52013DC0645

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken

I.            Inledning

Den här rapporten handlar om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 (nedan kallad förordningen) under åren 2011 och 2012.

Syftet med informationsåtgärderna såsom de definieras i förordningen är att

– bidra till att förklara, genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken,

– främja den europeiska jordbruksmodellen och förståelsen av denna,

– informera jordbrukare och andra aktörer på landsbygden,

– upplysa allmänheten om vad den gemensamma jordbrukspolitiken handlar om och målsättningarna med denna.

Det finns två kategorier av åtgärder:

– Åtgärder som olika fristående organisationer föreslår för medfinansiering från Europeiska garantifonden för jordbruket (bidrag).

– Åtgärder som föreslås av kommissionen och som till 100 procent finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (direkta åtgärder).

Rådet har beslutat (artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 814/2000) att kommissionen vartannat år ska överlämna en rapport om genomförandet av förordningen till rådet och Europaparlamentet. Detta är den femte rapporten[1].

De bilagor som nämns i texten finns i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

II.          BUDGET

Budgetanslaget för informationsåtgärder under budgetpost 05 08 06 var 8 miljoner euro för 2011 och 8 miljoner euro för 2012. Den preliminära fördelningen mellan kommissionens egna åtgärder och åtgärder för medfinansiering (bidrag) såg ut på följande sätt för  2011: Direkta åtgärder (4,5 miljoner euro) (56 %) — Bidrag (3,5 miljoner euro) (44 %)

2012: Direkta åtgärder (5,8 miljoner euro) (72 %) — Bidrag (2,2 miljoner euro) (28 %)

Genomförandet av budgeten uppgick till 100 % för 2011 och 99 % för 2012 när det gäller åtaganden, och 80 % när det gäller betalningar för 2011. Slutsiffrorna för genomförandet av betalningar för 2012 kan inte rapporteras ännu eftersom betalningarna för 2012 års budget ska göras till och med den 31 december 2013.

III.         DE FINANSIERADE ÅTGÄRDERNAS FÖRDELNING

EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska reformeras efter 2013. Efter en bred offentlig debatt lade kommissionen den 18 november 2010 fram ett meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020, som beskriver olika alternativ för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, och som satte igång en debatt med övriga institutioner och intressenter. Den 12 oktober 2011 lade kommissionen fram ett antal lagförslag genom vilka den gemensamma jordbrukspolitiken ska göras effektivare och ge ett mer konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och levande landsbygdsområden. Under rapporteringsperioden låg följaktligen starkt fokus på informationsåtgärder som skulle öka allmänhetens förståelse för kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och hur de bidrar till att möta de utmaningar som identifierats i kommissionens Europa 2020-strategi. Detta var den viktigaste beståndsdelen i den kommunikationsstrategi som kommissionen fastställde i enlighet med förordningen, och som genomförs genom årliga handlingsplaner. Denna prioritering återspeglar slutsatserna från en rad Eurobarometerundersökningar om jordbruk och den gemensamma jordbrukspolitiken under de senaste åren: Ett flertal stöder den gemensamma jordbrukspolitikens vägledande principer och mål, men många känner inte till själva politiken. Syftet med kommunikationsstrategin är därför att öka medvetenheten om jordbrukspolitiken och visa att den fäster avseende vid medborgarnas oro.

Dessutom uppmärksammades 50-årsdagen av ikraftträdandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, och dess roll som en pelare i den europeiska integrationsprocessen, både i direkta och indirekta åtgärder under 2012. Årsdagen sågs som ett tillfälle att öka allmänhetens kunskaper om den gemensamma jordbrukspolitiken, både vad gäller dess resultat och utrymme för framtida utveckling genom den föreslagna reformen.

