52002DC0619

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG av den 22 november 1999 om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet

INNEHÅLL

Förord

I. Inledning

II. Gemenskapens medverkan

III. Genomförandet av rådets beslut

3.1. De formella ramarna för medverkan

3.2. Det ekonomiska stödet från gemenskapen

IV. Observationsorganets verksamhet

4.1. Marknad och finansiering

4.2. Det rättsliga området

V. Information om observationsorganets arbete

5.1. Marknad och finansiering

5.2. Det rättsliga området

5.3. Internet

5.4. Övrig informationsverksamhet och konferenser

VI. Slutsatser

Bilaga 1. Observationsorganets viktigaste rapporter om frågor som gäller marknad och ekonomi

Bilaga 2. Observationsorganets viktigaste rapporter om rättsliga frågor

Bilaga 3. Seminarier anordnade av observationsorganet

Förord

1. Denna rapport handlar om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG [1] om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet. Det är en lägesrapport där man beskriver de bilaterala relationerna mellan kommissionen och observationsorganet och redogör för observationsorganets viktigaste verksamhet sedan rådets beslut antogs.

[1] EGT L 307, 2.12.1999, s. 61.

2. Kapitel II handlar om bakgrunden till gemenskapens medverkan i observationsorganet och om den infrastruktur för statistisk information som Eurostat utvecklar parallellt med detta.

3. Kapitel III i rapporten består av en sammanfattning av observationsorganets viktigaste drag, en översikt av de rättsakter som behövs för att gemenskapens medlemsskap skall godkännas och en ekonomisk rapport om detta medlemsskap.

4. I kapitel IV ges en översikt av all den verksamhet som observationsorganet utfört sedan slutet av 1999 till mitten av 2002. De två främsta områdena, nämligen marknad och finansiering samt rättsliga frågor, granskas.

5. I kapitel V beskrivs det hur den information som samlats in och analyserats av observationsorganet har spridits till de viktigaste yrkesgrupperna.

6. I kapitel VI görs det en övergripande bedömning av gemenskapens medverkan med beaktande av de mål som fastställdes 1999 och av hur de bilaterala relationerna mellan kommissionen och observationsorganet förverkligats.

I. Inledning

Denna rapport handlar om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG [2] om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet. Det är en lägesrapport dels om kommissionens verksamhet i anknytning till de institutionella bilaterala relationerna med observationsorganet, dels om de viktigaste åtgärderna som observationsorganet vidtagit sedan antagandet av rådets beslut för att tillgodose branschens och de offentliga myndigheternas behov.

[2] EGT L 307, 2.12.1999, s. 61.

II. Gemenskapens medverkan

Europarådets ministerkommitté antog den 15 december 1992 resolution (92) 70, genom vilken observationsorganet inledningsvis inrättades för en period om tre, år som en del av Europarådets delavtal. Genom resolution (97) 4 av den 20 mars 1997 bekräftade ministerkommittén att verksamheten vid Europeiska audiovisuella observationsorganet skall fortsätta på obestämd tid.

Den rättsliga grunden för gemenskapens medverkan i observationsorganet är artikel 157.3 i fördraget (f.d. artikel 130). Denna artikel handlar om gemenskapens insatser inom den industriella sektorn.

I enlighet med målen för den rättsliga grunden är gemenskapens beslut att fullt ut medverka i observationsorganet av avgörande betydelse när det gäller att ge den europeiska audiovisuella ekonomiska sektorn nödvändig och ingående information på områden som marknadsföring, finansiering, rättsakter och rättspraxis.

Observationsorganets verksamhet har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att snabbt hantera sådan information och sprida den vidare till allmänheten, bland annat till operatörer, särskilt små och medelstora företag.

Observationsorganets arbete är dessutom en viktig tillgång för branschen i EU, eftersom det omfattar ett stort antal länder, däribland kandidatländerna, EES-länderna och de flesta andra europeiska stater.

Den mångfald av information som tillhandahålls av observationsorganet och dess möjligheter att utföra "skräddarsydda" forskningsuppdrag är inte endast en nödvändighet för branschen utan har också visat sig vara viktig för beslutsfattare såväl i medlemsstaterna som i gemenskapen.

