EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32003L0122

Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor

OJ L 346, 31.12.2003, p. 57–64 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Estonian: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Latvian: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Lithuanian: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Hungarian Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Maltese: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Polish: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Slovak: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Slovene: Chapter 15 Volume 007 P. 694 - 701
Special edition in Bulgarian: Chapter 15 Volume 010 P. 135 - 142
Special edition in Romanian: Chapter 15 Volume 010 P. 135 - 142
Special edition in Croatian: Chapter 15 Volume 001 P. 135 - 142

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 05/02/2018; upphävd genom 32013L0059

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/122/oj

32003L0122

Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor

Europeiska unionens officiella tidning nr L 346 , 31/12/2003 s. 0057 - 0064


Rådets direktiv 2003/122/Euratom

av den 22 december 2003

om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31 andra stycket och artikel 32 i detta,

med beaktande av det förslag som kommissionen utarbetat efter yttrande av en grupp personer som Vetenskapliga och tekniska kommittén utsett bland medlemsstaternas vetenskapliga experter i enlighet med artikel 31 i fördraget,

efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1), och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 30 i fördraget skall det inom gemenskapen fastställas grundläggande normer för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning.

(2) Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning(2) är ett av flera direktiv om grundläggande säkerhetsnormer som antagits sedan 1959.

(3) Enligt artikel 4.1 e i direktiv 96/29/Euratom krävs förhandstillstånd för bland annat verksamheter där radioaktiva strålkällor används för industriell radiografi, bearbetning av produkter, forskning eller exponering av personer för strålning i samband med medicinsk behandling. Det är lämpligt att utvidga detta krav till all verksamhet som omfattar radioaktiva strålkällor med hög aktivitet för att ytterligare minska risken för olyckor med sådana strålkällor.

(4) Innan tillstånd beviljas bör det finnas lämpliga arrangemang och bestämmelser för en säker hantering av strålkällor.

(5) Internationella atomenergiorganet (IAEA) utfärdar föreskrifter om säker transport av radioaktivt material vilka omfattar aktivitetsgränser för kraven i föreskrifterna. Dessa aktivitetsgränser bör vara en lämplig utgångspunkt när slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet definieras i detta direktiv(3).

(6) I direktiv 96/29/Euratom fastställs värden för vilka undantag medges när det gäller verksamheters rapportering till myndigheterna. De värden som fastställs i det direktivet grundas på en försumbar risknivå. Eftersom den administrativa börda som påläggs innehavare av små strålkällor genom det här direktivet bör stå i proportion till de möjliga hälsoskadorna, bör definitionen av radioaktiva strålkällor med hög aktivitet inte utvidgas till att omfatta undantagsnivåerna i direktiv 96/29/Euratom.

(7) För transport av slutna strålkällor mellan medlemsstater gäller det förfarande som fastställs i rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater(4).

(8) Även om dessa rättsliga krav i gällande gemenskapslagstiftning och nationell lagstiftning ger ett grundläggande skydd, medför strålkällor med hög aktivitet fortfarande betydande risker för människors hälsa och för miljön, och bör därför underkastas strikt kontroll från det att de tillverkas till dess att de placeras i en godkänd anläggning för långtidslagring eller slutförvaring.

(9) För att förhindra strålningsolyckor och strålskador är det nödvändigt att känna till var alla strålkällor med hög aktivitet befinner sig och att registrera och kontrollera dessa uppgifter, från det att strålkällan tillverkas eller importeras till gemenskapen till dess att den placeras i en godkänd anläggning för långtidslagring eller slutförvaring eller exporteras från gemenskapen. Ändrade förhållanden beträffande strålkällor med hög aktivitet, t.ex. annan placering eller användning skall också registreras och anmälas. Fysiska och ekonomiska faktorer får inte hindra att sådana strålkällor återanvänds, återvinns eller slutförvaras på ett korrekt sätt när de kasseras under omständigheter som rimligen kan förutses.

(10) Fall av oavsiktlig exponering bör anmälas till den behöriga myndigheten.

(11) Förflyttningar av strålkällor med hög aktivitet inom gemenskapen gör att det är nödvändigt att harmonisera kontrollen av och informationen om sådana strålkällor genom tillämpning av minimikriterier.

(12) Erfarenheterna visar att kontrollen över strålkällor med hög aktivitet kan gå förlorad trots att det finns lämplig lagstiftning. Dessutom krävs det särskilda åtgärder för att komma till rätta med problemet med herrelösa strålkällor som är en följd av tidigare verksamhet.

