Help Print this page 

Document 52009XG0528(01)

Title and reference
Rådets Slutsatser av den  12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

OJ C 119, 28.5.2009, p. 2–10 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Multilingual display
Dates
  • Date of document: 28/05/2009; offentliggörandedag
Miscellaneous information
  • Author: Europeiska unionens råd
  • Form: Generaladvokatens förslag till avgörande
Text

28.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 119/2


Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)

2009/C 119/02

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

 

SOM ERINRAR OM

att Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 godkände arbetsprogrammet Utbildning 2010 genom vilket det – i samband med Lissabonstrategin – för första gången fastställdes en fast ram för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet, på grundval av gemensamma mål och med det primära syftet att stödja en förbättring av de nationella utbildningssystemen genom utarbetande av kompletterande verktyg på EU-nivå, ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis via den öppna samordningsmetoden,

 

och ERKÄNNER

att samarbetet enligt ovannämnda arbetsprogram, inklusive Köpenhamnprocessen och initiativen inom ramen för Bolognaprocessen, har lett till betydande framsteg – särskilt till stöd för nationella reformer beträffande det livslånga lärandet, moderniseringen av den högre utbildningen och utarbetandet av gemensamma europeiska instrument som främjar kvalitet, överblickbarhet och rörlighet – men att stora utmaningar fortfarande kvarstår om Europa ska kunna uppnå sitt mål att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen,

BETONAR att

1.

utbildning är av avgörande betydelse när det gäller att möta de många socioekonomiska, demografiska, miljömässiga och tekniska utmaningar som Europa och dess medborgare står inför i dag och kommer att stå inför under kommande år,

2.

effektiv investering i humankapital genom förbättrade utbildningssystem är en väsentlig del av den europeiska strategin för att skapa den höga hållbara och kunskapsbaserade tillväxt och sysselsättning som utgör kärnan i Lissabonstrategin, samtidigt som självförverkligande, social sammanhållning och aktivt medborgarskap främjas,

KONSTATERAR

1.

samtidigt som man värderar den europeiska mångfalden och de unika möjligheter som den erbjuder och fullt ut respekterar medlemsstaternas ansvar för sina utbildningssystem, att en uppdaterad strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete – utgående från de framsteg som gjordes enligt arbetsprogrammet utbildning 2010 – ytterligare kunde öka genomslagskraften hos detta samarbete och medföra fortsatt nytta och stöd för medlemsstaternas utbildningssystem fram till 2020,

2.

att utbildningen i hög grad har bidragit till uppnåendet av de långsiktiga målen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, i avvaktan på den framtida utvecklingen av denna process bör därför ansträngningarna göras för att bibehålla en utbildning som är fast förankrad i den vidare strategin, det är också väsentligt att ramen för det europeiska samarbetet förblir tillräckligt flexibel för att man ska kunna reagera på både nuvarande och framtida utmaningar, även sådana som uppstår med en nya strategi efter 2010,

NOTERAR MED INTRESSE

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En uppdaterad strategisk ram för europeiskt samarbete på utbildningsområdet  (1),

ÄR ENIGT om följande:

1.

Det huvudsakliga målet för det europeiska samarbetet under perioden fram till 2020 bör vara att stödja ytterligare utveckling av utbildningssystem i medlemsstaterna som syftar till att säkerställa

a)

självförverkligande för alla medborgare på det personliga, sociala och yrkesmässiga planet,

b)

hållbart ekonomiskt välstånd och anställbarhet samtidigt som demokratiska värden, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och interkulturell dialog främjas.

2.

Sådana syften bör betraktas i ett världsomfattande perspektiv. Medlemsstaterna erkänner vikten av öppenhet mot övriga världen, som varande en förutsättning för den globala utveckling och det globala välstånd som – genom tillhandahållande av högkvalitativa och lockande utbildnings- och forskningsmöjligheter – kommer att hjälpa Europeiska unionen att uppnå sitt mål att bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi.

3.

Det europeiska utbildningssamarbetet för perioden fram till 2020 bör upprättas inom en strategisk ram som omspänner utbildningssystemen i deras helhet mot bakgrund av det livslånga lärandet. Livslångt lärande bör rentav betraktas som en grundläggande princip för hela ramen, som är avsedd att omfatta lärande i alla sammanhang – formella, icke-formella eller informella – och på alla nivåer: från förskoleverksamhet och skolverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder.

