31997D1336

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 129d första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (4), och mot bakgrund av det gemensamma utkastet godkänt av förlikningskommittén den 16 april 1997, och

med beaktande av följande:

1. Upprättandet och utvecklingen av transeuropeiska telenät syftar till att säkerställa spridningen och utbytet av information inom hela gemenskapen. Detta är en förutsättning för att det skall bli möjligt för medborgarna och industrin - särskilt de små och medelstora företagen - i gemenskapen att till fullo dra fördel av de möjligheter som telekommunikationerna erbjuder vid byggandet av informationssamhället, där utvecklingen av tillämpningsområden, tjänster och nätverk för telekommunikationer kommer att vara av avgörande betydelse för att varje medborgare, företag och offentlig myndighet, också i de minst utvecklade områdena och i randområdena, skall få tillgång till all slags information i sådana mängder som de behöver.

2. I sin vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning betonar kommissionen vikten av att etablera informationssamhället som, genom införandet av nya former av ekonomiska, politiska och sociala relationer, kommer att hjälpa gemenskapen att anta nya utmaningar under det kommande seklet, inbegripet den utmaning som består i att skapa nya arbetstillfällen. Europeiska rådet bekräftade detta vid sitt möte i Bryssel i december 1993.

3. Den inre marknaden omfattar ett område utan gränser, där fri rörlighet för varor, personer, kapital och tjänster måste säkerställas, och där gemenskapsåtgärder, som vidtagits eller som är på väg att vidtas, kräver ett betydande informationsutbyte mellan privatpersoner, ekonomiska aktörer och förvaltningar. Effektiva sätt att utbyta information är avgörande för att förbättra industrins konkurrenskraft. Sådant informationsutbyte kan säkerställas genom transeuropeiska telenät. Förekomsten av transeuropeiska nät kommer att stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen inom gemenskapen.

4. Upprättandet och utvecklingen av transeuropeiska telenät bör möjliggöra fritt informationsutbyte mellan privatpersoner, ekonomiska aktörer och förvaltningar, samtidigt som skyddet av enskilda personers privatliv liksom immateriella och andra närstående rättigheter samt industriell äganderätt respekteras.

5. Medlemmarna i en grupp framstående företrädare för industrin rekommenderade i sin rapport om "Europa och det globala informationssamhället", som de utarbetade till Europeiska rådets möte på Korfu den 24 och den 25 juni 1994, att de transeuropeiska telenäten förverkligas och att deras förmåga till samtrafik mellan samtliga europeiska nät säkerställs. Rapporten identifierade mobilkommunikation som en av informationssamhällets hörnstenar och framhöll att dess potential borde förstärkas. Europeiska rådet på Korfu godkände denna rekommendation generellt.

6. Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet, "Mot informationssamhället i Europa: en åtgärdsplan", följer dessa rekommendationer. I slutsatserna från rådets möte den 28 september 1994 om denna åtgärdsplan betonades att snabb utveckling av högpresterande informationsstrukturer på grundval av ett globalt, konsekvent och balanserat angreppssätt är avgörande för gemenskapen.

7. Enligt artikel 129c i fördraget krävs att gemenskapen ställer upp en serie riktlinjer som omfattar målen, prioriteringarna och huvudlinjerna för de åtgärder som förutses när det gäller de transeuropeiska näten. I dessa riktlinjer måste projekt av gemensamt intresse preciseras. De transeuropeiska näten inom ramen för området telekommunikationsinfrastruktur omfattar de tre skikt som näten är uppbyggda av: tillämpning, allmänna tjänster och basnät.

8. Informationssamhället kan inte utvecklas utan tillgång till tillämpningar, i synnerhet tillämpningar av kollektivt intresse som på bästa sätt svarar mot användarnas behov, i förkommande fall med beaktande av äldre och handikappades behov. Således utgör tillämpningar en viktig del av projekten av gemensamt intresse. De tillämpningar som är av betydelse för distansarbete bör särskilt beakta arbetsrättslagstiftningen i de berörda medlemsstaterna.

9. För att få fram transeuropeiska tillämpningar är det i många fall redan nu möjligt att med användning av befintliga telenät, särskilt Euro-ISDN, förverkliga projekt av gemensamt intresse. Riktlinjer för precisering av dessa projekt av gemensamt intresse måste utarbetas.

