1986L0298 — SV — 01.07.2013 — 008.001

---

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B	RÅDETS DIREKTIV av den 26 maj 1986 om baktill monterade skyddsbågar på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (86/298/EEG) (EGT L 186, 8.7.1986, p.26)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	RÅDETS DIREKTIV 89/682/EEG av den 21 december 1989	L 398	29	30.12.1989
►M2	KOMMISSIONENS DIREKTIV 2000/19/EG Text av betydelse för EES av den 13 april 2000	L 94	31	14.4.2000
M3	KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/67/EG Text av betydelse för EES av den 18 oktober 2005	L 273	17	19.10.2005
►M4	RÅDETS DIREKTIV 2006/96/EG av den 20 november 2006	L 363	81	20.12.2006
►M5	KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/22/EU Text av betydelse för EES av den 15 mars 2010	L 91	1	10.4.2010
►M6	RÅDETS DIREKTIV 2013/15/EU av den 13 maj 2013	L 158	172	10.6.2013

Ändrad genom:

A1		C 241	21	29.8.1994
		L 001	1	..
►A2		L 236	33	23.9.2003

Rättad genom:

C1	Rättelse, EGT L 145, 9.6.2005, s. 42  (1989/682)

---

▼B

RÅDETS DIREKTIV

av den 26 maj 1986

om baktill monterade skyddsbågar på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul

(86/298/EEG)

Artikel 1

Detta direktiv skall gälla för traktorer enligt definitionen i artikel 1 i direktivet 74/150/EEG och som har följande egenskaper:

▼M1

▼B

Artikel 2

1.  Varje medlemsstat skall bevilja EEG-typgodkännande för varje typ av överrullningsskydd och dess fastsättning på traktorn som uppfyller kraven på konstruktion och provning enligt bilagorna 1-4.

2.  En medlemsstat som har beviljat EEG-typgodkännande skall i den utsträckning som är nödvändigt och vid behov i samarbete med de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kontrollera, att tillverkningen överensstämmer med den godkända typen. Sådan kontroll skall begränsas till stickprov.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall för varje typ av överrullningsskydd och dess fastsättning på traktorn som den godkänner enligt artikel 2 till tillverkaren av traktorn eller överrullningsskyddet, eller dennes representant, utfärda en märkning om EEG-typgodkännande i överensstämmelse med förebilden i bilaga 6.

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra användning av märkning som kan medföra förväxling av överrullningsskydd som har typgodkänts i överensstämmelse med artikel 2 och andra anordningar.

Artikel 4

1.  Ingen medlemsstat får förbjuda att överrullningsskydd eller deras fastsättning på traktorer för vilka de är avsedda släpps ut på marknaden av skäl som hänför sig till deras konstruktion om de är försedda med märkning om EEG-typgodkännande.

2.  En medlemsstat kan dock förbjuda att ett överrullningsskydd som är försett med märkning om EEG-typgodkännande släpps ut på marknaden om den vid upprepade tillfällen avviker från den godkända typen.

Denna medlemsstat skall genast underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de åtgärder som har vidtagits och samtidigt ange skälen för sitt beslut.

Artikel 5

Den behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall inom en månad till de behöriga myndigheterna i medlemssstaten sända en kopia av intyget om typgodkännandet, varav ett exempel visas i bilaga 7, för varje typ av överrullningsskydd som de godkänner eller vägrar att godkänna.

Artikel 6

1.  Om medlemsstaten som har beviljat EEG-typgodkännandet finner att ett antal överrullningsskydd och deras fastsättning på traktorn som är försedda med märkning om EEG-typgodkännande inte överensstämmer med den typ som den har godkänt skall den vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tillverkningen överensstämmer med den godkända typen. De behöriga myndigheterna i denna medlemsstat skall underrätta myndigheterna i de andra medlemsstaterna om de åtgärder som har vidtagits, vilka, vid behov, när det gäller allvarlig och upprepad brist på överensstämmelse kan innebära en återkallelse av EEG-typgodkännande. De nämnda myndigheterna skall vidta motsvarande åtgärder när de av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat underrättas om sådan brist på överensstämmelse.

2.  De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall inom en månad underrätta varandra om återkallelse av ett beviljat EEG-typgodkännande och skälen till denna åtgärd.

Artikel 7

Varje beslut som har tagits i överensstämmelse med de för detta direktivs genomförande antagna bestämmelserna att vägra eller återkalla typgodkännande för överrullningsskydd och deras fastsättning på traktorn, eller att förbjuda att de släpps ut på marknaden eller används skall noggrant motiveras. Sådana beslut skall meddelas den berörda parten med upplysning om de möjligheter till prövning av beslutet som enligt medlemsstaternas lagstiftning står till buds samt inom vilken tid prövning skall begäras.

Artikel 8

Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för en traktor av skäl som hänför sig till dess överrullningsskydd eller fastsättningen på traktorn om dessa är försedda med märkning om EEG-typgodkännande och om de i bilaga 8 föreskrivna kraven är uppfyllda.

Artikel 9

Ingen medlemsstat får vägra eller förbjuda att en traktor saluförs, registreras, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till överrullningsskyddet eller dess fastsättning på traktorn om denna är försedd med märkning om EEG-typgodkännande och om de i bilaga 8 föreskrivna kraven är uppfyllda.

Artikel 10

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas rätt att i överensstämmelse med fördraget ange de föreskrifter som de anser nödvändiga för att säkra skyddet av de arbetstagare som använder traktorn i fråga, under förutsättning att detta inte innebär att överrullningsskydden ändras på ett sätt som inte anges i detta direktiv.

Artikel 11

1.  I samband med EEG-typgodkännande skall varje traktor som omfattas av artikel 1 vara försett med ett överrullningsskydd.

2.  Om överrullningsskyddet inte har två pelare monterade framför förarsätet måste det skydd som avses i punkt 1 överensstämma med de krav som föreskrivs i bilagorna 1-4 till detta direktiv eller till direktiven 77/536/EEG eller 79/622/EEG.

Artikel 12

Varje ändring som är nödvändig för att anpassa föreskrifterna i bilagorna till detta direktiv med hänsyn till den tekniska utvecklingen skall beslutas i överensstämmelse med det förfarande som föreskrivs i artikel 13 i direktiv 74/150/EEG.

