32001R2419

Kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001

av den 11 december 2001

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen(1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 495/2001(2), särskilt artikel 12 i denna, och

av följande skäl:

(1) Det integrerade system för administration och kontroll som inrättades genom förordning (EEG) nr 3508/92 för vissa av gemenskapens stödordningar (nedan kallat det integrerade systemet) har visat sig vara ett effektivt och ändamålsenligt medel för att genomföra de direktstöd, som infördes för första gången till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 och som utvecklades ytterligare inom ramen för Agenda 2000. Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2721/2000(4) har ändrats vid ett flertal tillfällen sedan den trädde i kraft. Dessutom visar erfarenheten, och särskilti införandet av elektroniska instrument för förvaltningen av ordningarna, att olika bestämmelser i den förordningen bör ses över. Eftersom ytterligare ändringar måste göras bör av tydlighets och överskådlighetsskäl förordning (EEG) nr 3887/92 ersättas med denna förordning.

(2) För att säkerställa en effektiv kontroll och för att förebygga att flera stödansökningar lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör medlemsstaterna se till att ha ett enda system för att registrera identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet. Medlemsstaterna bör emellertid ges en övergångsperiod för att införa ett sådant system.

(3) Mot bakgrund av de olika identifieringssystem som finns i gemenskapen bör medlemsstaterna tillåtas att inrätta system för att identifiera arealer med hjälp av andra enheter än jordbruksskiften. Denna möjlighet bör åtföljas av vissa skyldigheter för att säkerställa att identifieringen blir pålitlig. Dessutom bör varje medlemsstat för att kunna utföra effektiva kontroller, bestämma den minsta storlek på jordbruksskiften som får anges i en arealstödsansökan.

(4) Begreppen "jordbruksskifte" och "grovfoderareal" bör förtydligas för att säkerställa att skiften deklareras och identifieras korrekt.

(5) Det bör införas bestämmelser om innehållet i arealstödsansökningar. För effektiva kontroller bör varje form av arealanvändning anges i arealstödsansökan. Medlemsstaterna bör emellertid få möjlighet av medge undantag från detta krav, om de har infört administrations- och kontrollsystem för andra arealrelaterade stödordningar inom gemenskapen, som överensstämmer med det integrerade systemet i enlighet med artikel 9a i förordning (EEG) nr 3508/92.

(6) Det behöver införas särskilda bestämmelser för den speciella situation som är förknippad med producentgrupper i får- och getköttssektorn i enlighet med artikel 1.2 i rådets förordning (EEG) nr 3493/90 av den 27 november 1990 om allmänna regler för beviljande av bidrag till får- och getköttsproducenter(5), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2825/2000(6).

(7) En arealstödsansökan som endast lämnats in för att deklarera permanent betesmark behöver inte nödvändigtvis lämnas in till de behöriga myndigheterna inom samma tidsfrist som en arealstödsansökan i allmänhet, särskilt som förvaltningen av kontrollprogrammet för permanent betesmark inte behöver följa samma tidsschema som kontrollen av arealer med jordbruksgrödor. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att införa bestämmelser om en senare tidsfrist för sådana arealstödsansökningar än den som gäller enligt artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 3508/92. Medlemsstaterna bör dock inte fastställa ett datum som är senare än den 1 juli.

(8) Jordbrukare bör ha rätt att ändra sina arealstödsansökningar fram till det senaste datumet för sådd enligt rådets förordning (EG) nr 1251/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av jordbruksgrödor(7), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1038/2001(8), under förutsättning att alla särskilda krav i de sektoriella bestämmelserna följs och att den behöriga myndigheten ännu inte har informerat jordbrukaren om fel som finns i stödsansökan eller underrättat denne om en kontroll på plats vid vilken fel uppdagas i den del som berörs av ändringen.

(9) Jordbrukare som endast ansöker om stöd som inte avser någon areal bör undantas från kravet att lämna in en arealstödsansökan.

(10) För att underlätta förvaltningen av de olika ordningarna för djurstöd bör gemensamma bestämmelser fastställas för de uppgifter som ansökningarna om djurbidrag skall omfatta.

(11) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97(9), krävs att djurhållare som håller nötkreatur skall föra in uppgifter som rör dessa djur i en databas. I artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött(10), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1512/2001(11), anges att bidrag endast får betalas ut för djur som har identifierats och registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000. Databasen har ökat i betydelse vid förvaltningen av stödordningarna. De jordbrukare som lämnar in ansökningar inom ramen för stödordningarna bör därför inom viss tid få tillträde till de relevanta uppgifterna.

(12) Medlemsstaterna bör, för att kunna införa förenklade ansökningsförfaranden, få tillstånd att använda de uppgifter som finns i databasen, under förutsättning att databasen är pålitlig. Det bör därför införas bestämmelser om att de uppgifter som finns i databasen får utgöra en del av stödansökan.

(13) Med hänsyn till nya former för kommunikation bör medlemsstaterna ges möjlighet att anpassa de nationella bestämmelserna så att de uppgifter som jordbrukaren måste lämna inom ramen för det integrerade systemet kan överföras elektroniskt.

(14) Om stödansökningar innehåller uppenbara fel bör de kunna rättas till när som helst.

(15) Det är av yttersta vikt att tidsfristerna för att inlämna in stödansökningar och för att ändra arealstödsansökningar följs, så att de nationella myndigheterna kan planera och därefter utföra effektiva kontroller av att stödansökningarna är korrekta. Det bör därför införas bestämmelser om tidsfrister inom vilka förseningar kan godtas. Dessutom bör ett avdrag tillämpas för att förmå jordbrukarna att följa tidsfristerna. Om en jordbrukare endast deklarerar permanent betesmark och därför måste lämna in en arealstödsansökan, kan andra kontroller planeras. I dessa fall kan lägre avdrag föreskrivas och det bör fastställas en längre tidsfrist. Om medlemsstaterna utnyttjar möjligheten att fastställa en senare tidsfrist för att lämna in arealstödsansökningar som bara gäller permanent betesmark, bör ansökningar som lämnas in efter den på så sätt fastställda tidsfristen inte längre godtas.

(16) Jordbrukare bör när som helst ha rätt att återkalla sina stödansökningar eller delar av dessa, förutsatt att den behöriga myndigheten, beträffande den återkallade delen, varken informerat jordbrukaren om fel som finns i stödsansökan eller underrättat denne om en kontroll på plats vid vilken fel uppdagas i den del som berörs av återkallelsen.

(17) Det börmåste finnas en effektiv övervakning av att bestämmelserna om de stödordningar som förvaltas inom ramen för det integrerade systemet följs. I detta syfte, och för att uppnå en enhetlig kontrollnivå i alla medlemsstater, är det nödvändigt att fastställa detaljerade kriterier och tekniska förfaranden för genomförandet av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats, både beträffande areal- och djurstöd. Om det behövs bör medlemsstaterna dessutom samtidigt kombinera de olika kontrollerna enligt denna förordning med de kontroller som följer av andra gemenskapsbestämmelser.

(18) Det bör fastställas hur många jordbrukare som måste kontrolleras på plats enligt de olika stödordningarna. För jordbrukare som ansöker om stöd inom ramen för olika ordningar för nötkreatur, bör ett integrerat tillvägagångssätt baserat på jordbruksföretagen fastställas.

(19) Stickproven för det lägsta antalet kontroller på plats delvis bör delvis väljas ut på grundval av en riskanalys och delvis slumpvis. Riskanalysens huvudinslag bör anges närmare.

(20) För att betydande oegentligheter skall kunna fastställas bör ett utökat antal kontroller på plats under det innevarande året och under påföljande år krävas, för att uppnå en godtagbar säkerhetsnivå för att stödansökningarna i fråga är korrekta.

(21) Kontroller på plats av jordbrukare som lämnar in stödansökningar behöver inte nödvändigtvis avse varje enskilt djur eller varje enskilt jordbruksskifte. I vissa fall kan kontrollerna genomföras genom stickprov. När detta är tillåtet bör antalet stickprov utökas så att de garanterar en pålitlig och representativ säkerhetsnivå. I vissa fall kan stickproven behöva utökas till en kontroll av alla jordbrukare. Medlemsstaterna bör fastställa kriterier för urvalet av stickprov som skall kontrolleras.

(22) För att kunna utföra effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför ett jordbruksföretag skall kontrolleras på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(23) För att de nationella myndigheterna och gemenskapens behöriga myndigheter skall kunna följa upp kontroller på plats bör detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Jordbrukaren eller dennes företrädare bör få möjlighet att skriva under rapporten. Medlemsstaterna bör dock endast få använda sig av fjärranalys när oegentligheter fastställs vid kontrollerna. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör jordbrukaren få en kopia av rapporten, om oegentligheter har konstaterats.

(24) Kontroller på plats av arealer består i allmänhet av två delar. Den första delen rör kontroller och uppmätning på grundval av grafiskt material, flygfoton av arealen och så vidare av de jordbruksskiften som angivits. Den andra delen består av en fysisk kontroll av jordbruksskiftena där den angivna skörden, dess kvalitet samt jordbruksskiftenas storlek kontrolleras. Vid behov bör uppmätningar göras. De fysiska kontrollerna på marken bör kunna ske på grundval av en stickprovskontroll.