Planeringen av informationsåtgärderna var inriktad på att möta särskilda målgruppers behov, bättre definiera lämpliga budskap och spridningsstrategier i enlighet med förordningen, samt utvärdera och återkoppla. Man ökade ansträngningarna för att vidareutveckla synergier mellan olika aktörer på området kommunikation om jordbruk, däribland olika intressenter, och de nationella myndigheterna. Samarbetet med övriga EU-institutioner och nätverk som Europe Directs informationscentrum och europeiska nätverket för landsbygdsutveckling fördjupades.

1.           Bidrag (kommunikationsåtgärder på initiativ av fristående organisationer)

Enligt förordningen ska två typer av åtgärder finansieras med bidrag: punktinsatser och årsprogram. Med punktinsats avses en informationshändelse som är begränsad i tid och rum och som genomförs med en enda budget. Ett årsprogram är en grupp av två till fem punktinsatser. För 2011 och 2012 beslutade man (liksom för de tre föregående åren) att endast godkänna punktinsatser för medfinansiering, med målet att förenkla bidragsordningen och att garantera samstämmigheten mellan olika kommunikationsinsatser. Ansträngningarna för att fördjupa dialogen med bidragsmottagarna skärptes för att ytterligare förbättra effektiviteten och synergierna mellan de medfinansierade insatser som genomförs av tredje part och åtgärder som genomförs på kommissionens initiativ (direkta åtgärder). Närmare bestämt uppmanade man i inbjudningarna att lämna förslag till medfinansierade åtgärder under 2011 och 2012 att informationsåtgärderna skulle öka allmänhetens medvetenhet om kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken[2].

För ovan nämnda åtgärder får finansieringen uppgå till högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Finansieringssatsen kan i undantagsfall dock ökas upp till 75 procent, enligt tillämpningsförordningen[3] och definitionen i inbjudan att lämna förslag. För 2011 beslutades det att behålla 50 procent som den högsta tillåtna finansieringssatsen för medfinansierade åtgärder. För 2012 föreskrevs det i inbjudan att lämna förslag en högsta finansieringssats på 75 procent för informationsåtgärder av s.k. ovanligt slag. Eftersom inget förslag uppfyllde kriterierna för sådana åtgärder av s.k. ovanligt slag beviljades ingen finansieringsnivå på 75 procent för 2012.

I samband med 2011 års inbjudan att lämna förslag medfinansierades 44 punktinsatser (ytterligare två insatser valdes ut av kommissionen, men övergavs under genomförandefasen av bidragsmottagarna). De bidragsbelopp som begärdes från kommissionen låg på mellan 20 000 euro och 300 000 euro.

I samband med 2012 års inbjudan att lämna förslag medfinansierades 11 punktinsatser (ytterligare en punktinsats valdes ut, men övergavs under året). Det bör noteras att inbjudan att lämna förslag för 2012 var utformad så att den prioriterade innovativa och kreativa åtgärder som med stor sannolikhet skulle ha stor betydelse i flera länder. De som sökte för 2012 uppmanades därför att ansöka om bidrag på mellan 100 000 euro och 500 000 euro. Följaktligen medfinansierades ett färre antal större insatser det året.

Sammanlagt medfinansierades därmed 55 insatser under rapporteringsperioden. Bidrag beviljades huvudsakligen för informationskampanjer, audiovisuella produktioner, konferenser, seminarier och ett antal projekt med syfte att informera skolelever om den gemensamma jordbrukspolitiken. Det stora antalet informationskampanjer under rapporteringsperioden återspeglar den stora vikt som hela tiden lagts i inbjudningarna att lämna förslag på att uppmuntra till medfinansierade insatser som använder en blandning av kommunikationsverktyg i syfte att få största möjliga genomslagskraft och nå ut till en så bred publik som möjligt. Som tidigare nämnts lades tonvikten i inbjudningarna att lämna förslag på den gemensamma jordbrukspolitikens 50-årsdag som ett sätt att informera medborgarna om politikens bidrag till europeisk integration och dess roll när det gäller att tackla nya utmaningar.