(13) Det är därför nödvändigt att se till att alla strålkällor med hög aktivitet identifieras, märks och registreras och att sörja för att alla som berörs av verksamhet där strålkällor används får särskild utbildning och information. Dock kan det vara problematiskt att låta andra personer än tillverkaren märka befintliga strålkällor med hög aktivitet genom ingravering eller stämpling, något som bör undvikas. Även de som oavsiktligt kan komma i kontakt med herrelösa strålkällor bör få lämplig utbildning och information.

(14) Det är också nödvändigt att sörja för att man på lämpligt sätt tar itu med herrelösa strålkällor med hög aktivitet, för internationellt samarbete och informationsutbyte inom detta område, för inspektion och slutligen för att finansiella medel avsätts för de fall där den ursprungliga innehavaren inte kan identifieras eller, även om innehavaren har identifierats, visar sig vara insolvent.

(15) Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om de påföljder som skall gälla i fall av överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv och se till att de tillämpas. Påföljderna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och räckvidd

1. Syftet med detta direktiv är att förhindra exponering av arbetstagare och allmänhet för sådan joniserande strålning som uppkommer på grund av otillräcklig kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor och att harmonisera de kontroller som äger rum i medlemsstaterna genom att fastställa särskilda krav som säkerställer att varje strålkälla hålls under kontroll.

2. Detta direktiv gäller strålkällor med hög aktivitet enligt definitionen i artikel 2. Medlemsstaterna får undanta strålkällor från räckvidden för detta direktiv så snart deras aktivitet har sjunkit under de undantagsnivåer som anges i direktiv 96/29/Euratom.

3. De minimikrav som följer av detta direktiv kompletterar dem som fastställs i direktiv 96/29/Euratom.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) herrelös strålkälla: en sluten strålkälla vars aktivitetsnivå vid den tidpunkt då den upptäcks överstiger den nivå för vilka undantag medges enligt artikel 3.2 a i direktiv 96/29/Euratom och som inte omfattas av myndigheternas kontroll, antingen därför att den aldrig omfattats av kontrollen eller därför att den har övergivits, förlorats, flyttats från känd plats, stulits eller överlåtits till en ny innehavare utan vederbörlig anmälan till den behöriga myndigheten eller utan att mottagaren underrättas.

b) strålkälla med hög aktivitet, nedan kallad strålkälla: en sluten strålkälla som innehåller en radionuklid vars aktivitet vid tidpunkten för tillverkning eller, om denna inte är känd, när den först släpps ut på marknaden är minst lika hög som den relevanta aktivitetsnivå som anges i bilaga I.

c) verksamhet: samma betydelse som i direktiv 96/29/Euratom.

d) tillstånd: ett tillstånd att bedriva verksamhet som omfattar en strålkälla vilket de behöriga myndigheterna efter ansökan beviljar i en handling.

e) behörig myndighet: en myndighet som utsetts av en medlemsstat för att utföra uppgifter enligt detta direktiv.

f) kasserad strålkälla: en strålkälla som varken längre används eller är avsedd att användas i den verksamhet för vilken tillstånd beviljats.

g) innehavare: en fysisk eller juridisk person som enligt nationell lagstiftning är ansvarig för en strålkälla, däribland tillverkare, leverantörer och användare av strålkällor, dock med undantag av godkända anläggningar.

h) tillverkare: en fysisk eller juridisk person som tillverkar en strålkälla.

i) godkänd anläggning: en inrättning belägen på en medlemsstats territorium, som av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten och i enlighet med nationell lagstiftning fått tillstånd att långtidslagra eller slutförvara strålkällor eller en anläggning som i vederbörlig ordning i enlighet med nationell lagstiftning fått tillstånd för mellanlagring av strålkällor.

j) arbetstagare som utsätts för strålning: samma betydelse som i direktiv 96/29/Euratom.

k) sluten strålkälla: samma betydelse som i direktiv 96/29/Euratom och omfattar i tillämpliga fall den kapsel som innesluter det radioaktiva materialet och utgör en integrerad del av strålkällan.

l) leverantör: en fysisk eller juridisk person som levererar en strålkälla eller ställer den till förfogande.

m) överlåtelse: överföring av en strålkälla från en innehavare till en annan.

n) strålkällans behållare: en inneslutning av en sluten strålkälla som inte utgör en integrerad del av strålkällan utan är avsedd för transport, hantering, osv.

Artikel 3

Tillstånd

1. Medlemsstaterna skall kräva att innehavaren erhåller förhandstillstånd för all verksamhet som omfattar en strålkälla, inklusive att inneha en strålkälla.

