EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008D0147

2008/147/EG: Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz

OJ L 53, 27.2.2008, p. 3–4 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 11 Volume 077 P. 4 - 5

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2008/147/oj

Related international agreement

27.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 53/3


RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2008

om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz

(2008/147/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.1 a, jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Den 17 juni 2002 erhöll kommissionen tillstånd att inleda förhandlingar med den schweiziska regeringen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz. Dessa förhandlingar har slutförts.

(2)

I enlighet med rådets beslut av den 25 oktober 2004 undertecknades avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz på Europeiska gemenskapens vägnar den 26 oktober 2004, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(3)

Avtalet bör nu godkännas.

(4)

Enligt avtalet inrättas en gemensam kommitté med behörighet att fatta beslut inom vissa områden och det är därför nödvändigt att precisera vem som företräder gemenskapen i denna kommitté.

(5)

Det är vidare nödvändigt att fastställa ett förfarande för hur gemenskapens ståndpunkt ska antas.

(6)

I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, deltar Förenade kungariket och Irland i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(7)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz, inklusive anknytande dokument bestående av slutakten och den gemensamma förklaringen om de gemensamma mötena för de gemensamma kommittéerna, godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar.

Texterna till avtalet, slutakten och den gemensamma förklaringen åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som ska ha rätt att på Europeiska gemenskapens vägnar deponera det godkännandeinstrument som föreskrivs i artikel 12 i avtalet, för att uttrycka gemenskapens samtycke till att bli bunden av avtalet.

Artikel 3

Kommissionen ska företräda gemenskapen i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 3 i avtalet.

Artikel 4

1.   Gemenskapens ståndpunkt i den gemensamma kommittén när det gäller antagandet av dess arbetsordning i enlighet med artikel 3.2 i avtalet ska antas av kommissionen efter samråd med en särskild kommitté som utsetts av rådet.

2.   För alla andra beslut i den gemensamma kommittén ska gemenskapens ståndpunkt antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

Artikel 5

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande


SLUTAKT


De befullmäktigade ombuden har antagit nedan angivna förklaringar som åtföljer denna slutakt:

1.

Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om en nära dialog.

2.

Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd av personuppgifter.

De befullmäktigade ombuden har även noterat nedan angivna förklaringar som åtföljer denna slutakt:

1.

Förklaring av Schweiz om artikel 4.3 om fristen för godtagande av nya utvecklingar i Dublin/Eurodacregelverket.

2.

Förklaring av Europeiska kommissionen om de kommittéer som ska bistå Europeiska kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter.

Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.

V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.

Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.

Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.

Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.

Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.

Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.

Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.

Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.

Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.

Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.

Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.

Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.

Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.

Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.

V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.

V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.

Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Image

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

Image

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

 

ÖVRIGA FÖRKLARINGAR

 


GEMENSAM FÖRKLARING OM GEMENSAMMA MÖTEN I DE GEMENSAMMA KOMMITTÉERNA

Europeiska kommissionens delegation,

delegationerna som företräder Republiken Islands och Konungariket Norges regeringar, och

delegationen som företräder Schweiziska edsförbundet,

har beslutat att gemensamt organisera mötena i de gemensamma kommittéer som inrättas genom å ena sidan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Island och Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge, å andra sidan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz,

noterar att anordnandet av gemensamma möten kräver att praktiska arrangemang vidtas av ordförandeskapet vid dessa möten när ordförandeskapet ska innehas av de associerade staterna i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Island och Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge,

noterar de associerade staternas önskan att, i fall det blir nödvändigt, avsäga sig sitt ordförandeskap och låta ordförandeskapet rotera mellan sig i alfabetisk ordning från det att avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz träder i kraft.


Top

27.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 53/5


AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

nedan kallade de avtalsslutande parterna,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens råd har antagit förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (1) (nedan kallad Dublinförordningen), som har ersatt konventionen rörande bestämmandet av den ansvariga staten för prövningen av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de Europeiska gemenskaperna, undertecknad i Dublin den 15 juni 1990 (2) (nedan kallad Dublinkonventionen), och att Europeiska gemenskapernas kommission har antagit förordning (EG) nr 1560/2003 av den 2 september 2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (3) (nedan kallad förordningen om tillämpningsföreskrifter för Dublinkonventionen),