Bidragsmottagarna kan huvudsakligen delas upp i följande typer: Yrkesorganisationer för jordbrukare, andra icke-statliga organisationer och föreningar, offentliga förvaltningar (nationella, regionala och lokala myndigheter) och medieorganisationer.

Liksom tidigare intar yrkesorganisationer som är verksamma inom jordbruk och landsbygdsutveckling på nationell nivå (ofta medlemmar i organ på EU-nivå) en framskjuten plats i listan över bidragsmottagare. Därutöver ökade bland annat medieorganisationer – i synnerhet den audiovisuella sektorn – sitt deltagande. I flera medfinansierade insatser utnyttjade bidragsmottagarna möjligheten att ta med andra organisationer som partner i genomförandet av projekten, t.ex. i verksamhet som genomfördes av medieorganisationer var ofta jordbruksorganisationer eller andra typer av sammanslutningar/icke-statlig organisation partner eller medarrangörer.

Bilaga I innehåller en översikt över de bidrag som beviljats under rapporteringsperioden. Uppgifter om enskilda bidrag finns på EU:s webbplats:       http://ec.europa.eu/agriculture/grants-for-information-measures/index_en.htm

Ansökningarna bedömdes på grundval av strikta kriterier för bidragsberättigande, uteslutning, urval och tilldelning enligt vad som anges i inbjudan att lämna förslag. Detta låg i linje med förordningen och återspeglade kommissionens mål att åstadkomma lika behandling och rättvis konkurrens mellan de sökande.

Under rapporteringsperioden fortsatte antalet godkända bidragsansökningar från EU-12 att öka. Av det understöd som beviljades 2011 och 2012 tilldelades 37,3 procent organisationer från dessa medlemsstater. Liksom tidigare var intresset stort från EU:s södra del.

Tabellen nedan visar antalet mottagna och godkända ansökningar per medlemsstat under rapporteringsperioden.

Tabell I

Det är viktigt att poängtera att ett betydande antal av de medfinansierade åtgärderna liksom tidigare år nådde ut till en större publik än de faktiska deltagarna. Detta kunde ske tack vare multiplikatoreffekten hos fackpress och audiovisuell media och den ökade användningen av internet och sociala nätverk som informationskanal.

2.           Kommunikationsåtgärder på kommissionens initiativ

Liksom under tidigare perioder genomfördes ett stort antal kommunikationsåtgärder på initiativ av kommissionen under rapporteringsperioden. De genomfördes ofta med tekniskt stöd utifrån. Omkring 64 procent av budgeten avsattes för denna typ av åtgärder under perioden 2011–2012.

I bilaga II ges närmare uppgifter om kommissionens initiativ under denna period (inklusive därtill hörande kostnader).

Deltagande i mässor

Kommissionens betoning på lokal anpassning och att förbättra medborgarnas medvetenhet om den gemensamma jordbrukspolitiken och EU i allmänhet var central för planeringen av kommissionens stånd på mässor under 2011–2012. Mässverksamheten fortsatte att rikta sig till den breda allmänheten och intressenter, och femtioårskampanjerna användes bland annat för att upplysa allmänheten om att den gemensamma jordbrukspolitiken och utvecklingen av landsbygden är av betydelse för hela samhället. Deltagandet i mässor fortsatte att fungera som en plattform för dialog med jordbrukarna, andra intressenter och allmänheten om de politiska frågorna. Verksamheterna satte fokus på framgångsrika projekt rörande landsbygdsutveckling, EU:s kvalitetspolitik och på att anordna informativa och lärorika aktiviteter som attraherar en ung publik, och allmänheten.

