EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Utvärdering av valet till Europaparlamentet (2004)

Legal status of the document This summary has been archived and will not be updated, because the summarised document is no longer in force or does not reflect the current situation.

Utvärdering av valet till Europaparlamentet (2004)

Europeiska kommissionen sammanfattar valet till Europaparlamentet den 10-13 juni 2004. Den utvärderar tillämpningen av direktiv 93/109/EG om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare och föreslår förbättringar. Avslutningsvis går Europeiska kommissionen igenom den senaste rättspraxisutvecklingen i samband med valet till Europaparlamentet i Gibraltar och i Aruba.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 12 december 2006: Valet till Europaparlamentet 2004 - Rapport från kommissionen om unionsmedborgarnas deltagande i bosättningsstaten (direktiv 93/109/EG) och om valarrangemangen (beslut 76/787/EG, ändrat genom beslut 2002/772/EG, Euratom) [KOM(2006) 790 slutlig - Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Den aktuella rapporten utvärderar tillämpningen av direktiv 93/109/EG om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare. Europeiska kommissionen uppmärksammar Europaparlamentet och rådet på problem vid medlemsstaternas genomförande av denna rättsakt. Till följd av utvärderingen föreslår kommissionen ändringar av direktivet.

Rapporten grundar sig i huvudsak på medlemsstaternas svar på en enkät som kommissionen skickade ut i november 2004. Mer information om enkäten finns i ett arbetsdokument från Europeiska kommissionen [SEK(2006) 1645 slutlig](EN).

Förberedelser inför valet 2004 i ljuset av utvidgningen

Valet till Europaparlamentet för valperioden 2004-2009 hölls den 10-13 juni 2004. Mindre än en månad tidigare, den 1 maj 2004, utvidgades Europeiska unionen från 15 till 25 medlemsstater (EN).

För att förbereda valet 2004 har Europeiska kommissionen

  • hållit två möten med medlemsstaternas valexperter. Mötena 2002 och 2003 rörde genomförandet av direktivets bestämmelser för att förhindra att medborgare röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat (artikel 13). Syftet med mötena var att förbättra det system för utbyte av information mellan medlemsstaterna som föreskrivs i samma artikel. I praktiken fungerar emellertid inte informationssystemet tillräckligt effektivt. I december 2006 föreslog kommissionen därför ändringar till direktivet.
  • sett till att alla medborgare i den utvidgade unionen deltar i valet. Valet hölls kort efter anslutningen av tio nya medlemsstater. I april 2003 lade Europeiska kommissionen fram ett meddelande om vilka åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att sörja för alla medborgares deltagande i valet 2004 (pdf). Meddelandet skulle påskynda genomförandet av det nödvändiga regelverket (DE)(EN)(FR) och i god tid se till att alla medborgare registrerades i röstlängderna.
  • erinrat om rådets beslut om Cypern. I rådets beslut 2004/511/EG av den 10 juni 2004 anges att i händelse av en allsidig lösning av Cypernproblemet ska särskilda val till Europaparlamentet av företrädare för det cypriotiska folket hållas på hela Cypern för återstoden av mandatperioden eller för varje annan efterföljande mandatperiod. Enligt protokoll nr 10 om Cypern i anslutningsakten från 2003 (pdf) ska tillämpningen av EG:s regelverk skjutas upp på norra delen av ön ("i de områden av Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen"). Valet till Europaparlamentet för valperioden 2004-2009 har fortfarande inte hållits i dessa områden.
  • lagt fram en rapport om det undantag som Storhertigdömet Luxemburg har beviljats. I januari 2003 lade Europeiska kommissionen fram en rapport (pdf) om att bevilja ett undantag för Storhertigdömet Luxemburg. Enligt artikel 14 i direktivet är det tillåtet för en medlemsstat att bestämma att endast den får rösta som har varit bosatt i medlemsstaten under en minsta tid vilken inte får överstiga fem år. Villkoret för att ett sådant undantag ska beviljas är att antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där utgör mer än 20 %. Kommissions slutsats är att Luxemburg har giltiga skäl att åberopa undantaget och att det därför inte är nödvändigt att föreslå anpassningar.
  • begärt att valresultatet inte ska offentliggöras för tidigt. Europeiska kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att inte offentliggöra sina valresultat tidigare än den 13 juni kl. 22.00 (det klockslag då vallokalerna stänger i de sista medlemsstaterna). Rådets beslut 2002/772/EG, Euratom om ändring av akten från 1976 om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet trädde i kraft den 1 april 2004. I beslutet anges att en medlemsstat inte officiellt får meddela sitt valresultat innan vallokalerna i de andra medlemsstaterna har stängts.

Valdeltagande: en oroande minskning

Europeiska kommissionen understryker hur viktigt det är att medborgarna deltar i det demokratiska livet. Kommissionen är oroad över att valdeltagandet i valet till Europaparlamentet överlag minskade 2004. Trots det stora antalet röstberättigade från de tio nya medlemsstaterna röstade endast 45,6 % av väljarkåren.

