02008L0098 — SV — 31.07.2015 — 002.005

---

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (Text av betydelse för EES) (EGT L 312 22.11.2008, s. 3)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1357/2014 av den 18 december 2014	L 365	89	19.12.2014
►M2	KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2015/1127 Text av betydelse för EES av den 10 juli 2015	L 184	13	11.7.2015

Rättad genom:

►C1	Rättelse, EGT L 297, 13.11.2015, s.  9 (2015/1127)
►C2	Rättelse, EGT L 042, 18.2.2017, s.  43 (1357/2014)

---

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG

av den 19 november 2008

om avfall och om upphävande av vissa direktiv

(Text av betydelse för EES)

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I detta direktiv fastställs åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga eller minska de negativa följderna av generering och hantering av avfall samt minska resursanvändningens allmänna påverkan och få till stånd en effektivisering av denna användning.

Artikel 2

Undantag från tillämpningsområdet

1.  Följande ska undantas från detta direktivs tillämpningsområde:

2.  Följande ska undantas från detta direktivs tillämpningsområde i den utsträckning de omfattas av annan gemenskapslagstiftning:

3.  Utan att det påverkar skyldigheter enligt annan tillämplig gemenskapslagstiftning ska sediment som flyttats i ytvatten vid underhåll av vatten och vattenvägar eller för att förhindra översvämning eller mildra effekterna av översvämning och torka eller återvinning av mark från havet undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv, om det är bevisat att sedimenten är icke-farliga.

4.  Särskilda bestämmelser för vissa omständigheter eller för komplettering av detta direktivs bestämmelser får när det gäller hanteringen av vissa kategorier av avfall fastställas i särdirektiv.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv avses med

1.	avfall : ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med,

2.	farligt avfall : avfall med minst en av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III,

3.	spilloljor : mineralbaserade eller syntetiska smörjoljor eller oljor för industriella ändamål som inte längre lämpar sig för det syfte som de ursprungligen var avsedda för, t.ex. använda oljor för förbränningsmotorer och växellådor samt turbinoljor och hydrauloljor,

4.	biologiskt avfall : biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin,

5.	avfallsproducent : var och en som bedriver en verksamhet som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och var och en som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning,

6.	avfallsinnehavare : avfallsproducenten eller den fysiska eller juridiska person som är i besittning av avfallet,

7.	handlare : företag som fungerar som huvudman för att köpa och därefter sälja avfall, inbegripet handlare som inte kommer i fysisk besittning av avfallet,

8.	mäklare : företag som ombesörjer återvinning eller bortskaffande av avfall på andras vägnar, inbegripet mäklare som inte kommer i fysisk besittning av avfallet,

9.	avfallshantering : insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet och efterbehandling av platser för bortskaffande av avfall, inklusive åtgärder som handlaren eller mäklaren vidtar,

10.	insamling : uppsamling av avfall, inbegripet försortering och inledande lagring av avfall för vidare transport till en avfallshanteringsanläggning,

11.	separat insamling : insamling då ett avfallsflöde hålls åtskilt efter avfallets typ och natur i syfte att underlätta en särskild behandling,

12.

förebyggande : åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan av miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) halten av skadliga ämnen i material och produkter,

13.	återanvändning : varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda,

14.	behandling : återvinnings- eller bortskaffningsförfaranden, inklusive beredning före återvinning eller bortskaffande,

15.

återvinning : varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett nyttigt ändamål, genom att det antingen vid anläggningen eller i samhället i stort ersätter annat material som i annat fall skulle ha använts för ett visst syfte eller förbereds för detta syfte; bilaga II innehåller en icke uttömmande förteckning över återvinningsförfaranden,

16.	förberedelse för återanvändning : återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling,

17.

materialåtervinning : varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial,

18.	regenerering av spilloljor : varje materialåtervinningsförfarande genom vilket basoljor kan framställas genom raffinering av spilloljor, bland annat genom att avlägsna de föroreningar, oxidationsprodukter och tillsatser som sådana oljor innehåller,

19.	bortskaffande : varje förfarande som inte utgör återvinning, även om förfarandet sekundärt leder till regenerering av ämnen eller utvinning av energi; bilaga I innehåller en icke uttömmande förteckning över förfaranden för bortskaffande,

20.	bästa tillgängliga teknik : bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 96/61/EG.

Artikel 4

Avfallshierarki

1.  Följande avfallshierarki ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall:

2.  När avfallshierarkin enligt punkt 1 tillämpas, ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet. Detta kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin, när det är motiverat med hänsyn till livscykelstänkandet vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av sådant avfall.

Medlemsstaterna ska se till att utformningen av avfallslagstiftning och avfallspolitik sker i ett förfarande som medger full insyn och där hänsyn tas till befintliga nationella bestämmelser om samråd med och medverkan av medborgare och berörda parter.

Medlemsstaterna ska ta hänsyn till de allmänna miljöskyddsprinciperna om försiktighet och hållbarhet, teknisk genomförbarhet och ekonomisk livskraft, skydd av resurser samt den allmänna påverkan på miljön, människors hälsa, ekonomi och samhälle i enlighet med artiklarna 1 och 13.

Artikel 5

Biprodukter

1.  Ett ämne eller ett föremål som uppkommer genom en produktionsprocess vars huvudsyfte inte är att producera detta kan endast betraktas som biprodukt i stället för som avfall enligt artikel 3.1 om följande villkor är uppfyllda:

2.  På grundval av de villkor som fastställs i punkt 1 får åtgärder antas för att avgöra vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att specifika ämnen eller föremål ska betraktas som en biprodukt och inte som avfall enligt artikel 3.1. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

Artikel 6

När avfall upphör att vara avfall

1.  Visst specifikt avfall ska upphöra att vara avfall i den mening som avses i artikel 3.1 när det har genomgått ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, och uppfyller specifika kriterier som utarbetats på följande villkor:

Kriterierna ska vid behov inbegripa gränsvärden för förorenande ämnen och ta hänsyn till ämnets eller föremålets eventuella negativa miljöeffekter.

2.  De åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det beträffande antagande av de kriterier som fastställs i punkt 1 och fastställande av vilken typ av avfall på vilket sådana kriterier ska tillämpas, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2. Specifika kriterier för när avfall upphör att vara avfall bör övervägas åtminstone för t.ex. ballastmaterial, papper, glas, metall, däck och textilier.