10. Genomförandet av valda förslag och motsvarande initiativ som beslutas på nationell eller regional nivå inom gemenskapens område bör samordnas.

11. Vid urvalet och förverkligandet av sådana projekt bör hänsyn tas till all infrastruktur som erbjuds av befintliga och nya leverantörer.

12. Europaparlamentet och rådet fattade den 9 november 1995 beslut nr 2717/95/EG om riktlinjer för att utveckla Euro-ISDN (det tjänsteintegrerade digitala nätet) till ett transeuropeiskt nät (5).

13. Befintliga nät, inklusive befintliga ISDN, utvecklas i riktning mot avancerade nät som erbjuder dataöverföringshastigheter som varierar upp till bredbandskapacitet och som kan anpassas till olika behov, särskilt till multimediatjänster och multimediatillämpningar. Förverkligandet av nät för integrerad bredbandskommunikation (IBC-nät) kommer att bli resultatet av denna utveckling. IBC-nät kommer att utgöra den optimala plattformen på vilken tillämpningar för informationssamhället kan byggas.

14. Resultaten av RACE-programmet (det särskilda programmet för forskning och teknisk utveckling inom området kommunikationsteknik [1990-1994]), antaget genom beslut 91/352/EEG (6), har berett mark och skapat den tekniska basen för införandet av IBC-nät i Europa.

15. Resultaten av ESPRIT-programmet (det särskilda programmet för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området informationsteknik [1994-1998]), antaget genom beslut 94/802/EG (7), har berett mark och skapat den tekniska basen för införandet av informationstekniska tillämpningar.

16. Resultaten av det särskilda programmet för forskning och teknisk utveckling inom området telematiksystem av allmänt intresse (1990-1994), antaget genom beslut 91/353/EEG (8), och av det särskilda programmet för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området telematiktillämpningar av gemensamt intresse (1994-1998), antaget genom beslut 94/801/EEG (9), bereder mark för introduktionen av driftskompatibla tillämpningar av gemensamt intresse i hela Europa.

17. Det är nödvändigt att säkerställa en effektiv samordning av utvecklingen av de transeuropeiska näten för telekommunikation - som bör motsvara reella behov, och inte omfatta rena experimentprojekt - och de olika gemenskapsprogrammen, i synnerhet de särskilda programmen i det fjärde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, programmen till förmån för små och medelstora företag, programmen som avser informationsinnehåll (som INFO 2000 och MEDIA II), samt andra aktiviteter som avser informationssamhället. En sådan samordning bör säkerställas även med de projekt som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets beslut om transeuropeiska nät.

18. Åtgärderna syftar till att säkerställa telematiknätverkens driftskompatibilitet mellan förvaltningar som omfattas av prioritetsramen som antagits i relation till föreliggande riktlinjer inom området för transeuropeiska telenät.

19. I sitt meddelande av den 24 juli 1993 om förberedande åtgärder inom området transeuropeiska nät beträffande integrerad bredbandskommunikation (TEN-IBC) konstaterar kommissionen att det är nödvändigt att tillsammans med aktörer inom sektorn vidta förberedande åtgärder för att utarbeta lämpliga riktlinjer. Resultatet av dessa åtgärder utgör grunden för riktlinjerna för IBC-nät i detta beslut.

20. Telekommunikationssektorn liberaliseras successivt. Utvecklingen av transeuropeiska tillämpningar, allmänt omfattande tjänster och basnät kommer i ökande grad att vara beroende av privata initiativ. Denna transeuropeiska utveckling måste, på ett europeiskt plan, svara mot marknadens behov eller mot de verkliga och väsentliga samhällsbehov som inte täcks enbart av marknadskrafterna. Mot bakgrund av detta kommer intresserade aktörer inom sektorn att uppmanas att genom lämpliga förfaranden som ger dem lika möjligheter lägga fram särskilda förslag. Dessa förfaranden måste definieras. En kommitté skall biträda kommissionen vid fastställande av projekt av gemensamt intresse.