Närmare bestämt bör ramen omfatta följande fyra strategiska mål (detaljuppgifter följer nedan):

1.

Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet.

2.

Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet.

3.

Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap.

4.

Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer.

4.

Regelbunden övervakning av framstegen mot ett fastställt mål ger viktiga bidrag till evidensbaserat beslutsfattande. De strategiska mål som anges ovan bör därför under perioden 2010–2020 åtföljas av indikatorer och av referensnivåer för genomsnittliga europeiska resultat (”europeiska riktmärken”) enligt bilaga I till detta dokument. Utifrån de befintliga riktmärkena kommer att det att bli lättare att på europeisk nivå mäta de övergripande framsteg som görs och visa på vad som har uppnåtts.

Strategiskt mål 1:   Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet

De utmaningar som skapas av demografiska förändringar och det återkommande behovet av att uppdatera och utveckla kompetens i enlighet med växlande ekonomiska och sociala förutsättningar, kräver en livslång uppläggning av lärandet samt utbildningssystem som är mer mottagliga för förändringar och öppnare mot omvärlden. Nya initiativ på området livslångt lärande kan utvecklas för att återspegla framtida utmaningar, men det krävs fortfarande ytterligare framsteg med pågående initiativ, särskilt när det gäller att genomföra samstämmiga och övergripande strategier för livslångt lärande. I synnerhet behövs det arbete med att garantera utvecklingen av nationella ramar för kvalifikationer på grundval av relevanta studieresultat och deras koppling till den europeiska ramen för kvalifikationer, inrättande av flexiblare utbildningsvägar – bl.a. bättre övergångar mellan de olika utbildnings- och yrkesutbildningssektorerna, större öppenhet gentemot icke-formellt och informellt lärande samt större överblickbarhet och ökat erkännande av studieresultat. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att främja lärandet i vuxen ålder, förbättra kvaliteten på vägledningssystemen och göra lärandet mer attraktivt generellt, inbegripet genom framtagande av nya former av lärande och användning av nya undervisnings- och inlärningstekniker.

Studerandes, lärares och lärarutbildares rörlighet, som är en väsentlig del av det livslånga lärandet och ett viktigt sätt att förbättra människors anställbarhet och anpassningsförmåga, bör gradvis utvidgas, så att studieperioder utomlands – såväl inom Europa som utanför – snarare blir regel än undantag. Då bör de principer som fastställs i den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet tillämpas. För att kunna uppnå detta kommer det att krävas förnyade ansträngningar av alla berörda parter, t.ex. när det gäller att få fram tillräcklig finansiering.

Strategiskt mål 2:   Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet

Utbildningssystem av hög kvalitet som både är effektiva och erbjuder lika möjligheter för alla är avgörande om Europa ska nå framgångar och anställbarheten ökas. Den största utmaningen består i att se till att alla tillägnar sig nyckelkompetens, samtidigt som man utvecklar den höga kompetens och den attraktivitet på alla utbildningsnivåer som ska ge Europa möjlighet att bibehålla en stark internationell position. För att uppnå detta på en hållbar grund behöver man ägna mer uppmärksamhet åt att höja nivån när det gäller grundläggande färdigheter såsom läs- och skrivkunnighet och räkneförmåga, göra matematik, naturvetenskap och teknik mer lockande och förbättra språkkunskaperna. Samtidigt är det nödvändigt att garantera undervisning av hög kvalitet, erbjuda lämplig grundläggande lärarutbildning, ständig fortbildning för lärare och utbildare och göra läraryrket till ett attraktivt yrkesval. Det är också viktigt att förbättra ledningen av och ledarskapet för utbildningsinstitut samt utarbeta effektiva kvalitetssäkringssystem. Hög kvalitet kan uppnås endast genom effektivt och hållbart utnyttjande av resurser – både offentliga och privata, beroende på vad som är lämpligt – och genom främjande av evidensbaserad politik och praxis inom utbildningen.