3.  Avfall som upphör att vara avfall i enlighet med punkterna 1 och 2 ska också upphöra att vara avfall med avseende på de återvinnings- och materialåtervinningsmål som fastställs i direktiven 94/62/EG, 2000/53/EG, 2002/96/EG och 2006/66/EG och annan relevant gemenskapslagstiftning när materialåtervinnings- eller återvinningskraven i den lagstiftningen är uppfyllda.

4.  Om inga kriterier har fastställts på gemenskapsnivå i enlighet med förfarandet i punkterna 1 och 2, får medlemsstaterna med beaktande av tillämplig rättspraxis från fall till fall besluta om ett visst avfall har upphört att vara avfall. De ska anmäla sådana beslut till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster ( 2 ), om det krävs enligt det direktivet.

Artikel 7

Förteckning över avfall

1.  De åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv beträffande uppdatering av den i beslut 2000/532/EG fastställda förteckningen över avfall ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2. Förteckningen ska omfatta farligt avfall och hänsyn ska tas till avfallets ursprung och sammansättning samt i förekommande fall till gränsvärden för koncentration av farliga ämnen. Förteckningen över avfall är bindande när det gäller fastställande av avfall som ska anses utgöra farligt avfall. Att ett ämne eller föremål ingår i förteckningen innebär inte att det under alla förhållanden är avfall. Ett ämne eller föremål ska endast betraktas som avfall när definitionen i artikel 3.1 är uppfylld.

2.  En medlemsstat får betrakta avfall som farligt avfall om det, trots att det inte tas upp som farligt i förteckningen över avfall, har minst en av de egenskaper som anges i bilaga III. Medlemsstaten ska utan dröjsmål anmäla sådana fall till kommissionen. Medlemsstaten ska förteckna dem i den rapport som avses i artikel 37.1 och förse kommissionen med all relevant information. På grundval av de inkomna anmälningarna ska förteckningen ses över för beslut om en justering av denna.

3.  Om en medlemsstat kan styrka att en viss typ av avfall som är upptaget i förteckningen som farligt avfall inte uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III, får den betrakta detta avfall som icke-farligt avfall. Medlemsstaten ska utan dröjsmål anmäla sådana fall till kommissionen och förse kommissionen med nödvändiga bestyrkanden. På grundval av de inkomna anmälningarna ska förteckningen ses över för beslut om en justering av denna.

4.  Farligt avfall får inte omklassificeras som icke-farligt avfall till följd av utspädning eller uppblandning av avfallet i syfte att minska de ursprungliga koncentrationerna av farliga ämnen till en nivå som understiger de tröskelnivåer som innebär att ett avfall betecknas som farligt.

5.  De åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv beträffande översyn av förteckningen i syfte att avgöra om den ska justeras i enlighet med punkterna 2 och 3, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

6.  Medlemsstaterna får betrakta avfall som icke-farligt avfall i enlighet med den förteckning över avfall som avses i punkt 1.

7.  Kommissionen ska se till att förteckningen över avfall och nya förteckningar i tillämpliga fall är tydliga, lättbegripliga och lättåtkomliga för användarna, och i synnerhet för små och medelstora företag.

KAPITEL II

ALLMÄNNA KRAV

Artikel 8

Utökat producentansvar

1.  För att stärka återanvändning samt förebyggande, materialåtervinning och annan återvinning av avfall får medlemsstaterna vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att garantera att varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, säljer eller importerar produkter (produktens producent) har utökat producentansvar.

Sådana åtgärder kan inbegripa mottagande av återlämnade produkter och av det avfall som finns kvar när dessa produkter har använts samt efterföljande hantering av avfallet och det ekonomiska ansvaret för sådan verksamhet. Dessa åtgärder får inbegripa en skyldighet att offentligt tillhandahålla information om i vilken grad produkten kan återanvändas eller materialåtervinnas.

2.  Medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra en produktutformning som minskar inverkan på miljön och genereringen av avfall under produktionen och den efterföljande användningen av produkterna och i syfte att säkerställa att återvinning och bortskaffande av produkter som har blivit avfall sker i enlighet med artiklarna 4 och 13.

Sådana åtgärder kan bland annat uppmuntra utveckling, produktion och marknadsföring av produkter som är lämpliga för flerfaldig användning, är tekniskt hållbara och lämpar sig för riktig och säker återvinning och miljövänligt bortskaffande när de har blivit avfall.

3.  När medlemsstaterna tillämpar utökat producentansvar, ska de ta hänsyn till teknisk genomförbarhet och ekonomisk hållbarhet samt den övergripande inverkan på miljön, människors hälsa och samhället och respektera behovet av att se till att den inre marknaden fungerar smidigt.

4.  Det utökade producentansvaret ska tillämpas utan att det påverkar ansvaret för avfallshantering enligt artikel 15.1 och utan att det påverkar tillämpningen av gällande lagstiftning om avfallsflöden och specifika produkter.

Artikel 9

Förebyggande av avfall

Kommissionen ska efter samråd med berörda parter för Europaparlamentet och rådet lägga fram följande rapporter, som vid behov ska åtföljas av förslag till åtgärder som behövs för att stödja den förebyggande verksamheten och genomförandet av de program för förebyggande av avfall som avses i artikel 29, och som ska omfatta följande:

Artikel 10

Återvinning

1.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att avfall genomgår återvinningsförfaranden i enlighet med artiklarna 4 och 13.

2.  När det är nödvändigt för tillämpningen av punkt 1 och för att underlätta eller förbättra återvinningen, ska avfall samlas in separat, om detta är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart, och får inte blandas med annat avfall eller annat material med andra egenskaper.

Artikel 11

Återanvändning och materialåtervinning

1.  Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja återanvändning av produkter och förberedelse för återanvändning, framför allt genom att främja inrättande av och stöd till nätverk för återanvändning och reparation samt användning av ekonomiska styrmedel, upphandlingskriterier, kvantitativa mål eller andra åtgärder.

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja materialåtervinning av hög kvalitet och ska i detta syfte införa separat insamling av avfall om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart och lämpligt med tanke på uppfyllandet av de kvalitetsstandarder som är nödvändiga för de relevanta materialåtervinningssektorerna.

Om inte annat följer av artikel 10.2 ska senast 2015 separat insamling anordnas för åtminstone följande: papper, metall, plast och glas.