21. Europaparlamentet, rådet och kommissionen kom den 20 december 1994 överens om ett modus vivendi avseende genomförandeåtgärder för rättsakter som antas enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget (10).

22. Projekt av gemensamt intresse som hänför sig till en medlemsstats territorium kräver godkännande från den berörda medlemsstaten.

23. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att säkerställa nätens driftskompatibilitet och för att å ena sidan samordna medlemsstaternas åtgärder i syfte att förverkliga de transeuropeiska telenäten och å andra sidan samordna likvärdiga nationella projekt, men bara i den utsträckning det är nödvändigt att säkerställa allmän sammanhållning.

24. För att informationssamhället skall utvecklas på bästa sätt är det viktigt att säkerställa effektivt informationsutbyte mellan gemenskapen och tredje land, i synnerhet de stater som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller länder som har slutit associeringsavtal med gemenskapen.

25. De aktiviteter som genomförs inom ramen för dessa riktlinjer omfattas emellertid helt av de konkurrensregler som fastställs i fördraget och i tillämpningsförordningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta beslut fastställs riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och huvudlinjer för de åtgärder som förutses när det gäller transeuropeiska telenät avseende infrastrukturer på kommunikationsområdet. I dessa riktlinjer preciseras projekt av gemensamt intresse genom att de områden som valts för dessa projekt beskrivs i bilaga I och genom att förfarandet och kriterier för deras fastställande anges.

Artikel 2

Gemenskapen skall stödja telenätens samtrafikförmåga avseende infrastruktur för telekommunikation, upprättandet och utvecklingen av driftskompatibla tjänster och tillämpningar samt tillgången till dessa, med följande mål:

- Att underlätta övergången till informationssamhället, ge erfarenheter om effekterna av spridningen av nya nät och om tillämpningar för sociala aktiviteter, främja att sociala och kulturella behov tillfredsställs och förbättra livskvaliteten.

- Att förbättra företagens konkurrenskraft inom gemenskapen, i synnerhet de små och medelstora företagens, och att stärka den inre marknaden.

- Att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och ta hänsyn till behovet av att öar, isolerade områden och randområden förbinds med gemenskapens centrala områden.

- Att påskynda utvecklingen av sådan verksamhet inom nya tillväxtområden som leder till att nya arbetstillfällen skapas.

Artikel 3

Prioriteringarna för förverkligandet av de mål som anges i artikel 2 är följande:

- Att studera och bekräfta den tekniska och kommersiella genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar som stödjer utvecklingen av ett europeiskt informationssamhälle, i synnerhet tillämpningar av kollektivt intresse.

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar som bidrar till den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att de förbättrar tillgången till information inom hela gemenskapen och bygger på den europeiska kulturella mångfalden.

- Att stimulera gränsöverskridande interregionala initiativ och initiativ som i synnerhet innebär att mindre gynnade regioner engageras i arbetet med att införa transeuropeiska teletjänster och tillämpningar.

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar och tjänster som bidrar till att stärka den inre marknaden och till att skapa arbetstillfällen, i synnerhet sådana som ger små och medelstora företag möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft inom gemenskapen och på global nivå.

- Att precisera, studera och bekräfta den tekniska och kommersiella genomförbarheten och därefter sprida transeuropeiska allmänt omfattande tjänster som tillhandahåller obehindrat tillträde till all slags information, även i landsbygdsområden och randområden, och som är driftskompatibla med motsvarande tjänster på global nivå.

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av nya bredbandiga kommunikationsnät (IBC-nät), där de krävs för sådana tillämpningar och tjänster, och att främja dessa näts samtrafikförmåga.

- Att precisera och undanröja svaga punkter och felande länkar för att säkerställa effektiv samtrafikförmåga och driftskompatibilitet mellan alla komponenter i telenäten inom gemenskapen och över hela världen, med särskild tonvikt på de bastelenät som preciseras i bilaga I.

Artikel 4

Huvudlinjerna för de åtgärder som skall vidtas för att uppnå de mål som anges i artikel 2 omfattar följande:

- Fastställande av projekt av gemensamt intresse genom upprättande av ett arbetsprogram.

