EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

En färdplan för jämställdhet (2006–2010)

Legal status of the document This summary has been archived and will not be updated, because the summarised document is no longer in force or does not reflect the current situation.

En färdplan för jämställdhet (2006–2010)

Denna färdplan har utarbetats för att stödja målen i jämställdhetsprogrammet. Den tar vid efter ramstrategin för 2001–2005. I färdplanen presenteras slutsatser samtidigt som nödvändiga förbättringar framhävs. En framstegsrapport planeras till 2008 och en utvärdering och ett förslag till uppföljning till 2010.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En färdplan för jämställdhet 2006–2010 [KOM(2006) 92 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

I färdplanen fastställs sex prioriterade åtgärdsområden och för varje område anges mål och nyckelåtgärder för att underlätta genomförandet. Trots betydande framsteg som gjorts tack vare lagstiftningen om likabehandling och den sociala dialogen står EU fortfarande inför stora utmaningar.

Att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män

  • Vissa av målen i Lissabonstrategin berör jämställdhet, men det behövs ökade ansträngningar för att uppnå dem, främst när det gäller förvärvsfrekvens och arbetslöshet bland kvinnor.
  • Trots den befintliga gemenskapslagstiftningen kvarstår en löneskillnad på 15 % mellan könen. Denna skillnad beror på strukturell ojämlikhet på arbetsmarknaden och på direkt diskriminering.
  • I genomsnitt 30 % av alla företagare i EU är kvinnor. De har det ofta svårare att få tillgång till finansiering och utbildning.
  • Risken för fattigdom är större för kvinnor än för män, eftersom de riskerar att göra avbrott i karriären, vilket ger dem färre individuella pensionsrättigheter än männen. De sociala trygghetssystemen borde erbjuda kvinnor lämpliga förmåner.
  • Kvinnor och män utsätts för olika hälsorisker. Medicinsk forskning, statistik och indikatorer utgår huvudsakligen från män och mansdominerade arbetsområden.
  • EU förbinder sig att bekämpa den dubbla diskriminering som invandrarkvinnor och kvinnor från etniska minoriteter utsätts för.

Att ge möjlighet att förena privatliv och yrkesliv

  • Flexibla arbetsvillkor är till fördel för arbetsgivare och arbetstagare. Det är emellertid för det mesta kvinnor som utnyttjar dessa möjligheter, vilket kan få en negativ inverkan på deras professionella ställning och på deras ekonomiska oberoende.
  • EU står inför en befolkningsminskning och ett åldrande av befolkningen som inverkar på arbetsmarknaden. Det är viktigt att underlätta tillgången till barnomsorg, skapa jämvikt mellan yrkesliv och privatliv och öka tillhandahållandet av tjänster för äldre personer.
  • Åtgärder bör vidtas för att uppmuntra män att ta föräldraledigt eller arbeta deltid.

Att uppnå en jämn könsfördelning i beslutsfattandet

  • Det faktum att kvinnor alltjämt är underrepresenterade i det civila samhället, i politiken och i den högre förvaltningen skapar ett demokratiskt underskott.
  • Representation av kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet kan bidra till innovation och produktivitet i arbetet, särskilt när det gäller arbetsflexibilitet och insyn i befordringsgången.
  • Medlemsstaterna har ställt upp ett mål om 25 % kvinnor i ansvarsställning inom sektorn för offentlig forskning.

Att utrota alla former av könsrelaterat våld

  • EU bekämpar brott mot den grundläggande rätten till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet. Unionen leder kampanjer mot traditionsbundna sedvänjor som bryter mot dessa rättigheter.
  • Kommissionen föreslår att man kriminaliserar kvinnohandel och att man samtidigt minskar efterfrågan på människor för sexuellt utnyttjande. Det nya direktivet om uppehållstillstånd till offer för människohandel bör ge möjlighet att integrera offren på arbetsmarknaden.

Att bekämpa stereotypa könsroller

  • Inom utbildning och kultur bör möjlighet finnas att orientera kvinnor till andra utbildningar än de traditionellt kvinnliga och till yrkessektorer med högre status.
  • Kvinnor arbetar i allmänhet inom branscher med låg status och på låg hierarkisk nivå.
  • Medierna bidrar till att förmedla könsstereotyper. Det är nödvändigt att upprätthålla en regelbunden dialog mellan myndigheterna och de berörda parterna.

Att främja jämställdhet i tredjeländer

  • Inom ramen för utvidgningsprocessen har de anslutande länderna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna förbundit sig att införliva gemenskapens regelverk för jämställdhet.
  • Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett självständigt mål i EU:s grannskapspolitik, utvecklingspolitik och biståndspolitik.
  • EU främjar de internationella principerna i milleniedeklarationen för utveckling och handlingsplanen från Peking (BPfA) (EN).

