EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Administrativt samarbete i fråga om beskattning

Administrativt samarbete i fråga om beskattning

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2011/16/EU om samarbete mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar

Ändringsdirektiv (EU) 2021/514

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVEN?

  • Genom direktiv 2011/16/EU (direktivet om administrativt samarbete) inrättas ett system för säkert administrativt samarbete mellan de nationella skattemyndigheterna i Europeiska unionens (EU) medlemsstater samt fastställs regler och förfaranden för informationsutbyte i skattehänseende.
  • Genom ändringsdirektiv (EU) 2021/514 (allmänt känt som ”DAC7”) införs nya regler för att förbättra dessa samarbetsförfaranden, och direktivet omfattar rapportering av försäljning och tjänster som utförs via digitala plattformar.

VIKTIGA PUNKTER

DAC gäller alla skatter, utom följande:

  • mervärdesskatt (moms) och tullar,
  • punktskatter som omfattas av annan EU-lagstiftning om administrativt samarbete mellan medlemsstaterna,
  • obligatoriska sociala avgifter som ska betalas till en medlemsstat, till en underenhet i en medlemsstat eller till offentligrättsliga socialförsäkringsinstitutioner.

Detta ändrades i DAC7 för att klargöra att den information som utbyts enligt DAC7-direktivet kan användas för administration, bedömning och verkställighet av mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

Relevant nationell myndighet ska inrätta ett centralt kontaktkontor, vars uppgift är att:

  • upprätthålla kontakten med Europeiska kommissionen och med liknande organ i andra medlemsstater, antingen direkt eller genom utsedda avdelningar och tjänstemän,
  • behandla begäranden om upplysningar.

Begäranden om upplysningar ska behandlas på följande sätt.

  • De ska om möjligt bekräftas elektroniskt inom sju arbetsdagar.
  • De ska besvaras så snart som möjligt och inom tre månader efter att begäran mottagits. Om den anmodade myndigheten inte kan göra detta i tid, ska den omedelbart och under alla omständigheter inom tre månader efter erhållen begäran underrätta den begärande myndigheten. Det får inte gå längre än sex månader från dagen för begäran.

Obligatoriskt automatiskt informationsutbyte

Från och med 2015 ska de nationella myndigheterna, minst en gång om året och om möjligt, automatiskt förse berörda medlemsstater med information om följande kategorier av inkomst och kapital för bosatta i en annan medlemsstat:

  • inkomster från anställning
  • styrelsearvoden
  • livförsäkringsprodukter
  • pensioner
  • ägande av och inkomster från fast egendom.

Genom ändringsdirektiv (EU) 2021/514 tillkommer en ny inkomstkategori som härrör från royalties i ovanstående förteckning. Före den 1 januari 2024 ska medlemsstaterna informera kommissionen om minst fyra kategorier för vilka deras behöriga myndigheter automatiskt kommer att informera den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat om personer med hemvist i den andra medlemsstaten. Denna information ska avse beskattningsperioder som börjar den 1 januari 2025 eller senare. Från och med 2017 ska de nationella myndigheterna automatiskt förse berörda medlemsstater med information om finansiella konton som innehas av personer med hemvist i en annan medlemsstat samt om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.

Från och med 2017 ska de nationella myndigheterna enligt direktiv 2016/881/EU automatiskt förse berörda medlemsstater med information om land-för-land-rapporter - rapporter som lämnas in av multinationella koncerner med verksamhet i EU. Dessa innehåller för varje skattejurisdiktion där koncernen bedriver verksamhet information om intäkter, vinst före inkomstskatt, betald och upplupen inkomstskatt, antal anställda, aktiekapital, ackumulerade vinstmedel och materiella tillgångar.

Från och med 2018 måste myndigheterna också ges tillgång till information om verkligt huvudmannaskap som samlats in i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, EU:s lagstiftning mot penningtvätt (se sammanfattning).

Sedan 2020 måste de nationella myndigheterna automatiskt förse medlemsstater med information om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. I direktiv (EU) 2020/876 föreskrivs att rapporteringsfrister för obligatoriska krav på offentliggörande för förmedlare och berörda skattebetalare enligt DAC6, ändringsdirektiv (EU) 2018/822, frivilligt kan förlängas i högst sex månader.

