Syftet är att få till stånd en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten och samtidigt säkerställa miljöskydd.
Förordningen innebär en uppdatering av flygsäkerhetslagstiftningen och innefattar följande:
- Ett ändrat mandat för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa).
- Nya bestämmelser för att Europeiska unionens (EU) luftfartssektor ska kunna växa och bli mer konkurrenskraftig samt för att främja innovation.

VIKTIGA PUNKTER

Förordningen omfattar alla centrala områden inom luftfarten, däribland följande:

Luftvärdighet.
Flygande personal.
Flygplatser.
Flygdrift.
Flygtrafiktjänster.

Genom förordningen

införs regler för obemannade luftfartyg (civila drönare),
främjas enklare regler för flygsport eller fritidsflyg,
fastställs en uppgiftsfördelning mellan EU och nationella myndigheter,
upphävs förordningarna (EEG) nr 552/2004, (EG) nr 216/2008 och (EEG) nr 3922/91,
ändras två direktiv (direktiv 2014/30/EU om minskad störning mellan elektriska och elektroniska anordningar och 2014/53/EU om saluföring av radioutrustning) och fyra förordningar (förordning (EG) nr 2111/2005 om upprättande av en förteckning över lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet och om information om lufttrafikföretag, förordning (EG) nr 1008/2008 om tillhandahållande av lufttrafik, förordning (EU) nr 996/2010 om olyckor och tillbud inom civil luftfart och förordning (EU) nr 376/2014 om händelser inom civil luftfart),
kompletteras förordningarna (EU) nr 1321/2014 om luftvärdighet och (EU) nr 748/2012 om miljöcertifiering.

Viktiga ändringar och tillägg

Genom förordningen uppdateras EU:s säkerhetslagstiftning inom luftfartssektorn. Grundläggande krav fastställs för luftfartyg i fråga om luftvärdighet och miljökompatibilitet. Tillverkare kommer att behöva utfärda luftfärdighetsbevis i enlighet med de tekniska kraven.
Genom förordningen införs risk- och resultatbaserade bestämmelser där mål fastställs men även en viss flexibilitet för att nå dessa. Förordningen främjar även icke-bindande åtgärder (t.ex. säkerhetsfrämjande sådana) där så är möjligt.
Genom förordningen ändras tillämpningsområdet för vissa bestämmelser genom att små varmluftsballonger för en person undantas från detta, samt att viktgränserna för segelflygplan justeras och elektriska luftfartyg läggs till. Förordningen medför reformer för att
- hantera den ökade lufttrafiken,
- öka säkerheten,
- minska kostnader, förseningar och lufttrafikens miljöpåverkan.
Kabinbesättning som deltar i kommersiella lufttransporter är föremål för certifiering och bör få ett intyg utfärdat. Europeiska kommissionen har fastställt utförliga regler och förfaranden för kabinbesättningsmedlemmars behörighet.
I förordningen fastställs även grundläggande krav för säkra marktjänster som numera omfattas av förordningen, och vidare åtgärdas en rad andra säkerhetsbrister.
Ett nytt kapitel om säkerhetsledning för luftfart har lagts till som handlar om fastställandet av det europeiska programmet för flygsäkerhet, som omfattar hela flygsäkerhetssystemet.

Civila drönare

Genom förordningen införs grundläggande krav för drönare. Tanken är att reglerna ska stå i proportion till risken med en viss verksamhet eller typ av verksamheter, och det fastställs bland annat att drönaren ska kunna styras och manövreras på ett säkert sätt. Drönaren ska vara utformad på ett sådant sätt att den är lämplig för sin funktion och avsedda flygning, och den ska beakta principerna om skydd av privatlivet och av personuppgifter som standard. Det måste även gå att identifiera drönaren samt användningens art och syfte.
Drönaroperatören ska ansvara för användningen och ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att använda drönaren på ett säkert sätt. Organisationer som medverkar i konstruktion, produktion, underhåll och drift av drönare samt i tjänster och utbildning med anknytning därtill ska införa ett system för rapportering av säkerhetshändelser.
I förordningen specificeras registreringskravet för drönaroperatörer: operatörerna måste registreras om de använder drönare som kan överföra över 80 joule kinetisk energi till en människa vid kollision. Detta tröskelvärde kan ändras i framtiden utan långdragna förfaranden för att beakta den utveckling som skett på området.
Beroende på verksamhetens art och risk, luftfartygets operativa egenskaper och verksamhetsområdets egenskaper, kan ett certifikat krävas för konstruktion, produktion, underhåll och drift samt för anställda, inbegripet fjärrpiloter.
I enlighet med förordningen utarbetade kommissionen, med hjälp av Easa, genomförandeförordning (EU) 2019/947 som omfattar närmare bestämmelser för drönare och drönardrift (se sammanfattning).

