EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006D1639

Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)

OJ L 310, 9.11.2006, p. 15–40 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 13 Volume 054 P. 224 - 249
Special edition in Romanian: Chapter 13 Volume 054 P. 224 - 249
Special edition in Croatian: Chapter 13 Volume 053 P. 123 - 148

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2013; upphävd genom 32013R1287

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2006/1639/oj

9.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/15


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT (EG) nr 1639/2006

av den 24 oktober 2006

om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156 och artiklarna 157.3 och 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 sattes som mål att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Rådet betonade vikten av att skapa ett klimat som främjar små och medelstora företag och framhöll vikten av att sprida goda erfarenheter och säkerställa större konvergens mellan medlemsstaterna. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 enades man om unionens strategi för hållbar utveckling för att säkerställa att ekonomisk tillväxt, social integration och miljöskydd går hand i hand. Företagens produktionsmönster spelar en viktig roll för den hållbara utvecklingen.

(2)

För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet i gemenskapen, kunskapssamhällets utveckling och en hållbar utveckling baserad på balanserad ekonomisk tillväxt bör ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (nedan kallat ”ramprogrammet”) inrättas.

(3)

Detta stämmer överens med kommissionens meddelande av den 2 februari 2005 till Europeiska rådets vårmöte ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin”, i vilket det å ena sidan efterlyses åtgärder som genererar tillväxt och konkurrenskraft och som gör Europa till en mer attraktiv plats för investeringar och arbete och å andra sidan erinras om att entreprenörinitiativ måste stimuleras, tillräckligt med riskkapital attraheras för att företag skall kunna etableras och en stark industriell bas bevaras samtidigt som man bör främja innovation, främst miljöinnovation, användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en hållbar resursanvändning. Medan konkurrenskraften i stor utsträckning drivs av ett dynamiskt näringsliv som verkar på öppna och konkurrenskraftiga marknader och stöds av de rätta ramvillkoren, främst ett regelverk som befrämjar innovation, måste gemenskapens finansiering ha en hävstångseffekt och ge kompletterande stöd i de situationer då marknaden misslyckas.

(4)

I Europeiska stadgan för småföretag (nedan kallad ”stadgan”), som stöddes av Europeiska rådet i Santa Maria de Feira den 19 och 20 juni 2000, beskrivs småföretagen som ”ryggraden i den europeiska ekonomin”. Småföretagens och hantverksföretagens särart, krav, behov och förväntningar bör beaktas bättre i nationell och europeisk politik. Målen i stadgan bör beaktas i gemenskapens åtgärder för att främja små och medelstora företag, exempelvis kommissionens meddelande av den 10 november 2005”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram – tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag”, och ramprogrammet bör användas som ett medel för att närma sig dessa mål.

(5)

Ramprogrammet bör särskilt inriktas på små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (4). Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt de specifika särdragen och kraven hos företag med hög tillväxtpotential (s.k. gaseller), mikroföretag och hantverksföretag samt målgrupper såsom kvinnliga företagare.

(6)

I ramprogrammet bör ingå de särskilda gemenskapsåtgärder inom entreprenörskap, små och medelstora företag, industriell konkurrenskraft, innovation, informations- och kommunikationsteknik (IKT), miljöteknik och intelligent energi som hittills har reglerats genom rådets beslut 96/413/EG av den 25 juni 1996 om genomförande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja den europeiska industrins konkurrenskraft (5), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät (6), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/2000 av den 17 juli 2000 om det finansiella instrumentet för miljön (Life) (7), rådets beslut 2000/819/EG av den20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (8), rådets beslut 2001/48/EG av den 22 december 2000 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället (9), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1230/2003/EG av den 26 juni 2003 om ett flerårigt program för åtgärder på energiområdet: ”Intelligent energi – Europa” (2003–2006) (10) för att stödja hållbar utveckling på energiområdet och Europaparlamentets och rådets beslut nr 2256/2003/EG av den 17 november 2003 om antagande av ett flerårigt program (2003–2005) för övervakning av handlingsplanen eEurope 2005, spridning av goda rutiner och förbättrad nät- och informationssäkerhet (Modinis) (11).

(7)

I ramprogrammet bör en rad gemensamma mål fastställas liksom de totala budgetanslagen för att uppnå dessa mål, olika slags genomförandeåtgärder och rutinerna för övervakning och utvärdering samt för skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.

(8)

I enlighet med kommissionens meddelande av den 11 mars 2003”Innovationspolitiken: en uppdatering av Europeiska unionens ståndpunkt inom ramen för Lissabonstrategin” och mot bakgrund av OECD:s Oslo-manual skall innovation tolkas så att den inbegriper förnyelse och utvidgning av utbudet av varor och tjänster och därtill hörande marknader, införande av nya metoder för formgivning, produktion, leverans och distribution, förändring av företagsledning, arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstagarnas kompetens samt att den omfattar teknisk, icke-teknisk och organisatorisk innovation.

(9)

Ramprogrammet bör inte omfatta sådan forskning och teknisk utveckling som sker i enlighet med artikel 166 i fördraget. Det bör vara ett komplement till gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) (12) (nedan kallat ”sjunde ramprogrammet för FoTUD”) genom att behandla innovation som inbegriper såväl icke-teknisk som teknisk innovation och som har lämnat den slutliga demonstrationsfasen och är färdig för marknadsintroduktion (testning av innovationer för tillämpning på marknaderna). Det måste garanteras att det inte råder obalans i finansieringen mellan forskning, utveckling och tillämpning (tekniköverföring, inbegripet före såddfasen). Finansiering av överföringen av forskningsresultat till saluföringen är därför en uppgift som måste samordnas nära med sjunde ramprogrammet för FoTUD och andra relevanta forskningsprogram.

(10)

Ramprogrammet bör även omfatta marknadsintroduktionen av befintlig teknik för nya och innovativa användningsområden. Under vissa omständigheter kommer pilotprojekt för teknisk demonstration att omfattas av båda programmen, dvs. ramprogrammet och sjunde ramprogrammet för FoTUD. Detta kommer endast att inträffa när vissa tekniska lösningar (till exempel tekniska standarder på IKT-området) måste godkännas under marknadsintroduktionsfasen för en teknik som redan har demonstrerats.

(11)

Ramprogrammet bör komplettera strukturfonderna och andra relevanta gemenskapsprogram med erkännande av att varje instrument bör fungera i enlighet med sina egna specifika förfaranden. Samma stödberättigande kostnader bör därför inte ersättas två gånger.

(12)

Ramprogrammets gemensamma mål bör uppnås genom särskilda program, nämligen ”Programmet för entreprenörskap och innovation”, ”IKT-stödprogrammet” och ”Programmet Intelligent energi – Europa”.

(13)

Principerna om öppenhet och jämställdhet mellan könen bör beaktas i samtliga program och åtgärder som omfattas av ramprogrammet.

(14)

I detta beslut fastställs, för ramprogrammets hela löptid, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (13), för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.

(15)

En särskild vägledande budget bör reserveras för varje särskilt program.

(16)

För att finansieringen skall begränsas till de tillfällen då marknaden misslyckats och en snedvridning av marknaden skall undvikas, bör den finansiering som sker via ramprogrammet följa gemenskapens regler om statligt stöd och dithörande instrument liksom gemenskapens gällande definition av små och medelstora företag.

(17)

I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat ”EES-avtalet”) och protokollen till associeringsavtalen regleras de berörda ländernas deltagande i gemenskapsprogrammen. Andra tredjeländer bör kunna delta när avtal och förfaranden tillåter det.

(18)

Ramprogrammet och de särskilda programmen bör övervakas och utvärderas regelbundet så att justeringar kan göras. När så är möjligt bör det i utvärderingsrapporter utredas hur jämställdhetsperspektivet har integrerats i programverksamheten.

(19)

Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier liksom nödvändiga anordningar för att skaffa tillbaka medel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (14), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (15) och Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (16).

(20)

Företagens tillväxt och konkurrenskraft inom industri- och tjänstesektorerna beror på deras förmåga att anpassa sig snabbt till förändringar, utnyttja sin innovativa potential och utveckla kvalitetsprodukter. Detta är en utmaning för företagen oberoende av storlek men den berör främst de mindre företagen. Det bör därför inrättas ett särskilt program, Programmet för entreprenörskap och innovation.

(21)

Gemenskapen kan fungera som katalysator och samordnare av medlemsstaternas ansträngningar. Den kan bidra till och komplettera deras uppnådda resultat, främst genom att främja utbyte av nationella och regionala erfarenheter och arbetssätt men också genom att definiera och sprida bästa praxis och innovativa idéer samt genom att bidra till tillgång på Europatäckande tjänster för stöd till företag och innovation, främst små och medelstora företag.

(22)

I kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 28 januari 2004”Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik” efterlyses gemenskapsprogram som stöd för utveckling och användning av miljöteknik och dessutom finansiella instrument för riskdelning vid investeringar i miljöteknik.

(23)

För att stödja framväxten av en europeisk marknad för innovativa produkter och tjänster måste medlemsstaterna och kommissionen skapa en attraktiv miljö för innovativa produkter och tjänster, bland annat genom att dels ha en proaktiv syn på offentlig upphandling i syfte att bidra till framväxten av ledande marknader och samtidigt förbättra de små och medelstora företagens tillgång till marknaden och kvaliteten på de offentliga tjänsterna, dels förbättra lagstiftningen och utarbeta standarder som grundas på behov som på ett tidigt stadium har kunnat förutses. Kommissionen bör ge råd om hur innovationsvänliga offentliga upphandlingar skall kunna genomföras.

(24)

När det gäller teknisk innovation bör små och medelstora företag uppmuntras att engagera sig i högteknologiska branscher såsom rymdteknik och säkerhet och till att utveckla tillämpningar inom satellitnavigeringssystemet Galileo.

(25)

Med miljöinnovation avses varje typ av innovation som syftar till betydande och påvisbara framsteg mot målet hållbar utveckling genom att de negativa konsekvenserna för miljön minskas eller genom ett effektivare och mer ansvarsmedvetet utnyttjande av naturresurser, inklusive energi. Miljöinnovation är ett progressivt begrepp och ramprogrammet måste därför kunna anpassas till förändringar. Främjande av miljöinnovation genom ramprogrammet syftar till att bidra till genomförandet av handlingsplanen för miljöteknik.

(26)

Ramprogrammet bör, med beaktande av miljöprogrammet Life+ (”Life+”), stödja användning av miljöteknik genom pilot- och marknadsintroduktionsprojekt och genom att överbrygga klyftan mellan framgångsrik demonstration av innovativ teknik och dess introduktion på marknaden, undanröja hindren för marknadspenetration, främja frivilliga lösningar på områden som miljöförvaltning samt etablera kontakt mellan berörda aktörer. Ramprogrammet bör ge stöd till företags miljöinnovation genom projekt och samfinansiering i riskkapitalfonder, men bör inte medge dubbelfinansiering av kostnader som ersätts enligt Life+.

(27)

Gemenskapens marknadsbaserade finansinstrument, som vänder sig till de små och medelstora företagen, kompletterar och ger en hävstångseffekt åt de nationella instrumenten. De kan i synnerhet främja privata investeringar för skapande av nya innovativa företag och stödja företag med hög tillväxtpotential i expansionsfasen för att minska den konstaterade bristen på eget kapital. De kan förbättra de nuvarande små och medelstora företagens möjligheter att få lån till verksamhet som förbättrar deras konkurrenskraft och tillväxtpotential.