2.  I syfte att uppnå målen i detta direktiv och närma sig ett europeiskt återvinningssamhälle med en hög nivå av resurseffektivitet ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder som är avsedda att uppnå följande mål:

3.  Kommissionen ska fastställa närmare regler om tillämpnings- och beräkningsmetoderna för övervakning av huruvida de mål som fastställs i punkt 2 i denna artikel uppfylls, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik ( 3 ). Dessa kan innefatta övergångsperioder för medlemsstater med mindre än 5 % materialåtervinning under 2008 i någondera av de i punkt 2 angivna avfallskategorierna. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

4.  Senast den 31 december 2014 ska kommissionen undersöka de åtgärder och mål som avses i punkt 2 för att vid behov förstärka målen samt överväga att fastställa mål för andra avfallsflöden. Kommissionens rapport ska, vid behov åtföljd av ett förslag, sändas till Europaparlamentet och rådet. I rapporten ska kommissionen beakta vilka konsekvenser uppställandet av målen får för miljö, ekonomi och samhälle.

5.  Medlemsstaterna ska vart tredje år, i enlighet med artikel 37, rapportera till kommissionen om i vilken utsträckning de har uppnått målen. Om målen inte uppnåtts ska orsakerna till detta anges i rapporten samt vilka åtgärder medlemsstaten avser vidta för att de målen ska nås.

Artikel 12

Bortskaffande

Medlemsstaterna ska se till att avfallet bortskaffas under betryggande former när återvinning i enlighet med artikel 10.1 inte genomförs och att man vid bortskaffande uppfyller bestämmelserna i artikel 13 beträffande skyddet för människors hälsa och miljön.

Artikel 13

Skydd för människors hälsa och miljön

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att avfallshanteringen genomförs utan fara för människors hälsa och utan att skada miljön, i synnerhet

Artikel 14

Kostnader

1.  Kostnaderna för avfallshanteringen ska i enlighet med principen om att förorenaren ska betala belasta den ursprungliga avfallsproducenten eller den nuvarande eller de tidigare avfallsinnehavarna.

2.  Medlemsstaterna får besluta att kostnaderna för avfallshanteringen helt eller delvis ska belasta den som tillverkat den produkt från vilken avfallet kom och att distributörerna av sådana produkter får dela på dessa kostnader.

KAPITEL III

AVFALLSHANTERING

Artikel 15

Ansvar för avfallshantering

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att varje ursprunglig avfallsproducent eller annan innehavare av avfall själv utför behandlingen av avfall eller överlåter behandlingen till en handlare eller verksamhetsutövare som behandlar avfall eller ombesörjer detta genom en privat eller offentlig avfallsinsamlare i enlighet med artiklarna 4 och 13.

2.  När avfallet överförs från den ursprunglige producenten eller innehavaren till en av de fysiska eller juridiska personer som anges i punkt 1 för preliminär behandling, ska detta normalt inte innebära befrielse från ansvaret för utförandet av ett fullständigt återvinnings- eller bortskaffningsförfarande.

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1013/2006 får medlemsstaterna ange villkor för ansvaret och besluta om i vilka fall som den ursprungliga producenten ska behålla ansvaret för hela behandlingskedjan eller i vilka fall som ansvaret kan delas eller delegeras mellan aktörerna i behandlingskedjan.

3.  Medlemsstaterna får i enlighet med artikel 8 besluta att ansvaret för att ombesörja avfallshanteringen helt eller delvis ska ligga hos tillverkaren av den produkt från vilken avfallet kommit och att distributörerna av dessa produkter får dela detta ansvar.

4.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att på sitt territorium se till att de verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar avfall levererar det insamlade och transporterade avfallet till lämpliga behandlingsanläggningar som uppfyller bestämmelserna i artikel 13.

Artikel 16

Principen om självförsörjning och närhet

1.  Medlemsstaterna ska, i samarbete med andra medlemsstater om det är nödvändigt eller tillrådligt, vidta lämpliga åtgärder för att upprätta ett sammanhängande och ändamålsenligt utformat nätverk av anläggningar för bortskaffande av avfall och anläggningar för återvinning av blandat kommunalt avfall som samlats in från privata hushåll, inbegripet när insamlingen även omfattar sådant avfall från andra producenter, med beaktande av bästa tillgängliga teknik.

Med avvikelse från förordning (EG) nr 1013/2006 får medlemsstaterna, i syfte att skydda sitt nätverk, begränsa inkommande transporter av avfall som är avsedda för förbränningsanläggningar och som klassificeras som återvinning, om det har fastställts att sådana transporter skulle få till följd att nationellt avfall måste bortskaffas eller att avfall måste behandlas på ett sätt som inte är förenligt med deras avfallsplaner. Medlemsstaterna ska anmäla sådana beslut till kommissionen. Medlemsstaterna får även begränsa utgående transporter av avfall av de miljöskäl som anges i förordning (EG) nr 1013/2006.

2.  Nätverket ska utformas så att gemenskapen som helhet blir självförsörjande i fråga om bortskaffande av avfall och återvinning av sådant avfall som avses i punkt 1 och så att medlemsstaterna var för sig närmar sig detta mål, med hänsyn tagen både till geografiska förhållanden och behovet av specialiserade anläggningar för vissa typer av avfall.

3.  Nätverket ska göra det möjligt att bortskaffa avfall eller återvinna sådant avfall som avses i punkt 1 vid någon av de närmast belägna lämpliga anläggningarna med användning av de lämpligaste metoderna och teknikerna, så att en hög miljö- och hälsoskyddsnivå säkerställs.

4.  Närhets- och självförsörjandeprinciperna ska inte innebära att varje medlemsstat på sitt territorium måste förfoga över samtliga slag av anläggningar för slutlig återvinning.

Artikel 17

Övervakning av farligt avfall

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att farligt avfall produceras, insamlas och transporteras samt även lagras och behandlas så att miljön och människors hälsa skyddas och bestämmelserna i artikel 13 uppfylls, inklusive åtgärder för att avfallet ska kunna spåras alltifrån produktionen till dess slutliga bestämmelseort samt åtgärder för att farligt avfall ska övervakas så att kraven i artiklarna 35 och 36 uppfylls.

Artikel 18

Förbud mot blandning av farligt avfall

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att farligt avfall inte blandas, vare sig med andra kategorier av farligt avfall eller med annat avfall eller andra ämnen eller material. Blandning ska även innefatta utspädning av farliga ämnen.

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna tillåta blandning, förutsatt att

3.  Farligt avfall som har blandats i strid med punkt 1 ska, om detta är möjligt och nödvändigt, separeras för att uppfylla kraven i artikel 13, med förbehåll för tekniska och ekonomiska genomförbarhetskriterier.

