16.9.2016

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/53

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/1628

av den 14 september 2016

om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av direktiv 97/68/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Därför fastställdes bestämmelser för att minska luftföroreningarna från motorer för installation i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG (3). Ansträngningarna för att utveckla och driva unionens inre marknad bör fortsätta.

(2)	Den inre marknaden bör vara grundad på öppna, enkla och konsekventa regler som skapar rättssäkerhet och klarhet, vilket är till nytta för såväl företag som konsumenter.

(3)

En ny regleringsmodell har införts vad gäller typgodkännande på unionsnivå av motorer, i syfte att förenkla och påskynda antagandet av lagstiftning på detta område. Modellen innebär att lagstiftaren fastställer grundläggande regler och principer och att kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter med närmare tekniska föreskrifter. Beträffande materiella krav bör det därför i denna förordning endast föreskrivas grundläggande bestämmelser om utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar och typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, och kommissionen bör ges befogenhet att fastställa de tekniska specifikationerna i delegerade akter och genomförandeakter.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 (4) inrättades ett regelverk för godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon. Med hänsyn till likheterna mellan områdena och de goda erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EU) nr 167/2013 bör flera av de rättigheter och skyldigheter som infördes genom den förordningen övervägas för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Det är dock nödvändigt att införa en separat uppsättning bestämmelser för att fullt ut ta hänsyn till de särskilda krav som gäller motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg.

(5)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG (5) fastställs grundläggande hälso- och säkerhetskrav när det gäller konstruktion och tillverkning för att öka säkerheten för maskiner som släpps ut på marknaden. I det direktivet fastställs dock inga krav avseende utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Vissa särskilda skyldigheter för tillverkare av sådana mobila maskiner bör därför fastställas för att säkerställa att installationen av motorer i sådana maskiner görs på ett sätt som inte negativt påverkar motorns prestanda vad gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar. Vissa skyldigheter avseende aspekter på utsläppsgränserna för gas- och partikelformiga föroreningar från motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg är också nödvändiga för att säkerställa att utsläppsgränserna för motorer i denna förordning är effektiva.

(6)

Denna förordning bör innehålla materiella krav på utsläppsgränser och förfaranden för EU-typgodkännande av motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. De relevanta kraven i denna förordning bygger i huvudsak på resultaten av den konsekvensbedömning av den 20 november 2013 som utfördes av kommissionen, i vilken de olika alternativen analyserades genom en förteckning över potentiella ekonomiska, miljömässiga, säkerhetsrelaterade, samhälleliga och hälsoeffektrelaterade fördelar och nackdelar. Både kvalitativa och kvantitativa aspekter ingick i den analysen.

(7)

För att säkerställa den inre marknadens goda funktion bör det genom denna förordning införas harmoniserade bestämmelser för EU-typgodkännande av motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Därför bör det fastställas nya utsläppsgränser, som bör tillämpas såväl på motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som på jordbruks- och skogsbruksmaskiner, som ska återspegla den tekniska utvecklingen och säkerställa att utsläppsgränserna är förenliga med unionens politik inom sektorn för transporter på väg. De nya utsläppsgränserna bör fastställas för att unionens mål för luftkvalitet ska kunna uppfyllas och för att minska utsläppen från mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och från jordbruks- och skogsbruksfordon, så att den andel av utsläppen som kommer från de mobila maskinerna i fråga står i bättre proportion till utsläppen från vägfordon. Unionslagstiftningens räckvidd inom detta område bör följaktligen utvidgas för att förbättra harmoniseringen av marknaden på unionsnivå och på internationell nivå och minimera risken för snedvridning på marknaden och negativa hälsoeffekter.

(8)

Utöver att utvidga unionslagstiftningen på marknadsharmoniseringsområdet och samtidigt minska risken för snedvridning av marknaden, syftar denna förordning till att förenkla den nuvarande rättsliga ramen, bland annat genom att det föreskrivs åtgärder för att förenkla de administrativa förfarandena, och till att förbättra de allmänna förutsättningarna för att säkerställa efterlevnaden av sådan lagstiftning, särskilt genom en förstärkning av reglerna för marknadskontroll.

(9)

I kommissionens vitbok av den 28 mars 2011, Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, betonas den särskilda roll som transporter på järnväg och inre vattenvägar har när det gäller att uppnå klimatpolitiska mål. Med hänsyn till att framstegen med avseende på dessa transportslag kommer till korta vid jämförelse med framstegen inom andra sektorer i fråga om förbättring av luftkvalitet bör kommissionen och medlemsstaternas myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden tillhandahålla olika sätt att stödja utsläppsteknisk innovation så att den fortsatta ökningen av omläggning av godstransporter till järnväg och inre vattenvägar även går hand i hand med en förbättring av luftkvaliteten i Europa.

(10)	Kraven på motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg bör följa de principer som fastställs i kommissionens meddelande Handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning av den 5 juni 2002.

(11)

I det sjunde allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU (6), framhålls att unionen enats om att nå en nivå på luftkvaliteten som inte innebär några signifikanta negativa effekter på, och risker för, människors hälsa och miljön. I unionslagstiftningen har det fastställts lämpliga utsläppsgränser för luftkvaliteten för skydd av människors hälsa, särskilt när det gäller känsliga individer, samt för nationella utsläppstak (7). Efter kommissionens meddelande av den 4 maj 2001, genom vilket programmet för ren luft i Europa inrättades, antog kommissionen den 21 september 2005 ytterligare ett meddelande, Tematisk strategi för luftförorening. En av slutsatserna i den tematiska strategin är att utsläppen från transportsektorn (luft-, sjö- och landtransport), hushållen och energi-, jordbruks- och industrisektorerna måste minskas ytterligare för att unionens mål för luftkvalitet ska kunna uppnås. I det sammanhanget bör uppgiften att minska utsläppen från motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg utföras som ett led i en övergripande strategi. De nya utsläppsgränserna, som betecknas Steg V, är en av åtgärderna för att minska de nuvarande utsläppen under drift av luftföroreningar, som partikelformiga föroreningar och ozonbildande ämnen som kväveoxider (NOx) och kolväten.

(12)

Den 12 juni 2012 ändrade Världshälsoorganisationen, genom Internationella centret för cancerforskning, klassificeringen av avgasutsläpp från dieselmotorer till cancerframkallande för människor (grupp 1) på grundval av tillräckliga belägg för att exponering är associerad med en ökad risk för lungcancer.

(13)

För att kunna förbättra luftkvaliteten i unionen och för att unionen ska kunna uppnå sina mål vad gäller skydd av luften på ett hållbart sätt fram till 2020 och därefter krävs fortsatta ansträngningar för att minska utsläppen från olika typer av motorer. Tillverkarna bör därför i förväg ges tydliga och utförliga besked om framtida utsläppsgränser och få en lämplig tidsram för efterlevande av dessa gränser och för utveckling av nödvändig ny teknik.

(14)

När utsläppsgränserna fastställs är det viktigt att beakta konsekvenserna för marknadernas och tillverkarnas konkurrenskraft, de direkta och indirekta kostnader som uppstår för företagen samt de vinster som genereras genom främjad innovation, förbättrad luftkvalitet, lägre hälso- och sjukvårdskostnader och ökad förväntad livslängd.

(15)

Att minska utsläppen från motorer på ett hållbart sätt kräver en fortlöpande ökning av det direkta samarbetet mellan tillverkare och företag med anknytning till dem, å ena sidan, och väletablerade vetenskapliga forskningsinstitutioner, å andra sidan. Sådant samarbete spelar en betydande roll i utvecklingen av nya produkter och tekniker som bidrar positivt till förbättringen av luftkvaliteten.

(16)

Utsläpp från motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg står för en väsentlig del av de utsläpp av vissa skadliga luftföroreningar som orsakas av människan. Motorer som står för en avsevärd andel av luftföroreningarna genom NOx och partikelformiga ämnen bör omfattas av de nya utsläppsgränserna.

(17)

För att säkerställa ett så gott skydd som möjligt för arbetstagare i närheten av maskiner och för att hålla den kumulativa exponeringen av personer som arbetar i närheten av flera olika mobila maskiner och typer av utrustning så låg som möjligt bör teknik som för närvarande finns tillgänglig användas för att minska utsläppen.

(18)

Kommissionen bör följa utvecklingen när det gäller utsläpp som hittills inte omfattas av lagstiftning och som uppkommer till följd av ökande användning av nya bränsleblandningar, motortekniker och utsläppsbegränsande system. Vid behov bör kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att reglera sådana utsläpp.

(19)	Det är nödvändigt att främja införande av alternativbränslemotorer, som kan ha låga utsläpp av NOx och partikelformiga föroreningar. Gränsvärdena för utsläppen av totala kolväten bör därför anpassas så att hänsyn tas till utsläppen av icke-metankolväten och metan.

(20)

Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att i överensstämmelse med fördragen fastställa krav som de anser vara nödvändiga för att säkerställa att allmänheten och arbetstagare är skyddade vid användning av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som avses i detta direktiv, under förutsättning att kraven inte påverkar utsläppandet på marknaden av motorer för sådana maskiner.

(21)

För att säkerställa att utsläppen av ultrafina partikelformiga föroreningar (med en storlek på högst 0,1 μm) regleras bör kommissionen ges befogenhet att införa en metod vad gäller utsläpp av partikelformiga föroreningar som grundar sig på antal partiklar, som ett komplement till den nuvarande metoden som grundar sig på massa. Den antalsbaserade metoden bör bygga på resultaten från det program för partikelmätning som genomförs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) och bör vara förenlig med de befintliga ambitiösa miljömålen.

(22)	För att uppnå dessa miljömål är det lämpligt att de gränsvärden för partikelantal som fastställs i denna förordning troligen kommer att avspegla de högsta prestandanivåer som för närvarande kan uppnås med partikelfilter genom användning av bästa tillgängliga teknik.

(23)

Med tanke på de långa livslängderna för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg är det lämpligt att överväga att anpassa de motorer som redan används. Sådan anpassning bör i synnerhet användas i tätbefolkade stadsområden som ett sätt att hjälpa medlemsstater att uppfylla unionens lagstiftning om luftkvalitet. För att säkerställa en jämförbar och ambitiös grad av anpassning bör medlemsstaterna beakta principerna i Uneces föreskrift nr 132.

(24)

Där så är lämpligt bör man försöka finna synergier mellan minskningen av utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och de utsläppsgränsvärden som tillämpas för tunga fordon, om den teknik som används i båda fallen är sammanlänkad. En sådan åtgärd skulle kunna öka stordriftsfördelarna och förbättra luftkvaliteten.

(25)	Kommissionen bör anta globalt harmoniserade provcykler i de provningsförfaranden som utgör grunden för lagstiftningen om EU-typgodkännande med avseende på utsläpp. Dessutom bör man överväga att använda bärbara system för utsläppsmätning för att övervaka de faktiska utsläppen under drift.

(26)

För att ta itu med de faktiska utsläppen under drift och för att förbereda förfarandet för kontroll av överensstämmelse av motorer i drift bör provningsmetoder för att övervaka efterlevnaden av kraven på utsläppsprestanda baserade på användning av ombordsystem för utsläppsmätning införas inom en lämplig tidsram.

(27)

Ett väl fungerande efterbehandlingssystem av avgaser, särskilt i fråga om NOx, är avgörande för att fastställda gränsvärden för utsläpp av föroreningar ska kunna iakttas. Åtgärder bör i detta sammanhang införas i syfte att säkerställa att system för efterbehandling av avgaser där ett förbrukningsbart eller icke återvinningsbart reagens används fungerar korrekt.

(28)

Bärbara brandbekämpningspumpar är nödvändiga i vissa nödsituationer där vatten via vattenledningar inte är tillgängligt. Installationen av system för efterbehandling av avgaser i motorer för sådana maskiner skulle emellertid öka deras vikt och drifttemperaturer i sådan utsträckning att det skulle bli farligt för operatören och omöjligt att bära dem i handen. Bärbara brandbekämpningspumpar bör således inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning.

(29)

Modifikationer av motorer, såsom inaktivering av deras system för efterbehandling av avgaser eller ökning av deras effekt, kan få allvarliga konsekvenser för motorns utsläppsresultat och beständighet. Juridiska personer som utför sådana modifikationer bör därför ha ansvaret för att säkerställa att de tillämpliga utsläppsgränserna iakttas.

(30)

Motorer som omfattas av och är förenliga med de nya bestämmelserna om utsläppsgränser och förfaranden för EU-typgodkännande i denna förordning bör få släppas ut på marknaden i medlemsstaterna. Sådana motorer bör inte omfattas av några andra nationella utsläppskrav vad avser deras utsläppande på marknaden. Detta bör inte påverka medlemsstaternas rätt att främja eller begränsa användning av motorer som redan har släppts ut på marknaden, under förutsättning att de kriterier som tillämpas inte är diskriminerande och är objektivt motiverade. Medlemsstater som beviljar EU-typgodkännanden bör vidta kontrollåtgärder för att säkerställa att motorer som producerats inom ramen för förfaranden för EU-typgodkännande kan identifieras.

(31)	Motorer avsedda för export och för användning av försvarsmakten bör inte omfattas av de utsläppsgränser som fastställs i denna förordning. Dock bör märkning i vissa fall krävas för att sådana motorer ska kunna särskiljas från motorer som omfattas av utsläppsgränserna.

(32)

För att beakta begränsningar av logistiska skäl och möjliggöra ett just-in-time-produktionsflöde samt undvika onödiga kostnader och administrativ börda bör en tillverkare, med samtycke från tillverkaren av originalutrustning (nedan kallad utrustningstillverkaren), få leverera en motor separat från dess system för efterbehandling av avgaser.

(33)

Vissa mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg används under extrema villkor som medför risk för liv eller hälsa, eller omfattas av mycket hårda tekniska krav. Mot bakgrund av dessa särskilda omständigheter samt det relativt låga antal motorer för sådana mobila maskiner bör särskilda undantag från kraven i denna förordning avseende utsläppsgränser införas för motorer som ska användas i potentiellt explosiva atmosfärer och i fordon som sjösätter livbåtar.

(34)

För att möjliggöra tillverkares fältprovningsverksamhet, som utgör en naturlig del av motorutvecklingsprocessen, bör det vara tillåtet att tillfälligt släppa ut motorer som inte har EU-typgodkänts i det skedet på marknaden. Undantag som möjliggör tillfälligt utsläppande på marknaden av motorer för fältprovning av prototyper bör också vara tillåtna.

(35)

För att ta hänsyn till långsiktiga projekt inom järnvägssektorn som kräver omfattande investeringar bör ett undantag införas, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (8), för motorer som ingår i projekt som inleddes före denna förordnings tillämpningsdatum och som är långt framskridna.

(36)

Det är viktigt att inte hindra teknisk innovation som rör utsläppsprestanda för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg genom krav som för närvarande inte uppställs i befintliga administrativa förfaranden för typgodkännande. Det är därför nödvändigt att föreskriva vissa undantag och bestämmelser för motorer som innehåller ny teknik eller bygger på nya principer.

(37)

Utrustningstillverkare som tillverkar ett begränsat antal enheter per år står inför svåra utmaningar när de ska omkonstruera sina maskiner inom den normala övergångsperioden. Dessa tillverkare är vanligtvis små och medelstora företag som har begränsad ingenjörskapacitet och ofta skaffar sig information om motorer enligt framtida steg senare än andra utrustningstillverkare. Detta är särskilt fallet för tillverkare av jordbruksmaskiner som producerar ett begränsat antal enheter per år och som skulle ställas inför en stor strukturell utmaning när de övergår till utsläppsgränser enligt Steg V. Det är därför nödvändigt att föreskriva särskilda regler för sådana fall.

(38)

Det bör vara tillåtet att släppa ut motorer avsedda att ersätta motorer som redan är installerade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg på marknaden när dessa uppfyller mindre stränga utsläppskrav än de som anges i denna förordning, i syfte att göra det möjligt för tillverkare att uppfylla sina garantiskyldigheter och säkerställa tillräcklig tillgång till sådana motorer på marknaden.

(39)

Enligt aktuella uppskattningar kommer ett antal lokomotiv för bredspår behöva ersättas mellan 2016 och 2025. Lokomotiv med högeffektsmotorer som är lämpliga för 1 520 mm:s-järnvägsnätet är inte tillgängliga på unionsmarknaden. Speciallösningar skulle öka kostnaden för de nya lokomotiven betydligt och avskräcka järnvägsoperatörer från att förnya sina lokomotivparker. Under förfarandena för EU-typgodkännande bör 1 520 mm:s-järnvägsnätets tekniska och ekonomiska begränsningar beaktas. För att underlätta och snabba på miljöanpassningen av järnvägssektorn i berörda medlemsstater och främja användningen av den bästa teknik som för närvarande är tillgänglig på marknaden, bör ett tillfälligt undantag från vissa krav beviljas för dessa lokomotiv på järnvägsnätet. Ett sådant undantag skulle kunna möjliggöra en minskning av järnvägstrafikens miljöpåverkan.

