52000DC0336

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Finansiella tjänster: Lägesrapport - ANDRA RAPPORTEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Finansiella tjänster: Lägesrapport - ANDRA RAPPORTEN

Europeiska rådet i Lissabon - En milstolpe

I mars tog Europeiska rådet i Lissabon ett viktigt politiskt steg mot en integrerad marknad för finansiella tjänster och kapital i den Europeiska unionen. I Lissabon framhöll stats- och regeringscheferna den centrala roll som effektiva finansiella marknader har för konkurrenskraften på lång sikt i Europa och för den nya ekonomins utveckling - i synnerhet eftersom unionen under nästa decennium har satt upp det strategiska målet att bli "... den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, en ekonomi som klarar av att skapa en varaktig ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och bättre social sammanhållning..." Stats- och regeringscheferna gick ett steg längre genom att begära att handlingsplanen för finansmarknaderna [1] skulle vara genomförd 2005 och handlingsplanen för riskkapital 2003. Dessa datum är de viktigaste referenserna för denna och senare revideringar av handlingsplanerna för finansiella tjänster och riskkapital.

[1] Finansiella tjänster - Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan. Meddelande från kommissionen av den 11 maj 1999. KOM(1999) 232.

Europeiska rådet i Lissabon klargjorde också vissa kortsiktiga prioriteringar för finansiella tjänster. I punkt 21 i ordförandeskapets slutsatser anges att "För att påskynda fullbordandet av den inre marknaden för finansiella tjänster bör åtgärder vidtas...med beaktande av de prioriterade områdena, t.ex...." genom att:

- Underlätta bredast möjliga tillgång till investeringskapital i hela EU, även för små och medelstora företag, genom ett "enda emittentpass".

- Underlätta för alla investerare att med framgång delta på en integrerad marknad genom att undanröja hinder för investeringar i pensionsfonder.

- Främja ytterligare integrering och bättre fungerande marknader för statsobligationer genom bättre samråd och öppenhet om tidsplaner, metoder och instrument för värdepappersemissioner och bättre fungerande marknader för gränsöverskridande försäljning och återköp ("repa").

- Förbättra möjligheterna att jämföra företagens årsredovisningar.

- Intensifiera samarbetet mellan de organ som reglerar EU:s finansmarknader.

- Göra snabba framsteg i fråga om tidigare förslag om uppköpserbjudanden och omstrukturering och likvidering av kreditinstitut och försäkringsbolag så att den europeiska finansiella marknadens funktion och stabilitet förbättras.

Dessa punkter avspeglas också i prioriteringarna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Betoningen på prioriterade åtgärder med avseende på de finansiella grossistmarknaderna och kravet på att påskynda deras genomförande visar hur viktiga dessa marknader är för den ekonomiska tillväxten och behovet av att hålla jämna steg med den snabba marknadsutvecklingen. På liknande sätt uppmanade Europeiska rådet i Lissabon (punkt 11) rådet och Europaparlamentet att så snart som möjligt under 2000 anta ännu inte antagen lagstiftning om den rättsliga ramen för elektronisk handel, elektroniska pengar och distansförsäljning av finansiella tjänster. Kommissionen och rådet uppmanades också att främja konsumenternas förtroende för elektronisk handel, särskilt genom alternativa system för tvistlösning.

Vikten av att utveckla och främja små och medelstora företag, entreprenöranda och innovation i allmänhet och att sprida användningen av riskkapital betonades också. Rådet begärde att EIB:s och EIF:s finansiella instrument skall ses över före utgången av 2000 för att dirigera om medel till stöd för att starta företag, till stöd för högteknologiföretag och mikroföretag samt andra riskkapitalinitiativ som föreslagits av EIB.

Sammantaget utgör dessa slutsatser ett avgörande steg. De innebär en stor utmaning för dem som utformar politiken beträffande de finansiella tjänsterna - kommissionen, rådet, Europaparlamentet och alla andra berörda parter - när det gäller att hålla tidsfristerna och uppnå de mål som stats- och regeringscheferna fastställt.

Rådet uppmanade kommissionen att regelbundet rapportera om framstegen när det gäller genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster. Deras rapport har förberetts med hjälp av Ekofin-ministrarnas personliga företrädare som möts i policygruppen för finansiella tjänster (FSPG). I denna andra rapport till Ekofinrådet [2] behandlas de grundläggande utvecklingstendenserna i den finansiella sektorn som är betydelsefulla för den politik som ligger till grund för handlingsplanen (avsnitt I). Dessutom tillhandahålls en lägesrapport om handlingsplanens genomförande (avsnitt II och bilaga) och slutligen behandlas de områden som måste påskyndas eller kräver ny politisk inriktning (avsnitt III).

[2] Handlingsplan för finansiella tjänster - Lägesrapport i november 1999. Finns tillgänglig på Internet: http://europa.eu.int/comm/internal_market

1. Centrala utvecklings-tendenser inom den finansiella sektorn

Integrerade europeiska kapitalmarknader är avgörande för hållbar tillväxt och sysselsättning

Finansiella tjänster utgör cirka 6 % av EU:s BNP och står för 2,5 % av sysselsättningen. Det är en sektor som stöttar all ekonomisk verksamhet och också en sektor där unionen har de största expansionsmöjligheterna.