Strategiskt mål 3:   Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap

Utbildningspolitiken bör göra det möjligt för alla medborgare, oavsett personliga, sociala eller ekonomiska omständigheter, att tillägna sig och genom hela livet uppdatera och utveckla såväl yrkesspecifika färdigheter som den nyckelkompetens som krävs för deras anställbarhet och för att främja fortbildning, aktivt medborgarskap och interkulturell dialog. Utbildningsmässigt ogynnsamma situationer bör hanteras genom tillhandahållande av högkvalitativ förskoleverksamhet och målinriktat stöd samt främjande av inkluderande undervisning. Utbildningssystemen bör syfta till att garantera att alla elever – inbegripet personer med mindre gynnad bakgrund och med särskilda behov samt migranter – avslutar sin utbildning, även när så är lämpligt genom en andra utbildningsmöjlighet och tillhandahållande av mer individuell inlärning. Utbildningen bör främja interkulturell kompetens, demokratiska värden och respekt för grundläggande rättigheter och miljön samt bekämpa alla former av diskriminering och göra alla ungdomar rustade att interagera positivt med jämnåriga från olika bakgrunder.

Strategiskt mål 4:   Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer

Kreativitet ger inte bara upphov till självförverkligande, den utgör även en primär källa till innovation, som i sin tur erkänns som en av de centrala drivkrafterna för en hållbar ekonomisk utveckling. Kreativitet och innovation är avgörande för företagsutvecklingen och för Europas förmåga att konkurrera internationellt. Den första utmaningen består i att stimulera alla medborgare att tillägna sig övergripande nyckelkompetens, t.ex. it-färdigheter, förmågan att ”lära sig att lära”, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet. Den andra utmaningen består i att säkerställa en välfungerande kunskapstriangel bestående av utbildning, forskning och innovation. Partnerskap mellan näringslivet och olika nivåer och sektorer inom utbildning och forskning kan bidra till att säkerställa bättre fokus på de färdigheter och den kompetens som krävs på arbetsmarknaden och på främjande av innovation och företagaranda inom alla former av lärande. Bredare lärgemenskaper med medverkan av representanter för det civila samhället och andra intressenter bör främjas i syfte att skapa ett klimat som bidrar till kreativitet och till att bättre förena yrkesmässiga och sociala behov samt personligt välbefinnande.

ÄR VIDARE ENIGT om följande:

1.

När man strävar efter att uppnå de ovannämnda strategiska målen och därigenom säkerställa ett faktiskt bidrag till nationella reformer, bör nedanstående principer följas under perioden fram till 2020:

a)

Det europeiska utbildningssamarbetet bör genomföras i perspektivet av livslångt lärande och med effektivt utnyttjande av den öppna samordningsmetoden och utveckling av synergier mellan olika utbildningssektorer. Den öppna samordningsmetoden bör med fullständig respekt för medlemsstaternas ansvar för sina utbildningssystem och det europeiska utbildningssamarbetets frivilliga karaktär bygga på

de fyra strategiska mål som skisserats ovan för det europeiska samarbetet,

gemensamma referensverktyg och referensstrategier,

peer learning och utbyte av god praxis, vilket även ska omfatta spridning av resultaten,

regelbunden övervakning och rapportering,

fakta och uppgifter från alla relevanta europeiska organ (2), europeiska nätverk och internationella organisationer, (3)

fullt utnyttjande av de möjligheter som finns att tillgå genom gemenskapsprogrammen, program, särskilt på området livslångt lärande.

b)

Det europeiska utbildningssamarbetet bör vara relevant och konkret. Det bör leda till tydliga och synliga resultat, som på ett strukturerat sätt bör läggas fram, ses över och spridas med jämna mellanrum för att därigenom ligga till grund för fortlöpande utvärdering och utveckling.

c)

På utbildningsområdet utgör Köpenhamnsprocessen en viktig aspekt av det europeiska samarbetet enligt den öppna samordningsmetoden. Syftena och prioriteringarna enligt processen bör bidra till att de mål som fastställts inom denna ram kan uppnås.

d)

För att stödja medlemsstaternas strävanden att modernisera den högre utbildningen och utveckla ett europeiskt område för högre utbildning, bör man även eftersträva nära samverkan med Bolognaprocessen, särskilt när det gäller kvalitetssäkrings-, erkännande-, rörlighets- och öppenhetsinstrument.

e)

När så är relevant bör sektorsöverskridande samarbete eftersträvas mellan EU:s utbildningsinitiativ och initiativ på närliggande politikområden – särskilt sysselsättnings-, företags-, social-, ungdoms- och kulturpolitik. När det just gäller kunskapstriangeln bör särskild uppmärksamhet ägnas åt samverkan mellan utbildning, forskning och innovation samt åt komplementaritet med målen för det europeiska forskningsområdet.

f)

Välfungerande samarbete med nya, transparenta nätverksmetoder behövs, inte bara mellan de berörda EU-institutionerna utan även med alla relevanta aktörer som kan lämna ett betydande bidrag när det gäller att utarbeta, genomföra och utvärdera politiken.

g)

Den politiska dialogen med tredjeländer och samarbetet med internationella organisationer bör förstärkas, så att det kan bli en källa till nya idéer och jämförelser.

h)

I förekommande fall kan ekonomiska resurser från de europeiska strukturfonderna användas för att förbättra utbildningssystemen i enlighet med de övergripande strategiska målen och medlemsstaternas prioriteringar.