(40)

Bomullsproduktion inom unionen är begränsad till ett mycket litet antal medlemsstater. På grund av de höga kostnaderna för nya maskiner för bomullsskörd och för att undvika att lägga ytterligare en ekonomisk börda på sektorn för bomullsproduktion, vilket skulle utgöra ett utökat hot mot dess ekonomiska bärkraft, bör operatörer beviljas tillgång till ett brett urval av begagnade maskiner för bomullsskörd. Därför bör medlemsstater ha möjlighet att under en begränsad tidsperiod tillämpa nationell rätt på motorer som installerats i sådana maskiner.

(41)	När det gäller marknadskontroll bör det i denna förordning fastställas skyldigheter för nationella myndigheter som är mer specifika än motsvarande skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (9).

(42)

För att säkerställa att förfarandet för kontroll av produktionsöverensstämmelse, som är en av hörnstenarna i EU:s system för typgodkännande, har genomförts korrekt och fungerar korrekt, bör tillverkare kontrolleras regelbundet av den utsedda behöriga myndigheten eller av en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utses för detta ändamål.

(43)

Unionen är avtalspart i Unece-överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (Reviderad överenskommelse av år 1958). Följaktligen bör godkännanden som beviljats enligt Uneces föreskrifter och ändringar av dem som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till med tillämpning av rådets beslut 97/836/EG (10) erkännas som likvärdiga med de EU-typgodkännanden som beviljas enligt denna förordning. För att säkerställa samstämmighet och överensstämmelse mellan unionslagstiftning och Unece-lagstiftning bör kommissionen följaktligen ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa vilka av Uneces föreskrifter som ska tillämpas på EU-typgodkännanden.

(44)

För att komplettera denna förordning med närmare tekniska bestämmelser bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i fråga om övervakning av utsläppsprestanda vid drift, tekniska provnings- och mätförfaranden, produktionsöverensstämmelse, separat leverans av system för efterbehandling av motoravgaser, motorer för fältprovning, motorer för användning i explosiv atmosfär, likvärdighet hos EU-typgodkännanden för motorer, information för utrustningstillverkare och slutanvändare, samt krav på och bedömning av tekniska tjänster. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelserna av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet få alla dokument samtidigt som medlemsstaternas experter och deras experter ska systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelser av delegerade akter.

(45)	För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(46)	Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdelser av denna förordning och säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(47)

För att ta hänsyn till den pågående tekniska utvecklingen och de senaste rönen inom forskning och innovation bör möjligheterna till ytterligare utsläppsminskningar hos motorer som är installerade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg identifieras. Dessa bedömningar bör inriktas på de motorkategorier som för första gången omfattas av denna förordnings tillämpningsområde och på dem vars utsläppsgränsvärden förblir oförändrade enligt denna förordning.

(48)

De särskilda gränsvärden, provningsförfaranden och krav i fråga om utsläpp av föroreningar som anges i denna förordning bör också tillämpas på motorer för jordbruks- och skogsbrukstraktorer som omfattas av förordning (EU) nr 167/2013. Med hänsyn till den kombinerade effekten av senareläggandet i Steg IV för jordbrukstraktorer i kategorierna T2, T4.1 och C2 och tillämpningsdatumen i Steg V, skulle Steg IV, vad gäller effektintervallet 56–130 kW, ha mycket kort varaktighet. För att undvika ineffektivitet och en onödig börda bör det obligatoriska datumet för EU-typgodkännandet i Steg IV skjutas upp med ett år och flexibiliteten utökas i lämplig omfattning. Dessutom bör de övergångsklausuler som fastställs i denna förordning avseende tillämpningskraven i Steg V också tillämpas på motorer i Steg III B. Förordning (EU) nr 167/2013 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/96 (13) bör därför ändras i enlighet med detta.

(49)

För att skapa klarhet, förutsebarhet och överskådlighet och för förenklings skull, samt för att minska bördan för tillverkarna av motorer och mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, bör denna förordning endast innehålla ett begränsat antal genomförandestadier för införandet av nya utsläppsnivåer och förfaranden för EU-typgodkännande. Kraven måste fastställas i god tid för att tillverkarna ska hinna utveckla, prova och genomföra tekniska lösningar för motorer som serietillverkas och för att tillverkare och godkännandemyndigheter ska hinna införa de administrativa system som krävs.

(50)

Direktiv 97/68/EG har ändrats väsentligt flera gånger. För att skapa klarhet, förutsebarhet, överskådlighet och för förenklings skull bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning och ett begränsat antal delegerade akter och genomförandeakter. Antagandet av en förordning säkerställer att dess bestämmelser blir direkt tillämpliga, särskilt på tillverkare, godkännandemyndigheter och tekniska tjänster, och att de kan ändras mycket snabbare och effektivare och följa den tekniska utvecklingen bättre.

(51)

Direktiv 97/68/EG bör därför upphöra att gälla med verkan från och med ett datum som ger industrin tillräckligt med tid för att anpassa sig till denna förordning och till de tekniska specifikationer och administrativa bestämmelser som fastställs i de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förordning.

(52)

Direktiv 97/68/EG föreskriver inte något undantag för motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som ska användas i potentiellt explosiva atmosfärer. För att ta hänsyn till de stränga tekniska krav som är nödvändiga för den operativa säkerheten för sådana motorer, bör direktiv 97/68/EG ändras för att möjliggöra tillämpning av undantag för sådana motorer tills det direktivet upphör att gälla.

(53)

Utbytet av uppgifter och information om EU-typgodkännanden behöver förbättras så att denna förordning kan tillämpas snabbt och effektivt. Därför bör de nationella myndigheterna åläggas att effektivt samarbeta med varandra och med kommissionen och utbyta uppgifter och information rörande EU-typgodkännanden genom informationssystemet för den inre marknaden (nedan kallat IMI) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 (14). För att förenkla genomförandet av denna förordning bör en IMI-modul som är särskilt anpassad för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg upprättas. Det bör också vara möjligt för tillverkare och tekniska tjänster att använda IMI för utbyte av uppgifter och information om motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg.

(54)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa harmoniserade bestämmelser om administrativa och tekniska krav för utsläppsgränser och förfaranden för EU-typgodkännande av motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning fastställs, med avseende på alla de motorer som avses i artikel 2.1, utsläppsgränser för gas- och partikelformiga föroreningar samt administrativa och tekniska krav i samband med EU-typgodkännande.

I denna förordning fastställs också vissa skyldigheter vad gäller mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i vilka en motor som avses i artikel 2.1 håller på att installeras eller har installerats, vad gäller utsläppsgränserna för gas- och partikelformiga föroreningar från sådana motorer.

2.   I denna förordning fastställs också kraven för marknadskontroll av motorer som avses i artikel 2.1 vilka är installerade i eller är avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och vilka omfattas av krav på EU-typgodkännande.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning är tillämplig på alla motorer som omfattas av de kategorier som anges i artikel 4.1 som är installerade i eller avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och, såvitt avser utsläppsgränserna för gas- och partikelformiga föroreningar från sådana motorer, på sådana mobila maskiner.

2.   Denna förordning är inte tillämplig på motorer för

a)	framdrivning av fordon enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (15),

b)	framdrivning av jordbruks- och skogsbrukstraktorer enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) nr 167/2013,

c)	framdrivning av fordon enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 (16),

d)	stationära maskiner,

e)	havsgående fartyg som måste ha ett giltigt sjöfarts- eller säkerhetsintyg,

f)	farkoster enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 (17) som inte omfattas av dess tillämpningsområde,

g)	framdrivning av, eller som fungerar som hjälpmotorer till, fartyg i inlandssjöfart med en nettoeffekt på mindre än 19 kW,

h)	vattenfarkoster enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU (18),

i)	luftfartyg enligt definitionen i artikel 2 a i kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 (19),

j)	fritidsfordon, med undantag för snöskotrar, terränghjulingar och terrängvagnar,

k)	fordon och maskiner som uteslutande används eller är avsedda att uteslutande användas i tävlingar,

l)	sådana bärbara brandbekämpningspumpar som definieras i, och omfattas av, Europastandarden om bärbara brandbekämpningspumpar (20),

m)	modeller i minskad skala eller kopior i minskad skala av fordon eller maskiner som tillverkas i mindre skala än originalet för att användas för fritidsändamål och som har en nettoeffekt på mindre än 19 kW.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg : en mobil maskin, en transportabel utrustning eller ett fordon med eller utan karosseri eller hjul som inte är avsedd att användas för transporter på väg av personer eller gods; begreppet omfattar även maskiner som är installerade på chassit på fordon som är avsedda att användas för transporter på väg av personer eller gods,

2.    EU-typgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en motortyp eller motorfamilj uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i denna förordning,

3.    gasformiga föroreningar : följande föroreningar i gasform som avges från en motor: koloxid (CO), totala kolväten (HC) och kväveoxider (NOx); med NOx avses härmed kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt i NO2-ekvivalenter,

4.    partikelformiga ämnen eller PM : massan av det material i gasen som avges från en motor som samlats på ett specificerat filter efter det att gasen har spätts ut med ren filtrerad luft, så att temperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

5.    partikelantal eller PN : antalet fasta partiklar som avges från en motor med en diameter på mer än 23 nm,

6.    partikelformiga föroreningar : ämnen som avges från en motor och mäts som PM eller PN,

7.    förbränningsmotor eller motor : en annan energiomvandlare än en gasturbin som konstruerats för att omvandla kemisk energi (input) till mekanisk energi (output) med en inre förbränningsprocess; den inkluderar, om sådana installerats, det utsläppsbegränsande systemet och kommunikationsgränssnittet (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet(er) och andra eventuella styrenheter för drivlina eller mobil maskin som krävs för att följa kapitlen II och III,

8.    motortyp : en grupp motorer som inte skiljer sig åt med avseende på väsentliga motoregenskaper,

9.    motorfamilj : en tillverkares gruppering av motortyper vilka genom sin konstruktion har likartade egenskaper vad gäller avgasutsläpp och som iakttar gällande utsläppsgränsvärden,

10.    huvudmotor : motortyp utvald ur en motorfamilj enligt sådana kriterier att dess utsläppsegenskaper blir representativa för hela motorfamiljen,

11.    utbytesmotor : en motor som

a)	uteslutande används i syfte att ersätta en motor som redan har släppts ut på marknaden och som är installerad i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, och

b)	uppfyller ett utsläppssteg som är lägre än det som är tillämpligt den dag då motorn byts ut,

12.    motor i drift : en motor som drivs i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, under normalt driftsmönster, normala förhållanden och normal nyttolast, och som används för att utföra de provningar för övervakning av utsläpp som avses i artikel 19,

13.    motor med kompressionständning : motor som fungerar enligt kompressionständningsprincipen,

14.    motor med gnisttändning : motor som fungerar enligt gnisttändningsprincipen,

15.    handhållen motor med gnisttändning : motor med gnisttändning som har en referenseffekt på mindre än 19 kW och som används i utrustning som uppfyller minst ett av följande villkor:

a)	Den bärs av operatören under hela det arbete som utrustningen är avsedd för.

b)	Den kan manövreras i flera olika positioner, till exempel upp och ned eller sidledes, för att det arbete som utrustningen är avsedd för ska kunna genomföras.

c)

Dess torrvikt, inklusive motorn, understiger 20 kg och den uppfyller minst ett av följande villkor: i) Operatören stödjer utrustningen fysiskt eller, alternativt, bär den under hela det arbete som utrustningen är avsedd för. ii) Operatören stödjer utrustningen fysiskt eller styr dess riktning under hela det arbete som utrustningen är avsedd för. iii) Motorn används i en generator eller en pump.

16.    flytande bränsle : ett bränsle som är flytande under normala omgivande förhållanden (298 K, totalt omgivande tryck 101,3 kPa),

17.    gasformigt bränsle : ett bränsle som är helt gasformigt under normala omgivande förhållanden (298 K, totalt omgivande tryck 101,3 kPa),

18.    dubbelbränslemotor : en motor som har konstruerats för att drivas med ett flytande bränsle och ett gasformigt bränsle samtidigt, där båda bränslena doseras separat och den mängd som används av det ena bränslet i förhållande till den mängd som används av det andra kan variera beroende på drift,

19.    enbränslemotor : en motor som inte är en dubbelbränslemotor,

20.    GER (gasenergikvot) : i fråga om dubbelbränslemotorer, kvoten mellan det gasformiga bränslets energiinnehåll och energiinnehållet i båda bränslena; i fråga om enbränslemotorer definieras GER som antingen 1 eller 0 beroende på bränsletyp,

21.    motor med konstant varvtal : en motor vars EU-typgodkännande är begränsat till drift med konstant varvtal, varvid utesluts motorer vars reglerfunktion för konstant varvtal har tagits bort eller stängts av; den får ha ett tomgångsvarvtal som kan användas vid start eller avstängning och den får vara utrustad med en regulator som kan ställas in på ett annat varvtal när motorn inte är i drift,

22.    motor med varierande varvtal : en motor som inte är en motor med konstant varvtal,

23.    drift med konstant varvtal : motordrift med en regulator som automatiskt reglerar motorns varvtal för konstant varvtal, även vid ändrad belastning,

24.    hjälpmotor : en motor som är installerad eller avsedd att installeras i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg och som inte direkt eller indirekt ger framdrivning,

25.    nettoeffekt : den motoreffekt i kW som erhålls i provbänk vid vevaxelns ände eller motsvarande, mätt i enlighet med den metod för mätning av effekten hos förbränningsmotorer som anges i Uneces föreskrift nr 120 vid användning av ett sådant referensbränsle eller en sådan bränslekombination som anges i artikel 25.2,

26.    referenseffekt : den nettoeffekt som används för att fastställa de tillämpliga utsläppsgränsvärdena för motorn,

27.    nominell nettoeffekt : motorns nettoeffekt i kW vid nominellt varvtal enligt uppgift från tillverkaren av en motor,

28.    maximal nettoeffekt : det högsta värdet för nettoeffekten för den nominella effektkurvan vid full belastning för motortypen,

29.    nominellt varvtal : det högsta varvtal vid full belastning som en motors regulator tillåter enligt tillverkarens konstruktion eller, om ingen regulator finns, det varvtal vid vilket motorn ger maximal nettoeffekt enligt uppgift från tillverkaren,

30.    tillverkningsdatum för motorn : det datum, uttryckt som månad och år, när motorn går igenom den sista kontrollen efter det att den lämnat produktionsbanan och är klar att levereras eller att ställas i lager,

31.    övergångsperiod : de första 24 månaderna som följer på de datum för utsläppande på marknaden av motorer enligt Steg V som anges i bilaga III,

32.    övergångsmotor : en motor vars motorproduktionsdatum är tidigare än det datum för utsläppande på marknaden av motorer enligt Steg V som anges i bilaga III och som

a)	iakttar de senast tillämpliga utsläppsgränser som anges i den relevanta lagstiftning som var tillämplig den 5 oktober 2016, eller

b)	faller inom ett effektområde eller används i, eller är avsedd att användas i, en anordning som inte var föremål för utsläppsgränser och typgodkännande på unionsnivå den 5 oktober 2016,

33.    produktionsdatum för mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg : den månad och det år som anges i maskinens obligatoriska märkning eller, om obligatorisk märkning saknas, den månad och det år då maskinen går igenom den sista kontrollen efter det att den lämnat produktionsbanan,

34.    fartyg i inlandssjöfart : en farkost som omfattas av direktiv (EU) 2016/1629,

35.    generatoraggregat : en oberoende mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, vilken inte är en del av en drivlina och vilken i första hand är avsedd att producera el,

36.    stationär maskin : en maskin som är avsedd att installeras permanent på en plats vid sin första användning och som inte är avsedd att flyttas, på väg eller på annat sätt, utom under sändning från tillverkningsplatsen till platsen för den första installationen,

37.    permanent installerad : det att motorn är fäst med bultar eller på annat sätt effektivt fixerad mot ett fundament eller annan begränsning i syfte att den inte ska kunna avlägsnas utan verktyg eller utrustning, för drift på en enda plats i en byggnad, struktur, anläggning eller installation,

38.    snöskoter : en motoriserad maskin som är avsedd att användas i körning i terräng, främst på snö, och som drivs med band som är i kontakt med snö, styrs genom en med eller medar som är i kontakt med snö och har en högsta vikt i olastat och körklart skick på 454 kg (inbegripet standardutrustning, kylmedel, smörjmedel, bränsle och verktyg, men exklusive valfria tillbehör och föraren),

39.    terränghjuling : ett motoriserat motordrivet fordon som främst är avsett för körning på obelagda ytor på minst fyra hjul med lågtrycksdäck och som är försett med ett säte avsett för enbart en förare att sitta gränsle över, eller ett säte konstruerat för föraren att sitta gränsle över samt ett säte för högst en passagerare, samt styrstång,

40.    terrängvagn : ett motoriserat, förarstyrt, oledat fordon som främst är avsett för körning på obelagda ytor på minst fyra hjul, med en högsta vikt i olastat och körklart skick på 300 kg (inbegripet standardutrustning, kylmedel, smörjmedel, bränsle och verktyg, men exklusive valfria tillbehör och föraren) och en högsta konstruktiva hastighet på 25 km/tim eller mer; en terrängvagn är också konstruerad för att transportera personer och/eller gods och/eller dra och skjuta utrustning samt styrs med en annan styranordning än en styrstång, är utformad för fritids- eller yrkesändamål och bär högst sex personer inbegripet föraren, som sitter bredvid varandra på ett eller flera säten som man inte sitter gränsle över,