- Åtgärder som syftar till att öka privatpersoners, ekonomiska aktörers och förvaltningars medvetenhet om de fördelar de kan vinna genom de nya avancerade transeuropeiska teletjänsterna och teletillämpningarna.

- Åtgärder som syftar till att stimulera gemensamma initiativ från användare och leverantörer för att få igång projekt inom området transeuropeiska telenät, i synnerhet IBC-nät.

- Stöd, inom ramen för de medel som fastställs i fördraget, till åtgärder för att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar, i synnerhet tillämpningar av kollektivt intresse, och uppmuntran att etablera samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, särskilt genom partnerskap.

- Åtgärder som syftar till att stimulera tillgången till och utnyttjandet av tjänster och tillämpningar avsedda för små och medelstora företag och fria yrkesutövare, vilka utgör en källa till sysselsättning och tillväxt.

- Åtgärder som syftar till att främja nätens samtrafikförmåga, driftskompatibiliteten hos bredbandstjänster och bredbandstillämpningar och de infrastrukturer dessa kräver, i synnerhet för multimediatillämpningar, samt driftskompatibiliteten mellan befintliga och bredbandsbaserade tjänster och tillämpningar.

Artikel 5

Enligt detta beslut skall de transeuropeiska telenäten avseende infrastruktur för telekommunikation utvecklas genom att projekt av gemensamt intresse förverkligas. I bilaga I anges projekt av gemensamt intresse.

Artikel 6

I enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 skall projekt av gemensamt intresse, vilka anges i bilaga I, fastställas med användning av de kriterier som anges i bilaga II. De preciserade projekten är berättigade till gemenskapsstöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (11).

Artikel 7

1. På grundval av bilaga I skall kommissionen efter samråd med aktörerna inom sektorn och med beaktande av övriga strategier inom andra områden för transeuropeiska nät utarbeta ett arbetsprogram som antas enligt det i artikel 8 föreskrivna förfarandet och därefter fortsätta med att fordra in förslag.

2. Kommissionen skall kontrollera att de förslag som berör en medlemsstats territorium godkänns av den berörda medlemsstaten.

Artikel 8

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut.

2. När det gäller de fall som anges i artikel 9.1 skall kommissionen biträdas av en kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna och som har kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader efter det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 9

1. Förfarandet i artikel 8 skall tillämpas vid

- utarbetande och uppdatering av det arbetsprogram som avses i artikel 7,

- fastställande av innehållet i infordringar av förslag,

- fastställande av projekt av gemensamt intresse på grundval av de kriterier som anges i bilaga II,

- fastställande av kompletterande stöd- och samordningsåtgärder,

- åtgärder som skall vidtas för utvärderingen av genomförandet av arbetsprogrammet på ett ekonomiskt och tekniskt plan.

2. Kommissionen skall vid varje möte informera kommittén om hur genomförandet av arbetsprogrammet framskrider.

Artikel 10

Detta beslut skall tillämpas på det tjänsteintegrerade digitala nätet (ISDN), utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets beslut nr 2717/95/EG.

Artikel 11

Medlemsstaterna skall med beaktande av gemenskapsbestämmelserna vidta de åtgärder som krävs för att underlätta förverkligandet av projekt av gemensamt intresse. De tillståndsförfaranden som eventuellt krävs skall genomföras så snabbt som möjligt i enlighet med gemenskapsbestämmelserna.

Artikel 12

Detta beslut skall inte påverka en medlemsstats eller gemenskapens ekonomiska åtaganden.

Artikel 13

I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 228 i fördraget kan rådet från fall till fall godkänna att tredje land, i synnerhet sådana som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller sådana som har ingått ett associeringsavtal med gemenskapen, deltar och ges möjlighet att bidra till förverkligandet av projekt av gemensamt intresse och att främja telenätens samtrafikförmåga och driftskompabilitet, under förutsättning att detta inte medför en höjning av gemenskapsstödet.

Artikel 14

Kommissionen skall vart tredje år framlägga en rapport om tillämpningen av detta beslut för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Rapporten skall innehålla en utvärdering av de resultat som uppnåtts genom gemenskapsstödet inom olika projektområden med hänsyn till de övergripande målen och en utvärdering av den sociala och samhälleliga påverkan som uppkommer genom införandet av tillämpningarna efter det att de har utvecklats.