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens råd har antagit förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (4) (nedan kallad Eurodacförordningen) och förordning (EG) nr 407/2002 av den 28 februari 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (5) (nedan kallad förordningen om tillämpningsföreskrifter för Eurodacförordningen),

SOM BEAKTAR att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (6) (nedan kallat direktivet om skydd av personuppgifter) ska tillämpas av Schweiziska edsförbundet på samma sätt som av Europeiska unionens medlemsstater vid behandlingen av personuppgifter i enlighet med detta avtal,

SOM TAR HÄNSYN TILL Schweiziska edsförbundets geografiska läge,

SOM BEAKTAR att Schweiziska edsförbundets deltagande i det gemenskapsregelverk som omfattas av Dublin och Eurodacförordningarna (nedan kallat Dublin/Eurodacregelverket) kommer att göra det möjligt att stärka samarbetet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet,

SOM BEAKTAR att Europeiska gemenskapen har ingått ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge (7), på grundval av Dublinkonventionen,

SOM BEAKTAR att det är önskvärt att Schweiziska edsförbundet, på lika villkor som Island och Norge, associeras till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket,

SOM BEAKTAR att det mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet bör ingås ett avtal som innebär rättigheter och skyldigheter motsvarande de som har avtalats mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Island och Norge å den andra,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM nödvändigheten av att organisera samarbetet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet när det gäller genomförandet, den praktiska tillämpningen och den vidare utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket,

SOM BEAKTAR att det för att associera Schweiziska edsförbundet till Europeiska gemenskapens verksamhet inom de områden som omfattas av detta avtal och göra det möjligt för landet att delta i denna verksamhet är nödvändigt att inrätta en kommitté i enlighet med den institutionella modell som inrättats för associeringen av Island och Norge,

SOM BEAKTAR att samarbetet inom de områden som omfattas av Dublin- och Eurodacförordningarna vilar på principerna om frihet, demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, som garanteras särskilt genom Europakonventionen av den 4 november 1950 om skyddet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

SOM BEAKTAR att bestämmelserna i avdelning IV i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och de akter som antagits på den grunden inte gäller för Konungariket Danmark, i enlighet med protokollet om Danmarks ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, men att det bör skapas möjligheter för Schweiziska edsförbundet och Danmark att i sina inbördes förbindelser tillämpa sakinnehållet i detta avtal,

SOM BEAKTAR att det måste säkerställas att de stater med vilka Europeiska unionen har ingått associeringsavtal i syfte att genomföra, tillämpa och utveckla Dublin/Eurodacregelverket tillämpar detta regelverk också i sina inbördes förbindelser,

SOM BEAKTAR att för att Dublin/Eurodacregelverket ska fungera väl krävs att detta avtal tillämpas samtidigt med avtalen som de olika parter som associerats till eller deltar i genomförandet och utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket har ingått för att reglera sina inbördes förbindelser,

SOM TAR HÄNSYN TILL avtalet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,

SOM BEAKTAR kopplingen mellan Schengenregelverket och Dublin/Eurodacregelverket,

SOM BEAKTAR att denna koppling förutsätter samtidig tillämpning av Dublin/Eurodacregelverket och Schengenregelverket,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Bestämmelserna i

Dublinförordningen,

Eurodacförordningen,

förordningen om tillämpningsföreskrifter för Eurodacförordningen, och

förordningen om tillämpningsföreskrifter för Dublinförordningen

ska genomföras av Schweiziska edsförbundet, nedan kallat Schweiz, och tillämpas i dess förbindelser med Europeiska unionens medlemsstater, nedan kallade medlemsstaterna.

2.   Medlemsstaterna ska tillämpa de förordningar som avses i punkt 1 i förhållande till Schweiz.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 ska även akter och åtgärder som beslutas av Europeiska gemenskapen och som ändrar eller kompletterar de bestämmelser som avses i punkt 1 samt beslut som fattas i enlighet med förfaranden som föreskrivs i dessa bestämmelser godtas, genomföras och tillämpas av Schweiz.

4.   Bestämmelserna i direktivet om skydd av personuppgifter, såsom de tillämpas på medlemsstaterna i fråga om uppgifter som behandlas i syfte att genomföra och tillämpa bestämmelserna i punkt 1, ska, i tillämpliga delar, genomföras och tillämpas också av Schweiz.