Artikel 19

Märkning av farligt avfall

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att farligt avfall som samlas in, transporteras eller tillfälligt lagras är förpackat och märkt i enlighet med gällande internationella normer och gemenskapsnormer.

2.  Om farligt avfall överlåts inom en medlemsstat, ska det åtföljas av ett identifieringsdokument, som får vara i elektronisk form, med lämpliga uppgifter enligt bilaga I B till förordning (EG) nr 1013/2006.

Artikel 20

Farligt avfall producerat av hushåll

Artiklarna 17, 18, 19 och 35 ska inte tillämpas på blandat avfall från hushållen.

Artiklarna 19 och 35 ska inte tillämpas på utsorterade delar av hushållens farliga avfall förrän dessa godtagits för insamling, bortskaffande eller återvinning av en verksamhetsutövare som erhållit tillstånd eller registrerats i enlighet med artikel 23 eller artikel 26.

Artikel 21

Spilloljor

1.  Utan att det påverkar skyldigheterna i fråga om hantering av farligt avfall enligt artiklarna 18 och 19 ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att

2.  För att spilloljor ska samlas in separat och behandlas på rätt sätt får medlemsstaterna enligt sina nationella villkor tillämpa sådana ytterligare åtgärder som tekniska krav, producentansvar, ekonomiska styrmedel eller frivilliga överenskommelser.

3.  Om spilloljor enligt nationell lagstiftning omfattas av krav på regenerering, får medlemsstaterna föreskriva att sådana spilloljor ska regenereras, om det är tekniskt genomförbart, och, om artikel 11 eller 12 i förordning (EG) nr 1013/2006 ska tillämpas, begränsa transport över gränserna av spilloljor från sitt territorium till förbrännings- eller samförbränningsanläggningar för att prioritera regenereringen av spilloljor.

Artikel 22

Biologiskt avfall

Medlemsstaterna ska vid behov och i enlighet med artiklarna 4 och 13 vidta åtgärder för att främja

Kommissionen ska göra en bedömning av hanteringen av biologiskt avfall i syfte att vid behov lägga fram ett förslag. Vid bedömningen ska det undersökas huruvida det är lämpligt att fastställa minimikrav för hantering av biologiskt avfall och kvalitetskriterier för kompost och rötrester från biologiskt avfall för att en hög nivå av skydd för människors hälsa och miljön ska kunna säkerställas.

KAPITEL IV

TILLSTÅND OCH REGISTRERING

Artikel 23

Tillståndsprövning

1.  Medlemsstaterna ska kräva att alla verksamhetsutövare som har för avsikt att behandla avfall ska inneha ett tillstånd från behörig myndighet.

Sådana tillstånd ska omfatta åtminstone följande uppgifter:

2.  Tillstånd får beviljas för en viss period och får därefter förlängas.

3.  Om den behöriga myndigheten anser att den tilltänkta behandlingsmetoden är oacceptabel ur miljöskyddssynpunkt, i synnerhet när metoden inte är förenlig med artikel 13, ska den inte utfärda ett tillstånd.

4.  För tillstånd som omfattar förbränning eller samförbränning med energiåtervinning ska ett villkor vara att energiåtervinningen sker med hög energieffektivitet.

5.  Under förutsättning att kraven i denna artikel uppfylls kan alla tillstånd som utfärdats i enlighet med annan nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning kombineras med det tillstånd som krävs enligt punkt 1 till ett enda tillstånd, om man därigenom kan undvika onödig överlappning av information och onödigt dubbelarbete för verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten.

Artikel 24

Undantag från tillståndskrav

Medlemsstaterna får undanta verksamhetsutövare från kravet i artikel 23.1 om verksamheten består i

Artikel 25

Villkor för undantag

1.  En medlemsstat som önskar bevilja undantag i enlighet med artikel 24 ska för varje typ av verksamhet fastställa allmänna regler av vilka det framgår vilka typer och mängder av avfall som omfattas av undantaget och vilken behandlingsmetod som ska användas.

Reglerna ska utformas för att säkerställa att avfallet behandlas i enlighet med artikel 13. Vid bortskaffande enligt artikel 24 a bör dessa regler beakta bästa tillgängliga teknik.

2.  Utöver de allmänna regler som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fastställa särskilda villkor för beviljande av undantag för farligt avfall, vilka bland annat ska omfatta typ av verksamhet och eventuella andra nödvändiga krav som ska uppfyllas vid olika former av återvinning och vid behov gränsvärden för innehållet av farliga ämnen i avfallet och utsläppsgränsvärden.

3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de allmänna regler som de fastställt enligt punkterna 1 och 2.

Artikel 26

Registrering

Medlemsstaterna ska se till att den nationella behöriga myndigheten för ett register över följande, om dessa inte omfattas av tillståndskrav:

Befintliga uppgifter som innehas av den behöriga myndigheten ska om möjligt användas för att få fram den information som behövs för denna registrering, i syfte att minimera den administrativa bördan.

Artikel 27

Minimikrav

1.  Tekniska minimikrav för sådan behandling av avfall som kräver tillstånd enligt artikel 23 får antas, om det är klarlagt att sådana minimikrav skulle innebära en fördel med avseende på skyddet av människors hälsa och miljön. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

2.  Dessa minimikrav får endast omfatta den behandling av avfall som inte omfattas av direktiv 96/61/EG eller som lämpligen inte ska omfattas av det direktivet.

3.  Dessa minimikrav ska

4.  Minimikrav för verksamhet som kräver registrering enligt artikel 26 a och b ska antas, om det är klarlagt att sådana minimikrav skulle innebära en fördel med avseende på skyddet av människor hälsa och miljön eller när det gäller att undvika en störning av den inre marknaden, inklusive för insamlares, transportörers, handlares och mäklares tekniska kvalifikationer.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

KAPITEL V

PLANER OCH PROGRAM

Artikel 28

Avfallsplaner

1.  Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 1, 4, 13 och 16 fastställer en eller flera avfallsplaner.

Dessa planer ska var för sig eller i kombination omfatta den berörda medlemsstatens geografiska territorium i dess helhet.

2.  Avfallsplanerna ska omfatta en analys av den nuvarande situationen när det gäller avfallshantering i det berörda geografiska området och de åtgärder som ska vidtas för att i miljöhänseende förbättra sunda förberedelser för återanvändning, materialåtervinning, återvinning och bortskaffande av avfall samt en utvärdering av hur planen kommer att bidra till genomförandet av målen och bestämmelserna i detta direktiv.