2.

För att den öppna samordningsmetoden på utbildningsområdet ska kunna bli framgångsrik, krävs dels politiska åtaganden från medlemsstaternas sida, dels effektiva arbetsmetoder på europeisk nivå. Ur detta perspektiv och för förbättrad flexibilitet bör arbetsmetoderna vid det europeiska samarbetet grunda sig på följande:

a)

Arbetscykler: Perioden fram till 2020 delas upp i en rad cykler, varvid första cykeln omfattar de tre åren 2009–2011.

b)

Prioriterade områden: För varje cykel antar rådet ett antal prioriterade områden för det europeiska samarbetet, grundade på de strategiska målen och med utgångspunkt i ett kommissionsförslag. De europeiska prioriterade områdena kommer att utformas för att möjliggöra antingen brett samarbete mellan alla medlemsstater eller närmare samarbete mellan ett mer begränsat antal medlemsstater, enligt nationella prioriteringar. De prioriterade områdena i första cykeln inom denna nya ram anges i bilaga II.

c)

Ömsesidigt lärande: Det europeiska samarbetet inom de ovannämnda prioriterade områdena kan t.ex. genomföras med hjälp av peer learning, konferenser och seminarier, forum eller expertgrupper på hög nivå, paneler, studier och analyser samt webbaserat samarbete och, i förekommande fall, med de berörda aktörernas medverkan. Alla dessa initiativ bör utgå från klara mandat, tidsplaner och förväntade resultat som ska föreslås av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna (se även punkt f nedan).

d)

Spridning av resultaten: För att förbättra synligheten och genomslagskraften på nationell och europeisk nivå kommer resultaten av samarbetet att spridas allmänt bland alla berörda aktörer och i förekommande fall diskuteras på generaldirektörs- eller ministernivå.

e)

Lägesrapporter: I slutet av varje cykel – och när det gäller den första inom den nya ramen, tidigast i början av 2012 – ska rådet och kommissionen sammanställa en gemensam rapport. I denna ska man utvärdera alla de framsteg som gjorts för att nå de mål inom denna ram under den senaste cykeln och/eller på ett visst temaområde som har fastställts av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna (se även punkt f nedan). De gemensamma rapporterna bör bygga på nationella rapporter från medlemsstaterna samt på befintlig information och statistiska uppgifter. De gemensamma rapporterna kan utvecklas så att de, i fullt samförstånd med enskilda medlemsstater, innefattar faktaanalyser av den olikartade situationen i dessa medlemsstater. De gemensamma rapporterna bör även ligga till grund för en ny serie prioriteringar som ska utarbetas för nästa cykel.

f)

Övervakning av processen: För att främja ett resultat genom den öppna samordningsmetoden samt egenansvar för metoden på både nationell och europeisk nivå, ska medlemsstaterna och kommissionen ha ett nära samarbete när det gäller att styra, driva och utvärdera processen och dess resultat.

3.

Den strategiska ramen – inklusive riktmärken och arbetsmetoder – kan komma att ses över och rådet kan göra nödvändiga anpassningar mot bakgrund av viktigare händelser i Europa, särskilt beslut om EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning efter 2010.