5.   Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska hänvisningarna till medlemsstaterna i de bestämmelser som avses i punkt 1 anses omfatta även Schweiz.

Artikel 2

1.   Vid utarbetandet av nya lagstiftningsbestämmelser som ändrar eller kompletterar bestämmelserna i artikel 1, ska Europeiska gemenskapernas kommission, nedan kallad kommissionen, samråda informellt med de schweiziska experterna på samma sätt som den samråder med medlemsstaternas experter när den utarbetar sina förslag.

2.   Kommissionen ska när den överlämnar sina förslag enligt punkt 1 till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, nedan kallat rådet, sända en kopia till Schweiz.

På begäran av en av de avtalsslutande parterna kan ett preliminärt utbyte av synpunkter äga rum i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 3.

3.   De avtalsslutande parterna ska på begäran av en av dem samråda på nytt i den gemensamma kommittén i viktiga skeden av den fas som föregår antagandet av de lagstiftningsbestämmelser som avses i punkt 1, inom ramen för en fortlöpande informations- och samrådsprocess.

4.   De avtalsslutande parterna ska samarbeta uppriktigt under informations- och samrådsfasen för att i slutet av processen underlätta den gemensamma kommitténs verksamhet i enlighet med detta avtal.

5.   Företrädarna för den schweiziska regeringen ska ha rätt att komma med förslag i den gemensamma kommittén när det gäller sådana frågor som anges i punkt 1.

6.   Kommissionen ska tillförsäkra de schweiziska experterna ett så brett deltagande som möjligt, beroende på vilka områden det gäller, i förberedandet av utkast till åtgärder som senare ska läggas fram för de kommittéer som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. Vid utarbetandet av dessa åtgärder ska kommissionen således samråda med de schweiziska experterna på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.

7.   Om förslag läggs fram för rådet, i enlighet med det förfarande som gäller för den berörda typen av kommitté, ska kommissionen förmedla de schweiziska experternas synpunkter till rådet.

Artikel 3

1.   Det ska inrättas en gemensam kommitté, bestående av företrädare för de avtalsslutande parterna.

2.   Den gemensamma kommittén ska anta sin arbetsordning med enhällighet.

3.   Den gemensamma kommittén ska sammanträda på initiativ av sin ordförande eller på begäran av en av sina ledamöter.

4.   Den gemensamma kommittén ska sammanträda på lämplig nivå, efter behov, för att undersöka genomförandet och den praktiska tillämpningen av de bestämmelser som avses i artikel 1, och utbyta synpunkter om utarbetandet av akter och åtgärder som ändrar eller kompletterar de bestämmelser som avses i artikel 1.

Allt utbyte av information rörande detta avtal ska anses ha ägt rum inom ramen för den gemensamma kommitténs mandat.

5.   Ordförandeskapet i kommittén ska utövas under sexmånadersperioder omväxlande av Europeiska gemenskapens företrädare och den schweiziska regeringens företrädare.

Artikel 4

1.   När rådet antar akter eller åtgärder som ändrar eller kompletterar de bestämmelser som avses i artikel 1 och dessa akter eller åtgärder antas i enlighet med de förfaranden som avses i de bestämmelserna, ska de berörda akterna eller åtgärderna, med förbehåll för punkt 2, tillämpas samtidigt av medlemsstaterna och Schweiz, om inte annat följer av uttryckliga bestämmelser.

2.   Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av akter eller åtgärder som avses i punkt 1. Schweiz ska yttra sig om godtagandet av akten eller åtgärden och om införlivandet av dessa i sin nationella rättsordning. Beslutet om detta ska meddelas rådet och kommissionen inom trettio dagar från antagandet av de berörda akterna eller åtgärderna.

3.   Om innehållet i ovan avsedda akter eller åtgärder inte kan vara bindande för Schweiz förrän efter det att landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska kommissionen underrättas om detta i samband med att anmälan görs. Schweiz ska utan dröjsmål skriftligen meddela kommissionen när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs ska anmälan göras omedelbart efter utgången av folkomröstningsfristen. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en frist på högst två år på sig för att göra anmälan räknat från kommissionens anmälan. Från och med den dag då akten eller åtgärden träder ikraft för Schweiz och till dess att landet anmäler att man har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska Schweiz i den mån det är möjligt provisoriskt tillämpa innehållet i den berörda akten eller åtgärden.

