärder på Lissabonsstrategins fyra prioriterade områden

För att ge maximal effekt och uppfylla återhämtningsplanens mål att skydda människor och hindra att finanskrisen överskuggar mer långsiktiga intressen och behovet av framtidsinriktade investeringar, bör de finanspolitiska stimulansåtgärderna kopplas samman med de fyra prioriterade områdena i Lissabonstrategin (människor, näringsliv, infrastruktur och energi samt forskning och innovation) som behandlas nedan. Därför kommer kommissionen vid den årliga översynen av Lissabonstrategin att upprätta individuella rapporter för alla medlemsstater per den 16 december 2008, tillsammans med förslag till rekommendationer.

En intelligent kombination av EU:s politiska insatser och de olika fonderna kan fungera som katalysator för de viktiga investeringar som ska ge ett hållbart välstånd i framtiden. Det är också viktigt att fastställa stabila och förutsebara ramar som stimulerar förtroendet, främjar investeringar och ger billigare lösningar på gemensamma problem. En del av de åtgärder som föreslås nedan syftar till att tidigarelägga EU-finansieringen som ett direkt bidrag till de finanspolitiska stimulansåtgärderna för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra sin politik. Andra åtgärder ska ge bättre ramar och villkor för framtida investeringar, minska de administrativa kostnaderna och främja innovation. Åtgärderna ingår i ett sammanhållet paket med finanspolitiska konsekvenser som följer de principer som förklarats ovan.

2.3.1. Skydda sysselsättningen och främja entreprenörskap

Den främsta prioriteten måste vara att skydda EU:s medborgare från de värsta effekterna av finanskrisen. Medborgarna är de första som drabbas oavsett om krisen slår mot arbetstagare, hushåll eller företagare. Medlemsstaterna bör aktivt involvera arbetsmarknadens parter i hanteringen av finanskrisens återverkningar på sysselsättningen och socialpolitiken.

a) Människor

Det är viktigt att främja aktiv integration och föra en konsekvent politik som kombinerar flexibilitet och trygghet genom så kallad flexicurity. Genom att inrikta sig på aktivering, omskolning och kompetenshöjande åtgärder ökar man de övertaligas möjligheter till återanställning och snabb integration på arbetsmarknaden och förebygger därmed långtidsarbetslöshet. Ett välanpassat socialt skydd som stimulerar till arbete och samtidigt bevarar köpkraften är också viktigt.

1. Inleda ett omfattande initiativ för att främja sysselsättningen i EU a) Kommissionen föreslår en förenkling av kriterierna för stöd från Europeiska socialfonden och snabbare förskott från och med början av 2009 för att ge medlemsstaterna snabb tillgång till högst 1,8 miljarder euro att användas för följande åtgärder: Inom ramen för flexicuritystrategin snabbt öka olika aktiveringsåtgärder med särskild inriktning på lågutbildad arbetskraft. Åtgärderna kan utformas som personlig rådgivning, intensiv omskolning, utbildning eller kompetenshöjande åtgärder för arbetstagare, praktik, subventionerade anställningsformer, starta-eget-bidrag eller nyföretagarstöd. Se över programmen för att koncentrera stödet till de mest utsatta grupperna, vid behov med full gemenskapsfinansiering av projekten under perioden. Förbättra arbetsmarknadsprognoserna och matcha kompetensutveckling och kompetenshöjande åtgärder med befintliga och prognostiserade arbetstillfällen. Detta bör ske i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingarna och universiteten. I samarbete med medlemsstaterna vill kommissionen styra om finansieringen från Europeiska socialfonden så att de omedelbara prioriteringarna kan fullgöras. b) Kommissionen kommer också att föreslå en översyn av bestämmelserna om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så att fonden kan gripa in snabbare på viktiga områden, antingen för att samfinansiera utbildning och arbetsförmedling för övertaliga eller för att på arbetsmarknaden hålla kvar sådan kvalificerad arbetskraft som kommer att behövas när ekonomin börjar återhämta sig. Kommissionen kommer att se över fondens budget för att kunna verkställa de nya bestämmelserna. 2. Skapa efterfrågan på arbetskraft Medlemsstaterna bör överväga att sänka arbetsgivaravgifterna i låglöneyrken för att öka rörligheten för lågutbildad arbetskraft. Medlemsstaterna bör också överväga sådana innovativa lösningar (t.ex. tjänstecheckar för hushållsnära tjänster och barntillsyn eller tillfälliga anställningssubventioner för särskilt utsatta grupper) som med framgång prövats i andra EU-länder. Rådet bör inför Europeiska rådets vårmöte 2009 anta förslaget till direktiv om sänkta mervärdeskattesatser på arbetsintensiva tjänster. |