RÅDET UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA att

1.

med kommissionens stöd gemensamt arbeta enligt den öppna samordningsmetoden såsom anges i dessa slutsatser för att förbättra det europeiska utbildningssamarbetet under perioden fram till 2020 på grundval av de fyra strategiska målen, de ovan beskrivna principerna och arbetsmetoderna samt de prioriterade områden som man enats om för varje cykel (de prioriterade områdena för den första cykeln 2009–2011 återfinns i bilaga II),

2.

utifrån nationella prioriteringar överväga att på nationell nivå anta åtgärder som syftar till att uppnå de mål som anges i den strategiska ramen och bidra till att man gemensamt uppnår de europeiska riktmärken som anges i bilaga I, vidare överväga huruvida de kan hämta inspiration från ömsesidigt lärande på europeisk nivå när de utarbetar nationell utbildningspolitik,

UPPMANAR KOMMISSIONEN att

1.

under perioden fram till 2020 samarbeta med medlemsstaterna och stödja dem i samarbetet inom denna ram på grundval av de fyra strategiska målen, principerna och arbetsmetoderna enligt ovan samt de riktmärken och överenskomna prioriterade områden som anges i bilaga I respektive bilaga II,

2.

undersöka, särskilt genom de gemensamma lägesrapporterna, i vilken utsträckning målen i denna ram har nåtts; dessutom göra en utvärdering under 2010 av framstegen med att nå riktmärkena enligt arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”,

3.

ta fram förslag till riktmärken på området rörlighet, anställbarhet och språkinlärning i enlighet med bilaga I.

4.

Samarbeta med medlemsstaterna för att undersöka hur de nuvarande indikatorerna kan förbättras, inbegripet indikatorerna för elever som lämnar utbildningen i förtid, och att senast i slutet av 2010 lämna en rapport till rådet om i vilken utsträckning den enhetliga ram av indikatorer och referensvärden som antogs av rådet i maj 2007 (4) kan komma att anpassas så att den stämmer överens med de strategiska målen enligt den här ramen, i detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kreativitet, innovation och företagaranda.


(1)  Dok. 17535/08 + ADD 1 + ADD 2.

(2)  I synnerhet Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen.

(3)  När en hänvisning till OECD görs eller antyds i denna text, förutsätts det att alla medlemsstaters rätt att delta i den organisationen ska garanteras

(4)  Rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning (EUT C 311, 21.12.2007, s. 13–15).


BILAGA I

REFERENSNIVÅER FÖR GENOMSNITTLIGA RESULTAT I EUROPA

(”Europeiska riktmärken”)

För att kunna följa upp framstegen och identifiera olika utmaningar samt bidra till evidensbaserat beslutsfattande, bör ett antal referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa (”europeiska riktmärken”) underbygga de strategiska mål som sammanfattas i de ovanstående slutsatserna för perioden 2010–2020.

Dessa riktmärken bygger på de befintliga riktmärken (1) som antagits inom arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”. De bör endast grundas på jämförbara uppgifter och beakta att situationen i de enskilda medlemsstaterna skiljer sig åt. De bör inte ses som konkreta mål som de enskilda länderna ska ha uppnått senast 2020. Medlemsstaterna uppmanas i stället att överväga, på grundval av nationella prioriteringar och med beaktande av de växlande ekonomiska omständigheterna, hur och i vilken utsträckning de kan bidra till att de europeiska riktmärkena kan uppnås tillsammans genom nationella åtgärder.

Mot denna bakgrund har medlemsstaterna enats om följande fem riktmärken:

Vuxnas deltagande i livslångt lärande

För att öka vuxnas, särskilt de lågutbildades, deltagande i livslångt lärande:

bör i genomsnitt minst 15 % av de vuxna delta i livslångt lärande (2) senast 2020.

Personer med svaga grundläggande färdigheter

För att se till att alla kunskapsinhämtare förvärvar tillräckliga grundläggande färdigheter, särskilt i läsning, matematik och naturvetenskap:

bör andelen 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap (3) understiga 15 % senast 2020.

Personer med eftergymnasial utbildning

Med tanke på det ökande kravet på högre utbildning, samtidigt som det erkänns att yrkesutbildning är lika viktig:

bör andelen 30–34-åringar med eftergymnasial utbildning (4) vara minst 40 % senast 2020.

Elever som lämnar utbildningen i förtid

För att bidra till att ett maximalt antal kunskapsinhämtare slutför sin utbildning:

bör andelen elever som lämnar utbildningen i förtid (5) understiga 10 % senast 2020.

Förskoleverksamhet

För att öka deltagandet i förskoleverksamhet som en grund för senare goda utbildningsresultat, särskilt för barn från mindre gynnade miljöer:

bör minst 95 % av barn som har fyllt fyra år men ännu inte uppnått åldern för obligatorisk skolstart delta i förskoleverksamhet senast 2020.