(25) Närmare bestämmelser bör fastställas om hur arealer skall bestämmas och om vilka mätmetoder som skall användas. Vid fastställandet av arealen av de jordbruksskiften som är berättigade till arealstöd, har erfarenheten visat att det är nödvändigt att definiera vilken bredd som är godtagbar för vissa markelement på ägorna, särskilt gärdsgårdar, diken och murar. När det gäller särskilda miljöbehov är det lämpligt att skapa en viss flexibilitet inom de gränser som beaktas när de regionala avkastningarna fastställs i enlighet med förordning (EG) nr 1251/1999.

(26) Villkoren för att använda fjärranalys för kontroller på plats bör fastställas och det bör fastställas att fysiska kontroller skall utföras när en tolkning av foton inte ger några tydliga resultat.

(27) För att uppnå en enhetlig kontrollnivå i alla medlemsstater bör det fastställas vad kontroller på plats minst skall omfatta när det gäller jordbrukare som ansöker om djurbidrag, och tidpunkten för när sådana kontroller skall utföras bör fastställas. För att effektivt kontrollera att de uppgifter som anges i stödansökningarna och de som förs in i databasen är korrekta, är det nödvändigt att utföra en stor del av dessa kontroller på plats medan djuren fortfarande hålls på jordbruket i enlighet med djurhållningsåtagandet.

(28) En korrekt identifiering och registrering av nötkreatur är ett villkor för stödberättigande enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 1254/1999. Det bör därför säkerställas att gemenskapsstöd endast beviljas för nötkreatur som är identifierade och registrerade i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000. Sådana kontrollera bör även genomföras i fråga om nötkreatur som ännu inte omfattas av en stödansökan men som kan komma att omfattas av en sådan i framtiden. Beroende på utformningen av flera stödordningar för nötkreatur, begärs stöd för nötkreatur ofta först efter det att djuren har lämnat jordbruksföretaget.

(29) Det bör fastställas särskilda bestämmelser för att kontrollera slakterierna, för kontroll av att djur för vilka stöd har sökts är stödberättigande och att uppgifterna i databasen är korrekta. Medlemsstaterna bör ges rätt att tillämpa två olika grunder för att välja ut slakterier för sådana kontroller.

(30) När det gäller slaktbidrag som beviljas efter export av nötkreatur behövs särskilda bestämmelser som kompletterar gemenskapens kontrollbestämmelser beträffande export i allmänhet, eftersom syftena med kontrollerna skiljer sig åt.

(31) De kontrollbestämmelser som finns för djurbidrag bör också vid behov gälla för ytterligare betalningar enligt i artikel 15 i förordning (EG) nr 1254/1999.

(32) För att effektivt kunna skydda gemenskapens finansiella intressen, bör lämpliga bestämmelser antas för att bekämpa oegentligheter och bedrägeri. Särskilda bestämmelser bör fastställas för ordningarna för arealstöd å ena sidan, och ordningarna för djurbidrag å andra sidan, eftersom dessa stödordningar är av olika slag.

(33) Avdrag och avstängning bör fastställas med beaktande av proportionalitetsprincipen och de särskilda problem som är förenade med force majeure, exceptionella händelser och naturliga omständigheter. Avdrag och avstängning bör graderas efter hur allvarlig den begångna oegentligheten är, och bör gå så långt som till fullständig avstängning från en eller flera stödordningar under en viss tid.

(34) När avdrag och avstängning bestäms bör de särskilda inslagen i de stödordningar som omfattas av det integrerade systemet beaktas. Oegentligheter i arealstödsansökningar avser normalt delar av arealer och ett överdeklarerat skifte kan uppvägas av för lågt deklarerade skiften inom samma odlingsgrupp. Beträffande ansökningar om djurbidrag leder oegentligheter till att djuret inte blir stödberättigande. För oegentligheter som uppdagas i arealstödsansökningar bör det inom en viss toleransmarginal fastställas att dessa bara skall justeras och att avdrag bara skall tillämpas när denna marginal överskridits. För ansökningar om djurbidrag bör avdrag tillämpas från och med det första djuret för vilket oegentligheter konstateras men oberoende av nivån på avdraget, bör påföljden bli lindrigare när oegentligheter konstateras för högst tre djur. I alla andra fall bör påföljdens stränghet bero av andelen djur för vilka oegentligheter konstateras.

(35) Det behövs särskilda bestämmelser för att beakta de särskilda förhållandena för jordbrukare som ansöker om djurbidrag och i det syftet deklarerar grovfoderareal. Det bör inte vara förenat med någon påföljd deklarera för stor areal om detta inte har lett till större utbetalningar för djuren.

(36) Jordbrukare bör tillåtas ersätta am- och dikor, kvigor och mjölkkor inom de gränser som anges i motsvarande sektoriella bestämmelser.

(37) Med tanke på stödordningar för nötkreatur och förenligheten med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur som fastställs i förordning (EG) nr 1760/2000 bör bestämmelser införas, dels för nötkreatur som redan omfattas av en stödansökan, dels för nötkreatur som ännu inte omfattas av en stödansökan men som kan komma att omfattas av en sådan i framtiden. Sådana nötkreatur som ännu inte omfattas av en stödansökan utgör en potentiell risk för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. När en ansökan lämnats in för sådana djur är det på grund av stödordningarnas struktur ofta inte längre möjligt att påvisa att ansökan inte är förenlig med systemet. Systemet för identifiering och registrering av nötkreatur är dessutom nödvändigt för att kunna införa förenklade tillämpningsregler med databasen som utgångspunkt. För att effektivt skydda gemenskapens finansiella intressen är det nödvändigt att stödansökningarna är förenliga med systemet redan innan de faktiskt lämnas in. Principen om att uppenbara felaktigheter får rättas till när som helst bör dock även gälla felaktiga anmälningar till eller införande i delar av systemet.

(38) Om en jordbrukare på grund av naturliga omständigheter inte kan uppfylla de skyldigheter för djurhållning som anges i de sektoriella bestämmelserna bör avdrag och avstängning inte tillämpas.

(39) Eftersom slakterier spelar en viktig roll för att vissa stödordningar för nötkreatur skall fungera tillfredsställande, bör det fastställas bestämmelser för de fall där slakterier, av grov försumlighet eller avsiktligt, utfärdar falska intyg eller försäkringar.

(40) När det gäller oegentligheter i samband med ytterligare betalningar enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1254/1999 bör medlemsstaten införa påföljder som motsvarar de påföljder som gäller för ordningarna för arealstöd och djurbidrag, utom detta inte är olämpligt. I det senare fallet bör medlemsstaterna införa motsvarande lämpliga påföljder.

(41) Avdrag och avstängning bör i allmänhet inte tillämpas för jordbrukare som har lämnat in korrekta sakuppgifter eller som kan bevisa att de inte har gjort sig skyldiga till något fel.

(42) Jordbrukare som underrättar de behöriga nationella myndigheterna om felaktigheter i stödansökningarna bör oavsett när detta sker eller oavsett anledningen till felaktigheten, inte drabbas av avdrag eller avstängning, förutsatt att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att utföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har underrättat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan. Desamma bör gälla för felaktiga uppgifter som förekommer i databasen.

(43) Om olika avdrag måste göras för en och samma jordbrukare bör de göras oberoende av varandra och var för sig. Dessutom bör avdrag och avstängning enligt denna förordning tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare påföljder enligt andra gemenskapsbestämmelser eller enligt nationella lagstiftning.

(44) Hantering av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör därför slippa att betala ut stödbelopp som är lägre än ett visst minimibelopp och att begära återbetalning av felaktigt utbetalda belopp när summorna i fråga är försumbara.

(45) Det bör fastställas att jordbrukare inte förlorar rätten till stöd om de, till följd av force majeur eller exceptionella omständigheter, inte kan uppfylla de skyldigheter som anges i de sektoriella bestämmelserna. Det fall som myndigheterna får betrakta som exceptionella omständigheter bör anges närmare.

(46) För att i gemenskapen säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om god tro när felaktigt utbetalda belopp krävs tillbaka, bör det fastställas villkor för när principen kan åberopas, utan att detta påverkar utgifternas hantering i samband med att räkenskaperna avslutas i enlighet med förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(12).

(47) Det bör fastställas bestämmelser om vem som är stödberättigad i vissa fall när ett jordbruksföretag överlåts.

(48) Som en allmän regel bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att denna förordning fungerar väl. Medlemsstaterna bör vid behov hjälpa varandra.

(49) Kommissionen bör vid behov informeras om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att göra ändringar i tillämpningen av det integrerade systemet. För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka det integrerade systemet bör medlemsstaterna skicka viss statistik över de årliga kontrollerna till kommissionen.