- b) Näringslivet

Tillräcklig tillgång till finansiering till rimligt pris är en förutsättning för att den privata sektorn ska kunna göra investeringar, växa och skapa arbetstillfällen. Medlemsstaterna måste använda sitt inflytande över banksektorn via det ekonomiska stödet för att se till att bankerna återtar normal utlåningsverksamhet. För att stödja småföretagen och entreprenörskapet bör EU och medlemsstaterna snarast vidta åtgärder för att väsentligt minska de administrativa kostnaderna för små och medelstora företag och mikroföretag, i synnerhet genom att påskynda beredningen av kommissionens förslag om dessa frågor. Också rättsakten för småföretag i Europa ( European Small Business Act ) bör därför genomföras så snart som möjligt.

EU:s bestämmelser om statligt stöd ger medlemsstaterna många olika möjligheter att lämna ekonomiskt stöd till företag, regioner, arbetstagare eller arbetssökande och även stimulera efterfrågan. Samtidigt ska bestämmelserna ge alla aktörer samma spelregler och se till att statligt stöd används för att stödja EU:s mål t.ex. i fråga om forskning och teknisk utveckling, innovation, IKT, transport och energieffektivitet utan att konkurrensen i onödig grad snedvrids genom att vissa företag eller sektorer gynnas. Under de nuvarande extraordinära omständigheterna är tillgång till finansiering ett stort bekymmer för näringslivet och kommissionen kommer att upprätta tillfälliga riktlinjer för att tillåta statligt stöd för utlåning (se nedan).

3. Öka näringslivets tillgång till finansiering Europeiska investeringsbanken har satt samman ett paket på 30 miljarder euro för utlåning till små och medelstora företag, en ökning med 10 miljarder euro jämfört med EIB:s sedvanliga utlåning till sektorn. Europeiska investeringsbanken ska också öka utlåningen med 1 miljard euro årligen till de medelstora företagen, som är mycket viktiga för EU:s ekonomi. Vidare ska Europeiska investeringsbanken bevilja ytterligare 1 miljard euro till Europeiska investeringsfonden som ska användas för överbryggningsfinansiering. Kommissionen kommer att inrätta ett förenklingspaket för att bland annat påskynda besluten om statligt stöd. Allt statligt stöd bör följa de branschövergripande ordningar som ska främja Lissabonstrategins mål för bland annat forskning, innovation, utbildning, miljöskydd och framför allt ren teknik, transport och energieffektivitet. Kommissionen kommer att tillfälligt tillåta medlemsstaterna att underlätta företagens tillgång till finansiering genom subventionerade garantier eller lånesubventioner för investering i produkter som överträffar EU:s miljökrav.[3] 4. Minska de administrativa kostnaderna och främja entreprenörskap EU och medlemsstaterna bör göra följande med utgångspunkt i rättsakten för småföretag för att väsentligt minska företagens administrativa kostnader, främja deras likviditet och hjälpa fler att starta eget: Se till att det är möjligt att kostnadsfritt starta företag var som helst inom EU inom tre dagar och att anställningsformaliteter kan fullgöras genom en enda kontaktpunkt. Frita mikroföretagen från kravet på att upprätta årsredovisningar (den beräknade besparingen för företagen uppgår till 7 miljarder euro per år) och begränsa kapitalkravet i privata Europabolag till en euro. Påskynda antagandet av förslaget om privata Europabolag så att rättsakten redan från och med början av 2009 kan underlätta de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet och ge dem möjligheter att arbeta med en enda uppsättning bolagsregler inom hela EU. Se till att offentliga myndigheter betalar fakturor för varor och tjänster inom en månad, även till små och medelstora företag, för att främja företagens betalningsflöden. Jämställa e-fakturering med pappersfakturor (något som kan ge kostnadsbesparingar på 18 miljarder euro). Också offentliga organs utestående skulder bör regleras. Minska avgifterna för patentansökningar och förnyelser med 75 % och halvera kostnaderna för att erhålla varumärkesskydd i EU. |