Observationsorganet är inte den enda källan för statistiska uppgifter om den audiovisuella sektorn. Eurostat har sedan 1999 utvecklat en statistisk struktur, vars syfte är att införa en allsidig strategi med hjälp av vilken man på EU-nivå kan producera ett antal harmoniserade statistiska serier som kan utnyttjas vid utformning av politiska riktlinjer och övervakning av effekterna av dessa, vid internationella förhandlingar och vid övervakningen av de audiovisuella bisektorernas utveckling.

Observationsorganets och Eurostats experter sammanträder två gånger om året för att samordna sin verksamhet och undvika dubbelarbete på områden som ingår i båda institutionernas ansvarsområde, det vill säga marknadsstatistik. Dessutom deltar observationsorganet i de möten som hålls i Eurostats arbetsgrupp för audiovisuell statistik, och Eurostat deltar i observationsorganets rådgivande kommitté för yrkesorganisationerna.

Till följd av detta har Eurostat främst satsat på att utveckla områden där den officiella statistiken har särskilda fördelar (till exempel statistik från omfattande harmoniserade undersökningar om företag, hushåll och arbetskraften eller betalningsbalans), medan observationsorganet arbetat mycket med mer detaljerade uppgifter som företagen inom denna bransch behöver (till exempel antal biografbesök per film eller uppgifter om ledande företag med hjälp av publicerad information). Observationsorganets verksamhet har vidare utvecklats i en särskild riktning för att täcka andra områden än statistik, eftersom det också samlar in och sprider rättslig information och information av yrkesmässigt intresse.

III. Genomförandet av rådets beslut

I artikel 1 i rådets beslut sägs det att gemenskapen skall bli medlem i Europeiska audiovisuella observationsorganet genom ett av Europarådets delavtal. Enligt artikel 2 i beslutet skall kommissionen företräda gemenskapen i dennas förbindelser med observationsorganet. I artikel 5 föreskrivs att gemenskapens medverkan skall gälla till och med slutet av 2004.

3.1. De formella ramarna för medverkan

Kommissionen har varit medlem i observationsorganet sedan det grundades och finns företrädd i de olika beslutsinstanserna. Kommissionen har alltid bidragit till finansieringen av observationsorganet i lika hög grad som de största deltagarländerna.

I början av 2000 inledde kommissionen, Europarådet och observationsorganet förhandlingar om genomförandet av rådets beslut. Man diskuterade framförallt gemenskapens möjligheter att medverka i observationsorganet utan att, som de övriga länderna, också vara medlem av Eureka-audiovisuell, samt möjligheterna att ta hänsyn till vissa specifika finansiella krav som kommissionen har, bland annat i fråga om användningen av outnyttjade medel och skyldigheterna vid ett eventuellt sent utträde ur observationsorganet.

Europarådets ministerkommitté antog den 21 september 2000 resolution (2000) 7 i enlighet med vilken observationsorganets stadga och budgetförordning skulle revideras i enlighet med de nämnda kraven från kommissionen.

Till följd av Europarådets resolution bemyndigade kommissionen genom beslut C(2000)3308 [3] Viviane Reding att i egenskap av kommissionsledamot med ansvar för den audiovisuella politiken sluta ett avtal genom skriftväxling med Europarådets generalsekreterare för att göra gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet officiell. Skriftväxlingen formaliserades den 16 och 22 november 2000.

[3] Beslut C(2000)3308 har inte offentliggjorts.

Ett samförståndsavtal bifogades skriftväxlingen. Syftet med detta var att fastställa vissa villkor för kommissionens årliga åtaganden på grundval av gemenskapens medverkan i observationsorganet. Samförståndsavtalet uppdateras och bekräftas varje år av kommissionen och observationsorganet.

3.2. Det ekonomiska stödet från gemenskapen

Enligt den finansieringsöversikt som bifogades förslaget till rådsbeslut uppgår de planerade åtagande- och betalningsbemyndigandena till sammanlagt 1 325 000 euro under sex år.