2. Innan ett tillstånd utfärdas skall medlemsstaterna se till att

a) tillräckliga åtgärder, inklusive sådana som följer av detta direktiv, har vidtagits för att garantera en säker hantering av strålkällor, även när de kasseras; de sistnämnda åtgärderna kan innefatta överlåtelse av dessa strålkällor till leverantören eller placering av dem i en godkänd anläggning eller en skyldighet för tillverkaren eller leverantören att motta dessa strålkällor,

b) tillräckliga medel har avsatts, genom en ekonomisk säkerhet eller motsvarande medel som är lämpliga för ifrågavarande strålkälla, för en säker hantering av strålkällor som kasseras, även i fall då innehavaren blir insolvent eller lägger ned sin verksamhet.

3. Medlemsstaterna skall se till att tillståndet omfattar

a) ansvar,

b) personalens minimikompetens, inklusive information och utbildning,

c) minimiprestanda för strålkällan, strålkällans behållare och tilläggsutrustning,

d) nödfallsrutiner och kommunikationsförbindelser,

e) de arbetsrutiner som skall följas,

f) underhåll av utrustning, strålkällor och behållare,

g) lämplig hantering av kasserade strålkällor, inklusive avtal om överlåtelse, om det är lämpligt, av kasserade strålkällor till en leverantör, annan tillståndshavare eller en godkänd anläggning.

Artikel 4

Överlåtelser

Medlemsstaterna skall inrätta ett system som möjliggör att de vederbörligen underrättas om enskilda överlåtelser av strålkällor.

Artikel 5

Registrering

1. Innehavaren skall föra register över alla strålkällor som denne ansvarar för, med uppgift om strålkällornas placering och om överlåtelser av dem. Registren skall omfatta de uppgifter som anges i bilaga II. Uppgifterna får registreras i ett standardformulär enligt punkt 5.

2. Innehavaren skall förse den behöriga myndigheten med en elektronisk eller skriftlig kopia av alla eller delar av de register som avses i punkt 1 enligt den berörda medlemsstatens begäran

- utan onödigt dröjsmål när registren upprättas, vilket skall ske snarast möjligt efter det att strålkällan förvärvats,

- därefter minst en gång om året vid tidpunkter som medlemsstaterna/de behöriga myndigheterna skall fastställa,

- om förhållandena som anges på informationsbladet har förändrats,

- utan onödigt dröjsmål när registren avslutas för en viss strålkälla när innehavaren inte längre innehar den strålkällan; i detta fall skall namnet på innehavaren eller den godkända anläggning som strålkällan har överlåtits till ingå,

- utan onödigt dröjsmål när registren avslutas, när innehavaren inte längre innehar några strålkällor, och

- när den behöriga myndigheten begär det.

Innehavarens register skall ställas till den behöriga myndighetens förfogande för inspektion.

3. Den behöriga myndigheten skall föra register över tillståndshavare och de strålkällor de innehar. Dessa register skall omfatta den aktuella radionukliden, aktivitet vid tidpunkten för tillverkningen eller, om denna aktivitet inte är känd, aktivitet vid första utsläppandet på marknaden eller vid den tidpunkt då innehavaren förvärvade strålkällan och typen av strålkälla.

4. Den behöriga myndigheten skall se till att registret är aktuellt med beaktande av bland annat överlåtelser.

5. Kommissionen skall tillhandahålla det standardformulär för register som anges i bilaga II i elektronisk form.

6. Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 17, uppdatera de upplysningar som krävs enligt bilaga II samt standardformuläret för registren i bilaga II.

Artikel 6

Bestämmelser för innehavare

Varje innehavare av strålkällor skall

a) sörja för att lämpliga provningar, exempelvis läckageprovning som grundar sig på internationella normer, genomförs regelbundet för att kontrollera och säkerställa att alla strålkällor fortfarande är intakta,

b) regelbundet, med bestämda mellanrum som medlemsstaterna får fastställa, kontrollera att alla strålkällor och, om det är tillämpligt, den utrustning som innehåller strålkällan fortfarande finns på den plats där de används eller lagras, och till synes är i gott skick,

c) sörja för att lämpliga dokumenterade åtgärder vidtas, till exempel skriftliga protokoll och förfaranden, som syftar till att förhindra otillbörlig tillgång till stationära och bärbara strålkällor eller förlust eller stöld av dessa eller att de skadas genom brand,

d) omedelbart underrätta den behöriga myndigheten om varje förlust eller stöld eller otillåten användning av en strålkälla, sörja för att det kontrolleras att alla strålkällor är intakta efter varje händelse, till exempel en brand, som kan ha skadat strålkällan, samt i förekommande fall underrätta den behöriga myndigheten om detta och om de åtgärder som vidtagits,

e) utan onödigt dröjsmål lämna tillbaka alla kasserade strålkällor till leverantören eller placera dem i en godkänd anläggning eller överlåta dem till annan tillståndshavare efter avslutad användning, såvida inte något annat överenskommits med den behöriga myndigheten,

f) se till att mottagaren, innan en överlåtelse görs, innehar rätt form av tillstånd,

g) omedelbart till den behöriga myndigheten anmäla alla tillbud eller olyckor som leder till att en arbetstagare eller privatperson utsätts för oavsiktlig exponering.