Nyckelåtgärder

Kommissionen bör modernisera den gällande jämställdhetslagstiftningen i EU. En omarbetning av lagstiftningen för lika möjligheter och likabehandling genomfördes 2006. Kommissionen kommer att se till att jämställdhetsaspekten integreras så mycket som möjligt i all politik, t.ex. i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning och i den nya rationaliserade öppna samordningsmetoden, som omfattar pensioner, social integration, vård och omsorg.

De stereotypa könsrollerna bekämpas huvudsakligen genom ökad medvetenhet. Kommissionen har bl.a. för avsikt att förstärka dialogen med EU-medborgarna genom Plan D som i demokrati, dialog och debatt och portalen ”Ditt Europa”.

Inom de flesta områden har behovet av bättre statistik visat sig. Nya indikatorer och ett nytt sammansatt jämställdhetsindex kommer att underlätta jämförelser inom EU. Det är också viktigt att statistiken är könsindelad.

Det behövs mer forskning om jämställdhetsaspekten inom hälso- och sjukvård och i samband med vårdyrken och sociala yrken. Den europeiska databasen över kvinnor och män i beslutsfattande ställning ska finnas kvar. Det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling kan användas för att finansiera riktad forskning.

På internationell nivå anges i handlingsplanen från Peking, som har kommissionens stöd, att man ska förbättra möjligheterna till att samla in data om jämställdhetsaspekten i utvecklingsländerna.

Finansiering

Ett nytt europeiskt jämställdhetsinstitut med en budget på 50 miljoner euro bör spela en viktig i roll i uppföljningen av de flesta av åtgärderna.

Progressprogrammet finansierar övergripande åtgärder, eftersom jämställdhetsaspekten berör många olika politikområden. Kommissionen bör därför beakta jämställdhetsaspekten och göra en konsekvensanalys av den i arbetet med EU:s budget.

Strukturfonderna är viktiga finansiärer. Strukturfonderna gör det också möjligt att uppnå Barcelonamålen om barnomsorg och utveckling av hälsovårdsstrukturer. Den europeiska socialfonden (ESF) spelar en roll vid integreringen av kvinnorna på arbetsmarknaden, men också vid integreringen av kvinnor från tredje land inom EU och i bekämpandet av stereotypa könsroller.

Bakgrund

Det bör ges flera tillfällen att föra jämställdhetsarbetet framåt, Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007och Europeiska året för bekämpning av utslagning och fattigdom 2010, samt ministerkonferensen inom Europa–Medelhavssamarbetet 2006 om jämställdhet.

Kommissionen bör skapa ett EU-nätverk för kvinnor i beslutsfattande ställning inom näringsliv och politik och ett nätverk för jämställdhetsorgan. Den har ett nära samarbete med icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Halvtidsrapport om genomförandet av färdplanen för jämställdhet (2006-2010) [KOM(2008) 760 – Ej offentliggjort i EUT]. Denna rapport är en lägesbeskrivning efter halva tiden av uppnådda resultat sedan färdplanen 2006-2010 antogs. Två arbetsprogram har utarbetats sedan den antogs och färdplanens mål stärktes 2007 genom antagandet av jämställdhetspakten. Det övergripande genomförandet av färdplanen i övrig politik samt kommunikationsåtgärder har finansierats genom Progressprogrammet.

De viktigaste framstegen för jämställdhet har uppnåtts på områden där gemensamma kvantitativa mål för medlemsstaterna har satts upp. Sålunda har nästan samtliga områden som berörs av färdplanen gått framåt. Framstegen i medlemsstaterna har emellertid varit ojämna och det krävs insatser för att nå de mål som fastställdes för 2010. I rapporten finns flera förslag i detta syfte.

  • Bättre styrelseformer, Kommissionen anser att det är nödvändigt att alla berörda aktörer engagerar sig, att utvärdera de nationella lagstiftningarna, EU-lagstiftningen och EU:s program och bättre beakta jämställdhet i budgetprocessen.De internationella och europeiska indikatorerna bör förbättras, liksom jämförbarheten mellan de harmoniserade statistiska uppgifterna. Europeiska jämställdhetsinstitutets öppnande är nödvändigt för att nå färdplanens mål.
  • Öka medvetenheten om de sociala och ekonomiska utmaningarna, Detta bör särskilt ske genom Lissabonstrategin, den förnyade sociala agendan och den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. Sammanhållnings-, utbildnings- och forskningspolitiken borde utvärderas. Jämställdheten bör förbättras i beslutsinstanser, inom politik och ekonomi samt i medierna.

En slutlig utvärdering av effekten av dessa åtgärder bör läggas fram 2010.

Senast ändrat den 18.09.2009

Top