(28)

Europeiska investeringsfonden (EIF) är gemenskapens specialverktyg för riskkapital och garantiinstrument till de små och medelstora företagen. Den ägnar särskild uppmärksamhet åt stöd till mikrofinansiering och finansiering på ett tidigt stadium utifrån efterfrågan på marknaden och bästa praxis. Den bidrar till att uppnå gemenskapens mål, bl.a. ett kunskapsbaserat samhälle, innovation, tillväxt, sysselsättning och främjande av företagaranda. EIF är garant för den nödvändiga kontinuiteten i förvaltningen av gemenskapens program och har omfattande erfarenheter på området. EIF:s sätt att på kommissionens vägnar förvalta gemenskapens finansiella instrument som riktar sig till de små och medelstora företagen har därför ansetts utgöra bra metoder i opartiska bedömningar. EIF har också expertis för att ge stöd till ny verksamhet som baseras på offentlig-privata partnerskap som startas av medlemsstaterna, dels syftar till att locka till sig högriskinvesteringar från kapitalmarknaderna för att främja innovativa småföretag.

(29)

Förestående förändringar inom finansvärlden och nya redovisningsnormer gör finansinstituten känsligare för risker, skapar en ratingkultur och gör det svårare för de små och medelstora företagen att få krediter, åtminstone under en övergångsfas. Programmet för entreprenörskap och innovation bör därför vara lyhört för de små och medelstora företagens ändrade finansiella behov, däribland behovet av företagsnära finansiering, och deras anpassning till den nya finansmiljön samtidigt som en snedvridning av marknaden undviks. Dessutom bör åtgärderna bidra till att förbättra finansinstitutens möjligheter till riskbedömning i samband med innovationer i syfte att utveckla teknikbedömningen och förbättra de små och medelstora företagens möjlighet att på ett bättre sätt utnyttja de finansieringsinstrument som erbjuds på marknaden.

(30)

Högkvalitativa tjänster för att stödja företag och innovation spelar en viktig roll dels för de små och medelstora företagens tillgång till information om hur den inre marknaden för varor och tjänster fungerar och vilka möjligheter den erbjuder, dels för transnationell överföring av innovationer, kunskaper och teknik. De spelar också en viktig roll för att underlätta de små och medelstora företagens möjligheter att få tillgång till information om den gemenskapslagstiftning som gäller dem och om framtida lagstiftning som de kan förbereda sig inför och anpassa sig till på ett kostnadseffektivt sätt. Betydande erfarenhet och kompetens har utvecklats genom de befintliga europeiska stödnätverken för företag, som Euroinfocenter (EIC) och innovationsknutpunkter (Innovation Relay Centres [IRC]). I externa bedömningar betonas att det övergripande inslaget bör stärkas vid tillhandahållandet av europeiska företagsstödtjänster, vilket inbegriper en optimering av förhållandet mellan befintliga tjänster och hjälpcentraler i syfte att inrätta en ”one-stop shop” (en samlad kontaktpunkt) på grundval av ett åtagande att ta sig an alla typer av frågor oavsett var de ställs. Detta gäller spridningen av information om gemenskapsprogram och främjandet av de små och medelstora företagens medverkan i dessa program, främst de små och medelstora företagens medverkan i sjunde ramprogrammet för FoTUD. I bedömningarna betonas också vikten av att underlätta samverkan mellan kommissionen och de små och medelstora företagen.

(31)

Gemenskapen bör skaffa sig ett tillförlitligt analytiskt underlag som stöd för utformningen av den politik som rör små och medelstora företag, entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft inom industrisektorerna. Ett sådant underlag bör ge ett mervärde till den information som finns på nationell nivå på dessa områden. Gemenskapen bör se till att den gemensamma utvecklingen av konkurrenskraftsstrategier för industri- och tjänstesektorerna kommer till stånd och främja bästa praxis vad gäller företagsmiljö och företagskultur, däribland kompetens, företagens sociala ansvar och jämställdhet mellan könen samt för att främja etablering av unga entreprenörer, bland annat genom utbildning och fortbildning, från skolan till högre utbildning.

(32)

Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 20–21 mars 2003 prioriterades innovation och entreprenörskap och betonades att Europa måste göra mer för att omsätta idéer i verkligt mervärde. Det efterlystes ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för företagen att utvecklas innovativt. Den lineära innovationsmodellen, enligt vilken forskningen leder direkt till innovation, har visat sig inte räcka till för att förklara innovationsresultaten och för att utforma lämpliga innovationsbefrämjande åtgärder. Företagen intar en central plats i innovationsprocessen, varför finansiering för att stimulera företagens innovationsverksamhet, förberedelser för att införa innovation på marknaden liksom innovationsstyrning och innovationskultur bör ingå i Programmet för entreprenörskap och innovation. Detta bör bidra till att säkerställa att innovation främjar konkurrenskraften och att den börjar tillämpas i praktiken på företagsnivå. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 25 och 26 mars 2004 påpekades att ren teknik är av största vikt för att man helt skall kunna tillgodogöra sig synergieffekterna mellan näringslivet och miljön. Att främja miljöinnovation, som innefattar innovativ ren teknik, kan hjälpa till att utnyttja dess potential.

(33)

Den marknad där kunskaper överförs och utnyttjas är ofta otydlig, och både brist på information och oförmåga att knyta kontakter skapar marknadshinder. Företagen tycker ofta också att det är svårt att både ta till sig teknik som inte hör hemma på deras traditionella verksamhetsområde och att tillägna sig ny kompetens. Innovation kan innebära stora ekonomiska risker, lönsamheten kan låta vänta på sig på grund av utvecklingssvårigheter och framgång och misslyckande kanske inte behandlas neutralt i skattesystemet. Det finns kanske inte tillräckligt med kompetens för att utnyttja möjligheterna. De institutionella hindren kan liksom lagstiftningen försena eller underminera etableringen av nya marknader liksom tillträdet till dem. Konkurslagstiftningen kan verka mycket hämmande på viljan att ta företagarrisker på grund av rädslan för misslyckande. Dessutom kan ekonomiska omständigheter vara avgörande för om innovation sker eller inte. Utvecklingen av ett företagsklimat som främjar entreprenörskap, konkurrenskraft och innovation bör innefatta förbättringar genom företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer, särskilt för ökad konkurrenskraft, färre byråkratiska hinder för små och medelstora företag samt bättre lagstiftning för företagsklimat, företagsöverlåtelser, bildande av företag och skapande av tillväxt och innovation.

(34)

Dessa hinder för innovationsteknikens möjligheter att få tillträde till marknaden gäller särskilt miljötekniken. Marknadspriserna återspeglar ofta inte helt miljökostnaderna för produkter och tjänster. Den del av kostnaderna som inte återspeglas i marknadspriserna får bäras av samhället som helhet snarare än av dem som gett upphov till nedsmutsningen. Detta marknadsmisslyckande tillsammans med gemenskapens intresse av att bevara resurserna, förhindra nedsmutsning och skydda miljön motiverar större stöd till miljöinnovationen.

(35)

Med sina innovationsåtgärder vill gemenskapen stödja utvecklingen av medlemsstaternas och regionernas innovationspolitik och göra det lättare att utnyttja synergieffekterna mellan nationell, regional och europeisk innovationspolitik och stödåtgärderna. Gemenskapen kan underlätta transnationellt utbyte, ömsesidigt lärande och nätverksamhet och driva på samarbetet kring innovationspolitiken. Nätverksamhet mellan intressenterna är nyckeln till att underlätta flödet av de kunskaper och idéer som innovation kräver.

(36)

Den rådsresolution som antogs av rådet (telekommunikation) i Bryssel den 9 december 2004 utgör grunden till förslaget till nytt initiativ om informationssamhället för att stärka informationssamhällets bidrag till Europas prestanda. I sitt ovannämnda meddelande av den 2 februari 2005 föreslår kommissionen att fokus riktas på ansträngningarna att ”åstadkomma en starkare och hållbar tillväxt och att skapa fler och bättre arbetstillfällen”. Det framhävs att IKT-användningen inom både den privata och den offentliga sektorn är viktig för att förbättra Europas innovationsförmåga och konkurrenskraft. IKT-stödprogrammet bör därför inrättas.

(37)

Åtgärder inom ramen för ”IKT-stödprogrammet” bör också bidra till målen för strategi i2010, samtidigt som man beaktar andra gemenskapsprogram på IKT-området för att undvika dubblering av insatserna.

(38)

IKT är ryggraden i kunskapsekonomin. Den svarar för ungefär hälften av produktivitetstillväxten i dagens ekonomi och tillhandahåller unika lösningar på viktiga utmaningar för samhället. En förbättrad offentlig sektor och bättre tjänster av allmänt intresse måste skapas i nära anslutning till den relevanta gemenskapspolitiken, t.ex. på områdena folkhälsa, utbildning, miljö, transporter, den inre marknadens utveckling och konkurrens.

(39)

Spridning och god användning av innovativa IKT-baserade lösningar bör stimuleras, i synnerhet vad gäller tjänster inom områden av allmänt intresse, till exempel för att förbättra livskvaliteten för missgynnade grupper i samhället såsom funktionshindrade personer och äldre. Gemenskapens stöd bör också underlätta samordningen och tillämpningen av åtgärder för att utveckla informationssamhället i medlemsstaterna.

(40)

I den utvärdering av eTEN-programmet (Trans European Network for Telecom) som gjorts efter halva tiden rekommenderas att gemenskapsinsatser skall styras av efterfrågan då det gäller projekt som ger stöd till transeuropeiska tjänster inom områden av allmänt intresse.

(41)

I kommissionens meddelanden om e-förvaltning och e-hälsovård och därtill hörande slutsatser från rådet efterlyses ökade insatser för innovation, utbyte av goda erfarenheter och driftskompabilitet och fastställs behovet av fler synergieffekter mellan närstående gemenskapsprogram. Driftskompatibilitet är mycket viktigt för informationssamhällets utveckling.

(42)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (17), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (18) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (19) har lagstiftning utarbetats för att behandla utmaningarna med digitalt innehåll i informationssamhället.

(43)

Olika rutiner i medlemsstaterna skapar fortfarande tekniska hinder för tillträde till och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn i unionen.

(44)

Gemenskapens verksamhet på området digitalt innehåll bör beakta gemenskapens flerspråkiga och mångkulturella särart.

(45)

I artikel 174 i fördraget föreskrivs ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna, vilka förutom förnybara energikällor omfattar olja, naturgas och fasta bränslen, som är väsentliga energikällor men som också är det största upphovet till koldioxidutsläpp.

(46)

I kommissionens grönbok ”Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning” uppges det att unionen blir alltmer beroende av externa energikällor och att dess beroende skulle kunna stiga till 70 % inom 20–30 år. Därför betonas vikten av att skapa en balans mellan tillgångspolitiken och tydliga åtgärder för att klara efterfrågan och där efterlyses en bättre styrd och mer miljövänlig konsumtion, främst inom transport- och byggnadssektorerna. Där krävs också att utvecklingen av nya och förnybara energikällor prioriteras då det gäller energitillgången med hänsyn till faran med den globala uppvärmningen och för att nå det mål som redan ställts upp genom tidigare handlingsplaner och resolutioner om att 12 % av energin skall härröra från förnybara källor i den interna bruttokonsumtionen senast 2010.

(47)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (20) skall medlemsstaterna sätta upp nationella vägledande mål som är förenliga med gemenskapens övergripande vägledande mål på 12 % av den nationella bruttoenergianvändningen 2010 och särskilt med den vägledande andelen el producerad från förnybara energikällor på 22,1 % av gemenskapens totala elanvändning senast 2010. I kommissionens meddelande av den 26 maj 2004, ”Andelen förnybar energi i EU”, varnas det för att målet på en 12-procentig andel förnybar energi i gemenskapens totala energikonsumtion år 2010 inte kommer att kunna nås utan ansenliga kompletterande insatser.

(48)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (21) skall medlemsstaterna tillämpa minimikrav avseende energiprestanda på nya och befintliga byggnader för att säkerställa energicertifiering av byggnaderna och att kräva regelbundna inspektioner av varmvattenberedare och luftkonditioneringssystem i byggnader.

(49)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (22) skall medlemsstaterna säkerställa att en minsta andel biobränslen och andra förnybara bränslen placeras på deras marknad.