Artikel 13

Inom 18 månader från anmälan av detta direktiv skall rådet på förslag från kommissionen, med ledning av bestämmelserna i fördraget, anta ett direktiv som kompletterar detta direktiv med bestämmelser om ytterligare slagprovningar i det dynamiska provningsförfarandet.

Artikel 14

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 24 månader från dagen för anmälan ( 7 ). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2.  Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 15

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

BILAGEFÖRTECKNING

---

BILAGA I

FÖRESKRIFTER FÖR EEG-TYPGODKÄNNANDE

▼M5

1.

Definitionerna och kraven i punkt 1 i kod 7 ( 8 ) i OECD:s beslut C(2008) 128 från oktober 2008, med undantag av punkt 1.1 (jordbruks- och skogsbrukstraktorer), ska tillämpas med följande lydelse: ”1.    Definitioner 1.1 [ej tillämplig] 1.2 Överrullningsskydd Med överrullningsskydd (säkerhetshytt eller ram) avses den konstruktion på en traktor vars huvudsakliga syfte är att undvika eller begränsa riskerna för föraren om traktorn välter vid normal användning. Överrullningsskyddet kännetecknas av att den ger ett fritt utrymme som är tillräckligt stor för att skydda föraren när denne sitter inuti skyddets omfattning eller inuti ett utrymme som begränsas av en serie raka linjer från skyddets ytterkanter till varje del av traktorn som kan komma i beröring med platt mark och kan stödja traktorn i det läget om traktorn välter. 1.3 Spårvidd 1.3.1    Preliminär definition: hjulets mittplan Hjulets mittplan ligger mitt emellan de två plan som innesluter fälgarnas periferi på dessas utsida. 1.3.2    Definition av spårvidd Det vertikala planet genom hjulaxeln skär sitt mittplan längs en rak linje som möter den stödjade ytan i en punkt. Om A och B är två punkter som definierats på detta sätt för hjul på samma traktoraxel, är spårvidden avståndet mellan A och B. Spårvidden kan definieras på detta sätt för både framhjul och bakhjul. För dubbelhjul är spårvidden avståndet mellan två plan som vart och ett är hjulparens mittplan. 1.3.3    Tilläggsdefinition: traktorns mittplan Ta ytterlägena för punkterna A och B för traktorns bakaxel, vilket ger spårviddens största möjliga värde. Det vertikala plan som bildar en rät vinkel mot linjen AB vid dennas mittpunkt är traktorns medianplan. 1.4 Hjulbas Avståndet mellan de vertikalplan som går igenom de två ovan definierade linjerna AB, en för framhjulen och en för bakhjulen. 1.5 Bestämning av sätesindexpunkt, sätesinställning vid provning 1.5.1    Sätesindexpunkt ( 9 ) Sätesindexpunkten ska bestämmas i enlighet med ISO 5353:1995. 1.5.2    Sätets läge och inställning vid provning 1.5.2.1 Om ryggstöds- och sätesplattornas lutning kan ställas in ska dessa ställas in så att sätesindexpunkten befinner sig i sitt bakersta och högsta läge. 1.5.2.2 Om sätet är försett med fjädring ska denna låsas i mittläge, om detta inte strider mot sätestillverkarens uttryckliga anvisningar. 1.5.2.3 När sätet endast är inställningsbart i längsled eller höjdled ska den längdaxel som går genom sätesindexpunkten vara parallell med traktorns vertikala längdplan som går genom rattens centrum, med en tillåten avvikelse i sidled på 100 mm. 1.6 Fritt utrymme 1.6.1    Referensplan Det fria utrymmet illustreras i figurerna 7.1 och 7.2. Utrymmet definieras med avseende på referensplanet och sätesindexpunkten. Referensplanet är ett vertikalt plan, i stort sett följande traktorns längsriktning, som passerar genom sätesindexpunkten och rattens mittpunkt. Normalt sammanfaller referensplanet med traktorns längsgående mittplan. Referensplanet antas röra sig horisontellt med sätet och ratten under belastning men förbli vinkelrätt mot traktorn golv eller överrullningsskyddets golv. Det fria utrymmet ska definieras i enlighet med punkterna 1.6.2 och 1.6.3. 1.6.2    Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte Det fria utrymmet för traktorer med icke vändbart säte definieras i punkterna 1.6.2.1–1.6.2.13 och begränsas av följande plan när traktorn står på ett horisontellt underlag, sätet inställt i sitt bakersta och högsta läge om det är inställbart ( 10 ) och ratten, om denna är inställbar, inställd i mittläge för sittande körning: 1.6.2.1. ett horisontellt plan A1 B1 B2 A2, (810 + av) mm ovanför sätesindexpunkten med linjen B1B2 belägen (ah-10) mm bakom sätesindexpunkten, 1.6.2.2. ett lutande plan H1 H2 G2 G1, vinkelrätt mot referensplanet, inbegripet både en punkt 150 mm bakom linjen B1B2 och sätesryggstödets bakersta punkt, 1.6.2.3. en cylindrisk yta A1 A2 H2 H1 vinkelrät mot referensplanet med en radie på 120 mm som är tangentiell mot de plan som definieras i punkterna 1.6.2.1 och 1.6.2.2, 1.6.2.4. en cylindrisk yta B1 C1 C2 B2 vinkelrät mot referensplanet med en radie på 900 mm som sträcker sig framåt i 400 mm och är tangentiell mot det plan som definieras i punkt 1.6.2.1 längs linjen B1B2, 1.6.2.5. ett lutande plan C1 D1 D2 C2 vinkelrätt mot referensplanet, som ansluter till ytan definierad i punkt 1.6.2.4 och passerar 40 mm från rattens främre ytterkant. Om ratten sitter högt sträcker sig detta plan framåt från linjen B1B2 tangentiellt mot den yta som definieras i punkt 1.6.2.4, 1.6.2.6. ett vertikalt plan D1 K1 E1 E2 K2 D2 vinkelrätt mot referensplanet och 40 mm framför rattens ytterkant, 1.6.2.7. ett horisontellt plan E1 F1 P1 N1 N2 P2 F2 E2 som passerar genom en punkt (90-av) mm nedanför sätesindexpunkten, 1.6.2.8. en yta G1 L1 M1 N1 N2 M2 L2 G2, om nödvändigt krökt från bottengränsen på det plan som definieras i punkt 1.6.2.2 till det horisontella plan som definieras i punkt 1.6.2.7, vinkelrät mot referensplanet och i kontakt med sätets ryggstöd över hela dennas längd, 1.6.2.9. två vertikala plan K1 I1 F1 E1 och K2 I2 F2 E2 parallella mot referensplanet, 250 mm på ömse sidor om referensplanet, begränsade upptill 300 mm ovanför det plan som definieras i punkt 1.6.2.7, 1.6.2.10. två lutande, parallella plan A1 B1 C1 D1 K1 I1 L1 G1 H1 och A2 B2 C2 D2 K2 I2 L2 G2 H2 som börjar vid överkanten på de plan som definieras i punkt 1.6.2.9 och ansluter till det horisontella plan som definieras i punkt 1.6.2.1 minst 100 mm från referensplanet på den sida där lasten anbringas, 1.6.2.11. två delar av vertikala plan Q1 P1 N1 M1 och Q2 P2 N2 M2 parallella mot referensplanet, 200 mm på ömse sidor om referensplanet, begränsade upptill 300 mm ovanför det horisontella plan som definieras i punkt 1.6.2.7, 1.6.2.12. två delar av I1 Q1 P1 F1 och I2 Q2 P2 F2 av ett vertikalt plan vinkelrätt mot referensplanet som passerar (210-ah) mm framför sätesindexpunkten, 1.6.2.13. två delar I1 Q1 M1 L1 och I2 Q2 M2 L2 av det horisontella plan som passerar 300 mm ovanför det plan som definieras i punkt 1.6.2.7. 1.6.3    Bestämning av det fria utrymmet för traktorer med vändbar förarplats För traktorer med vändbar förarplats (vändbart säte och vändbar ratt) utgör det fria utrymmet enveloppen av de två fria utrymmen som definieras av rattens och sätets två olika lägen. 1.6.4    Tillvalssäten 1.6.4.1 För traktorer som kan förses med tillvalssäten ska den envelopp som innesluter sätesindexpunkterna för alla erbjudna tillval användas under provningarna. Skyddet får inte intränga i det större fria utrymme som fastställts med beaktande av dessa olika sätesindexpunkter. 1.6.4.2 Om ett nytt tillvalssäte erbjuds efter det att provningen genomförts ska det bedömas om det fria utrymmet kring den nya sätesindexpunkten innesluts av den tidigare fastställda enveloppen. Om så inte är fallet måste en ny provning utföras. 1.7 Tillåtna mättoleranser Linjära mått : ± 3 mm med undantag av följande: däckets deformation : ± 1 mm skyddets deformation vid horisontell belastning : ± 1 mm pendelblockets fallhöjd : ± 1 mm Massor : ± 1 % Krafter : ± 2 % Vinklar : ± 2° 1.8 Symboler ah (mm) Hälften av horisontell sätesinställning av (mm) Hälften av vertikal sätesinställning B (mm) Traktorns minsta totalbredd B6 (mm) Skyddets största yttre bredd D (mm) Skyddets deformation vid islagspunkten (dynamisk provning) eller vid punkten för och i linje med belastningen (statisk provning) D' (mm) Skyddets deformation vid den beräknade nödvändiga energin Ea (J) Absorberad påkänningsenergi vid punkten när belastningen avlägsnas. Området under F-D-kurvan Ei (J) Absorberad påkänningsenergi. Området under F-D-kurvan E'i (J) Absorberad påkänningsenergi vid ytterligare belastning efter sprickbildning eller brott E''i (J) Absorberad påkänningsenergi vid överbelastningsprovning för det fall belastningen avlägsnats innan överbelastningsprovningen inleddes. Området under F-D-kurvan Eil (J) Energi som ska tas upp vid belastning i längsled Eis (J) Energi som ska tas upp vid belastning i sidled F (N) Statisk belastning F' (N) Belastning för beräknad nödvändig energi, motsvarande E'i F-D   Kraft/deformationskurva Fmax (N) Högsta statiska belastning som uppträder under belastning, med undantag för överbelastningen Fv (N) Vertikal sammanpressningskraft H (mm) Pendelblockets fallhöjd (dynamisk provning) H’ (mm) Pendelblockets fallhöjd vid ytterligare provning (dynamisk provning) I (kgm2) Traktorns referenströghetsmoment med avseende på bakhjulens mittlinje, oavsett bakhjulens massa L (mm) Traktorns referenshjulbas M (kg) Traktorns referensmassa under hållfasthetsprovning enligt definition i punkt 3.1.1.4 i bilaga II’