4.   Om Schweiz inte kan tillämpa den berörda aktens eller åtgärdens innehåll provisoriskt, och dessa omständigheter skapar svårigheter som stör Dublin/Eurodacsamarbetet, ska situationen granskas av den gemensamma kommittén. Europeiska gemenskapen får gentemot Schweiz vidta proportionerliga och nödvändiga åtgärder för att garantera ett väl fungerande Dublin/Eurodacsamarbete.

5.   Schweiz godtagande av innehållet i de akter och åtgärder som avses i punkt 1 skapar rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz och Europeiska unionens medlemsstater.

6.   I det fall

a)

Schweiz anmäler sitt beslut att inte godta innehållet i en sådan akt eller en åtgärd som avses i punkt 1, och på vilken förfarandena i detta avtal har tillämpats, eller

b)

Schweiz inte gör en anmälan inom den frist på trettio dagar som avses i punkt 2, eller

c)

Schweiz inte gör en anmälan efter utgången av fristen för folkomröstning eller, om folkomröstning begärs, inom den frist på två år som avses i punkt 3, eller inte inleder en provisorisk tillämpning på det sätt som avses i samma punkt från och med den dag som fastställs för ikraftträdandet av akten eller åtgärden,

ska detta avtal upphöra att gälla.

7.   Den gemensamma kommittén ska undersöka den fråga som har lett till att avtalet har upphört att gälla och arbeta på att komma till rätta med orsakerna till att avtalet inte godkänts eller ratificerats inom 90 dagar. Efter att ha undersökt alla andra möjligheter att få detta avtal att fortsatt fungera väl, inklusive möjligheten att notera att de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar är likvärdiga, kan kommittén besluta med enhällighet att detta avtal åter ska börja gälla. Om avtalet fortfarande inte har börjat gälla efter 90 dagar, ska det upphöra att vara tillämpligt.

Artikel 5

1.   För att förverkliga de avtalsslutande parternas mål att få en så enhetlig tillämpning och tolkning som möjligt av de bestämmelser som avses i artikel 1, ska den gemensamma kommittén fortlöpande övervaka utvecklingen av den rättspraxis som utarbetas av Europeiska gemenskapernas domstol, nedan kallad EG-domstolen, samt den rättspraxis som utarbetas av de schweiziska domstolar som är behöriga i fråga om dessa bestämmelser. För detta ändamål ska de avtalsslutande parterna komma överens om ömsesidigt översändande av sådan rättspraxis, utan dröjsmål.

2.   Schweiz får komma med inlagor eller skriftliga påpekanden till EG-domstolen om en domstol i en medlemsstat vänder sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande om tolkningen av en bestämmelse som avses i artikel 1.

Artikel 6

1.   Varje år ska Schweiz lägga fram en rapport för den gemensamma kommittén om hur dess administrativa myndigheter och domstolar har tillämpat och tolkat de bestämmelser som avses i artikel 1, i förekommande fall med hänsyn till EG-domstolens tolkning.

2.   Om den gemensamma kommittén, inom en tidsfrist på två månader efter att ha underrättats om förekomsten av en betydande skillnad mellan EG-domstolens och de schweiziska domstolarnas rättspraxis, eller en betydande skillnad i tillämpningen av bestämmelserna som avses i artikel 1 mellan myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och myndigheterna i Schweiz, inte har varit i stånd att säkerställa en enhetlig tillämpning och tolkning, ska förfarandet i artikel 7 tillämpas.

Artikel 7

1.   Om det uppstår en tvist om tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, eller om den situation som avses i artikel 6.2 uppstår, ska frågan officiellt tas upp som tvistefråga på dagordningen för den gemensamma kommittén.

2.   Den gemensamma kommittén förfogar över 90 dagar från och med godkännandet av den dagordning i vilken den aktuella tvistefrågan förs upp för att få sin lösning.

3.   Om den gemensamma kommittén inte kan lösa tvisten inom den frist på 90 dagar som avses i punkt 2, ska fristen förlängas med 90 dagar i syfte att nå en slutgiltig lösning på tvisten. Om, vid utgången av denna period, den gemensamma kommittén inte har fattat något beslut, ska detta avtal upphöra att vara tillämpligt efter den sista dagen i nämnda period.