(50)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och ändring av direktiv 92/42/EEG (23) skall medlemsstaterna göra en analys av respektive nationell potential för användning av högeffektiv kraftvärme och upprätta stödplaner som återspeglar de konstaterade nationella potentialerna.

(51)

För att underlätta genomförandet av dessa gemenskapsåtgärder, för att få större marknadsgenomslag för förnybara energikällor och för att förbättra energieffektiviteten behövs det särskilda stimulansprogram på EU-nivå, så att det skapas förutsättningar för en övergång till hållbara energisystem, främst för att stödja standardisering av den utrustning som producerar eller konsumerar förnybara energikällor, för att öka spridningen av tekniken och för att sprida bästa praxis för hanteringen av efterfrågan. Samma gäller gemenskapens åtgärder för märkning av energieffektiviteten på dels elektrisk och elektronisk utrustning, dels kontors- och kommunikationsutrustning och för standardisering av belysnings-, värme- och luftkonditioneringsutrustning. Programmet ”Intelligent energi – Europa” bör därför inrättas.

(52)

Programmet ”Intelligent energi – Europa” bör bidra till uppnåendet av de allmänna målen att förbättra energidiversifieringen och försörjningstryggheten samt stärka företagens konkurrenskraft i unionen, särskilt när det gäller de små och medelstora företagen, samtidigt som miljön skyddas och internationella åtaganden på detta område respekteras. Åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i detta särskilda program bör också fokusera på tekniska förbättringar av produktionsprocesser och verka för effektivitetsvinster genom förbättrad transportlogistik.

(53)

För att den etablerade strategin för hållbar energi skall kunna utveckla sin fulla kraft krävs det inte bara kontinuitet i gemenskapens stöd till politiska åtgärder och undanröjande av förekommande icke-tekniska hinder genom fler stimulanskampanjer, utan framför allt stöd till ökade investeringar och stimulans till ökad användning av innovativ teknik i hela gemenskapen.

(54)

Förutom att de ger miljömässiga fördelar tillhör de förnybara energikällorna och energieffektiviteten de snabbast växande branscherna inom gemenskapen och de skapar nya och innovativa arbeten. Den europeiska industrin för förnybar energi är världsledande vad gäller utveckling av teknik för produktion av elektricitet ur förnybar energi. Sådan teknik främjar den ekonomiska och sociala sammanhållningen och motverkar slöseri med resurser.

(55)

Beslut nr 1230/2003/EG upphör att gälla den 31 december 2006.

(56)

Tre av de fyra specialområdena i det program som inrättades genom beslut nr 1230/2003/EG bör få en fortsättning i detta ramprogram: i) främjande av energieffektivitet och rationell användning av energiresurser (”Save”), ii) främjande av nya och förnybara energikällor (”Altener”) och iii) främjande av energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor inom transportväsendet (”Steer”).

(57)

Den internationella dimension (”Coopener”) av programmet, som inrättades genom beslut nr 1230/2003/EG, bör fortsätta inom ramen för de nya gemenskapsinstrumenten för externt bistånd som en del av ett tematiskt program om miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, bl.a. energi. Det bör emellertid finnas en nära koppling mellan den relevanta delen av detta tematiska program och programmet ”Intelligent energi – Europa” för att hjälpa små och medelstora företag att dra nytta av de potentiella marknader för intelligent energi som finns utanför EU.

(58)

I enlighet med principerna om goda styrelseformer och bättre lagstiftning gav kommissionen oberoende experter i uppdrag att göra en förhandsbedömning av ett nytt flerårigt gemenskapsprogram på energiområdet som efterföljare till det nuvarande programmet ”Intelligent energi – Europa” efter den 31 december 2006. I sin rapport menar experterna att det är nödvändigt att säkerställa en fortsättning av programmet ”Intelligent energi – Europa” efter 2006 och att bygga ut det till ett mera omfattande och ambitiöst instrument. Det programmet bör även ha som mål att ytterligare öka Europas styrka och kompetens på området hållbara energitekniker och tillämpningen av dessa.

(59)

Behovet av att uppnå användarvänlighet och förenklad administration bör beaktas när ramprogrammet genomförs. Kommissionen bör offentliggöra och ge stor spridning åt en användarhandbok där det fastställs en klar, enkel och genomblickbar ram av allmänna principer för stödmottagarnas deltagande i ramprogrammet. Detta bör särskilt underlätta de små och medelstora företagens deltagande. Användarhandboken bör innehålla information om stödmottagarnas rättigheter och skyldigheter; finansiella bestämmelser om exempelvis stödberättigade kostnader och stödnivåer; underliggande principer för administrativa regler och förfaranden, inte minst användarvänliga ansökningsförfaranden som inbegriper en ansökningsprocess i två steg där så är lämpligt och villkoret att ett sådant förfarande inte leder till att tiden mellan bedömningen av förslag och undertecknandet av kontraktet förlängs; regler för användning och spridning av projektresultat samt principer för bedömning och val av och kontraktstilldelning för förslag.

(60)

Kommissionen kan, på grundval av en positiv kostnads- och nyttoanalys, använda sig av ett nytt eller ett redan befintligt genomförandeorgan för genomförandet av ramprogrammet, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (24).

(61)

Programmet bör även främja diskussioner om framtida strukturer för och behov av europeiska politiska innovationsstrategier.

(62)

Eftersom målen för detta beslut, nämligen att öka gemenskapens konkurrenskraft och innovation, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av behovet av multilaterala partnerskap, transnationell rörlighet och informationsutbyte över hela gemenskapen och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(63)

De åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (25).

(64)

Med tanke på de frågor som behandlas i de särskilda programmen bör kommissionen bistås av olika kommittéer för genomförandet av varje enskilt program. Dessa kommittéer kommer regelbundet att sammanträda vid en och samma tidpunkt i syfte att möjliggöra gemensamma möten för att diskutera övergripande frågor av gemensam betydelse, i enlighet med vad som fastställs av EIP:s förvaltningskommitté (EIPC) i samarbete med kommissionen.

(65)

I syfte att förbättra samstämmigheten mellan ramprogrammets delar och öka dess effektivitet bör en rådgivande strategikommitté för konkurrenskraft och innovation bistå kommissionen.

(66)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 456/2005/EG av den 9 mars 2005 om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att göra digitalt innehåll i Europa mer tillgängligt, användbart och exploaterbart (26) inrättas ett flerårigt program, känt som ”eContentplus”. Det beslutet löper ut den 31 december 2008. De åtgärder som avses göra digitalt innehåll i Europa lättare tillgängligt och mera användbart bör efter detta datum fortsättningsvis vidtas i enlighet med IKT-stödprogrammet som inrättas genom det här beslutet.

(67)

Åtgärderna i beslut 96/413/EG bör integreras i Programmet för entreprenörskap och innovation. Beslut 96/413/EG bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation

Artikel 1

Inrättande av programmet

1.   Härmed inrättas ett ramprogram för gemenskapens insatser på områdena konkurrenskraft och innovation, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företags behov, som omfattar perioden från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013 (nedan kallat ”ramprogrammet”).

2.   Ramprogrammet skall bidra till den konkurrenskraft och innovationskapacitet som gemenskapen har i sin egenskap av avancerat kunskapssamhälle, där en hållbar utveckling baseras på såväl en kraftig ekonomisk tillväxt som en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft och med en hög skyddsnivå och förbättrad miljökvalitet.

3.   Ramprogrammet skall inte omfatta sådana åtgärder inom forskning, teknisk utveckling och demonstration som genomförs i enlighet med artikel 166 i fördraget. Det skall bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och innovation samt främja alla former av innovation.

Artikel 2

Mål

1.   Ramprogrammet skall ha följande mål:

a)

Att utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag.

b)

Att främja alla former av innovation, däribland miljöinnovation.

c)

Att påskynda utvecklingen av ett hållbart, konkurrenskraftigt och innovativt informationssamhälle för alla.

d)

Att främja dels energieffektivitet, dels nya och förnybara energikällor i alla sektorer, däribland transportsektorn.

2.   Ramprogrammets mål skall uppfyllas genom följande särskilda program som inrättas enligt avdelning II (i det följande benämnda ”de särskilda programmen”):

a)

Programmet för entreprenörskap och innovation.

b)

Stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik (IKT).

c)

Programmet ”Intelligent energi – Europa”.

Artikel 3

Budget

1.   Finansieringsramen för genomförande av ramprogrammet skall uppgå till 3 621 300 000 EUR.

2.   Bilaga I innehåller en preliminär budgetfördelning för de särskilda programmen.

3.   Budgetmyndigheten skall inom budgetramen bevilja de tillgängliga årliga anslagen.

Artikel 4

Medverkan av tredjeländer

Ramprogrammet skall vara öppet för följande länders deltagande:

a)

Efta-länder som är medlemmar i EES, enligt villkoren i EES-avtalet.

b)

Anslutningsländer och kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, enligt de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i gemenskapsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet.

c)

Länder på Västra Balkan, enligt de villkor som skall avtalas med de länderna efter ingåendet av ramavtal om deras deltagande i gemenskapsprogram.

d)

Andra tredjeländer, när avtal och förfaranden ger utrymme för detta.

KAPITEL II

Ramprogrammets genomförande

Artikel 5

Årliga arbetsprogram

1.   Kommissionen skall anta årliga arbetsprogram för de särskilda programmen i enlighet med förfarandet i artikel 46.2, med beaktande av behovet av anpassning till framtida utveckling, särskilt efter halvtidsutvärderingen.

Kommissionen skall säkerställa att årliga arbetsprogram genomförs samt på ett uttömmande sätt och utan dröjsmål informera Europaparlamentet om utarbetandet och genomförandet av dem.

2.   Ändringar av de årliga arbetsprogram som rör budgetmedel överstigande 1 miljon EUR skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 46.2.

Artikel 6

Gemensamma genomförandeåtgärder för ramprogrammet

1.   De instrument som beskrivs i avsnitt 2 i kapitel I, avsnitt 2 i kapitel II och avsnitt 2 i kapitel III i avdelning II skall utgöra en gemensam verktygslåda för ramprogrammet. De kan även användas för att uppnå målen i varje särskilt programenligt vad som föreskrivs i det relevanta årliga arbetsprogrammet. En uttömmande och detaljerad förteckning över instrument skall ingå i den användarhandbok som avses i artikel 47.

2.   Den finansiering som beviljas skall fullt ut överensstämma med gemenskapens regler för statligt stöd och därtill knutna instrument. Gemenskapens bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar skall tillämpas. Principerna om öppenhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv skall beaktas.

Artikel 7

Tekniskt bistånd

Den finansieringsram som fastställs i detta beslut kan också täcka nödvändiga utgifter i samband med förberedande insatser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för ett faktiskt och effektivt genomförande av detta beslut och uppfyllandet av dess mål.

Sådana insatser kan främst inbegripa undersökningar, möten, informationsverksamhet, publikationer, utgifter för IT-verktyg, system och nät för utbyte och behandling av uppgifter, samt alla andra utgifter för teknisk, vetenskaplig och administrativ hjälp och expertis som kommissionen kan komma att behöva vid genomförandet av detta beslut.

Artikel 8

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen skall löpande övervaka genomförandet av ramprogrammet och dess särskilda program. Kommissionen skall även göra en bedömning av synergieffekter inom ramprogrammet och med andra kompletterande gemenskapsprogram och om möjligt med nationella program som unionen medfinansierar. I förekommande fall skall kommissionen undersöka jämställdhetsperspektivet och respekten för principen om icke-diskriminering i programverksamheten.

Kommissionen skall ta fram en årlig genomföranderapport om ramprogrammet och om varje särskilt program, där den undersöker de verksamheter som fått stöd med avseende på deras finansiella genomförande, resultat och, om möjligt, konsekvenser. Den årliga rapporten om det särskilda programmet ”Entreprenörskap och innovation” skall tydligt beskriva miljöinnovationsverksamheten.