3.  Avfallsplanerna ska i lämplig utsträckning och med beaktande av planeringsområdets geografiska nivå och omfattning innehålla åtminstone följande uppgifter:

4.  Avfallsplanen får med beaktande av planeringsområdets geografiska nivå och omfattning innehålla följande:

5.  Avfallsplanerna ska uppfylla de krav som gäller för hanteringsplaner i artikel 14 i direktiv 94/62/EG och överensstämma med den strategi för att minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier som avses i artikel 5 i direktiv 1999/31/EG.

Artikel 29

Avfallsförebyggande program

1.  Medlemsstaterna ska i enlighet med artiklarna 1 och 4 upprätta avfallsförebyggande program senast den. 12 december 2013.

Programmen ska ingå antingen i avfallsplanerna enligt artikel 28 eller i andra miljöpolitiska program, om det är lämpligt, eller fungera som separata program. Om programmet integreras i avfallsplanen eller i andra program, ska de avfallsförebyggande åtgärderna tydligt anges.

2.  I de program som avses i punkt 1 ska mål för förebyggande av avfall fastställas. Medlemsstaterna ska beskriva de befintliga förebyggande åtgärderna och utvärdera om exemplen på åtgärder i bilaga IV eller andra lämpliga åtgärder är användbara.

Syftet med sådana mål och åtgärder ska vara att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den miljöpåverkan som hänger samman med genereringen av avfall.

3.  Medlemsstaterna ska fastställa lämpliga specifika kvalitativa eller kvantitativa riktmärken för antagna avfallsförebyggande åtgärder för att övervaka och bedöma hur åtgärderna utvecklas och får för samma syfte fastställa andra specifika kvalitativa eller kvantitativa mål och indikatorer än dem som avses i punkt 4.

4.  Indikatorer för avfallsförebyggande åtgärder får fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 39.3.

5.  Kommissionen ska utveckla ett system för utbyte av information om bästa metoder för förebyggande av avfall och ta fram riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att utforma programmen.

Artikel 30

Utvärdering och översyn av planer och program

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att avfallsplanerna och de avfallsförebyggande programmen utvärderas åtminstone vart sjätte år och ses över vid behov, i förekommande fall i enlighet med artiklarna 9 och 11.

2.  Europeiska miljöbyrån uppmanas att i sin årsrapport ta med en översyn av framsteg med slutförandet och genomförandet av de avfallsförebyggande programmen.

Artikel 31

Allmänhetens medverkan

Medlemsstaterna ska se till att relevanta berörda parter och myndigheter samt allmänheten bereds tillfälle att delta i utarbetandet av planerna för hantering av avfall och i programmen för förebyggande av avfall och att de får tillgång till dem när de har utarbetats i enlighet med direktiv 2003/35/EG eller i förekommande fall Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan ( 4 ). De ska lägga ut planerna och programmen på en offentlig webbplats.

Artikel 32

Samarbete

Medlemsstaterna ska på lämpligt sätt samarbeta med de övriga berörda medlemsstaterna och med kommissionen vid upprättandet av avfallsplanerna och de avfallsförebyggande programmen i enlighet med artiklarna 28 och 29.

Artikel 33

Information som ska lämnas till kommissionen

1.  Medlemsstaterna ska informera kommissionen om avfallsplanerna och de avfallsförebyggande programmen enligt artiklarna 28 och 29, när dessa har antagits, och om varje väsentlig ändring av planerna och programmen.

2.  Kommissionen ska fastställa formatet för anmälan av information om antagande och väsentliga revideringar av dessa planer och program i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 39.3.

KAPITEL VI

INSPEKTIONER OCH REGISTER

Artikel 34

Inspektioner

1.  De behöriga myndigheterna ska med jämna mellanrum inspektera verksamhetsutövare som behandlar avfall, verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar avfall, mäklare och handlare samt verksamhetsutövare som producerar farligt avfall.

2.  Inspektioner som avser insamling och transport ska omfatta det insamlade och transporterade avfallets ursprung, typ, mängd och destination.

3.  Medlemsstaterna får ta hänsyn till registreringar som erhållits enligt gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (Emas), särskilt med avseende på inspektionernas frekvens och intensitet.

Artikel 35

Register

1.  De verksamhetsutövare som avses i artikel 23.1, producenter av farligt avfall och verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar farligt avfall eller agerar som handlare och mäklare av farligt avfall ska föra ett register i tidsföljd över avfallets mängd, typ, ursprung och vid behov destination, insamlingsfrekvens, transportsätt och behandlingsmetod samt på begäran ställa denna information till de behöriga myndigheternas förfogande.

2.  För farligt avfall gäller att registren ska sparas i minst tre år, utom när det gäller verksamhetsutövare som transporterar farligt avfall, vilka ska spara registren i minst tolv månader.

Dokumentation som visar att avfallet har hanterats ska uppvisas på begäran av de behöriga myndigheterna eller en tidigare innehavare.

3.  Medlemsstaterna får kräva att producenter av icke-farligt avfall ska följa punkterna 1 och 2.

Artikel 36

Efterlevnad och sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förbjuda att avfall överges, dumpas eller hanteras på ett okontrollerat sätt.

2.  Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och vidta erforderliga åtgärder för att se till att de verkställs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 37

Rapportering och översyn

1.  Medlemsstaterna ska vart tredje år underrätta kommissionen om genomförandet av detta direktiv i form av en rapport i elektronisk form för varje sektor. Denna rapport ska också innehålla information om hantering av spillolja och om framsteg med genomförandet av de avfallsförebyggande programmen och, i förekommande fall, information om åtgärder för utökat producentansvar, av det slag som avses i artikel 8.

Rapporten ska sammanställas utgående från ett frågeformulär eller en mall som kommissionen fastställer i enlighet med förfarandet i artikel 6 i rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön ( 5 ). Rapporten ska lämnas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den treårsperiod som rapporten avser.

2.  Kommissionen ska sända frågeformuläret eller mallen till medlemsstaterna sex månader innan den period som sektorsrapporten avser inleds.

3.  Kommissionen ska inom nio månader efter det att den har mottagit sektorsrapporterna från medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv.

4.  I sin första rapport, som ska läggas fram senast den 12 december 2014, ska kommissionen se över genomförandet av detta direktiv, även när det gäller föreskrifterna om energieffektivitet, och vid behov lägga fram förslag till en översyn. Rapporten ska också bedöma medlemsstaternas befintliga avfallsförebyggande program, mål och indikatorer och ompröva lämpligheten av program på gemenskapsnivå, bland dem också program för producentansvar för vissa avfallsflöden, mål och indikatorer samt åtgärder som avser materialåtervinning och energiåtervinning, vilka kan bidra till att de mål som fastställts i artiklarna 1 och 4 uppnås mera effektivt.

