Sjösäkerhet: minimikrav på utbildning för sjöfolk

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Genom direktivet införlivas det i EU:s lagstiftning miniminormer för utbildning, certifiering och vakthållning i fråga om sjöfolk som tjänstgör på EU-fartyg. Dessa normer fastställs i Internationella sjöfartsorganisationens konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW-konventionen). Konventionen antogs 1978.
• Genom direktiv 2012/35/EU infördes en rad ändringar av direktiv 2008/106/EG.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

Direktivet tillämpas på sjöfolk som tjänstgör på havsgående fartyg som för ett EU-lands flagg, med undantag för

• örlogsfartyg eller andra fartyg som ägs av ett EU-land och som endast används för statliga uppdrag som inte är kommersiella,
• fiskefartyg,
• lustjakter som inte används i förvärvssyfte,
• träfartyg av enkel utformning.

Utbildning

I direktivet fastställs vilka regler gällande utbildning och kompetensnormer som måste uppfyllas av sjöfolk som ansöker om utfärdande eller förnyelse av certifikat för att få utföra de uppgifter som kompetens- eller färdighetscertifikatet utfärdas för.

Följande kategorier av sjöfolk omfattas av reglerna:

• Befälhavare.
• Överstyrmän.
• Däcksbefäl och maskinbefäl.
• Maskinchefer och förste maskinister.
• Vissa kategorier av manskap (dvs. sådana som arbetar i ett motorrum, deltar i vakthållning eller tjänstgör på vissa typer av fartyg).
• Personal med ansvar för radiokommunikation.

För vissa kategorier av fartyg, till exempel tankfartyg och roropassagerarfartyg, finns särskilda regler och obligatoriska minimikrav för utbildning och behörighet för sjöfolk. I direktivet fastställs även regler om utbildning i hantering av nödsituationer, brandbekämpning och tillhandahållande av medicinsk hjälp samt utbildning för besättningsmedlemmar som ansvarar för bespisning.

Behörighetscertifikat, certifikat om yrkeskunnande och intyg om erkännande

Certifikat måste utfärdas av behöriga myndigheter i EU-länderna för att innehavarna ska få tjänstgöra på det sätt som anges i dokumentet eller ha sådan behörighet enligt nationella bestämmelser. Sådana dokument utfärdas till sökande som uppfyller de nationella hälsokraven (särskilt när det gäller syn och hörsel) och som lämnar tillfredsställande bevis på identitet, ålder, sjötjänstgöring och kompetens (befattning, funktion och nivå).

EU-länderna får utfärda separata certifikat för radiooperatörer.

Innehavare av certifikat måste regelbundet bevisa att de fortfarande uppfyller kraven i fråga om färdigheter och yrkeskompetens.

Intyg får tas med i certifikaten eller utfärdas separat. Certifikaten får vara i det format som anges i STCW-koden (avsnitt A-I/2) eller avvika från detta (i sådana fall måste de åtminstone innehålla de uppgifter som begärs i formatet). Allt sjöfolk ombord måste kunna uppvisa originalhandlingen av certifikatet. EU-länderna måste också vidta de åtgärder som krävs för att förhindra och straffbelägga bedrägerier och andra olagliga metoder i samband med certifieringsförfarandet.

Genom ändringsdirektiv 2012/35/EU blev EU-länderna skyldiga att göra följande:

• Föra register över alla de behörighetsbevis, certifikat om yrkeskunnande och intyg om erkännande för befälhavare och befäl samt, i förekommande fall, manskap som har utfärdats, upphört att gälla, förnyats, upphävts, återkallats eller rapporterats försvunna eller förstörda samt över utfärdade dispenser.
• Tillhandahålla information om statusen på behörighetsbevis, intyg om erkännande och dispenser till andra EU-länder eller andra parter i STCW-konventionen och till företag som begär att få äktheten och giltigheten hos certifikat bekräftad –från och med den 1 januari 2017 måste den begärda informationen tillhandahållas på elektronisk väg.
• Införa normer för hälsokrav för sjöfolk och förfaranden för utfärdande av läkarintyg i enlighet med direktivet och avsnitt A-I/9 i STCW-konventionen – de som ansvarar för att bedöma sjöfolks hälsa måste vara läkare som EU-landet har erkänt för sådan läkarundersökning.

Påföljder och disciplinära åtgärder

EU-länderna måste införa de processer och förfaranden som krävs för att på ett opartiskt sätt undersöka fall av inkompetens, handlande eller underlåtelse som kan innebära ett direkt hot mot säkerheten för liv eller egendom till sjöss eller mot den marina miljön. Påföljder eller disciplinära åtgärder ska tillgripas och tillämpas i följande fall:

• Om ett företag eller en befälhavare har anställt en person som inte innehar något sådant certifikat som krävs enligt direktivet.
• Om en befälhavare har tillåtit att en funktion utförs av en sjöfarare som inte har det certifikat som krävs, ett certifikat som erkänts av EU-länderna eller en giltig dispens.
• Om en person genom bedrägeri har fått ett uppdrag att utföra en funktion eller tjänstgöra i en befattning för vilket ett certifikat krävs.