(50) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Fondkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNT

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom denna förordning fastställs närmare bestämmelser för tillämpningen av det integrerade administrations- och kontrollsystem (nedan kallat det integrerade systemet) som infördes genom förordning (EEG) nr 3508/92. Den skall inte påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i de förordningar som avser de enskilda stödordningarna.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: det system för identifiering och registrering av nötkreatur som infördes genom förordning (EG) nr 1760/2000,

b) öronmärke: det öronmärke för individuell identifiering av djur, som avses ienligt artikel 3 a och artikel 4 i förordning (EG) nr 1760/2000,

c) databas: den databas som avses i artikel 3 b och artikel 5 i förordning (EG) nr 1760/2000,

d) djurpass: det djurpass som skall utfärdas och som avses i artikel 3 c och artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000,

e) register: det register som förs av djurhållare i enlighet med artikel 4 i rådets direktiv 92/102/EEG(13) eller artikel 3 d och artikel 7 i förordning (EG) nr 1760/2000,

f) delar av systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: de delar som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1760/2000,

g) identitetskod: den identitetskod som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1760/2000,

h) oegentligheter: varje form av överträdelse av de bestämmelser som är av betydelse för beviljandet av aktuellt stöd,

i) arealstödsansökan: ansökan om utbetalning av stöd enligt de stödordningar som anges i artikel 1.1 a och 1.1 b iii) i förordning (EEG) nr 3508/92, med tillhörande deklarationen om eventuell annan användning av arealen, särskilt deklarationen för grovfoderareal som används vid ansökningar om djurbidrag,

j) ansökan om djurbidrag: Ansökan om utbetalning av stöd enligt de stödordningar som anges i artikel 1.1 b i och 1.1 b ii) i förordning (EEG) nr 3508/92,

k) användning: användning av areal när det gäller typ av gröda, marktäcke eller frånvaro av gröda,

l) stödordningar för nötkreatur: de stödordningar som anges i artikel 1.1 b i) i förordning (EEG) nr 3508/92,

m) stödordningen för får- och getter: de stödordningar som anges i artikel 1.1 b ii) i förordning (EEG) nr 3508/92,

n) nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag: nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödordningarna för nötkreatur,

o) nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan: nötkreatur som eventuellt är stödberättigande inom ramen för de stödordningarna för nötkreatur,

p) djurhållningsperiod: den period under vilken ett djur för vilket bidrag har begärts måste hållas på jordbruksföretaget, och som anges i följande bestämmelser:

- artikel 5 och artikel 9.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999(14), beträffande det särskilda bidraget för nötkreatur av hankön,

- artikel 16 i förordning (EG) nr 2342/1999 beträffande am- och dikobidraget,

- artikel 37 i förordning (EG) nr 2342/1999 beträffande slaktbidraget,

- artikel 1.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2700/93(15), beträffande stöd för får och getter,

q) djurhållare: en fysisk eller juridisk person som permanent eller tillfälligt ansvarar för djur, även under transport eller på en marknad,

r) fastställd areal: den areal för vilken alla villkor som fastställs i bestämmelserna om beviljande av stödet är uppfyllda,

s) fastställt djur: ett djur för vilket alla villkor som fastställs i bestämmelserna om beviljande av stödet är uppfyllda,

t) bidragsperiod: den period som en stödansökanningar avser, oavsett när den lämnas in.

Artikel 3

Identifiering av jordbrukare som ansöker om stöd inom ramen för det integrerade systemet

Medlemsstaterna skall införa ett enda system för att registrera identiteten på varje jordbrukare som lämnar in en stödansökan som omfattas av det integrerade systemet.

Artikel 4

Identifiering av och minimistorlek på jordbruksskiften

1. Det identifieringssystem som avses i artikel 4 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall utformas så att de enskilda jordbruksskiftena kan identifieras. Medlemsstaterna får fastställa att en annan enhet än jordbruksskifte används, t.ex. ett skifte som redovisas i fastighetsregistret eller en sammanhängande odlingsenhet. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att jordbruksskiftena identifieras på ett tillförlitligt sätt och särskilt kräva att arealstödsansökningar förses med de uppgifter eller åtföljs av de handlingar som den behöriga myndigheten fastställer och som gör det möjligt att lokalisera och mäta upp varje enskilt jordbruksskifte.

2. Varje medlemsstat skall fastställa den minsta areal som ett jordbruksskifte får ha för att kunna omfattas av en ansökan. Den minsta arealstorleken får dock inte överstiga 0,3 ha.

Artikel 5

Allmänna principer för jordbruksskiften

1. Vid tillämpningen av denna förordning skall följande gälla:

a) Ett skifte som både är trädbevuxet och används för vegetabilieproduktion enligt artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall betraktas som ett jordbruksskifte, om den planerade produktionen kan genomföras på ett likartat sätt som på skiften utan träd i samma område.

b) Om en grovfoderareal används gemensamt, skall de behöriga myndigheterna på ett fingerat sätt fördela denna areal mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av den eller till rätten till sådan användning.

c) Varje grovfoderareal skall vara tillgänglig för djuruppfödning under en period på minst sju månader, som börjar vid en tidpunkt som medlemsstaten fastställer och som skall infalla mellan den 1 januari och den 31 mars.

2. Om en grovfoderareal ligger i en annan medlemsstat än den där jordbrukaren som använder den har sin huvudsakliga verksamhet, skall denna areal anses utgöra en del av denna jordbrukares företag, om jordbrukaren så begär detta och förutsatt att

a) grovfoderarealen ligger i jordbruksföretagets omedelbara närhet, och

b) en väsentlig del av den sammanlagda jordbruksareal som denna jordbrukare brukar ligger i den medlemsstat där jordbrukaren har sin huvudsakliga verksamhet.

AVDELNING II

STÖDANSÖKNINGAR

KAPITEL I

Arealstödsansökningar

Artikel 6

Villkor för arealstödsansökningar

1. Arealstödsansökningar skall innehålla alla nödvändiga uppgifter för att fastställa stödberättigandet, särskilt

a) jordbrukarens identitet,

b) uppgifter som gör det möjligt att identifiera jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, deras areal uttryckt i hektar med två decimaler, lokalisering, användning, huruvida de är konstbevattnade, samt den berörda stödordningen,

c) en försäkran från jordbrukaren om att han känner till villkoren för stöden i fråga.

2. En arealstödsansökan som lämnas in av en jordbrukare som är medlem i en sådan producentgrupp som avses i artikel 1.2 i förordning (EEG) nr 3493/90 och som för samma kalenderår ansöker om stöd från både stödordningen för får- och getter och någon annan gemenskapsordning, skall innehålla en angivelse av samtliga jordbruksskiften som används av producentgruppen. I sådana fall skall grovfoderarealen på ett fingerat sätt fördelas mellan de berörda jordbrukarna i förhållande till deras individuella tak som bestäms i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 2467/98(16), och som gäller per den 1 januari det aktuella året.

3. Om en arealstödsansökan endast avser permanent betesmark, får medlemsstaten föreskriva att den kan lämnas in vid ett senare datum än det som anges i artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 3508/92, men som inte får vara senare än den 1 juli.

Artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EEG) nr 3508/92 skall tillämpas i tillämpliga delar.

Artikel 7

Deklarationer om särskild användning

1. Arealanvändning enligt bilagan till förordning (EEG) nr 3508/92 skall deklareras separat.

2. Arealanvändning som varken anges i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 eller i bilagan till den förordningen skall deklareras under en eller flera rubriker avseende "annan användning".

3. Medlemsstaterna får föreskriva att punkterna 1 och 2 inte skall gälla om de behöriga myndigheterna har tillgång till denna information inom ramen för andra system för administration och kontroll som garanterar överensstämmelse med det integrerade systemet i enlighet med artikel 9a i förordning (EEG) nr 3508/92.

Artikel 8

Ändringar av arealstödsansökningar

1. Om inte annat följer av punkt 3 får efter det att tidsfristen för att lämna in arealstödsansökningar löpt ut enskilda jordbruksskiften som ännu inte deklarerats i stödansökan läggas till och ändringar avseende användningen eller stödordningen göras, förutsatt att kraven i de sektoriella bestämmelser som gäller för den berörda stödordningen är uppfyllda.

2. Tillägg av jordbruksskiften och ändringar i enlighet med punkt 1 skall skriftligen meddelas den behöriga myndigheten, senast det datum som fastställts för sådd eller som fastställts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1251/1999.

Artikel 6.2, tredje stycket, i förordning (EEG) nr 3508/92 skall tillämpas i tillämpliga delar.

3. Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i stödansökan eller om den har informerat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid denna kontroll, får inga tillägg och ändringar i enlighet med punkterna 1 och 2 tillåtas när det gäller de jordbruksskiften som berörs av oegentligheterna.

Artikel 9

Befrielse från att ansöka om arealstöd

Arealstödsansökan behöver inte lämnas in av jordbrukare som endast ansöker om följande djurbidrag:

a) Säsongsutjämningsbidrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1254/1999.

b) Slaktbidrag enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999.

c) Det särskildat bidraget för nötkreatur av hankön eller am- och dikobidraget, om jordbrukaren är undantagen från djurtäthetskravet enligt artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1254/1999, och förutsatt att jordbrukaren inte ansöker om extensifieringsersättning enligt artikel 13 i den förordningen,

d) Bidrag inom ramen för stödordningen för får- och getter.

KAPITEL II

Ansökningar om djurbidrag

Artikel 10

Villkor för ansökningar om djurbidrag

1. Ansökningar om djurbidrag skall innehålla alla nödvändiga uppgifter för att fastställa stödberättigandet, särskilt:

a) jordbrukarens identitet,

b) en hänvisning till arealstödsansökningen, om en sådan redan har lämnats in,

c) antalet djur av varje typ för vilka stöd söks och när det gäller nötkreatur, djurens identitetskod,

d) i tillämpliga fall, ett åtagande av jordbrukaren att hålla de djuren som avses i c på sitt företag under djurhållningsperioden och uppgifter om var djuren kommer att hållas, även den eller de aktuella perioderna,

e) i tillämpliga fall, den individuella gränsen eller det individuella taket för de berörda djuren,

f) i tillämpliga fall, jordbrukarens individuella referenskvantitet för mjölk per den 31 mars eller, om den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa det undantaget som avses i artikel 44a i förordning (EG) nr 2342/1999, den 1 april under det berörda kalenderåret; om denna kvantitet är okänd när ansökan lämnas in, skall den behöriga myndigheten underrättas om denna så snart som möjligt,

g) en försäkran från jordbrukaren om att han känner till villkoren för stöden i fråga.