En integrerad europeisk marknad för värdepapper och en dynamisk finansiell sektor är nu inom räckhåll. Företagen kommer att kunna skaffa kapital i hela unionen, billigare och mer flexibla finansieringsmöjligheter för näringslivet kommer att utvecklas och innovativa nystartade företag kommer att hitta lämpligare finansiering som tillmötesgår deras behov, till exempel sådd- och riskkapital. För investerarna innebär det att avkastningen kommer att förbättras och det befintliga sparandet kommer att bli mer produktivt genom att resurser friställs för andra ändamål. Sparandet inom den privata sektorn i Europa uppgår till 20 % av BNP vilket är en värdefull tillgång - om den används effektivt - för att stimulera tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Mot bakgrund av de låga räntesatserna måste man finna nya vägar för att denna sparreserv skall ge mer avkastning för investerare och sparare. Detta är särskilt viktigt för att kunna minska den offentliga sektorns skuldsättningsgrad på medellång sikt.

Faktaruta 1 Hur de finansiella marknaderna bidrar till att skapa arbetstillfällen

De moderna finansiella marknaderna som är tillgängliga för alla företag kan bidra till att en ny generation av entreprenörer utvecklas och att arbetstillfällen skapas. De företag som är noterade på Europas småföretagsbörser hade en genomsnittlig sysselsättningstillväxt på 40 % (Neuer Markt) och 47 % (Nouveau Marché) under perioden 1996 till början av 1999. Antalet företag som betjänas av dessa marknader är dock litet - totalt 785 företag var noterade på EASDAQ, AIM och EURO-NM i mars 2000 jämfört med 4800 företag som var noterade på NASDAQ. Börsvärdet på dessa tre marknader var 1/17 av värdet på NASDAQ. Det europeiska riskkapitalet på ca 7 miljarder euro överträffades med stor marginal också av riskkapitalet i USA som uppgick till 12 miljarder. Dessa skillnader ökade ytterligare under 1999. Att starta och finansiera snabbväxande småföretag är avgörande när det gäller att skapa sysselsättningstillfällen (se handlingsplanen för riskkapital).

EU:s kapitalmarknader förändras snabbt

Euron har satt sina spår på de internationella kapitalmarknaderna. Den har redan erövrat cirka 40 % av de internationella obligationsmarknaderna. Marknadsvärdet på obligationsemissioner i den privata sektorn fortsätter att öka i alla medlemsstater (i genomsnitt med 1,5 % per år). Marknadsvärdet på noterade obligationsemissioner i den privata sektorn utgjorde i början av 1999 till exempel mer än 110 % av BNP i Danmark, nästan 70 % i Tyskland och mer än 40 % i Nederländerna.

Aktiernas börsvärde fortsätter att växa i EU

Aktiernas börsvärde i EU:s medlemsländer är fortfarande bara cirka hälften av värdet i USA, men det finns tecken på förnyad tillväxt. Under 1999 uppgick de nystartade företagens kapitalanskaffning på de europeiska marknaderna till mer än 130 miljarder euro, vilket var mer än en fördubbling jämfört med 1998.

Aktiernas börsvärde i % av BNP

>HÄNVISNING TILL>

Källa: Eurostat

Genomförandet av handlingsplanen för de finansiella marknaderna kommer att underlätta för dessa marknader att växa ytterligare. Handlingsplanen omfattar en rad nyckelåtgärder för att undanröja större delen av de hinder som återstår. Dessa åtgärder svarar mot de snabba förändringarna av de europeiska värdepappersmarknadernas infrastrukturer. Mer än 20 nya handelsplatser för värdepapper har utvecklats och de traditionella fondbörserna och reglerade marknaderna har svarat med att söka allianser och fusioner, i synnerhet genom projekten "Euronext" och "IX". Det aktuella arbetet har påskyndats när det gäller gemensamma regler för integrerade marknader för värdepapper och derivatinstrument, effektivare förfaranden för kapitalanskaffning för hela EU och en enda uppsättning standarder för finansiell rapportering för börsnoterade företag (se nedan.)

De finansiella marknaderna blir mer och mer populära när de europeiska företagen skall skaffa kapital. Detta bekräftas av den trendmässiga nedgången av skuldsättningsgraden för europeiska företag. De stora ökningarna av aktiernas börsvärde i alla medlemsstater (förutom i Österrike och Luxemburg) sedan 1997 pekar på en fullständig förvandling när det gäller företagens finansieringsstrategier. Trots dessa positiva tendenser står fortfarande universalbankerna för lejonparten av företagens finansiering. (Under 1999 uppgick banktillgångarna i EU-11 till 212 % av BNP och motsvarande siffra för aktier var 47,9 %. I USA var situationen nästan den motsatta där aktierna uppgick till 160 % av BNP och banktillgångarna till 62,5 %).