Nya rapporteringsskyldigheter för digitala plattformar

Genom ändringsdirektiv (EU) 2021/514 införs också nya rapporteringsskyldigheter för operatörer av digitala plattformar i och utanför EU som gör det möjligt för vissa säljare att anslutas till andra användare för att utföra följande gränsöverskridande eller inhemska verksamheter:

  • uthyrning av fast egendom
  • tillhandahållande av personliga tjänster
  • försäljning av varor
  • uthyrning av transportmedel.

Digitala EU-plattformar som uppfyller vissa villkor i mer än en medlemsstat kan välja att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter i en sådan medlemsstat. Operatörer av digitala plattformar utanför EU som är rapporteringsskyldiga enligt DAC7 måste registrera sig i en medlemsstat.

Operatörer av digitala plattformar utanför EU får undantas från sina rapporteringsskyldigheter enligt DAC7 om de måste uppfylla likvärdiga rapporteringsskyldigheter i en behörig jurisdiktion utanför unionen - och denna jurisdiktion utbyter denna motsvarande information med alla berörda EU-medlemsstater, i enlighet med ett särskilt avtal.

En ny Bilaga V innehåller förfaranden för kundkännedom, rapporteringskrav och andra regler för plattformsoperatörer.

Information utan föregående begäran

De nationella myndigheterna måste lämna upplysningar utan föregående begäran till sina motparter i EU så snart som möjligt och senast en månad efter att upplysningarna blivit tillgängliga, om:

  • de har skäl att anta att det kan uppstå ett skattebortfall i en annan medlemsstat,
  • en person i ett land erhåller en skattenedsättning eller skattebefrielse som skulle öka deras skattskyldighet i ett annat land,
  • affärstransaktioner mellan två personer i olika länder kan leda till skattebortfall för ett land eller båda länderna,
  • artificiella överföringar av vinster inom koncerner kan leda till skattebortfall, eller om
  • upplysningar som kan vara relevanta för fastställande av skattskyldighet tas emot från en annan myndighet.

De nationella myndigheterna

  • i två eller fler medlemsstater kan komma överens om att utföra samtidiga kontroller av skattebetalare som är av gemensamt intresse för dem,
  • som ombetts lämna upplysningar eller som lämnat upplysningar utan föregående begäran kan begära återkoppling från de myndigheter som använder upplysningarna – och återkoppling ska ges inom tre månader,
  • som mottar upplysningar från ett land utanför EU kan dela dessa med sina motparter i EU om de anser att de är användbara - förutsatt att de har meddelat landet i fråga sin avsikt att dela upplysningarna (och det landet har rätt att säga nej).

Alla upplysningar som delas mellan nationella myndigheter omfattas av sekretess.

Varje år ska de nationella myndigheterna tillhandahålla kommissionen uppgifter om omfattningen av det automatiska utbytet av upplysningar och ska, i den omfattning det är möjligt, beräkna kostnaderna för och fördelarna med utbytet.

Gemensamma revisioner

Ändringsdirektiv (EU) 2021/514 innehåller ett nytt avsnitt som ägnas åt att klargöra den rättsliga ram och de principer som gäller när två eller flera medlemsstater genomför gemensamma revisioner. Medlemsstater är skyldiga att anta och offentliggöra dessa regler senast den 31 december 2023 och tillämpa dem senast från och med den 1 januari 2024.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

  • Direktiv 2011/16/EU har gällt sedan den 11 mars 2011 och måste bli lag i medlemsländerna den 1 januari 2013.
  • Ändringsdirektiv (EU) 2021/514 måste bli lag i medlemsländerna senast den 31 december 2022 och dess regler gäller från och med den 1 januari 2023.

BAKGRUND

  • Till följd av skattebetalarnas ökade rörlighet, fler gränsöverskridande transaktioner och uppkomsten av nya finansiella instrument måste de nationella skatteförvaltningarna öka det administrativa samarbetet för att säkerställa uppfyllelse av skattskyldigheten samt minska skatteflykt, skattefusk och skattebedrägeri.
  • Mer information finns här:

HUVUDDOKUMENT

Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2011/16/EU har införlivats i originaldokumentet. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EUT L 104, 25.3.2021, s. 1).

Senast ändrat 06.12.2021

Top