2.   Ramprogrammet och dess särskilda program skall bli föremål för halvtids- och slututvärderingar. I dessa skall man bl.a. undersöka programmens relevans, enhetlighet och synergieffekter, genomslagskraft, effektivitet, hållbarhet och nytta samt, då det är möjligt och lämpligt, hur stödet fördelats på olika sektorer. I slututvärderingen skall man dessutom undersöka i vilken utsträckning som målen för ramprogrammet i sin helhet samt för vart och ett av dess särskilda program har uppfyllts.

I såväl halvtidsutvärderingarna som slututvärderingarna skall man använda avpassade metoder för att mäta effekten av ramprogrammet och vart och ett av de särskilda programmen avseende deras mål, inklusive konkurrenskraft, innovation, entreprenörskap, produktivitetsökning, sysselsättning och miljö.

Även kvaliteten på de tjänster som avses i artikel 21.2, och som tillhandahålls av nätverkspartner, skall undersökas. I halvtidsutvärderingarna kan också ingå delar av efterhandsutvärderingar som rör tidigare program.

3.   Halvtids- och slututvärderingarna av de särskilda delprogrammen och de nödvändiga budgetanslagen skall ingå i de respektive årliga arbetsprogrammen.

I de årliga arbetsprogrammen skall det fastställas en uppsättning mätbara mål för varje särskild åtgärd, och det skall utvecklas lämpliga utvärderingskriterier och en uppsättning kvantitativa och kvalitativa indikatorer i syfte att mäta effektiviteten när det gäller att få resultat som bidrar till att målen i ramprogrammet i sin helhet och målen i det berörda särskilda programmet uppnås.

Halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet och de nödvändiga budgetanslagen skall ingå i det årliga arbetsprogrammet för programmet för entreprenörskap och innovation.

4.   Halvtidsutvärderingen av ramprogrammet skall vara avslutad den 31 december 2009, och slututvärderingen den 31 december 2011.

Halvtids- och slututvärderingarna av de särskilda programmen skall göras på ett sådant sätt att resultaten kan användas i halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet.

5.   Kommissionen skall meddela Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén de årliga genomföranderapporterna samt resultaten av halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet och dess särskilda program.

Artikel 9

Skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen skall se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom såväl förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som effektiva kontroller och krav på återbetalning av felaktigt utbetalade medel och, i sådana fall då oegentligheter upptäcks, genom påföljder som är effektiva, proportionella och avskräckande, i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, samt med förordning (EG) nr 1073/1999.

2.   När det gäller gemenskapsåtgärder som finansieras enligt detta beslut skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på alla överträdelser av en bestämmelse i gemenskapsrätten, även överträdelser av avtalsförpliktelser som grundar sig på ramprogrammet, som är följden av en ekonomisk aktörs handlingar eller underlåtenhet och som har lett eller skulle ha kunnat leda till negativa ekonomiska effekter för Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller sådana budgetar som de förvaltar, till följd av en oberättigad utgift.

3.   Alla genomförandeåtgärder som följer av detta beslut skall särskilt innehålla bestämmelser om att kommissionen eller en företrädare som den utsett skall utöva övervakning och finansiell tillsyn samt om att Europeiska revisionsrätten skall utföra revision, om så är nödvändigt på platsen.

AVDELNING II

DE SÄRSKILDA PROGRAMMEN

KAPITEL I

Programmet för entreprenörskap och innovation

Avsnitt 1

Mål och insatsområden

Artikel 10

Inrättande och mål

1.   Härmed inrättas programmet för entreprenörskap och innovation till stöd för företagsamhet, särskilt små och medelstora företag, entreprenörskap, innovation, inbegripet miljöinnovation, och industriell konkurrenskraft.

2.   Syftet med programmet för entreprenörskap och innovation är att stödja, förbättra, uppmuntra och främja följande:

a)

Tillgången till finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen och investeringar i innovationsverksamhet.

b)

Skapande av gynnsamma villkor för samarbete mellan små och medelstora företag, särskilt inom området gränsöverskridande samarbete.

c)

Alla former av innovation i företagen.

d)

Miljöinnovation.

e)

Entreprenörskap och innovationskultur.

f)

Företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer.

Artikel 11

Tillgången till finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen

Insatser som rör finansiering för små och medelstora företag i nyetablerings- och tillväxtfasen och för investeringar i innovationsverksamhet, däribland miljöinnovation, kan bestå i följande:

a)

Ökning av investeringar som härrör från riskkapitalfonder och investeringsinstrument som förvaltas av företagsänglar.

b)

Förstärkning av skuldfinansieringsinstrument för små och medelstora företag.

c)

Förbättring av de finansiella villkoren för och investeringsbenägenheten hos små och medelstora företag.

Artikel 12

Samarbete mellan små och medelstora företag

Insatser som rör samarbete mellan små och medelstora företag kan bestå i följande:

a)

Utveckling av tjänster till stöd för små och medelstora företag.

b)

Bidrag till åtgärder för att hjälpa och uppmuntra små och medelstora företag att samarbeta med andra företag och andra innovationsaktörer över gränserna; häri ingår även små och medelstora företags deltagande i standardiseringsarbete på EU-nivå och internationellt.

c)

Främjande och underlättande av internationellt samarbete mellan företag inklusive på regional nivå och genom nätverk för små och medelstora företag som främjar samordning och utveckling av deras ekonomiska och industriella verksamhet.

Artikel 13

Innovationsverksamhet

Insatser som rör innovation kan bestå i följande:

a)

Utveckling av sektorsspecifik innovation, projektsammanslutningar, innovationsnätverk, offentlig-privata innovationspartnerskap och samarbete med relevanta internationella organisationer, samt användning av innovationsförvaltning.

b)

Stöd till nationella och regionala program för innovation inom företagen.

c)

Stöd till användning av innovativ teknik och innovativa koncept liksom innovativ tillämpning av befintlig teknik och befintliga koncept.

d)

Stödtjänster för transnationell kunskaps- och tekniköverföring och för skydd och förvaltning av immateriell och industriell äganderätt.

e)

Utveckling och utforskning av nya typer av innovationstjänster.

f)

Utveckling av teknik och kunskap genom arkivering och överföring av uppgifter.

Artikel 14

Miljöinnovationsverksamhet

Insatser som rör miljöinnovation kan bestå av:

a)

Stöd till användning av miljöteknik och miljöinnovationsverksamhet.

b)

Saminvestering i riskkapitalfonder som, bland annat, tillhandahåller eget kapital till företag som investerar i miljöinnovation i enlighet med förfarandet i bilaga II.

c)

Utveckling av nätverk och sammanslutningar för miljöinnovation och offentlig-privata partnerskap för miljöinnovation, utveckling av innovativa företagstjänster som underlättar eller främjar miljöinnovation.

d)

Främjande av nya och integrerade tillvägagångssätt när det gäller miljöinnovation på områden miljöförvaltning och miljövänlig utformning av produkter, tillverkningsmetoder och tjänster med beaktande av deras hela livscykel.

Artikel 15

Entreprenörskaps- och innovationskultur

Insatser som rör entreprenörskaps- och innovationskultur kan bestå i följande:

a)

Uppmuntran av entreprenörskapstänkande, entreprenörskapskompetens och entreprenörskapskultur samt skapande av bättre balans mellan risker och belöning inom företagande, särskilt för kvinnor och unga.

b)

Uppmuntran till skapande av en företagsmiljö där innovation, företagsutveckling och tillväxt gynnas.

c)

Stöd till politikutveckling och samarbete mellan olika aktörer inbegripet transnationellt samarbete mellan nationella och regionala programförvaltare, särskilt i syfte att främja inriktning på små- och medelstora företag i programmen och åtgärderna.

d)

Främjande av bildande och överlåtelse av företag.

Artikel 16

Företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer

Verksamhet som rör företags- och innovationsrelaterade ekonomiska och administrativa reformer kan bestå i följande:

a)

Insamling av uppgifter, resultatanalys och resultatövervakning, samt utveckling och samordning av politikområden.

b)

Bidrag till fastställande och främjande av konkurrensstrategier för industri- och tjänstesektorerna.

c)

Stöd till erfarenhetsutbyte i nationella , regionala och lokala förvaltningar för höjd kompetens och kvalitet.

Avsnitt 2

Införande

Artikel 17

Gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag

1.   Gemenskapens finansiella instrument skall användas med målet att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering i vissa faser av sin livscykel: såddfas, företagsetablering, expansion och företagsöverlåtelse. De relevanta instrumenten skall omfatta små och medelstora företags investeringar inom verksamhet såsom teknisk utveckling, innovation, inbegripet miljöinnovation, och tekniköverföring och expansion över gränserna av deras verksamhet.

2.   De instrument som avses i punkt 1 är följande:

a)

Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF).

b)

Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG).

c)

Systemet för kapacitetsuppbyggnad (CBS).

3.   Genomförandeåtgärderna för de olika instrumenten fastställs i bilaga II.

Artikel 18

Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF)

1.   Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) skall förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF) på kommissionens vägnar.

GIF skall ha till uppgift att

a)

bidra till etablering och finansiering av små och medelstora företag och begränsning av obalansen på marknaden för egenkapital och riskkapital, som hindrar små och medelstora företag från att utnyttja sin tillväxtpotential, i syfte att förbättra en europeisk riskkapitalmarknad,

b)

stödja innovativa små och medelstora företag med hög tillväxtpotential, särskilt sådana som sysslar med forskning, utveckling och annan innovationsverksamhet.

2.   GIF skall utgöras av följande två delar:

Den första delen, kallad GIF1, skall omfatta investeringar på ett tidigt stadium (såddfas och företagsetablering). Den skall investera i specialiserade riskkapitalfonder, såsom fonder för investeringar på ett tidigt stadium, fonder som arbetar regionalt, fonder som är inriktade på särskilda sektorer, särskild teknik eller forskning och teknisk utveckling och fonder som är knutna till företagskuvöser, som i sin tur skall förse små och medelstora företag med kapital. Den kan också saminvestera i fonder och investeringsinstrument som förvaltas av företagsänglar.

Den andra delen, kallad GIF2, skall täcka investeringar i expansionsfasen och investera i specialiserade riskkapitalfonder, som i sin tur skall tillhandahålla sekundärt egenkapital eller egenkapital för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxtpotential i expansionsfasen. Vid GIF2-investeringar skall kapital till företagsförvärv eller ersättningskapital undvikas, till den del kapitalet är avsett att användas i samband med utförsäljning av tillgångar.

GIF får investera i finansiella intermediärer genom att när så är lämpligt arbeta med nationella eller regionala system som skall främja företag som investerar i småföretag.

Utöver det kapital som tillhandahålls av GIF skall merparten av det kapital som investeras i någon fond tillhandahållas av investerare som arbetar enligt marknadsekonomiska principer, oavsett investerarnas rättsliga ställning och ägarstruktur.

Artikel 19

Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG)

1.   Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) skall förvaltas av EIF på kommissionens vägnar.

SMEG skall ha till uppgift att

a)

utställa motgarantier eller i förekommande fall garantier som kompletterar de garantisystem som används i de bidragsberättigade länderna,

b)

utställa direkta garantier för alla andra lämpliga finansiella intermediärer.

2.   SMEG skall utgöras av följande fyra delar:

Den första delen, a) skuldfinansiering via lån eller leasing, skall minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering, vilka beror antingen på en förmodad högre risk i samband med investeringar i vissa former av kunskapsrelaterad verksamhet såsom teknisk utveckling, innovation och tekniköverföring, eller på bristande säkerheter.

Den andra delen, b) mikrokreditfinansiering, skall uppmuntra finansinstitut att spela en större roll för lånetillgången när det gäller mindre belopp som normalt sett skulle innebära proportionellt sett högre hanteringskostnader per enhet för låntagare med otillräckliga säkerheter. Förutom garantier eller motgarantier får finansiella intermediärer ta emot stöd för att delvis kompensera de höga administrativa kostnaderna vid mikrokreditfinansiering.