Som tidigare nämndes formaliserades gemenskapens medverkan i observationsorganet inte förrän i november 2000, dvs. ungefär ett år efter det att rådets beslut antogs. För att inte behöva avbryta samarbetet med observationsorganet medan man väntade på att förhandlingarna om formalisering av medlemsskapet i observationsorganet skulle slutföras under 1999 ingick kommissionen och observationsorganet den 31 januari 2000 ett avtal om stöd till ett totalbelopp som motsvarade det i teorin föreskrivna stödet och som inte översteg den summa som angivits för 1999 i den finansieringsöversikt som bifogades förslaget till rådsbeslut.

Bestämmelserna i detta stödavtal var förenliga med stödbestämmelserna i kommissionens budgetförordning. Det belopp som skulle utbetalas till observationsorganet beräknades som en procentandel av observationsorganets faktiska totalkostnader under referensåret (1999). Detta förfarande skiljer sig från det som står i samförståndsavtalet, enligt vilket det årliga ekonomiska stödet inte skall vara direkt kopplat till de faktiska kostnaderna under samma år utan bestå av ett schablonbelopp. Eventuella för stora utbetalningar skall dras av det stöd som utbetalas två år senare.

Genom att man 1999 använde den finansieringsmekanism som föreskrivs i stödavtalet kunde man betala ut ett stöd som var 8 528 euro mindre än det planerade maximibeloppet. Observationsorganet har senare begärt att kommissionen betalar ut detta belopp, som betraktas som ett innestående stöd. Kommissionen har motsatt sig denna bedömning och hävdat att man uppfyllt samtliga ekonomiska skyldigheter. Frågan har ännu inte avgjorts och observationsorganets styrelse beslöt nyligen att tillsätta en expertpanel som kan ge lämpliga förslag till en lösning på denna begäran. Det bör påpekas att samma panel har fått i uppdrag att lämna förslag angående en annan begäran från observationsorganet om stöd som går ända tillbaka till 1993. Kommissionen anser att den inte heller i detta fall har några skyldigheter gentemot observationsorganet. Kommissionen konstaterar också att observationsorganets förslag om att tillsätta en expertpanel inte kan resultera i slutsatser som är bindande för kommissionen.

Åtagandena och utbetalningarna 1999-2002 var ständigt lägre än de belopp som angetts i kommissionens förslag till rådets beslut. Gemenskapens andel av finansieringen har också ständigt varit lägre än vad kommissionen angett.

>Plats för tabell>

IV. Observationsorganets verksamhet

Enligt observationsorganets stadga skall syftet med dess verksamhet vara att förbättra informationsöverföringen inom den audiovisuella branschen, att främja marknadsöverblicken och öka insynen. Observationsorganet skall särskilt se till att informationen är tillförlitlig, överensstämmande och jämförbar.

För att fullgöra detta uppdrag har tyngdpunkterna i observationsorganets verksamhet förlagts till två områden, nämligen publicering av årsstatistik om den audiovisuella branschens marknad och vissa ekonomiska frågor samt utgivning av ett periodiskt juridiskt informationsblad. Dessutom har ett antal publikationer givits ut vid olika tillfällen.

4.1. Marknad och finansiering

Målet för observationsorganets verksamhet i fråga om marknad och finansiering är att samla in och tillgängliggöra information och uppgifter som personer verksamma i branschen behöver för att förstå utvecklingen inom de olika grenarna av de europeiska audiovisuella marknaderna (film, television, video, multimedia). Detta slag av information kan användas av marknadsanalytiker och är en vägledning särskilt för små och medelstora företag när de utarbetar affärsplaner och förbereder projektfinansiering.

Observationsorganets analyser gäller i första hand de totala ekonomiska resurserna inom hela den audiovisuella branschen (med en detaljerad analys av offentlig finansiering och konsumentutgifter), kvantitativ analys av produktion och distribution av filmer och andra audiovisuella verk, konsumentbeteende (publik, inköp av audiovisuell utrustning och audiovisuella program, biografbesök osv.) samt utbytet mellan Europa och andra delar av världen.