Om djuren flyttas till en annan plats under djurhållningsperioden, skall jordbrukaren på förhand skriftligen underrätta den behöriga myndigheten om detta.

2. Medlemsstaterna skall garantera att samtliga djurhållare, utan begränsningar, med rimliga mellanrum och utan onödigt dröjsmål, från de behöriga myndigheterna får information om de uppgifter i databasen som berör dem eller de djur som de håller. När stödansökan lämnas in skall jordbrukaren deklarera att dessa uppgifter är korrekta och fullständiga eller, i förekommande fall, ändra felaktigheter eller komplettera ofullständiga uppgifter.

3. Medlemsstaterna får besluta att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 inte behöver tas med i stödansökan, om uppgifterna redan har meddelats till den behöriga myndigheten.

Medlemsstaterna får särskilt införa förfaranden enligt vilka uppgifter i databasen kan användas för stödansökan, förutsatt att databasen ger den säkerhet och fungerar på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödordningarna.

4. Medlemsstaterna får föreskriva att en del av de uppgifter som avses i punkt 1 kan eller skall skickas via ett eller flera av medlemsstaterna godkända organ. Jordbrukaren skall dock fortfarande vara ansvarig för de uppgifter som lämnas.

KAPITEL III

Allmänna bestämmelser

Artikel 11

Elektronisk överföring

1. Medlemsstaterna får tillåta att meddelanden som jordbrukarna skall lämna in till de behöriga myndigheterna enligt denna förordning överförs elektroniskt. I sådana fall skall lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa

a) att jordbrukaren otvetydigt kan identifieras och att han uppfyller samtliga krav,

b) att alla kompletterande dokument som krävs är de behöriga myndigheterna till handa inom de tidsfrister som gäller för ansökningar som inte överförs elektroniskt,

c) att det inte görs någon åtskillnad mellan jordbrukare som inte lämnar in ansökningar elektroniskt och jordbrukare som väljer elektronisk överföring,

2. Anmälningar till databasen skall gälla som elektronisk inlämning i den mening som avses i punkt 1 förutsatt att databasen ger den säkerhet och fungerar på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödordningarna.

Artikel 12

Korrigeringar av uppenbara fel

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6-11 får en stödansökan ändras när som helst efter inlämningen, om den innehåller uppenbara fel som den behöriga myndigheten godkänner.

Artikel 13

Försenad inlämning

1. Utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 48 skall inlämning av en arealstödsansökan eller en ansökan om djurbidrag efter utgången av de tidsfrister som fastställs i de sektoriella bestämmelserna medföra att det stödbelopp som jordbrukaren skulle ha haft rätt till om ansökan lämnats inom tidsfristen, minskas med 1 % per arbetsdag.

Om förseningen överstiger 25 kalenderdagar, skall ansökan inte godtas.

Om en stödansökan som lämnas in för sent endast rör permanent betesmark, skall de belopp som jordbrukaren skulle ha haft rätt till enligt de berörda stödordningarna minskas med en halv procent per arbetsdag. Om en sådan stödansökan lämnas in efter den 1 juli skall ansökan inte godtas.

Om medlemsstaterna emellertid utnyttjar den möjlighet som anges i artikel 6.3, får inga avdrag tillämpas på stödansökningar som lämnas inom före det datum som fastställs av medlemsstaten. Stödansökningar som lämnas in därefter skall inte godtas.

2. Om en ändring av en arealstödsansökan lämnas in efter den senaste dagen för sådd som avses i artikel 8.2, skall det belopp som berörs av den faktiska användningen av det berörda jordbruksskiftet minskas med 1 % per arbetsdag.

Ändringar av arealstödsansökningar skall bara godtas till och med den senaste dagen för att lämna in en försenad arealstödsansökan på det sätt som anges i punkt 1. När den dagen infaller tidigare än eller samtidigt med det senaste datumet för sådd enligt artikel 8.2, skall ändringar av arealstödsansökningar inte godtas efter detta senaste datum för sådd.

3. En arealstödsansökan som lämnas in för sent får inte medföra avdrag eller avstängning från de djurbidrag som avses i artikel 9.

4. Om en arealstödsansökan för grovfoderarealer lämnas in för sent och leder till avdrag skall detta avdrag läggas till andra avdrag som gäller för försenad inlämning av stödansökningar som avses i artiklarna 12 och 13 i förordning (EG) nr 1254/1999.

Artikel 14

Återkallelse av stödansökningar

1. En stödansökan får helt eller delvis återkallas när som helst.

Om den behöriga myndigheten emellertid redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i stödansökan eller om den har underrättat jordbrukaren om sin avsikter att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid denna kontroll, får återkallelse inte tillåtas av de delar av stödansökan som berörs av oegentligheterna.

2. En återkallelse enligt punkt 1 skall försätta den sökande i samma situation som han befann sig i innan han lämnade in den berörda stödansökan eller en del av denna.

AVDELNING III

KONTROLLER

Artikel 15

Allmänna principer

Administrativa kontroller och kontroller på plats skall genomföras så att en effektiv prövning säkerställs av att villkoren för beviljande av stöd är uppfyllda.

KAPITEL I

Administrativa kontroller

Artikel 16

Dubbelkontroller

De administrativa kontroller som avses ienligt artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall särskilt omfatta

a) dubbelkontroller av de jordbruksskiften och djur som deklareras för att förhindra att ett och samma stöd beviljas orättmätigt flera gånger under ett och samma kalenderår eller regleringsår och för att förhindra orättmätig kumulering av stöd som beviljas i enlighet med gemenskapsstödordningar enligt vilka arealer skall deklareras,

b) kontroll av stödberättigandet genom dubbelkontroller via databasen.

KAPITEL II

Kontroller på plats

Avsnitt I

Allmänna bestämmelser

Artikel 17

Allmänna principer

1. Kontroller på plats skall ske oanmälda. Förutsatt att syftet med kontrollen inte äventyras, får dock en förhandsanmälan med kortast möjliga varsel göras. Denna tidsfrist får inte överstiga 48 timmar, utom i vederbörligen motiverade fall.

2. Vid behov skall kontroller på plats enligt denna förordning genomföras samtidigt med andra kontroller enligt gemenskapslagstiftningen.

3. En ansökan skall avslås, om jordbrukaren eller dennes företrädare hindrar att en kontroll på platsen genomförs.

Artikel 18

Kontrollfrekvens

1. Det totala antalet kontroller på plats som genomförs varje år skall minst omfatta

a) 5 % av alla jordbrukare som lämnar in arealstödsansökningar,

b) 5 % av alla jordbrukare som lämnar in ansökningar om djurbidrag i enlighet med stödordningarna för nötkreatur, utom om databasen inte ger den säkerhet och fungerar på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödordningarna, i vilket fall procentsatsen skall ökas till 10 %. Dessa kontroller på plats skall per stödordning även omfatta minst 5 % av alla djur för vilka stöd söks.

c) 10 % av alla jordbrukare som lämnar in djurbidragsansökningar i enlighet med stödordningenarna för får och getter.

2. Om det vid kontrollen på plats konstateras betydande oegentligheter inom en viss stödordning, eller inom en region eller en del av en region, skall den behöriga myndigheten under det aktuella året öka antalet kontroller på plats och skall dessutom på ett lämpligt sätt öka den andel jordbrukare som skall kontrolleras på plats under påföljande år.

3. Om det föreskrivs att vissa delar av kontrollen på plats kan genomföras som stickprovskontroll, så skall denna genomföras på ett sätt som säkerställer en tillförlitligt och representativ kontrollnivå. Medlemsstaterna skall fastställa kriterierna för det urval som skall kontrolleras med stickprov. Om det konstateras oegentligheter vid stickprovskontrollen, skall dennas omfattning och räckvidd utökas i lämplig omfattning.

Artikel 19

Urval av ansökningar för kontroll på plats

1. De jordbrukare som skall kontrolleras på plats skall väljas ut av den behöriga myndigheten, på grundval av en riskanalys och på ett sådant sätt att de är representativa i förhållande till de inlämnade ansökningarna. Riskanalysen skall beakta

a) stödbeloppens storlek,

b) antalet jordbruksskiften, arealen eller antalet djur för vilka stöd söks,

c) förändringar jämfört med föregående år,

d) resultaten av tidigare års kontroller,

e) fall då förordning (EG) nr 1760/2000 inte följts,

f) de jordbrukare som ligger strax över eller under tak eller gränser som är av betydelse för att stöd skall beviljas,

g) ersättande av djur enligt artikel 37,

h) andra faktorer som medlemsstaterna fastställer.

För att åstadkomma representativitet skall medlemsstaterna slumpmässigt välja ut 20-25 % av det minsta antal jordbrukare som skall kontrolleras på plats.

2. Den behöriga myndigheten skall föra register över orsaken till att en viss jordbrukare har valts ut för en kontroll på plats. Den inspektör som genomför kontrollen på plats skall vara informerad innan kontrollen på plats inleds.