Artikel 38

Tolkning och anpassning till den tekniska utvecklingen

1.  Kommissionen får utarbeta riktlinjer för tolkningen av definitionerna av återvinning och bortskaffande.

Vid behov ska tillämpningen av formeln för förbränningsanläggningar enligt bilaga II R1 specificeras. Lokala klimatförhållanden får beaktas, t.ex. hård kyla och uppvärmningsbehov, i den mån de påverkar den energimängd som tekniskt kan utnyttjas eller produceras i form av elektricitet, uppvärmning, kylning eller processånga. Lokala förhållanden i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 299.2 fjärde stycket i fördraget och i de territorier som anges i artikel 25 i 1985 års anslutningsakt får också beaktas. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

2.  Bilagorna får ändras mot bakgrund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 39.2.

Artikel 39

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

Artikel 40

Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 12 december 2010.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 41

Upphävande samt övergångsbestämmelser

Direktiv 75/439/EEG, 91/689/EEG och 2006/12/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 12 december 2010.

Från och med den 12 december 2008 ska emellertid följande gälla:

”4.  Referensmetoden för bestämning av innehållet av PCB/PCT i spilloljor ska fastställas av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall ( *1 ).

”4.  I detta direktiv avses med farligt avfall:

”Artikel 9

De åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att revidera den avfallsförteckning som avses i artikel 1.4, och som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.4 i direktiv 2006/12/EG.”

”2.  Vid tillämpningen av punkt 1 a ska kommissionens beslut 2000/532/EG ( *4 ) med en förteckning över vilka slags avfall som tillhör de kategorier som anges i bilaga I till detta direktiv gälla. Denna förteckning ska ses över med jämna mellanrum och vid behov revideras. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.4.

”Artikel 17

De åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bilagorna till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.4.”

”4.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel 42

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 43

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

BILAGA I

BORTSKAFFNINGSFÖRFARANDEN

---

BILAGA II

ÅTERVINNINGSFÖRFARANDEN

▼M1

---

BILAGA III

EGENSKAPER SOM GÖR ATT AVFALL KLASSIFICERAS SOM FARLIGT AVFALL

Explosivt:

Avfall som genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur och sådant tryck samt med en sådan hastighet att de kan skada omgivningen. Pyrotekniskt avfall, explosivt organiskt peroxidavfall och explosivt självreaktivt avfall ingår. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen som klassificeras enligt någon av koderna för faroklass och kategori respektive koderna för faroangivelse som anges i tabell 1 ska avfallet bedömas avseende HP 1, där detta är lämpligt och proportionellt, i enlighet med testmetoder. Om förekomsten av ett ämne, en blandning eller en vara indikerar att avfallet är explosivt ska det klassificeras som farligt enligt HP 1. Tabell 1: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar för klassificering av avfall som farligt enligt HP 1: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Unst. Expl. H 200 Expl. 1.1 H 201 Expl. 1.2 H 202 Expl. 1.3 H 203 Expl. 1.4 H 204 Self-react. A H 240 Org. Perox. A Self-react. B H 241 Org. Perox. B

Oxiderande:

Avfall som, vanligtvis genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra material. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen som klassificeras enligt någon av koderna för faroklass och kategori respektive koderna för faroangivelse som anges i tabell 2 ska avfallet bedömas avseende HP 2, där detta är lämpligt och proportionellt, i enlighet med testmetoder. Om förekomsten av ett ämne indikerar att avfallet är oxiderande ska det klassificeras som farligt enligt HP 2. Tabell 2: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för klassificering av avfall som farligt enligt HP 2: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Ox. Gas 1 H 270 Ox. Liq. 1 H 271 Ox. Sol. 1 Ox. Liq. 2, Ox. Liq. 3 H 272 Ox. Sol. 2, Ox. Sol. 3

Brandfarligt:

— brandfarligt flytande avfallflytande avfall med flampunkt under 60 °C eller avfall i form av gasolja, diesel och lätta eldningsoljor med flampunkt > 55 °C och ≤ 75 °C. — brandfarligt avfall i form av pyrofora vätskor och fasta ämnenfast eller flytande avfall som även i små mängder antänds inom fem minuter vid kontakt med luft. — brandfarligt fast avfallfast avfall som är lättbrännbart eller som kan förorsaka eller bidra till brand genom friktion. — brandfarligt gasformigt avfallgasformigt avfall som är brandfarligt i luft vid 20 °C och vid standardtryck på 101,3 kPa. — vattenreaktivt avfallavfall som vid kontakt med vatten avger brandfarliga gaser i farliga kvantiteter. — annat brandfarligt avfallbrandfarliga aerosoler, brandfarligt självupphettande avfall, brandfarliga organiska peroxider och brandfarligt självreaktivt avfall. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen som klassificeras enligt en av de koder för faroklass och kategori respektive koder för faroangivelse som anges i tabell 3 ska avfallet bedömas, där detta är lämpligt och proportionellt, i enlighet med testmetoder. Om förekomsten av ett ämne indikerar att avfallet är brandfarligt ska det klassificeras som farligt enligt HP 3. Tabell 3: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar för klassificering av avfall som farligt enligt HP 3: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Flam. Gas 1 H220 Flam. Gas 2 H221 Aerosol 1 H222 Aerosol 2 H223 Flam. Liq. 1 H224 Flam. Liq.2 H225 Flam. Liq. 3 H226 Flam. Sol. 1 H228 Flam. Sol. 2 Self-react. CD H242 Self-react. EF Org. Perox. CD Org. Perox. EF Pyr. Liq. 1 H250 Pyr. Sol. 1 Self-heat.1 H251 Self-heat. 2 H252 Water-react. 1 H260 Water-react. 2 Water-react. 3 H261

Irriterande – hudirritation och ögonskador:

Avfall som vid kontakt kan orsaka hudirritation eller ögonskada. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen i koncentrationer över gränsvärdet för beaktande, som är klassificerade med en av följande koder för faroklass och kategori respektive koder för faroangivelse och en eller flera av följande koncentrationsgränser överskrids eller tangeras, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 4. Gränsvärdet för beaktande i en bedömning avseende Skin corr. 1A (H314), Skin irrit. 2 (H315), Eye dam. 1 (H318) och Eye irrit. 2 (H319) är 1 %. Om summan av koncentrationerna av alla ämnen klassificerade som Skin corr. 1A (H314) överstiger eller är lika med 1 % ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 4. Om summan av koncentrationerna av alla ämnen klassificerade som H318 överstiger eller är lika med 10 % ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 4. Om summan av koncentrationerna av alla ämnen klassificerade som H315 och H319 överstiger eller är lika med 20 % ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 4. Observera att avfall som innehåller ämnen klassificerade som H314 (Skin Corr. 1A, 1B eller 1C) i mängder större än eller lika med 5 % kommer att klassificeras som farligt enligt HP 8. HP 4 kommer inte att vara tillämplig om avfallet klassificeras som HP 8.