- 2.3.2 Fortsätta investera i framtiden

Vi står i början av en stor strukturomställning till en koldioxidsnål ekonomi. Detta erbjuder ytterligare möjligheter att skapa nya företag, nya industrier och miljontals nya välbetalda arbetstillfällen i EU. Alla sektorer bör delta. Vid den senaste hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken beslutade man att via politiken för landsbygdsutveckling avsätta 3 miljarder euro för investeringar som kan motverka klimatförändringar. Snabba insatser främjar EU omedelbart och på längre sikt. För att påskynda investeringarna ska kommissionen förtydliga den rättsliga ramen för sådana offentlig-privata partnerskap som avser större investeringar i infrastruktur och forskning, så att man underlättar sådan blandad finansiering.

c) Infrastruktur och energi

Möjligheterna att öka energieffektiviteten i till exempel byggnader, belysning, luftkonditionering och uppvärmning samt i annan teknik såsom fordon och maskiner är avgörande för att maximera vinsten och minimera kostnaderna. Både hushållen och näringslivet kommer snabbt att kunna konstatera de positiva resultaten.

Samtidigt bör EU skynda på investeringarna i infrastruktur, i synnerhet i miljövänliga transporter via de transeuropeiska näten (TEN), höghastighetsnät för IKT, sammankoppling av energinät och paneuropeisk infrastruktur för forskning. Snabba investeringar i infrastruktur kan mildra återverkningarna på byggsektorn, som vänder kraftigt neråt i de flesta av medlemsstaterna och skulle dessutom öka EU:s förutsättningar för att nå en hållbar tillväxt på längre sikt. I synnerhet på energiområdet skulle de transeuropeiska högprofilprojekten kunna bidra till att göra EU:s energiförsörjning tryggare och att få in fler medlemsstater i EU:s elnät.

5. Snabba investeringar för att modernisera infrastrukturen i Europa Under de kommande två åren kommer EU:s budget troligen inte att kunna utnyttja de medel som avsatts i budgetramen. För 2009 och 2010 föreslår kommissionen därför att man mobiliserar ytterligare 5 miljarder euro för transeuropeisk sammankoppling av energinät och infrastruktur för bredband. Detta förutsätter att rådet och Europaparlamentet går med på att se över fördelningen av medel inom budgetramen utan att för den skull överskrida den. Med ett anslag på över 347 miljarder euro för perioden 2007–2013 innebär sammanhållningspolitiken ett viktigt stöd för medlemsstaternas och regionernas offentliga investeringar. Det finns dock en risk att trycket på medlemsstaternas statsbudgetar saktar ner takten på planerade investeringar. För att ge ekonomin en snabb uppryckning bör genomförandet av strukturfonderna påskyndas: Kommissionen föreslår att förfinansieringen av program ökas och att högst 4,5 miljarder euro ställs till förfogande tidigare än planerat under 2009. Medlemsstaterna bör använda flexibilitetsmekanismen för att tidigarelägga projektfinansieringen och öka den del som är gemenskapsfinansierad. Kommissionen kommer att föreslå flera andra insatser som ska främja stora investeringsprojekt, underlätta användningen av fonderna för finansieringslösningar, förenkla behandlingen av förfinansieringen till mottagarna och öka möjligheterna till stödberättigande utgifter till schablonfinansiering för alla fonderna. Kommissionen framhåller att dessa förslag bör antas snarast. I slutet av mars 2009 kommer kommissionen att inleda en upphandlingsomgång värd 500 miljoner euro för transeuropeiska transportprojekt