▼B

2.	ALLMÄNNA KRAV 2.1 Varje skyddsanordning och dess fastsättning på traktorn skall vara så utformad och konstruerad att den uppfyller det huvudsakliga syfte som fastställs i punkt 1.1 ovan. 2.2 Detta krav anses vara tillgodosett när föreskrifterna i bilagorna 2 och 3 är uppfyllda.

3.

ANSÖKAN OM EEG-TYPGODKÄNNANDE 3.1 Ansökan om EEG-typgodkännande avseende hållfastheten hos en skyddsanordning och dess fastsättning på en traktor skall lämnas in av traktortillverkaren eller av tillverkaren av skyddsanordningen eller deras behöriga representanter. 3.2 Ansökan om EEG-typgodkännande skall åtföljas av nedanstående handlingar i tre exemplar och av följande upplysningar: — en sammanställningsritning, antingen i en skala som anges på ritningen eller med uppgift om viktiga mått för skyddsanordningen. Denna ritning skall särskilt visa fastsättningsdelarna i detalj, — fotografier från sidan och bakifrån som visar skyddsanordningens fastsättning, — en kortfattad beskrivning av skyddsanordningen, med uppgifter om konstruktionens typ, dess fastsättning på traktorn och, om nödvändigt, uppgifter om ytbehandling, på- och avstigningssätt, invändig stoppning och egenskaper som förhindrar fortsatt rullning samt uppgifter om värme och ventilation, — uppgifter om material som används i konstruktionen och monteringsfästen och fästskruvar (se bilaga 5). 3.3 En traktor som är representativ för den traktortyp för vilken skyddsanordningen som skall godkännas är avsedd för skall lämnas in till den tekniska tjänst som utför proven för typgodkännande. Denna traktor skall vara försedd med skyddsanordningen. 3.4 Innehavaren av ett EEG-typgodkännande kan begära att detta utvidgas till andra traktortyper. Den behöriga myndighet som har beviljat det ursprungliga EEG-typgodkännandet skall bevilja utvidgningen om den godkända skyddsanordningen och den eller de traktortyper för vilken(a) utvidgningen begärs uppfyller följande villkor: — massan för traktorn utan last, enligt definition i punkt 1.4 i bilaga 2, överstiger inte den under provningen använda referensmassan med mer än 5 %, — hjulbasen eller tröghetsmomentet i förhållande till bakaxeln överstiger inte referenshjulbasen eller tröghetsmomentet, — fastsättningsmetoden och fastsättningspunkterna på traktorn är desamma, — alla delar såsom stänkskärmar och motorhuv som avlastar skyddsanordningen har samma hållfasthet och samma läge med avseende på skyddsanordningen, — de kritiska dimensionerna och läget för sätet och ratten i förhållande till skyddsanordningen, och läget i förhållande till skyddsanordningen av de punkter som anses vara fasta och sombeaktas vid kontroll av att det fria utrymmet är intakt är sådan att det fria utrymmet är skyddat av skyddsanordningen även efter det att den senare har deformerats som följd av de olika provningarna.