Konferenser

Under perioden fungerade konferenser som ett viktigt forum för dialog och samråd med olika intressenter i frågor kring aspekterna av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempelvis anordnades i juli 2012 konferensen The CAP towards 2020-taking stock with civil society som en uppföljning av det breda samråd om utmaningarna för det europeiska jordbruket som inleddes 2010. Konferensen gav möjlighet för icke-statliga organisationer, företrädare för medlemsstaterna och EU:s institutioner att debattera och diskutera den gemensamma jordbrukspolitikens reformlagstiftningsförslag för tiden efter 2013, som kommissionen antog den 12 oktober 2011. En rad evenemang satte också fokus på den prioritet man ger ökad innovation och forskning i det europeiska jordbruket. Bland annat arrangerades en konferens och debatt i samarbete med EU:s ordförandeskap och Europaparlamentet i december 2011, och ännu en konferens på hög nivå i mars 2012. På ytterligare en konferens den 20 april 2012 undersökte omkring 400 intressenter olika sätt att mobilisera och utveckla potentialen i lokalt jordbruk och korta distributionskedjor för att främja sysselsättning och tillväxt i landsbygdsområden.

Dessa evenemang bidrog till kommunikationen om, genomförandet av och utvecklingen av jordbrukspolitiken, i linje med förordningen. Med hjälp av webbstreamingtekniken fick konferenserna en bred spridning.

Publikationer

Under rapporteringsperioden fortsatte publikationerna att avspegla lagstiftningsprogrammet. De innehöll texter om förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och kvalitetspolitiken. Med anledning av femtioårsfirandet av den gemensamma jordbrukspolitiken utarbetades en rad attraktiva pedagogiska publikationer under 2012 som vände sig till skolelever och den breda allmänheten. De gavs stor spridning i medlemsstaterna och kampanjen i samband med 50-årsdagen hjälpte på så sätt till att öka kunskapen om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdens utveckling.

Webbplats

Webbplatsen om jordbruk och landsbygdsutveckling fortsatte att utvecklas under rapporteringsperioden, framförallt som en viktig källa till fackkunskaper om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling. Den spelade också en viktig roll i samrådsprocessen där berörda parter och allmänheten fick uttala sig om jordbrukspolitikens inriktning i framtiden. Två onlinesamråd genomfördes (ett om information och främjande av jordbruksprodukter från EU och ett om översynen av EU:s ordning för frukt och grönsaker). De synpunkter som lämnades ingår i utvecklingen av respektive politik. Prenumerationerna på nyhetsbrevet Monitoring Agri-trade Policy (MAP) har ökat till 5 150, uppdateringarna av ”Utvecklingen av priserna på jordbruksråvaror och livsmedel” har nu omkring 1 320 prenumeranter och nyhetsbrevet om jordbrukspolitiken (Agricultural Policy Perspectives) har omkring 1 180 prenumeranter. Övergången till en helt ny version av webbplatsen (ny utformning, ny teknik för webbinnehållshantering och uppdaterat innehåll, i linje med kommissionens initiativ om webbrationalisering och -optimering) är nästan avslutad.

Opinionsundersökningar

I maj 2011 genomfördes en särskild Eurobarometerundersökning om ett begränsat antal frågor i samband med utarbetandet av förslagen till en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland frågan om öppenhet med avseende på mottagarna av jordbruksstöd. I mars 2012 gjordes ytterligare en undersökning om medborgarnas inställning till livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet och uppfattningar om sambanden mellan jordbruk och bevarandet av natur och landsbygd.

Besök

Under perioden 2011–2012 tog kommissionen emot besöksgrupper som huvudsakligen bestod av jordbrukare, företrädare för jordbrukare, studerande, regionala och lokala företrädare, journalister och akademiker. Syftet med besöken var att förklara och fördjupa deras förståelse av och kunskaper om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen, och varför den reformeras.

Åtgärder i media

Under rapporteringsperioden fokuserade man på att vidareutveckla och fördjupa kontakterna med medierna, på grund av deras betydelse som en multiplikator när det gäller kommunikation. Inrättandet i september 2011 av en elektronisk plattform (Ag-press.eu) säkerställer ett dagligt samspel mellan relevanta avdelningar inom kommissionen och journalister som är intresserade av jordbruk i hela EU.

