3.1.1.3.1

Skyddet ska överensstämma med specifikationerna för serieproduktionen. Det ska vara monterat i överensstämmelse med den av tillverkaren rekommenderade metoden på en av de traktorer för vilken det är avsett.

Anmärkning: En komplett traktor är inte nödvändig för den statiska hållfasthetsprovningen, men skyddet och de delar av traktorn det är monterat på ska vara representativa för en fungerande installation, nedan kallad enheten.

3.1.1.3.2

För både statisk provning och dynamisk provning ska den monterade traktorn (eller enheten) vara försedd med alla serieproduktionsdelar som kan påverka skyddets hållfasthet eller som kan vara nödvändiga för hållfasthetsprovningen.

Delar som kan förorsaka risker i det fria utrymmet måste också vara monterade på traktorn (eller enheten) så att det kan undersökas om kraven för godkännande i punkt 3.1.3 är uppfyllda. Alla traktorns eller skyddets delar, inbegripet väderskydd, ska tillhandahållas eller beskrivas på ritningar.

3.1.1.3.3

Vid hållfasthetsprovningen ska alla paneler och löstagbara icke-strukturella delar avlägsnas, så att de inte bidrar till skyddets hållfasthet.

3.1.1.3.4

Spårvidden ska ställas in så att skyddet i möjligaste mån inte stöds av däcken under hållfasthetsprovningen. Om provningarna utförs enligt det statiska förfarandet får hjulen avlägsnas.

1.

islagsprovning (dynamisk provning) eller belastningsprovning (statisk provning) i skyddets bakre del (se avsnitten 3.2.1.1.1 och 3.2.2.1.1),

2.

bakre sammanpressningsprovning (dynamisk eller statisk provning) (se avsnitten 3.2.1.1.4 och 3.2.2.1.4),

3.

islagsprovning (dynamisk provning) eller belastningsprovning (statisk provning) i skyddets främre del (se avsnitten 3.2.1.1.2 och 3.2.2.1.2),

4.

islagsprovning (dynamisk provning) eller belastningsprovning (statisk provning) i skyddets sida (se avsnitten 3.2.1.1.3 och 3.2.2.1.3),

5.

sammanpressning av skyddets främre del (dynamisk eller statisk provning) (se avsnitten 3.2.1.1.5 och 3.2.2.1.5).

3.1.2.2.1

Om någon del av förankringarna går av eller förskjuts under provningen ska provningen göras om.

3.1.2.2

2 Traktorn eller skyddet får varken repareras eller justeras under pågående provningar.

3.1.2.2.3

Under provningen ska traktorns växellåda vara i neutralläge och traktorn vara obromsad.

3.1.2.2.4

Om traktorn är försedd med ett upphängningssystem mellan chassi och hjul ska detta blockeras under provningen.

3.1.2.2.5

Den sida som valts för anbringande av den första islagsprovningen (dynamisk provning) eller den första belastningen (statisk provning) på skyddets bakre del ska vara den sida som enligt provningsmyndighetens uppfattning innebär att islagen eller belastningarna anbringas på de för skyddet mest ogynnsamma villkoren. Islag eller belastning på sidan samt islag och belastning bakifrån ska anbringas på bägge sidor av skyddets längsgående mittplan. Islag eller belastning på framifrån ska anbringas på samma sida av skyddets längsgående mittplan som islag eller belastning från sidan.

3.1.3.1

Ett skydd ska anses ha tillfredsställt hållfasthetskraven om det uppfyller följande krav:

3.1.3.2

Det får inte förekomma några tillbehör som utgör en fara för föraren. Det får inte förekomma några utskjutande delar eller tillbehör som kan skada föraren om traktorn välter, och inte heller några tillbehör eller delar som kan innestänga föraren, t.ex. genom att hålla fast i ett ben eller en fot, till följd av skyddets deformation.

3.1.5.1.1

Ett block som fungerar som pendel ska vara upphängt i två kedjor eller vajrar i vridningspunkter belägna minst 6 meter över marken. Det måste finnas ett sätt att oberoende av varandra ställa in det upphängda blockets höjd och vinkeln mellan blocket och kedjorna eller vajrarna.

3.1.5.1.2

Pendelns massa ska vara 2 000 ± 20 kg exklusive kedjornas eller vajrarnas massa, som inte får överskrida 100 kg. Islagssidans sidolängder ska vara 680 ± 20 mm (se figur 7.3). Pendelblocket ska vara fyllt så att dess tyngdpunkt har ett fast läge som sammanfaller med parallelepipedens geometriska mittpunkt.

3.1.5.1.3

Parallelepipeden ska vara ansluten till det system som drar den bakåt med en mekanism för ögonblicklig frikoppling som är så konstruerad och belägen att pendelblocket kan frisläppas utan att parallelepipeden oscillerar kring sin horisontalaxel som går vinkelrätt mot pendelns svängningsplan.

3.1.5.3.1

Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fastsurrning av traktorn i alla illustrerade fall (se figurerna 7.4, 7.5 och 7.6) ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund under pendeln.

