26.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/45

(1)

Syftet med förordning (EG) nr 2160/2003 är att säkerställa att åtgärder vidtas för att påvisa och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen i alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution, i synnerhet på primärproduktionsnivå, med målet att minska deras prevalens och de risker de medför för folkhälsan.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 2160/2003 ska unionsmål fastställas för minskning av prevalensen av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I till den förordningen inom de djurpopulationer som förtecknas i den bilagan. Det fastställs även vissa krav för dessa mål. En sådan minskning är viktig med tanke på de strikta åtgärder som enligt förordning (EG) nr 2160/2003 ska gälla för infekterade flockar. Särskilt gäller att ägg från flockar med okänd salmonellastatus som misstänks vara infekterade eller härstamma från infekterade flockar får användas som livsmedel endast om de är behandlade på ett sätt som garanterar eliminering av salmonellaserotyper av betydelse för folkhälsan enligt unionslagstiftningen om livsmedelshygien.

(3)

I bilaga I till förordning (EG) nr 2160/2003 hänvisas det till alla salmonellaserotyper av betydelse för folkhälsan i värphönsflockar av Gallus gallus. Dessa värphönsflockar kan sprida salmonellainfektion via äggen till konsumenterna. En minskning av prevalensen av salmonella i värphönsflockar bidrar därför till bekämpningen av detta zoonotiska smittämne i ägg, som är en viktig folkhälsorisk.

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 1168/2006 av den 31 juli 2006 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 beträffande ett gemenskapsmål för minskning av prevalensen av vissa serotyper av salmonella hos värphöns av arten Gallus gallus och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1003/2005 (2) fastställs ett unionsmål för minskning av prevalensen av Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium hos vuxna värphöns av Gallus gallus. Unionsmålet för varje medlemsstat är en årlig lägsta minskning av positiva flockar av vuxna värphöns på 10–40 % beroende på prevalensen under föregående år, eller en minskning av den högsta andelen till 2 % eller därunder.

(5)

I förordning (EG) nr 2160/2003 föreskrivs det att erfarenheter av gällande nationell lagstiftning och information som överlämnats till kommissionen eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i enlighet med gällande unionskrav, särskilt i samband med de uppgifter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (3), särskilt artikel 5, ska beaktas när unionsmålet fastställs.

(6)

Det framgick av ”Community Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Food-borne Outbreaks in the European Union in 2008” (4) att Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium är de serovarer som oftast är förknippade med ohälsa hos människor. Antalet fall hos människor orsakade av Salmonella Enteritidis minskade märkbart under 2008, medan fallen av Salmonella Typhimurium ökade. I enlighet med kraven i förordning (EG) nr 2160/2003 har Efsa rådfrågats om fastställandet av det permanenta unionsmålet för värphönsflockar av Gallus gallus.

(7)

Den 10 mars 2010 antog panelen för biologiska faror på begäran av kommissionen ett vetenskapligt yttrande om en kvantitativ uppskattning av inverkan på folkhälsan av fastställandet av ett nytt mål för minskning av salmonella hos värphöns (”Scientific Opinion on a quantitative estimation of the public health impact of setting a new target for the reduction of Salmonella in laying hens”) (5). I yttrandet konstateras det att Salmonella Enteritidis är den vanligaste vertikalt överförda zoonotiska salmonellaserotypen hos fjäderfä. Det konstateras också att unionens bekämpningsåtgärder för dessa två serotyper hos värphöns har bidragit till bekämpningen av salmonellainfektioner i produktionsbestånd och minskat riskerna från fjäderfä för människors hälsa.

(8)

Monofasiska stammar av Salmonella Typhimurium har på kort tid blivit en av de vanligast förekommande salmonellaserotyperna hos flera djurarter och i kliniska isolat från människa. Enligt det vetenskapliga yttrandet om övervakning och bedömning av risken för folkhälsan av Salmonella Typhimurium-liknande stammar (”Scientific Opinion on monitoring and assessment of the public health risk of ’Salmonella Typhimurium-like strains’ ”) (6), antaget av Efsas panel för biologiska faror den 22 september 2010, betraktas monofasiska stammar av Salmonella Typhimurium med antigenuppsättning 1,4,[5],12:i:- som varianter av Salmonella Typhimurium och den risk för folkhälsan som de utgör är jämförbar med den risk som andra stammar av Salmonella Typhimurium utgör.

(9)

För att uppnå tydlighet i unionslagstiftningen bör man följaktligen ändra förordning (EG) nr 2160/2003 och kommissionens förordning (EU) nr 200/2010 av den 10 mars 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 vad gäller ett unionsmål för minskning av prevalensen av salmonellaserotyper i vuxna avelsflockar av Gallus gallus  (7), så att det fastställs att Salmonella Typhimurium även omfattar monofasiska stammar med antigenuppsättning 1,4,[5],12:i:-.

(10)

Med hänsyn till det vetenskapliga yttrandet av den 22 september 2010 och med tanke på att det behövs mer tid för att bedöma utvecklingen av salmonella i flockar efter införandet av de nationella kontrollprogrammen, bör man fastställa ett unionsmål för minskning av salmonella i vuxna värphönsflockar av Gallus gallus som motsvarar det unionsmål som fastställts i förordning (EG) nr 1168/2006.

(11)

För att kontrollera framstegen när det gäller att uppnå unionsmålet, måste man föreskriva om upprepad provtagning på flockar av vuxna värphöns av Gallus gallus.

(12)

Eftersom de tekniska ändringar som införs i bilagan till denna förordning är direkt tillämpliga och harmoniserade i medlemsstaterna, behöver inte eventuella anpassningar till denna förordning av de nationella kontrollprogrammen godkännas av kommissionen.

(13)

De nationella kontrollprogrammen för att nå unionsmålet för 2011 när det gäller flockar av vuxna värphöns av Gallus gallus har lagts fram med avseende på finansiellt stöd från unionen i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (8). Dessa program byggde på förordning (EG) nr 1168/2006 och godkändes i enlighet med kommissionens beslut 2010/712/EU av den 23 november 2010 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2011 och följande år för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt unionens finansiella stöd till dessa program (9).

(14)

Förordning (EG) nr 1168/2006 bör upphävas och ersättas av den här förordningen. De resultat som uppnås med de tekniska bestämmelserna i bilagan till förordning (EG) nr 1168/2006 är samma resultat som uppnås med bilagan till den här förordningen. Därmed skulle medlemsstaterna omedelbart kunna tillämpa den sistnämnda utan någon övergångsperiod.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

a)

En årlig lägsta minskning av positiva flockar av vuxna värphöns som uppgår till minst

b)

En minskning av den högsta andelen till 2 % eller mindre av positiva flockar av vuxna värphöns; i medlemsstater med färre än 50 flockar av vuxna värphöns får dock högst en flock med vuxna djur visa positiv reaktion.