Dessutom uppmanar rådet kommissionen att fortsätta arbetet på följande områden:

Rörlighet

Med tanke på det allmänt erkända mervärdet av kunskapsinhämtares rörlighet, och för att öka denna rörlighet, uppmanas kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram ett förslag för rådet om ett riktmärke på detta område, vilket inledningsvis bör inriktas på fysisk rörlighet mellan länder på området högre utbildning, beakta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter och återspegla de insatser som görs och de mål som överenskommits inom Bolognaprocessen, såsom senast betonades vid konferensen i Leuven och Louvain-la-Neuve (6). Samtidigt uppmanas kommissionen att undersöka möjligheten att utsträcka ett sådant riktmärke till att även omfatta yrkesutbildning och rörlighet för lärare.

Anställbarhet

Med tanke på vikten av att genom utbildning öka anställbarheten för att möta aktuella och framtida utmaningar på arbetsmarknaden uppmanas kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram ett förslag för rådet till ett europeiskt riktmärke på detta område.

Språkinlärning

Med tanke på vikten av att lära sig två främmande språk vid tidig ålder, vilket framhölls i slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002, uppmanas kommissionen att senast i slutet av 2012 lägga fram ett förslag för rådet till ett riktmärke på detta område, på grundval av det pågående arbetet med språkkunskaper (7).


(1)  Rådets slutsatser av den 5–6 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (Referensvärden) (dok. 8981/03).

(2)  Dvs. den andel av befolkningen i åldern 25–64 år som var i utbildning under de fyra veckorna före undersökningen (Eurostat/arbetskraftundersökningen). Den information om vuxnas deltagande i livslångt lärande som undersökningen om vuxenutbildning ger kan också vara till nytta.

(3)  Källa: OECD/PISA. (Alla medlemsstaters rätt att delta i sådant arbete bör garanteras). De relevanta indikatorerna kommer att övervakas separat.

(4)  Dvs. den andel 30–34 åringar som har fullföljt eftergymnasial utbildning (ISCED-nivåerna 5 och 6). Eurostat, UOE.

(5)  Dvs. den andel av befolkningen i åldern 18–24 år som har högst grundskoleutbildning och inte längre deltar i utbildning eller yrkesutbildning. (Eurostat/arbetskraftsundersökningen). Ansträngningar bör göras för att förbättra uppgifternas kvalitet, inbegripet genom att undersöka möjligheten att använda ytterligare datakällor.

(6)  Kommuniké från konferensen för ministrar med ansvar för högre utbildning i Leuven och Louvain-la-Neuve, Belgien, den 28–29 april 2009.

(7)  Rådets slutsatser om en europeisk indikator för språkkunskaper (EUT C 172, 25.7.2006, s. 1).


BILAGA II

PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR DET EUROPEISKA UTBILDNINGSSAMARBETET UNDER FÖRSTA CYKELN: 2009–2011

För att kunna uppnå de fyra strategiska målen inom ramen för ”Utbildning 2020”, kommer fastställandet av prioriterade områden för en viss arbetscykel att förbättra effektiviteten i det europeiska utbildningssamarbetet och återspegla de enskilda medlemsstaternas behov, särskilt med nya omständigheter och utmaningar.

De prioriterade områden som det hänvisas till i punkterna 2 b och 2 c i avsnittet ovan och som beskrivs mer ingående nedan, avspeglar behovet av att:

i)

fortsätta samarbetet på områden där viktiga utmaningar återstår,

ii)

utveckla samarbetet på områden som anses särskilt viktiga under den specifika arbetscykeln.

Medlemsstaterna kommer, i enlighet med nationella prioriteringar, att kunna välja vilket arbets- och samarbetsområde de vill delta i det gemensamma uppföljningsarbetet. Om medlemsstaterna anser att det är nödvändigt kan arbetet inom vissa prioriterade områden fortsätta under de följande arbetscyklerna.

Strategiskt mål 1:   Gör livslångt lärande och rörlighet till verklighet

 

Det fortsatta arbetet:

:

Strategier för livslångt lärande

:

Avsluta genomförandet av nationella strategier för livslångt lärande, med särskild tonvikt på validering av icke-formell och informell inlärning och handledning.

:

Den europeiska ramen för kvalifikationer

:

I enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation från april 2008 (1), koppla alla nationella kvalifikationssystem till den europeiska ramen för kvalifikationer före utgången av 2010 och främja användning av ett tillvägagångssätt som baseras på läranderesultat för standarder och kvalifikationer, bedömnings- och utvärderingsförfaranden, meritöverföring, läroplaner och kvalitetssäkring.