Omkring 800 journalister är nu medlemmar i detta europeiska Ag-press-nätverk för jordbruksjournalister. Webbplattformen, som uppdateras dagligen, underlättar tillgång till nyheter och information om jordbruket, huvudsakligen från Europeiska kommissionen, men även från andra institutioner. Den gör det också möjligt att utbyta erfarenheter journalister emellan. Genom studiebesök och besök på jordbruksföretag för journalister, seminarier och studieresor i Bryssel och i medlemsstaterna informeras företrädare för medierna om den gemensamma jordbrukspolitiken, och mångfalden inom EU:s jordbruk.

Aktiviteterna om jordbruk och landsbygdsutveckling i de sociala medierna har också ökat under rapporteringsperioden.

IV.         KOMMUNIKATIONSKAMPANJER OM STÖRRE FRÅGOR

Det har i tidigare rapporter hänvisats till den breda offentliga debatten om framtiden för EU:s jordbrukspolitik och kommunikationsåtgärder i samband med detta för att skapa en öppen dialog där den gemensamma jordbrukspolitiken förklaras och diskuteras med allmänheten, intressenter och andra. Under rapporteringsperioden fortsatte arbetet med att öka kunskaperna om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen hos intressenterna och allmänheten genom särskilda informationskampanjer.

Till exempel åtföljdes kommissionens antagande av lagstiftningsförslagen om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken i oktober 2011 av presskonferenser och möten med intressenter i alla EU:s 27 medlemsstater. Mötena samlade mer än 2 500 företrädare för medierna (specialiserade och regionala medier, nationell tv och radio) och intressenter (aktörer från det civila samhället, regionala och nationella förvaltningar). De skapade stor medietäckning (bland annat över 500 tidningsartiklar inom loppet av tjugofyra timmar efter arrangemanget). Detta var en stor kommunikationsinsats på lokal nivå med alla intresserade parter, däribland också allmänheten.

En annan viktig åtgärd var den mediekampanj som följde i kölvattnet av ehec-krisen 2011 för att visa kommissionens stöd när det gällde producenternas ansträngningar för att återuppbygga konsumenternas förtroende för, och förbrukning av, frukt och grönsaker. Man räknar med att den EU-omfattande press- och tv-kampanj, som bestod av annonser i pressen i en publikation i varje medlemsstat och ett paket med videonyhetsinslag för tv, nådde ut till cirka 37 miljoner människor.

Som nämnts ovan intog 50-årsdagen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken en framträdande plats i informationsåtgärderna under 2012. Under rapporteringsperioden arbetade kommissionen, andra EU-institutioner, medlemsstaterna och intressenter i hög grad tillsammans med att utarbeta och genomföra informationskampanjen CAP@50. Kampanjen var en viktig katalysator för informationsåtgärderna om den gemensamma jordbrukspolitiken i hela EU. I medlemsstaterna gjordes det under årets lopp ungefär 150 liknande arrangemang anordnade av nationella och regionala myndigheter och aktörer från det civila samhället tack vare inrättandet av en särskild webbplats och interaktiv plattform, som bland annat innehöll audiovisuellt material och arkivmaterial samt publikationer och reklammaterial om den gemensamma jordbrukspolitikens historiska bidrag till uppbyggnaden av Europa och dess betydelse för att möta nuvarande och framtida utmaningar.

En viktig höjdpunkt bland 50-årsarrangemangen var den EU-täckande mycket interaktiva utställningen riktad till allmänheten – the CAP Past Present and Future – som visades i omkring 20 medlemsstater och i andra EU-institutioner mellan april och december 2012 och som lockade över 60 000 besökare under 24 stopp.