för att finansiera byggnation som ska starta före slutet av 2009. Detta kommer att ta sådana befintliga medel i anspråk som annars skulle ha omfördelats vid halvtidsöversynen av det fleråriga TEN-T-programmet år 2010. Samtidigt kommer Europeiska investeringsbanken att avsevärt öka sin finansiering av arbetet med klimatförändringarna, trygg energiförsörjning och investeringar i infrastruktur med högst 6 miljarder euro per år. Vidare ska man också påskynda genomförandet av de två innovativa finansiella instrument som utarbetats i samarbete med kommissionen, nämligen en finansieringsfacilitet med riskdelning som ska stödja forskning och teknisk utveckling och ett lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt som ska stimulera näringslivets deltagande i projekten. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling ska mer än fördubbla sina insatser för energieffektivitet, hantering av klimatförändringar och finansiering av kommunala och andra infrastrukturella tjänster. Detta kan via mobiliseringen av privat finansiering leda till investeringar om 5 miljarder euro. 6. Öka byggnadernas energieffektivitet Medlemsstaterna och EU-institutionerna bör agera tillsammans för att skyndsamt vidta åtgärder för att öka energieffektiviteten i sina egna och andra offentliga byggnader och främja snabb acceptans av miljövänliga varor. Medlemsstaterna bör ställa hårda krav på att offentliga byggnader, privata bostäder och offentligt subventionerade bostäder uppfyller de strängaste EU-kraven på energieffektivitet. Byggnaderna bör genomgå regelbundna kontroller för energicertifiering. För att lättare uppnå de nationella målen bör medlemsstaterna överväga en sänkning av fastighetsskatten på energieffektiva byggnader. Kommissionen har i dagarna lagt fram förslag[4] som ska höja energieffektiviteten i byggnader rejält. Kommissionen uppmanar rådet och parlamentet att prioritera antagandet av förslagen. Därutöver bör medlemsstaterna omprogrammera sina åtgärdsprogram för strukturfonderna så att mer satsas på investeringar i energieffektivitet och finansiering av offentligt subventionerade bostäder. Till stöd för denna politik föreslår kommissionen att förordningen om strukturfonderna ändras och framhåller att dessa ändringar bör antas snarast. Kommissionen kommer att samarbeta med Europeiska investeringsbanken och flera nationella utvecklingsbanker för att lansera investeringsplattformen 2020 för energi, klimatförändring och infrastruktur som ska finansieras med eget kapital eller sekundärt eget kapital (2020 fund). Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och industrin att snarast utveckla innovativa finansieringsmodeller, t.ex. att finansiera renovering med hjälp av flera års besparingar på energikostnader. 7. Främja snabb acceptans av miljövänliga varor Kommissionen kommer att föreslå sänkt mervärdesskatt på miljövänliga varor och tjänster, i synnerhet sådana som gör byggnader mer energisnåla. Kommissionen vill uppmana medlemsstaterna att vidta ytterligare konsumentinriktade åtgärder för att stimulera efterfrågan på miljövänliga varor. Därtill bör medlemsstaterna snabbt införa miljökrav på externa elbolag, energiförbrukning i stand-by och avstängt läge, avkodare och lysrör. Kommissionen kommer att skyndsamt utarbeta åtgärder för andra varor som kan ge stora energibesparingar såsom teveapparater, hushållsbelysning, kylskåp och frysar, tvättmaskiner, värmepannor och luftkonditioneringsaggregat. |