41.    järnvägsfordon : en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg och som uteslutande används på järnvägsspår,

42.    lokomotiv : ett järnvägsfordon som är konstruerat för att direkt genom egna hjul eller indirekt genom hjulen på andra järnvägsfordon tillhandahålla drivkraft för sin framdrivning och för framdrivning av andra järnvägsfordon som är konstruerade för att transportera gods, passagerare och annan utrustning, men som i sig inte är konstruerat eller avsett att transportera gods eller passagerare, utöver dess förare,

43.    motorvagn : ett järnvägsfordon som är konstruerat för att direkt genom egna hjul eller indirekt genom hjulen på andra järnvägsfordon tillhandahålla drivkraft för sin framdrivning och som är särskilt konstruerat för att transportera gods eller passagerare, eller både gods och passagerare, och som inte är ett lokomotiv,

44.    järnvägsfordon för underhåll och stöd : ett järnvägsfordon som varken är en motorvagn eller ett lokomotiv och som kan men inte måste vara ett järnvägsfordon som är särskilt konstruerat för att utföra underhåll eller byggnadsarbete eller lyft i anslutning till spåret eller annan järnvägsinfrastruktur,

45.    mobilkran : en bomkran med egen kraftkälla som kan förflytta sig på väg eller i terräng eller båda delarna, och som hålls stabil genom tyngdkraften och är försedd med däck, larvfötter eller andra rörliga anordningar för att kunna manövreras,

46.    snöslunga : en maskin med egen kraftkälla som uteslutande är konstruerad för att röja snö från belagt underlag genom att samla in en kvantitet snö och slunga ut den kraftfullt genom ett utkast,

47.    tillhandahållande på marknaden : leverans av en motor eller en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,

48.    utsläppande på marknaden : det första tillhandahållandet på unionsmarknaden av en motor eller en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg,

49.    tillverkare : en fysisk eller juridisk person som är ansvarig inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av förfarandet för EU-typgodkännande eller tillstånd för motorn, och för att säkerställa motorproduktionens överensstämmelse, och som också är ansvarig för marknadskontrollsfrågor som rör de motorer som produceras, oavsett om tillverkaren är direkt involverad i alla led av konstruktionen och tillverkningen av den motor som förfarandet för EU-typgodkännande avser eller ej,

50.    tillverkarens ombud eller ombud : en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som tillverkaren vederbörligen utser genom skriftlig fullmakt att företräda tillverkaren i frågor som berör godkännandemyndigheten eller marknadskontrollmyndigheten och att agera för tillverkarens räkning i frågor som omfattas av denna förordning,

51.    importör : en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en motor från ett tredjeland på marknaden, oavsett om motorn redan är installerad i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg eller ej,

52.    distributör : fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en motor på marknaden,

53.    ekonomisk aktör : tillverkaren, tillverkarens ombud, importören eller distributören,

54.    tillverkare av originalutrustning eller utrustningstillverkare : en fysisk eller juridisk person som tillverkar mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg,

55.    godkännandemyndighet : den myndighet i en medlemsstat som inrättats eller utsetts av en medlemsstat, anmälts till kommissionen av medlemsstaten och har behörighet att

a)	handlägga samtliga aspekter av EU-typgodkännandet av en motortyp eller en motorfamilj,

b)	handlägga tillståndsförfarandet,

c)	bevilja och, om så är lämpligt, återkalla eller avslå ansökan om EU-typgodkännande samt utfärda EU-typgodkännandeintyg,

d)	fungera som kontaktpunkt för godkännandemyndigheterna i andra medlemsstater,

e)	utse de tekniska tjänsterna, och

f)	säkerställa att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse,

56.    teknisk tjänst : en organisation eller ett organ som har utsetts av godkännandemyndigheten för att som provningslaboratorium utföra provningar eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra den inledande bedömningen och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndighetens räkning, eller myndigheten själv när den utövar dessa funktioner,

57.    marknadskontroll : den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av nationella myndigheter för att säkerställa att motorer som tillhandahålls på marknaden uppfyller unionens relevanta harmoniseringslagstiftning,

58.    marknadskontrollmyndighet : en myndighet i en medlemsstat som ansvarar för att utöva marknadskontroll på sitt territorium,

59.    nationell myndighet : en nationell godkännandemyndighet eller annan myndighet som arbetar med och ansvarar för marknadskontroll, gränskontroll eller utsläppande på marknaden i en medlemsstat när det gäller motorer som ska installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg eller mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i vilka motorer är installerade,

60.    slutanvändare : en annan fysisk eller juridisk person än tillverkaren, utrustningstillverkaren, importören eller distributören som är ansvarig för motorns drift när den är installerad i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg,

61.    strategi för begränsning av utsläpp : ett element eller en uppsättning konstruktionselement som integreras i den övergripande konstruktionen av en motor eller i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg i vilken en motor är installerad, och som används för att begränsa utsläpp,

62.    utsläppsbegränsande system : en anordning, ett system eller en komponent i konstruktionen som begränsar eller minskar utsläppen,

63.    manipulationsstrategi : en strategi för begränsning av utsläpp som försämrar det utsläppsbegränsande systemets effektivitet vid miljö- eller driftsförhållanden som motsvarar förhållandena vid normal maskindrift eller utanför provningsförfarandena vid EU-typgodkännanden,

64.    elektronisk styrenhet : en motors elektriska anordning som är en del av det utsläppsbegränsande systemet och som använder uppgifter från motorsensorer för att styra motorparametrarna,

65.    avgasåterföring eller EGR : en teknisk anordning som ingår i det utsläppsbegränsande systemet och som minskar utsläppen genom att återföra avgaser som avgetts från förbränningskammaren eller förbränningskamrarna till motorn, där de blandas med inkommande luft före eller under förbränningen; användning av ventilinställningar för att i förbränningskammaren eller förbränningskamrarna öka mängden kvarvarande avgaser som blandas med inkommande luft före eller under förbränningen definieras däremot inte som avgasåterföring,

66.    system för efterbehandling av avgaser : en katalysator, ett partikelfilter, ett de NOx-system, ett kombinerat system med de NOx-funktion och partikelfilter eller någon annan form av utsläppsbegränsande anordning, med undantag för avgasåterföring och turboladdare, som utgör en del av det utsläppsbegränsande systemet men som har monterats efter motorns avgasportar,

67.    manipulering : varje inaktivering, justering eller ändring av det utsläppsbegränsande systemet, inbegripet programvara och andra logiska kontrollkomponenter i ett sådant system, som medför, avsiktligt eller oavsiktligt, att motorns utsläppsprestanda försämras,

68.    provcykel : en serie provningspunkter, var och en med fastlagt varvtal och vridmoment, vilka motorn ska genomgå vid provning under stationära eller transienta driftsförhållanden,

69.    stationär provcykel : en provcykel i vilken motorns varvtal och vridmoment hålls vid en begränsad uppsättning av nominellt konstanta värden; provning med stationära förhållanden utförs i provcykler med diskreta steg eller med ramper,

70.    transient provcykel : en provcykel med en följd av normaliserade varvtals- och vridmomentvärden som varierar från sekund till sekund,

71.    vevhus : de slutna utrymmen i eller utanför motorn som är kopplade till oljetråget med inre eller yttre rörledningar genom vilka gaser och ångor kan avges,

72.    regenerering : ett förlopp under vilket utsläppsnivåerna ändras när kapaciteten för systemet för efterbehandling av avgaser återställs i konstruktionen och vilket kan klassificeras som kontinuerlig eller periodisk regenerering,

73.    utsläppsbeständighetsperiod eller EDP : det antal timmar eller, i förekommande fall, det avstånd som används vid bestämning av försämringsfaktorer,

74.    försämringsfaktorer : den uppsättning faktorer som visar förhållandet mellan utsläppen vid utsläppsbeständighetsperiodens början och slut,

75.    virtuell provning : datorsimuleringar inbegripet beräkningar som görs för att visa en motors prestandanivå för att underlätta beslutsfattande utan att en fysisk motor måste användas.

Artikel 4

Motorkategorier

1.   Vid tillämpningen av denna förordning ska följande motorkategorier, uppdelade i de underkategorier som anges i bilaga I, gälla:

1)    kategori NRE :

a)

motorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg vilka är avsedda och lämpade för att förflytta sig eller flyttas, på väg eller på annat sätt, och vilka inte är uteslutna enligt artikel 2.2 och inte ingår i någon annan av de kategorier som anges i leden 2–10 i denna punkt,

b)	motorer som har en referenseffekt på mindre än 560 kW och som används i stället för motorer enligt Steg V i kategorierna IWP, IWA, RLL eller RLR.

2)    kategori NRG : motorer som har en referenseffekt på mer än 560 kW och som uteslutande är avsedda att användas i generatoraggregat; andra motorer för generatoraggregat än sådana som har dessa egenskaper ingår i kategorierna NRE eller NRS, beroende på deras egenskaper.

3)    kategori NRSh : handhållna motorer med gnisttändning som har en referenseffekt på mindre än 19 kW och som uteslutande är avsedda att användas i handhållna maskiner.

4)    kategori NRS : motorer med gnisttändning som har en referenseffekt på mindre än 56 kW och som inte ingår i kategori NRSh.

5)    kategori IWP :

a)	motorer som uteslutande används för fartyg i inlandssjöfart, för direkt eller indirekt framdrivning, eller är avsedda för direkt eller indirekt framdrivning av sådana fartyg, med en referenseffekt på minst 19 kW,

b)	motorer som används i stället för motorer i kategori IWA, förutsatt att de är förenliga med artikel 24.8.

6)    kategori IWA : hjälpmotorer som uteslutande är avsedda att användas i fartyg i inlandssjöfart och som har en referenseffekt på minst 19 kW.

7)    kategori RLL : motorer som uteslutande används i lokomotiv, för framdrivning av lokomotiv, eller som är avsedda för framdrivning av lokomotiv.

8)    kategori RLR :

a)	motorer som uteslutande används i motorvagnar, för framdrivning av motorvagnar, eller som är avsedda för framdrivning av motorvagnar,

b)	motorer som används i stället för motorer enligt Steg V i kategori RLL.

9)    kategori SMB : motorer med gnisttändning som uteslutande är avsedda att användas i snöskotrar; andra motorer för snöskotrar än motorer med gnisttändning ingår i kategori NRE.

10)    kategori ATS : motorer med gnisttändning som uteslutande är avsedda att användas i terränghjulingar och terrängvagnar; andra motorer för terränghjulingar och terrängvagnar än motorer med gnisttändning ingår i kategori NRE.

2.   En motor med varierande varvtal i en viss kategori får användas i stället för en motor med konstant varvtal i samma kategori.

Motorer med varierande varvtal i kategori IWP som används för drift med konstant varvtal måste dessutom följa artikel 24.7 eller 24.8, beroende på vad som är tillämpligt.

3.   Motorer för järnvägsfordon för underhåll och stöd och hjälpmotorer för motorvagnar och lokomotiv ingår i kategorierna NRE eller NRS, beroende på deras egenskaper.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 5

Medlemsstaternas skyldigheter

1.   Medlemsstaterna ska inrätta eller utse godkännandemyndigheter och marknadskontrollmyndigheter i enlighet med denna förordning.

2.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om att de har inrättat och utsett de godkännande- och marknadskontrollmyndigheter som avses i punkt 1 inklusive myndighetens namn, postadress och elektroniska adress, samt dess ansvarsområde. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning och uppgifter om godkännandemyndigheterna på sin webbplats.

3.   Medlemsstaterna får endast tillåta utsläppande på marknaden av

a)	motorer som omfattas av ett giltigt EU-typgodkännande som har beviljats enligt denna förordning, oavsett om de redan är installerade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, och

b)	mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i vilka motorer som avses i led a är installerade.

4.   Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden av

a)	motorer, om det sker av skäl som hänför sig till aspekter av deras tillverkning eller funktion som omfattas av denna förordning om motorerna uppfyller förordningens krav,

b)	mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om det sker av skäl som hänför sig till utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer som installerats i sådana maskiner, om dessa motorer omfattas av denna förordning och uppfyller dess krav.

5.   Medlemsstaterna ska organisera och genomföra marknadskontroll och kontroll av motorer på marknaden i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 6

Godkännandemyndigheternas skyldigheter

1.   Godkännandemyndigheterna ska säkerställa att tillverkare som ansöker om EU-typgodkännande följer denna förordning.

2.   Godkännandemyndigheterna får endast bevilja EU-typgodkännande av de motortyper eller motorfamiljer som uppfyller kraven i denna förordning.

3.   Godkännandemyndigheterna ska, genom IMI, offentliggöra ett register över alla motortyper och motorfamiljer för vilka EU-typgodkännanden har beviljats, utökats eller återkallats eller för vilka en ansökan om EU-typgodkännande har avslagits.

Registret ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)	tillverkarens namn och adress och företagets namn, om dessa skiljer sig åt,

b)	handelsnamn eller varumärken, beroende på vad som är lämpligt, som tillhör tillverkaren,

c)	beteckningen för de motortyper som omfattas av EU-typgodkännandet av motortypen eller, i tillämpliga fall, EU-typgodkännandet av motorfamiljen,

d)	motorkategori,

e)	EU-typgodkännandets nummer inklusive nummer på eventuella utökningar,

f)	dagen för beviljande, utökning, avslag på ansökan om eller återkallelse av EU-typgodkännandet, och

g)	innehållet i avsnitten ”Allmänna uppgifter om motorn” och ”Slutliga utsläppsresultat” i den provningsrapport som avses i artikel 24.12.

Artikel 7

Marknadskontrollmyndigheternas skyldigheter

1.   Marknadskontrollmyndigheterna ska, i lämplig omfattning och på grundval av en ändamålsenlig andel urval, göra dokumentkontroller samt, när så är lämpligt, fysiska kontroller och laboratoriekontroller av motorer. De ska då beakta etablerade riskbedömningsprinciper samt klagomål och annan relevant information.

2.   Marknadskontrollmyndigheterna får kräva att de ekonomiska aktörerna ska tillhandahålla tillgänglig dokumentation och information som dessa myndigheter anser sig behöva för att utföra sin verksamhet.

Artikel 8

Tillverkarnas allmänna skyldigheter

1.   Tillverkarna ska säkerställa att deras motorer, när de släpps ut på marknaden, är tillverkade och godkända enligt denna förordning.

2.   Om tillverkare ändrar en motor som är föremål för ett EU-typgodkännande på ett sådant sätt att den därefter omfattas av en annan kategori eller underkategori, ska de ansvara för att säkerställa att motorn uppfyller kraven för den kategorin eller underkategorin.

Om en juridisk person ändrar en motor på ett sådant sätt att de utsläppsgränser som är tillämpliga på motorn enligt den kategori eller underkategori som den omfattas av inte längre följs, ska den personen betraktas som ansvarig för att säkerställa att dessa utsläppsgränser åter följs.

3.   Tillverkarna ska inför godkännandemyndigheten vara ansvariga för samtliga aspekter av förfarandet för EU-typgodkännande och för att produktionsöverensstämmelse säkerställs, oavsett om de är direkt engagerade i samtliga etapper av tillverkningen av en motor eller ej.

4.   Tillverkarna ska säkerställa att det finns förfaranden för att se till att serietillverkning fortsätter att överensstämma med den godkända typen och för övervakning av utsläpp från motorer i drift i enlighet med artikel 19.

Ändringar av en motortyps konstruktion eller egenskaper och ändringar i de krav som en motortyp enligt intyg överensstämmer med ska beaktas i enlighet med kapitel VI.

5.   Förutom den obligatoriska märkning som avses i artikel 32 ska tillverkarna, på de motorer som de har tillverkat och släppt ut på marknaden, eller, om detta inte är möjligt, i ett dokument som åtföljer motorn, även ange sitt namn, sitt registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och sin kontaktadress i unionen.

6.   Tillverkarna ska på motiverad begäran tillhandahålla utrustningstillverkaren en dubblett av den obligatoriska märkning som avses i artikel 15.4.

7.   Tillverkarna ska, så länge de har ansvar för en motor, säkerställa att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar motorns överensstämmelse med detta kapitel och kapitel III.

8.   Tillverkarna ska hålla EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor i enlighet med artikel 23.1 och, i tillämpliga fall, ett exemplar av den redovisning av överensstämmelse som avses i artikel 31, tillgängligt för godkännandemyndigheterna under en period av tio år efter utsläppandet på marknaden av en motor.

9.   På motiverad begäran ska tillverkarna, genom godkännandemyndigheten, ge nationella myndigheter ett exemplar av en motors EU-typgodkännandeintyg. Exemplaret ska vara avfattat på ett språk som lätt kan förstås av den nationella myndighet som har framställt begäran.

10.   För EU-typgodkännande av motorer ska tillverkare som är etablerade utanför unionen utse ett gemensamt ombud som är etablerat i unionen, som ska företräda dem i kontakterna med godkännandemyndigheten.

11.   För frågor som gäller marknadskontroll, ska tillverkare som är etablerade utanför unionen utse ett gemensamt ombud som är etablerat i unionen, som kan vara samma ombud som avses i punkt 10.