3.1.5.3.2

Traktorn ska surras vid rälerna med vajrar med runda kardeler och fiberkärna, konstruktion 6 x 19 i enlighet med ISO 2408:2004 och en nominell diameter på 13 mm. Metallkardelerna ska ha en brottgräns på 1 770 MPa.

3.1.5.3.3

Centralleden för en ledtraktor ska stödjas och surras fast på lämpligt sätt vid alla provningar. För islagsprovning från sidan ska leden stödjas från sidan mittemot islaget. Fram- och bakhjulen behöver inte ligga i linje med varandra, om detta underlättar fastgörning av vajrar på lämpligt sätt.

3.1.5.4.1

En balk av barrvirke 150 mm i fyrkant ska används som stöd för hjulen under islagsprovningen (se figurerna 7.4, 7.5 och 7.6).

3.1.5.4.2

Under islagsprovning från sidan ska en barrträdsbalk tvingas fast vid golvet för att hålla emot hjulet på motsatt sida från islaget (se figur 7.6).

3.1.5.5.1

För ledade traktorer ska ytterligare stöd och förankringar användas. Syftet med dessa är att säkerställa att den del av traktorn på vilken skyddet är monterat är lika stel som på en icke-ledad traktor.

3.1.5.5.2

Ytterligare särskilda uppgifter ges i avsnitt 3.2.1.1 för islags- och sammanpressningsprovning.

3.1.5.6.1

Traktordäcken får inte ballastas med vätska och ska pumpas till det tryck som tillverkaren anger för arbete på fältet.

3.1.5.6.2

Surrningarna ska spännas i varje enskilt fall så att däcken utsättas för en nedtryckning på 12 % av däckets sidohöjd (avståndet mellan marken och fälgens lägsta punkt) före spänningssättningen.

3.1.5.8.1

Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 7.8).

3.1.5.8.2

Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se punkt 3.2.2.2.2).

3.1.6.1.1

Riggen för statisk provning ska vara så konstruerad att krafter och belastningar kan anbringas på skyddet.

3.1.6.1.2

Det ska vara möjligt att fördela belastningen jämnt vinkelrätt mot belastningsriktningen och längs en fläns med en längd som är en exakt multipel av 50 mellan 250 mm och 700 mm. Den stela stången ska ha en vertikalt ändsidolängd på 150 mm. De av stångens kanter som kommer i kontakt med skyddet ska vara avrundade med en största radie på 50 mm.

3.1.6.1.3

Plattan ska kunna ställas in i vilken vinkel som helst med avseende på belastningsriktningen, så att den kan följa vinkelvariationer hos skyddets belastade yta när skyddet deformeras.

3.1.6.1.4

Kraftens riktning (avvikelse från horisontal- och vertikalplanet):

3.1.6.1.5

Deformationshastigheten ska vara tillräckligt låg, mindre än 5 mm/s, så att belastningen i varje ögonblick kan betraktas som statisk.

3.1.6.2.1

Kraft-deformationskurvan ska ritas upp så att den energi som skyddet absorberat kan bestämmas. Det är inte nödvändigt att mäta kraft och deformation i den punkt där belastningen anbringas på skyddet, men kraften och deformationen ska mätas samtidigt och kolinjärt.

3.1.6.2.2

Utgångspunkten för deformationsmätningarna ska väljas så att hänsyn tas endast till den energi som absorberas av skyddet och/eller genom deformation av vissa traktordelar. Energi som absorberas av fastsurrningens deformation och/eller glidning ska inte beaktas.

3.1.6.3.1

Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fästning av traktorn i alla illustrerade fall ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund nära provningsriggen.

3.1.6.3.2

Traktorn ska fästas vid rälerna på lämpligt sätt (plattor, kilar, vajrar, domkrafter osv.) Detta krav ska kontrolleras under provningen med hjälp av sedvanliga längdmätningsanordningar.

Om traktorn rör sig ska hela provningen göras om, om inte det system för deformationsmätning som används för att rita upp kraft-deformationskurvan är anslutet till traktorn.

3.1.6.5.1

Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 7.8).

3.1.6.5.2

Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se punkt 3.3.2.2.2).

3.2.1.1.1.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets anslagsyta och stödkedjorna eller vajrarna bildar en vinkel med det vertikala planet A lika med M/100 med 20° som störst, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en större vinkel med vertikalplanet. I detta fall ska blockets anslagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir i ovan angivna vinkel.

Blockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring islagspunkten.

Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter bakåt, normalt den övre kanten. Blockets tyngdpunkt ska ligga på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa islaget där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.2.1.1.1.2

Traktorn ska surras vid marken med fyra vajrar, en i varje ända av bägge axlarna, enligt vad som anges i figur 7.4. Avståndet mellan främre och bakre surrningspunkter ska vara sådant att vajrarna bildar en vinkel med marken på mindre än 30°. De bakre surrningarna ska dessutom anordnas så att de två vajrarna sammanstrålar i en punkt som är belägen i det vertikalplan som pendelblockets tyngdpunkt färdas i.

Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned på det sätt som anges i punkt 3.1.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras framför, dikt an mot bakhjulen och sedan fästas i marken.

3.2.1.1.1.3

Om traktorn är ledad ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100x100 mm och surras fast i marken.