- d) Forskning och innovation

Finanskrisen och den därav följande åtstramningen av såväl offentliga som privata krediter kan fresta vissa medlemsstater att senarelägga eller väsentligt skära ner planerade investeringar i forskning och teknisk utveckling eller utbildning, i likhet med vad som hänt tidigare när Europa drabbats av konjunkturnedgångar. Med facit i hand vet vi att dessa beslut ledde till väsentlig förstöring av kapital och kunskap och fick mycket negativa följder för Europas tillväxt och sysselsättning på medellång till lång sikt. Vissa länder, både i och utanför EU, var dock så framsynta att de under ekonomiskt svåra perioder satsade mer på forskning och teknisk utveckling samt utbildning, vilket lade grunden till deras starka ställning på innovationsområdet.

8. Öka investeringar i FoU, innovation och utbildning Medlemsstaterna och den privata sektorn bör öka sina planerade investeringar i utbildning och FoU (i överensstämmelse med deras nationella FoU-mål) för att stimulera tillväxten och produktiviteten. De bör också överväga olika sätt att öka den privata sektorns investeringar i FoU, med hjälp av t.ex. skatteincitament, bidrag eller subventioner. Medlemsstaterna bör fortsätta göra investeringar för att förbättra kvaliteten i utbildningen. 9. Utveckla ren teknik för bil- och byggindustrin För att stödja innovation i tillverkningsindustrin, framförallt inom bygg- och bilsektorn, vilka på senare tid har sett efterfrågan sjunka drastiskt till följd av krisen, och som också står inför stora utmaningar i övergången till en miljövänlig ekonomi, föreslår kommissionen att man lanserar följande 3 stora partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn: Inom bilsektorn: ett initiativ för europeiska miljövänliga bilar som omfattar forskning om de många olika tekniker och infrastrukturer för ”smart energi” som krävs för ett genombrott i användandet av förnybara och icke-förorenande energikällor, säkerhet och trafikflöde. Partnerskapet skulle finansieras av gemenskapen, EIB, industrin och medlemsstaterna med ett sammanlagt belopp på minst 5 miljarder euro. I detta sammanhang skulle EIB erbjuda kostnadsbaserade lån till biltillverkare och leverantörer för att finansiera innovation, särskilt i teknik för att förbättra bilarnas säkerhet och miljöprestanda, t.ex. elbilar. Åtgärder på efterfrågesidan, såsom att medlemsstaterna minskar sina registrerings- och vägtrafikskatter för bilar med lägre utsläpp, samt insatser för att skrota gamla bilar, bör integreras i initiativet. Dessutom kommer kommissionen att stödja utarbetandet av ett nätverk för offentlig upphandling bland regionala och lokala myndigheter för att samordna efterfrågan på rena bussar och andra fordon och påskynda genomförandet av CARS21-initiativet. Inom byggsektorn: ett initiativ för energisnåla byggnader i Europa i syfte att främja miljövänlig teknik och utvecklandet av energieffektiva system och material i nya och renoverade byggnader för att avsevärt minska deras energiförbrukning och koldioxidutsläpp[5]. Initiativet bör innehålla en betydande reglerings- och standardiseringskomponent och skulle inbegripa ett nätverk för offentlig upphandling bland regionala och lokala myndigheter. Det beräknade anslaget för detta partnerskap är 1 miljard euro. Initiativet bör underbyggas med särskilda åtgärder som föreslås i åtgärd 5 och 6 för infrastruktur och energieffektivitet. För att öka användandet av teknik i tillverkningsindustrin: ett initiativ för framtidens fabriker med syftet att hjälpa tillverkare EU i olika sektorer, särskilt små och medelstora företag, att anpassa sig till globala konkurrenstryck genom att höja den teknologiska basen i tillverkningsindustrin i EU genom att utveckla och integrera framtidens möjliggörande teknik, såsom ingenjörsteknik för anpassningsbara maskiner och industriprocesser, informations- och kommunikationsteknik (IKT), och avancerade material. Det beräknade anslaget för denna åtgärd är 1,2 miljarder euro. 10. Bredband för alla Höghastighetsanslutningar till Internet främjar en snabb spridning av teknik, vilket i sin tur skapar efterfrågan på innovativa produkter och tjänster. Det är lika viktigt att utrusta Europa med denna moderna infrastruktur som det var att bygga järnvägar på 1800-talet. För att stödja Europas ledande ställning inom fast och trådlös kommunikation och påskynda utvecklandet av tjänster med stort mervärde bör kommissionen och medlemsstaterna tillsammans med intressenter utarbeta en bredbandsstrategi för att påskynda uppgraderingen och utbyggnaden av nätverken. Strategin kommer att stödjas med allmänna medel så att bredbandsanslutning kan tillhandahållas till områden med dåligt utbud och höga kostnader där marknaden inte klarar av uppgiften. Målet bör vara att nå en 100-procentig täckning för höghastighetsinternet år 2010. Dessutom, och för att uppgradera de befintliga nätverken, bör medlemsstaterna främja konkurrensmässiga investeringar i fibernätverk och stödja kommissionens förslag att frigöra spektrum för trådlöst bredband. Genom att använda den finansiering som nämns i åtgärd 5 ovan kommer kommissionen att avsätta ytterligare 1 miljard euro till dessa nätverksinvesteringar under 2009 och 2010. |

- 3. Mot globala lösningar

De utmaningar som EU nu står inför är en del av de globala makroekonomiska utmaningar som uppmärksammades under det toppmöte om finansmarknaderna och världsekonomin som nyligen hölls i Washington. Denna ekonomiska återhämtningsplan för Europa kommer att vara en del av EU:s bidrag till ett närmare internationellt makroekonomiskt samarbete, även med tillväxtländer, för att åter få fart på tillväxten, undvika negativa spridningseffekter och stödja utvecklingsländerna. EU har under de senaste årtiondena dragit stora fördelar av ökade kapital- och handelsflöden över gränserna med utvecklingsländer och i ökad utsträckning även med tillväxtekonomier. Finanskrisen har visat hur ömsesidigt beroende av varandra världens länder har blivit. Hur omfattande och fort förtroendeförlusten i en del av världen påverkade finansmarknaderna och spred sig till de reala ekonomierna över hela världen är med all rätt oroväckande. I dagens samhälle är en kris i en systemviktig finansmarknad ett global problem och bör hanteras därefter. Ett viktigt inslag i en samordnad EU-insats för att möta den ekonomiska nedgången måste därför vara att i större utsträckning arbeta tillsammans med våra internationella partner, och med internationella organisationer, för att ta itu med utmaningarna inom och utanför EU, t.ex. i utvecklingsländerna som kommer att vara bland de hårdast drabbade.