Artikel 9

Tillverkarnas skyldigheter med avseende på motorer som inte överensstämmer med kraven

1.   Tillverkare som har skäl att tro eller anser att en av deras motorer som har släppts ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart undersöka den misstänkta bristande överensstämmelsens art och hur utbredd den kan antas vara.

På grundval av undersökningsresultatet ska tillverkarna vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa att motorer i produktion skyndsamt bringas i överensstämmelse med kraven för den godkända motortypen eller motorfamiljen.

Tillverkaren ska omgående informera den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet om undersökningen samt lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits.

2.   Utan hinder av punkt 1 ska en tillverkare inte vara skyldig att vidta korrigerande åtgärder för en motor som inte överensstämmer med kraven i denna förordning till följd av modifikationer som har gjorts efter det att motorn har släppts ut på marknaden och som inte har godkänts av tillverkaren.

Artikel 10

Tillverkarombudens skyldigheter i fråga om marknadskontroll

Tillverkarens ombud för marknadskontroll ska utföra åtminstone följande uppgifter som ska anges i den skriftliga fullmakten från tillverkaren:

a)

Säkerställa att EU-typgodkännandet och dess bilagor i enlighet med artikel 23.1 och, i förekommande fall, ett exemplar av den redovisning av överensstämmelse som avses i artikel 31 kan göras tillgängligt för godkännandemyndigheterna under en period av tio år efter utsläppandet på marknaden av en motor.

b)	På motiverad begäran, ge godkännandemyndigheten all information och dokumentation som behövs för att styrka en motors produktionsöverensstämmelse.

c)	På begäran av godkännande- och marknadskontrollmyndigheterna samarbeta med dem vad gäller alla åtgärder som vidtas med stöd av fullmakten.

Artikel 11

Importörernas allmänna skyldigheter

1.   Importörer får endast släppa ut EU-typgodkända motorer på marknaden som överensstämmer med kraven.

2.   Innan en EU-typgodkänd motor släpps ut på marknaden ska importörerna säkerställa att

a)	EU-typgodkännandeintyget med dess bilagor i enlighet med artikel 23.1 är tillgängligt,

b)	motorn har försetts med sådan obligatorisk märkning som avses i artikel 32,

c)	motorn är förenlig med artikel 8.5.

3.   Under en period av tio år efter utsläppandet på marknaden av en motor ska importören i förekommande fall hålla ett exemplar av den redovisning av överensstämmelse som avses i artikel 31 tillgängligt för godkännande- och marknadskontrollmyndigheterna och säkerställa att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor i enlighet med artikel 23.1.

4.   Importörerna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och sin kontaktadress på motorn eller, om det inte är möjligt, i ett dokument som medföljer motorn.

5.   Importörerna ska säkerställa att motorn åtföljs av den information och de instruktioner som avses i artikel 43.

6.   Importörerna ska, så länge de har ansvar för en motor, säkerställa att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar motorns överensstämmelse med detta kapitel eller kapitel III.

7.   Importörerna ska, på motiverad begäran, ge den nationella myndighet som framställt begäran den information och dokumentation som behövs för att styrka motorns överensstämmelse. Informationen och dokumentationen ska vara skriven på ett språk som lätt kan förstås av den begärande nationella myndigheten.

Artikel 12

Importörernas skyldigheter med avseende på motorer som inte överensstämmer med kraven

1.   Importörer som har skäl att tro eller anser att en motor inte överensstämmer med denna förordning, och särskilt att den inte överensstämmer med EU-typgodkännandet, får inte släppa ut motorn på marknaden förrän det råder överensstämmelse med kraven.

Importörerna ska utan onödigt dröjsmål informera tillverkaren, marknadskontrollmyndigheterna och den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet om detta.

2.   Importörer som har skäl att tro eller anser att en motor som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart undersöka den misstänkta bristande överensstämmelsens art och hur utbredd den kan antas vara.

På grundval av undersökningsresultatet ska importörerna vidta korrigerande åtgärder och informera tillverkaren om detta för att säkerställa att motorer i produktion skyndsamt bringas i överensstämmelse med kraven för den godkända motortypen eller motorfamiljen.

Artikel 13

Distributörernas allmänna skyldigheter

1.   När distributörerna tillhandahåller en motor på marknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg med avseende på kraven i denna förordning.

2.   Innan distributörerna tillhandahåller en motor på marknaden ska de kontrollera

a)	att tillverkaren har följt artikel 8.5,

b)	i tillämpliga fall, att importören har följt artikel 11.2 och 11.4,

c)	att motorn har försetts med den obligatoriska märkning som avses i artikel 32,

d)	att den information och de instruktioner som avses i artikel 43 är tillgängliga på ett språk som lätt kan förstås av utrustningstillverkaren.

3.   Distributörerna ska, så länge de har ansvar för en motor, säkerställa att lagrings- och transportförhållandena inte äventyrar motorns överensstämmelse med detta kapitel eller kapitel III.

4.   Distributörerna ska på motiverad begäran säkerställa att tillverkaren ger den begärande nationella myndigheten den dokumentation som anges i artikel 8.8 eller att importören ger den begärande nationella myndigheten den dokumentation som anges i artikel 11.3.

Artikel 14

Distributörernas skyldigheter med avseende på motorer som inte överensstämmer med kraven

1.   Om distributörerna har skäl att tro eller anser att en motor inte överensstämmer med denna förordning, får de inte tillhandahålla motorn på marknaden förrän de har sett till att det råder överensstämmelse med kraven.

2.   Distributörer ska informera tillverkaren eller tillverkarens ombud om de har skäl att tro eller anser att en motor som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med kraven i denna förordning i syfte att säkerställa att de korrigerande åtgärder som krävs för att bringa motorerna i produktion i överensstämmelse med kraven för den godkända motortypen eller motorfamiljen vidtas i enlighet med artikel 9 eller 12.

Artikel 15

Skyldigheter för utrustningstillverkare vid installation av motorer

1.   Utrustningstillverkare ska installera EU-typgodkända motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i enlighet med de instruktioner som tillhandahålls av tillverkaren enligt artikel 43.2 och på ett sätt som inte negativt påverkar motorns prestanda vad gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar.

2.   En utrustningstillverkare som inte följer de instruktioner som avses i punkt 1 i denna artikel eller som ändrar en motor när den installeras i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg på ett sätt som negativt påverkar motorns prestanda vad gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar ska anses vara en tillverkare enligt denna förordning och ska särskilt omfattas av de skyldigheter som fastställs i artiklarna 8 och 9.

3.   Utrustningstillverkare får endast installera EU-typgodkända motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i enlighet med den användning som motorer uteslutande är avsedda för i enlighet med artikel 4.

4.   Om den obligatoriska märkning av motorn som avses i artikel 32 inte är synlig utan att delar avlägsnas, ska utrustningstillverkaren på ett synligt sätt anbringa, på den mobila maskinen som inte är avsedd att användas för transporter på väg, en dubblett av den märkning som avses i den artikeln och i den tillämpliga genomförandeakten, vilken ska tillhandahållas av tillverkaren.

5.   Om mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, i vilka övergångsmotorer är installerade, släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 58.5 ska utrustningstillverkare ange tillverkningsdatumet för den mobila maskinen som en del av märkningen på maskinen.

6.   Om en tillverkare levererar en motor separat från dess system för efterbehandling av avgaser till en utrustningstillverkare i enlighet med artikel 34.3, ska utrustningstillverkaren i tillämpliga fall tillhandahålla tillverkaren information som rör monteringen av motorn och dess system för efterbehandling av avgaser.

Artikel 16

Tillämpning av tillverkarnas skyldigheter på importörer och distributörer

En importör eller distributör som tillhandahåller en motor på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller som ändrar en sådan motor på ett sätt som innebär att dess överensstämmelse med tillämpliga krav kan påverkas, ska anses vara en tillverkare enligt denna förordning och ska, särskilt, omfattas av de skyldigheter som anges i artiklarna 8 och 9.

Artikel 17

Anmälningsskyldighet för ekonomiska aktörer och utrustningstillverkare

Ekonomiska aktörer och utrustningstillverkare ska på begäran och under en period av fem år från och med dagen för utsläppandet på marknaden anmäla följande till godkännande- och marknadskontrollmyndigheterna:

a)	Ekonomiska aktörer som har levererat en motor till dem.

b)	Ekonomiska aktörer, eller utrustningstillverkare om de kan identifieras, som de har levererat en motor till.

KAPITEL III

MATERIELLA KRAV

Artikel 18

Utsläppskrav för avgaser för EU-typgodkännande

1.   Tillverkarna ska säkerställa att motortyper och motorfamiljer konstrueras, tillverkas och monteras så att de överensstämmer med kraven i kapitel II och i det här kapitlet.

2.   Från och med dagen för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III får motortyper och motorfamiljer inte överskrida de gränsvärden för avgasutsläpp som betecknas med Steg V och anges i bilaga II.

Om en motorfamilj omfattar mer än ett effektintervall i enlighet med de parametrar som fastställs i den tillämpliga genomförandeakten för definitionen av den motorfamiljen, ska huvudmotorn (för EU-typgodkännandet) och alla motortyper inom samma familj (för produktionsöverensstämmelse) i fråga om de tillämpliga effektintervallen

a)	uppfylla de strängaste utsläppsgränsvärdena,

b)	provas med de provcykler som motsvarar de strängaste utsläppsgränsvärdena,

c)	omfattas av de tidigast tillämpliga datumen för EU-typgodkännande och utsläppande på marknaden som anges i bilaga III.

3.   Avgasutsläppen för motortyper och motorfamiljer ska mätas på grundval av de provcykler som anges i artikel 24 och i enlighet med artikel 25.

4.   Motortyper och motorfamiljer ska konstrueras och förses med utsläppsbegränsande strategier på ett sätt som i så hög grad som möjligt förhindrar manipulering. Det ska vara förbjudet att använda manipulationsstrategier.

5.   Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare föreskrifter om de parametrar som ska användas för att definiera motortyper och motorfamiljer, inklusive deras driftsätt och närmare tekniska föreskrifter som avser förebyggande av sådan manipulering som avses i punkt 4 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2016 och i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 19

Övervakning av utsläpp från motorer i drift

1.   Utsläppen av gasformiga föroreningar från motorer som tillhör de motortyper eller motorfamiljer enligt utsläppssteg V som har typgodkänts i enlighet med denna förordning ska övervakas genom provning av motorer i drift som är installerade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som är i drift under normala arbetscykler. Provningen ska, på tillverkarens ansvar och i överensstämmelse med godkännandemyndighetens krav, utföras på motorer som har underhållits korrekt, i överensstämmelse med bestämmelserna om val av motorer, provningsförfaranden och rapportering av resultat för de olika motorkategorierna.

Kommissionen ska genomföra pilotprogram för att utveckla lämpliga provningsförfaranden för de motorkategorier och underkategorier för vilka det saknas sådana provningsförfaranden.

Kommissionen ska genomföra övervakningsprogram för varje motorkategori i syfte att fastställa i vilken utsträckning de utsläpp som uppmäts i provcyklerna motsvarar de utsläpp som uppmäts under faktisk drift. Dessa program och deras resultat ska årligen presenteras för medlemsstaterna och därefter kommuniceras till allmänheten.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att komplettera denna förordning med närmare bestämmelser vad gäller val av motorer, provningsförfaranden och rapportering av resultat enligt punkt 1 i den här artikeln. Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

KAPITEL IV

FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 20

Ansökan om EU-typgodkännande

1.   Tillverkare ska lämna in en separat ansökan om EU-typgodkännande för varje motortyp eller motorfamilj till godkännandemyndigheten i en medlemsstat, och varje ansökan ska åtföljas av det underlag som avses i artikel 21. Endast en ansökan ska lämnas in för en viss motortyp eller, i förekommande fall, motorfamilj och den ska lämnas in till endast en godkännandemyndighet.

2.   Tillverkare ska, för den tekniska tjänst som ansvarar för att utföra provningarna för EU-typgodkännande, tillgängliggöra en motor som överensstämmer med motortypen eller, när det är fråga om en motorfamilj, som överensstämmer med de egenskaper för huvudmotorn som beskrivs i det underlag som avses i artikel 21.

3.   Om godkännandemyndigheten konstaterar att en ansökan om EU-typgodkännande av en motorfamilj, med avseende på den utvalda huvudmotor som avses i punkt 2 i denna artikel, inte i alla avseenden är representativ för den motorfamilj som beskrivs i det underlag som avses i artikel 21, ska tillverkarna tillgängliggöra en alternativ – och, om så krävs, ytterligare en – huvudmotor som godkännandemyndigheten anser är representativ för motorfamiljen.

4.   Tillverkarna ska inom en månad från produktionsstarten av den godkända motortypen eller motorfamiljen lämna in den inledande planen för övervakning av motorer i drift till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet av den motortypen eller, i förekommande fall, motorfamiljen.

Artikel 21

Underlag

1.   Sökanden ska lämna ett underlag till godkännandemyndigheten som omfattar följande:

a)

Ett informationsdokument, innehållande en förteckning över referensbränslen och, om tillverkaren begär det, andra specificerade bränslen, bränsleblandningar eller bränsleemulsioner som avses i artikel 25.2 och som beskrivs i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 25.4 (nedan kallat informationsdokumentet).

b)	Alla relevanta uppgifter, ritningar, fotografier och övriga upplysningar om motortypen eller, i förekommande fall, huvudmotorn.

c)	Alla övriga uppgifter som godkännandemyndigheten begär i samband med ansökningsförfarandet för EU-typgodkännande.

2.   Underlaget får tillhandahållas i pappersform eller i ett elektroniskt format som godtas av den tekniska tjänsten och godkännandemyndigheten.

3.   Kommissionen får anta genomförandeakter med mallar för informationsdokumentet och för underlaget. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL V

GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 22

Allmänna bestämmelser

1.   Den godkännandemyndighet som tar emot ansökan ska bevilja EU-typgodkännande av alla motortyper eller motorfamiljer som är förenliga med både

a)	uppgifterna i underlaget, och

b)	kraven i denna förordning, särskilt de åtgärder för produktionsöverensstämmelse som avses i artikel 26.

2.   Om en motor uppfyller kraven i denna förordning ska godkännandemyndigheterna inte införa några andra krav för EU-typgodkännande när det gäller avgasutsläpp för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i vilka en sådan motor är installerad.

3.   Efter de datum för EU-typgodkännande av motorer som anges i bilaga III för varje motorunderkategori får godkännandemyndigheterna inte bevilja ett EU-typgodkännande av en motortyp eller motorfamilj som inte uppfyller kraven i denna förordning.

4.   EU-typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med ett harmoniserat system som ska fastställas av kommissionen.

5.   Genom IMI ska godkännandemyndigheten

a)	ge godkännandemyndigheterna i de andra medlemsstaterna tillgång till en förteckning över de EU-typgodkännanden som den har beviljat, eller, i förekommande fall, utökat, inom en månad efter att den utfärdat motsvarande EU-typgodkännandeintyg,

b)	utan dröjsmål ge godkännandemyndigheterna i de andra medlemsstaterna tillgång till en förteckning över de EU-typgodkännanden som den har beslutat att inte bevilja eller som den har återkallat, tillsammans med skälen för beslutet,

c)

inom en månad efter att ha mottagit en begäran från en annan medlemsstats godkännandemyndighet, till den godkännandemyndigheten översända ett exemplar av EU-typgodkännandeintyget för motortypen eller motorfamiljen när det finns ett sådant, tillsammans med det informationsunderlag som avses i punkt 6 för varje motortyp eller motorfamilj som den har godkänt, beslutat att inte godkänna eller med avseende på vilken den återkallat EU-typgodkännandet.

6.   Godkännandemyndigheten ska sammanställa ett informationsunderlag bestående av underlaget åtföljt av provningsrapporten och alla andra handlingar som den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten fogat till underlaget under sin behandling av ärendet (nedan kallat informationsunderlaget).

Informationsunderlaget ska förses med ett index över dess innehåll, uppställt enligt ett lämpligt numrerings- eller märkningssystem som gör det möjligt att lätt hitta varje sida och se de olika handlingarnas format, för att skapa en förteckning över de olika stegen i förfarandet för EU-typgodkännandet, i synnerhet datum för revideringar och uppdateringar.

Godkännandemyndigheten ska säkerställa att den information som finns i informationsunderlaget hålls tillgänglig under en period av minst 25 år efter det att giltighetstiden för det berörda EU-typgodkännandet löpt ut.

7.   Kommissionen får anta genomförandeakter i vilka fastställs

a)	metoden för att fastställa det harmoniserade numreringssystem som avses i punkt 4,

b)	mallarna och datastrukturen för det utbyte av uppgifter som avses i punkt 5.

Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 23

Särskilda bestämmelser om EU-typgodkännandeintyget

1.   EU-typgodkännandeintyget ska innehålla följande bilagor:

a)	Informationsunderlaget.

b)	I förekommande fall namn och exempel på namnteckningar för de personer som har rätt att underteckna sådana redovisningar av överensstämmelse som avses i artikel 31 samt uppgift om deras befattning i företaget.

2.   Kommissionen ska fastställa en mall för EU-typgodkännandeintyget.

3.   För varje motortyp eller motorfamilj som har godkänts ska godkännandemyndigheten

a)	fylla i alla tillämpliga delar av EU-typgodkännandeintyget och bifoga provningsrapporten,

b)	sammanställa indexet till informationsunderlaget,

c)	utan dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bilagor till sökanden.