Tillsammans med denna rapport skall kommissionen på grundval av den tekniska utvecklingen och den erfarenhet som gjorts lägga fram lämpliga förslag för omarbetning av bilaga I till detta beslut.

Om ett beslut inte har fattats senast den 31 december det fjärde året skall bilaga I anses vara inaktuell med undantag av de infordringar av förslag som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning före detta datum.

Artikel 15

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 juni 1997.

På Europaparlamentets vägnar

J.M. GIL-ROBLES

Ordförande

På rådets vägnar

A. JORRITSMA LEBBINK

Ordförande

(1) EGT nr C 302, 14.11.1995, s. 23 och

EGT nr C 175, 18.6.1996, s. 4.

(2) EGT nr C 39, 12.2.1996, s. 20.

(3) EGT nr C 129, 2.5.1996, s. 32.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 1 februari 1996 (EGT nr C 47, 19.2.1996, s 15), rådets gemensamma ståndpunkt av den 21 mars 1996 (EGT nr C 134, 6.5.1996, s. 18) och Europaparlamentets beslut av den 17 juli 1996 (EGT nr C 261, 9.9.1996, s. 59). Europaparlamentets beslut av den 14 maj 1997 och rådets beslut av den 26 maj 1997.

(5) EGT nr L 282, 24.11.1995, s. 16.

(6) EGT nr L 192, 16.7.1991, s. 8.

(7) EGT nr L 334, 22.12.1994, s. 24.

(8) EGT nr L 192, 16.7.1991, s. 18.

(9) EGT nr L 334, 22.12.1994, s. 1.

(10) EGT nr C 102, 4.4.1996, s. 1.

(11) EGT nr L 228, 23.9.1995, s. 1.

BILAGA I

PRECISERING AV PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

De transeuropeiska telenäten kommer att öppna marknaden inom gemenskapen för de nya tillämpningar och tjänster som utgör den grund på vilken informationssamhället skall byggas. De är nödvändiga för att stödja gemenskapens blomstring, för att skapa nya arbetstillfällen och för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom gemenskapen.

En treskiktsmodell har allmänt accepterats som den lämpligaste ramen för att beskriva de transeuropeiska telenäten. Dessa skikt är följande:

- Skiktet tillämpningar, genom vilket användarna interagerar med allmänt omfattande tjänster och basnät för att fylla sina yrkesmässiga, utbildningsrelaterade och sociala behov.

- Skiktet allmänna tjänster, vilket utgörs av kompatibla allmänna tjänster och förvaltningen av dessa. Genom att de gemensamma krav som gäller för tillämpningarna uppfylls och genom att tillhandahålla gemensamma verktyg för utveckling och genomförande av nya tillämpningar kompletterar de allmänna tjänsterna tillämpningarna samtidigt som de medverkar till deras driftskompatibilitet.

- Skiktet basnät, vilket tillhandahåller den fysiska kontakten, transporten och växelfunktionerna mellan näten inklusive hantering och signalering. Dessa element säkerställer samtrafiken mellan de transeuropeiska näten.

Dessa tre skikt bildar en sammanhängande struktur där tillämpningarna stöds av de två undre skikten: allmänna tjänster och basnät. Ingen tillämpning kan fungera om ett av de två undre skikten saknas, men varje skikt bör vara tillräckligt öppet för att stödja alla element i det omedelbart ovanförliggande skiktet. I detta sammanhang bör projekt av gemensamt intresse preciseras på grundval av deras praktiska kapacitet att tjäna de mål som anges i detta beslut.

De följande avsnitten preciserar för varje skikt av de transeuropeiska näten de projekt av gemensamt intresse som bör fastställas enligt artikel 9 och enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 8.

1. Tillämpningar

Tillämpningarna måste beakta språkliga krav och vara inbördes driftskompatibla för att vara till största möjliga nytta för användarna i hela gemenskapen. Tillämpningarna skall, där det är möjligt, beakta de mindre utvecklade eller glest befolkade regionernas särskilda behov. De skall vända sig till så många användare som möjligt och visa medborgarnas tillgång till tjänster av kollektivt intresse. Redan i de inledande faserna av projektutformningen bör de speciella krav som gör tjänsterna tillgängliga för handikappade beaktas.