Uppgifterna samlas in med hjälp av ett omfattande nätverk av samarbetspartner och informatörer och innehåller också kvalitativa marknadsupplysningar. Observationsorganet har fortsatt att samarbeta med tematiska alleuropeiska informatörer som yrkesorganisationer, privatföretag som administrerar internationella nätverk eller akademiska instanser med ett nätverk av samarbetspartner. Vid behov har observationsorganet tagit initiativet till bildandet av nätverk av nationella källor, som till exempel nätverken LUMIERE och KORDA för förmedling av information om filmindustrin. Tack vare samarbetet med de förvaltningar i medlemsstaterna och på europeisk nivå som är medlemmar i observationsorganets styrelse får man också kompletterande information från olika nationella källor. Dessutom har observationsorganet ett nära samarbete med de yrkesorganisationer som är företrädda i dess rådgivande kommitté.

Observationsorganets viktigaste publikation är årsboken. Åt 2002 utkommer den åttonde upplagan bestående av fem volymer som publiceras vid olika tidpunkter. En nätbaserad version kommer att ge personer som behöver få tag på information snabbt och i ett flexibelt elektroniskt format tillgång till största delen av den information som publiceras i denna årsbok.

En andra årlig publikation är FOCUS, Trends of the Film World Market. Den har givits ut sedan 1997 i samarbete med filmmarknaden i Cannes och delas ut till deltagarna i detta evenemang.

Rapporten EUROFICTION är den tredje årliga publikationen från observationsorganet. Dess sjunde upplaga utkommer hösten 2002. EUROFICTION är unik i sitt slag genom att den innehåller uppgifter och utvecklingsanalyser om nationella TV-fiktionsprogram som produceras i de fem största europeiska länderna (Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Förenade kungariket). I rapporten presenteras dessutom varje år monografier över två andra europeiska länder.

Förutom de här regelbundet utkommande publikationerna publicerar observationsorganet även ett antal olika rapporter och studier. En sammanfattning av sådana publikationer under 1999-2002 finns i bilaga 1.

Observationsorganet har utarbetat två specialiserade databaser, nämligen LUMIERE över antalet biografbesök för filmer som släpps ut i Europa och KORDA över nationell och regional offentlig finansiering till filmindustrin och den audiovisuella branschen i Europa. Genom de här två databaserna kan observationsorganet dels göra nya analyser som ger ett mervärde, dels effektivt sprida information både till personer som är verksamma i branschen och till allmänheten.

Sedan 2000 har observationsorganet också arbetat med att anpassa och bygga ut databasen AMADEUS (som ursprungligen sköttes av en extern konsult) som innehåller uppgifter om räkenskaperna för cirka 5 miljoner företag i Europa, varav 25 000 är verksamma inom den audiovisuella branschen. Observationsorganet kan numera göra djupgående räkenskapsanalyser av de olika grenarna inom branschen i de flesta medlemsstater.

4.2. Det rättsliga området

För att kunna erbjuda den audiovisuella branschen mångsidig information och kommentarer har observationsorganet byggt upp ett omfattande nätverk av samarbetspartner med styrkt erfarenhet på olika juridiska områden. Nätverket har en central roll vid genomförandet av många projekt eftersom det tillhandahåller grundläggande uppgifter som senare sammanförs, struktureras och redigeras av observationsorganet. Observationsorganet informerar om sitt arbete genom tryckta och nätbaserade publikationer/tjänster, olika slag av seminarier, presentationer och genom att svara på enskilda förfrågningar. Till målgruppen hör bland annat branschföreträdare (från yrkesorganisationer, små och medelstora företag m.fl.), advokatbyråer, statliga organ, EU-institutioner, regleringsmyndigheter, förvaltningsenheter, nationella och europeiska parlamentsledamöter samt forskningsinstitut.

Informationsbladet IRIS är observationsorganets publikation för rättslig information om sändningsverksamhet, film, nya medier och ny teknik samt anknutna juridiska områden. I det rapporteras regelbundet om frågor av intresse såväl för gemenskapen som internationellt och om händelseutvecklingen i de enskilda europeiska länderna. Det bevakar också vissa viktigare utomeuropeiska marknader. IRIS har utkommit sedan 1999 med 10 nummer per år (6 nummer under första hälften av 2002) och totalt cirka 850 artiklar, tack vare vilka läsarna har kunnat hålla sig à jour med de viktigaste aktuella händelserna. IRIS finns också som nätversion.