4.   Om ett EU-typgodkännande har begränsad giltighet i enlighet med artikel 35 eller om motortypen eller motorfamiljen har undantagits från vissa krav i denna förordning, ska dessa begränsningar eller undantag anges i EU-typgodkännandeintyget.

5.   Kommissionen får anta genomförandeakter i vilka fastställs den mall för EU-typgodkännandeintyg som avses i punkt 2 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 24

Provningar som krävs för EU-typgodkännande

1.   Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i denna förordning ska styrkas genom lämpliga provningar utförda av utsedda tekniska tjänster. De mätnings- och provningsförfaranden och den särskilda utrustning och de särskilda verktyg som ska användas för att genomföra dessa provningar ska vara de som fastställs i artikel 25.

2.   Tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till så många motorer som enligt de relevanta delegerade akterna krävs för att genomföra de nödvändiga provningarna.

3.   Nödvändiga provningar ska genomföras på motorer som är representativa för den motortyp eller, i förekommande fall, den huvudmotor i motorfamiljen som ska godkännas.

Utan hinder av första stycket får tillverkaren dock efter överenskommelse med godkännandemyndigheten välja en motor som visserligen inte är representativ för den motortyp eller, i förekommande fall, den huvudmotor i motorfamiljen som ska godkännas, men som kombinerar några av de mest ofördelaktiga egenskaperna vad avser den nödvändiga prestandanivån. Virtuella provningsmetoder får användas för att underlätta beslutsfattandet under urvalsprocessen.

4.   De cykler som ska tillämpas vid provningar för EU-typgodkännande fastställs i bilaga IV. De provcykler som ska tillämpas på varje motortyp som ingår i EU-typgodkännandet ska anges i informationsdokumentet.

5.   En motor som är representativ för motortypen eller, i förekommande fall, för huvudmotorn i motorfamiljen, eller en motor som väljs i enlighet med punkt 3 andra stycket, ska provas på en dynamometer med den tillämpliga stationära provcykel för motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som anges i tabellerna IV-1 till IV-10 i bilaga IV. Tillverkaren får välja om provningen ska utföras enligt metoden med diskreta steg eller enligt metoden med ramper. Utom i de fall som anges i punkterna 7 och 8 behöver en motor med varierande varvtal i en viss kategori som används vid drift med konstant varvtal i samma kategori inte provas med den tillämpliga stationära provcykeln för det konstanta varvtalet.

6.   När en motor med konstant varvtal har en regulator som kan ställas in på ett alternativt varvtal ska kraven i punkt 5 vara uppfyllda vid varje tillämpligt konstant varvtal och informationsdokumentet ska innehålla uppgifter om de varvtal som ska tillämpas på varje motortyp.

7.   När en motor i kategori IWP är avsedd att användas vid drift med både varierande och konstant varvtal ska kraven i punkt 5 vara uppfyllda för varje tillämplig stationär provcykel separat och informationsdokumentet ska innehålla uppgifter om varje stationär provcykel för vilken de kraven var uppfyllda.

8.   När en motor i kategori IWP är avsedd att användas i stället för en motor i kategori IWA i enlighet med artikel 4.2, ska kraven i punkt 5 i den här artikeln vara uppfyllda för varje tillämplig stationär provcykel som anges i tabellerna IV-5 och IV-6 i bilaga IV och informationsdokumentet ska innehålla uppgifter om varje stationär provcykel för vilken de kraven var uppfyllda.

9.   Med undantag för motorer som är typgodkända enligt artikel 34.5 och 34.6 ska motorer med varierande varvtal i kategori NRE med en nettoeffekt på minst 19 kW men högst 560 kW utöver att uppfylla kraven i punkt 5 i den här artikeln även provas på en dynamometer med den transienta provcykel som anges i tabell IV-11 i bilaga IV.

10.   Motorer i underkategorierna NRS-v-2b och NRS-v-3 som har ett högsta varvtal på 3 400 rpm eller lägre ska utöver att uppfylla kraven i punkt 5 även provas på en dynamometer med den transienta provcykel som anges i tabell IV-12 i bilaga IV.

11.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 som kompletterar denna förordning med närmare tekniska specifikationer och egenskaper för de stationära och transienta provcykler som avses i den här artikeln, inklusive motsvarande metod för att fastställa inställningar för motorns belastning och varvtal. Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

12.   Kommissionen får anta genomförandeakter med föreskrifter om det enhetliga formatet för den provningsrapport som krävs för EU-typgodkännande. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet det granskningsförfarande som anges i artikel 56.2.

Artikel 25

Genomförande av mätningar och provningar för EU-typgodkännande

1.   De slutliga resultaten av avgasutsläppsprovningar för motorer som omfattas av denna förordning ska beräknas genom att allt det följande tillämpas på resultaten av provningarna i laboratorium:

a)	Utsläppen av vevhusgaser, om så krävs enligt punkt 3 och om detta inte redan ingår i laboratoriemätningen.

b)	Nödvändiga justeringsfaktorer, om så krävs enligt punkt 3 och om motorn inkluderar ett regenererande efterbehandlingssystem av avgaser.

c)	För alla motorer, försämringsfaktorer för de utsläppsbeständighetsperioder som anges i bilaga V.

2.   Provningar av en motortyp eller motorfamilj i syfte att fastställa huruvida den iakttar utsläppsgränserna i denna förordning ska utföras genom användning av följande referensbränslen eller bränslekombinationer, beroende på vad som är lämpligt:

a)

Diesel.

b)

Bensin.

c)	Bensin-oljeblandning för tvåtaktsmotorer med gnisttändning.

d)	Naturgas/biometan.

e)	Gasol (liquid petroleum gas, LPG).

f)

Etanol.

Motortypen eller motorfamiljen ska dessutom uppfylla de gränsvärden för avgasutsläpp som fastställs i denna förordning för andra specificerade bränslen, bränsleblandningar eller bränsleemulsioner som en tillverkare inkluderat i en ansökan om EU-typgodkännande och som beskrivits i underlaget.

3.   Vid mätningar och provningar ska de tekniska kraven vara uppfyllda vad gäller följande:

a)	Apparater och metoder för att utföra provningarna.

b)	Apparater och metoder för utsläppsmätning och provtagning.

c)	Metoder för att utvärdera och beräkna data.

d)	Metod för att fastställa försämringsfaktorer.

e)

I fråga om motorer i kategorierna NRE, NRG, IWP, IWA, RLR, NRS, NRSh, SMB och ATS som följer de utsläppsgränser i Steg V som anges i bilaga II: i) Metoder för att ta hänsyn till utsläpp av vevhusgaser. ii) Metoder för att fastställa och ta hänsyn till kontinuerlig eller periodisk regenerering i system för efterbehandling av avgaser.

f)

I fråga om elektroniskt styrda motorer i kategorierna NRE, NRG, IWP, IWA, RLL och RLR som uppfyller utsläppskraven i Steg V enligt bilaga II och använder elektronisk styrning för att avgöra både mängd och tidpunkt för bränsleinsprutning eller använder elektronisk styrning för att aktivera, avaktivera eller modulera det utsläppsbegränsande system som används för att minska NOx: i) Utsläppsbegränsande strategier, inbegripet den dokumentation som krävs för att styrka dessa strategier. ii) Åtgärder för att kontrollera NOx, inbegripet metoden för att styrka dessa kontrollåtgärder. iii) Det område som är förknippat med den relevanta stationära provcykel för motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg inom vilket den mängd med vilken utsläppen tillåts överskrida de utsläppsgränser som anges i bilaga II kontrolleras. iv) Den tekniska tjänstens val av ytterligare mätpunkter inom kontrollområdet under utsläppsbänkprovningen.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 som kompletterar denna förordning med föreskrifter om

a)	metoden för att anpassa resultatet av avgasutsläppsprovningar i laboratorium så att de innefattar de försämringsfaktorer som avses i punkt 1 c,

b)	de tekniska egenskaperna hos de referensbränslen som avses i punkt 2 och, i förekommande fall, kraven för beskrivning av andra specificerade bränslen, bränsleblandningar eller bränsleemulsioner som beskrivits i underlaget,

c)	närmare tekniska krav och egenskaper för de mätningar och provningar som avses i punkt 3,

d)	metoden för mätning av partikelantal med hänsyn till de specifikationer som fastställs i ändringsserie 06 till Unece-föreskrift nr 49,

e)	närmare tekniska krav tillämpliga på provning av dubbelbränslemotorer eller av enbränslemotorer som drivs med gasformigt bränsle enligt bilaga II.

Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

Artikel 26

Åtgärder för produktionsöverensstämmelse

1.   En godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder i samband med detta EU-typgodkännande för att kontrollera, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att lämpliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att motorerna i produktion kommer att överensstämma med den godkända typen med avseende på kraven i denna förordning.

2.   En godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder i samband med detta EU-typgodkännande för att kontrollera att redovisningar av överensstämmelse som utfärdas av tillverkaren överensstämmer med artikel 31.

3.   En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder i samband med detta EU-typgodkännande för att kontrollera, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln även fortsättningsvis är lämpliga på så sätt att motorer i produktion även i fortsättningen kommer att överensstämma med den godkända typen och att redovisningar av överensstämmelse i förekommande fall även i fortsättningen kommer att överensstämma med artikel 31.

4.   För att kontrollera att en motor överensstämmer med den godkända typen får den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet utföra de kontroller eller provningar som krävs för EU-typgodkännandet på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive i tillverkarens produktionsanläggningar.

5.   Om en godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande konstaterar att de åtgärder som avses i punkt 1 inte tillämpas, i väsentlig grad avviker från de överenskomna åtgärder som avses i punkt 1, har upphört att tillämpas eller inte längre anses lämpliga, trots att tillverkningen fortsätter, ska den antingen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att förfarandet för produktionsöverensstämmelse följs korrekt eller återkalla EU-typgodkännandet.

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 som kompletterar denna förordning med närmare föreskrifter om vilka åtgärder godkännandemyndigheterna ska vidta och vilka förfaranden de ska följa för att säkerställa att motorerna i produktion överensstämmer med den godkända typen. Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

KAPITEL VI

ÄNDRINGAR AV OCH GILTIGHET FÖR EU-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 27

Allmänna bestämmelser

1.   Tillverkaren ska utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i informationsunderlaget.

Vid en sådan ändring ska den godkännandemyndigheten besluta vilket av de förfaranden som fastställs i artikel 28 som ska tillämpas.

Vid behov får godkännandemyndigheten efter samråd med tillverkaren besluta att ett nytt EU-typgodkännande ska beviljas.

2.   Ansökningar om ändring av ett EU-typgodkännande får endast lämnas in till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga EU-typgodkännandet.

3.   Om godkännandemyndigheten finner att en ändring kräver att kontroller eller provningar görs om, ska den underrätta tillverkaren om detta.

De förfaranden som fastställs i artikel 28 ska tillämpas endast om godkännandemyndigheten, med utgångspunkt i de kontrollerna eller provningarna, konstaterar att kraven för EU-typgodkännande fortfarande är uppfyllda.

Artikel 28

Revideringar och utökningar av EU-typgodkännanden

1.   Om uppgifter i informationsunderlaget har ändrats, utan att kontroller eller provningar behöver göras om, ska den ändringen benämnas revidering.

Vid en sådan revidering ska godkännandemyndigheten, utan omotiverat dröjsmål, i nödvändig utsträckning revidera de berörda sidorna i informationsunderlaget och på varje sida tydligt markera vilket slag av ändring det gäller, och den ska även ange datum för revideringen och inkludera ett reviderat index till informationsunderlaget. En konsoliderad, uppdaterad version av informationsunderlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringarna ska anses uppfylla kravet i denna punkt.

2.   En sådan ändring som avses i punkt 1 ska benämnas utökning om uppgifterna i informationsunderlaget har ändrats och något av följande gäller:

a)	Ytterligare kontroller eller provningar krävs.

b)	Uppgifter i EU-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)	Ett nytt krav som fastställs i denna förordning eller i en delegerad akt eller en genomförandeakt som antagits enligt denna förordning blir tillämpligt på den godkända motortypen eller motorfamiljen.

Vid en utökning ska godkännandemyndigheten upprätta ett uppdaterat EU-typgodkännandeintyg med ett utökningsnummer som ska ökas i enlighet med det antal utökningar som redan beviljats. Skälet till och datumet för utökningen ska tydligt framgå av det EU-typgodkännandeintyget.

3.   Varje gång sidor i informationsunderlaget revideras eller en konsoliderad, uppdaterad version upprättas ska indexet till det informationsunderlag som bifogas EU-typgodkännandeintyget ändras så att datumet för den senaste utökningen eller revideringen, eller datumet för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen, framgår.

4.   Det krävs ingen ändring av EU-typgodkännandet av en motortyp eller en motorfamilj om ett nytt krav enligt punkt 2 c rent tekniskt saknar betydelse för denna motortyp eller motorfamilj när det gäller deras utsläppsprestanda.

Artikel 29

Utfärdande av och underrättelse om ändringar

1.   Vid en revidering av ett EU-typgodkännande ska godkännandemyndigheten utan omotiverat dröjsmål till sökanden utfärda de reviderade handlingarna eller den konsoliderade, uppdaterade versionen, beroende på vad som är lämpligt, inklusive det reviderade indexet till informationsunderlaget, i enlighet med artikel 28.1 andra stycket.

2.   Vid en utökning av ett EU-typgodkännande ska godkännandemyndigheten utan omotiverat dröjsmål till sökanden utfärda det uppdaterade EU-typgodkännandeintyg som avses i artikel 28.2 andra stycket inklusive dess bilagor, samt indexet till informationsunderlaget.

3.   Godkännandemyndigheten ska genom IMI underrätta de övriga medlemsstaternas godkännandemyndigheter om eventuella ändringar av EU-typgodkännanden i enlighet med artikel 22.5.

Artikel 30

EU-typgodkännandets giltighet

1.   EU-typgodkännanden ska utfärdas för en obegränsad giltighetstid.

2.   Ett EU-typgodkännande av en motor ska upphöra att vara giltigt om något av följande fall föreligger:

a)	Om nya krav som är tillämpliga på den godkända motortypen eller, i förekommande fall, motorfamiljen, blir obligatoriska för utsläppandet på marknaden och det inte går att utöka eller revidera EU-typgodkännandet i enlighet med dem.

b)	Om tillverkningen av den godkända motortypen eller motorfamiljen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

c)	Om EU-typgodkännandets giltighet löper ut på grund av en begränsning i enlighet med artikel 35.3.

d)	Om EU-typgodkännandet har återkallats i enlighet med artikel 26.5, 39.1 eller 40.3.

3.   Om villkoren för att ett EU-typgodkännande ska vara giltigt inte längre är uppfyllda avseende endast en motortyp inom en motorfamilj, blir EU-typgodkännandet av motorfamiljen i fråga ogiltigt bara för den berörda motortypen.

4.   Om tillverkningen av en motortyp eller, i förekommande fall, en motorfamilj, slutgiltigt upphör ska tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som beviljade motsvarande EU-typgodkännande om upphörandet.

Inom en månad från det att den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet av motortypen eller motorfamiljen har tagit emot den underrättelsen ska den underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater om detta.

5.   Om ett EU-typgodkännande av en motortyp eller, i förekommande fall, en motorfamilj snart kommer att upphöra att gälla, ska tillverkaren, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade motsvarande EU-typgodkännande om denna omständighet.

Den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet ska då utan dröjsmål underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater om alla relevanta uppgifter.

I den underrättelsen ska särskilt anges den sist tillverkade motorns tillverkningsdatum och identifieringsnummer.

6.   De krav på underrättelse som avses i punkterna 4 och 5 ska anses vara uppfyllda om de berörda uppgifterna har lagts in i IMI.

KAPITEL VII

REDOVISNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNINGAR

Artikel 31

Redovisning av överensstämmelse

1.   Tillverkaren ska, i egenskap av innehavare av ett EU-typgodkännande av en motortyp eller motorfamilj, tillhandahålla en redovisning av överensstämmelse (nedan kallad redovisning av överensstämmelse) som ska åtfölja motorer som släpps ut på marknaden, på grundval av

a)	ett sådant undantag som avses i artikel 34.2, 34.4, 34.5, 34.6, 34.7, 34.8 eller 35.4, eller

b)	sådana övergångsbestämmelser som avses i artikel 58.9, 58.10 eller 58.11.

En redovisning av överensstämmelse ska ange särskilda egenskaper och begränsningar som ska gälla för motorn, tillhandahållas kostnadsfritt tillsammans med motorn och, i tillämpliga fall, åtfölja den mobila maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg som motorn är installerad i. Tillhandahållandet ska inte vara förenat med villkor om en uttrycklig begäran eller om att ytterligare upplysningar ska lämnas till tillverkaren. Redovisningen av överensstämmelse får också tillhandahållas i form av en säker elektronisk fil.

Under en period på tio år från motorns tillverkningsdatum ska tillverkaren på slutanvändarens begäran utfärda en dubblett av redovisningen av överensstämmelse mot betalning av ett belopp som inte får överstiga kostnaden för att utfärda dubbletten. Ordet ”dubblett” ska synas tydligt på framsidan av varje sådan dubblett av en redovisning av överensstämmelse.