3.2.1.1.1.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd över islagspunkten ges av någon av följande två formler:

H = 2,165 × 10–8 M L2

eller

H = 5,73 × 10–2 I

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.2.1.1.1.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska höjden vara det värde som är störst av ovanstående eller något av följande:

H = 25 + 0,07 M

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = 125 + 0,02 M

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

3.2.1.1.2.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets anslagsyta och stödkedjorna eller vajrarna bildar en vinkel med det vertikala planet A lika med M/100 med 20° som störst, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en större vinkel med vertikalplanet. I detta fall ska blockets anslagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir i ovan angivna vinkel.

Pendelblockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring anslagspunkten.

Islagspunkten ska vara den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med underlaget om traktorn välter i sidled vid körning framåt, normalt den övre kanten. Blockets tyngdpunkt ska ligga på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa islaget där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.2.1.1.2.2

Traktorn ska surras vid marken med fyra vajrar, en i varje ända av bägge axlarna, enligt vad som anges i figur 7.5. Avståndet mellan främre och bakre surrningspunkter ska vara sådant att vajrarna bildar en vinkel med marken på mindre än 30°. De bakre surrningarna ska dessutom anordnas så att de två vajrarna sammanstrålar i en punkt som är belägen i det vertikalplan som pendelblockets tyngdpunkt färdas i.

Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned på det sätt som anges i punkt 3.1.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras bakom, dikt an mot bakhjulen och sedan fästas i marken.

3.2.1.1.2.3

Om traktorn är ledad ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100x100 mm och surras fast i marken.

3.2.1.1.2.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd över islagspunkten ges av någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas:

H = 25 + 0,07 M

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = 125 + 0,02 M

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.2.1.1.2.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt):

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.2.1.1.3.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets anslagsyta och stödkedjorna eller vajrarna är vertikala, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en vinkel på mindre än 20° med vertikalplanet. I detta fall ska blockets anslagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir vertikala.

3.2.1.1.3.2

Pendelblockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring anslagspunkten.

3.2.1.1.3.3

Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter i sidled, normalt den övre kanten. Om det inte är säkert att en annan del av denna kant kommer i kontakt med marken först ska islagspunkten ligga i det plan som bildar en rät vinkel med mittplanet och som passerar 60 mm framför sätesindexpunkten då sätet är inställt i mittläge i längsled.

3.2.1.1.3.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska islagspunkten ligga i det plan som bildar en rät vinkel mot mittplanet och passerar genom mittpunkten på det segment som förenar de två sätesindexpunkter som beskrivs när sätets två lägen förenas. För skydd med två pelare ska islaget ske vid en av de två pelarna.

3.2.1.1.3.5

Traktorhjulen på den sida som tar emot anslaget ska surras vid fundamentet med hjälp av vajrar över motsvarande ändar av fram- och bakaxlarna. Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned till de värden som anges i punkt 3.1.5.6.2.

När vajrarna spänts ska kilbalken placeras på marken, dikt an mot däcken på den sida som ligger mittemot sidan som tar emot islaget, och sedan göras fast i marken. Det kan vara nödvändigt att använda två balkar eller kilar om utsidan av fram- och bakdäcken inte ligger i samma vertikalplan. Stödet ska därefter placeras på det sätt som visas i figur 7.6 mot fälgen på det mest belastade hjulet på sidan motsatt islaget, tryckas fast ordentligt mot fälgen och sedan spännas fast vid fundamentet. Stödets längd ska vara sådan att den bildar en vinkel på 30 ±3° med fundamentet när det är i kontakt med fälgen. Dess tjocklek ska i möjligaste mån vara 20–25 gånger mindre än dess längd och 2–3 gånger mindre än dess bredd. Stöden ska i bägge ändar vara formade på det sätt som visas infällt i figur 7.6.

3.2.1.1.3.6

Om traktorn är ledad ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100x100 mm och stöttas i sidled av en anordning liknande stödet som placeras mot bakhjulet såsom i punkt 3.2.1.1.3.2. Leden ska sedan surras fast mot fundamentet.

3.2.1.1.3.7

Pendelblocket ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd över islagspunkten ges av någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas:

H = 25 + 0,20 M

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = 125 + 0,15 M

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

3.2.1.1.3.8

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt):

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.2.2.1.1.1

Belastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalplan parallellt mot traktorns mittplan.

Punkten för påförande av belastning är den del av överrullningsskyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken i en vältningsolycka bakåt, normalt den övre kanten. Vertikalplanet som belastningen ska påföras i ska vara belägen på ett avstånd från mittplanet av en tredjedel av ytterbredden hos skyddets överdel.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa belastningen där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.2.2.1.1.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.1.6.3.

3.2.2.1.1.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

Eil = 2,165 × 10–7 M L2

eller

Eil = 0,574 × I

3.2.2.1.1.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska höjden vara det värde som är störst av ovanstående eller följande formler:

Eil = 500 + 0,5 M

3.2.2.1.2.1

Belastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalplan parallellt mot traktorns mittplan. Punkten för påförande ska vara den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med underlaget om traktorn välter i sidled vid körning framåt, normalt den övre kanten. Belastningen ska påföras i en punkt på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa belastningen där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.2.2.1.2.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.1.6.3.