Den tredje delen, c) garantier för investeringar av egenkapital eller sekundärt egenkapital i små och medelstora företag, skall omfatta investeringar som tillhandahåller såddkapital och/eller kapital i etableringsfasen och av överbryggningsfinansiering; syftet skall vara att minska de särskilda svårigheter som hänger ihop med små och medelstora företags svaga finansiella struktur, liksom sådana svårigheter som uppstår vid företagsöverlåtelser.

Den fjärde delen, d) värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar, skall mobilisera kompletterande skuldfinansiering för små och medelstora företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med de berörda instituten. Stöd till dessa transaktioner ges på villkor att finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda likviditeten av det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning till små och medelstora företag inom en rimlig tidsperiod. Storleken på denna skuldfinansiering skall beräknas utifrån storleken på den portföljrisk som det finns säkerhet för och den skall tillsammans med löptiden förhandlas fram med varje enskild kreditgivare.

Artikel 20

CBS

1.   CBS skall förvaltas tillsammans med internationella finansinstitut, inklusive Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), EIF och Europarådets utvecklingsbank (CEB).

CBS skall ha till uppgift att

a)

höja investerings- och teknikexpertisen hos fonder eller andra finansiella intermediärer som investerar i innovativa små och medelstora företag eller små och medelstora företag med tillväxtpotential,

b)

stimulera kredittillgången för små och medelstora företag genom att förbättra kreditbedömningsförfarandena i samband med utlåning till små och medelstora företag.

2.   CBS skall bestå av såddkapitalinsatsen och partnerskapsinsatsen.

Såddkapitalsinsatsen skall tillhandahålla bidrag för att stimulera tillgången på riskkapital för innovativa små och medelstora företag och andra sådana företag med tillväxtpotential, inbegripet de inom den traditionella ekonomisektorn, genom stöd till fonder som investerar i företag i sådd- och nyetableringsfasen eller liknande organisationer. Stöd får också tillhandahållas för långsiktig rekrytering av ytterligare personal med specifik kunskap om investeringar eller teknik.

Partnerskapsinsatsen skall tillhandahålla bidrag till finansiella intermediärer för att täcka kostnaderna för tekniskt bistånd för att förbättra deras kreditbedömningsförfaranden för skuldfinansiering för små och medelstora företag, med målet att stimulera tillgången på finansiering för sådana företag i länder där banksektorn ännu inte är så utvecklad.

När det gäller Partnerskapsinsatsen skall med ”länder där banksektorn ännu inte är så utvecklad” förstås som länder där de inhemska krediterna i procent av landets bruttonationalprodukt är betydligt lägre än gemenskapens genomsnitt enligt relevanta uppgifter som fastställts av Europeiska centralbanken eller Internationella valutafonden.

Partnerskapsinsatsen skall stödja de kreditposter eller den riskdelning som internationella finansinstitut ställer till förfogande för partnerbanker eller finansinstitut i de bidragsberättigade länderna. En betydande del av insatsen avser förbättring av bankernas och de övriga finansinstitutens kapacitet att bedöma den kommersiella livsdugligheten hos projekt där miljöinnovation är en väsentlig beståndsdel.

Artikel 21

Tjänster till stöd för företag och innovation

1.   Tjänster till stöd för företag och innovation, särskilt små och medelstora företag, skall uppmuntras.

2.   Med beaktande av den vedertagna erfarenheten och kunskapen hos de nuvarande europeiska näten till stöd för företagen kan nätverkspartner beviljas finansiellt stöd främst för följande tjänster:

a)

Tjänster som rör information, feedback, företagssamarbete och internationalisering.

b)

Tjänster som rör innovation samt överföring av både teknik och kunskap.

c)

Tjänster som uppmuntrar små och medelstora företags deltagande i sjunde ramprogrammet för FoTUD.

Närmare uppgifter om dessa tjänster finns i bilaga III.

3.   Kommissionen skall välja ut nätverkspartner genom inbjudningar att lämna förslag när det gäller de olika tjänster som avses i punkt 2. Därefter kan kommissionen upprätta ett rampartnerskapsavtal med utvalda nätverkspartner och där ange vilken typ av verksamhet som skall erbjudas, vilket förfarande som skall användas vid beviljandet av bidrag till dem samt alla parters allmänna rättigheter och skyldigheter. Rampartnerskapen kan omfatta hela programmets löptid.

4.   Utöver de tjänster som avses i punkt 2, får kommissionen tillhandahålla finansiellt stöd till genomförandet av annan verksamhet som ramprogrammet omfattar efter inbjudningar att lämna förslag som får rikta sig endast till nätverkets partner. Dessa tjänster skall erbjuda garantier för att berörda parter och eventuella sökande kan få hjälp i omfattande grad med frågor som rör möjligheterna till stöd enligt ramprogrammet.

5.   Kommissionen skall stödja nätverkets partner genom att tillgängliggöra lämplig samordning och operativt stöd. Även organisationer som är etablerade i länder som inte deltar i ramprogrammet kan då få möjlighet att utnyttja detta.

6.   Kommissionen skall försäkra sig om att nätverkets partner samarbetar med varandra och att nätverkspartner som inte själva direkt kan ta hand om ärenden som ställs till dem, sänder dem vidare till en nätverkspartner som har kompetens för detta.

Artikel 22

Pilot- och marknadsintroduktionsprojekt för innovation och miljöinnovation

Gemenskapen skall stödja projekt som gäller en första tillämpning eller marknadsintroduktion av innovativ teknik eller miljöinnovationsteknik och innovativa produkter eller metoder med relevans för hela gemenskapen, som redan framgångsrikt har demonstrerats tekniskt men som på grund av resterande risker ännu inte har fått något betydande genomslag på marknaden. Dessa projekt skall främja en bredare användning av sådan teknik, sådana produkter eller metoder i de deltagande länderna och underlätta deras introduktion på marknaden.

Artikel 23

Politikanalys, utveckling, samordning och partnerskap

Politikanalyser, utveckling och samordning med deltagande länder kan stödjas genom

a)

undersökningar, uppgiftsinsamling, enkäter och publikationer, så vitt det är möjligt på grundval av officiell statistik,

b)

partnerskap och möten mellan experter, bl.a. från offentliga institutioner, sakkunniga som sänds av små och medelstora företag och andra berörda parter, samt konferenser och andra evenemang,

c)

medvetandehöjande åtgärder, nätverksarbete och annan relevant verksamhet,

d)

jämförande analyser av åstadkomna resultat på nationell och regional nivå samt arbete med bästa praxis, inbegripet dess spridning och genomförande.

Artikel 24

Stödåtgärder för programmet för entreprenörskap och innovation

Kommissionen skall regelbundet åta sig följande uppgifter:

a)

Analys och övervakning av konkurrenskrafts- och sektorsfrågor, inbegripet sådan verksamhet som görs för kommissionens årliga rapport om den europeiska industrins konkurrenskraft.

b)

Förberedelse av konsekvensanalyser av gemenskapsåtgärder som är av särskild relevans för företagens konkurrenskraft som sedan skall offentliggöras så att man kan se vilka områden inom den befintliga lagstiftningen som behöver förenklas eller var det behövs nya lagstiftningsåtgärder för att höja attraktionskraften för innovation i gemenskapen.

c)

Utvärdering av särskilda aspekter eller särskilda genomförandeåtgärder i anknytning till programmet för entreprenörskap och innovation.

d)

Spridning av information i anknytning till programmet för entreprenörskap och innovation.

Avsnitt 3

Det årliga arbetsprogrammet

Artikel 25

Det årliga arbetsprogrammet

Det årliga arbetsprogrammet skall, i linje med målen i artikel 10, innehålla detaljerade uppgifter om

a)

vilka åtgärder som krävs för att genomföra målen,

b)

prioriteringar,

c)

kvalitativa och kvantitativa mål,

d)

lämpliga utvärderingskriterier och kvalitativa och kvantitativa indikatorer för att analysera effektiviteten när det gäller att ge resultat som bidrar till att uppnå målen i de särskilda programmen och ramprogrammet i sin helhet,

e)

operativa tidtabeller,

f)

regler för deltagande,

g)

kriterier för urval och utvärdering av åtgärderna.

I det årliga arbetsprogrammet skall åtgärder för att främja miljöinnovation anges tydligt.

Verksamhet enligt artikel 24 skall inte omfattas av det årliga arbetsprogrammet.

KAPITEL II

IKT-stödprogrammet

Avsnitt 1

Mål och insatsområden

Artikel 26

Inrättande och mål

1.   Härmed inrättas ett program till stöd för politiken för informations- och kommunikationsteknik (”IKT-stödprogrammet”).

2.   IKT-stödprogrammet skall omfatta följande insatser:

a)

Utveckling av ett gemensamt europeiskt informationsområde och stärkande av den inre marknaden för IKT-produkter och IKT-tjänster och IKT-baserade produkter och tjänster.

b)

Stimulans av innovation genom mer omfattande användning av och investering i IKT.

c)

Utveckling av ett informationssamhälle för alla samt mer ändamålsenliga och effektiva tjänster på områden av intresse för allmänheten, liksom förbättring av livskvaliteten.

3.   De insatser som avses i punkt 2 skall genomföras med särskild tonvikt på främjande av och information om de möjligheter och vinster som IKT innebär för medborgare, offentliga myndigheter och företag, särskilt små och medelstora företag.

Artikel 27

Det gemensamma europeiska informationsområdet

Syftena med insatser inom det gemensamma europeiska informationsområdet skall vara

a)

att säkerställa obehindrat tillträde till IKT-baserade tjänster och att inrätta lämpliga ramvillkor för snabbt, relevant och effektivt införande av konvergerande digitala kommunikationer och tjänster, där även driftskompatibilitets- säkerhets- och förtroendeaspekter ingår, inbegripet användandet av öppna standarder,

b)

att förbättra villkoren för utvecklingen av digitalt innehåll med hänsyn tagen till mångspråkighet och kulturell mångfald,

c)

att övervaka det europeiska informationssamhället genom uppgiftsinsamling och analys av utvecklingen, utbudet och användningen av digitala kommunikationstjänster, inbegripet tillväxten av Internet och tillgången till och införandet av bredband samt utvecklingstendenserna när det gäller innehåll och tjänster.

Artikel 28

Innovation genom mer omfattande användning av och investeringar i IKT

Syftena med insatser inom innovation genom bredare användning av och investeringar i IKT skall vara

a)

att främja innovation i processer, tjänster och produkter som fungerar med hjälp av IKT, i synnerhet hos små och medelstora företag och hos myndigheter, med beaktande av nödvändiga kompetenskrav,

b)

att underlätta interaktionen mellan den offentliga och den privata sektorn samt partnerskapsbyggande för att öka innovations- och investeringstakten när det gäller IKT,

c)

att främja och informera om de möjligheter och vinster som IKT och dess nya tillämpningar innebär för såväl medborgare som företag, öka förtroendet och öppenheten för ny IKT samt stimulera debatten på EU-nivå om nya tendenser och ny utveckling inom IKT.

Artikel 29

Ett informationssamhälle för alla, mer ändamålsenliga och effektiva tjänster på områden av intresse för allmänheten, samt förbättring av livskvaliteten

Syftet med insatser som rör utvecklingen av ett informationssamhälle för alla samt ändamålsenligare och effektivare tjänster på områden av intresse för allmänheten, liksom förbättring av livskvaliteten skall vara

a)

att bredda tillgången på IKT, inbegripet digitalt innehåll och det digitala kunnandet,

b)

att stärka förtroendet och stödet för IKT-användning, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas frågor som rör skyddet av privatlivet,

c)

att förbättra kvaliteten, effektiviteten, tillgången och tillgängligheten när det gäller elektroniska tjänster på områden av intresse för allmänheten såväl som IKT-stött deltagande i samhällslivet, inbegripet, i förekommande fall, driftskompatibla gemensamma tjänster på EU-nivå eller gränsöverskridande offentliga tjänster, samt utvecklingen av moduler av gemensamt intresse och utbyte av bästa praxis.