2.   Redovisningen av överensstämmelse ska upprättas på minst ett av Europeiska unionens institutioners officiella språk.

En medlemsstat får begära av tillverkaren att redovisningen av överensstämmelse översätts till dess eget eller egna officiella språk.

3.   Den eller de personer som är behöriga att underteckna redovisningar av överensstämmelse ska tillhöra tillverkarens organisation och ska vara vederbörligen bemyndigade av ledningen för den organisationen att fullt ut binda tillverkaren rättsligt när det gäller ansvaret för motorns konstruktion och tillverkning, eller för motorproduktionens överensstämmelse.

4.   Hela redovisningen av överensstämmelse ska fyllas i och den får inte innehålla andra begränsningar för användningen av motorn än de som föreskrivs i denna förordning.

5.   Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer mallen för redovisningen av överensstämmelse, inbegripet de egenskaper som syftar till att förhindra förfalskning och som tillåter kontroll av den säkra elektroniska filen. I detta syfte ska de säkerhetsåtgärder som används för att skydda redovisningen av överensstämmelse fastställas i genomförandeakterna. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 32

Obligatorisk motormärkning

1.   Tillverkaren ska anbringa en märkning på varje motor som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen (nedan kallad den obligatoriska märkningen).

2.   För följande motorer ska den obligatoriska märkningen inbegripa kompletterande uppgifter om att motorn omfattas av det relevanta undantaget eller den relevanta övergångsbestämmelsen:

a)	Motorer avsedda för export till tredjeländer i enlighet med artikel 34.1, som är tillverkade antingen i unionen eller utanför unionen och som därefter inom unionen installerats i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg.

b)	Motorer som släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 34.2, 34.5, 34.6 eller 34.8.

c)	Motorer som tillfälligt släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 34.4.

d)	Övergångsmotorer som släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 58.5.

e)	Utbytesmotorer som släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 34.7, 58.10 eller 58.11.

3.   Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer mallen för den obligatoriska märkningen, inbegripet de obligatoriska grundläggande uppgifter som krävs när motorn lämnar produktionsbanan, de obligatoriska grundläggande uppgifter som krävs innan motorn släpps ut på marknaden och, i tillämpliga fall, de kompletterande uppgifter som avses i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 33

Tillfällig motormärkning

1.   Tillverkaren ska anbringa en tillfällig märkning på varje motor som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen och som släpps ut på marknaden på grundval av artikel 34.3.

2.   En motor som ännu inte är i överensstämmelse med den godkända typen och som levereras till motorns tillverkare ska endast ha en tillfällig märkning.

3.   Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer mallen för den tillfälliga märkning som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel, inbegripet de obligatoriska grundläggande uppgifter som ska anges på den. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL VIII

UNDANTAG

Artikel 34

Allmänna undantag

1.   Motorer avsedda för export till tredjeländer ska inte omfattas av denna förordning, utom av artikel 32.2 a.

2.   Motorer avsedda för användning av försvarsmakten ska inte omfattas av denna förordning, utom av artikel 32.2 b.

Vid tillämpning av denna punkt ska brandkåren, det civila försvaret, ordningsmakten och akutsjukvården inte anses vara en del av försvarsmakten.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 32, och med utrustningstillverkarens samtycke, får en tillverkare leverera en motor separat från dess system för efterbehandling av avgaser till den utrustningstillverkaren.

4.   Utan hinder av artikel 5.3 ska medlemsstaterna tillåta tillfälligt utsläppande på marknaden för fältprovning av motorer som inte har EU-typgodkänts i enlighet med denna förordning.

5.   Utan hinder av artiklarna 18.2 och 22.3 ska medlemsstaterna bevilja EU-typgodkännande, och tillåta utsläppandet på marknaden, av motorer som uppfyller de utsläppsgränsvärden för gas- och partikelformiga föroreningar för motorer för särskilda ändamål som anges i bilaga VI, på villkor att motorerna är avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som ska användas i potentiellt explosiva atmosfärer enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU (21).

6.   Utan hinder av artiklarna 18.2 och 22.3 får medlemsstaterna på begäran bevilja EU-typgodkännande, och tillåta utsläppandet på marknaden, av motorer som uppfyller de utsläppsgränsvärden för gas- och partikelformiga föroreningar för motorer för särskilda ändamål som anges i bilaga VI, på villkor att motorerna är avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som uteslutande används för att sjösätta och ta upp livbåtar som används av en nationell räddningstjänst.

7.   Utan hinder av artiklarna 5.3 och 18.2 får medlemsstaterna, såvitt avser motorer i kategorierna RLL eller RLR som släpptes ut på unionsmarknaden senast den 31 december 2011, tillåta utsläppande på marknaden av utbytesmotorer om godkännandemyndigheten vid en granskning erkänner och konstaterar att installationen av en motor som uppfyller de tillämpliga utsläppsgränser som anges i tabellerna II-7 och II-8 i bilaga II kommer att medföra betydande tekniska svårigheter. I sådana fall ska utbytesmotorerna uppfylla antingen de utsläppsgränser som de skulle ha behövt uppfylla för att släppas ut på unionsmarknaden den 31 december 2011, eller strängare utsläppsgränser.

Såvitt avser motorer i kategorierna RLL och RLR som släppts ut på unionsmarknaden efter den 31 december 2011 får medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden av utbytesmotorer som uppfyller de utsläppsgränser som de motorer som ska bytas ut behövde uppfylla när de ursprungligen släpptes ut på unionsmarknaden.

8.   Såvitt avser motorer i kategorierna RLL eller RLR får medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller de senast tillämpliga utsläppgränser som anges i den relevanta lagstiftning som var tillämplig den 5 oktober 2016, under förutsättning att

a)	motorerna är en del av ett projekt som den 6 oktober 2016 är långt framskridet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG, och

b)	en användning av motorer som uppfyller de tillämpliga utsläppsgränserna i tabell II.7 eller II.8 i bilaga II medför oproportionerliga kostnader.

Senast den 17 september 2017 ska varje medlemsstat översända en förteckning över sådana projekt till kommissionen.

9.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att komplettera denna förordning med närmare tekniska specifikationer och villkor för

a)	en tillverkares leverans av en motor separat från dess system för efterbehandling av avgaser till en utrustningstillverkare i enlighet med punkt 3,

b)	tillfälligt utsläppande på marknaden för fältprovning av motorer som inte har EU-typgodkänts enligt denna förordning, i enlighet med punkt 4,

c)	beviljande av EU-typgodkännande, och tillstånd till utsläppande på marknaden, av motorer som uppfyller de utsläppsgränsvärden för gas- och partikelformiga föroreningar för motorer för särskilda ändamål som anges i bilaga VI, i enlighet med punkterna 5 och 6.

Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

Artikel 35

Undantag för ny teknik eller nya principer

1.   En tillverkare får ansöka om EU-typgodkännande av en motortyp eller motorfamilj som inbegriper ny teknik eller nya principer och, som ett resultat av den nya tekniken eller de nya principerna är oförenlig med ett eller flera krav i denna förordning.

2.   Godkännandemyndigheten ska bevilja det EU-typgodkännande som avses i punkt 1 om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	I ansökan anges varför den nya tekniken eller de nya principerna gör att motortypen eller motorfamiljen i fråga är oförenlig med ett eller flera av kraven i denna förordning.

b)	I ansökan beskrivs den nya teknikens eller de nya principernas miljöeffekter och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa en miljöskyddsnivå som åtminstone är likvärdig med den som följer av de krav i denna förordning från vilka undantag söks.

c)	Ansökan innehåller beskrivningar och resultat av provningar som styrker att villkoret i led b är uppfyllt.

3.   Beviljande av sådant EU-typgodkännande som avses i punkt 1 förutsätter tillstånd från kommissionen.

När så är lämpligt ska det i tillståndet från kommissionen också anges om det är förenat med några begränsningar.

Detta tillstånd ska lämnas i form av en genomförandeakt.

4.   I avvaktan på kommissionens beslut om tillstånd i enlighet med punkt 3 får godkännandemyndigheten utfärda ett tillfälligt EU-typgodkännande som ska vara giltigt

a)	endast på den medlemsstatens territorium,

b)	endast för en motortyp eller motorfamilj som omfattas av det begärda undantaget, och

c)	under en period på minst 36 månader.

Om ett tillfälligt EU-typgodkännande utfärdas ska godkännandemyndigheten utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta genom en akt som innehåller de uppgifter som avses i punkt 2.

Att det tillfälliga EU-typgodkännandet är tidsbegränsat och har begränsad geografisk giltighet ska framgå av EU-typgodkännandeintygets rubrik och av rubriken till den motsvarande redovisningen av överensstämmelse.

5.   Om en godkännandemyndighet beslutar att godta ett sådant tillfälligt EU-typgodkännande som avses i punkt 4 på sitt territorium ska den skriftligen underrätta den berörda godkännandemyndigheten och kommissionen om detta.

6.   Om kommissionen beslutar att inte bevilja det tillstånd som avses i punkt 3, ska godkännandemyndigheten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga EU-typgodkännande som avses i punkt 4 om att det tillfälliga EU-typgodkännandet kommer att upphävas sex månader efter kommissionens beslut.

Utan hinder av kommissionens beslut att inte bevilja det tillstånd som avses i punkt 3 får motorer som tillverkats i överensstämmelse med det tillfälliga EU-typgodkännandet innan det upphörde att gälla släppas ut på marknaden i medlemsstater vars godkännandemyndigheter har godtagit det tillfälliga EU-typgodkännandet.

7.   De krav som avses i punkt 4 andra stycket och i punkt 5 ska anses vara uppfyllda om de berörda uppgifterna har lagts in i IMI.

8.   Kommissionen får anta genomförandeakter med närmare föreskrifter om det tillstånd som avses i punkt 3 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

9.   Kommissionen får anta genomförandeakter med närmare föreskrifter om de harmoniserade mallarna för det EU-typgodkännandeintyg och den redovisning av överensstämmelse som avses i punkt 4 i denna artikel, inbegripet om de obligatoriska grundläggande uppgifter som ska anges i dem. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 36

Efterföljande anpassning av delegerade akter och genomförandeakter

1.   Om kommissionen ger tillstånd att bevilja ett undantag enligt artikel 35 ska den omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda delegerade akterna eller genomförandeakterna till den tekniska utvecklingen.

Om ett undantag för vilket tillstånd beviljas enligt artikel 35 avser en fråga som regleras i Unece-föreskrifter ska kommissionen föreslå en ändring av de föreskrifterna i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

2.   Så snart de berörda delegerade akter eller genomförandeakter som avses i punkt 1 har ändrats, ska kommissionen upphäva eventuella begränsningar som införts enligt beslutet om tillstånd för undantag.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa de delegerade akterna eller genomförandeakterna inte har vidtagits får kommissionen, på begäran av den medlemsstat som beviljade det tillfälliga EU-typgodkännandet, ge medlemsstaten tillstånd att utöka detta genom ett beslut i form av en genomförandeakt, som ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL IX

RAPPORTERING OCH KONTROLL AV PRODUKTION

Artikel 37

Tillverkarnas skyldigheter avseende rapportering av produktion

1.   Tillverkaren ska till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet lämna in en förteckning över det antal motorer för varje motortyp och underkategori av motorer som tillverkats i enlighet med denna förordning och i överenstämmelse med EU-typgodkännandet sedan den senaste produktionsrapporten lämnades in, eller sedan kraven i denna förordning först blev tillämpliga.

Denna förteckning ska lämnas in

a)	inom 45 dagar efter varje kalenderårs utgång,

b)	omedelbart efter vart och ett av de datum för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III, och

c)	senast vid den andra tidpunkt som godkännandemyndigheten eventuellt fastställer.

2.   Den förteckning som avses i punkt 1 ska klargöra hur identifikationsnumren står i förhållande till motsvarande motortyper och, i tillämpliga fall, motorfamiljer, samt EU-typgodkännandenas nummer, om dessa förhållanden inte framgår av motorkodsystemet.

3.   I den förteckning som avses i punkt 1 ska det framgå om tillverkaren upphör att tillverka en godkänd motortyp eller motorfamilj.

4.   Tillverkaren ska bevara en kopia av den förteckning som avses i punkt 1 under minst 20 år efter det att det berörda EU-typgodkännandet upphör att gälla.

5.   Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer formatet för den förteckning som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 38

Verifieringsåtgärder

1.   När en medlemsstats godkännandemyndighet beviljar ett EU-typgodkännande ska den vidta nödvändiga åtgärder för att, när så är lämpligt i samarbete med övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter, säkerställa att de identifikationsnummer som hör samman med EU-typgodkännandet korrekt tilldelas och på rätt sätt används av tillverkarna innan den typgodkända motorn släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

2.   En ytterligare verifiering av identifikationsnumren får genomföras i samband med kontroll av produktionsöverensstämmelse enligt artikel 26.

3.   Vad gäller verifieringen av identifikationsnummer ska tillverkaren eller tillverkarens ombud, på begäran, utan dröjsmål ge den ansvariga godkännandemyndigheten nödvändiga upplysningar om tillverkarens köpare samt identifikationsnumren för de motorer som uppges vara tillverkade i enlighet med artikel 37. När motorer görs tillgängliga för en utrustningstillverkare ska ingen ytterligare information krävas av tillverkaren.

4.   Om tillverkaren, efter en begäran från godkännandemyndigheten, inte kan styrka att kraven på obligatorisk märkning är uppfyllda får godkännandemyndigheten återkalla det EU-typgodkännande som beviljats för motsvarande motortyp eller motorfamilj. Godkännandemyndigheterna ska inom en månad underrätta varandra om varje återkallelse av EU-typgodkännanden och om skälen till återkallelsen, i enlighet med artikel 22.5.

KAPITEL X

SKYDDSKLAUSULER

Artikel 39

Motorer som inte överensstämmer med den godkända typen

1.   Om motorer som har obligatorisk märkning och som, i förekommande fall, åtföljs av en redovisning av överensstämmelse inte överensstämmer med den godkända motortypen eller motorfamiljen, ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att motorerna i produktion bringas i överensstämmelse med den godkända motortypen eller motorfamiljen. Sådana åtgärder kan inbegripa återkallelse av EU-typgodkännandet om de åtgärder som tillverkaren vidtar inte är tillräckliga.

Den berörda godkännandemyndigheten ska informera godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna.

2.   Med avseende på punkt 1 ska avvikelser från uppgifterna i EU-typgodkännandeintyget eller i informationsunderlaget anses utgöra bristande överensstämmelse med den godkända motortypen eller motorfamiljen, om inte dessa avvikelser har godkänts i enlighet med kapitel VI.

3.   Om en godkännandemyndighet konstaterar att motorer som åtföljs av en redovisning av överensstämmelse, i tillämpliga fall, eller som har ett typgodkännandemärke som utfärdats i en annan medlemsstat inte överensstämmer med den godkända motortypen eller motorfamiljen, får den begära att den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet kontrollerar att motorerna i produktion fortfarande överensstämmer med den godkända motortypen eller motorfamiljen. Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta den åtgärd som avses i punkt 1 så snart som möjligt och senast inom tre månader från dagen för begäran.

4.   Godkännandemyndigheterna ska inom en månad underrätta varandra om varje återkallelse av EU-typgodkännanden och om skälen till återkallelsen, i enlighet med artikel 22.5.

5.   Om den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som den underrättats om, ska de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist.

Godkännandemyndigheten ska hålla kommissionen underrättad om detta och kommissionen ska, om det är nödvändigt, inleda lämpliga samråd i syfte att nå en uppgörelse.

Artikel 40

Återkallelse av motorer

1.   Om en tillverkare som har beviljats ett EU-typgodkännande är skyldig, enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 765/2008, att återkalla motorer som har släppts ut på marknaden, oavsett om de är installerade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg eller ej, på grundval av att motorerna utgör en allvarlig risk i fråga om miljöskydd eller folkhälsan, ska den tillverkaren

a)	omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som utfärdade EU-typgodkännandet, och

b)	föreslå godkännandemyndigheten lämpliga åtgärder för att undanröja den allvarliga risken.

2.   Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen de föreslagna åtgärderna.

Godkännandemyndigheterna ska säkerställa att åtgärderna genomförs på ett verkningsfullt sätt i deras respektive medlemsstater.

3.   Om en godkännandemyndighet anser att åtgärderna är otillräckliga eller inte har genomförts tillräckligt snabbt, ska den utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet om detta.

Om tillverkaren inte därefter föreslår och genomför verkningsfulla korrigerande åtgärder, ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta alla skyddsåtgärder som krävs, inbegripet återkallelse av EU-typgodkännandet.

Vid återkallelse av EU-typgodkännandet ska godkännandemyndigheten inom en månad från återkallelsen underrätta tillverkaren, övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med rekommenderad post eller likvärdigt elektroniskt medel.

Artikel 41

Underrättelse om beslut och tillgängliga rättsmedel

1.   I beslut av följande typ eller för följande syfte ska skälen för beslutet redovisas:

a)	Beslut som fattas enligt denna förordning.

b)	Beslut som innebär att ett EU-typgodkännande nekas eller återkallas.

c)	Beslut om att en motor ska återkallas från marknaden.

d)	Beslut som innebär att utsläppande på marknaden av en motor förbjuds, begränsas eller hindras.

e)	Beslut som innebär att utsläppande på marknaden av en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, i vilken en motor som omfattas av denna förordning är installerad, förbjuds, begränsas eller hindras.