3.2.2.1.2.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

Eil = 500 + 0,5 M

3.2.2.1.2.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt):

3.2.2.1.3.1

Sidbelastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalplan vinkelrätt mot traktorns mittplan som passerar 60 mm framför sätesindexpunkten, varvid sätet ska befinna sig i mittläge i längsled. Punkten för påförande av belastning är den del av överrullningsskyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken i en vältningsolycka i sidled, normalt den övre kanten.

3.2.2.1.3.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.1.6.3.

3.2.2.1.3.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

Eis = 1,75 M

3.2.2.1.3.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska punkten för påförande av belastning ligga i det plan som bildar en rät vinkel mot mittplanet och passerar genom mittpunkten på det segment som förenar de två sätesindexpunkter som beskrivs när sätets två lägen förenas. För skydd med två pelare ska belastningen påföras på en av de två pelarna.

3.2.2.1.3.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) där skyddet utgörs av en bakre överrullningsbåge med två pelare ska energin vara det högre av följande:

Eis = 1,75 M

eller

Eis = 1,75 M (B6 + B)/2B

3.3.2.1.1

Skyddet ska vara identiskt med det provade skyddet.

3.3.2.1.2

Erforderlig energi får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %.

3.3.2.1.3

Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn som det sätts fast på ska vara identiska.

3.3.2.1.4

Alla delar som stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska.

3.3.2.1.5

Sätets läge och kritiska mått i skyddet och skyddets relativa läge på traktorn ska vara sådana att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar (detta ska kontrolleras med hjälp av samma referenser för det fria utrymmet som i det ursprungliga provningsprotokollet, sätesreferenspunkten [SRP] respektive sätesindexpunkten [SIP]).

3.3.2.2.1

Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör i ett icke-kritiskt läge på skyddet), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (måste kontrolleras att det eller de nya fria utrymmena förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar).

3.3.2.2.2

Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet.

Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar:

3.3.2.2.3

Ökning av den av tillverkaren angivna referensmassan för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma godkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ±7 % enligt punkt 3.3.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.5.1

Om det påstås att skyddet har egenskaper som motstår kallvädersförsprödning ska tillverkaren lämna upplysningar som ska tas med i protokollet.

3.5.2

Följande krav och förfaranden är avsedda att visa styrka och motståndskraft mot sprödbrott vid låga temperaturer. Förslagsvis bör följande minsta materialkrav uppfyllas vid bedömningen av skyddets lämplighet för användning vid låga temperaturer i de länder där detta kompletterande driftsskydd krävs.

3.5.2.1

Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer.

3.5.2.2

Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.5.2.3.

3.5.2.3

Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 7.1. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995.

Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % anses uppfylla detta krav.

Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdig slaghållfasthet vid låga temperaturer.

3.5.2.4

Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 7.1 som materialet medger.

3.5.2.5

Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 7.1.

Tabell 7.1

Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning

3.5.2.6

Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål används, varvid lämpliga specifikationer ska lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

3.5.2.7

Prov ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prov från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte innehålla svetsfogar.

3.1.2.1

Traktorn ska förses med skyddet i dettas säkerhetsläge.

3.1.2.2

Traktorn ska förses med hjul med den största diameter som tillverkaren anger och det minsta tvärsnittet för däck av den diametern. Däcken får inte ballastas med vätska och ska pumpas till det tryck som rekommenderas för arbete på fältet.

3.1.2.3

Bakhjulen ska ställas in på smalast möjliga spårvidd, medan framhjulen ska ställas in på en spårvidd som ligger så nära bakhjulens som möjligt. Om framhjulens spårvidd kan ställas in på två olika sätt som ligger lika långt från den smalaste bakre spårviddsinställningen, ska den bredare av dessa väljas.

3.1.2.4

Alla traktorns tankar ska fyllas eller vätskorna ersättas med likvärdiga massor i motsvarande läge.

3.1.2.5

Alla tillbehör som används i serieproduktion ska fästas på traktorn i normalt läge.

3.1.3.1

Traktorn, preparerad enligt ovanstående, placeras på en horisontell yta så att traktorns framaxelled, eller för ledade traktorer den horisontella leden mellan de två axlarna, kan röra sig fritt.

3.1.3.2

Med hjälp av en domkraft eller vinsch lutas den del av traktorn som är stelt kopplad till den axel som bär mer än 50 % av traktorns tyngd, under det att lutningsvinkeln kontinuerligt mäts. Denna vinkel ska vara minst 38° i det ögonblick när traktorn vilar i instabil jämvikt på de hjul som berör marken. Provningen utförs en gång med ratten vriden helt åt höger och en gång med ratten vriden helt åt vänster.