Sedan januari 2001 har man som komplement till IRIS varannan månad utgett ett nummer av IRIS Plus, en jämförande och ämnesinriktad rättslig översikt av särskilt viktiga utvalda ämnen. IRIS innehåller dessutom tre uppdateringar (i maj varje år) av relevanta europeiska konventioner och andra internationella fördrag som undertecknats och ratificerats. I mars 2001 ingick vidare en sammanfattande tabell över nationella författningar på områden som är av stor samhällelig betydelse.

Utöver detta har den ständiga bevakningen av viktiga händelser i hela Europa gett upphov till en omfattande rättslig databas. Databasen går under arbetsnamnet IRIS Merlin och kommer att finnas som nätversion, så att allmänheten kan göra sökningar i samlingen av artiklar från IRIS och i registret över relaterade dokument. Projektet har framskridit väl och databasen skall enligt planerna kunna börja användas av allmänheten i år.

Förutom den systematiska månatliga uppdateringen genom IRIS har observationsorganets avdelning för rättslig information inlett många projekt om olika ämnen (se bilaga 2). Man kan särskilt nämna två fördjupade forskningsprojekt - projektet om TV- och mediekoncentration och olika författningsmodeller i medlemsstaterna och på EU-nivå samt projektet om jurisdiktionen för sändningsföretag i Europa. Båda projekten har publicerats i serien IRIS Special.

V. Information om observationsorganets arbete

Det anses allmänt inom branschen att observationsorganet under de senaste åren har blivit betydligt bättre på att tillhandahålla allsidig information på många olika områden inom den audiovisuella branschen. Detta är ett resultat av en konsekvent informationspolitik som, i enlighet med finansieringskällan, inte gynnar kommersiell försäljning utan starkt bygger på gratis spridning. Omorganisationen av observationsorganets webbplats under 2001 (www.obs.coe.int), där det också finns länkar till valda källor med information om olika teman, förstärkte den etablerade kommunikations- och informationspolitiken.

Observationsorganet svarar regelbundet på förfrågningar som ofta kommer från små och medelstora företag men också från yrkesorganisationer, forskningsinstitut, regleringsmyndigheter, ledamöter av observationsorganets styrelse och rådgivande kommitté samt från både nationella och europeiska parlamentsledamöter.

Observationsorganets publikationer utges vanligen på engelska, franska och tyska.

5.1. Marknad och finansiering

De många publikationerna inom detta område har olika spridningsvolymer.

När det gäller den statistiska årsboken säljs vanligen kring 700-800 exemplar medan över 1000 exemplar delas ut gratis till ledamöterna av observationsorganets instanser (styrelsen, rådgivande kommittén osv.), dess nätverk av partner inom branschen samt till instanser som nationella bibliotek och MEDIA-kontor. Under 2001 minskade försäljningen av årsboken på grund av att den utkom så sent, vilket i sin tur berodde på att man inte fick en del viktiga uppgifter i tid. För att undvika problem av detta slag i framtiden har årsboken från och med 2002 delats upp i fem tematiska publikationer som skall utges vid olika tidpunkter allt eftersom de nödvändiga statistiska uppgifterna blir tillgängliga.

Yearbook Premium Service har mellan 50 och 100 kunder, främst konsulter och utvecklingsavdelningar vid sändningsföretag.

FOCUS. The World Film Market delas ut gratis till 10 000 läsare, varav 7 500 är kunder från filmmarknaden i Cannes.

Studien EUROFICTION har en mer begränsad målgrupp (20-30 exemplar sålda varje år) och delas ut gratis till cirka 250 medlemmar i observationsorganets nätverk.

5.2. Det rättsliga området

Försäljningen av de olika IRIS-publikationerna är i huvudsak beroende av externa distributörer som sprider cirka 800 exemplar. Observationsorganets direktförsäljning är blygsam med under hundra prenumerationer. Observationsorganet policy är för närvarande att dela ut material gratis, främst i samband med konferenser och festivaler. Informationsbladet IRIS delas regelbundet ut till offentliga institutioner och beslutsfattare.

Specialnumren av IRIS sprider observationsorganet själv direkt. Gratisexemplaren av IRIS Focus om lagen om upphovsrätt i den digitala tidsåldern fick stor gratisspridning (nästan 800 exemplar) och dessutom har över hundra exemplar sålts sedan 2000. Rapporten finns också gratis på observationsorganets webbplats.