2.   Godkännandemyndigheten ska underrätta den berörda parten om

a)	varje beslut som avses i punkt 1,

b)	vilka rättsmedel som är tillgängliga inom ramen för gällande rätt i den berörda medlemsstaten och om de tidsfrister som gäller för dessa rättsmedel.

KAPITEL XI

INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER OCH TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 42

Godtagande av likvärdiga typgodkännanden av motorer

1.   Unionen får inom ramen för multilaterala eller bilaterala överenskommelser mellan unionen och tredjeländer erkänna likvärdighet mellan de villkor och bestämmelser för EU-typgodkännande av motorer som införs genom denna förordning och de förfaranden som fastställs genom internationella föreskrifter eller föreskrifter i tredjeländer.

2.   Beviljade typgodkännanden och obligatoriska märkningar som överensstämmer med Unece-föreskrifter, eller ändringar av dessa föreskrifter, som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till i enlighet med vad som anges i den delegerade akt som avses i punkt 4 a, ska erkännas som likvärdiga med EU-typgodkännanden som beviljats i enlighet med denna förordning respektive obligatoriska märkningar som krävs enligt denna förordning.

3.   EU-typgodkännanden som beviljats med stöd av unionsakter som förtecknas i den delegerade akt som avses i punkt 4 b ska erkännas som likvärdiga med EU-typgodkännanden som beviljats i enlighet med denna förordning.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 som kompletterar denna förordning genom att fastställa

a)

förteckningen över de Unece-föreskrifter, eller ändringar av dessa föreskrifter, inklusive krav i föreskrifterna som rör deras tillämpning, som unionen har röstat för eller som unionen har anslutit sig till och som ska tillämpas på EU-typgodkännanden av motortyper och motorfamiljer som ska installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg,

b)	förteckningen över unionsakter enligt vilka EU-typgodkännanden beviljas, inklusive krav i dessa unionsakter som rör deras tillämpning.

Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

Artikel 43

Information och instruktioner för utrustningstillverkare och slutanvändare

1.   Tillverkaren får inte ge utrustningstillverkare eller slutanvändare teknisk information avseende de uppgifter som föreskrivs i denna förordning som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten.

2.   Tillverkaren ska ge utrustningstillverkare tillgång till all relevant information och alla relevanta instruktioner som krävs för korrekt installation av en motor i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, inklusive en beskrivning av eventuella särskilda villkor eller begränsningar för installationen eller användningen av motorn.

3.   Tillverkaren ska ge utrustningstillverkare tillgång till all relevant information och nödvändiga instruktioner avsedda för slutanvändaren, inbegripet en beskrivning av eventuella särskilda villkor eller begränsningar för användningen av en motor.

4.   Tillverkare ska ge utrustningstillverkare tillgång till värdet på de koldioxidutsläpp (CO2) som konstaterats under förfarandet för EU-typgodkännande och instruera utrustningstillverkarna att vidarebefordra den informationen, tillsammans med förklarande information om provningsförhållandena, till slutanvändaren av den mobila maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg som motorn är avsedd att installeras i.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 som kompletterar denna förordning med närmare föreskrifter om den information och de instruktioner som avses i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel. Dessa delegerade akter ska antas senast den 31 december 2016.

Artikel 44

Utbyte av uppgifter och information genom IMI

1.   Utbyte av uppgifter och information som rör EU-typgodkännanden mellan nationella myndigheter eller mellan nationella myndigheter och kommissionen inom ramen för denna förordning ska ske i elektroniskt format genom IMI.

2.   All relevant information om EU-typgodkännanden som utfärdats i enlighet med denna förordning ska samlas centralt och göras tillgänglig för de nationella myndigheterna och kommissionen genom IMI.

3.   Kommissionen ska säkerställa att IMI också

a)	möjliggör utbyte av uppgifter och information mellan, å ena sidan, tillverkare eller tekniska tjänster och, å andra sidan, nationella myndigheter eller kommissionen,

b)	erbjuder offentlig tillgång till vissa uppgifter och viss information om resultatet av typgodkännanden och resultatet av övervakningen av motorer i drift.

c)	erbjuder hjälpmedel för automatisk överföring av uppgifter mellan befintliga nationella databaser och IMI, när så är lämpligt och tekniskt och ekonomiskt genomförbart och efter överenskommelse med de berörda medlemsstaterna.

4.   Den användning av IMI som avses i punkt 3 ska vara frivillig.

5.   Kommissionen får anta genomförandeakter med de närmare tekniska krav och förfaranden som krävs för att sammankoppla IMI med befintliga nationella databaser i enlighet med punkt 3 c i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska senast den 31 december 2016 antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL XII

UTSEENDE OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 45

Krav avseende tekniska tjänster

1.   En teknisk tjänst ska utses av en godkännandemyndighet i enlighet med artikel 47 och ska uppfylla kraven i punkterna 2–9 i den här artikeln.

2.   En teknisk tjänst ska vara etablerad enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk person.

3.   Den tekniska tjänsten ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende med avseende på konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de motorer som den bedömer.

Ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, tillhandahållande, montering, installation, användning eller underhåll av de motorer som det bedömer, provar eller inspekterar får anses uppfylla kraven i första stycket, förutsatt att det styrks att organet är oberoende och att intressekonflikter inte föreligger.

4.   Den tekniska tjänsten, inbegripet dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra de olika verksamhetskategorier för vilka den tekniska tjänsten har utsetts i enlighet med artikel 47.1 får inte vara konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör eller ansvarig för underhåll av de motorer som den bedömer, och den får inte heller företräda parter som är involverade i dessa verksamheter. Denna begränsning ska inte hindra användning av de bedömda motorer som avses i punkt 3 i denna artikel som är nödvändiga för den tekniska tjänstens verksamhet eller användning av sådana motorer för personligt bruk.

Den tekniska tjänsten ska säkerställa att dess dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar tjänstens sekretess, objektivitet eller opartiskhet inom de verksamhetskategorier för vilka den har utsetts.

5.   Den tekniska tjänsten ska utföra de verksamhetskategorier för vilka den har utsetts med största möjliga yrkesintegritet och nödvändig teknisk kompetens på det specifika området, och dess personal ska vara fri från varje påtryckning och incitament, i synnerhet ekonomiska incitament, som kan påverka dess omdöme eller resultaten av dess bedömningar, särskilt när det gäller påtryckningar och incitament från personer eller grupper av personer som berörs av verksamhetens resultat.

6.   Den tekniska tjänsten ska visa den godkännandemyndighet som utsett den att den är i stånd att utföra alla de verksamhetskategorier för vilka den försöker bli utsedd i enlighet med artikel 47.1 genom att säkerställa att den har

a)	personal med lämplig kompetens, teknisk specialkunskap och yrkesutbildning samt tillräcklig och lämplig erfarenhet för att utföra uppdraget,

b)	beskrivningar av de förfaranden som är relevanta för de verksamhetskategorier för vilka tjänsten önskar utses, så att det säkerställs att dessa förfaranden är öppna och är reproducerbara,

c)	förfaranden för att utöva de verksamhetskategorier för vilka den önskar bli utsedd, med vederbörlig hänsyn tagen till den tekniska komplexiteten hos motorn i fråga och till huruvida motorn tillverkas enligt en mass- eller serieproduktionsprocess, och

d)	de medel som krävs för att på lämpligt sätt kunna utföra uppgifterna relaterade till de verksamhetskategorier för vilka den önskar bli utsedd samt tillgång till den utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga.

7.   Den tekniska tjänsten, inbegripet dess högsta ledning och bedömningspersonal, ska vara opartisk och får inte delta i någon verksamhet som skulle kunna påverka deras objektivitet och integritet i samband med de verksamhetskategorier för vilka den tekniska tjänsten har utsetts.

8.   Den tekniska tjänsten ska teckna ansvarsförsäkring för sina verksamheter, såvida inte medlemsstaten i enlighet med nationell rätt tar på sig ansvaret eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för bedömningen.

9.   Personalen vid en teknisk tjänst ska vara bunden av tystnadsplikt beträffande all information som den erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning eller bestämmelser i nationell rätt som ger den verkan.

Personalen vid en teknisk tjänst ska inte vara bunden av den skyldighet som avses i första stycket när det är fråga om att vidarebefordra information till den utseende godkännandemyndigheten eller när sådan vidarebefordran krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.

Äganderättigheter ska skyddas.

Artikel 46

Dotterbolag och underentreprenörer till tekniska tjänster

1.   Den tekniska tjänsten får, enbart under förutsättning att den utseende godkännandemyndigheten gett sitt medgivande, lägga ut specifika uppgifter i anknytning till de verksamhetskategorier för vilka den utsetts i enlighet med artikel 47.1 på entreprenad, eller låta den verksamheten utföras av ett dotterbolag.

I sådana fall ska den tekniska tjänsten säkerställa att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 45 och informera den utseende godkännandemyndigheten om detta.

2.   Den tekniska tjänsten ska ta det fulla ansvaret för alla uppgifter som utförs av dess underentreprenörer och dotterbolag, oberoende av deras etableringsort.

3.   Den tekniska tjänsten ska säkerställa att den utseende godkännandemyndigheten har tillgång till de relevanta handlingarna rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer samt de uppgifter som de har utfört.

Artikel 47

Utseende av tekniska tjänster

1.   Godkännandemyndigheterna ska utse tekniska tjänster för en eller flera av följande kategorier, i enlighet med deras kompetensområden:

a)   Kategori A: Genomföra de provningar som avses i denna förordning i de anläggningar som tillhör den tekniska tjänsten i fråga.

b)   Kategori B: Övervaka de provningar som avses i denna förordning när provningarna utförs i tillverkarens eller en tredje parts anläggningar.

c)   Kategori C: Bedöma och övervaka tillverkarens förfaranden för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen.

d)   Kategori D: Övervaka eller genomföra provningar eller inspektioner för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen.

2.   En godkännandemyndighet får agera som teknisk tjänst för en eller flera av de verksamhetskategorier som avses i punkt 1.

3.   Ett tredjelands tekniska tjänster som inte har utsetts i enlighet med den här artikeln får anmälas som teknisk tjänst i den mening som avses i artikel 50, men endast om ett sådant erkännande av tekniska tjänster föreskrivs i ett bilateralt avtal mellan unionen och det berörda tredjelandet.

En teknisk tjänst som är etablerad i enlighet med artikel 45.2 får dock etablera dotterbolag i tredjeländer, förutsatt att dotterbolagen står under den tekniska tjänstens direkta ledning och kontroll.

Artikel 48

Förfaranden för fastställande av prestandakrav och bedömning av tekniska tjänster

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 som kompletterar denna förordning genom föreskrifter om

a)	de krav som de tekniska tjänsterna måste uppfylla, och

b)	förfarandet för bedömning av de tekniska tjänsterna, inbegripet motsvarande rapport, i enlighet med artikel 49.

Artikel 49

Bedömning av tekniska tjänsters kompetens

1.   Den utseende godkännandemyndigheten ska upprätta en bedömningsrapport som visar att den tekniska tjänst som vill bli utsedd har bedömts med avseende på dess efterlevnad av denna förordning och de delegerade akter som antagits enligt denna. Bedömningsrapporten kan inbegripa ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan och som intygar att den tekniska tjänsten uppfyller kraven i denna förordning.

Den bedömning som bedömningsrapporten bygger på ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i en sådan delegerad akt som avses i artikel 48.

2.   Den utseende godkännandemyndigheten ska se över bedömningsrapporten minst en gång vart tredje år.

3.   Den utseende godkännandemyndigheten ska på kommissionens begäran översända bedömningsrapporten till kommissionen. I sådana fall ska den utseende godkännandemyndigheten, om bedömningen inte bygger på ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan, tillhandahålla kommissionen dokumentation som styrker

a)	den tekniska tjänstens kompetens,

b)	de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet av den utseende godkännandemyndigheten, och

c)	att den tekniska tjänsten uppfyller kraven i denna förordning och i de delegerade akter som antas enligt den.

4.   En godkännandemyndighet som avser att agera som teknisk tjänst i enlighet med artikel 47.2 ska visa att den uppfyller tillämpliga krav genom dokumentation i form av en bedömning utförd av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms. Sådana bedömare kan komma från samma organisation under förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

Artikel 50

Anmälningsförfaranden

1.   Medlemsstaterna ska, med avseende på varje teknisk tjänst som de har utsett, till kommissionen anmäla

a)	den tekniska tjänstens namn,

b)	adress, inbegripet elektronisk adress,

c)	ansvariga personer,

d)	verksamhetskategori, och

e)	alla ändringar som rör utseendebeslutet enligt artikel 47.

2.   En teknisk tjänst får utföra den verksamhet som avses i artikel 47.1 för den utseende godkännandemyndigheten enbart om denna tekniska tjänst på förhand har anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

3.   Samma tekniska tjänst får utses av flera utseende godkännandemyndigheter och anmälas av dessa godkännandemyndigheters medlemsstater oberoende av vilken eller vilka verksamhetskategorier som den verksamhet som den kommer att utföra omfattas av i enlighet med artikel 47.1.

4.   Om en viss organisation eller ett visst behörigt organ, vars verksamhet inte omfattas av artikel 47.1, behöver utses med tillämpning av en delegerad akt, ska berörda medlemsstater anmäla detta till kommissionen i enlighet med den här artikeln.

5.   Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning och närmare uppgifter om de tekniska tjänster som anmälts i enlighet med denna artikel.

Artikel 51

Ändringar av utseendebeslut

1.   Om en utseende godkännandemyndighet har konstaterat eller har informerats om att en teknisk tjänst som den utsett inte längre uppfyller de krav som föreskrivs i denna förordning eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska den begränsa eller tillfälligt eller slutgiltigt återkalla utseendebeslutet, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är.

Den medlemsstat som anmält den tekniska tjänsten till kommissionen i enlighet med artikel 50.1 ska omedelbart underrätta kommissionen om varje sådan begränsning eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse.

Kommissionen ska på motsvarande sätt ändra den offentliggjorda information som avses i artikel 50.5.

2.   I händelse av en sådan begränsning eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av utseendebeslutet som avses i punkt 1, eller om den tekniska tjänsten har upphört med verksamheten, ska den utseende godkännandemyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den tekniska tjänstens akter antingen behandlas av en annan teknisk tjänst eller hålls tillgängliga för den utseende godkännandemyndigheten eller för marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 52

Ifrågasättande av de tekniska tjänsternas kompetens

1.   Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att en teknisk tjänst har nödvändig kompetens eller att en teknisk tjänst fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som den omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärksam på sådana tvivel.

2.   Den utseende godkännandemyndighetens medlemsstat ska på begäran ge kommissionen all information om underlaget för att utse den berörda tekniska tjänsten eller för att fortsatt låta beslutet om utseende gälla.

3.   Kommissionen ska säkerställa att all känslig information som den erhållit under undersökningarna behandlas konfidentiellt.

4.   Om kommissionen konstaterar att en teknisk tjänst inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för att utses, ska den meddela detta till den utseende godkännandemyndighetens medlemsstat i syfte att, i samarbete med den medlemsstaten, fastställa vilka korrigerande åtgärder som krävs samt anmoda den medlemsstaten att vidta de korrigerande åtgärderna, vid behov genom återkallelse av utseendebeslutet.

Artikel 53

Krav avseende de tekniska tjänsternas verksamhet

1.   Tekniska tjänster ska utföra de verksamhetskategorier för vilka de utsetts för den utseende godkännandemyndighetens räkning och i enlighet med de bedömnings- och provningsförfaranden som föreskrivs i denna förordning och i dess delegerade akter och genomförandeakter.

Tekniska tjänster ska övervaka eller ska själva genomföra de provningar som krävs för EU-typgodkännande eller inspektioner enligt denna förordning eller enligt någon av dess delegerade akter eller genomförandeakter, såvida inte alternativa förfaranden medges.

Tekniska tjänster får inte genomföra provningar, bedömningar eller inspektioner för vilka de inte har utsetts.

2.   De tekniska tjänsterna ska alltid

a)	låta den utseende godkännandemyndigheten observera dem när de utför sina bedömningar, om myndigheten tycker att det är lämpligt, och

b)	utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 45.9 och 54, förse sin utseende godkännandemyndighet med sådan information som kan komma att begäras beträffande de verksamhetskategorier som de utför och som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

3.   Om en teknisk tjänst konstaterar att en tillverkare inte har uppfyllt kraven i denna förordning, ska den rapportera detta till den utseende godkännandemyndigheten, som i sin tur ska ålägga tillverkaren att vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

Den utseende godkännandemyndigheten ska inte utfärda ett EU-typgodkännandeintyg förrän tillverkaren har vidtagit lämpliga korrigerande åtgärder på ett sätt som den godkännandemyndigheten godkänner.

4.   Om en teknisk tjänst som agerar för den utseende godkännandemyndighetens räkning konstaterar, under övervakningen av produktionsöverensstämmelse efter utfärdande av ett EU-typgodkännandeintyg, att en motortyp eller motorfamilj inte längre uppfyller kraven i denna förordning, ska den rapportera detta till den utseende godkännandemyndigheten.