Flygcertifikat utfärdade av länder utanför EU

I delegerad förordning (EU) 2020/723 fastställs förfarandena och i synnerhet de eventuella tillgodoräknanden som kan begäras av en pilot som har erhållit flygcertifikat i ett land utanför EU och som vill omvandla det till ett EU-certifikat.
Genom den säkerställs att piloterna fortfarande får utbildning i ämnen som rör EU:s luftrum eller som inte krävs i länder utanför EU. Samtidigt ser man till att de inte i onödan behöver genomgå utbildning inom områden som har behandlats tidigare.
Rättsakten ingick tidigare i genomförandeförordning (EU) 1178/2011 (se sammanfattning), men behövde delas upp i en delegerad akt på grund av kraven i förordning (EU) 2018/1139.

Miljöskydd

När det gäller buller och utsläpp måste andra luftfartyg än obemannade sådana och deras motorer, propellrar, delar och utrustning som inte är fast installerad uppfylla miljöskyddskraven i bilaga 16 till konventionen angående internationell civil luftfart från och med den 1 januari 2021.

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet

Genom förordningen utvidgas Easas behörighetsområde till säkerhetsrelaterade frågor, till exempel it-säkerhet och miljöskydd.
Det införs en mekanism för sammanslagning och gemensamt utnyttjande av luftfartsinspektörer och annat tekniskt stöd för att EU:s medlemsstater effektivt ska kunna utföra sina uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll.
Den elektroniska informationsdatabas som Easa upprättat för att säkerställa ett effektivt samarbete mellan Easa och berörda nationella myndigheter innefattar information om omfördelning, från ett EU-land till ett annat eller till Easa, av ansvaret i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevande samt åtgärder i fråga om flygningar över konfliktområden.

Informationssäkerhetsrisker med potentiell inverkan på flygsäkerheten

I delegerad förordning (EU) 2022/1645, som gäller från och med den 16 oktober 2025, fastställs de krav som ska uppfyllas för att identifiera och hantera informationssäkerhetsrisker som kan komma att påverka flygsäkerheten för organisationer.
Dessa krav omfattar ett stort antal luftfartsområden och deras gränssnitt, eftersom luftfarten är ett i hög grad sammanlänkat system av system, och gäller för alla organisationer som enligt EU:s befintliga lagstiftning om flygsäkerhet redan måste ha ett ledningssystem.
Organisationer som omfattas är tillverknings- och konstruktionsorganisationer, lufttrafikföretag, underhållsorganisationer, luftvärdighetsorganisationer, utbildningsorganisationer, operatörer av utbildningshjälpmedel för flygsimulering, leverantörer av flygledningstjänster/flygtrafiktjänster, flygplatsoperatörer och leverantörer av ledningstjänster för trafik på plattan*.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 11 september 2018.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) (Europeiska unionen).
Easa (Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet).

VIKTIGA BEGREPP

Ledningstjänst för trafik på plattan. En tjänst som tillhandahålls för att reglera luftfartygs och fordons aktiviteter och rörelser på en platta. Plattan är området på en flygplats avsett för luftfartygs av- och pålastning av post, gods eller bagage, passagerares av- och påstigning, luftfartygs tankning, uppställning eller underhåll.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2018/1139 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1645 av den 14 juli 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 vad gäller krav för hantering av informationssäkerhetsrisker med potentiell inverkan på flygsäkerheten för organisationer som omfattas av kommissionens förordningar (EU) nr 748/2012 och (EU) nr 139/2014, och om ändring av kommissionens förordningar (EU) nr 748/2012 och (EU) nr 139/2014 (EUT L 248, 26.9.2022, s. 18).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/723 av den 4 mars 2020 om fastställande av närmare bestämmelser om godtagande av certifiering av piloter i tredjeland och om ändring av förordning (EU) nr 1178/2011 (EUT L 170, 2.6.2020, s. 1).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 av den 24 maj 2019 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg (EUT L 152, 11.6.2019, s. 45).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och anordningar och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (EUT L 362, 17.12.2014, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning) (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (omarbetning) (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG (EUT L 295, 12.11.2010, s. 35).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (omarbetning) (EUT L 293, 31.10.2008, s. 3).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning, samt om upphävande av artikel 9 i direktiv 2004/36/EG (EUT L 344, 27.12.2005, s. 15).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 18.10.2022

Top

All