När det gäller de två publikationerna IRIS Specials som utkom våren 2001 och våren 2002 har över 500 exemplar delats ut. Den ena publikationen handlade om mediekoncentration och den andra om jurisdiktionen för sändningsföretag. Den första publikationen har dessutom sålts till över hundra kunder.

De artiklar som publiceras under namnet IRIS Plus delas ut gratis vid särskilda evenemang och har avsevärt bidragit till att öka allmänhetens kunskaper om denna grupp av publikationer.

5.3. Internet

Så gott som alla verk och publikationer som ges ut av observationsorganet kan också fås gratis eller mot betalning på observationsorganets webbplats, vars ingångssida är mycket populär. Enligt färsk statistik görs det i allmänhet över 11 000 besök varje månad.

För att ge allmänheten största möjliga tillgång till observationsorganets information har man utöver den egentliga webbplatsen nyligen skapat två särskilda webbplatser för marknadsfrågor och ekonomiska frågor. Webbplatsen Lumiere innehåller statistik om tittarsiffrorna för filmer och besöks av ungefär 4 000 personer per månad, medan den nya webbplatsen Korda för ekonomisk statistik har närmare 800 besök.

En analys av kontakterna via Internet visar att ett brett spektrum av användare från många länder regelbundet besöker observationsorganets webbplats. En del av dem har kommit in på webbplatsen via Europeiska kommissionens webbplats för audiovisuell politik, där det finns en länk till observationsorganets webbplats.

5.4. Övrig informationsverksamhet och konferenser

För att kunna informera om resultaten av arbetet anser observationsorganet att det är viktigt att man aktivt deltar i konferenser och seminarier. Det stödjer också aktivt en del branschevenemang eller organiserar dem i samarbete med sina partnerinstitutioner. I många fall utarbetar observationsorganet särskilda rapporter och delar ut dem till deltagarna i dessa evenemang som bakgrundsmaterial och underlag för diskussion.

Vidare ger observationsorganet ut ungefär tio pressmeddelanden per år. Pressmeddelandena läses allmänt av personer verksamma i branschen och av beslutsfattare, och de uppmärksammas i många fall i internationella tidningar.

Bilaga 3 innehåller en kort sammanfattning av de evenemang som observationsorganet varit med och organiserat.

VI. Slutsatser

Förutom att det handlar om ett rent formellt deltagande i en multilateral internationell organisation - för närvarande är 35 länder samt Europeiska gemenskapen fullvärdiga medlemmar i observationsorganet, medan Europarådet och Eureka-audiovisuell är observatörer - har kommissionen och observationsorganet etablerat ett fungerande professionellt samarbete som gynnar både branschen, som regelbundet och utan dröjsmål får information som förbättrar insynen, och de offentliga myndigheterna, som kan inleda fruktbara diskussioner med branschföreträdarna med utgångspunkt i en tydligare uppfattning om marknaden.

Detta resultat har kunnat uppnås genom att man kontinuerligt utvecklar det välstrukturerade och effektiva nätverk av källor som gör det möjligt för observationsorganet att samarbeta nära med de bästa informationskällorna i de olika grenarna inom branschen.

Observationsorganet är en modell för hur verksamheten inom den offentliga sektorn och den privata sektorn i flera olika länder kan integreras så att en stor användargrupp får ändamålsenliga resultat till ett rimligt pris - med hänsyn till de ekonomiska bidragen från de deltagande instanserna - och så att branschen har möjlighet att tillgå information.

Bilaga 1. Observationsorganets viktigaste rapporter om frågor som gäller marknad och ekonomi

Public Aid Mechanisms for the Film and the Audiovisual Industry in Europe (om offentligt stöd till filmindustrin och den audiovisuella branschen i Europa). Volym I: Comparative Analysis of National Aid Mechanisms (en komparativ analys av de nationella stödsystemen). Volym II: nationella monografier. Denna rapport utgavs 1999 av observationsorganet och det franska CNC och ger en fullständig bild av de offentliga stödsystemen i Europeiska unionen.

Developments of digital television in the European Union (om digitaltelevisionens utveckling i Europa). Rapporten utarbetades 1999 av observationsorganet inför en konferens anordnad av det finska ordförandeskapet för Europeiska unionen.