Pensionsinstitutens ökande betydelse till följd av åldersstrukturens förändring i Europa

Genom att pensionsfonderna ständigt tillhandahåller långsiktigt kapital stimulerar dessa också kapitalflödet till privata investeringar förutsatt att dessa fonder är under strikt stabilitetstillsyn för att upprätthålla en hög skyddsnivå för att skydda pensionsmottagarna. Detta kommer att stimulera skapandet av nya arbetstillfällen genom att leda till sänkningar av de indirekta arbetskostnaderna och lätta den ökande bördan med att finansiera ålderspensionerna till följd av att åldersstrukturen förändras. Tillgångarna i pensionsfonderna skulle kunna ökas från cirka 2 000 miljarder euro (hälften av de totala banktillgodohavandena i EU) till 3 000 miljarder euro fram till slutet av 2005. Om medlemsstaterna hade så mycket tillgångar i pensionsfonder som Nederländerna i relativa tal skulle det finnas nästan 3-5 triljoner euro mer på de europeiska kapitalmarknaderna.

Tabell 3 Långsiktiga aktieinvesteringar ger bättre avkastning än obligationer

Inflation - obligationer - aktier

>HÄNVISNING TILL>

Källa: Rebuilding Pensions - Europeiska Kommission 1999

I och med att euron infördes försvann valutamatchningsreglerna inom euroområdet för både pensionsinstitut och livförsäkringsbolag. Planeringsreglerna får inte vara alltför restriktiva om långsiktiga investerare såsom pensionsfonder skall kunna investera i den reala ekonomin och användade sparade medel som anförtrotts dem på optimalt sätt. Effektiv diversifiering av tillgångar kommer att leda till att bästa möjliga avkastning erhålls samtidigt som pensionernas säkerhet garanteras. Pensionsinstituten skall kunna välja tillgångar som bättre matchar den verkliga, långsiktiga karaktären på deras skulder och minskar risken. Samtidigt som full hänsyn tas till medlemsstaternas olika strategier skulle det vara betydelsefullt att komma överens om förnuftiga regler för stabilitetstillsyn för att pensionsfonderna skall få möjlighet att optimera sin portföljstruktur. I sommar kommer kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv som svarar mot dessa utmaningar, vilket också anges i handlingsplanen.

Ändrade förutsättningar för Europas finansiella sektor

Den fortsatta trenden mot att bilda finansiella konglomerat ändrar skiljelinjerna mellan de olika finansiella aktiviteterna (bank- och försäkringsverksamhet, portföljförvaltning och investeringstjänster).

Faktaruta 4 Mer än 250 finansiella konglomerat har bildats sedan 1995

Sedan 1995 har mer än 1 300 nya fall med nationella koncerner som sysslar med bank- och försäkringsverksamhet och värdepappershandel rapporterats. I övervägande grad rör det sig om nationella fall, även om gränsöverskridande konglomerat har utvecklats i Skandinavien och Benelux-länderna. I fem medlemsstater (Belgien, Spanien, Nederländerna, Portugal och Sverige) innehas mer än två tredjedelar av de inhemska banktillgångarna av banker som tillhör finansiella konglomerat inom bank- och försäkringsområdet. I fyra medlemsstater (Frankrike, Finland, Spanien och Irland) tillhandahålls mer än 50 % av livförsäkringsprodukterna av försäkringsbolag som tillhör bankgrupper.

Commission, april 2000

Den snabba koncentrations- och konsolideringstakten inom den finansiella sektorn i Europa fortsätter också med oförminskad styrka. Denna utveckling väcker frågor som rör effektiv stabilitetstillsyn och kräver att politiken förfinas ytterligare (se nedan).

Faktaruta 5 Bankmarknadens konsolidering inom EU

Den andelen av banktillgångarna som de 20 största europeiska bankerna svarar för har ökat från 35 % 1997 till 41 % i början av 1999. Fusioner och förvärv inom EU är till stor del nationella angelägenheter. Bara 24 av de 190 fusionerna och förvärven inom EU:s banksektor under första hälften av 1999 berörde en utländsk bank (och 19 av dessa berörde banker i tredje land).

City University Business School, december 1999 och ECB, april 2000

Elektronisk handel och alternativa handelssystem

Den snabba framväxten av elektronisk handel börjar förändra sektorn för finansiella tjänster. De över 20 alternativa handelssystem som finns i Europa har till exempel en betydande inverkan på den institutionella handeln med värdepapper. I vilken mån Europeiska unionen lyckas ta vara på e-handelns möjligheter kommer att vara ett avgörande test på dess förmåga att skapa - och anpassa sig till - nya affärsmöjligheter. Det kommer att vara beroende av att det skapas en regleringsmässig och institutionell ram på EU-nivå som främjar innovation, investeringar och ekonomisk effektivitet.

I handlingsplanen följer man en tudelad strategi, som innebär att konsumenterna skyddas mot ohederliga affärsmetoder men samtidigt uppmuntras att finna de bästa erbjudandena på marknaden. Det är i detta sammanhang mycket viktigt att skapa förtroende och att inom hela EU ha tillgång till rättvisa och effektiva system för tvistlösning. Hindren för gränsöverskridande försäljning av finansiella produkter i detaljistledet blir allt mer uppenbara i takt med att den nya elektroniska tekniken gör dessa finansiella produkter tillgängliga för alla internetanvändare.