Artikel 20

Kontrollrapport

1. För varje kontroll på plats skall en kontrollrapport upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten skall särskilt innehålla följande:

a) De stödordningar och ansökningar som kontrollerades.

b) Närvarande personer.

c) De jordbruksskiften som kontrollerades eller mättes upp samt mätresultatet perför varje uppmätt jordbruksskifte, och de mätmetoder som användes.

d) Antalet djur och djurtyper som noterades och, i förekommande fall, numren på öronmärkena, uppgifter i registret och i databasen och i andra stödjande dokument som kontrollerats samt resultaten av dessa kontroller och, i förekommande fall, särskilda iakttagelser beträffande enskilda djur och/eller deras identitetskod.

e) Om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

f) Uppgifter om andra kontrollåtgärder som genomförts.

2. Jordbrukaren eller dennes företrädare skall ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter på innehållet. Om oegentligheter konstateras, skall jordbrukaren få en kopia av kontrollrapporten.

Om kontrollen på plats sker genom fjärranalys i enlighet med artikel 23, får medlemsstaten besluta att inte ge jordbrukaren eller dennes företrädare möjlighet att underteckna kontrollrapporten om inga oegentligheter uppdagas under denna kontroll.

Avsnitt II

Kontroller på plats av arealstödsansökningar

Artikel 21

Omfattningen av kontroller på plats

Kontrollerna på plats skall omfatta alla jordbruksskiften för vilka stöd söks i enlighet med stödordningarna enligt artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92. Den fysiska kontrollen av marken som utgör en del av kontrollen på plats får dock begränsas till en stickprovskontroll som omfattar minst hälften av de skiften för vilka ansökningar har lämnats in.

Artikel 22

Fastställande av arealer

1. Jordbruksskiftenas areal skall bestämmas på lämpligt sätt som anges av den behöriga myndigheten, och som säkerställer mätning med en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella mätningar enligt nationella regler. Den behöriga myndigheten skall fastställa en toleransgräns med beaktande av den använda mätmetoden, noggrannheten i tillgängliga officiella handlingar, de lokala förhållandena såsom markens lutning, och skiftenas form, samt bestämmelserna i punkt 2.

2. Jordbruksskiftenas totala areal får endast beaktas om den fullt ut används i enlighet med vad som är brukligt i den berörda medlemsstaten eller regionen. I övriga fall skall den faktiskt använda arealen beaktas.

I regioner där vissa inslag, särskilt häckar, diken och murar, traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, får medlemsstaterna besluta att motsvarande areal skall anses ingå i den fullt ut använda arealen, förutsatt att den inte överskrider en sammanlagd bredd som skall fastställas av medlemsstaterna. Denna bredd skall motsvara den traditionella bredden i regionen i fråga, men den får inte överstiga två meter.

Om kommissionen underrättas i förväg, får medlemsstaterna tillåta en större bredd än två meter, om dessa arealer beaktades när avkastningen för den berörda regionen fastställdes.

3. Kontrollen av att jordbruksskiftena är stödberättigande skall ske med lämpliga hjälpmedel. För detta ändamål skall vid behov ytterligare bevismaterial begäras in.

Artikel 23

Fjärranalys

1. Om en medlemsstat använder sig av fjärranalys vid kontrollen av hela eller en del av det urval som avses i artikel 18.1 a skall

a) de områden som skall kontrolleras genom fjärranalys i möjligaste mån väljas ut med hänsyn till lämpliga riskfaktorer som medlemsstaten skall fastställa,

b) artikel 19 bara tillämpas om det inte genomförs kontroll på plats i fråga om alla jordbrukare som lämnat in stödansökningar och som finns i det område som omfattas av kontrollen på plats.

2. Vid fjärranalyskontroller skall medlemsstaterna

a) utföra bildanalys av satellit- eller flygbilder över samtliga jordbruksskiften som skall kontrolleras, för att bestämma marktäcket och för att mäta arealen,

b) utföra kontroller på plats av samtliga ansökningar för vilka bildanalysen inte gör det möjligt att kontrollera deklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt.

3. Om en medlemsstat använder sig av fjärranalys, skall de ytterligare kontroller som avses i enligt artikel 18.2 genomföras som traditionella kontroller på plats, om det under det aktuella året inte längre är möjligt att genomföra dem med fjärranalys.

Avsnitt III

Kontroller på plats av ansökningar om djurbidrag

Artikel 24

Val av tidpunkt för kontroller på plats

1. Den kontroll på plats som minst skall genomföras enligt artikel 18.1 b, skall för andra stödordningar än de stödordningar som det finns bestämmelser om i artikel 4.6 och artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999 genomföras under djurhållningsperioden för minst en av de berörda stödordningarna.

2. Minst 50 % av det minsta antalet kontroller på plats enligt artikel 18.1 c skall genomföras under djurhållningsperioden. Minsta antalet kontroller på plats skall dock i sin helhet genomföras under djurhållningsperioden i de medlemsstater där det system som inrättats genom direktiv 92/102/EEG beträffande får och getter inte genomförts fullt ut och tillämpas, särskilt när det gäller identifiering och korrekt registerhållning.

Artikel 25

Vad som omfattas av kontroller på plats

1. Kontroller på plats skall omfatta alla djur för vilka ansökningar har lämnats in enligt de stödordningar som skall kontrolleras, och i fråga om kontroller av stödordningarna för nötkreatur, också de nötkreatur som eventuellt kan komma av en stödansökan.

2. Kontroller på plats skall särskilt omfatta följande:

a) En kontroll av att antalet djur som finns på jordbruksföretaget för vilka ansökningar har lämnats in, och antalet nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en ansökan, motsvarar det antal djur som förts in i registren och, beträffande nötkreatur, det antal djur som anmälts till databasen.

b) I fråga om stödordningarna för nötkreatur skall det kontrolleras

- att registeruppgifterna är korrekta liksom anmälningarna till databasen, på grundval av en stickprovskontroll av stödjande dokument såsom inköps- och försäljningsfakturor, slaktintyg, veterinärintyg och i förekommande fall djurpass, avseende djur för vilka stödansökningar lämnats in under de 12 månader som föregår kontrollen på plats,

- att uppgifterna i databasen motsvarar registeruppgifterna, på grundval av en stickprovskontroll av djur för vilka stödansökningar lämnats in under de 12 månader som föregår kontrollen på plats,

- att alla djur som finns på jordbruksföretaget och som fortfarande hålls i enlighet med djurhållningsåtagandet berättigar till det sökta stödet,

- att alla nötkreatur som finns på jordbruksföretaget är identifierade med öronmärke och i förekommande fall är försedda med djurpass samt av att de är registerförda och anmälda till databasen. Dessa kontroller skall genomföras individuellt för varje enskilt nötkreatur av hankön som fortfarande hålls i enlighet med djurhållningsåtagandet och för vilka stödansökningar har lämnats in för det särskilda handjursbidraget, med undantag för de ansökningar som inlämnats inde enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1254/1999. I alla övriga fall kan kontrollen av att uppgifterna i djurpassen och i registret samt att anmälan till databasen är korrekt kontrolleras genom en stickprovskontroll.

c) I fråga om stödordningen för får och getter skall det på grundval av registret kontrolleras att alla djur för vilka stödansökningar lämnats in under de 12 månader som föregår kontrollen på plats har hållits på jordbruksföretaget under hela djurhållningsperioden, och det skall på grundval av ett stickprov av stödjande dokument såsom inköps- och försäljningsfakturor och veterinärintyg kontrolleras att registeruppgifterna är korrekta.

Artikel 26

Kontrollåtgärder när det gäller kontroller på plats i slakterier

1. När det gäller handjursbidraget enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1254/1999 och slaktbidraget enligt artikel 11 i den förordningen skall kontrollerna på plats genomföras på slakterierna. I detta fall skall medlemsstaterna genomföra kontroller på plats antingen

a) på minst 30 % av alla slakterier, som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna skall omfatta ett urval på 5 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de 12 månader som föregår kontrollen på plats, eller

b) på minst 20 % av alla slakterier som i förväg godkänts enligt särskilda pålitlighetskriterier som skall fastställas av medlemsstaterna och som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna skall omfatta ett urval på 2 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de 12 månader som föregår kontrollen på plats.

Dessa kontroller på plats skall omfatta en dokumentgranskning i efterhand, en jämförelse med uppgifterna i databasen samt en kontroll av de sammanfattningar avseende slaktintyg, eller uppgifter som ersätter dessa, som skickats till övriga medlemsstater i enlighet med artikel 35.3 i förordning (EG) nr 2342/1999.

2. Slakterikontrollerna på plats skall dessutom omfatta en fysisk kontroll av slaktförfarandena, som utförts på dagen för kontrollen på plats, på grundval av ett stickprov. Vid behov skall det kontrolleras om de slaktkroppar som vägs är stödberättigande.

Artikel 27

Kontrollåtgärder beträffande bidrag som beviljas efter export

1. Beträffande slaktbidrag för nötkreatur som exporteras till tredje land i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall all lastning kontrolleras på plats, vilket skall genomföras enligt följande:

a) Vid lastningen skall det kontrolleras att alla nötkreatur är identifierade med öronmärke. Dessutom skall minst 10 % av dessa nötkreatur kontrolleras individuellt med avseende på identitet.

b) Då lasten avgår från gemenskapens territorium skall följande kontrolleras:

- Att den officiella tullförseglingen, om en sådan anbringats på transportmedlet, är oskadad. Om förseglingen är oskadad, skall stickprovskontroller bara genomföras om det råder tvivel om huruvida lasten uppfyller kraven i bestämmelserna.