 

Utveckla samarbetet:

:

Utvidgning av kunskapsinhämtarnas rörlighet

:

Samarbeta för att stegvis undanröja hinder och utvidga möjligheterna för rörlighet i Europa och i världen, inom både högre utbildning och annan utbildning, inklusive nya mål och finansieringsinstrument på europeisk och nationell nivå, samtidigt som mindre gynnade personers särskilda behov beaktas.

Strategiskt mål 2:   Förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet

 

Det fortsatta arbetet:

:

Språkinlärning

:

Stärka språkundervisningen i yrkesutbildningen och vuxenundervisningen så att medborgarna kan kommunicera på två språk utöver sitt modersmål, och ge migranter möjlighet att lära sig värdlandets språk.

:

Fortbildning för lärare och utbildare

:

Fokusera på kvaliteten i grundutbildningen för nya lärare och ge dem stöd i början av karriären samt på att öka kvaliteten på de möjligheter som lärare, utbildare och annan pedagogisk personal har till fortbildning och yrkesutveckling, (t.ex. inom ledarskap eller handledning).

:

Styrning och finansiering

:

Främja moderniseringsagendan inom högre utbildning (inklusive kursplaner) och ramen för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning samt utveckla kvaliteten på undervisningen och personalen inom vuxenutbildningssektorn. Främja faktabaserad politik och praxis med särskild vikt vid att lägga fram argument för att offentliga och, i förekommande fall, privata investeringar ger hållbara resultat.

 

Utveckla samarbetet:

:

Grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap

:

Undersöka och sprida befintlig god praxis och forskningsresultat om skolelevernas läsfärdigheter och dra slutsatser om olika sätt att förbättra läs- och skrivfärdigheterna i hela EU. Intensifiera befintligt samarbete för att öka antalet studerande på högre utbildningsnivåer som läser matematik och naturvetenskap och stärka undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. Det krävs konkreta åtgärder för att förbättra nivån på grundläggande färdigheter, även för vuxna.

:

Ny kompetens för nya arbetstillfällen

:

Säkerställa att bedömningen av framtidens färdighetskrav och anpassningen till arbetsmarknadens behov på lämpligt sätt integreras i planeringen av insatser på utbildningsområdet.

Strategiskt mål 3:   Främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap

 

Det fortsatta arbetet:

:

Elever som lämnar utbildningen i förtid

:

Stärka de förebyggande åtgärderna, etablera ett närmare samarbete mellan de allmänna och yrkesinriktade utbildningarna samt undanröj hinder för elever som har slutat skolan i förtid när det gäller att komma tillbaka till utbildningssystemet.

 

Utveckla samarbetet:

:

Förskoleutbildning

:

Främja lika tillgång för alla samt öka förskoleutbildningens kvalitet och förbättra stödet till lärarna.

:

Migranter

:

Utveckla ömsesidigt lärande i fråga om bästa praxis för hur utbildningen för kunskapsinhämtare med invandrarbakgrund ska se ut.

:

Kunskapsinhämtare med särskilda behov

:

Främja inkluderande undervisning och individuell inlärning genom att ge stöd i rätt tid, tidigt identifiera särskilda behov och tillhandahålla väl samordnade tjänster. Integrera särskilda tjänster i det allmänna utbildningssystemet och se till att det finns möjligheter till vidareutbildning inom allmän och yrkesinriktad utbildning.

Strategiskt mål 4:   Öka innovationsförmågan och kreativiteten, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer

 

Det fortsatta arbetet:

:

Övergripande nyckelkompetenser

:

Ta större hänsyn till de övergripande nyckelkompetenserna i läroplaner, bedömning och kvalifikationer, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation från december 2006 (2).

 

Utveckla samarbetet:

:

Innovationsvänliga institutioner

:

Främja kreativitet och innovationsförmåga genom att utveckla särskilda undervisnings- och inlärningsmetoder (bl.a. användning av nya IKT-verktyg och lärarutbildning).

:

Partnerskap

:

Utveckla partnerskap mellan utbildningsinstitutioner och näringsliv, forskningsinstitut, kulturaktörer och kreativa branscher samt verka för en välfungerande kunskapstriangel.


(1)  EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.

(2)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.


Top