4.

MÄRKNINGAR 4.1 Varje skyddsanordning som överensstämmer med den godkända typen skall vara försedd med följande märkning: 4.1.1 handelsbeteckning eller varumärke, 4.1.2 ett typgodkännandemärke som överensstämmer med mallen i bilaga 6, 4.1.3 skyddsanordningens serienummer, 4.1.4 fabrikat och typ(er) av traktor(er) för vilken(a) skyddsanordningen är avsedd. 4.2 Alla dessa uppgifter skall framgår av en liten skylt. 4.3 Dessa märkningar skall vara synliga, lättlästa och outplånliga.

▼M5

---

BILAGA II

Tekniska krav

Tekniska krav för EG-typgodkännande av baktill monterade överrullningsskydd på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul ska vara de som anges i punkt 3 i kod 7 i OECD:s beslut C(2008) 128 från oktober 2008, med undantag av punkterna 3.1.4 (Provningsprotokoll), 3.3.1 (Administrativa utökningar), 3.4 (Märkning) och 3.6 (Prestanda för förankring av bilbälten), med följande lydelse.

”3.   REGLER OCH ANVISNINGAR

3.1    Villkor för provning av hållfasthet av överrullningsskydd och deras fastsättning på traktorer

3.1.1    Allmänna krav

3.1.1.1    Provningens syfte

Provning utförs med särskilda riggar och har till uppgift att simulera de belastningar som ett skydd utsätts för när traktorn välter. Dessa provningar gör det möjligt att bedöma hållfastheten hos skyddet och eventuella fästen med vilka det är monterat på traktorn samt eventuella delar på traktorn som överför provningsbelastningen.

3.1.1.2    Provningsmetoder

Provning får utföras enligt det dynamiska förfarandet eller det statiska förfarandet. De två metoderna betraktas som likvärdiga.

3.1.1.3    Allmänna regler om förberedelser inför provning

3.1.1.4    Traktorns referensmassa under hållfasthetsprovningen

Referensmassan M, som används i formlerna för beräkning av pendelns fallhöjd, belastningsenergi och sammanpressningskraft, ska vara åtminstone traktorns massa exklusive tillvalsutrustning men inklusive kylmedel, oljor, bränsle, verktyg samt skyddet. Här ingår inte extravikter fram- och baktill, vätskefyllning i däck, monterade redskap, monterad utrustning eller andra specialdelar.

3.1.2    Provningar

3.1.2.1    Provningsföljd

Provningsföljden, med förbehåll för de ytterligare provningar som nämns i avsnitten 3.2.1.1.6, 3.2.1.1.7, 3.2.2.1.6 och 3.2.2.1.7, ska vara följande:

3.1.2.2    Allmänna krav

3.1.3    Villkor för godkännande

3.1.4

[ej tillämpligt]

3.1.5

Apparatur och utrustning för dynamisk provning 3.1.5.1    Pendel 3.1.5.1.1 Ett block som fungerar som pendel ska vara upphängt i två kedjor eller vajrar i vridningspunkter belägna minst 6 meter över marken. Det måste finnas ett sätt att oberoende av varandra ställa in det upphängda blockets höjd och vinkeln mellan blocket och kedjorna eller vajrarna. 3.1.5.1.2 Pendelns massa ska vara 2 000 ± 20 kg exklusive kedjornas eller vajrarnas massa, som inte får överskrida 100 kg. Islagssidans sidolängder ska vara 680 ± 20 mm (se figur 7.3). Pendelblocket ska vara fyllt så att dess tyngdpunkt har ett fast läge som sammanfaller med parallelepipedens geometriska mittpunkt. 3.1.5.1.3 Parallelepipeden ska vara ansluten till det system som drar den bakåt med en mekanism för ögonblicklig frikoppling som är så konstruerad och belägen att pendelblocket kan frisläppas utan att parallelepipeden oscillerar kring sin horisontalaxel som går vinkelrätt mot pendelns svängningsplan. 3.1.5.2    Pendelupphängning Pendelns vridningspunkter ska vara stelt förankrade så att deras förskjutning i någon riktning inte överstiger 1 % av fallhöjden. 3.1.5.3    Fastsurrningar 3.1.5.3.1 Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fastsurrning av traktorn i alla illustrerade fall (se figurerna 7.4, 7.5 och 7.6) ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund under pendeln. 3.1.5.3.2 Traktorn ska surras vid rälerna med vajrar med runda kardeler och fiberkärna, konstruktion 6 x 19 i enlighet med ISO 2408:2004 och en nominell diameter på 13 mm. Metallkardelerna ska ha en brottgräns på 1 770 MPa. 3.1.5.3.3 Centralleden för en ledtraktor ska stödjas och surras fast på lämpligt sätt vid alla provningar. För islagsprovning från sidan ska leden stödjas från sidan mittemot islaget. Fram- och bakhjulen behöver inte ligga i linje med varandra, om detta underlättar fastgörning av vajrar på lämpligt sätt. 3.1.5.4    Hjulstöd och balk 3.1.5.4.1 En balk av barrvirke 150 mm i fyrkant ska används som stöd för hjulen under islagsprovningen (se figurerna 7.4, 7.5 och 7.6). 3.1.5.4.2 Under islagsprovning från sidan ska en barrträdsbalk tvingas fast vid golvet för att hålla emot hjulet på motsatt sida från islaget (se figur 7.6). 3.1.5.5    Stöd och förankringar av ledade traktorer 3.1.5.5.1 För ledade traktorer ska ytterligare stöd och förankringar användas. Syftet med dessa är att säkerställa att den del av traktorn på vilken skyddet är monterat är lika stel som på en icke-ledad traktor. 3.1.5.5.2 Ytterligare särskilda uppgifter ges i avsnitt 3.2.1.1 för islags- och sammanpressningsprovning. 3.1.5.6    Däcktryck och nedtryckning 3.1.5.6.1 Traktordäcken får inte ballastas med vätska och ska pumpas till det tryck som tillverkaren anger för arbete på fältet. 3.1.5.6.2 Surrningarna ska spännas i varje enskilt fall så att däcken utsättas för en nedtryckning på 12 % av däckets sidohöjd (avståndet mellan marken och fälgens lägsta punkt) före spänningssättningen. 3.1.5.7    Sammanpressningsrigg En rigg enligt figur 7.7 ska kunna utöva en nedåtriktad kraft på skyddet med hjälp av en stel balk, som är ungefär 250 mm bred och som är ansluten till kraftkällans mekanism med länkkopplingar. Traktorns axlar ska stödjas på lämpligt sätt så att däcken inte påverkas av belastningen. 3.1.5.8    Mätutrustning Följande mätutrustning fordras: 3.1.5.8.1 Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 7.8). 3.1.5.8.2 Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se punkt 3.2.2.2.2).