- Om ingen officiell tullförsegling har anbringats på transportmedlet eller om en tullförsegling är skadad, skall en förnyad kontroll göras av minst 50 % av de nötkreatur som kontrollerades individuellt vid lastningen.

2. Djurpassen skall överlämnas till den behöriga myndigheten, i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

3. Den utbetalande myndigheten enligt artikel 4.2 i förordning (EG) 1258/1999 som är ansvarig för betalningen av bidraget skall utifrån betalningsregistret och andra tillgängliga uppgifter granska stödansökningarna, och särskilt uppmärksamma exportrelaterade dokument och kommentarer från behöriga kontrollmyndigheter samt kontrollera att djurpassen har överlämnats i enlighet med punkt 2.

Artikel 28

Särskilda bestämmelser om ytterligare betalningar

Beträffande de ytterligare betalningar som det finns bestämmelser om i artikel 15 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall medlemsstaterna i förekommande fall tillämpa bestämmelserna i denna avdelning. Om det inte fungerar att tillämpa dessa bestämmelser därför att stödordningen för ytterligare betalningar har en struktur som inte passar dessa bestämmelser, skall medlemsstaterna meddela föreskrifter om kontroller som säkerställer en kontrollnivå som motsvarar den kontrollnivå som följer av den här förordningen.

Artikel 29

Särskilda bestämmelser om kontrollrapporterna

1. Om medlemsstaterna genomför kontroller på plats enligt den här förordningen och samtidigt genomför inspektioner enligt kommissionens förordning (EG) nr 2630/97(17), skall kontrollrapporten enligt artikel 20 kompletteras med rapporter i enlighet med artikel 2.5 i den förordningen.

2. Beträffande slakterikontroller enligt artikel 26.1 kan den kontrollrapporten enligt artikel 20 bestå av en notering i slakteriets redovisningssystem av vilka djur som kontrollerats.

Beträffande kontrollerna enligt artikel 26.2 skall rapporten bl.a. innehålla identitetskoder, slaktkroppsvikter samt datum för slakten för alla djur som slaktats och kontrollerats den dag kontrollen på plats ägde rum.

3. Beträffande kontrollen enligt artikel 27, behöver kontrollrapporten bara innehålla en angivelse av de djur som kontrollerats på detta sätt.

4. Om det vid kontroller på plats enligt den här förordningen konstateras fall där bestämmelserna i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 inte följts, skall kopior av kontrollrapporten enligt artikel 20 utan dröjsmål skickas till de myndigheter som har ansvaret för att genomföra förordning (EG) nr 2630/97.

AVDELNING IV

BERÄKNINGSGRUND FÖR STÖD, AVDRAG OCH AVSTÄNGNING

KAPITEL I

Iakttagelser beträffande arealstödsansökningar

Artikel 30

Allmänna principer

För det ändamål som avses i detta kapitel skall åtskillnad göras mellan följande odlingsgrupper:

a) Grovfoderarealer som deklarerats för det ändamål som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 1254/1999.

b) Andra grovfoderarealer än betesmark och arealer som används för produktion av jordbruksgrödor enligt artikel 13.3 b i förordning (EG) nr 1254/1999, som deklarerats för det ändamål som avses i artikel 13 i den förordningen.

c) Betesmark i enlighet artikel 13.3 c i förordning (EG) nr 1254/1999 som deklarerats för det ändamål som avses i artikel 13 i den förordningen.

d) Permanent betesmark som deklarerats för det ändamål som avses i artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1255/1999(18).

e) Arealer med jordbruksgrödor för vilka en annan stödsats tillämpas.

f) Uttagna arealer och, i förekommande fall, uttagna arealer för vilka en annan stödsats tillämpas.

Artikel 31

Beräkningsgrund

1. Om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen för en viss odlingsgrupp är större än vad som anges i arealstödsansökan, skall den deklarerade arealen användas när stödet beräknas.

2. Om den i en arealstödsansökan deklarerade arealen vid en administrativ kontroll eller kontroll på plats befinns överskrida den för denna odlingsgrupp fastställda arealen, skall den för denna odlingsgrupp fastställda arealen användas när stödet beräknas, utan att detta påverkar avdrag och avstängningar enligt artiklarna 32-35.

3. Beräkningen av den bidragsberättigande maximiarealen för arealstöd till producenter av jordbruksgrödor skall göras på grundval av den uttagna fastställda arealen och proportionellt i förhållande till varje berörd gröda. Avdrag från betalningar till producenter av jordbruksgrödor för den fastställda uttagna arealen får dock bara göras upp till den nivå som motsvarar den areal som skulle behövas att producera 92 ton spannmål, i enlighet medt artikel 6.7 i förordning (EG) nr 1251/1999.

4. Om en jordbrukare på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 48 inte har kunnat fullgöra sina åtaganden, skall han behålla rätten till stöd för den stödberättigande arealen vid tidpunkten då den händelse som grundar force majeure eller de exceptionella omständigheterna inträffade.

Artikel 32

Avdrag och avstängningar vid överdeklaration

1. Om, i fråga om en odlingsgrupp, den deklarerade arealen överskrider den fastställda arealen i enlighet med artikel 31.2, skall stödet beräknas på grundval av den fastställda arealen, minskad med två gånger den konstaterade skillnaden, om denna skillnad utgör mer än 3 % eller två hektar, dock högst 20 % av den fastställda arealen.

Om skillnadenden utgör mer än 20 % av den fastställda arealen, skall det inte beviljas något arealrelaterat stöd beviljas för den berörda odlingsgruppen.

2. Om, i fråga om den totala fastställda areal som omfattas av en stödansökan i enlighet med de stödordningar som avses i artikel 1.1 a i förordning (EEG) nr 3508/92, den deklarerade arealen överskrider den fastställda arealen i enlighet med artikel 31.2 med mer än 30 %, skall det stöd som jordbrukaren enligt artikel 31.2 skulle ha varit berättigad till enligt dessa stödordningar avslås för kalenderåret i fråga.

Om skillnaden överstiger 50 %, skall jordbrukaren återigen avstängas från att motta stöd upp till ett belopp som motsvarar det som skall avslås första stycket. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt de stödordningar som avses i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92, som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades.

Artikel 33

Avsiktliga överträdelser

Om skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen enligt artikel 31.2 beror på avsiktliga oegentligheter, skall stöd som jordbrukaren enligt artikel 31.2 skulle ha varit berättigad till enligt den berörda stödordningen inte beviljas för kalenderåret i fråga.

Om denna skillnad överstiger 20 % av den fastställda arealen, skall jordbrukaren återigen avstängas från att motta stöd upp till ett belopp som motsvarar det som skall avslås enligt första stycket. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt de stödordningar som avses i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92, som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades.

Artikel 34

Beräkning av grovfoderarealer för bidrag enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 1254/1999

1. Artikel 31, artikel 32.1 och artikel 33 skall tillämpas på beräkningen av grovfoderareal vid beviljandet av stöd enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 1254/1999.

2. Om en skillnad på mer än 50 % konstateras mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen enligt artikel 31.2 skall jordbrukaren, inom ramen för de stödansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades, återigen avstängas en grovfoderareal som motsvarar den areal för vilken det inte beviljas något stöd enligt artikel 32.1 andra stycket.

3. Avdrag och avstängningar enligt punkterna 1 och 2 skall dock bara tillämpas om den deklarerade arealen har eller skulle ha medfört ett högre stöd.

Artikel 35

Beräkning av grovfoderarealer för extensifieringsersättning enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1254/1999

1. Extensifieringsersättning enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1254/1999 får inte beviljas för ett större antal djur än det för vilketa de bidrag som avses i artikel 12 i den förordningen kan betalas ut, efter tillämpning av artikel 34 i den här förordningen.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, skall den berörda grovfoderarealen fastställas i enlighet med artikel 31.

Om djurtäthetstaket inte överskrids för den på detta sätt fastställda arealen, skall den fastställda arealen tjäna som beräkningsgrund för extensifieringsersättningen.

Om taket överskrids skall det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till efter stödansökningar enligt de stödordningar som anges i artikel 12 i förordning (EG) nr 1254/1999 som lämnats in under det berörda kalenderåret, minskas med 50 % av det belopp som jordbrukaren fått eller annars skulle ha fått som extensiferingsersättning.

3. Om skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen beror på avsiktliga oegentligheter och om djurtäthetstaket har överskridits i förhållande till den fastställda arealen, skall det totala stödbelopp som avses i punkt 2 inte beviljas. I detta fall skall dessutom andra stycket i artikel 33 andra stycket tillämpas i tillämpliga delar.

KAPITEL II

Iakttagelser beträffande ansökningar om djurbidrag

Artikel 36

Beräkningsgrund

1. Om en individuell gräns eller ett individuellt tak är tillämpligtas, skall det antalet djur som anges i stödansökan minskas till det antal som har fastställts som gräns eller tak för den berörda jordbrukaren.

2. Stöd får under inga omständigheter beviljas för ett större antal djur än vad som anges i stödansökan.

3. Om det antal djur som deklarerats i stödansökan överstiger det antal som fastställts vid administrativa kontroller eller kontroller på plats, skall stödet beräknas på grundval av antalet djur som fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 38 och 39.