3.1.4.2.1

Vältningsprovningen ska utföras på en provningsbacke som är minst 4 m lång (se figur 6.4). Ytan ska vara belagd med ett 18 cm lager av ett material som vid mätning enligt standarderna ASAE S313.3 FEB1999 och ASAE EP542 FEB1999 om markkonpenetrometer har ett konpenetrationsindex på:

A = 235 ± 20

eller

B = 335 ± 20

3.1.4.2.2

Traktorn (preparerad enligt punkt 3.1.2) lutas i sidled med utgångshastigheten noll. För detta ändamål placeras den i början av provningsbacken så att hjulen på den lägre sidan vilar på sluttningen och traktorns mittplan är parallellt med höjdkurvorna. Efter det att traktorn slagit i provningsbackens yta får den lyfta sig upp från ytan genom rotation kring skyddets övre hörn, men den får inte välta över. Den måste falla tillbaka till den sida som den först slog i.

3.1.4.3.1

För kontroll av icke-fortsatt vältning genom beräkning ska följande av traktorns karakteristiska egenskaper fastställas (se figur 6.5):

Summan av spårvidden (S) och däckbredden (B0) måste vara större än skyddets bredd B6.

3.1.4.3.2

Vid beräkningen får följande förenklande antaganden göras:

3.1.4.3.3

Datorprogrammet (Basic (5)) för bestämning av fortsatt eller icke-fortsatt vältning för en i sidled vältande smalspårig traktor med frontmonterat överrullningsskydd ingår i denna kod med exemplen 6.1–6.11.

3.2.1.3.1

Skyddet ska överensstämma med specifikationerna för serieproduktionen. Det ska vara monterat i överensstämmelse med den av tillverkaren rekommenderade metoden på en av de traktorer för vilken det är avsett.

Anmärkning: En komplett traktor är inte nödvändig för den statiska hållfasthetsprovningen, men skyddet och de delar av traktorn det är monterat på ska vara representativa för en fungerande installation, nedan kallad enheten.

3.2.1.3.2

För både statisk provning och dynamisk provning ska den monterade traktorn (eller enheten) vara försedd med alla serieproduktionskomponenter som kan påverka skyddets hållfasthet eller som kan vara nödvändiga för hållfasthetsprovningen.

Delar som kan förorsaka risker i det fria utrymmet måste också vara monterade på traktorn (eller enheten) så att det kan undersökas om kraven för godkännande i punkt 3.2.3 är uppfyllda.

Alla traktorns eller skyddets delar, inbegripet väderskydd, ska tillhandahållas eller beskrivas på ritningar.

3.2.1.3.3

Vid hållfasthetsprovningen ska alla paneler och löstagbara icke-strukturella delar avlägsnas, så att de inte bidrar till skyddets hållfasthet.

3.2.1.3.4

Spårvidden ska ställas in så att skyddet i möjligaste mån inte stöds av däcken under hållfasthetsprovningen. Om provningarna utförs enligt det statiska förfarandet får hjulen avlägsnas.

1.

islagsprovning (dynamisk provning) eller belastningsprovning (statisk provning) i skyddets bakre del,

(se punkterna 3.3.1.1.1 och 3.3.2.1.1),

2.

bakre sammanpressningsprovning (dynamisk eller statisk provning)

(se punkterna 3.3.1.1.4 och 3.3.2.1.4),

3.

islagsprovning (dynamisk provning) eller belastningsprovning (statisk provning) i skyddets främre del,

(se punkterna 3.3.1.1.2 och 3.3.2.1.2),

4.

islagsprovning (dynamisk provning) eller belastningsprovning (statisk provning) i skyddets sida,

(se punkterna 3.3.1.1.3 och 3.3.2.1.3),

5.

sammanpressning av skyddets främre del (dynamisk eller statisk provning)

(se punkterna 3.3.1.1.5 och 3.3.2.1.5).

3.2.2.2.1

Om någon del av förankringarna går av eller förskjuts under provningen ska provningen göras om.

3.2.2.2.2

Traktorn eller skyddet får varken repareras eller justeras under pågående provningar.

3.2.2.2.3

Under provningen ska traktorns växellåda vara i neutralläge och traktorn vara obromsad.

3.2.2.2.4

Om traktorn är försedd med ett upphängningssystem mellan chassi och hjul ska detta blockeras under provningen.

3.2.2.2.5

Den sida som valts för anbringande av den första islagsprovningen (dynamisk provning) eller den första belastningen (statisk provning) på skyddets bakre del ska vara den sida som enligt provningsmyndighetens uppfattning innebär att islagen eller belastningarna anbringas på de för skyddet mest ogynnsamma villkoren. Islag eller belastning på sidan samt islag och belastning bakifrån ska anbringas på bägge sidor av skyddets längsgående mittplan. Islag eller belastning framifrån ska anbringas på samma sida av skyddets längsgående mittplan som islag eller belastning från sidan.

3.2.3.1

Ett skydd ska anses ha tillfredsställt hållfasthetskraven om det uppfyller följande krav:

3.2.3.2

Det får inte förekomma några tillbehör som utgör en fara för föraren. Det får inte förekomma några utskjutande delar eller tillbehör som kan skada föraren om traktorn välter, och inte heller några tillbehör eller delar som kan innestänga föraren, t.ex. genom att hålla fast i ett ben eller en fot, till följd av skyddets deformation.