Artikel 7

Identifiering och märkning

1. Tillverkaren skall identifiera varje strålkälla, eller, i fråga om strålkällor som importeras från tredje land, skall leverantören sörja för att varje strålkälla identifieras, genom ett unikt identifieringsnummer. Strålkällan skall, om det är praktiskt möjligt, genom ingravering eller stämpling märkas med detta nummer.

Strålkällans behållare skall också genom ingravering eller stämpling märkas med detta nummer. Om detta inte är möjligt eller när det gäller återanvändningsbara transportbehållare skall strålkällans behållare åtminstone ha information om typen av strålkälla.

Tillverkaren eller leverantören skall se till att strålkällans behållare och, om det är praktiskt möjligt, strålkällan märks och förses med en etikett med en lämplig symbol som varnar för strålningsrisken.

Tillverkaren skall tillhandahålla ett foto av varje tillverkad konstruktionstyp av strålkälla och av den typiska behållaren för strålkällan.

2. Innehavaren skall se till att varje strålkälla åtföljs av skriftlig information om att de är identifierade och märkta i enlighet med punkt 1 samt att de märkningar och etiketter som avses i punkt 1 förblir läsliga. Informationen skall inkludera foton av strålkällan, strålkällans behållare, transportförpackning samt i förekommande fall av apparat och utrustning.

Artikel 8

Utbildning och information

1. När information och utbildning om strålskydd anordnas i enlighet med artikel 22 i direktiv 96/29/Euratom skall innehavaren se till att sådan utbildning omfattar de särskilda krav som ställs på säker hantering av strålkällor.

Informationen och utbildningen skall särskilt betona nödvändiga säkerhetskrav samt innehålla särskild information om möjliga konsekvenser av att förlora kontroll över strålkällorna.

Informationen och utbildningen skall upprepas med jämna mellanrum och dokumenteras så att de berörda arbetstagarna får en tillräcklig förberedelse för sådana händelser.

Den relevanta informationen och utbildningen skall riktas till de arbetstagare som utsätts för strålning.

2. Medlemsstaterna skall verka för att ledningen och arbetstagarna vid sådana anläggningar där det är mest sannolikt att herrelösa strålkällor påträffas eller bearbetas (t.ex. stora skrotupplag och större återvinningsanläggningar för metallskrot), samt ledningen och arbetstagarna vid betydande transiteringsknutpunkter (t.ex. tullkontor)

a) informeras om risken för att de kan komma i kontakt med en strålkälla,

b) får råd och utbildning om hur man visuellt kan upptäcka strålkällor och deras behållare,

c) får grundläggande information om joniserande strålning och dess effekter,

d) informeras och får utbildning om vilka åtgärder som skall vidtas på plats vid upptäckt eller förmodad upptäckt av en strålkälla.

Artikel 9

Herrelösa strålkällor

1. Medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna är redo att återta kontrollen över strålkällor och hantera radiologiska nödsituationer som uppkommit på grund av herrelösa strålkällor, eller har antagit föreskrifter (som bl.a. omfattar en ansvarsfördelning) om detta, och att de har fastställt lämpliga beredskapsplaner och -åtgärder.

2. Medlemsstaterna skall se till att personer som normalt inte deltar i verksamhet som omfattas av strålskyddskrav, men som misstänker att de kommit i kontakt med en herrelös strålkälla, snabbt kan få tillgång till tekniska råd och tekniskt stöd. Syftet med råden och stödet skall i första hand vara att skydda arbetstagare och privatpersoner mot strålning och garantera strålkällans säkerhet.

3. Medlemsstaterna skall främja inrättandet av system för att upptäcka herrelösa strålkällor på platser där denna typ av strålkällor i allmänhet kan förekomma, t.ex. stora skrotupplag och större anläggningar för återvinning av metallskrot, eller, i tillämpliga fall, vid betydande transiteringsknutpunkter, t.ex. tullkontor.

4. Medlemsstaterna skall, i förekommande fall, sörja för att det anordnas kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor som lämnats kvar efter tidigare verksamhet.