Följande projekt är av gemensamt intresse för tillämpningar:

- Ett nät som kopplar samman universitet och forskningscentra: Det bör upprättas ett avancerat transeuropeiskt nät för mulitmediatillämpningar, vilket kopplar samman universitet och forskningscentra över hela Europa och ger öppen tillgång till deras bibliotek.

- Distansundervisning och utbildning: Avancerad distansundervisning bör göras tillgänglig för skolor, universitet, företag och enskilda. Det bör upprättas centra med fjärråtkomst inom hela gemenskapen för att tillhandahålla undervisningsprogramvara och utbildningstjänster för små och medelstora företag, stora företag, utbildningsorganisationer och offentliga förvaltningar. Nya yrkesutbildningsmetoder för informationssamhället bör utvecklas och främjas. Nya strategier till alla relevanta aspekter av undervisning och utbildning bör utvecklas och främjas för att underlätta övergången till informationssamhället.

- Sjukvårdstelematik: Transeuropeiska nät och tillämpningar baserade på gemensamma standarder bör inrättas för att på gemenskapsnivå sammankoppla alla sjukvårdssektorns parter, särskilt allmänpraktiserande läkare, sjukhus och läkarstationer.

- Transporttelematik: Transeuropeiska telenät bör utnyttjas till fullo för att tillhandahålla användarorienterade tjänster i samband med logistiskt stöd till transportindustrier och utveckling av mervärdeskapande tjänster, som informationstjänster, integrerade betalnings- och bokningstjänster, reseplanering och färdvägsanvisningssystem samt frakt- och fordonsförvaltning. Dessutom bör transporttelematiktjänster i stadsområden tas med, med beaktande av krav på standardisering och samverkan. Utvecklingen av dessa tjänster, baserade på avancerade fasta och mobila telenät, bör där det är möjligt uppfylla kraven på att komplettera och samverka med de transeuropeiska transportnäten.

- Telematik för miljön: Transeuropeiska nät kan på ett betydelsefullt sätt bidra till övervakningen och vården av miljön, inklusive hanteringen av katastrofsituationer. Detta bidrag kan komma till stånd genom att sådana informationssystem genomförs som samlar in miljödata och gör dessa tillgängliga för de ansvariga myndigheterna och genom att tillförlitliga kommunikationssystem som understöder ingripanden i katastrofsituationer upprättas.

- Distansarbete: Utvecklingen av distansarbete (på satellitkontor och om möjligt i hemmen) som stöds av avancerade kommunikationssystem kommer att medverka till nya flexibla former för arbetets geografiska spridning och organisation. Decentralisering av yrkesverksamheten kan även bidra till att minska de miljömässiga konsekvenserna av den dagliga pendeltrafiken. Utvecklingen av distansarbete kan uppmuntras genom genomförandeprojekt som både gör enskilda telematiska verktyg tillgängliga för distansarbetarna och skapar centra för distansarbete för arbetare utan något fast arbetsställe. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid utvärdering och beräkning av de sociala konsekvenserna av dessa tillämpningar.

- Telematiktjänster för små och medelstora företag: Projekt av gemensamt intresse kommer att stödja små och medelstora företags användning av transeuropeiska telekommunikationstillämpningar och telekommunikationstjänster inom gemenskapen genom upprättandet av förbindelser med offentliga myndigheter, branschorganisationer, konsumenter, kunder och leverantörer, inklusive informationstjänster och datoriserad affärsverksamhet. Medvetenheten om telematikbaserade lösningar bör generellt ökas hos små och medelstora företag.

- Datoriserade anbudsförfaranden: Ett transeuropeiskt nät för datoriserade anbudsförfaranden bör upprättas, baserat på datoriserade förfaranden för offentlig upphandling mellan offentliga förvaltningar och leverantörer i gemenskapen.

- Urbana informationsmotorvägar: Nät och tjänster som förbinder hushåll, företag, sociala organisationer och förvaltningar och som ger tillgång on-line till multimediatjänster avseende information, undervisning, kultur, underhållning och turism på lokal, regional och nationell nivå samt på gemenskapsnivå bör främjas. Förbindelser mellan urbana och regionala nät bör främjas.