3.1.6

Apparatur och utrustning för statisk provning 3.1.6.1    Rigg för statisk provning 3.1.6.1.1 Riggen för statisk provning ska vara så konstruerad att krafter och belastningar kan anbringas på skyddet. 3.1.6.1.2 Det ska vara möjligt att fördela belastningen jämnt vinkelrätt mot belastningsriktningen och längs en fläns med en längd som är en exakt multipel av 50 mellan 250 mm och 700 mm. Den stela stången ska ha en vertikalt ändsidolängd på 150 mm. De av stångens kanter som kommer i kontakt med skyddet ska vara avrundade med en största radie på 50 mm. 3.1.6.1.3 Plattan ska kunna ställas in i vilken vinkel som helst med avseende på belastningsriktningen, så att den kan följa vinkelvariationer hos skyddets belastade yta när skyddet deformeras. 3.1.6.1.4 Kraftens riktning (avvikelse från horisontal- och vertikalplanet): — vid provningens början under nollbelastning: ± 2° — under provning, under belastning: 10° över och 20° under horisontalplanet. Dessa variationer ska hållas så små som möjligt. 3.1.6.1.5 Deformationshastigheten ska vara tillräckligt låg, mindre än 5 mm/s, så att belastningen i varje ögonblick kan betraktas som statisk. 3.1.6.2    Utrustning för mätning av energi absorberad av skyddet 3.1.6.2.1 Kraft-deformationskurvan ska ritas upp så att den energi som skyddet absorberat kan bestämmas. Det är inte nödvändigt att mäta kraft och deformation i den punkt där belastningen anbringas på skyddet, men kraften och deformationen ska mätas samtidigt och kolinjärt. 3.1.6.2.2 Utgångspunkten för deformationsmätningarna ska väljas så att hänsyn tas endast till den energi som absorberas av skyddet och/eller genom deformation av vissa traktordelar. Energi som absorberas av fastsurrningens deformation och/eller glidning ska inte beaktas. 3.1.6.3    Sätt att fästa traktorn vid underlaget 3.1.6.3.1 Fastgörningsräler med lämplig spårvidd som täcker den nödvändiga ytan för fästning av traktorn i alla illustrerade fall ska vara stelt fästa vid en icke-eftergivande grund nära provningsriggen. 3.1.6.3.2 Traktorn ska fästas vid rälerna på lämpligt sätt (plattor, kilar, vajrar, domkrafter osv.) Detta krav ska kontrolleras under provningen med hjälp av sedvanliga längdmätningsanordningar. Om traktorn rör sig ska hela provningen göras om, om inte det system för deformationsmätning som används för att rita upp kraft-deformationskurvan är anslutet till traktorn. 3.1.6.4    Sammanpressningsrigg En rigg enligt figur 7.7 ska kunna utöva en nedåtriktad kraft på skyddet med hjälp av en stel balk, som är ungefär 250 mm bred och som är ansluten till kraftkällans mekanism med länkkopplingar. Traktorns axlar ska stödjas på lämpligt sätt så att däcken inte påverkas av belastningen. 3.1.6.5    Annan mätutrustning Följande mätutrustning fordras också: 3.1.6.5.1 Anordning för mätning av elastisk deformation (differensen mellan maximal momentan deformation och permanent deformation, se figur 7.8). 3.1.6.5.2 Anordning för kontroll av att skyddet inte trängt in i det fria utrymmet och att det fria utrymmet hållit sig inom skyddet under provningen (se punkt 3.3.2.2.2).

3.2    Provningsförfaranden

3.2.1    Dynamisk provning

3.2.1.1    Islagsprovning och sammanpressningsprovning

3.2.1.1.1    Islagsprovning bakifrån

3.2.1.1.2    Islag framifrån

3.2.1.1.3    Islagsprovning på sidan

3.2.1.1.4    Sammanpressning baktill

Balken ska placeras tvärs över skyddets bakersta översta del och resultanten av sammanpressningskrafterna ska befinna sig i traktorns mittplan. En kraft Fv ska påföras.

Fv = 20 M

Kraften Fv ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla visuellt iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

När den bakre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften ska kraften anbringas tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns bakända som är i stånd att bära traktorn när den välter.

Kraften ska sedan avlägsnas och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Därefter ska kraften Fv påföras igen.

3.2.1.1.5    Sammanpressning framtill

Balken ska placeras tvärs över skyddets främre översta del och resultanten av belastningskrafterna ska befinna sig i traktorns mittplan. En kraft Fv ska påföras där

Fv = 20 M

Kraften Fv ska upprätthållas i fem sekunder efter det att alla visuellt iakttagbara rörelser hos skyddet avstannat.

När den främre delen av skyddets tak inte kan motstå den fulla kraften ska kraften anbringas tills taket deformeras så att det sammanfaller med det plan som förbinder skyddets övre del med den del av traktorns framända som är i stånd att bära traktorn när den välter.

Kraften ska sedan avlägsnas och sammanpressningsbalken flyttas till den del av skyddet som stöder traktorn när denna är helt vält. Därefter ska kraften Fv påföras igen.