Avsnitt 2

Genomförande

Underavsnitt 1

Genomförande av projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk

Artikel 30

Allmänna anmärkningar

IKT-stödprogrammet kan genomföras via projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk, inklusive insatser för testning och demonstration i stor skala av innovativa offentliga tjänster med en gemensam europeisk dimension.

Projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk skall vara inriktade på att stimulera spridningen och bästa möjliga användning av innovativa IKT-baserade lösningar, särskilt för tjänster på områden av allmänt intresse samt för små och medelstora företag. Gemenskapsstödet skall också underlätta samordningen och genomförandet av insatser för att utveckla informationssamhället generellt i medlemsstaterna.

Artikel 31

Projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk

1.   Följande skall stödjas:

a)

Projekt såsom genomförande-, pilot- och marknadsintroduktionsprojekt.

b)

Bästa praxis-insatser för att sprida kunskap och utbyta erfarenheter i hela gemenskapen.

c)

Tematiska nätverk där många olika berörda parter kan samarbeta mot ett visst mål, så att samordning och överföring av kunskap underlättas.

2.   Projekten skall vara inriktade på främjande av innovation, tekniköverföring och spridning av ny teknik som är mogen att introduceras på marknaden.

Gemenskapen kan bevilja bidrag till budgeten för de projekt som avses i punkt 1 a.

3.   Bästa praxis-insatser skall genomföras i projektsammanslutningar som behandlar särskilda teman och länkas samman genom tematiska nätverk.

Gemenskapens bidrag till de insatser som anges i punkt 1 b skall vara begränsat till direkta kostnader som bedöms vara nödvändiga eller lämpliga för att det särskilda målet för insatsen skall kunna uppnås.

4.   De tematiska nätverken kan vara knutna till bästa praxis-insatser.

Stöd till tematisk verksamhet skall beviljas för de extra bidragsberättigande kostnaderna för nätverkets samordning och genomförande. Gemenskapens bidrag får täcka de stödberättigande extrakostnaderna för åtgärderna.

Underavsnitt 2

Övriga bestämmelser

Artikel 32

Ansökningar

I ansökan om gemenskapsstöd till projekt, bästa praxis-insatser och tematiska nätverk, som avses i artikel 31 skall ingå en ekonomisk plan med en förteckning över finansieringen av projekten, inklusive det ekonomiska stöd som söks från gemenskapen, och allt annat stöd som begärts eller beviljats på annat håll. Sökande som inger ansökningar om andra former av gemenskapsstöd, till exempel tjänster eller undersökningar, får också ombes att lämna information om finansieringen, när så är lämpligt.

Artikel 33

Politikanalys, utveckling och samordning med deltagande länder

Politikanalys, utveckling och samordning med deltagande länder skall stödjas genom

a)

undersökningar, uppgiftsinsamling, enkäter och publikationer, så vitt det är möjligt på grundval av officiell statistik,

b)

möten mellan experter, bl.a. från offentliga institutioner, sakkunniga som sänds av små och medelstora företag och andra berörda parter samt konferenser och andra evenemang,

c)

medvetandehöjande åtgärder, nätverksarbete och annan relevant verksamhet,

d)

jämförande analyser av åstadkomna resultat på nationell och regional nivå samt arbete med bästa praxis, inbegripet dess spridning och genomförande.

Artikel 34

PR, kommunikation, informationsutbyte och informationsspridning

1.   Följande verksamhet kan bedrivas som stöd för genomförandet av IKT-stödprogrammet eller förberedelser av framtida verksamhet:

a)

PR, kunskapsspridning, information och annan kommunikationsverksamhet.

b)

Utbyte av information, kunskap och erfarenhet, konferenser, seminarier, workshops eller andra möten och ledning av projektsammanslutningsverksamhet.

2.   Verksamhet inriktad på utsläppande på marknaden av produkter, processer eller tjänster samt marknadsföring och säljfrämjande åtgärder ger inte rätt till bidrag.

Artikel 35

Projekt av allmänt intresse: upphandling baserad på tekniska specifikationer som fastställs tillsammans med medlemsstaterna

Kommissionen får sätta igång projekt som är av allmänt intresse och omfattar nödvändiga tekniska och organisatoriska uppgifter när detta är nödvändigt för att målen i IKT-stödprogrammet skall uppnås, och när medlemsstaterna har ett klart gemensamt intresse vad gäller spridning på EU-nivå av produkter, tjänster eller centrala beståndsdelar av tjänster. Befintliga initiativ bör beaktas för att undvika överlappande tjänster.

Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna fastställa tekniska specifikationer och genomförandeplaner för sådana projekt. På grundval av de fastställda gemensamma tekniska specifikationerna och genomförandeplanerna skall kommissionen publicera upphandlingsmeddelanden för genomförandet av de berörda projekten. Dessa upphandlingsmeddelanden skall genomföras av kommissionen ensam på grundval av gemenskapens regler om offentlig upphandling.

Avsnitt 3

Det årliga arbetsprogrammet

Artikel 36

Det årliga arbetsprogrammet

Det årliga arbetsprogrammet skall, i linje med målen i artikel 26 innehålla detaljerade uppgifter om

a)

vilka åtgärder som krävs för att genomföra målen,

b)

prioriteringar,

c)

kvalitativa och kvantitativa mål,

d)

lämpliga utvärderingskriterier och kvalitativa och kvantitativa indikatorer för att analysera effektiviteten när det gäller att ge resultat som bidrar till att uppnå målen i de särskilda programmen och i ramprogrammet i sin helhet,

e)

operativa tidtabeller,

f)

regler för deltagande,

g)

kriterier för urval och utvärdering av åtgärderna.

KAPITEL III

Programmet Intelligent energi – Europa

Avsnitt 1

Mål och insatsområden

Artikel 37

Inrättande och mål

1.   Härmed inrättas programmet ”Intelligent energi – Europa” till stöd för energieffektivitet, förnybara energikällor och energidiversifiering. Programmet skall bidra till att säkerställa hållbar energi för Europa och samtidigt stärka Europas konkurrenskraft.

2.   Programmet Intelligent energi – Europa skall i synnerhet omfatta åtgärder för

a)

att utveckla energieffektivitet och främja rationell användning av energikällor,

b)

att främja nya och förnybara energikällor och stödja energidiversifiering,

c)

att främja energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor vid transporter.

Artikel 38

Operativa mål

Verksamheten inom programmet Intelligent energi – Europa skall vara inriktad på följande:

a)

Tillhandahållande av sådan hjälp som krävs för förbättrad hållbarhet, för utveckling av städers och regioners potential samt för förberedelse av de lagstiftande åtgärder som behövs för att de strategiska målen skall uppnås; utveckling av metoder och instrument för att följa upp, övervaka och utvärdera konsekvenserna av de åtgärder som gemenskapen och dess medlemsstater vidtar på de områden som programmet omfattar.

b)

Förstärkning av investeringarna överallt i medlemsstaterna i den nya och mest högpresterande tekniken inom energieffektivitet, förnybara energikällor och energidiversifiering, även inom transport, genom att man överbryggar gapet mellan framgångsrik demonstration av innovativ teknik och det genomslag den verkligen får på marknaden i bred skala, för att ge hävstångseffekt åt investeringarna inom den offentliga och privata sektorn, främja teknik som är viktig ur strategisk synvinkel, sänka kostnaderna, öka marknadserfarenheten och bidra till minskningen av de finansiella riskerna och andra förmodade risker och hinder för denna typ av investeringar.

c)

Avlägsnande av de icke-tekniska hindren för effektiva och intelligenta mönster när det gäller energiproduktion och energikonsumtion genom att man främjar institutionernas uppbyggnad av kapacitet, bl.a. på lokal och regional nivå, genom att man höjer medvetenheten, särskilt genom utbildningssystemet, genom att man uppmuntrar erfarenhets- och kunskapsutbyten bland de viktigaste berörda aktörerna och bland företag och medborgare i allmänhet samt genom att man stimulerar spridningen av bästa praxis och bästa tillgängliga teknik, särskilt genom att främja dessa på gemenskapsnivå.

Artikel 39

Energieffektivitet och rationell resursanvändning (Save)

Insatser som rör utveckling av energieffektivitet och rationell användning av energikällor kan bestå i följande:

a)

Förbättring av energieffektivitet och rationell användning av energikällor, särskilt inom bygg- och industrisektorerna, med undantag för de insatser som omfattas av artikel 41.

b)

Stöd till förberedelser av lagstiftande åtgärder och tillämpning av dessa.

Artikel 40

Nya och förnybara energikällor (Altener)

Insatser som rör främjande av nya och förnybara energikällor kan bestå i följande:

a)

Främjande av nya och förnybara energikällor för centraliserad och decentraliserad produktion av elektricitet , värme och kyla och därmed stöd till diversifiering av energikällor, med undantag för insatser som omfattas av artikel 41.

b)

Integrering av nya och förnybara energikällor i lokala miljöer och energisystem.

c)

Stöd till förberedelser av lagstiftande åtgärder och tillämpning av dessa.

Artikel 41

Energi inom transport (Steer)

Insatser som rör främjande av energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor vid transporter kan bestå i följande:

a)

Stöd till initiativ som rör alla energiaspekter av transport och diversifiering av bränslen.

b)

Främjande av förnybara bränslen och energieffektivitet inom transport.

c)

Stöd till förberedelser av lagstiftande åtgärder och tillämpning av dessa.

Artikel 42

Integrerade initiativ

Insatser som rör kombination av flera av de särskilda områden som avses i artiklarna 39, 40 och 41 eller som rör vissa gemenskapsprioriteringar kan bestå i följande:

a)

Integration av energieffektivitet och förnybara energikällor i flera ekonomisektorer.

b)

Kombination av olika instrument, verktyg och aktörer inom samma insats eller projekt.

Avsnitt 2

Genomförande

Artikel 43

Främjande- och spridningsprojekt

Följande skall stödjas:

a)

Strategiska studier på grundval av gemensamma analyser och regelbunden övervakning av marknadsutvecklingen och utvecklingstendenser i energisektorn för förberedande av framtida lagstiftningsåtgärder eller översyn av befintlig lagstiftning, även med avseende på den inre marknaden för energi, för genomförande av strategierna på medellång och lång sikt på energiområdet för att främja hållbar utveckling, för förberedande av långsiktiga frivilliga avtal med industrin och andra berörda parter samt för utveckling av standarder och av märknings- och certifieringssystem, i tillämpliga fall även i samarbete med tredjeländer och internationella organisationer.

b)

Inrättande, utvidgning eller omorganisation av strukturer och instrument för utveckling av hållbara energisystem, inbegripet energihantering på lokal och regional nivå, samt utveckling av lämpliga finansiella produkter och marknadsinstrument. Erfarenheter från tidigare och nuvarande nätverk bör läggas till grund.

c)

Gynnande av system och utrustning på området hållbar energianvändning, så att dessa slår igenom ännu snabbare på marknaden och investerare stimuleras att satsa på att underlätta övergången från demonstrationsstadiet till införande på marknaden av den mest effektiva tekniken, informationskampanjer och skapande av institutionell beredskap.

d)

Utveckling av informations- och utbildningsstrukturer, utnyttjande av resultat, främjande och spridning av expertis och bästa praxis med deltagande av alla konsumenter, spridning av resultat av insatserna och projekten samt samarbete med medlemsstaterna genom operationella nätverk.

e)

Övervakning av genomförandet och konsekvenserna av gemenskapens lagstiftnings- och stödåtgärder.