Faktaruta 6 bankverksamhet via internet ökar snabbt

De finansiella instituten i Förenade kungariket har 18 nätadresser för bankverksamhet via internet, följt av Tyskland med 16, Spanien med 12, Österrike med 9, Sverige med 7 och Portugal, Frankrike och Italien med 5. Finland, Irland och Nederländerna hade 3 nätadresser och Danmark 2. Denna översikt inkluderar "virtuella banker". Antalet européer som gör sina bankaffärer via internet förväntas öka med 30 % till över 20 miljoner år 2004. Den första virtuella banken har redan bildats och den har sitt huvudkontor i Frankrike men sköter sin verksamhet från Dublin. Ytterligare två virtuella banker beviljades nyligen också bankoktroj i Frankrike och Tyskland.

Källa: Datamonitor, april 2000

I Förenta staterna används internet i stor utsträckning för att bedriva aktiehandel online (antalet hushåll som handlade med aktier online ökade 30 % mellan maj 1999 och januari 2000, från 2,7 miljoner till 3,5 miljoner), men inom EU har börsmäklarna endast nyligen börjat bedriva aktiehandel online. 65 % av de mäklarfirmor som erbjuder handel online inledde verksamheten under de senaste två åren och endast 20 % har mer än två års erfarenhet). Antalet konton för aktiehandel online i EU förväntas öka tiofalt eller mer under de kommande fyra åren.

Framväxten av nya elektroniska handelssystem (för närvarande omkring 25 inom EU, relativt små och inriktade på nischverksamhet) innebär nya utmaningar för reglerings- och tillsynsmyndigheterna. Det ger särskilt upphov till frågan om dessa system utgör reglerade marknader eller värdepappersföretag och om de i tillräcklig grad skyddar investerarnas intressen och stabiliteten på marknaden.

Denna utveckling ställer myndigheterna inför nya frågor beträffande stabilitetstillsyn och annan tillsyn. Kommissionen kommer denna sommar att offentliggöra en grönbok för att fastställa om bestämmelserna i befintlig finansiell lagstiftning är tillräckliga för att skapa en gynnsam tillsynsmässig och rättslig miljö där företag som erbjuder e-handelsbaserade finansiella tjänster kan utvecklas, samtidigt som det säkerställs att konsumenternas intressen skyddas fullt ut.

Utvidgningen och uppbyggandet av institutioner

Med den ökande globaliseringen är det mycket viktigt att slå vakt om den finansiella stabiliteten på EU:s inre marknad för finansiella tjänster. EU:s politik gentemot tredje land bör bidra till att uppnå dessa mål, särskilt med tanke på den stundande utvidgningen till de central- och östeuropeiska länderna, Cypern och Malta.

Faktaruta 7 Det inbördes beroendet mellan å ena sidan EU:s finansmarknader och finansiella institut och å andra sidan deras motsvarigheter i de central- och östeuropeiska länderna ökar

Bankerna inom EU ökade sin exponering mot de östeuropeiska länderna med 2 % mellan 1997 och 1999. Det totala flödet av direkta investeringar från EU till de central- och östeuropeiska länderna tredubblades varje år under perioden 1992-1998 (över 8 miljarder euro 1998). Mer än 70 % av alla obligationsemissioner som genomfördes i de central- och östeuropeiska länderna skedde i euro.

Källa: BIS

Endast allomfattande och precisa stabilitetstillsynsregler i linje med EU-normer kan utgöra en tillräcklig grund för den utvidgade inre marknad för finansiella tjänster som kommer att existera efter utvidgningen. För att utvidgningen skall bli en framgång är det inte tillräckligt att enbart genomföra EU:s rättsliga ram för finansiella tjänster. Eftersom principerna om ett enda tillstånd och om hemlandstillsyn kommer att utgöra en integrerad del av den utvidgade inre marknaden för finansiella tjänster kommer tillsynens effektivitet i de nya medlemsstaterna att vara lika viktig som själva lagstiftningen. I förberedelserna inför anslutningen läggs större betoning på uppbyggnad av institutioner och tillsynsbistånd. Medlemsstaternas egna myndigheter har en viktig uppgift att bedöma om lämpliga tillsynsinstitutioner med tillräcklig administrativ förmåga existerar. Kommissionen i samarbete med nationella experter håller därför på att ta fram förslag till en process för kollegial granskning (s.k. "peer review"). Dessa förslag planeras läggas fram före utgången av 2000.

2. Framsteg i genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster

Framsteg har gjorts...

Enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon måste handlingsplanen för finansiella tjänster vara genomförd senast 2005. Redan under det första året har framsteg gjorts (bilagan till denna rapport innehåller en detaljerad översikt). Kommissionen har redan offentliggjort ett meddelande om pensionsfonder och håller på att ta fram ett utkast till direktiv som skall läggas fram i sommar. Den har även antagit ett förslag till direktiv om ändring av penningtvättdirektivet och förslag till ändring av det fjärde och det sjunde bolagsrättsdirektivet för att tillåta redovisning till verkligt värde. Ett meddelande från kommissionen om friheten att tillhandahålla försäkringstjänster offentlig gjordes i början av 2000, liksom ett meddelande om betalningssystem.

När det gäller de institutionella marknaderna har arbetet kommit en bra bit på väg inom Forum of European Securities Commissions (FESCO) och Accounting Contact Committee för att klara de tidsgränser som anges i handlingsplanen. Politisk enighet har nåtts om förslaget till direktiv om övertagandebud. Ett meddelande från kommissionen om definitionen av "sofistikerade" investerare bör finnas tillgängligt före sommaren. Kommissionens meddelande om investeringstjänstedirektivet kommer att läggas fram i höst, tillsammans med ett meddelande om "otillbörlig marknads påverkan". Ett meddelande från kommissionen om EU:s framtida redovisningsstrategi kommer att offentliggöras inom kort.

Framstegen när det gäller att åstadkomma öppna och säkra icke-institutionella marknader är också tillfredsställande. Diskussionerna i rådet och Europaparlamentet om förslaget om distansförsäljning för finansiella tjänster fortsätter. Lagförslaget om försäkrings intermediärer kommer att läggas fram i sommar. Arbetet med ett meddelande om konsumentinformation och en grönbok om e-handel och finansiella tjänster fortgår som planerat. Arbetet med stabilitetstillsynsregler har också gått framåt. Förslaget till ett direktiv om e-pengar håller på att behandlas i rådet och Europaparlamentet.

Politisk enighet har nåtts om förslagen till direktiv om likvidation och omstrukturering av kreditinstitut och försäkringsföretag. Översynen av kapitalkravsreglerna för banker sker parallellt med arbetet inom G-10 Baselkommittén om banktillsyn, förslag till nya kapitalkrav för försäkringsföretag kommer att läggas fram i sommar, och arbetet med att ta fram tillsynsregler för finansiella konglomerat löper planenligt.

Dessutom pågår arbetet med de vidare förutsättningarna för att kunna skapa en inre marknad, bland annat beträffande direkt beskattning. Ansträngningarna att nå enighet om kommissionens förslag om lägsta tillåtna skatt på inkomst från sparande fortsätter i högnivågruppen och i Ekofinrådet på grundval av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Helsingfors. Arbetet i den grupp som ansvarar för genomförandet av uppförandekodexen för företagsbeskattning fortsätter också. I skattepolitiska gruppen prioriteras även under 2000 arbetet med beskattningen av kompletterande pensionsskydd och finansiella tjänster i allmänhet.

Framsteg görs med handlingsplanen för riskkapital...

I kommissionens meddelande från april 1998 anges sex typer av hinder som måste undanröjas för att påskynda utvecklingen av riskkapitalmarknaden i EU som är så viktig för att öka sysselsättningen. De hinder som räknas upp faller under 6 rubriker: marknadsfragmentering, regleringar, skatter, kulturella hinder, brist på högteknologiska företag och otillräckligt kvalificerad arbetskraft. Undanröjandet av dessa hinder utgjorde den handlingsplan för riskkapital som fick starkt stöd vid Europeiska rådets möte i Cardiff och måste nu vara genomförd senast 2003.

Även om vissa delar av handlingsplanen för riskkapital kräver åtgärder på gemenskapsnivå har kommissionen alltid understrukit att de flesta åtgärderna var helt och hållet medlemsstaternas ansvar. På lagstiftningssidan har kommissionen kommit långt i sitt arbete med frågor som moderniseringen av prospektdirektivet, gemensamma redovisningsstandarder, "prudent man" -regler i samband med pensionsreformer och ett enda gemenskapspatent.

En översyn av handlingsplanen för riskkapital skickades till Ekofinrådet hösten 1999, vilket föranledde Ekofinrådet att be kommissionen att inrätta en benchmarking-process för riskkapital. Kommissionen håller på att lägga sista handen vid ett förslag att ta fram ett antal viktiga indikatorer som till exempel kvoten riskkapital/BNP, antal företag som erhåller såddkapital, antal nya börsintroduktioner etc. I samband med e-Europa, kommissionens initiativ att tredubbla finansieringen av nybildade företag senast 2003, lade kommissionen sedan fram ett arbetsdokument för Ekonomiska och finansiella kommittén om att öka samordningen mellan gemenskapens alla finansiella instrument i syfte att främja utvecklingen av riskkapitalmarknader och snabbväxande företag. Detta ledde i sin tur till att ett antal nya EIB/EIF-idéer togs med i slutsatserna. Europeiska rådet har till exempel bett rådet och kommissionen att vid slutet av 2000 rapportera om den pågående översynen av EIB:s och EIF:s finansiella instrument i syfte att styra om medel till stöd för nybildade företag, högteknologiska företag och mikroföretag samt andra riskkapitalinitiativ som EIB föreslagit.

men mer behöver göras

Även om framsteg gjorts på vissa områden behöver mer göras på andra. Framför allt har inga framsteg gjorts på följande områden:

* Trots upprepade politiska löften på högsta nivå har få framsteg gjorts när det gäller Europabolagsordningen. Detta har fått följdeffekter på två andra åtgärder på det bolagsrättsliga området (tionde bolagsrättsdirektivet och fjortonde bolagsrättsdirektivet).