3.2.5.1.1

Ett block som fungerar som pendel ska vara upphängt i två kedjor eller vajrar i vridningspunkter belägna minst 6 meter över marken. Det måste finnas ett sätt att oberoende av varandra ställa in det upphängda blockets höjd och vinkeln mellan blocket och kedjorna eller vajrarna.

3.2.5.1.2

Pendelns massa ska vara 2 000 ± 20 kg exklusive kedjornas eller vajrarnas massa, som inte får överskrida 100 kg. Islagssidans sidolängder ska vara 680 ± 20 mm (se figur 6.10). Pendelblocket ska vara fyllt så att dess tyngdpunkt har ett fast läge som sammanfaller med parallelepipedens geometriska mittpunkt.

3.2.5.1.3

Parallelepipeden ska vara ansluten till det system som drar den bakåt med en mekanism för ögonblicklig frikoppling som är så konstruerad och belägen att pendelblocket kan frisläppas utan att parallelepipeden oscillerar kring sin horisontalaxel som går vinkelrätt mot pendelns svängningsplan.

3.2.5.3.1

Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fastsurrning av traktorn i alla illustrerade fall (se figurerna 6.11, 6.12 och 6.13) ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund under pendeln.

3.2.5.3.2

Traktorn ska surras vid rälerna med vajrar med runda kardeler och fiberkärna, konstruktion 6 x 19 i enlighet med ISO 2408:2004 och en nominell diameter på 13 mm. Metallkardelerna ska ha en brottgräns på 1 770 MPa.

3.2.5.3.3

Centralleden för en ledtraktor ska stödjas och surras fast på lämpligt sätt vid alla provningar. För islagsprovning från sidan ska leden stödjas från sidan mittemot islaget. Fram- och bakhjulen behöver inte ligga i linje med varandra, om detta underlättar fastgörning av vajrar på lämpligt sätt.

3.2.5.4.1

En balk av barrvirke 150 mm i fyrkant ska används som stöd för hjulen under islagsprovningen (se figurerna 6.11, 6.12 och 6.13).

3.2.5.4.2

Under islagsprovning från sidan ska en barrträdsbalk tvingas fast vid golvet för att hålla emot hjulet på motsatt sida från islaget (se figur 6.13).

3.2.5.5.1

För ledade traktorer ska ytterligare stöd och förankringar användas. Syftet med dessa är att säkerställa att den del av traktorn på vilken skyddet är monterat är lika stel som på en icke-ledad traktor.

3.2.5.5.2

Ytterligare särskilda uppgifter ges i punkt 3.3.1.1 för islags- och sammanpressningsprovning.

3.2.5.6.1

Traktordäcken får inte ballastas med vätska och ska pumpas till det tryck som tillverkaren anger för arbete på fältet.

3.2.5.6.2

Surrningarna ska spännas i varje enskilt fall så att däcken utsättas för en nedtryckning på 12 % av däckets sidohöjd (avståndet mellan marken och fälgens lägsta punkt) före spänningssättningen.

3.2.5.8.1

Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 6.15).

3.2.5.8.2

Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se punkt 3.3.2.2.2).

3.2.6.1.1

Riggen för statisk provning ska vara så konstruerad att krafter och belastningar kan anbringas på skyddet.

3.2.6.1.2

Det ska vara möjligt att fördela belastningen jämnt vinkelrätt mot belastningsriktningen och längs en fläns med en längd som är en exakt multipel av 50 mellan 250 mm och 700 mm. Den stela stången ska ha en vertikalt ändsidolängd på 150 mm. De av stångens kanter som kommer i kontakt med skyddet ska vara avrundade med en största radie på 50 mm.

3.2.6.1.3

Plattan ska kunna ställas in i vilken vinkel som helst med avseende på belastningsriktningen, så att den kan följa vinkelvariationer hos skyddets belastade yta när skyddet deformeras.

3.2.6.1.4

Kraftens riktning (avvikelse från horisontal- och vertikalplanet):

3.2.6.1.5

Deformationshastigheten ska vara tillräckligt låg, mindre än 5 mm/s, så att belastningen i varje ögonblick kan betraktas som statisk.

3.2.6.2.1

Kraft-deformationskurvan ska ritas upp så att den energi som skyddet absorberat kan bestämmas. Det är inte nödvändigt att mäta kraft och deformation i den punkt där belastningen anbringas på skyddet, men kraften och deformationen ska mätas samtidigt och kolinjärt.

3.2.6.2.2

Utgångspunkten för deformationsmätningarna ska väljas så att hänsyn tas endast till den energi som absorberas av skyddet och/eller genom deformation av vissa traktordelar. Energi som absorberas av fastsurrningens deformation och/eller glidning ska inte beaktas.

3.2.6.3.1

Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fastsurrning av traktorn i alla illustrerade fall ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund nära provningsriggen.

3.2.6.3.2

Traktorn ska fästas vid rälerna på lämpligt sätt (plattor, kilar, vajrar, domkrafter osv.) Detta krav ska kontrolleras under provningen med hjälp av sedvanliga längdmätningsanordningar.

Om traktorn rör sig ska hela provningen göras om, om inte det system för deformationsmätning som används för att rita upp kraft-deformationskurvan är anslutet till traktorn.

3.2.6.5.1

Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 6.15).