Övervakning och utvärdering av utbildning

EU-länderna måste säkerställa följande:

• Att det finns en ständig övervakning av all utbildning, att utfärdandet av behörighetsbevis bedöms och att det fastställs ett system för kvalitetsnormer där mål och syfte anges.
• Att det fastställs utbildnings- och undervisningsmål samt utbildningsnivåer som överensstämmer med kraven i STCW-konventionen.
• Att kvaliteten på prov och bedömningar samt bedömarnas kvalitet och erfarenhet bedöms.
• Att det med högst fem års mellanrum genomförs oberoende utvärderingar av verksamheten för erhållande och värdering av kunskap, förståelse, skicklighet och kompetens.

Viloperioder för vaktgående personal

För förebygga uttröttning bland vaktgående personal, vilket mycket ofta är orsaken till olyckor till sjöss, finns regler om minsta viloperioder.

Alla de som tilldelas tjänstgöring som vakthavande befäl eller som vaktmanskap måste få tillfälle till minst tio timmars vila under en 24-timmarsperiod. Dessa får delas upp på högst två perioder, varav den ena ska vara minst sex timmar lång. Enligt ändringsdirektiv 2012/35/EU måste dessutom sådana befäl eller sådan manskap få 77 timmars vila under en sjudagarsperiod.

Dispenser

Vid särskilt trängande behov får de behöriga myndigheterna utfärda en dispens som ger en angiven sjöfarare tillstånd att tjänstgöra på ett visst angivet fartyg för en viss angiven tid som inte får överstiga sex månader. Detta avser en befattning för vilken sjöfararen inte innehar föreskrivet certifikat, förutsatt att han eller hon är tillräckligt kvalificerad för att utföra tjänsten enligt sedvanliga säkerhetsvillkor.

EU-ländernas ansvar

EU-länderna måste utse de myndigheter eller organ som ska

• ge utbildning,
• organisera och/eller övervaka prov där så krävs,
• utfärda certifikat,
• bevilja eventuella dispenser.

Kommunikation ombord

För att förbättra sjösäkerheten och förebygga förlust av människoliv och föroreningar i havet måste kommunikationen mellan besättningsmedlemmar på fartyg som seglar i EU:s farvatten förbättras.

Ett gemensamt arbetsspråk måste fastställas på alla passagerarfartyg som för ett EU-lands flagg och ombord på alla passagerarfartyg som påbörjar och/eller avslutar en resa i en hamn i ett EU-land. Enligt direktivet måste befälhavaren, befälen och manskapet ombord på oljetankfartyg, kemikalietankfartyg och gastankfartyg kommunicera med varandra på ett eller flera gemensamma arbetsspråk.

Hamnstatskontroll

EU-länderna får kontrollera sjöfolk som tjänstgör ombord på fartyg, oavsett flagg, som befinner sig i deras hamnar, framför allt för att kontrollera att allt sjöfolk som enligt STCW-konventionen ska inneha certifikat, verkligen är certifierat. De måste säkerställa att relevanta regler och förfaranden i direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll tillämpas.

I vissa fall måste det bedömas huruvida sjöfolket har förmåga att upprätthålla de normer för vakthållning som krävs enligt konventionen (kontroll av certifikat). Detta måste särskilt göras när ett fartyg som befinner sig i en EU-hamn och som för flagg för ett land som inte har ratificerat STCW-konventionen har framförts på ett sådant sätt att det innebär en fara för personer, varor eller miljö eller vars befälhavare, befäl eller manskap innehar certifikat som har utfärdats av ett tredjeland som inte har ratificerat konventionen. Besättningsmedlemmar kan med andra ord bli ombedda att styrka sin behörighet på plats.

I direktivet anges på vilka skäl ett fartyg får kvarhållas, till exempel att det finns brister i besättningens utbildning eller arbetsvillkor, om det har fastställts att bristfälligheterna utför en fara för varor, personer eller miljö.

2015 offentliggjorde Europeiska kommissionen en lista över erkända tredjeländer i fråga om de utbildnings- och certifieringssystem som tillämpas för sjöfolk. Sedan dess har Etiopien, Fiji, Oman och Montenegro lagts till på listan.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktiv 2008/106/EG gäller sedan den 23 december 2008. Direktivet reviderade och ersatte direktiv 2001/25/EG som i sin tur upphävde direktiv 94/58/EG. Direktiv 94/58/EG fick laga kraft i EU-länderna den 31 december 1995.

Ändringsdirektiv 2012/35/EU har tillämpats sedan 3 januari 2013. Det fick laga kraft i EU-länderna den 4 juli 2014.

BAKGRUND

Mer information hittar du här:

• Education and training (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG av den 19 november 2008 om minimikrav på utbildning för sjöfolk (omarbetning) (EUT L 323, 3.12.2008, s. 33)

Fortlöpande ändringar av direktiv 2008/106/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/501 av den 22 mars 2018 om erkännande av Sultanatet Oman enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG vad gäller systemen för utbildning och certifiering av sjöfolk (EUT L 82, 26.3.2018, s. 15)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1412 av den 1 augusti 2017 om erkännande av Fiji enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG vad gäller systemen för utbildning och certifiering av sjöfolk (EUT L 202, 3.8.2017, s. 6)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1239 av den 6 juli 2017 om erkännande av Etiopien enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG vad gäller systemen för utbildning och certifiering av sjöfolk (EUT L 177, 8.7.2017, s. 43)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/727 av den 23 mars 2017 om erkännande av Montenegro enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG vad gäller systemen för utbildning och certifiering av sjöfolk (EUT L 107, 25.4.2017, s. 31)

Senast ändrat 17.12.2018