3.2.1.1.6    Ytterligare islagsprovningar

Om sprickor eller brott uppträder som inte kan anses försumbara under islagsprovningen, ska en andra liknande provning utföras med fallhöjden:

H’ = (H × 10–1) (12 + 4a) (1 + 2a)–1

Provningen ska utföras omedelbart efter de islagsprovningar som orsakat sprickorna eller brotten, och a är förhållandet mellan bestående deformation (Dp) och elastisk deformation (De)

a = Dp / De

uppmätt vid islagspunkten. Den ytterligare bestående deformationen till följd av det andra islaget får inte överskrida 30 % av den bestående deformationen till följd av det första islaget.

För att de ytterligare provningarna ska kunna utföras måste den elastiska deformationen mätas under alla islagsprovningar.

3.2.1.1.7    Ytterligare sammanpressningsprovningar

Om det under sammanpressningsprovningen uppstår beaktansvärda sprickor eller brott som inte kan betraktas som obetydliga ska en ny, liknande sammanpressningsprovning utföras, men med en kraft på 1,2 Fv, omedelbart efter den provning som förorsakade sprickorna eller brotten.

3.2.1.2    Mätningar

3.2.1.2.1    Brott och sprickor

Efter varje provning ska alla delar, leder och fastsättningsanordningar visuellt undersökas med avseende på brott och sprickor, men inget avseende ska fästas vid små sprickor i oviktiga delar.

Inget avseende ska fästas vid skador som orsakas av pendelblockets kanter.

3.2.1.2.2    Intrång i det fria utrymmet

Under varje provning ska skyddet undersökas för att se om någon del av denna har trängt in i det fria utrymmet omkring förarsätet enligt definitionen i punkt 1.6.

Vidare får det fria utrymmet inte sträcka sig utanför skyddet. Detta anses vara fallet om någon del av det fria utrymmet kommer i kontakt med markplanet om traktorn välter i den riktning från vilken islaget anbringas. Vid skattning av detta ska fram- och bakdäckens och spårviddens inställning vara den minsta standardinställning som tillverkaren anger.

3.2.1.2.3    Elastisk deformation (vid sidoislag)

Den elastiska deformationen ska mätas (810 + av) mm ovanför sätesindexpunkten i det vertikalplan i vilket belastningen påförs. För denna mätning får varje utrustning som liknar den som anges i figur 7.8 användas.

3.2.1.2.4    Bestående deformation

Efter den sista sammanpressningsprovningen ska skyddets bestående deformation registreras. För detta ändamål används läget av skyddets olika delar i förhållande till sätesindexpunkten innan provningen inleds.

3.2.2    Statisk provning

3.2.2.1    Belastningsprovning och sammanpressningsprovning

3.2.2.1.1    Belastning bakifrån

3.2.2.1.2    Belastning framtill

3.2.2.1.3    Belastning från sidan

3.2.2.1.4    Sammanpressning baktill

Alla bestämmelser är identiska med dem som anges i punkt 3.2.1.1.4.

3.2.2.1.5    Sammanpressning framtill

Alla bestämmelser är identiska med dem som anges i punkt 3.2.1.1.5.

3.2.2.1.6    Ytterligare överbelastningsprovning (figurerna 7.9–7.11)

Överbelastningsprovning ska utföras i samtliga fall där kraften minskar med mer än 3 % under de sista 5 % av deformationen, när den nödvändiga energin tas upp av skyddet (se figur 7.10).

Vid överbelastningsprovningen ska den horisontella lasten ökas gradvis i steg om 5 % av den från starten nödvändiga energin upp till högst 20 % av tillförd energi (se figur 7.11).

Överbelastningsprovningen är godkänd om kraften, efter ökning med 5, 10 eller 15 % av nödvändig energi, avtar med mindre än 3 % för en 5 % ökning och förblir större än 0,8 Fmax.

Överbelastningsprovningen är godkänd om kraften, efter det att skyddet har tagit upp 20 % av tillförd energi, överstiger 0,8 Fmax.

Ytterligare brott eller sprickor och/eller inträngning i eller brist på skydd av det fria utrymmet på grund av elastisk deformation kan tillåtas under överbelastningsprovningen. När lasten avlägsnas får skyddet dock inte tränga in i det fria utrymmet som ska vara fullständigt skyddat.

3.2.2.1.7    Ytterligare sammanpressningsprovningar

Om det under sammanpressningsprovningen uppstår sprickor eller brott som inte kan anses som oväsentliga ska en ytterligare liknande sammanpressningsprovning utföras, men med en kraft på 1,2 Fv, direkt efter den provning som förorsakade sprickorna eller brotten.

3.2.2.2    Mätningar

3.2.2.2.1    Brott och sprickor

Efter varje provning ska alla delar, leder och fastsättningsanordningar visuellt undersökas med avseende på brott och sprickor, men små sprickor i oviktiga delar ska inte beaktas.

3.2.2.2.2    Intrång i det fria utrymmet

Under varje provning ska skyddet undersökas för att se om någon del av det har trängt in i det fria utrymmet enligt definitionen i punkt 1.6.

Vidare ska det kontrolleras om någon del av det fria utrymmet ligger utanför skyddet. Detta anses vara fallet om någon del av det fria utrymmet kommer i kontakt med markplanet om traktorn välter i den riktning från vilken islaget kommer. Härvid förutsätts att fram- och bakdäckens dimensioner och spårvidden är lika med de minsta värden som tillverkaren anger.

3.2.2.2.3    Elastisk deformation vid sidobelastning

Den elastiska deformationen ska mätas (810 + av) mm ovanför sätesindexpunkten i det vertikalplan i vilket belastningen påförs. För denna mätning får varje utrustning som liknar den som anges i figur 7.8 användas.

3.2.2.2.4    Bestående deformation

Efter den sista sammanpressningsprovningen ska skyddets bestående deformation registreras. För detta ändamål används läget av skyddets olika delar i förhållande till sätesindexpunkten innan provningen inleds.