Hålla igång världshandeln

Europas återhämtning är beroende av våra företags förmåga att göra det bästa av de möjligheter som de globala marknaderna erbjuder. Europas återgång till en solid tillväxt kommer också att bero på exportmöjligheterna. Att hålla handelsvägar och investeringsmöjligheter öppna är också det bästa sättet att minska krisens globala inverkan, eftersom den globala återhämtningen framför allt kommer att vara beroende av en hållbar ekonomisk utveckling i tillväxt- och utvecklingsekonomierna.

Vi måste därför hålla fast vid vårt engagemang för öppna marknader över hela världen, hålla vår egen marknad så öppen som möjligt och insistera på att tredjeländer gör samma sak, särskilt genom att säkerställa överensstämmelse med Världshandelsorganisationens (WTO) regler. För att nå detta mål bör Europa åter vidta åtgärder för att:

- Tidigt nå en överenskommelse om ett globalt handelsavtal i WTO:s Doharunda. Efter det förnyade åtagandet som gjordes vid toppmötet i Washington den 15 november har kommissionen omedelbart ökat ansträngningarna med viktiga WTO-partner för att till årets slut nå en överenskommelse om hur man ska gå tillväga. En framgångsrik runda kommer på kort sikt att skicka en stark signal om förtroende för den nya ekonomiska världsordningen. Med tiden kommer den att innebära fördelar för konsumenter och företag i hela världen i form av lägre priser, genom att de återstående höga tullarna minskas på viktiga partnermarknader.

- Fortsätta att stödja den ekonomiska och sociala konsolideringen bland kandidatländerna och länderna på västra Balkan i EU:s och regionens gemensamma intresse. För detta ändamål kommer kommissionen att tillhandahålla ett krispaket på 120 miljoner euro med mobilisering av 500 miljoner euro i lån från internationella finansinstitutioner.

- Skapa ett nätverk med djupgående och omfattande frihandelsavtal i sitt grannskap i ett steg mot en mer integrerad regional marknad. Genom sin grannskapspolitik kan EU bygga vidare på Medelhavsunionen och dess planer för ett nytt östligt partnerskap.

- Öka ansträngningarna för att säkra nya och ambitiösa frihandelsavtal med andra handelspartner.

- Bygga upp en nära arbetsrelation med den nya förvaltningen i Förenta staterna, bland annat genom translantiska ekonomiska rådet . Man skulle även kunna få till stånd ett mer effektivt samarbete på regleringsområdet med andra viktiga industriländer såsom Kanada och Japan.

- Fortsätta dialogerna med viktiga bilaterala partner såsom Kina, Indien, Brasilien och Ryssland och att använda dem för att ta upp frågor som rör offentlig upphandling, konkurrens och immateriella rättigheter.

Hantera klimatförändringen

Krisen inträffar just när vi står inför en stor strukturell förändring mot ett utsläppssnålt samhälle. Målet att bekämpa klimatförändringen kan kombineras med viktiga nya ekonomiska möjligheter att utveckla ny teknik, skapa arbetstillfällen och förbättra energisäkerheten.

En överenskommelse vid Europeiska rådets möte i december och med Europaparlamentet om EU:s interna klimatförändringsstrategi kommer att stärka den ledande roll som EU måste försöka spela för att få till stånd en omfattande internationell överenskommelse om klimatförändringen under konferensen om Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar i Köpenhamn vid slutet av 2009.

Stödja utvecklingsländerna

Den nuvarande krisen kommer att öka den befintliga pressen på utvecklingsländerna, vilka ofta är sämst rustade att klara av det. Det är därför extra viktigt att EU, och andra, fortsätter sina åtaganden att uppnå millennieutvecklingsmålen. Det kan också bli nödvändigt för utvecklade länder och regioner, såsom EU, att ta fram nya, flexibla och innovativa instrument, såsom EU:s nya facilitet för livsmedelsbistånd, för att hjälpa utvecklingsländerna att hantera krisens snabba genomslag.