Sådana kampanjer kan omfatta finansiella bidrag från medlemsstaterna till kostnaderna för att återta kontrollen över, hantera och bortskaffa strålkällorna samt kan även omfatta genomgångar av arkiv hos myndigheter, t.ex. tullmyndigheterna, och hos innehavare såsom forskningsinstitut, materialprovningsanstalter och sjukhus.

Artikel 10

Ekonomisk säkerhet för herrelösa strålkällor

Medlemsstaterna skall sörja för att det på grundval av de metoder som medlemsstaterna skall besluta om upprättas ett system med ekonomiska säkerheter eller motsvarande medel för att täcka interventionskostnader som uppstår i samband med att kontrollen återtas över herrelösa strålkällor och som kan bli följden av genomförandet av kraven i artikel 9.

Artikel 11

Internationellt samarbete och informationsutbyte

Medlemsstaterna skall omedelbart utbyta information och samarbeta med andra berörda medlemsstater, tredje länder och berörda internationella organisationer i fråga om förlust, avlägsnande, stöld eller upptäckt av strålkällor samt när det gäller uppföljning eller undersökningar i samband med detta, utan att relevanta sekretesskrav eller nationella bestämmelser åsidosätts.

Artikel 12

Inspektioner

Medlemsstaterna skall inrätta eller upprätthålla ett inspektionssystem för att kontrollera efterlevnaden av de bestämmelser som införs i enlighet med detta direktiv.

Artikel 13

Behörig myndighet

1. Medlemsstaterna skall utse en behörig myndighet som skall utföra uppgifter i enlighet med detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall lämna den behöriga myndighetens namn och adress till kommissionen tillsammans med alla uppgifter som är nödvändiga för att det skall vara möjligt att snabbt kommunicera med denna myndighet.

3. Om det finns flera behöriga myndigheter i en och samma medlemsstat skall denna medlemsstat utse ett kontaktställe för motsvarande myndigheter i andra medlemsstater.

4. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om eventuella ändringar av de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3.

5. Kommissionen skall vidarebefordra de uppgifter som avses i punkterna 2, 3 och 4 till samtliga behöriga myndigheter i gemenskapen och skall regelbundet offentliggöra dem i Europeiska unionens officiella tidning med högst två års mellanrum.

Artikel 14

Rapport om erfarenheter

Senast den 31 december 2010 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de erfarenheter som vunnits vid genomförandet av detta direktiv, däribland en bedömning av vilken effekt som artikel 1.2 kan ha haft.

På grundval av dessa uppgifter skall kommissionen sedan överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 15

Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa påföljder för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 16

Införlivande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 31 december 2005.

Vad avser strålkällor som släpps ut på marknaden före det datum som anges i första stycket kan medlemsstaterna föreskriva följande:

a) Artiklarna 3-6 skall inte tillämpas förrän den 31 december 2007.

b) Artikel 7 skall inte tillämpas, med undantag för följande krav som skall tillämpas senast den 31 december 2007:

- Innehavaren skall se till att varje sådan strålkälla, om detta är praktiskt möjligt, och strålkällans behållare åtföljs av skriftlig information för att kunna identifiera strålkällan och dess egenskaper.

- Innehavaren skall se till att varje sådan strålkälla, om detta är praktiskt möjligt, och strålkällans behållare förses med en lämplig symbol som varnar människor för strålningsrisken.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationella lagar och andra författningar som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv samt en jämförelsetabell över bestämmelserna i detta direktiv och de nationella bestämmelser som antagits.

Artikel 17

Kommitté

Vid utförandet av de uppgifter som fastställs i artikel 5.6 skall kommissionen biträdas av en rådgivande kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande ärendet är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2003.

På rådets vägnar

A. Matteoli

Ordförande

(1) Yttrande an den 18.11.2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT L 159, 29.6.1996, s. 1.

(3) IAEA Safety Standards Series No TS-R-1 (ST-1, Revised), Wien, 2000.

(4) EGT L 148, 19.6.1993, s. 1.

BILAGA I

Aktivitetsnivåer

För radionuklider som inte är upptagna i nedanstående tabell, men som är angivna i tabell A i bilaga I till direktiv 96/29/Euratom, är den relevanta aktivitetsnivån en hundradel av motsvarande A1-värde som anges i IAEA Regulations for the safe transport of radioactive materials(1).

>Plats för tabell>

(1) No TS-R-1 (ST-1, Revised) - Internationella atomenergiorganet, Wien 2000.

BILAGA II

>PIC FILE= "L_2003346SV.006402.TIF">

Top