Artikel 8

1.   För de administrativa kostnader och de driftskostnader som hör samman med inrättandet och driften av den centrala enheten i Eurodacsystemet, ska Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag på 7,286 % av ett preliminärt referensbelopp på 11 675 000 EUR och, från och med budgetåret 2004, ett årligt bidrag på 7,286 % av motsvarande budgetanslag för det aktuella budgetåret.

För andra administrativa kostnader eller driftskostnader som är förknippade med tillämpningen av detta avtal, ska Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag beräknat på landets bruttonationalprodukt i förhållande till bruttonationalprodukten för samtliga deltagande stater.

2.   Schweiz har rätt att erhålla de dokument som rör detta avtal och att, vid den gemensamma kommitténs möten, begära tolkning till något av de officiella språken inom Europeiska gemenskapernas institutioner, efter eget val.

Artikel 9

Den nationella tillsynsmyndighet i Schweiz som ansvarar för uppgiftsskyddet och den oberoende tillsynsmyndighet som inrättas genom artikel 286.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ska samarbeta i den utsträckning som krävs för utövandet av deras funktioner och ska i synnerhet utbyta all användbar information. De båda myndigheterna ska i samförstånd fastställa formerna för sitt samarbete.

Artikel 10

1.   Detta avtal ska inte i något avseende påverka de andra avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz.

2.   Detta avtal ska inte i något avseende påverka de avtal som i framtiden kan komma att ingås mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz.

Artikel 11

1.   Konungariket Danmark kan begära att få delta i detta avtal. De avtalsslutande parterna ska, med Konungariket Danmarks samtycke, fastslå villkoren för ett sådant deltagande i ett protokoll till detta avtal.

2.   Schweiz kommer att ingå ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i kraft av deras respektive associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket.

Artikel 12

1.   Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna. Ratificerings- och godkännandeinstrumenten ska deponeras hos rådets generalsekretare, som ska vara depositarie för detta avtal.

2.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på depositariens anmälan till de avtalsslutande parterna om att det sista av ratifikations- eller godkännandeinstrumenten har deponerats.

3.   Artiklarna 2, 3 och artikel 4.2 första meningen ska tillämpas provisoriskt från dagen för undertecknande av avtalet.

Artikel 13

När det gäller akter eller åtgärder som antagits efter undertecknandet av detta avtal men innan det trädde i kraft, ska den trettiodagarsperiod som avses i artikel 4.2 sista meningen börja löpa den dag då detta avtal träder i kraft.

Artikel 14

1.   Detta avtal ska endast tillämpas om de avtal som avses i artikel 11 också har börjat tillämpas.

2.   Vidare ska detta avtal endast tillämpas om avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiz om associeringen av Schweiz till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket också har börjat tillämpas.

Artikel 15

1.   Liechtenstein får ansluta sig till detta avtal.

2.   Liechtensteins eventuella anslutning ska vara föremål för ett protokoll till detta avtal, där alla följder av en sådan anslutning fastställs, inklusive de rättigheter och skyldigheter som uppkommer mellan Liechtenstein och Schweiz, samt mellan Liechtenstein, å ena sidan, och Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och de medlemsstater som är bundna av detta avtal, å den andra.

Artikel 16

1.   Varje avtalsslutande part får säga upp detta avtal genom att rikta en skriftlig förklaring till depositarien. Denna förklaring får verkan sex månader efter det att den deponerades.

2.   Detta avtal ska anses vara uppsagt om Schweiz säger upp ett av de avtal som avses i artikel 11 eller det avtal som avses i artikel 14.2.

Artikel 17

1.   Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

2.   Den maltesiska versionen av detta avtal ska bestyrkas av de avtalsslutande parterna genom skriftväxling. Den ska ha samma giltighet som de språk som anges i punkt 1.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.

V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.

Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.

Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.

Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.

Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.

Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.

Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.

Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.

Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.

Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.

Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.

Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.

Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.

Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.

V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.

V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.

Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Image

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

Image


(1)  EUT L 50, 25.2.2003, s. 1.

(2)  EGT C 254, 19.8.1997, s. 1.

(3)  EUT L 222, 5.9.2003, s. 3.

(4)  EGT L 316, 15.12.2000, s. 1.

(5)  EGT L 62, 5.3.2002, s. 1.

(6)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(7)  EGT L 93, 3.4.2001, s. 38.

Top