* Kommissionens meddelande om bedrägerier och förfalskning i betalningssystem och dess rekommendation om redovisning av finansiella instrument kommer att läggas fram före sommaren.

* Tre medlemsstater (FR, IT, LUX) har ännu inte genomfört direktivet om slutgiltig avveckling och uppmanas att anta de nationella genomförandebestämmelserna så snart som möjligt.

3. Områden och åtgärder i handlingsplanen som behöver beaktas eller förfinas ytterligare

Sedan handlingsplanen för finansiella tjänster antogs i maj 1999 har omfattningen och hastigheten i strukturomvandlingen på Europas finansmarkander intensifierats. Följande två viktiga områden behöver beaktas och förfinas ytterligare:

* underlätta tillgången till kapitalmarknaderna

* förbättra den finansiella stabiliteten

Fem prioriterade områden inom EU för att skapa effektiva finansiella marknader och underlätta tillgången till finansiering genom eget kapital

EU-toppmötet i Lissabon skiljde ut ett antal prioriterade åtgärder som rör värdepappers- och kapitalmarknadernas funktionssätt där det är nödvändigt att öka takten i de framsteg som snabbt måste göras för att klara den övergripande tidsfristen till senast år 2005.

1. Ett" enda pass" för emittenter

EU-rättsakter som gäller direktiv om krav på prospekt vid börsnotering avsåg att underlätta tillträdet till partnerländernas marknader på grundval av samma lagstadgade information som krävdes av deras nationella myndigheter. Denna lagstiftning har emellertid inte fungerat. Notering på flera börser och gränsöverskridande emissionserbjudanden är sällsynta. Hindren för ömsesidigt erkännande är följande:

* nationella myndigheter tenderar att begränsa sitt verksamhetsområde till snävt definierade klasser av värdepapper,

* yrkanden på ytterligare krav är vanliga,

* farhågor för att minimiupplysningskraven är otillräckliga,

* traditionella system för börsnotering och offentliga emissionsprospekt passar inte för emittenter som önskar anskaffa aktiekapital i succesiva emissioner,

* att investerares behov av kontinuerligt aktualiserad marknadsinformation inte täcks in.

Kommissionen håller nu på att ta fram ett nytt förslag för marknadsinformation. Denna översyn av de befintliga bestämmelserna kommer förmodligen att vara inriktat på införandet av tekniker för permanenta emissionstillstånd (shelf-registration) för alla publika bolag.

2. Att förbättra möjligheterna att jämföra företagens årsredovisningar

Vid diskussionerna med finansministrarnas personliga representanter har framkommit att det närmast råder samstämmighet om behovet av snabba framsteg för att skapa en gemensam ram för finansiell rapportering (för koncernbokslut) för alla börsnoterade bolag/publika bolag (vars aktier handlas offentligt). En enda uppsättning rapporteringsstandarder för publika bolag är det bästa sättet att säkerställa öppenhet och överblickbarhet samt krav på upplysningar som behövs för att förstärka handeln med värdepapper över gränserna. De internationella redovisningsstandarderna (IAS) bör utgöra grunden för jämförbar finansiell rapportering i Europa i enlighet med det som förutsågs i kommissionens strategidokument från 1995. Utfästelsen till förmån för IAS har bekräftats av det starka stöd som visades IAS vid IOSCO:s senaste möte. Genomförandefrågor och gemensam vägledning kommer också att behandlas i kommissionens kommande meddelande om strategi för finansiell redovisning som kommer att offentliggöras inom kort. Ett lagstiftningsförslag som inför krav på börsnoterade företag att använda godkända IAS kommer att läggas fram i slutet av innevarande år. Därefter kommer kommissionen under år 2001 att presentera sina idéer om moderniseringen av EU:s redovisningsdirektiv.

3. Att undanröja hinder för pensionsfonders och fondföretags investeringar

Kommissionens förslag till direktiv om tjänstepensionsfonder kommer att bli klart i sommar. I detta kommer, under förutsättning att en strikt stabilitetstillsyn tillämpas, lättnader föreslås i de kvantitativa restriktionerna för den andel av tillgångarna som får placeras i aktier eller andelsbevis. Med hänsyn till de stora kapitalresurser som dessa fonder förfogar över skulle lättnader i fråga om deras val av investeringar kunna garantera stora investeringsökningar i olika värdepapperskategorier [3]. Två närliggande förslag som avser fondföretag, som för närvarande är föremål för förhandlingar i rådet och Europaparlamentet, kommer att bredda urvalet av investeringar som kan göras av värdepappersfonder vilka önskar utbjuda andelar i sin fond i flera medlemsstater.