Artikel 44

Marknadsintroduktionsprojekt

Gemenskapen skall stödja projekt för en marknadsintroduktion av innovativ teknik, innovativa processer, produkter eller metoder som har relevans för hela gemenskapen och som redan framgångsrikt har demonstrerats tekniskt. Dessa skall syfta till en bredare användning av sådan teknik, sådana processer, produkter eller metoder i de deltagande länderna och underlätta deras introduktion på marknaden.

Avsnitt 3

Det årliga arbetsprogrammet

Artikel 45

Det årliga arbetsprogrammet

Det årliga arbetsprogrammet skall i linje med målen i artikel 37 innehålla detaljerade uppgifter om

a)

vilka åtgärder som krävs för att genomföra målen,

b)

prioriteringar,

c)

kvalitativa och kvantitativa mål,

d)

lämpliga utvärderingskriterier och kvalitativa och kvantitativa indikatorer för att analysera effektiviteten när det gäller att ge resultat som bidrar till att uppnå målen i de särskilda programmen och i ramprogrammet i sin helhet,

e)

operativa tidtabeller,

f)

regler för deltagande,

g)

kriterier för urval och utvärdering av åtgärderna.

AVDELNING III

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 46

Kommittéer

1.   Kommissionen skall biträdas av följande kommittéer:

a)

Kommittén för Programmet för entreprenörskap och innovation med benämningen EIP:s förvaltningskommitté (EIPC).

b)

Kommittén för IKT-stödprogrammet med benämningen IKT:s förvaltningskommitté (ICTC).

c)

Kommittén för programmet Intelligent energi – Europa med benämningen IEE:s förvaltningskommitté (IEEC).

Kommissionen skall, med bistånd av EIPC, i nära samarbete med ICTC och IEEC fullt ut säkerställa samordning och samarbete inom hela ramprogrammet, inbegripet den strategiska förvaltningen och ett enhetligt övergripande genomförande.

2.   För de kommittéer som avses i punkt 1 skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   De kommittéer som avses i punkt 1 skall anta sin egen arbetsordning.

Artikel 47

Användarhandbok

1.   Efter att ramprogrammet har trätt i kraft skall kommissionen offentliggöra en lättbegriplig och användarvänlig handbok som innehåller en tydlig, enkel och insynsmedgivande ram av allmänna principer för förmånstagares deltagande i ramprogrammet. Användarhandboken skall särskilt underlätta små och medelstora företags deltagande.

2.   Kommissionen skall garantera att den tid som förflyter mellan det att en ansökan inlämnas och det att utvärderingsresultatet meddelas är så kort som möjligt. Resultatet av utvärderingen skall skickas ut inom rimlig tid.

Artikel 48

Rådgivande strategigrupp för konkurrenskraft och innovation

Kommissionen skall bistås av en rådgivande strategigrupp för konkurrenskraft och innovation bestående av företrädare för industri- och företagsorganisationer, däribland sådana som företräder små och medelstora företag, samt andra experter. Deras fackkunskap skall vara kopplad till de sektorer och frågor som tas upp i ramprogrammet, inbegripet finansiering, IKT, energi och miljöinnovation.

Artikel 49

Upphävande

Beslut 96/413/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 50

Övergångsbestämmelser

De genomförandeåtgärder som syftar till uppfyllandet av det mål som fastställs i artikel 27 b skall pågå enligt beslut nr 456/2005/EG fram till och med den 31 december 2008.

Därefter skall de insatser som inleds på eller före detta datum i enlighet med beslut nr 456/2005/EG förvaltas i enlighet med det beslutet, förutom att den kommitté som inrättas genom det beslutet skall ersättas av ICTC, som inrättas genom artikel 46.1 b i detta beslut.

I fråga om tjänster som avses i artikel 21.2 a får kommissionen fortsätta driva nätverket Euroinfocenter fram till 31 december 2007 och fortsätta att med nätverkets medlemmar årligen ingå specifika biståndsavtal, som bekostas enligt det här ramprogrammet och låta det fleråriga program för företag och företagaranda som inrättades genom beslut 2000/819/EG fungera som förr.

Artikel 51

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 24 oktober 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

P. LEHTOMÄKI

Ordförande


(1)  EUT C 65, 17.3.2006, s. 22.

(2)  EUT C 115, 16.5.2006, s. 17.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 1 juni 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 12 oktober 2006.

(4)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(5)  EGT L 167, 6.7.1996, s. 55.

(6)  EGT L 183, 11.7.1997, s. 12. Beslutet ändrat genom beslut nr 1376/2002/EG (EGT L 200, 30.7.2002, s. 1).

(7)  EGT L 192, 28.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1682/2004 (EUT L 308, 5.10.2004, s. 1).

(8)  EGT L 333, 29.12.2000, s. 84. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1776/2005/EG (EUT L 289, 3.11.2005, s. 14).

(9)  EGT L 14, 18.1.2001, s. 32.

(10)  EUT L 176, 15.7.2003, s. 29. Beslutet ändrat genom beslut nr 787/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 12).

(11)  EUT L 336, 23.12.2003, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 2113/2005/EG (EUT L 344, 27.12.2005, s. 34).

(12)  1 Ännu ej offentliggjort i EUT.

(13)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(14)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(15)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(16)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(17)  EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.

(18)  EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

(19)  EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.

(20)  EGT L 283, 27.10.2001, s. 33. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(21)  EGT L 1, 4.1.2003, s. 65.

(22)  EUT L 123, 17.5.2003, s. 42.

(23)  EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.

(24)  EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.

(25)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(26)  EUT L 79, 24.3.2005, s. 1.


BILAGA I

Preliminär budgetfördelning

Budgetmedel skall fördelas preliminärt på de särskilda programmen enligt följande:

a)

60 % av den totala budgeten för fullföljandet av programmet för entreprenörskap och innovation, varav ungefär en femtedel skall användas för främjande av miljöinnovation.

b)

20 % av den totala budgeten för fullföljandet av IKT-stödprogrammet.

c)

20 % av den totala budgeten för fullföljandet av programmet Intelligent energi – Europa.


BILAGA II

Genomförandeåtgärder för gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag som avses i artikel 17

1.   BESTÄMMELSER SOM ÄR GEMENSAMMA FÖR ALLA GEMENSKAPENS FINANSIELLA INSTRUMENT FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

A.   Budget

Budgetmedlen skall täcka den fulla kostnaden för varje instrument, även betalningsskyldigheter gentemot finansiella intermediärer, t.ex. förluster som härrör från garantier, förvaltningsarvoden för EIF och de internationella finansinstitut som förvaltar unionens resurser, liksom alla andra bidragsberättigande kostnader eller utgifter.

Överföringen av resurser mellan instrument skall vara flexibel så att det är möjligt att göra anpassningar till ny utveckling och växlande marknadsvillkor under ramprogrammets löptid.

B.   Förvaltningskonton

EIF och de relevanta internationella finansinstituten skall öppna separata förvaltningskonton för varje instruments budgetmedel. Kontona får generera ränta. Ränta som tjänats in till och med den 31 december 2013 får läggas till resurserna och användas för de respektive instrumentens syften.

Förvaltarens betalningar av betalningsskyldigheter gentemot finansiella intermediärer skall debiteras motsvarande förvaltningskonto. Belopp som förvaltaren skall betala tillbaka till Europeiska unionens allmänna budget, förvaltarens förvaltningsarvoden samt andra bidragsberättigande kostnader och utgifter skall debiteras förvaltningskontot i enlighet med villkoren i avtalen mellan kommissionen och förvaltaren. Förvaltningskontot skall krediteras med intäkter som härrör från kommissionen, med ränta och, beroende på vilket instrument det rör sig om, med avkastning från realiserade investeringar (GIF) eller med åtagande- och garantiavgifter liksom andra fordringar (SMEG).

Efter den 31 december 2013 skall alla de tillgodohavanden på förvaltningskontona som inte utgörs av medel som det redan finns åtaganden för men som ännu inte debiterats, samt medel som rimligtvis kan krävas för att täcka bidragsberättigande kostnader och utgifter lämnas tillbaka till Europeiska unionens allmänna budget.

C.   Arvoden

Lämpliga arvodesnivåer skall tillämpas för förvaltningen av instrumenten. Kommissionen skall fastställa arvodena i överensstämmelse med marknadspraxis och skall därvid beakta

vilken total varaktighet respektive instrument och motsvarande övervakningskrav som sträcker sig utanför budgetåtagandeperioden har,

vilka bidragsberättigade länder det rör sig om,

vilken nyhetsgrad och komplexitet instrumentet uppvisar,

hur mycket associerad verksamhet, t.ex. marknadsundersökningar kartläggning av och förhandlingar med finansiella intermediärer, utarbetning av avtal, upprättande av bokslut, övervakning och rapportering som pågår.

D.   Synlighet och information

Varje finansiell intermediär skall se till att det på ett lämpligt vis och med lämplig insyn framgår att stödet utgår från gemenskapen, samt lämna adekvat information om tillgängliga finansieringsmöjligheter enligt ramprogrammet.

Det måste garanteras att slutmottagarna är korrekt informerade om tillgängliga finansieringsmöjligheter.

2.   GENOMFÖRANDE AV GIF

A.   Inledning

Kommissionen och EIF skall ingå avtal om förvaltnings-, styrnings- och övervakningsaspekter. Kommissionen skall tillämpa särskilda riktlinjer på förvaltningen av medlen.

B.   Finansiella intermediärer

GIF1 och GIF2 har som målgrupp affärsorienterade finansiella intermediärer som förvaltas av oberoende team där det finns en lämplig blandning av kompetenser och erfarenheter. De finansiella intermediärerna skall väljas ut i enlighet med bästa affärs- och marknadspraxis på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, utan att det uppstår några intressekonflikter, och syftet skall vara att arbeta genom ett stort antal specialiserade fonder eller liknande strukturer.

C.   Kriterier för stödberättigande

GIF skall komplettera EIB-gruppens egenresursbaserade verksamhet, inklusive EIF, genom en investeringspolicy som innebär en högre riskprofil, både när det gäller förmedlande fonder och deras investeringspolitik.

GIF 1

GIF 1 skall investera i förmedlande riskkapitalfonder och andra investeringsinstrument som investerar i upp till tio år gamla små och medelstora företag; i ett typiskt fall inleds investeringarna före A-stadiet (såddfas) eller under A-stadiet (tidig fas) och sedan tillhandahålls uppföljningsinvesteringar där detta behövs. Den sedvanliga högsta samlade investeringen i en förmedlande riskkapitalfond skall vara 25 % av denna fonds totala samlade kapital eller upp till 50 % i fråga om nya fonder som förväntas få särskilt stor betydelse som katalysator för utvecklingen av riskkapitalmarknader för någon särskild teknik eller någon särskild region, liksom investeringsinstrument som förvaltas av företagsänglar. Den högsta samlade investeringen i en förmedlande riskkapitalfond skall vara 50 % i sådana fall där fondens investeringsfokus ligger på små och medelstora företag som arbetar med miljöinnovation. Minst 50 % av det kapital som investeras i någon fond skall tillhandahållas av investerare som arbetar på normala marknadsmässiga villkor (enligt den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen), oavsett vilken rättslig ställning och ägarstruktur de investerare som tillhandahåller denna del av kapitalet har. Inget åtagande i en enskild fond får överstiga 30 miljoner EUR. GIF 1 får saminvestera med EIF:s egna resurser eller resurser som omfattas av Europeiska investeringsbankens mandat eller andra resurser som förvaltas av EIF.

GIF 2

GIF 2 skall investera i förmedlande riskkapitalfonder som investerar i små och medelstora företag; i ett typiskt fall görs investeringarna de på B- och C-stadierna (expansionsstadierna). Vanligtvis skall den högsta samlade investeringen i en förmedlande riskkapitalfond vara 15 % av denna fonds totala samlade kapital eller upp till 25 % för

nya fonder som förväntas få särskilt stor betydelse som katalysator för utvecklingen av riskkapitalmarknader för någon särskild teknik eller någon särskild region,

fonder vilkas huvudsakliga investeringsfokus ligger på små och medelstora företag som arbetar med miljöinnovation,

fonder som etablerats av first time management-team.