- Bibliotekstjänster: För att stödja ekonomisk, social, utbildningsmässig och kulturell verksamhet inom gemenskapen bör avancerade transeuropeiska bibliotekstjänster via nät inrättas mellan bibliotek av alla slag (nationella bibliotek, universitets- och forskningsbibliotek, folkbibliotek, osv.), så att det blir möjligt att effektivt få tillträde till det förråd av organiserad kunskap och den kulturella rikedom som finns i bibliotek över hela gemenskapen.

- Telematiktjänster för arbetsmarknaden: Telematiktjänster, t.ex. databaser med platsannonser, bör utvecklas för att stödja den föränderliga arbetsmarknaden inom gemenskapen och för att stödja kampen mot arbetslösheten.

- Kulturellt och språkligt arv: Initiativ bör tas för att stödja bevarandet av och underlätta tillgången till det kulturella och konstnärliga arvet i Europa och för att visa informationsinfrastrukturens tekniska möjligheter, främja kreativa strävanden och stödja utvecklingen av lokalt innehåll på lokala språk och dess spridning.

2. Allmänt omfattande tjänster

Följande projekt är av gemensamt intresse för nätverk för allmänt omfattande tjänster:

- Införande av funktionella transeuropeiska allmänt omfattande tjänster, som särskilt bör omfatta elektronisk post, filöverföringssystem, on-line-åtkomst till elektroniska databaser samt videotjänster. Eftersom det finns ett trängande behov av sådana transeuropeiska allmänt omfattande tjänster, kommer dessa att utnyttja befintliga och nya nät, fasta eller mobila, och användartillgång som redan är i funktion. De bör omfatta faktorer på gemenskapsnivå, t.ex. register, clearingsystem, verifiering, dataskydd och datasäkerhet, skydd av och ersättning för immateriella rättigheter, transeuropeiska "kiosker", hjälpmedel för nätnavigering, tjänster som tillåter tillgång för medborgaren, betalningstjänster osv.

- Successiv utvidgning av de allmänna tjänsterna mot en multimediamiljö: Sådana tjänster, som kommer att ge slutanvändarna tillgång till multimediatjänster, kan bl.a. omfatta multimediapost, höghastighetsöverföring av filer samt videotjänster, bl.a. video på beställning. Företags och privata användares utnyttjande av dessa multimediatjänster bör uppmuntras, liksom integreringen av nya faktorer som automatisk översättning, röstigenkänning, grafiska användargränssnitt, "intelligenta hjälpmedel" och verktyg som möjliggör interaktion och användaranpassning.

- Införande av icke-exklusiva digitala signaturer som grundval för allmänt tillhandahållna tjänster och rörlig användning: De allmänt omfattande tjänsterna kommer att utföras av ett stort antal kompletterande och konkurrerande tjänsteleverantörer. Allmänt tillhandahållna tjänster och rörlig användning kommer att vara av avgörande betydelse. Därför måste digitala signaturer säkerställa ett tillfredsställande skydd för privatlivet och vara allmänt tillgängliga och godkända.

3. Basnät

Följande projekt är av gemensamt intresse för basnät:

- Digitala flertjänstnät i Europa: Eftersom det är omedelbart kommersiellt och tekniskt tillgängligt i hela Europa, är ISDN det digitalkopplade basnät som för närvarande är lämpligast för att överföra nya tjänster och tillämpningar. Dess nuvarande utveckling innebär en möjlighet för Europa. Dess marknad och geografiska utbredning kommer att motiveras genom införandet av dessa nya tjänster och tillämpningar i europeisk skala. Det bör emellertid noteras att ISDN bara är ett första steg och att utvecklingen kommer att gå mot att ISDN ger användare tillträde till bredbandsbastjänster. Avlägsnandet av kvarstående hinder för att säkerställa en effektiv samverkan av tjänster, skall erhålla en särskild uppmärksamhet.

- Kommersiellt införande av övervakad asynkron transmissionsteknik (ATM) och andra IBC-nät: Detta område måste anses vara av största gemensamma intresse för Europa.