3.2.6.5.2

Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se punkt 3.3.2.2.2).

3.3.1.1.1.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets anslagsyta och stödkedjorna eller vajrarna bildar en vinkel med det vertikala planet A lika med M/100 med 20° som störst, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en större vinkel med vertikalplanet. I detta fall ska blockets anslagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir i ovan angivna vinkel.

Blockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring anslagspunkten.

Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter bakåt, normalt den övre kanten. Blockets tyngdpunkt ska ligga på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa islaget där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.3.1.1.1.2

Traktorn ska surras vid marken med fyra vajrar, en i varje ända av bägge axlarna, enligt vad som anges i figur 6.11. Avståndet mellan främre och bakre surrningspunkter ska vara sådant att vajrarna bildar en vinkel med marken på mindre än 30°. De bakre surrningarna ska dessutom anordnas så att de två vajrarna sammanstrålar i en punkt som är belägen i det vertikalplan som pendelblockets tyngdpunkt färdas i.

Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned på det sätt som anges i punkt 3.2.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras framför, dikt an mot bakhjulen och sedan fästas i marken.

3.3.1.1.1.3

Om traktorn är ledad ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100x100 mm och surras fast i marken.

3.3.1.1.1.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd över islagspunkten ges av någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas:

H = 25 + 0,07 M

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = 125 + 0,02 M

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.3.1.1.1.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska samma formler tillämpas.

3.3.1.1.2.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets anslagsyta och stödkedjorna eller vajrarna bildar en vinkel med det vertikala planet A lika med M/100 med 20° som störst, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en större vinkel med vertikalplanet. I detta fall ska blockets anslagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir i ovan angivna vinkel.

Pendelblockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring anslagspunkten.

Islagspunkten ska vara den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med underlaget om traktorn välter i sidled vid körning framåt, normalt den övre kanten. Blockets tyngdpunkt ska ligga på ett avstånd av 1/6 av skyddets övre bredd innanför ett vertikalt plan parallellt med traktorns mittplan och som berör skyddets övre yttre hörn.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa islaget där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.3.1.1.2.2

Traktorn ska surras vid marken med fyra vajrar, en i varje ända av bägge axlarna, enligt vad som anges i figur 6.12. Avståndet mellan främre och bakre surrningspunkter ska vara sådant att vajrarna bildar en vinkel med marken på mindre än 30°. De bakre surrningarna ska dessutom anordnas så att de två vajrarna sammanstrålar i en punkt som är belägen i det vertikalplan som pendelblockets tyngdpunkt färdas i.

Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned på det sätt som anges i punkt 3.2.5.6.2. När vajrarna spänts ska kilbalken placeras bakom, dikt an mot bakhjulen och sedan fästas i marken.

3.3.1.1.2.3

Om traktorn är ledad ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100x100 mm och surras fast i marken.

3.3.1.1.2.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd över islagspunkten ges av någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas:

H = 25 + 0,07 M

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = 125 + 0,02 M

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.3.1.1.2.5

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska höjden vara det värde som är störst av ovanstående eller något av följande:

H = 2,165 x 10-8 M x L2

eller

H = 5,73 x 10-2I

3.3.1.1.3.1

Traktorns läge i förhållande till pendelblocket ska vara sådant att blocket träffar skyddet när blockets anslagsyta och stödkedjorna eller vajrarna är vertikala, om inte skyddet vid deformationen i islagspunkten bildar en vinkel på mindre än 20° med vertikalplanet. I detta fall ska blockets anslagsyta ställas in med ett ytterligare stöd så att den är parallell med skyddet i islagspunkten i det ögonblick då den största deformation uppnås, varvid stödkedjorna eller vajrarna förblir vertikala.

Pendelblockets upphängningshöjd ska justeras och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra blocket från att rotera kring anslagspunkten.

Islagspunkten är den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken om traktorn välter i sidled.

3.3.1.1.3.2

Traktorhjulen på den sida som tar emot anslaget ska surras vid fundamentet med hjälp av vajrar över motsvarande ändar av fram- och bakaxlarna. Vajrarna ska spännas så att däcken trycks ned till de värden som anges i punkt 3.2.5.6.2.

När vajrarna spänts ska kilbalken placeras på marken, dikt an mot däcken på den sida som ligger mittemot sidan som tar emot islaget, och sedan göras fast i marken. Det kan vara nödvändigt att använda två balkar eller kilar om utsidan av fram- och bakdäcken inte ligger i samma vertikalplan. Stödet ska därefter placeras på det sätt som visas i figur 6.13 mot fälgen på det mest belastade hjulet på sidan motsatt islaget, tryckas fast ordentligt mot fälgen och sedan spännas fast vid fundamentet. Stödets längd ska vara sådan att den bildar en vinkel på 30 ±3° med fundamentet när det är i kontakt med fälgen. Dess tjocklek ska i möjligaste mån vara 20–25 gånger mindre än dess längd och 2–3 gånger mindre än dess bredd. Stöden ska i bägge ändar vara formade på det sätt som visas infällt i figur 6.13.