När det gäller saminvesteringar av resurser från GIF 2 med EIF:s egna resurser eller resurser som omfattas av Europeiska investeringsbankens mandat eller andra resurser som förvaltas av EIF, skall GIF 2 högst bidra med 15 %. Minst 50 % av det kapital som investeras i någon fond skall tillhandahållas av investerare som arbetar på normala marknadsvillkor (enligt den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen), oavsett vilken rättslig ställning och ägarstruktur de investerare som tillhandahåller denna del av kapitalet har. Inget åtagande i en enskild fond får överstiga 30 miljoner EUR.

D.   Likställda investeringar

GIF-investeringar i en förmedlande fond skall anses som likställda med dem som görs av privata investerare.

E.   Hörnstensroll

För nya fonder som förväntas få särskilt stor betydelse som katalysator för utvecklingen av riskkapitalmarknader för något särskild teknik eller någon särskild region får EIF fungera som hörnstensinvesterare.

F.   Insyn och öppenhet i villkoren

EIF skall säkerställa att formerna och villkoren för finansieringen under GIF 1 och GIF 2 medger insyn och öppenhet och att de är lättförståeliga.

G.   GIF:s varaktighet

GIF skall vara ett långsiktigt instrument som normalt företar investeringspositioner på 5–12 års sikt i förmedlande fonder. Inte under några omständigheter får GIF-investeringarna sträcka sig längre än 19 år framåt räknat från undertecknandet av delegeringsavtalet mellan kommissionen och EIF. I avtalen mellan EIF och de finansiella intermediärerna skall det fastställas lämpliga utträdesstrategier.

H.   Realisering av investeringar

Eftersom de flesta av GIF-investeringarna sker i onoterade, olikvida enheter, skall realisationsvärdet på dessa investeringar bygga på utdelningen av det överskott som den finansiella intermediären erhåller vid försäljningen av sina investeringar i små och medelstora företag.

I.   Återinvestering av realisationsvinster från investeringar

Vinster, inklusive utdelningar och betalningar som EIF fått in före den 31 december 2013, skall läggas till GIF:s resurser och användas för dess ändamål.

3.   GENOMFÖRANDE AV SMEG

A.   Inledning

Kommissionen och EIF skall ingå avtal om förvaltnings-, styrnings- och övervakningsaspekter som skall överensstämma med normal handelspraxis. Kommissionen skall tillämpa särskilda riktlinjer på förvaltningen av medlen.

B.   Finansiella intermediärer

De finansiella intermediärerna skall väljas ut bland befintliga garantisystem eller sådana som kan etableras i de bidragsberättigade länderna, inbegripet organisationer som ställer ömsesidiga garantier, och andra lämpliga finansinstitut. Urvalsförfarandena skall vara öppna och icke-diskriminerande, och intressekonflikter skall undvikas.

De finansiella intermediärerna skall väljas ut enligt bästa marknadspraxis när det gäller effekten på

den finansieringsvolym (skuld, egenkapital eller sekundärt egenkapital) som görs tillgänglig för små och medelstora företag och/eller

små och medelstora företags tillgång till finansiering och/eller

risktagandet när den berörda finansiella intermediären finansierar små och medelstora företag.

C.   Kriterier för stödberättigande

De finansiella kriterier som avgör rätten till stöd genom SMEG skall fastställas för var och en av de finansiella intermediärerna på grundval av deras verksamhet, med syftet att nå så många små och medelstora företag som möjligt. Dessa regler skall återspegla marknadsvillkor och praxis på området.

Bidrag kan beviljas för finansiering av införskaffande av realtillgångar och immateriella tillgångar, inbegripet innovationsverksamhet, teknisk utveckling och införskaffande av licenser.

De kriterier som rör den fjärde delen av SMEG, d) värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar, skall omfatta individuella transaktioner och transaktioner med flera partner, liksom transaktioner där flera länder ingår. Kriterierna för bidragsberättigande skall baseras på bästa marknadspraxis, särskilt när det gäller kreditvärdighet och riskspridning för den värdepapperiserade portföljen.

D.   Villkor för garantierna

De garantier som utfärdas av EIF på kommissionens vägnar genom de olika delarna inom SMEG för respektive a) skuldfinansiering, b) mikrokredit och c) egenkapital eller sekundärt egenkapital skall täcka en del av den risk som den finansiella intermediären tar på sig i en portfölj av individuella transaktioner. Den fjärde delen av SMEG, d) värdepapperisering, skall även innebära en delning av det risktagande som är förbundet med värdepapperiserade andelar av en portfölj vilka har lägre risknivå än den första förlustdelen eller placerar den största risken hos upphovsmannen till värdepapperiseringen och istället delar risken för den återstående del som har lägre riskprofil.

De garantier som EIF ställer rörande de olika delarna inom SMEG för a) skuldfinansiering, b) mikrokredit och c) egenkapital eller sekundärt egenkapital skall vanligtvis ses som likställda med garantierna eller, i förekommande fall, med den finansiella intermediärens finansiering.

EIF kan pålägga den finansiella intermediären dels en avgift beräknad på belopp som det ingåtts en förpliktelse om men som inte använts enligt ett överenskommet schema (”åtagandeavgifter”), dels garantiavgifter. Fonden får också kräva in avgifter som rör individuella värdepapperiseringstransaktioner.

E.   EIF:s tak för det samlade förlustbeloppet

Det skall finnas ett tak som begränsar de kostnader för SMEG som belastar Europeiska unionens allmänna budget, så att de inte under några omständigheter överskrider de budgetmedel som överförts till EIF genom SMEG. Budgeten skall inte omfattas av något ansvar som en följd av instrumentet.

EIF:s skyldighet att betala sin andel av den finansiella intermediärens förluster skall fortsätta till dess att det samlade belopp som utbetalats för att täcka förlusterna i en viss finansieringsportfölj, i förekommande fall minskat med det samlade återvunna beloppet efter det att dessa förluster konstaterats, uppgår till en i förväg fastställd summa, varefter EIF:s garanti automatiskt skall upphävas.

F.   Återvunna förluster och andra intäkter som tillförs förvaltningskontot

Alla återvunna förluster som fås från en viss finansiell intermediär skall krediteras förvaltningskontot och beaktas vid beräkningen av EIF:s tak för det samlade förlustbeloppet gentemot den finansiella intermediären. Förvaltningskontot skall krediteras med alla andra intäkter, såsom åtagande- och garantiavgifter, och om dessa kommer in före den 31 december 2013 skall de läggas till SMEG:s resurser.

G.   SMEG:s varaktighet

Individuella garantier för små och medelstora företag får ha en löptid på upp till tio år.

4.   GENOMFÖRANDE CBS

A.   Inledning

Detaljerade regler för genomförandet av såddkapitalinsatsen och partnerskapsinsatsen, inklusive förvaltnings-, styrnings- och övervakningsaspekter, skall avtalas mellan kommissionen och EIF eller de relevanta internationella finansinstituten.

De finansiella intermediärerna skall väljas ut i enlighet med bästa marknadspraxis.

Urvalsförfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd skall vara öppna och icke-diskriminerande, och intressekonflikter skall undvikas.

B.   Såddkapitalinsatsen

Såddkapitalinsatsen skall administreras som ett förvaltningsuppdrag. Budgetmedlen skall täcka den fulla kostnaden för insatsen, inklusive förvaltningsarvoden och andra bidragsberättigande kostnader och utgifter. De bidrag som beviljas skall stödja investeringsfonder som har såddkapital i sitt övergripande investeringsprogram, genom att täcka delar av de förvaltningskostnader som uppkommer i samband med detta.

C.   Partnerskapsinsatsen

Partnerskapsinsatsen skall förvaltas genom EIF eller relevanta internationella finansinstitutDet skall omfatta tekniskt bistånd, förvaltningsarvoden och andra bidragsberättigande kostnader för stöd till kapacitetsuppbyggnad.

5.   UTVÄRDERING

De externa utvärderingarna skall utföras av oberoende experter med beaktande av konsekvenserna av det initiativ för tillväxt och sysselsättning som inrättades genom rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (1) och det fleråriga program för företag och företagaranda, särskilt små och medelstora företag (SMF). I de externa utvärderingarna skall man bedöma effekten av gemenskapens finansiella instrument för små och medelstora företag och tillhandahålla en kvalitativ och kvantitativ analys av resultaten, särskilt genom att för varje instrument bedöma dess hävstångseffekt och förhållandet mellan kostnad och nytta. I utvärderingsrapporterna skall statistiska uppgifter läggas fram för unionen i sin helhet, för varje enskild medlemsstat och för övriga deltagande länder, inbegripet följande:

För GIF, antalet små och medelstora företag som uppnåtts och hur många arbetstillfällen som skapats.

Avkastningsgraden för investerarna.

För SMEG, antalet lån och lånesumman som de finansiella intermediärerna beviljat små och medelstora företag och det antal små och medelstora företag som uppnåtts samt antalet lån och lånesummor som inte återbetalats.

För såddkapitalinsatsen, antalet organisationer som fått stöd och såddkapitalinvesteringarnas omfång.

För partnerskapsinsatsen, det antal finansiella intermediärer som stöds och det antal små och medelstora företag som uppnåtts.

Eventuella särskilda resultat som rör miljöinnovation.

Såväl de resultat och slutsatser som de externa utvärderarna för fram i sina rapporter som erfarenheterna av utbyte av bästa praxis bland berörda parter skall offentliggöras på lämpligt sätt.


(1)  EGT L 155, 29.5.1998, s. 43.


BILAGA III

En närmare beskrivning av de tjänster till stöd för företag och innovation som avses i artikel 21

a)

Tjänster som rör information, feedback, företagssamarbete och internationalisering

Spridning av information om hur den inre marknaden för varor och tjänster fungerar och vilka möjligheter den erbjuder, också med angivande av anbudsmöjligheter.

Aktivt främjande av de av gemenskapens initiativ, politikområden och program som är relevanta för små och medelstora företag och information till små och medelstora företag om ansökningsrutinerna i samband med sådana program.

Praktiska verktyg för att mäta konsekvenserna av befintlig lagstiftning om små och medelstora företag.

Bidrag till genomförandet av kommissionens konsekvensanalyser.

Användning av andra lämpliga medel för att engagera små och medelstora företag i den europeiska beslutsfattandeprocessen.

Hjälp till små och medelstora företag för att utveckla gränsöverskridande verksamhet och internationella nätverk.

Stöd till små och medelstora företag för att finna relevanta partner inom den offentliga eller privata sektorn genom lämpliga verktyg.

b)

Tjänster som rör innovation samt överföring av teknik och kunskap

Spridning av information och medvetandehöjande åtgärder som rör innovationsrelaterade politikområden, lagstiftning och stödprogram.

Deltagande i spridning och utnyttjande av forskningsresultat.

Tillhandahållande av mäklartjänster för teknik- och kunskapsöverföring samt för partnerskapsbyggande mellan alla slags innovationsaktörer.

Stimulans av företagens, särskilt de små och medelstora företagens, innovationskapacitet.

Underlättande av anknytning till andra innovationstjänster, också tjänster som har samband med immateriell äganderätt.

c)

Tjänster som främjar små och medelstora företags deltagande i sjunde ramprogrammet för FoTUD

Medvetandehöjande åtgärder som skall öka små och medelstora företags kunskaper om sjunde ramprogrammet för FoTUD.

Hjälp till små och medelstora företag att kartlägga deras behov när det gäller forskning och teknisk utveckling och finna relevanta partner.

Stöd till små och medelstora företag när det gäller förberedelser och samordning av projektförslag för deltagande i sjunde ramprogrammet för FoTUD.


Top