På grundval av medlemsstaternas uppgifter anser kommissionen följande:

  • Registrering i röstlängd: Vid valet till Europaparlamentet 2004 var endast ett fåtal EU-medborgare registrerade i röstlängderna i den medlemsstat som de är bosatta i. Ändå hade fler registrerat sig i röstlängderna nu än vid tidigare val: 5,9 % vid valet 1994, 9 % vid valet 1999 och 11,9 % vid valet 2004. Ökningen kan bero på att unionsmedborgarna har blivit mer medvetna om sina rättigheter, medlemsstaternas ansträngningar för att öka valdeltagandet och en ökad rörlighet bland medborgarna.
  • Kandidatur: Få unionsmedborgare ställer upp som kandidater i den medlemsstat som de är bosatta i men inte medborgare i. (57 kandidater i EU 2004 jämfört med 62 kandidater 1999). Denna minskning skulle kunna förklaras med den omfattande administration som är förknippad med att ställa upp som kandidat, framför allt kravet på att visa upp ett intyg från de behöriga myndigheterna i ursprungslandet som styrker att kandidaten inte har förverkat sin valbarhet. Kommissionen kritiserar dessutom att det är så svårt för unionsmedborgare att bli medlemmar i befintliga nationella politiska partier eller att bilda ett nytt parti. I praktiken är det oftast de politiska partierna som nominerar kandidaterna. Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att ge de unionsmedborgare som är bosatta på deras territorium utan att vara medborgare rätt att bli medlemmar i politiska partier på samma villkor som de egna medborgarna. Kommissionen kommer avslutningsvis att undersöka huruvida ovanstående nationella lagstiftning är förenlig med direktivet.

Att informera medborgarna om deras rättigheter är fortfarande viktigt

Även om medborgarna känner till att de har rätt att rösta och ställa upp som kandidat i valet till Europaparlamentet är Europeiska kommissionen övertygad om att medlemsstaterna bör ge medborgarna särskild information om hur de skall göra för att utnyttja sin rösträtt och valbarhet. Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att skicka personliga brev med lämplig information till de unionsmedborgare som inte är medborgare i medlemsstaten i fråga, på så många språk som möjligt, samt röstlängdsformulär som kan skickas tillbaka till de ansvariga myndigheterna.

Avgöra vem som har rätt att rösta och ställa upp som kandidat: Gibraltar och Aruba

I sin rapport tar kommissionen även upp den senaste betydelsefulla rättspraxisutvecklingen, framför allt i samband med valet till Europaparlamentet i Gibraltar och Aruba. EG-domstolen har fastställt att det är upp till medlemsstaterna att avgöra vem som har rösträtt och rätt att ställa upp som kandidat i valet till Europaparlamentet. Inom ramen för detta är det emellertid nödvändigt att respektera gemenskapsrätten och särskilt principen om lika behandling.

Gibraltar. År 2004 höll Förenade kungariket för första gången val till Europaparlamentet i Gibraltar. Efter Europadomstolen för de mänskliga rättigheternas (EN) dom av den 18 februari 1999 i målet Matthews mot Förenade kungariket (FR), antog Förenade kungariket nationella bestämmelser som gör det möjligt för röstberättigade i Gibraltar att rösta i valet till Europaparlamentet. I den nationella lagen föreskrivs en röstlängd för valet till Europaparlamentet i Gibraltar. Bland de personer som kan registrera sig i röstlängden finns förutom EU-medborgare samväldesmedborgare som uppfyller vissa kriterier ("qualifying Commonwealth citizen - QCC"), t.ex. att vara bosatt i Gibraltar och vara minst 18 år.

Den 18 mars 2004 väckte Spanien i mål C-145/04 talan om fördragsbrott mot Förenade kungariket vid EG-domstolen. Spanien hävdade att endast unionsmedborgare kan ges rätt att rösta i valet till Europaparlamentet.

I sin dom av den 12 september 2006 (EN) fastställde EG-domstolen att det varken i EG-fördraget eller i akten från 1976 på ett uttryckligt sätt anges vilka som ska ha rösträtt till och vara valbara vid val till Europaparlamentet. Så länge gemenskapsrätten respekteras är det upp till varje medlemsstat att avgöra vem som ska ha rätt att rösta och ställa upp som kandidat vid val till Europaparlamentet. Det finns inget i EG-fördraget som hindrar medlemsstaterna från att ge såväl sina egna medborgare och unionsmedborgare som är bosatta på dess territorium som personer som bedöms ha nära band till landet i fråga rösträtt och rätt att ställa upp som kandidat.

Gibraltar är ett europeiskt territorium för vars utrikesförbindelser en medlemsstat, Förenade kungariket, ansvarar och som omfattas av tillämpliga bestämmelser i EG-fördraget (artikel 299 i detta fördrag).

Aruba. I ett annat mål, C-300/04, har en nederländsk myndighet begärt ett förhandsavgörande från EG-domstolen för att få svar på om en medlemsstat får göra det omvända, nämligen undanta vissa kategorier av sina medborgare som bor i utomeuropeiska territorier associerade till gemenskapen från rätten att rösta i valet till Europaparlamentet. Två nederländska medborgare begärde att bli registrerade i röstlängden för att kunna delta i valet till Europaparlamentet. Deras begäran avslogs med motiveringen att de var bosatta i Aruba (ett utomeuropeiskt territorium).

I sin dom av den 12 september 2006 (EN)(pdf) bekräftade domstolen att personer som är medborgare i en medlemsstat och som är fast eller tillfälligt bosatta i ett utomeuropeiskt territorium kan åberopa de rättigheter som unionsmedborgarna har. Så länge som de respekterar gemenskapsrätten får medlemsstaterna fastställa villkoren för rösträtt och rätten att ställa upp som kandidat i valet till Europaparlamentet. Den nederländska regeringen har i detta fall inte i tillräckligt hög grad visat att det är objektivt motiverat att behandla de av sina medborgare annorlunda som bor i ett tredjeland som Nederländska Antillerna eller Aruba. Det är därför ett brott mot principen om lika behandling. Efter EG-domstolens svar beslutade den nationella domaren att det var fel att nederländska medborgare som var bosatta i Nederländska Antillerna och Aruba inte registrerades i röstlängden för valet till Europaparlamentet i juni 2004. Åtgärderna gör det möjligt att i nationell rätt återställa denna rätt samt utdöma ett skadestånd.

Senast ändrat den 05.02.2007

Top