EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32009R0046

Rådets förordning (EG) nr 46/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt

OJ L 17, 22.1.2009, p. 5–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 10 Volume 003 P. 180 - 181

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/46/oj

22.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 17/5


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 46/2009

av den 18 december 2008

om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 123.4 tredje meningen,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1)

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Enligt rådets förordning (EG) nr 2182/2004 (2) ska medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt vara förbjudna. De erfarenheter som har erhållits vid tillämpningen av förbudet mot medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt har visat på behovet att göra skyddsåtgärderna tydligare och göra beslutsprocessen mera transparent.

(2)

Allmänheten kan förledas att tro att vissa medaljer eller symboliska mynt gäller som lagliga betalningsmedel inte bara när de är försedda med motiv som är snarlika dem som förekommer på euromynt utan också när de är försedda med en igenkännlig del av dessa motiv. Vissa delar av motiven på euromynt som gäller som lagliga betalningsmedel bör därför inte mångfaldigas på samma sätt som de återges på euromynten. Dessutom bör symboler för suveräniteten för den medlemsstat som ger ut myntet inte mångfaldigas på medaljer och symboliska mynt på samma sätt som de återges på euromynt.

(3)

Kommissionen ska, efter samråd med experter i fråga om den myntförfalskning som avses i kommissionens beslut 2005/37/EG av den 29 oktober 2004 om inrättande av Europeiskt tekniskt och vetenskapligt centrum (CTSE) och om samordning av tekniska åtgärder för skydd av euromynt mot förfalskning (3), ange huruvida de skyddsåtgärder som anges i beslut 2182/2004 har iakttagits och huruvida ett metallföremål är en medalj eller ett symboliskt mynt.

(4)

De särskilda kriterier som kommissionen använder vid bedömningen av om skyddsåtgärderna har iakttagits bör tydliggöras och fastställas.

(5)

Risken för att förväxla en medalj eller ett symboliskt mynt som bär orden ”euro”, ”eurocent” eller eurosymbolen med ett mynt som gäller som lagligt betalningsmedel är större om medaljen eller det symboliska myntet också har försetts med en uppgift om nominellt värde. I sådana fall bör uppgiften ”Gäller inte som betalningsmedel” präglas på medaljens eller det symboliska myntets åtsida eller frånsida.

(6)

Förordning (EG) nr 2182/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Förordning (EG) nr 2182/2004 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Skyddsåtgärder

1.   Försäljning, produktion, import och distribution i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål av medaljer och symboliska mynt ska, med förbehåll för artiklarna 3 och 4, vara förbjudna

a)

om orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen förekommer på medaljernas eller de symboliska myntens yta,

b)

om medaljerna och de symboliska mynten storleksmässigt ligger inom referensområdet, eller

c)

om något motiv som förekommer på medaljernas eller de symboliska myntens yta liknar

i)

något motiv, eller delar av detta, som förekommer på euromyntens yta, särskilt orden ”euro”, ”eurocent”, Europeiska unionens tolv stjärnor, den geografiska avbildningen och siffrorna, på samma sätt som de återges på euromynt,

ii)

symboler för medlemsstaternas nationella suveränitet, på samma sätt som de återges på euromynt, särskilt avbildningar av statsöverhuvudet, statsvapnet, myntverksmärkena, myntmästarmärkena, medlemsstatens namn,

iii)

euromyntens kantform eller kantmotiv, eller

iv)

eurosymbolen.

2.   Kommissionen ska ange

a)

huruvida ett metallföremål kan anses utgöra en medalj eller ett symboliskt mynt enligt artikel 1 c,

b)

huruvida en medalj eller ett symboliskt mynt omfattas av förbudet i punkt 1 i denna artikel.

Utan hinder av punkt 1 i denna artikel ska kommissionen bland annat beakta den mängd medaljer och symboliska mynt som har framställts, försäljningspriset, förpackningen, inskrifter på medaljerna och de symboliska mynten och tillhörande reklam.”

2.

Artikel 3.1 ska ersättas med följande:

”1.   Medaljer och symboliska mynt som bär orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen utan uppgift om nominellt värde ska inte vara förbjudna om de storleksmässigt ligger utanför referensområdet, såvida det på ytan inte förekommer något motiv som liknar ett av de inslag som avses i artikel 2.1 c.”

3.

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Särskilt tillstånd

Kommissionen får bevilja särskilt tillstånd för användning av orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen på ytan av medaljer eller symboliska mynt på vissa villkor i fall då det inte finns någon risk för förväxling. I de fallen ska uppgift om den berörda ekonomiska aktören i medlemsstaten tydligt anges på medaljen eller det symboliska myntet, och när medaljen eller det symboliska myntet förses med en uppgift om nominellt värde ska uppgiften ”Gäller inte som lagligt betalningsmedel” präglas på medaljens eller det symboliska myntets åtsida eller frånsida.”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande


(1)  EUT C 283, 7.11.2008, s. 1.

(2)  EUT L 373, 21.12.2004, s. 1.

(3)  EUT L 19, 21.1.2005, s. 73.


Top