Om en jordbrukare på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 48 inte har kunnat fullgöra sitt djurhållningsåtagande, skall han behålla rätten till stöd för antalet stödberättigande djur vid tidpunkten då den händelse som grundar force majeure eller de exceptionella omständigheterna inträffade.

4. Om det konstateras att systemet för identifiering och registrering av nötkreatur inte följts, skall följande gälla:

a) Ett nötkreatur som förlorat ett av de två öronmärkena skall dock anses vara fastställt, förutsatt att det säkert kan identifieras på annat sätt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

b) Om de konstaterade oegentligheterna avser felaktiga registeruppgifter eller djurpass, skall det berörda djuret anses som ej fastställt endast om felen konstateras vid minst två kontroller under loppet av 24 månader. I alla andra fall skall de berörda djuren anses som ej fastställda redan efter den första iakttagelsen.

Artikel 12 skall även tillämpas på uppgifter i och anmälningar till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Artikel 37

Ersättande av djur

1. Nötkreatur som finns på jordbruksföretaget skall bara betraktas som fastställda djur om de är identifierade i stödansökan. Utan att rätten till det sökta stödet förloras kan emellertid under djurhållningsperioden am- och dikor eller kvigor, som omfattas av en stödansökan enligt artikel 6.2 eller artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1254/1999, samt mjölkkor, som omfattas av en stödansökan enligt artikel 13.4 i den förordningen ersättas, med de begränsningar som anges i dessa artiklar.

2. Ersättande av djur i enligt punkt 1, skall ske inom 20 dagar efter den händelse som gjorde ersättandet nödvändigt, och en uppgift om detta skall föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till skall informeras inom 10 arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Artikel 38

Avdrag och avstängning avseende nötkreatur i stödansökningar

1. Om det i fråga om en stödansökan enligt stödordningarna för nötkreatur konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställts enligt artikel 36.3, skall det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt dessa stödordningar för den berörda bidragsperioden minskas med den procentsats som skall fastställas i enlighet med punkt 3, om inte mer än tre djur berörs av oegentligheterna.

2. Om oegentligheterna berör fler än tre djur, skall det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt dessa stödordningar för den berörda bidragsperioden minskas med

a) den procentsats som skall fastställas i enlighet med punkt 3, om denna inte är större än 10 %, eller

b) två gånger den procentsats som skall fastställas i enlighet med punkt 3, om denna är större än 10 %, dock högst 20 %.

Om den procentsats som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, skall det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt artikel 36.3 avslås enligt dessa stödordningar för den berörda bidragsperioden

Om den procentsats som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 50 %, skall jordbrukaren återigen avstängas från att motta stöd upp till ett belopp som motsvarar det som skall avslås enligt första stycket. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt stödordningen för nötkreatur som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då konstaterandet gjordes.

3. Vid beräkningen av de procentsatser som avses i punkterna 1 och 2, skall de nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödordningarna för nötkreatur och beträffande vilka oegentligheter har konstaterats divideras med alla fastställda nötkreatur för den berörda bidragsperioden.

4. Om skillnaden mellan antalet deklarerade djur och antalet fastställda djur enligt artikel 36.3 beror på avsiktliga oegentligheter, skall det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt artikel 36.3 avslås enligt stödordningen för nötkreatur eller de berörda stödordningar under den aktuella bidragsperioden.

Om den skillnad som fastställs enligt punkt 3 överstiger 20 %, skall jordbrukaren återigen avstängas från att motta stöd upp till ett belopp som motsvarar det som skall avslås enligt första stycket. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt stödordningen för nötkreatur som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då konstaterandet gjordes.

Artikel 39

Överträdelse av bestämmelserna om identifiering och registrering av nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan

1. Om överträdelser av bestämmelserna i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur konstateras vid en kontroll på plats av nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan, skall det totala stödbelopp som jordbrukaren enligt artikel 36.3 är berättigad till enligt stödordningarna för nötkreatur under den berörda bidragsperioden minskas med ett belopp som skall beräknas enligt formeln i punkt 2, i tillämpliga fall efter avdrag enligt artikel 38, dock ej vid force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 48.

Detsamma skall gälla om fler nötkreatur än de som finns på jordbruksföretaget har registrerats i eller anmälts till delar av systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Artikel 36.4 skall tillämpas i tillämpliga delar.

2. Den beräkning som avses i punkt 1 skall göras enligt följande formel:

>PIC FILE= "L_2001327SV.002601.TIF">

Tecknen i formeln betyder följande:

a= antalet överträdelser av systemet för identifiering och registrering av nötkreatur,

b= antalet nötkreatur som finns på jordbruksföretaget vid tidpunkten för kontrollen på plats,

c= det genomsnittliga antalet nötkreatur som finns på jordbruksföretaget under det år då kontrollen på plats genomförs, med tillämpning i tillämpliga delar av de metoder som används enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 2342/1999,

d= det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt artikel 36.3 enligt stödordningarna för nötkreatur under den berörda bidragsperioden, i tillämpliga fall efter avdrag enligt artikel 38.

3. Om flera kontroller på plats genomförs hos samma jordbrukare under ett visst år, skall avdrag enligt punkt 1 beräknas på grundval av det aritmetiska medelvärdet av de resultat som fastställs vid varje kontroll på plats.

4. Om de överträdelser som avses i punkt 1 är avsiktliga, skall det inte beviljas något stöd enligt den eller de berörda stödordningarna för den berörda bidragsperioden.

Artikel 40

Avdrag och avstängning avseende får och getter som omfattas av stödansökningar

Om det i stödansökningar enligt stödordningen för får och getter konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs enligt artikel 36.3, skall artikel 38.2, 38.3 och 38.4 tillämpas i tillämpliga delar från och med det första djur beträffande för vilket oegentligheter konstateras.

Artikel 41

Naturliga omständigheter

Om jordbrukaren på grund av naturliga omständigheter som drabbat besättningen eller flocken inte kan fullfölja sitt åtagande att hålla de djur som omfattas av bidragsansökan under hela djurhållningsperioden, skall avdragen och avstängningarna enligt artiklarna 38 och 40 inte tillämpas, förutsatt att jordbrukaren skriftligen har underrättat den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att han konstaterade minskningen av antalet djur.

Utan att det påverkar tillämpningen av de faktiska omständigheter som måste beaktas i enskilda fall, kan den behöriga myndigheten godkänna särskilt följande naturliga omständigheter som en besättning eller flock kan drabbas av:

a) Att djur dör på grund av sjukdom.

b) Att djur som dör på grund av olyckor för vilka jordbrukaren inte kan ställas till ansvar.

Artikel 42

Felaktiga intyg och uppgifter från slakterier

Beträffande uppgifter eller intyg om slaktbidrag som utfärdas av slakterier i samband med slaktbidrag i enlighet med enligt artikel 35 i förordning (EG) nr 2342/1999, skall den berörda medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder om det konstateras att ett slakteri genom allvarlig försummelse eller med avsikt lämnar felaktiga uppgifter eller utfärdar falska intyg. Om sådana oegentligheter konstateras en andra gång, skall slakteriet under minst ett år fråntas rätten att lämna sådana uppgifter och utfärda sådana intyg som kan användas för bidragsändamål.

Artikel 43

Iakttagelser beträffande ytterligare betalningar

Beträffande de ytterligare betalningar som det finns bestämmelser om i artikel 14 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall medlemsstaterna meddela föreskrifter om avdrag och avstängningar som i huvudsak skall motsvara de föreskrifter som anges i denna avdelning.

KAPITEL III

Allmänna bestämmelser

Artikel 44

Undantag från tillämpningen av avdrag och avstängningar

1. Avdrag och avstängningar enligt denna avdelning skall inte tillämpas, om jordbrukaren har lämnat formellt korrekta uppgifter eller om han på annat sätt kan visa att han inte har gjort något fel.

2. Avdrag och avstängningar enligt denna avdelning skall inte heller tillämpas för de delar av stödansökan för vilka jordbrukaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att ansökan är felaktig eller har blivit felaktig sedan den lämnades in, under förutsättning att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har informerat jordbrukaren om att felaktigheter förekommer i ansökan.

Jordbrukarens meddelande enligt första stycket skall innebära att stödansökan anpassas till den faktiska situationen.

Artikel 45

Ändringar och justeringar av uppgifter i databasen

1. För nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag skall artikel 44 tillämpas på fel och ofullständigheter i databasuppgifter från den tidpunkt då stödansökan lämnas in.

2. För nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan skall avdrag och avstängningar enligt artikel 39 inte tillämpas, om jordbrukaren meddelar ändringar och justeringar av uppgifter i databasen till den behöriga myndigheten, under förutsättning att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats.

AVDELNING V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 46

Lägsta utbetalningar

Medlemsstaterna får besluta att inte bevilja stöd, om beloppet för en enskild stödansökan inte överstigerär 50 euro.

Artikel 47

Kumulerade påföljder

1. Avdrag och avstängning enligt denna förordning skall tillämpas oberoende av varandra och individuellt.

2. Om inte annat sägs i artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 2988/95(19), skall avdrag och avstängningar enligt den här förordningen inte påverka tillämpningen av ytterligare påföljder enligt andra bestämmelser i gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

Artikel 48

Force majeure och exceptionella omständigheter

1. Fall av force majeure och exceptionella omständigheter skall, tillsammans med för den behöriga myndigheten tillfredsställande bevismaterial, skriftligen anmälas till myndigheten inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren är i stånd att göra detta.