Godkännandemyndigheten ska vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 26.

Artikel 54

Informationskrav för de tekniska tjänsterna

1.   De tekniska tjänsterna ska underrätta sin utseende godkännandemyndighet om

a)	bristande överensstämmelser som kan föranleda att ett EU-typgodkännande måste avslås, begränsas eller återkallas tillfälligt eller slutgiltigt,

b)	omständigheter som inverkar på utseendebeslutets räckvidd eller villkor,

c)	begäran från marknadskontrollmyndigheterna om information om deras verksamheter.

2.   På sin utseende godkännandemyndighets begäran ska en teknisk tjänst tillhandahålla information om verksamheterna inom ramen för utseendebeslutet, och om all annan verksamhet som den utför, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

KAPITEL XIII

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 55

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 19.2, 24.11, 25.4, 26.6, 34.9, 42.4, 43.5 och 48 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 6 oktober 2016.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna19.2, 24.11, 25.4, 26.6, 34.9, 42.4, 43.5 och 48 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna19.2, 24.11, 25.4, 26.6, 34.9, 42.4, 43.5 och 48 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 56

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av tekniska kommittén för motorfordon, som inrättats genom artikel 40.1 i direktiv 2007/46/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

KAPITEL XIV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 57

Sanktioner

1.   Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner för ekonomiska aktörer och utrustningstillverkare för överträdelser av denna förordning och av delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa bestämmelser senast den 7 oktober 2018, samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sanktionerna tillämpas.

2.   Bland annat följande överträdelser ska medföra sanktioner:

a)	Lämnande av falsk uppgift, särskilt under förfarandena för EU-typgodkännande, förfarandena som leder till återkallelse eller förfarandena i samband med undantag.

b)	Förfalskning av provningsresultat avseende ett EU-typgodkännande eller övervakning av motorer i drift.

c)	Undanhållande av uppgifter eller tekniska specifikationer som kan leda till att motorer återkallas eller till att EU-typgodkännande nekas eller återkallas.

d)	Användning av manipulationsstrategier.

e)	Vägran att ge tillgång till uppgifter.

f)	Utsläppande på marknaden av motorer som omfattas av kraven på EU-typgodkännande, utan att ett sådant EU-typgodkännande beviljats, eller förfalskning av handlingar eller obligatoriska märkningar med denna avsikt.

g)	Utsläppande på marknaden av övergångsmotorer och mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i vilka sådana motorer är installerade i strid med bestämmelserna om undantag.

h)	Åsidosättande av de begränsningar som anges i artikel 35.3 och 35.4.

i)	Utsläppande på marknaden av en motor som modifierats på ett sådant sätt att den inte längre överensstämmer med specifikationerna i EU-typgodkännandet av den.

j)	Installation av en motor i en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg för annan användning än den användning som motorn uteslutande är avsedd för i enlighet med i artikel 4.

k)	Utsläppande på marknaden av en motor för särskilt ändamål enligt artikel 34.5 eller 34.6 för användning i andra mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg än de som föreskrivs i de punkterna.

l)	Utsläppande på marknaden av en motor enligt artikel 34.7 eller 34.8 och artikel 58.9, 58.10 eller 58.11 för användning i andra maskiner än de som föreskrivs i de punkterna.

m)	Utsläppande på marknaden av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i vilka har installerats motorer för vilka det krävs ett EU-typgodkännande enligt denna förordning men som saknar sådant godkännande.

n)	Utsläppande på marknaden av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg vilka strider mot en begränsning för sådana mobila maskiner som föreskrivs i artikel 34.8.

Artikel 58

Övergångsbestämmelser

1.   Utan att det påverkar kapitlen II och III ska denna förordning inte innebära en ogiltigförklaring, före de datum för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III, av EU-typgodkännanden eller undantag.

2.   Godkännandemyndigheter får, i enlighet med relevant lagstiftning som är tillämplig den 5 oktober 2016 fortsätta att bevilja EU-typgodkännanden fram till de obligatoriska datum för EU-typgodkännanden av motorer som anges i bilaga III och fortsätta att bevilja undantag i enlighet med den lagstiftningen fram till de obligatoriska datum för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III.

Medlemsstater får, i enlighet med relevant lagstiftning som är tillämplig den 5 oktober 2016 fortsätta att tillåta utsläppande på marknaden av motorer fram till de obligatoriska datum för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III.

3.   Genom undantag från denna förordning får motorer som har beviljats EU-typgodkännande enligt den relevanta lagstiftning som var tillämplig den 5 oktober 2016, eller som uppfyller de krav som fastställts av Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) och antagits som CCNR Steg II inom ramen för den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen, fortsätta att släppas ut på marknaden fram till de datum för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III.

I sådana fall får de nationella myndigheterna inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppandet på marknaden av motorer som överensstämmer med den godkända typen.

4.   Motorer som den 5 oktober 2016 inte omfattades av direktiv 97/68/EG får fortsätta att släppas ut på marknaden på grundval av eventuella gällande nationella bestämmelser fram till de datum för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 5.3 och 18.2 samt, i tillämpliga fall, direktiv 2008/57/EG och kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 (22) får övergångsmotorer, och i förekommande fall de mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som sådana övergångsmotorer är installerade i, fortsätta att släppas ut på marknaden under övergångsperioden förutsatt att den maskin som övergångsmotorn är installerad i har ett produktionsdatum som infaller senast 18 månader efter övergångsperiodens början.

För motorer i kategori NRE ska medlemsstaterna tillåta en förlängning av övergångsperioden och av den 18-månadersperiod som avses i första stycket med ytterligare 12 månader för utrustningstillverkare med en sammanlagd årlig tillverkning som understiger 100 enheter mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som är utrustade med förbränningsmotorer. Vid beräkningen av denna sammanlagda årliga tillverkning ska alla utrustningstillverkare som står under samma fysiska eller juridiska persons kontroll betraktas som en enda utrustningstillverkare.

För motorer i kategori NRE som används i mobilkranar ska den övergångsperiod och den 18-månadersperiod som avses i första stycket förlängas med 12 månader.

För motorer i kategori NRS med en motoreffekt på under 19 kW som används i snöslungor ska den övergångsperiod och den artonmånadersperiod som avses i första stycket förlängas med 24 månader.

6.   Om inte annat följer av punkt 5 i denna artikel ska övergångsmotorer uppfylla minst ett av följande krav:

a)

Överensstämma med motortyper eller motorfamiljer vars EU-typgodkännande inte längre är giltigt i enlighet med artikel 30.2 a och som vid motorns tillverkningsdatum omfattas av ett giltigt EU-typgodkännande som uppfyller de senaste tillämpliga utsläppsgränser som fastställs i den relevanta lagstiftning som var tillämplig den 5 oktober 2016.

b)	Tillhöra en effektklass som inte omfattades av typgodkännande för utsläpp av föroreningar på unionsnivå den 5 oktober 2016.

c)	Användas i eller vara avsedda att användas i en anordning som inte var föremål för typgodkännande för utsläpp av föroreningar på unionsnivå den 5 oktober 2016.

7.   Perioden för att släppa ut övergångsmotorer på marknaden ska begränsas till

a)	24 månader från och med det tillämpliga datumet för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III, i det fall som beskrivs i punkt 5 första stycket.

b)	36 månader från och med det tillämpliga datumet för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III, i det fall som beskrivs i punkt 5 andra och tredje styckena.

c)	48 månader från och med det tillämpliga datumet för utsläppande på marknaden av motorer som anges i bilaga III, i det fall som beskrivs i punkt 5 fjärde stycket.

8.   Tillverkarna ska säkerställa att övergångsmotorer som släpps ut på marknaden under övergångsperioden uppfyller de krav på märkning som avses i artikel 32.2 d.

9.   Utan hinder av artiklarna 5.3, 18.2 och 22 får medlemsstater under en period som avslutas senast den 17 september 2026 tillåta utsläppande på marknaden av motorer i kategori RLL med en maximal nettoeffekt på mer än 2 000 kW som inte uppfyller de krav på utsläppsgränser som anges i bilaga II, som ska installeras i lokomotiv som endast används på ett tekniskt isolerat 1 520 mm:s-järnvägsnät. Under den perioden ska de motorer som släppts ut på marknaden minst uppfylla de krav på utsläppsgränser som motorer behövde uppfylla för att släppas ut på marknaden den 31 december 2011. Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska bevilja EU-typgodkännande och godkänna utsläppandet på marknaden av sådana motorer.

10.   Utan hinder av artiklarna 5.3 och 18.2 ska medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden av utbytesmotorer under en period av högst femton år från de tillämpliga datum för utsläppande på marknaden av Steg V-motorer som anges i bilaga III, under förutsättning att motorerna tillhör en kategori som är likvärdig med NRS med en referenseffekt på minst 19 kW eller tillhör en kategori som är likvärdig med NRG om utbytesmotorn och ursprungsmotorn tillhör en motorkategori eller ett effektintervall som inte var föremål för typgodkännande på unionsnivå den 31 december 2016.

11.   Utan hinder av artiklarna 5.3 och 18.2 ska medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden av utbytesmotorer under en period på högst 20 år från de tillämpliga datum för utsläppande på marknaden av Steg V-motorer som anges i bilaga III, under förutsättning att motorerna

a)

tillhör kategori NRE och har en referenseffekt på minst 19 kW och högst 560 kW samt uppfyller ett utsläppssteg som löpte ut inte mer än 20 år före deras utsläppande på marknaden och som är minst lika strängt som de utsläppsgränser som den motor som ska bytas ut behövde uppfylla när den ursprungligen släpptes ut på marknaden,

b)	tillhör en kategori som är likvärdig med NRE och har en referenseffekt på mer än 560 kW om utbytesmotorn och ursprungsmotorn tillhör en motorkategori eller ett effektintervall som inte var föremål för typgodkännande på unionsnivå den 31 december 2016.

12.   Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa denna förordning för en period som löper ut senast den 17 september 2026 på motorer som är installerade i maskiner för bomullskörd.

13.   Tillverkare ska säkerställa att utbytesmotorerna uppfyller kraven på den märkning som avses i artikel 32.2 e.

Artikel 59

Rapport

1.   Senast den 31 december 2021 ska medlemsstaterna informera kommissionen om tillämpningen av de förfaranden för EU-typgodkännande som föreskrivs i denna förordning.

2.   Senast den 31 december 2022 ska kommissionen på grundval av den information som lämnas i enlighet med punkt 1 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 60

Översyn

1.   Senast den 31 december 2018 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av möjligheten att fastställa harmoniserade åtgärder för eftermontering av utsläppsbegränsande anordningar i motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som redan har släppts ut på unionsmarknaden. Rapporten ska även behandla tekniska åtgärder och system för ekonomiska incitament för att hjälpa medlemsstaterna att följa unionens lagstiftning om luftkvalitet genom att bedöma tänkbara åtgärder mot luftföroreningar i tätbefolkade områden, med vederbörligt beaktande av unionens regler om statligt stöd.

2.   Senast den 31 december 2020 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet angående följande:

a)

Bedömningen av potentialen för ytterligare minskning av utsläppen av föroreningar på grundval av tillgänglig teknik och en kostnads-nyttoanalys. För motorer i kategorierna IPW och IWA, bedömningen av den tekniska och ekonomiska genomförbarheten av i) en ytterligare minskning av utsläppsgränsvärdena för partikelantal och för NOx, ii) en ytterligare minskning av faktorn A för motorer som helt eller delvis drivs med gasformigt bränsle inom ramen för klimatneutral drift jämfört med motorer som drivs med diesel, och iii) ett tillägg av gränsvärden för partikelantal när det gäller motorkategorier för vilka sådana värden inte har fastställts i bilaga II till denna förordning.

b)	Kartläggningen av potentiellt relevanta föroreningstyper som inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning.

3.   Senast den 31 december 2025 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om användningen av de undantagsklausuler som föreskrivs i artikel 34.4 och 34.5 samt övervakningen av resultaten av de utsläppsprovningar som avses i artikel 19 och slutsatserna därav.

Rapporten ska också utvärdera de provningar som krävs för EU-typgodkännande enligt artiklarna 24 och 25, med särskild inriktning på i vilken utsträckning dessa provningar motsvarar verkliga driftsförhållanden för motorer, samt möjligheten att införa provningar för utsläpp av partikelformiga föroreningar som del av den provning i drift som avses i artikel 19.

4.   De rapporter som avses i punkterna 2 och 3 ska

a)	grundas på samråd med de berörda parterna,

b)	beakta befintliga unionsstandarder och internationella standarder på detta område, och

c)	vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Artikel 61

Ändring av direktiv 97/68/EG

Direktiv 97/68/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Följande stycken ska läggas till i artikel 9.4a: ”Med avvikelse från första stycket får medlemsstaterna på en utrustningstillverkares begäran godkänna utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller utsläppsgränsvärdena för Steg III A, under förutsättning att dessa motorer är avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och som ska användas i potentiellt explosiva atmosfärer enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU (*). Tillverkare ska tillhandahålla godkännandemyndigheten bevis på att motorerna endast installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg vilka intygas uppfylla dessa krav. En sådan motor ska märkas med en etikett med texten ”motor för begränsad användning i maskiner som tillverkats av” följt av utrustningstillverkarens namn och den unika hänvisningen till det aktuella undantaget, bredvid den obligatoriska motormärkning som avses i avsnitt 3 i bilaga I. Med avvikelse från första stycket får medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden av motorer i kategori RLL med en maximal nettoeffekt på mer än 2 000 kW som inte uppfyller de utsläppsgränser som anges i bilaga II, som ska installeras i lokomotiv som endast används på ett tekniskt isolerat 1 520 mm:s-järnvägsnät. Dessa motorer ska minst uppfylla de utsläppsgränser som motorer behövde uppfylla för att släppas ut på marknaden den 31 december 2011. (*)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).”"

2.	I artikel 10 ska följande punkt läggas till: ”8.   Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta direktiv på motorer som är installerade i maskiner för bomullsskörd.”

Artikel 62

Ändring av förordning (EU) nr 1024/2012

I bilagan till förordning (EU) nr 1024/2012 ska följande punkt läggas till:

Artikel 63

Ändring av förordning (EU) nr 167/2013

Artikel 19 i förordning (EU) nr 167/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

Punkt 3 ska ersättas med följande: ”3.   De bestämmelser om motorkategorier, gränsvärden för avgasutsläpp, provcykler, utsläppsbeständighetsperioder, utsläppskrav för avgaser, övervakningen av utsläpp från motorer i drift samt om mätningar och provningar, liksom de övergångsbestämmelser och bestämmelser som tillåter ett tidigt EU-typgodkännande och utsläppande på marknaden av Steg V-motorer som föreskrivs för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 (***) samt de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt den förordningen ska tillämpas. När det gäller utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av traktorer i kategorierna T2, T4.1 och C2 ska de motorer med ett effektintervall på 56–130 kW som uppfyller kraven för Steg III B anses vara övergångsmotorer enligt definitionen i artikel 3.32 i förordning (EU) 2016/1628. (***)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av direktiv 97/68/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 53).”"

2.

I punkt 6 ska följande stycke läggas till: ”Med avvikelse från principen i andra stycket ska kommissionen ha befogenhet att senast den 31 december 2016 ändra kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/96 (****) så att a) den senareläggningsperiod som avses i artikel 11.4 i delegerad förordning (EU) 2015/96 blir fyra år när det gäller EU-typgodkännande av traktorer i kategorierna T2, T4.1 och C2 och b) den flexibilitet som är tillåten enligt punkt 1.1.1 i bilaga V till delegerad förordning (EU) 2015/96, inom det flexibilitetssystem som avses i artikel 14 i den delegerade förordningen, utökas till 150 % för traktorer i kategorierna T2, T4.1 och C2. (****)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/96 av den 1 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 vad gäller krav på miljöprestanda och framdrivningsenheters prestanda för jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 16, 23.1.2015, s. 1).”"

Artikel 64

Upphävande

1.   Utan att det påverkar artikel 58.1–58.4 i denna förordning ska direktiv 97/68/EG upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2017.

2.   Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 65

Ikraftträdande och tillämpning

1.   Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017, med undantag av artikel 61, som ska tillämpas från och med den 6 oktober 2016.

Från och med den 6 oktober 2016 får godkännandemyndigheter inte avslå en ansökan om EU-typgodkännande av en ny motortyp eller motorfamilj, eller förbjuda dess utsläppande på marknaden, om motortypen eller motorfamiljen uppfyller kraven i kapitlen II, III, IV och VIII och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt denna förordning.

---

(1)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 februari 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 juli 2016.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EGT L 59, 27.2.1998, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).

(7)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (EUT L 242, 10.9.2002, s. 1); Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(10)  Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”) (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).

(11)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(13)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/96 av den 1 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 vad gäller krav på miljöprestanda och framdrivningsenheters prestanda för jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 16, 23.1.2015, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG (se sidan 118 i detta nummer av EUT).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 90).

(19)  Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och anordningar och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (EUT L 362, 17.12.2014, s. 1).

(20)  Europeisk standard EN 14466+A1: 2009 (Brandbekämpningspumpar – Bärbara motorsprutor – Säkerhets- och utförandekrav, provningar).

(21)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).

(22)  Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228).

---

---

---

---

---

---

---