- Samverkan mellan befintliga kommunikationsnät och IBC-nät: Befintliga nät (för markbundna och mobila tjänster samt satellittjänster) bör vara sammankopplade och samverka sinsemellan och med ATM-baserade höghastighetsnät för att kunna erbjuda de lämpligaste ekonomiska lösningarna för de olika situationer som kommer att uppstå under uppbyggnaden av informationssamhället. Frågan är en kärnpunkt i utvecklingen av integrerade IBC-nät och är särskilt relevant för små och medelstora företag, samt för marknaderna för fria yrkesutövare och privata användare.

- Utveckling av markbundna och mobila nät samt satellitnät i syfte att understödja ovan nämnda tillämpningar och tjänster.

4. Projekt av särskild vikt

Vissa av dessa projekt av gemensamt intresse är av särskild vikt för utvecklingen av informationssamhället. Dessa områden är de allmänt omfattande tjänsterna, de tillämpningar som är av gemensamt intresse i fråga om distansundervisning, det kulturella arvet, tjänster till förmån för små och medelstora företag och telematik för transport, miljö och sjukvård. Infordringar av förslag som rör projekt av särskild vikt eller en kombination av dessa skall generellt offentliggöras minst en gång per år. Kommissionen skall till parlamentet förelägga en rapport angående detta.

5. Stöd och samordningsåtgärder

Utöver stödet till projekt av gemensamt intresse bör gemenskapen initiera åtgärder som syftar till att skapa en lämplig miljö. Dessa åtgärder bör bidra till utvecklingen av ett gynnsamt klimat och att främja samförstånd om nationella och regionala åtgärder för att stimulera och främja nya tillämpningar och tjänster som samordnats med genomförandet av program på andra områden, samt införandet av IBC-nät. De kommer att kräva samråd med europeiska standardiseringsorgan och strategiska planeringsenheter och samordning med åtgärder som finansieras av gemenskapens olika finansieringsinstrument. Dessa åtgärder omfattar bl.a. följande:

- Utveckling av målspecifikationer och övergång mot tillämpning av dessa mål. Dessa specifikationer bör stödja aktörer inom sektorn så att de kan fatta sunda investeringsbeslut.

- Fastställande av metoder för att göra IBC-nät tillgängliga i de tre specificerade skikten.

- Utfärdande av gemensamma specifikationer baserade på europeiska och internationella standarder.

- Främjande av samarbete mellan aktörerna inom sektorn, särskilt nya aktörer och aktörer som är inriktade på ett marknadsfragment, t.ex. kabel-TV-bolag, samt samarbete med användare.

- Samordning av åtgärder som genomförs i kraft av detta beslut med relevanta program på gemenskapsnivå och nationell nivå.

BILAGA II

KRITERIER FÖR FASTSTÄLLANDE AV PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

Fastställandet av projekt av gemensamt intresse bland de projekt som presenterats av aktörer inom sektorn som svar på en förslagsinfordran enligt artikel 7 skall göras på grundval av projektens överensstämmelse med de mål och prioriteringar som fastställs i artikel 2 respektive artikel 3. Dessa projekt skall vara transnationella i den meningen att de skall tillmötesgå behov som finns i flera medlemsstater. Generellt skall de genomföras i flera medlemsstater, men genomförande i en enskild medlemsstat kan tillåtas om det bidrar till ett bredare transeuropeiskt intresse.

Dessutom skall de ekonomiska och finansiella kriterier som anges i förordning (EG) nr 2236/95 beaktas. Dessa kriterier, som skall tillämpas inom ramen för denna förordning i samband med beslut om tilldelning av ekonomiskt stöd till ett visst projekt, är följande:

- Projektets potentiella ekonomiska bärkraft, vilken bör vara garanterad.

- Projektets utvecklingsstadium.

- Gemenskapsinterventionens stimulerande effekt på offentlig och privat finansiering.

- Det finansiella paketets soliditet.

- De direkta och indirekta samhällsekonomiska effekterna, särskilt på sysselsättningen.

- Miljömässiga konsekvenser.

- Tidsmässig samordning av projektets olika delar när det gäller gränsöverskridande projekt.