2. Som fall av exceptionella omständigheter kan den behöriga myndigheten t.ex. godkänna att

a) jordbrukaren avlider,

b) jordbrukaren under en länge tid inte är arbetsför,

c) en allvarlig naturkatastrof inträffar som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksareal,

d) företagets djurstallar förstörs genom olyckshändelse,

e) en epizooti berör hela jordbrukarens djurbesättning eller en del av denna.

Artikel 49

Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

1. Om en felaktig utbetalning har gjorts, skall jordbrukaren betala tillbaka beloppet i fråga jämte ränta, beräknad i enlighet med punkt 3.

2. Medlemsstaterna får besluta att en felaktig utbetalning skall krävas tillbaka genom att beloppet dras av från förskott eller utbetalningar till den berörde jordbrukaren enligt de stödordningar som anges i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 och som görs till jordbrukaren efter beslutet om återkrav. Jordbrukaren får dock göra återbetalningen utan att invänta avdraget.

3. Räntan skall beräknas på grundval av den tid som förflyter från det att jordbrukaren underrättas om återbetalningsskyldigheten till dess atts återbetalningen eller avdraget görs.

Den räntesats som skall tillämpas skall beräknas enligt bestämmelserna i nationell rätt och den skall inte vara lägre än den räntesats som tillämpas när belopp krävs tillbaka enligt nationell rätt.

4. Den skyldighet att betala tillbaka som avses i punkt 1 skall inte gälla, om den behöriga myndigheten eller någon annan myndighet gjorde utbetalningen av misstag och det inte är rimligt att anta att felet hade upptäckts av jordbrukaren.

Om felet kan hänföras till faktiska omständigheter som är av betydelse för beräkningen av utbetalningen i fråga, skall emellertid första stycket endast tillämpas om beslutet om återbetalning inte har meddelats inom tolv månader efter utbetalningen.

5. Den skyldighet att betala tillbaka som avses i punkt 1 skall inte gälla, om mer än tio år förflutit från det att stödets betalades ut till dess att den behöriga myndigheten skickar sin första underrättelse till stödmottagaren om att beloppet är felaktigt utbetalt.

Perioden enligt första stycket skall begränsas till fyra år, om mottagaren handlat i god tro.

6. För belopp som skall krävas tillbaka som en följd av avdrag och avstängningar enligt artikel 13 och avdelning IV skall en preskriptionstid av fyra år gälla.

7. Punkterna 4 och 5 skall inte tillämpas på förskott.

8. Medlemsstaterna kan besluta att inte kräva tillbaka belopp som utan ränta uppgår till 100 euro eller mindre per jordbruksföretag och bidragsperiod, förutsatt att den nationella lagstiftningen föreskriver att återbetalning inte skall ske i sådana fall.

Artikel 50

Överlåtelse av jordbruksföretag

1. I denna artikel avses med

a) överlåtelse av ett jordbruksföretag: försäljning, utarrendering eller någon annan liknande överlåtelse av de berörda produktionsenheterna,

b) överlåtande part: den jordbrukare vars jordbruksföretag överlåts till en annan jordbrukare,

c) övertagande part: den jordbrukare som jordbruksföretaget överlåts till.

2. Om ett jordbruksföretag i sin helhet överlåts av en jordbrukare till en annan jordbrukare efter att en stödansökan har lämnats in men innan alla villkor för att bevilja stödet har uppfyllts, skall inget stöd beviljas den överlåtande parten för jordbruksföretaget i fråga.

3. Det stöd som den överlåtande parten har ansökt om skall beviljas den övertagande parten om

a) den övertagande parten inom en av medlemsstaterna fastställd period efter det att överlåtelsen ägt rum informerar den behöriga myndigheten om överlåtelsen och begär att stödet betalas ut,

b) den övertagande parten företer alla bevis som begärs av den behöriga myndigheten,

c) alla villkor för att bevilja stödet är uppfyllda när det gäller det överlåtna jordbruksföretaget,

4. När den övertagande parten har informerat den behöriga myndigheten om överlåtelsen av jordbruksföretaget och begärt att stödet betalas ut enligt punkt 3 a, skall

a) den överlåtande partens alla juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot den behöriga myndigheten som uppkommit genom stödansökan skall överföras till den övertagande parten,

b) alla de åtgärder som måste vidtas för att stödet skall beviljas och alla uppgifter som lämnats av den överlåtande parten före överlåtelsen vid tillämpningen av de relevanta gemenskapsreglerna anses vara vidtagna eller lämnade av den övertagande parten,

c) det jordbruksföretag som överlåtits skall i tillämpliga fall betraktas som ett självständigt jordbruksföretag när det gäller regleringsåret eller bidragsperioden i fråga.

5. Om en stödansökan lämnas in sedan nödvändiga åtgärder vidtagits för att stödet skall beviljas, och ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet från en jordbrukare till en annan jordbrukare efter det att åtgärder har börjat vidtas men innan alla villkor för beviljande av stödet har uppfyllts, får stödet beviljas den övertagande parten om villkoren i punkterna 3 a och 3 b är uppfyllda. I detta fall skall punkt 4 b tillämpas.

6. Medlemsstaterna får om det är lämpligt besluta att bevilja stödet till den överlåtande parten. I sådana fall skall

a) inget stöd beviljas den övertagande parten,

b) medlemsstaterna säkerställa en analog tillämpning av kraven i punkterna 2-5.

Artikel 51

Ytterligare åtgärder och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater

1. Medlemsstaterna skall vidta alla ytterligare åtgärder som är nödvändiga för en korrekt tillämpning av denna förordning och skall ge den ömsesidiga hjälp som är nödvändig för de kontroller som krävs enligt denna förordning. I detta avseende får medlemsstaterna, om denna förordning, inte innehåller bestämmelser om tillämpliga avdrag och avstängningar, införa lämpliga nationella påföljder för producenter eller andra marknadsaktörer, t.ex. slakterier eller organisationer som är delaktiga i förfarandet för att bevilja stöd, för att se till att kontrollkraven uppfylls, exempelvis när det gäller jordbruksföretagets djurregister eller skyldigheten att anmäla vissa uppgifter.

2. Medlemsstaterna skall, så långt det är nödvändigt eller föreskrivet, ge varandra ömsesidig hjälp för att säkerställa effektiva kontroller och för att säkerställa att inlämnade dokuments är äkta och att lämnade uppgifter är korrekta.

Artikel 52

Meddelanden

1. Om medlemsstaterna gör ändringar i tillämpningen av det integrerade systemet, skall de meddela kommissionen detta.

2. Medlemsstaterna skall för jordbruksgrödor senast den 31 mars varje år och för djurbidrag senast den 31 augusti varje år till kommissionen överlämna en rapport för föregående kalenderår som särskilt skall behandlar följande:

a) En redogörelse för hur det integrerade systemet tillämpas.

b) Uppgifter om antalet ansökningar, den sammanlagda arealen och det totalat antalet djur, fördelade på de enskilda stödordningarna enligt artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92.

c) Uppgifter om hur många ansökningar samt hur stor sammanlagd areal och hur många djur som totalt omfattas av kontrollerna.

d) Resultatet av genomförda kontroller, med uppgift om vilka avdrag och avstängningar som tillämpats enligt avdelning IV.

Samtidigt som de meddelande om djurbidrag som avses i första stycket överlämnas till kommissionen, skall medlemsstaterna också meddela det sammanlagda antalet stödmottagare enligt de stödordningar som omfattas av det integrerade systemet.

I undantagsfall får medlemsstaterna efter överenskommelse med kommissionen avvika från de datum som anges i första stycket.

3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de nationella åtgärder som vidtagits för tillämpningen av denna förordning.

4. Den elektroniska uppgifter som upprättas som ett led i det integrerade systemet skall användas som stöd för de uppgifter som medlemsstaterna enligt de sektoriella bestämmelserna skall överlämna till kommissionen.

AVDELNING VI

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 53

Upphävande

1. Förordning (EEG) nr 3887/92 skall upphöra härmed att gälla. Den skall dock fortsätta att tillämpas i fråga om stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som löper ut före den 1 januari 2002.

2. Hänvisningar till förordning (EEG) nr 3887/92 skall anses som hänvisningar till denna här förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 54

Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Den skall tillämpas på stödansökningar som avser regleringsår eller stödperioder som börjar den 1 januari 2002.

Artikel 3 och artikel 52.2 andra stycket skall tillämpas från och med den 1 januari 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2001.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 355, 5.12.1992, s. 1.

(2) EGT L 72, 14.3.2001, s. 6.

(3) EGT L 391, 31.12.1992, s. 36.

(4) EGT L 314, 14.12.2000, s. 8.

(5) EGT L 337, 4.12.1990, s. 7.

(6) EGT L 328, 23.12.2000, s. 1.

(7) EGT L 160, 26.6.1999, s. 1.

(8) EGT L 145, 31.5.2001, s. 16.

(9) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(10) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21.

(11) EGT L 201, 26.7.2001, s. 1.

(12) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(13) EGT L 355, 5.12.1992, s. 32.

(14) EGT L 281, 4.11.1999, s. 30.

(15) EGT L 245, 1.10.1993, s. 99.

(16) EGT L 312, 20.11.1998, s. 1.

(17) EGT L 354, 30.12.1997, s. 23.

(18) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48.

(19) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

>Plats för tabell>