[3] I Förenta staterna investerar pensionsfonderna 0,3% av sina tillgångar i riskkapital. Denna miniminivå i fråga om exponering mot riskkapital motsvarar likväl 47 % riskkapitalet i Förenta staterna.

4. Bättre fungerande marknader för gränsöverskridande försäljning och återköp

Kommissionen håller för närvarande på att förbereda ett förslag till direktiv om säkerheter i syfte att förenkla tekniker för att ställa ut säkerheter över gränserna, och därigenom undanröja en viktig källa till rättslig osäkerhet som i onödan ökar motparts- och avvecklingsrisker. Kommissionen kommer att föra debatten framåt på grundval av ett samrådsdokument för att därigenom vara redo att presentera de nödvändiga förslagen till lagstiftning i början av nästa år. Detta förslag kommer att vara till särskild nytta för försäljnings- och återköpsavtal genom att det klargör den rättsliga situationen för överföring av värdepapper som ligger till grund för återköpsverksamheten. Det kommer också att skingra osäkerhet om lokaliseringen av säkerheter för avvecklingsändamål.

5. Genomgripande översyn av direktivet om investeringstjänster

De förändringar som drar in över värdepappersmarknaderna i EU ställer krav på en bredare översyn av EU-politiken rörande värdepappersmarknaderna. Direktivet om investeringstjänster - grundstenen i EU:s lagstiftningsram - syftar bland annat till att öppna upp tillträdet till nationella värdepappersbörser genom införande av ett enda pass för leverantörer av investeringstjänster grundat på hemlandsauktorisation. Denna ram har emellertid inte så stor relevans för värdepappersmarknaderna som kännetecknas av ett starkt ökande antal handelsplattformar och av att börsernas och värdepappersföretagens funktioner flyter in i varandra. Följderna av urholkningen av börsernas centrala roll i framtiden och av börsernas svar på denna utveckling genom att ändra bolagsform och avhända sig tillsynsfunktioner kräver noggrann eftertanke.

Det krävs också tydlig vägledning när det gäller den åtskillnad som görs mellan "sofistikerade investerare" och "enskilda" investerare i direktivet om investeringstjänster. Nya källor till systemrisker som behöver uppmärksammas kan förekomma i elektroniska system för ordermatchning och i avräknings- och avvecklingssystem. Särskilt det senare har en avgörande roll när det gäller att upprätthålla systemstabilitet. Kommissionen kommer i sommar att inleda ett brett samråd om dessa förändringars karaktär och betydelse och om behovet att höja kvaliteten på direktivet om investeringstjänster.

En gemensam syn på reglering av värdepappersmarknader kan inte särskiljas från det sätt på vilket en sådan reglering genomförs, i synnerhet som förändringstakten i ökad usträckning går mot bildandet av börsnätverk.

Reglerings- och tillsynsmässiga bidrag till finansiell stabilitet

I handlingsplanen för finansiella tjänster erkänns att samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter måste stärkas för att kunna klara av gränsöverskridande problem och utveckla en samsyn på hur tillsyn skall bedrivas för att hantera nya former av stabilitetsrisker på bank-, försäkrings- och värdepappersmarknaderna. Ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheter är helt avgörande för att kunna hantera institutionella risker/ stabilitetsrisker. Denna syn delas och stöds av Ekonomiska och finansiella kommittén i sin rapport om finansiell stabilitet, som godkändes och offentliggjordes av Ecofin-rådet vid dess informella möte i Lissabon. Informationsutbytet mellan olika tillsynsmyndigheter och centralbanker där de viktigaste finansiella instituten och marknadstrenderna genomgås ses som ett mycket viktigt inslag i det förstärkta samarbetet mellan de deltagande myndigheterna. Samarbetet mellan tillsynsmyndigheter och centralbanker behöver stärkas. När det gäller krishantering kan det dessutom vara nödvändigt att reflektera vidare över att stärka samarbetet mellan finansministerierna med tanke på deras särskilda ansvar för systemstabilitet.

Ytterligare ansträngningar krävs därför av finansinstitutionerna och tillsynsorganen för att förbättra systemets funktion i praktiken. Kommissionen delar denna analys och avser att föreslå en rad åtgärder:

* Ett lagstiftningsförslag för att reglera brådskande stabilitetstillsynsfrågor som gäller finansiella konglomerat kommer att läggas fram i början av nästa år;

* Genom att finansiella institut omorganiserar sig på en gränsöverskridande grund blir det allt svårare att fastställa deras nationalitet och vilken som är den ansvariga tillsynsmyndigheten för dem. Enligt detta förslag kommer myndigheterna att vara skyldiga att utse ett samordnande tillsynsorgan för stora finansiella grupper.

* Ett närmare samarbete mellan grupper som arbetar med tillsyns- och regleringsfrågor inom olika sektorer har säkerställts genom inrättandet av en informell rundabordsförsamling av regleringsansvariga för att identifiera frågor av gemensamt intresse och vidta lämpliga åtgärder. Dess första uppgifter bör vara att se över praktiska samarbetsmodeller i varje sektor. Om nödvändigt kommer en "stadga för samarbete mellan tillsynsmyndigheter" att utarbetas för att fördela ansvar för att utföra olika tillsynsuppgifter över gränserna och upprätta mekanismer för problemlösning.

