EU:s riktlinjer för dialog om mänskliga rättigheter med länder utanför EU

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Dialog om mänskliga rättigheter med länder utanför EU – riktlinjer

SAMMANFATTNING

VILKET SYFTE HAR RIKTLINJERNA?

I riktlinjerna fastställs EU:s strategi för att inleda och genomföra dialoger om mänskliga rättigheter med länder utanför EU. Sådana dialoger syftar till att integrera frågor om mänskliga rättigheter i alla delar av EU:s utrikespolitik.

VIKTIGA PUNKTER

• EU genomför dialoger om mänskliga rättigheter med mer än 40 länder utanför EU. Vissa dialoger är av allmän karaktär och baseras på fördrag, avtal och konventioner, medan andra har som syfte att enbart inriktas på mänskliga rättigheter. Det finns också särskilda ad hoc-dialoger som omfattar ämnen med anknytning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och dialoger inom ramen för särskilda förbindelser baserade på stor samsyn.
• Målen för sådana dialoger fastställs från fall till fall. Målen kan omfatta att diskutera och samarbeta i frågor om mänskliga rättigheter i multinationella organisationer såsom FN eller att samla in information om eller uttrycka oro över frågor gällande de mänskliga rättigheterna.
• Prioriterade teman som kommer att diskuteras i dialoger om mänskliga rättigheter är tillämpning av internationella instrument för mänskliga rättigheter, kampen mot dödsstraff, tortyr och annan grym behandling, kampen mot alla former av diskriminering, barnets rättigheter (särskilt vid väpnade konflikter), kvinnors rättigheter, yttrandefrihet, det civila samhällets betydelse samt skyddet av människorättsförsvarare, samarbete om internationell rättvisa (särskilt med Internationella brottmålsdomstolen), främjande av demokratiseringsprocessen och en god offentlig förvaltning samt konfliktförebyggande och rättsstatsprincipen.
• Beslut om att inleda en dialog om mänskliga rättigheter med ett land utanför EU fattas av rådet, där arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna (COHOM) spelar en central roll. Beslutet kräver först en bedömning utifrån rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i det berörda landet. Vid bedömningen tar man hänsyn till flera faktorer (t.ex. regeringens inställning till mänskliga rättigheter och det civila samhället i det berörda landet).
• Var och hur ofta en dialog ska hållas och nivån av representation bestäms från fall till fall. Dialogerna bör normalt äga rum i det berörda landet (eller i Bryssel om det primära syftet är att diskutera frågor av gemensamt intresse eller att stärka samarbetet) och pågå i minst en hel dag.
• Under dialogen kan EU ta upp enskilda fall med landet i fråga och be om ett svar i ärendet och begära frigivning av frihetsberövade personer. I slutet av dialogen kan EU offentliggöra ett pressmeddelande, antingen på egen hand eller tillsammans med det berörda landet.
• Alla dialoger om mänskliga rättigheter med länder utanför EU ska bedömas vartannat år, för att kontrollera hur väl målen har uppnåtts. Framstegen på de prioriterade områdena i dialogen och hur långt EU:s verksamhet har bidragit till framstegen ska också undersökas. Mot bakgrund av den bedömning som görs av EU:s ordförandeskap med hjälp av COHOM fattas beslut om att antingen fortsätta eller avsluta dialogen.

BAKGRUND

EU:s dialoger om mänskliga rättigheter.

RÄTTSAKT

EU:s riktlinjer rörande dialogen ”mänskliga rättigheter” – uppdatering

Senast ändrat 20.10.2015