Specifik toxicitet för målorgan (STOT)/Aspirationstoxicitet:

Avfall som kan orsaka specifik toxicitet för målorgan vid enstaka eller upprepad exponering, eller som orsakar akut toxiska effekter vid inandning. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen som klassificerats med en eller flera av de koder för faroklass och kategori respektive koder för faroangivelse som anges i tabell 4, och en eller flera av koncentrationsgränserna i tabell 4 överskrids eller tangeras, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 5. När ämnen klassificerade som STOT förekommer i avfall måste ett enskilt ämne förekomma på eller över koncentrationsgränsen för att avfallet ska klassificeras som farligt enligt HP 5. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen som klassificeras som Asp. Tox. 1 och summan av dessa ämnen överskrider eller tangerar koncentrationsgränsen, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 5 endast om den totala kinematiska viskositeten (vid 40 °C) inte överstiger 205 mm2/s. ( 6 ) Tabell 4: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar och de motsvarande koncentrationsgränserna för klassificering av avfall som farligt enligt HP 5: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Koncentrationsgräns STOT SE 1 H370 1 % STOT SE 2 H371 10 % STOT SE 3 H335 20 % STOT RE 1 H372 1 % STOT RE 2 H373 10 % Asp. Tox. 1 H304 10 %

Akut toxicitet:

Avfall som kan orsaka akuta toxiska effekter vid förtäring eller hudkontakt, eller vid exponering genom inandning. Om summan av koncentrationerna av alla ämnen som ingår i ett avfall, klassificerade med en kod för akut toxisk faroklass och kategori respektive kod för faroangivelse som anges i tabell 5, överstiger eller är lika med det tröskelvärde som anges i tabellen ska avfallet klassificeras som farligt avfall enligt HP 6. När mer än ett ämne klassificerat som akut toxiskt förekommer i ett avfall, krävs summan av koncentrationerna endast för ämnen i samma farokategori. Följande gränsvärden för beaktande ska gälla vid en bedömning: — För Acute Tox. 1, 2 eller 3 (H300, H310, H330, H301, H311, H331): 0,1 %. — För Acute Tox. 4 (H302, H312, H332): 1 %. Tabell 5: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar och de motsvarande koncentrationsgränserna för klassificering av avfall som farligt enligt HP 6: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Koncentrationsgräns Acute Tox.1 (Oral) Acute Tox. 2 (Oral) Acute Tox. 3 (Oral) Acute Tox 4 (Oral) Acute Tox.1 (Dermal) Acute Tox.2 (Dermal) Acute Tox. 3 (Dermal) Acute Tox 4 (Dermal) Acute Tox 1 (Inhal.) Acute Tox.2 (Inhal.) Acute Tox. 3 (Inhal.) Acute Tox. 4 (Inhal.) H300 H300 H301 H302 H310 H310 H311 H312 H330 H330 H331 H332 0,1 % 0,25 % 5 % 25 % 0,25 % 2,5 % 15 % 55 % 0,1 % 0,5 % 3,5 % 22,5 %

Cancerframkallande:

Avfall som orsakar cancer eller ökar dess incidens. När ett avfall innehåller ett ämne som är klassificerat med en av följande koder för faroklass och kategori respektive koder för faroangivelse, och som överskrider eller tangerar en av de koncentrationsgränser som anges i tabell 6, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 7. När mer än ett ämne klassificerat som cancerframkallande förekommer i ett avfall måste ett enskilt ämne förekomma på eller över koncentrationsgränsen för att avfallet ska klassificeras som farligt enligt HP 7. Tabell 6: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar och de motsvarande koncentrationsgränserna för klassificering av avfall som farligt enligt HP 7: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Koncentrationsgräns Carc. 1A H350 0,1 % Carc. 1B Carc. 2 H351 1,0 %

Frätande:

Avfall som vid kontakt kan orsaka frätskador på hud. När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen klassificerade som Skin corr.1A, 1B eller 1C (H314), och summan av deras koncentrationer överstiger eller är lika med 5 %, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 8. Gränsvärdet för beaktande vid en bedömning avseende Skin corr. 1A, 1B, 1C (H314) är 1,0 %.

Smittfarligt:

Avfall som innehåller levande mikroorganismer eller deras toxiner och som enligt vetenskap eller grundad misstanke förorsakar sjukdom hos människor eller andra levande organismer. Klassificering enligt HP 9 ska bedömas enligt reglerna i referensdokument eller lagstiftning i medlemsstaterna.

Reproduktionstoxiskt:

Avfall som orsakar negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet hos vuxna män och kvinnor samt utvecklingstoxicitet hos avkomman. När ett avfall innehåller ett ämne som är klassificerat med en av följande koder för faroklass och kategori respektive koder för faroangivelse, och som överskrider eller tangerar en av de koncentrationsgränser som anges i tabell 7, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 10. När mer än ett ämne klassificerat som reproduktionstoxiskt förekommer i ett avfall måste ett enskilt ämne förekomma på eller över koncentrationsgränsen för att avfallet ska klassificeras som farligt enligt HP 10. Tabell 7: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar och de motsvarande koncentrationsgränserna för klassificering av avfall som farligt enligt HP 10: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Koncentrationsgräns Repr. 1A H360 0,3 % Repr. 1B Repr. 2 H361 3,0 %

Mutagent:

Avfall som kan orsaka en mutation, dvs. en bestående förändring, till mängd eller struktur, av en cells genetiska material. När ett avfall innehåller ett ämne som är klassificerat med en av följande koder för faroklass och kategori respektive koder för faroangivelse, och som överskrider eller tangerar en av de koncentrationsgränser som anges i tabell 8, ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 11. När mer än ett ämne klassificerat som mutagent förekommer i ett avfall måste ett enskilt ämne förekomma på eller över koncentrationsgränsen för att avfallet ska klassificeras som farligt enligt HP 11. Tabell 8: Kod(er) för faroklass och kategori och kod(er) för faroangivelse för avfallets beståndsdelar och de motsvarande koncentrationsgränserna för klassificering av avfall som farligt enligt HP 11: Faroklass- och kategorikod(er) Faroangivelsekod(er) Koncentrationsgräns Muta. 1A, H340 0,1 % Muta. 1B Muta. 2 H341 1,0 %

Avger en akut giftig gas:

Avfall som avger akut giftiga gaser (Acute Tox. 1, 2 eller 3) vid kontakt med vatten eller syra. När ett avfall innehåller ett ämne som tilldelats någon av de kompletterande faroinformationerna EUH029, EUH031 och EUH032, ska det klassificeras som farligt enligt HP 12 i enlighet med testmetoder eller riktlinjer.