Konvergens i tillsynspraxis

Koncentrationen och konsolideringen av den europeiska finansiella sektorn går vidare och drivs på av införandet av euron. Det är absolut nödvändigt att tillsynsmyndigheterna i EU genomför tillsynsinsatser på ett samstämmigt sätt. Detta kräver åtgärder för att vägleda tillsynsansvariga och marknader, uppföranderegler för affärsverksamhet osv. i syfte att säkra det finansiella systemets stabilitet i det gemensamma valutaområdet, vilket krävs för att säkerställa att EU-direktiven blir så effektiva som möjligt och för att driva på framväxten av en inre marknad för finansiella tjänster. (Arbete på att göra tillsynspraxis i fråga om kapitalkrav mer likformig i enlighet med rekommendationen från ekonomiska och finansiella kommittén pågår redan i rådgivande bankrörelsekommittén och kontaktgruppen). Konvergens i tillsynspraxis för finansiella marknader utgör ett nyckeltema för den närmaste framtiden.

BILAGA

Lägesrapport för handlingsplanen för finansiella tjänster

I denna bilaga ges en andra översikt över hur genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen för finansiella tjänster (KOM(1999) 232) fortskrider. I denna andra rapport till rådet och Europaparlamentet görs en avstämning av de framsteg som gjorts under de första tolv månaderna som gått sedan handlingsplanen antogs. Rapporteringsdatum är maj år 2000. I tabellerna sammanfattas den aktuella situationen och där ges kommissionens bedömning av i vilken utsträckning gemenskapens institutioner och medlemsstaterna är på väg att uppnå de mål som angavs i handlingsplanen. Där så krävs har en kommentar lagts till i slutkolumnen, speciellt för att ange vilka följande steg som skall tas. En stjärna (() anger en åtgärd som avslutats framgångsrikt. Ett kors (() anger en åtgärd där vissa framsteg gjorts för att nå de mål som fastställs i handlingsplanen. Ett minustecken (-) anger de åtgärder där framstegen är otillfredsställande. Den tredje statusrapporten kommer att framläggas för Ekofin-rådet och Europaparlamentet i slutet av år 2000.

Mekanismer & processer för genomförande

Mekanismerna för att genomföra handlingsplanen har avgörande betydelse för resultatet. Under de senaste sex månaderna, och i linje med förslagen i handlingsplanen, har kommissionen fått följande strukturer på plats:

* Policygruppen för finansiella tjänster (FSPG), som består av representanter för ekonomi- och finansministrarna, har återupptagit sina uppgifter att vara ett forum för uppnå samstämmighet mellan nationella ministerier som arbetar med att reglera finansiella tjänster. FSPG har träffats tre gånger sedan handlingsplanen antagits och har bistått kommissionen med att övervaka framstegen och förbereda denna rapport.

* Inledande informella diskussioner har ägt rum med representanter för Europaparlamentet i avsikt att finna former för att diskutera viktiga policyfrågor med parlamentariker i ett tidigt skede.

* EU:s representativa organ har bistått kommissionen med att inrätta s. k. Forum Groups, bestående av marknadsexperter, för att överväga de praktiska och tekniska aspekterna på FSAP-åtgärder.

* Kommissionens meddelande om bedrägerier och förfalskningar i betalningssystemen samt dess rekommendationer om redovisning av finansiella instrument kommer att läggas fram före sommaren. Den korta förseningen med att anta dem har administrativa orsaker som sammanhänger med bytet av kommission.

STRATEGISKT MÅL 1: EN ENDA INSTITUTIONELL MARKNAD I EU

Att anskaffa kapital på EU-nivå:

>PLATS FÖR TABELL>

Att upprätta en gemensam rättslig ram för integrerade värdepappers- och derivatmarknader:

>PLATS FÖR TABELL>

Mot en enhetlig ekonomisk rapportering för börsnoterade företag:

>PLATS FÖR TABELL>

>PLATS FÖR TABELL>

Att begränsa systemrisken vid värdepapperstransaktioner:

>PLATS FÖR TABELL>

Mot ett säkert och öppet klimat för gränsöverskridande omstrukturering:

>PLATS FÖR TABELL>

En inre marknad som fungerar för investerare:

>PLATS FÖR TABELL>

STRATEGISKT MÅL 2: ÖPPNA OCH SÄKRA ICKE-INSTITUTIONELLA MARKNADER

>PLATS FÖR TABELL>

>PLATS FÖR TABELL>

STRATEGISKT MÅL 3: MODERNA SUNDHETSREGLER OCH TILLSYN

>PLATS FÖR TABELL>

>PLATS FÖR TABELL>

ALLMÄNT MÅL: RAMBETINGELSER FÖR EN OPTIMAL GEMENSAM FINANSMARKNAD

>PLATS FÖR TABELL>