Utökning till andra traktormodeller

3.3.1

[ej tillämpligt]

3.3.2

Teknisk utökning Om traktorn, skyddet eller metoden för skyddets fastsättning på traktorn ändras tekniskt kan den provningsenhet som utförde den ursprungliga provningen utfärda ett protokoll om teknisk utökning i följande fall: 3.3.2.1    Utökning av provningsresultat för skyddet till andra traktormodeller Islags- och sammanpressningsprovningarna måste inte utföras på varje traktormodell, förutsatt att skyddet och traktorn uppfyller villkoren i punkterna 3.3.2.1.1–3.3.2.1.5. 3.3.2.1.1 Skyddet ska vara identiskt med det provade skyddet. 3.3.2.1.2 Erforderlig energi får inte överskrida den energi som beräknades för den ursprungliga provningen med mer än 5 %. 3.3.2.1.3 Fastsättningsmetoden och de delar av traktorn som det sätts fast på ska vara identiska. 3.3.2.1.4 Alla delar som stänkskärmar och motorhuv som kan avlasta skyddet ska vara identiska. 3.3.2.1.5 Sätets läge och kritiska mått i skyddet och skyddets relativa läge på traktorn ska vara sådana att det fria utrymmet förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar (detta ska kontrolleras med hjälp av samma referenser för det fria utrymmet som i det ursprungliga provningsprotokollet, sätesreferenspunkten [SRP] respektive sätesindexpunkten [SIP]). 3.3.2.2    Utökning av provningsresultat för skyddet till ändrade skyddsmodeller Detta förfarande ska följas när villkoren i punkt 3.3.2.1 inte är uppfyllda, men det får inte följas när principen i metoden för fastsättning av skyddet på traktorn ändras (t.ex. gummistöd ersätts med en upphängningsanordning): 3.3.2.2.1 Ändringar som inte påverkar den ursprungliga provningens resultat (t.ex. svetsfog för underlaget till ett tillbehör i ett icke-kritiskt läge på skyddet), tillägg av säten med olika lägen för sätesindexpunkten innanför skyddet (måste kontrolleras att det eller de nya fria utrymmena förblir innanför det deformerade skyddet under samtliga provningar). 3.3.2.2.2 Ändringar som kan påverka den ursprungliga provningens resultat utan att skyddets godtagbarhet ifrågasätts (t.ex. ändring av strukturell del, ändring av metoden för fastsättning av skyddet på traktorn). En kontrollprovning kan utföras och provningsresultaten anges i utökningsprotokollet. Följande gränser ska gälla för denna typ av utökningar: 3.3.2.2.2.1 Högst 5 utökningar får godkännas utan en kontrollprovning. 3.3.2.2.2.2 Kontrollprovningens resultat godtas som skäl för utökning om alla villkor för godkännande i koden är uppfyllda. För dynamisk provning: den deformation som uppmäts efter varje islagsprovning får inte avvika från den deformation som uppmätts efter varje islagsprovning under den ursprungliga provningen med mer än ±7 %. För statisk provning: den kraft som uppmäts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning inte avviker från den kraft som uppmätts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning under den ursprungliga provningen med mer än ±7 % och den deformation ( 11 ) som uppmäts när den erforderliga energin har uppnåtts under de olika provningarna av horisontell belastning inte avviker från den deformation som uppmätts när den erforderliga energin uppnåtts under den ursprungliga provningen med mer än ±7 %. 3.3.2.2.2.3 Mer än en ändring av skydd får tas med i samma utökningsprotokoll om de utgör olika alternativ av samma skydd, men bara en kontrollprovning får godkännas i samma utökningsprotokoll. De alternativ som inte provats ska beskrivas i ett särskilt avsnitt av utökningsprotokollet. 3.3.2.2.3 Ökning av den av tillverkaren angivna referensmassan för ett redan provat skydd. Om tillverkaren vill behålla samma godkännandenummer är det möjligt att utfärda ett utökningsprotokoll efter genomförd kontrollprovning (toleransen på ±7 % enligt punkt 3.3.2.2.2.2 är inte tillämplig i sådana fall).

3.4	[ej tillämpligt]

3.5

Skydds kallvädersprestanda 3.5.1 Om det påstås att skyddet har egenskaper som motstår kallvädersförsprödning ska tillverkaren lämna upplysningar som ska tas med i protokollet. 3.5.2 Följande krav och förfaranden är avsedda att visa styrka och motståndskraft mot sprödbrott vid låga temperaturer. Förslagsvis bör följande minsta materialkrav uppfyllas vid bedömningen av skyddets lämplighet för användning vid låga temperaturer i de länder där detta kompletterande driftsskydd krävs. 3.5.2.1 Bultar och muttrar som används för fästning av skyddet på traktorn och för förbindelse mellan skyddets strukturella delar ska ha lämpliga egenskaper för kontrollerad minskning av seghet vid låga temperaturer. 3.5.2.2 Alla svetselektroder som används vid tillverkning av strukturella delar och fästen ska vara förenliga med de skyddsmaterial som anges i punkt 3.5.2.3. 3.5.2.3 Stålmaterial för skyddets strukturella delar ska vara material med kontrollerad seghet som uppfyller minimikraven vid Charpys V-slagprovning enligt tabell 7.1. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995. Stål med en tjocklek efter valsning på mindre än 2,5 mm och en kolhalt på mindre än 0,2 % anses uppfylla detta krav. Strukturella delar av skyddet som tillverkats av annat material än stål ska ha likvärdig slaghållfasthet vid låga temperaturer. 3.5.2.4 Vid provning enligt Charpys V-slagprovning ska provstavens storlek vara minst den största av de storlekar i tabell 7.1 som materialet medger. 3.5.2.5 Charpys V-slagprovning ska utföras i enlighet med förfarandet i ASTM A 370-1979, förutom att provstavarnas storlek ska överensstämma med måtten i tabell 7.1. Tabell 7.1 Minsta islagsenergi för Charpy V-slagprovning Provstavens storlek Energi vid Energi vid   –30 °C –20 °C mm J J () 10 × 10 () 11 27,5 10 × 9 10 25 10 × 8 9,5 24 10 × 7,5 () 9,5 24 10 × 7 9 22,5 10 × 6,7 8,5 21 10 × 6 8 20 10 × 5 () 7,5 19 10 × 4 7 17,5 10 × 3,5 6 15 10 × 3 6 15 10 × 2,5 () 5,5 14 (1)   Anger lämplig storlek. Provstavens storlek får inte underskrida den största lämpliga storlek som materialet medger. (2)   Den energi som krävs vid –20 oC är 2,5 gånger värdet för –30 oC. Andra faktorer påverkar hållfastheten vid islag, såsom valsningsriktning, brottgräns, kornriktning och svetsning. Dessa faktorer ska beaktas när stålsorten väljs och används. 3.5.2.6 Som alternativ till detta förfarande får tätat eller halvtätat stål används, varvid lämpliga specifikationer ska lämnas. Stålets kvalitet och egenskaper ska anges i enlighet med ISO 630:1995, ändring 1:2003. 3.5.2.7 Prov ska vara stavformade och tas från platta ämnen, rör eller strukturdelar före formning eller svetsning för användning i skyddet. Prov från rör eller strukturdelar ska tas från mitten på den sida som har störst mått och får inte innehålla svetsfogar.