Det är särskilt viktigt att fortsätta hjälpa tillväxt- och utvecklingsländer på vägen mot en hållbar utveckling inför den internationella konferensen om utvecklingsfinansiering som kommer att äga rum i Doha från den 29 november till den 2 december. Vid detta möte kommer EU – som 2007 fortsatte att vara det viktigaste givaren av offentligt utvecklingsbistånd – att bekräfta sitt åtagande att nå målen för det offentliga utvecklingsbiståndet på 0,56 % av BNP till år 2010 och 0,7 % till år 2015. EU kommer också att uppmuntra andra givare att fortsätta arbeta för att uppnå dessa mål.

Att stödja en hållbar utveckling, bland annat genom att uppfylla målen för det offentliga utvecklingsbiståndet och millennieutvecklingsmålen, men även genom att ta itu med allmänna samhällsstyrningsfrågor, är särskilt viktigt i ekonomiska kriser. Att dela på fördelarna med en hållbar utveckling, hanteringen av klimatförändringen, energifrågorna, livsmedelssäkerheten och goda styrelseformer är utmaningar som är kopplade till varandra och där internationella finansinstitutioner, liksom andra internationella organ, har en viktig roll att spela.

4. SLUTSATSER

Det framgår tydligt att EU står inför svåra tider de närmaste månaderna när effekterna av den ekonomiska nedgången i världen och Europa sätter press på sysselsättningen och efterfrågan. Genom att agera tillsammans kan medlemsstaterna och EU-institutionerna vidta åtgärder för att återupprätta förtroendet hos konsumenter och företag för att få igång utlåningen igen och stimulera investeringar i våra ekonomier, skapa arbetstillfällen och hjälpa arbetslösa att hitta nya arbeten. Den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som läggs fram i detta meddelande har utarbetats för att skapa en grund för en snabb överenskommelse mellan medlemsstaterna för att få Europas ekonomi på fötter igen.

Europeiska kommissionen uppmanar Europaparlamentet att ge sitt fulla stöd till denna ekonomiska återhämtningsplan för Europa.

Den uppmanar stats- och regeringscheferna att vid sitt möte den 11 och 12 december 2008

1. godkänna den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa,

2. uppmana Europeiska kommissionen och rådet att tillsammans arbeta för att se till att åtgärderna på nationell nivå och EU-nivå sammanlagt uppgår till minst 1,5% av BNP,

3. se till att de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen, och de nationella finanspolitiska stimulansåtgärderna utvärderas i enlighet med de förfaranden som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten, alltmedan man utnyttjar den flexibilitet den erbjuder,

4. godkänna de tio åtgärder som presenteras i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa och uppmana rådet och parlamentet att påskynda den lagstiftning som krävs för att genomföra dessa åtgärder,

5. på grundval av kommissionens utvärdering inför Europeiska rådets vårmöte 2009 om vilka framsteg som gjorts för att genomföra denna plan, enas om att fastställa ytterligare åtgärder som krävs på EU- och medlemsstatsnivå för att stimulera återhämtningen,

6. fortsätta att arbeta tillsammans med internationella partner för att genomföra globala lösningar i syfte att stärka den globala styrningen och främja den ekonomiska återhämtningen.

[1] Meddelande av den 29 oktober - KOM(2008) 706.

[2] De allmänna rekommendationerna och de specifika åtgärder som ska genomföras inom de prioriterade områden som fastställs i detta dokument måste vara förenliga med den inre marknaden och uppfylla konkurrensbestämmelserna, särskilt bestämmelserna om statligt stöd.

[3] Detta ska ske genom att man höjer dagens tröskelvärden för delinvesteringar när det gäller riskkapital från 1,5 miljoner euro till 2,5 miljoner euro och på vissa villkor och inom vissa beloppsgränser tillåter a) stöd för lånegarantier för företag som har svårigheter att få lån och b) stöd med högst 50 % (för små och medelstora företag och med högst 25 % för storföretag av referensräntan för lån till investeringar i produktion av varor som följer eller överträffar sådana EU-bestämmelser om miljöskydd som ännu inte trätt i kraft.

[4] KOM(2008) 755 av den 13 november 2008.

[5] Byggnader står för närvarande för 40 % av energiförbrukningen.

Top