Allergiframkallande:

Avfall som innehåller ett eller flera ämnen som är kända för att orsaka sensibilisering av hud eller andningsorgan. När ett avfall innehåller ett ämne klassificerat som allergiframkallande och tilldelas en av faroangivelsekoderna H317 eller H334 och ett enskilt ämne tangerar eller överskrider koncentrationsgränsen på 10 % ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 13.

Ekotoxiskt:

Avfall som omedelbart eller på sikt utgör eller kan utgöra en risk för en eller flera miljösektorer.

Avfall som kan ha en farlig egenskap som förtecknas ovan men som inte direkt uppvisas av det ursprungliga avfallet.

När ett avfall innehåller ett eller flera ämnen som tilldelats någon av de faroangivelser eller kompletterande faroinformationer som anges i tabell 9 ska avfallet klassificeras som farligt enligt HP 15, såvida inte avfallet är i sådan form att det inte under några omständigheter uppvisar explosiva eller potentiellt explosiva egenskaper. Tabell 9: Faroangivelser och kompletterande faroinformation för avfallets beståndsdelar för klassificering av avfall som farligt enligt HP 15: Faroangivelse/Kompletterande faroinformation Fara för massexplosion vid brand H205 Explosivt i torrt tillstånd EUH001 Kan bilda explosiva peroxider EUH019 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare EUH044 Dessutom får medlemsstaterna klassificera avfall som farligt enligt HP 15 på grundval av andra kriterier, t.ex. en bedömning av lakvatten. Anmärkning Klassificering enligt den farliga egenskapen HP 14 görs på grundval av de kriterier som anges i bilaga VI till rådets direktiv 67/548/EEG. ▼C2 Testmetoder De metoder som ska användas beskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 ( 7 ) och i andra relevanta CEN-noter eller andra internationellt erkända testmetoder och riktlinjer.

▼B

---

BILAGA IV

EXEMPEL PÅ AVFALLSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ENLIGT ARTIKEL 29

Åtgärder som kan påverka ramvillkoren i samband med generering av avfall

Åtgärder som kan påverka utformnings-, produktions- och distributionsfasen

Åtgärder som kan påverka konsumtions- och användningsfasen

---

BILAGA V

JÄMFÖRELSETABELL

---

( 1 ) EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.

( 2 ) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

( 3 ) EGT L 332, 9.12.2002, s. 1.

( 4 ) EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

( 5 ) EGT L 377, 31.12.1991, s. 48.

( *1 ) EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.”

( *2 ) EGT L 226, 6.9.2000, s. 3.

( *3 ) EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.”

( *4 ) EGT L 226, 6.9.2000, s. 3.”

( *5 ) Detta förfarande är förbjudet enligt EU-lagstiftningen och internationella konventioner.

( *6 ) Om det inte finns någon annan lämplig D-kod, kan detta omfatta inledande förfaranden före bortskaffande, inklusive förbehandling, t.ex. sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering eller separering för överlämnande till någon av verksamheterna D 1–D 12.

( *7 ) Med tillfällig lagring avses inledande lagring enligt punkt 10 i artikel 3.

( *8 ) Detta omfattar förbränningsanläggningar avsedda för kommunalt fast avfall vilkas energieffektivitet uppgår till minst

enligt följande formel:

Energieffektivitet = (Ep – (Ef + Ei)) / (0,97 × (Ew + Ef)),

där följande gäller:

Denna formel ska tillämpas i enlighet med referensdokumentet om bästa tillgängliga teknik vid förbränning av avfall.

►M2

 

Energieffektivitetsformelns värde kommer att multipliceras med en klimatkorrigeringsfaktor (CCF) enligt nedanstående:

CCF = 1 om HDD > = 3 350

CCF = 1,25 om HDD < = 2 150

CCF = – (0,25/1 200 ) × HDD + 1,698 då HDD 2 150 < 3 350

CCF = 1 om HDD > = 3 350

CCF = 1,12 om HDD < = 2 150

CCF = – (0,12/1 200 ) × HDD + 1,335 då HDD 2 150 < 3 350

(Det värde som erhålls som klimatkorrigeringsfaktor avrundas till tre decimaler).

►C1

 

Graddagsvärdet för uppvärmning bör tolkas som det genomsnittliga årliga graddagsvärdet för avfallsförbränningsanläggningen, beräknat för en period om 20 år i följd före det år för vilket klimatkorrigeringsfaktorn beräknas. För beräkningen av graddagsvärdet för uppvärmning bör följande metod, som fastställts av Eurostat, användas: Klimatkorrigeringsfaktorn är lika med (18 °C – Tm) × d, om Tm är lägre än eller lika med 15 °C (tröskelvärde, uppvärmning), och lika med noll om Tm är högre än 15 °C; Tm är här lika med mediantemperaturen (Tmin + Tmax)/2 utomhus under en period om d dagar. Beräkningar ska utföras dagligen (d = 1), tills summan motsvarar ett år.

 ◄

 ◄

( *9 ) Detta omfattar förgasning och pyrolys med utnyttjande av komponenterna som kemikalier.

( *10 ) Detta omfattar jordtvätt som medför återställande av mark och återvinning av oorganiska byggmaterial.

( *11 ) Om det inte finns någon annan lämplig R-kod, kan detta omfatta inledande förfaranden före återvinning, inklusive förbehandling, t.ex. demontering, sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering, omförpackning, separering, sammansmältning eller blandning för överlämnande till någon av verksamheterna R 1–R 11.

( *12 ) Med tillfällig lagring avses inledande lagring enligt artikel 3 10.

( 6 ) Den kinematiska viskositeten ska endast fastställas för vätskor.

( 7 ) Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 142, 31.5.2008, s. 1).