3.6

[ej tillämpligt] Figur 7.1 Fritt utrymme Figur 7.1.a Sidovy Sektion i referensplanet Mått i mm Figur 7.1.b Bakre vy 1 — Sätesindexpunkten 2 — Referensplanet Figur 7.2.a Fritt utrymme för traktorer med vändbart förarläge: överrullningsskydd med två pelare Figur 7.2.b Fritt utrymme för traktorer med vändbart förarläge: andra typer av överrullningsskydd Figur 7.3 Pendelblock och upphängningskedjor/vajrar Figur 7.4 Exempel på surrning av traktor (islag bakifrån) Figur 7.5 Exempel på surrning av traktor (islag framifrån) Figur 7.6 Exempel på surrning av traktor (islag från sidan) Figur 7.7 Exempel på sammanpressningsrigg Figur 7.8 Exempel på mätutrustning för elastisk deformation 1 — Bestående deformation 2 — Elastisk deformation 3 — Total deformation (bestående plus elastisk) Figur 7.9 Kraft-deformationskurva Överbelastningsprov krävs inte Anmärkningar: 1. Lokalisera Fa med avseende på 0,95 D' 2. Överbelastningsprovning krävs inte då Fa ≤ 1,03 F' Figur 7.10 Kraft-deformationskurva Överbelastningsprovning krävs Anmärkningar: 1. Lokalisera Fa med avseende på 0,95 D' 2. Överbelastningsprovning krävs då Fa 1,03 F' 3. Överbelastningsprovning godkänd då Fb 0,97F’ och Fb 0,8Fmax. Figur 7.11 Kraft-deformationskurva Överbelastningsprovning ska fortsätta. Anmärkningar: 1. Lokalisera Fa med avseende på 0,95 D' 2. Överbelastningsprovning krävs då Fa 1,03 F' 3. Fb 0,97 F' så ytterligare överbelastning krävs 4. Fc 0,97 Fb så ytterligare överbelastning krävs 5. Fd 0,97 Fc så ytterligare överbelastning krävs 6. Överbelastningsprovning godkänd om Fe 0,8 Fmax 7. Underkänd när som helst när belastningen sjunker under 0,8 Fmax.

▼M2 —————

▼B

---

BILAGA VI

MÄRKEN

Märket för EEG-typgodkännande skall bestå av:

▼M2

▼B

Exempel på ett märke för EEG-typgodkännande

Den skyddsanordning som bär ovanstående märke för EEG-typgodkännande är ett överrullningsskydd monterat baktill, ram eller förarhytt som utsatts för dynamisk provning och som är avsedd för en smalspårig traktor (V1), för vilken EEG-typgodkännande har beviljats i Frankrike (e2) med nummer 431.

---

BILAGA VII

FÖREBILD FÖR INTYG OM EEG-TYPGODKÄNNANDE

---

BILAGA VIII

VILLKOR FÖR EEG-TYPGODKÄNNANDE

1.	Ansökan om EEG-typgodkännande för traktorer med avseende på hållfastheten hos överrullningsskyddet och dess fastsättning på traktorn skall lämnas in av traktortillverkaren eller dennes representant.

2.	Till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningen skall tillhandahållas en traktor som är representativ för den traktortyp som skall godkännas med behörigt godkänd skyddsanordning och tillhörande fastsättning.

3.

Den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovning skall kontrollera om den godkända typen av skyddsanordning är avsett att monteras på den typ av traktor som typgodkännandet avser. De skall särskilt kontrollera att fastsättningen av skyddsanordningnen motsvarar det som används när EEG-typgodkännandet beviljades.

4.	Innehavaren av EEG-typgodkännandet kan begära utvidgning av detta till andra typer av skyddsanordningar.

5.

De behöriga myndigheterna skall bevilja en sådan utvidgning under följande förutsättningar: 5.1 Den nya typen av skyddsanordning och dess fastsättning i traktorn måste ha beviljats EEG-typgodkännande. 5.2 Den nya typen av skyddsanordning skall vara konstruerad för montering på den typ av traktor för vilken utvidgningen av EEG-typgodkännandet begärs. 5.3 Fastsättningen av skyddsanordningen på traktorn skall motsvara den som kontrollerades när EEG-typgodkännandet beviljades.

6.	Ett intyg, enligt mall i bilaga 9, bifogas EEG-typgodkännandeintyget för varje typgodkännande eller utvidgning av typgodkännande som har beviljats eller vägrats.

7.	Om en ansökan om EEG-typgodkännande för en typ av traktor lämnas in samtidigt som en ansökan om EEG-typgodkännande för en typ av skyddsanordning som är avsett att monteras på denna typ av traktor behöver de i punkterna 2 och 3 fastställda kontrollerna inte utföras.

---

BILAGA IX

FÖREBILD

---

( 1 ) EGT nr C 123, 9.5.1983, s. 1.

( 2 ) EGT nr C 307, 14.11.1983, s. 103.

( 3 ) EGT nr C 286, 24.10.1983, s. 2.

( 4 ) EGT nr L 84, 28.3.1974, s. 10.

( 5 ) EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 1.

( 6 ) EGT nr L 179, 17.7.1979, s. 1.

( 7 ) Detta direktiv anmäldes till medlemsstaterna den 2 juni 1986.

( 8 ) OECD:s standardbestämmelser om baktill monterade överrullningsskydd på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul.

( 9 ) För utökningsprovningar enligt provningsprotokoll där sätesreferenspunkt användes ursprungligen, ska erforderliga mätningar utföras med avseende på sätesreferenspunkt istället för sätesindexpunkt; det ska anges tydligt att sätesreferenspunkten har använts (se bilaga 1).

( 10 ) Användarna erinras om att sätesindexpunkten bestäms i enlighet med ISO 5353 och är en fast punkt med avseende på traktorn som inte rör sig när sätet inställs i ett annat läge än mittläget. Vid bestämning av det fria utrymmet ska sätet ställas in i sitt bakersta, högsta läge.”

( 11 ) Bestående + elastisk deformation uppmätt när den erforderliga energin har uppnåtts.”