Radio and Television Systems in Europe 2000/2001 (om radio- och TV-systemen i Europa 2000/2001). Detta är en engelsk och fransk översättning av en publikation som ursprungligen utgivits på tyska av Hans-Bredow-Institut. Den beskriver situationen på den audiovisuella sektorn i 33 europeiska länder.

European Films on European Televisions (om europeiska filmer i europeisk TV). Denna rapport utarbetades 2000 i samarbete med Médiamétrie och ETS och innehåller ingående uppgifter om antalet filmer som sänts av de största okodade TV-kanalerna i Europa och om dessa filmers ursprung. Den ger också tittarsiffror för ett urval populära filmer som sänts i europeiska TV-kanaler.

Economy of European TV Fiction - Market Value and Producers / Broadcasters Relations (om den europeiska TV-fiktionens ekonomi, dess marknadsvärde och relationerna mellan producenter och sändningsföretag). Rapporten delfinansierades och utgavs av observationsorganet 2000. Den förverkligades av INA i samarbete med Eurofiction-teamen. Det franska CNC deltog i finansieringen. Arbetet grundar sig på en ny metod och är den första utvärderingen av det ekonomiska värdet av TV-produktion i Europa. INA håller på med en uppdatering av rapporten (med finansiering från observationsorganet, det franska CNC och DDMA).

The Film Industry in the Russian Federation (om filmindustrin i Ryssland) och The Video industry in the Russian Federation (om videoindustrin i Ryssland) utkom 2001. De här två rapporterna har utarbetats av två kända ryska konsulter, på uppdrag av observationsorganet.

Distribution of Third Country Films in the European Union (1996-2002) (om distributionen i EU av filmer från tredje länder). En rapport utarbetad för konferensen om film- och TV-branschen i EU och tredje länder som anordnades av det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionen (Madrid den 18-19 april 2002).

Diverse nationella rapporter om filmbranschen från nationella förvaltningar eller experter har offentliggjorts på observationsorganets webbplats. Rapporterna gäller bland annat Belgien, Tjeckiska republiken, Estland, Tyskland, Island, Italien, Ryska federationen, Portugal, Spanien och Förenade kungariket.

En studie håller på att utarbetas om hur digitaltekniken påverkat distributionen av filmer.

Bilaga 2. Observationsorganets viktigaste rapporter om rättsliga frågor

Ämne: Jurisdiktionen för sändningsföretag i Europa (direktivet Television utan gränser, Europarådets konvention)

IRIS Special utkom i mars 2002 och baserar sig på seminariet med IVir och EPRA i november där rättsliga frågor och gällande rättspraxis beskrevs.

Ämne: TV- och mediekoncentration

IRIS Special utkom i februari 2001 och handlade om de författningsmodeller som valts i Tyskland, Förenade kungariket, Spanien, Italien och Frankrike, de ramar som Europeiska unionen fastställt (genom lagstiftning och rättspraxis), lagstiftningen i USA och situationen i Ryska federationen.

Ämne: Konvergens

Under 2001 behandlade man i serien IRIS Plus särskilt frågor som gällde konvergens, i synnerhet ur följande två aspekter: Huruvida reglering om traditionella medier (särskilt sändningsverksamhet) kan tillämpas på nya medier och om den nuvarande organisationsstrukturen och maktfördelningen mellan regleringsmyndigheter och andra tillsynsorgan är lämplig (t.ex. enligt konkurrenslagstiftning) för konvergering av medierna.

Två seminarier anordnades för att hämta in information och idéer till fyra IRIS Plus-publikationer om konvergensfrågan (IRIS plus 2001-6, IRIS plus 2001-8, IRIS plus 2001-10, IRIS plus 2002-2).

Ämne: Villkorad tillgång

IRIS plus 2001-2 om lika tillgång till digitala tjänster för åtkomstkontroll.

Ämne: Upphovsrättsfrågor vid elektronisk distribution

Serien IRIS Focus (2000) innehåller fyra artiklar om WIPO:s rättsliga instrument och om de europeiska direktiven om upphovsrätt, olika länders rättspraxis i fråga om äganderätten till elektroniska rättigheter, kontraktsmässiga och rättsliga ramar för elektroniska rättigheter i medlemsstaterna samt olika system för distribution av audiovisuella produktioner över Internet (MP3, Napster, Scour, Gnutella).