Bland andra aktiviteter i samband med CAP@50 kan nämnas bland annat deltagande i populära evenemang såsom A farm in the City som anordnades i Bryssel i september 2012. 5 000 människor besökte kommissionens paviljong och 20 000 tog emot de viktigaste budskapen från evenemanget (via mediestöd). Under 2012 delade man ut det första priset för kommunikation om den gemensamma jordbrukspolitiken för exempel på bästa praxis när det gäller att informera om den gemensamma jordbrukspolitiken. Syftet var att identifiera särskilt effektiva informationsåtgärder och att uppmuntra utbyte av bästa praxis mellan olika informationsförmedlare och samarbetande partner.

V.           FÖRDELNINGEN AV UTGIFTER (ÅTAGANDEN OCH BETALNINGAR) MELLAN MEDFINANSIERADE INSATSER PÅ TREDJE PARTS INITIATIV (BIDRAG) OCH INFORMATIONSÅTGÄRDER PÅ KOMMISSIONENS INITIATIV

|| ||

|| 2011 || 2012

|| Bidrag || Direkta åtgärder || Totalt || Bidrag || Direkta åtgärder || Totalt

Preliminär uppdelning av budgeten || 3 500 000 || 4 500 000 || 8 000 000 || 2 200 000 || 5 800 000 || 8 000 000

 Åtaganden i euro || 3 507 228 || 4 480 063 || 7 987 291 || 2 197 904 || 5 707 754 || 7 905 658

% av åtagande || 100 % || 100 % || 100 % || 100 % || 98 % || 99 %

Betalningar (**) i euro || 2 440 123 || 3 939 636 || 6 379 759 || (*) || (*) || (*)

% för utbetalningen i förhållande till åtagandet || 70 % || 88 % || 80 % || (*) || (*) || (*)

(*) Ingen uppgift ännu – de flesta insatserna pågår fortfarande.

(**) Den betalning som anges i tabellen avser inte enbart genomförandet år N utan samlar betalningarna under år N och N + 1 i åtagandena för år N.

Det ska noteras att åtagandegraden och betalningsgraden har förbättrats jämfört med föregående rapporteringsperiod då åtagandegraden under de tre åren i genomsnitt nådde upp till 85 % för bidrag och 96 % för direkta åtgärder, och betalningsgraden i genomsnitt 65 % och 86 % för bidrag respektive direkta åtgärder. Betalningarna är alltid lägre än de ursprungliga åtagandena. När det gäller bidrag kan detta förklaras dels med att slutkostnaderna för åtgärderna ofta är lägre än vad bidragsmottagaren räknade med från början, dels med att inte alla kostnader som bidragsmottagaren deklarerar är stödberättigande kostnader. När det gäller insatser som gjorts på kommissionens initiativ är skillnaderna mindre och beror på åtagandena, som inbegriper alla möjliga förutsägbara utgifter, men som ibland till slut blir lägre än vad som förutsågs eftersom det görs vissa besparingar och man använder de mest kostnadseffektiva åtgärderna vid genomförandet av projekten.

VI.         SLUTSATS

Syftet med informationsåtgärderna i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken under rapporteringsperioden var att informera och skapa medvetenhet bland allmänhet och intressenter om den gemensamma jordbrukspolitikens resultat när det gäller att skapa en modern, hållbar och effektiv jordbrukssektor i Europa. De underströk också betydelsen av att fortsätta processen med en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkerställa en rättvisare och miljövänligare jordbrukspolitik som kan bidra aktivt till att uppnå målen i Europa 2020-strategin. För att genomföra dessa informationsinsatser ökades ansträngningarna att skapa större synergieffekter mellan kommissionens, andra EU-institutioners, det civila samhällets och medlemsstaternas kommunikationsåtgärder.

[1]               KOM(2003) 235 slutlig, 8.5.2003. KOM(2007) 324 slutlig, 13.6.2007. KOM(2009) 237 slutlig, 20.5.2009. KOM(2011) 294 slutlig, 25.5.2011.

[2]               EUT C 231, 27.8.2010, s. 8. EUT C 212, 19.7.2011, s. 22.

[3]               Kommissionens förordning (EG) nr 1820/2002 av den 12 december 21 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 337, 13.12.2002, s. 21).