3.3.1.1.3.3

Om traktorn är ledad ska leden dessutom stöttas med ett träblock med minst måtten 100x100 mm och stöttas i sidled av en anordning liknande stödet som placeras mot bakhjulet såsom i punkt 3.3.1.1.3.2. Leden ska sedan surras fast mot fundamentet.

3.3.1.1.3.4

Pendelblocket ska dras tillbaka så att dess tyngdpunkts höjd över islagspunkten ges av någon av följande två formler, som väljs efter referensmassan hos den enhet som provas:

H = (25 + 0,20 M) (B6+B) / 2B

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = (125 + 0,15 M) (B6+B) / 2B

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

3.3.1.1.3.5

För vändbara traktorer ska höjden vara det värde som är störst av värdena enligt ovanstående eller nedanstående formler:

H = 25 + 0,2 M

för traktorer med en referensmassa på mindre än 2 000 kg,

H = 125 + 0,15 M

för traktorer med en referensmassa på mer än 2 000 kg.

Pendelblocket släpps sedan och slår i skyddet.

3.3.2.1.1.1

Belastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalplan parallellt mot traktorns mittplan.

Punkten för påförande av belastning är den del av överrullningsskyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken i en vältningsolycka bakåt, normalt den övre kanten. Vertikalplanet som belastningen ska påföras i ska vara belägen på ett avstånd från mittplanet av 1/3 av ytterbredden hos skyddets överdel.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa belastningen där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.3.2.1.1.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.2.6.3.

3.3.2.1.1.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

Eil = 500 + 0,5 M

3.3.2.1.1.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska samma formel tillämpas.

3.3.2.1.2.1

Belastningen ska påföras horisontellt i ett vertikalplan som är parallellt med traktorns mittplan och beläget på ett avstånd av 1/3 av ytterbredden hos skyddets överdel.

Punkten för påförande ska vara den del av skyddet som sannolikt först kommer i kontakt med underlaget om traktorn välter i sidled vid körning framåt, normalt den övre kanten.

Om skyddet är krökt eller utskjutande i denna punkt ska man lägga till kilar som gör det möjligt att anbringa belastningen där, utan att skyddet därigenom förstärks.

3.3.2.1.2.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.2.6.3.

3.3.2.1.2.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

Eil = 500 + 0,5 M

3.3.2.1.2.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska energin vara det värde som är störst av ovanstående eller följande formler:

Eil = 2,165 × 10–7 M × L2

eller

Eil = 0,574 I

3.3.2.1.3.1

Belastningen från sidan ska påföras horisontellt i ett vertikalplan vinkelrätt mot traktorns mittplan. Punkten för påförande av belastning är den del av överrullningsskyddet som sannolikt först kommer i kontakt med marken i en vältningsolycka i sidled, normalt den övre kanten.

3.3.2.1.3.2

Enheten ska surras vid fundamentet enligt beskrivningen i punkt 3.2.6.3.

3.3.2.1.3.3

Den energi som skyddet absorberar under provningen ska vara minst:

Eis = 1,75 M (B6+B) / 2B

3.3.2.1.3.4

För traktorer med vändbart förarläge (vändbart säte och vändbar ratt) ska energin vara det värde som är störst av ovanstående eller följande formler:

Eis = 1,75 M

3.4.2.1.1

Skyddet (inklusive den hårda sektionen baktill) ska vara identiskt med det provade skyddet.

3.4.2.1.2

Erforderlig energi får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %.

3.4.2.1.3

Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn som det sätts fast på ska vara identiska.

3.4.2.1.4

Alla delar som stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska.

3.4.2.1.5

Sätets läge och kritiska mått i skyddet och skyddets relativa läge på traktorn ska vara sådana att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar (detta ska kontrolleras med hjälp av samma referenser för det fria utrymmet som i det ursprungliga provningsprotokollet, sätesreferenspunkten [SRP] respektive sätesindexpunkten [SIP]).

3.4.2.2.1

Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör i ett icke-kritiskt läge på skyddet), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (måste kontrolleras att det eller de nya fria utrymmena förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar).

3.4.2.2.2

Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet.

Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar:

3.4.2.2.3

Ökning av den av tillverkaren angivna referensmassan för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma godkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ±7 % enligt punkt 3.4.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.4.2.2.4

Ändring av den hårda sektionen baktill eller montering av en ny hård sektion. Det måste kontrolleras att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under alla provningar, med beaktande av en ny eller ändrad hård sektion baktill. En kontroll av den hårda sektionen baktill bestående av provning enligt punkt 3.3.1.2.2.2 eller 3.3.2.2.2.2 ska utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet.

3.6.2.1

Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer.

3.6.2.2

Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.6.2.3.

3.6.2.3

Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 6.1. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995.

Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % anses uppfylla detta krav.

Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdig slaghållfasthet vid låga temperaturer.

3.6.2.4

Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 6.1 som materialet medger.

3.6.2.5

Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 7.1.

3.6.2.6

Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål används, varvid lämpliga specifikationer ska lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003.

3.6.2.7

Prov ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prov från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte innehålla svetsfogar.

Tabell 6.1

Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning

1 –

Referenslinje

2 –

Sätesindexpunkt

3 –

Referensplan