Dessutom behandlade IRIS Plus 2002-4 problem i fråga om nätbaserade filmer, dvs. distribution av filmer över Internet.

Ämne: Självreglering

IRIS plus 2002-6 handlade om samreglering av medierna i Europa. Samma tema behandlades också vid ett seminarium den 6-7 september 2002. Som värd för seminariet stod Europeiska universitetsinstitutet och medarrangörer var IVir och EMR.

Ämne: Produktion och finansiering av filmer

Här behandlas produktion och finansiering av filmer i Europa och vissa problem som orsakas av nationalitetsfrågan. Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge och Förenade kungariket behandlas, liksom den europeiska nivån (nätbaserad publikation i januari 2000). IRIS Plus 2001-4 om nationellt stöd till filmproduktion, lagstiftningsfrågor och trender (om Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Förenade kungariket och en del EU-bakgrund).

Ämne: Public service-sändning

IRIS Focus 2000-6 handlar om finansieringen av public service-sändningarna i utvalda central- och östeuropeiska länder (Bulgarien, Slovakien, Tjeckien, Polen och Ungern). Publikationen är ett bidrag till en studie utförd vid Hans-Bredow-Institut och resultaten har offentliggjorts i Der schweizerische Öffentliche Rundfunk im Netzwerk (IPMZ Zürich 2001) och i Der öffentliche Rundfunk im Netzwerk von Politik, Wirtschaft und Gesellschaft (NOMOS Baden-Baden/Hamburg 2001).

Ämne: Reklam

I denna publikation behandlas lagstiftningen om reklam som riktar sig till barn i EU-länderna och vissa grannländer (maj 2000) och korta reklaminslag under fotbollsmatcher (maj 2002).

Ämne: Nationella rapporter

Turkiet: Lagstiftning som berör den audiovisuella branschen (nätbaserad publikation från juli 2001). Ryska federationen: Det ryska systemet för beviljande av licenser för televisions- och radiosändningar (nätbaserad publikation från juli 2001).

I mitten av 2002 planerades ett antal projekt, bland annat databasen IRIS Merlin och en samling hyperlänkar till olika rättsliga källor. Det första projektet består av en omfattande samling artiklar från IRIS och relaterade källhänvisningar, som allmänheten kan nå via Internet och använda som hjälpmedel vid olika rättsliga studier. Det andra projektet består av en organiserad uppteckning av länkar till källor på det rättsliga området där man kan få tag på lagstiftning och policydokument.

Bilaga 3. Seminarier anordnade av observationsorganet

Marknad och finansiering

Film Information and Statistics (information och statistik om filmer) anordnades i samband med det turkiska kulturministeriets konferens om hur den audiovisuella politiken genomförs i Europeiska unionen och i Turkiet (Eskisehir den 4 april 2001).

Case studies of success in European film distribution (fallstudier av framgångsrik distribution av europeiska filmer), anordnades under det europeiska filmforumet i Strasbourg den 8-13 november 2001.

The Film and Video industry in the Russian Federation and their relations with other European countries (film- och videoindustrin i Ryska federationen och samarbetet med andra europeiska länder), anordnades den 26 juni 2002 i samband med den internationella filmfestivalen i Moskva.

Rättslig information

How to distinguish between broadcasting and new media services - Broadcasters' access to new Media markets (om skillnaderna mellan sändningsföretag och tjänster inom nya medier samt om sändningsföretagens tillgång till marknaderna för nya medier) i Amsterdam den 16 juni 2001.

Media Supervision on the threshold of the 21st century - Structure and powers of regulatory authorities in the era of convergence (om övervakning av medier i början av 2000-talet och om de reglerande myndigheternas struktur och befogenheter i en tid av konvergens) i Saarbrücken den 6 november 2001.

Jurisdiction over Broadcasters in Europe (jurisdiktionen för europeiska sändningsföretag) i Amsterdam den 24 november 2001.

Workshop on co-regulation of the Media in Europe (seminarium om samreglering av europeiska medier) i Florens den 6-7 september 2002.