18.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 332/126

(1)

Personer som rapporterar faktiska eller potentiella överträdelser av förordning (EU) nr 596/2014 (visselblåsare) till behöriga myndigheter kan ge myndigheterna ny information och bistå dem i fråga om att upptäcka marknadsmissbruk och påföra sanktioner för marknadsmissbruket. Människor kan dock avskräckas från att rapportera överträdelser på grund av rädsla för repressalier, diskriminering eller utlämnande av personuppgifter. Lämpliga åtgärder avseende visselblåsning är således nödvändiga för att garantera det övergripande skyddet och respekten för de grundläggande rättigheterna för visselblåsare och dem som anklagas. Personer som medvetet rapporter felaktig eller vilseledande information till behöriga myndigheter bör inte betraktas som visselblåsare och bör följaktligen inte åtnjuta skydd.

(2)

Anonym rapportering bör tillåtas av behöriga myndigheter och skyddsmekanismerna i detta direktiv bör också tillämpas när en anonym visselblåsare i ett senare skede avslöjar sin identitet för den behöriga myndigheten. Visselblåsare bör kunna välja mellan att rapportera genom interna förfaranden, om sådana finns, eller direkt till den behöriga myndigheten.

(3)

Särskilt avdelad personal från de behöriga myndigheterna, som är utbildade, även i fråga om gällande regler om uppgiftsskydd, skulle vara nödvändigt för att handlägga rapporter om överträdelser av förordning (EU) nr 596/2014 och se till att kommunikationen med den rapporterande personen och uppföljningen av rapporten sker på lämpligt sätt.

(4)

Personer som vill rapportera faktiska eller potentiella överträdelser av förordning (EU) nr 596/2014 bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera. De behöriga myndigheterna bör därför offentliggöra lättillgänglig information om tillgängliga kommunikationskanaler med behöriga myndigheter, om tillämpliga förfaranden och om särskilt avdelad personal inom den myndighet som handlägger rapporter om överträdelser. All information rörande överträdelser bör vara öppen, lättförståelig och tillförlitlig för att främja och inte hindra rapportering av överträdelser.

(5)

För att möjliggöra effektiv kommunikation med den särskilt avdelade personalen måste de behöriga myndigheterna ha infört och använda olika kommunikationskanaler som bör vara användarvänliga och möjliggöra skriftlig och muntlig kommunikation, både elektronisk och icke-elektronisk.

(6)

Det är viktigt att förfarandena för skydd av personer som arbetar genom ett anställningskontrakt, oavsett arten av deras anställningsförhållanden och oavsett om de är avlönade eller inte, och som rapporterar överträdelser eller anklagas för överträdelser av förordning (EU) nr 596/2014 skyddar sådana personer mot repressalier, diskriminering och andra former av direkt eller indirekt orättvis behandling. Orättvis behandling kan se ut på många olika sätt beroende på omständigheterna. Enskilda fall måste därför bedömas genom regler för tvistlösning eller rättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

(7)

Medlemsstaterna bör se till att de behöriga myndigheterna har infört lämpliga förfaranden för handläggning av rapporter om överträdelser och rapporterade personers personuppgifter. Ett sådant förfarande bör säkerställa att identiteten för varje rapporterande och rapporterad person skyddas i alla skeden av förfarandet. Denna skyldighet bör inte påverka nödvändigheten och proportionaliteten av skyldigheten att röja information när detta krävs i unionslagstiftning eller nationell lagstiftning och i enlighet med lämpliga skyddsåtgärder enligt dessa lagar, även i samband med utredningar eller rättsliga förfaranden eller för att skydda andras friheter, däribland den rapporterade personens rätt till försvar.

(8)

Det är mycket viktigt och nödvändigt att särskild avdelad personal inom den behöriga myndigheten, och personal från den behöriga myndighet som får tillgång till den information som en rapporterande person lämnar till den behöriga myndigheten, iakttar tystnadsplikt och konfidentialitet när de överför uppgifterna, både inom och utom den behöriga myndigheten. Detta gäller även när en behörig myndighet inleder en utredning eller verkställighetsåtgärder i samband med rapportering av överträdelser.

(9)

Medlemsstaterna bör säkerställa en lämplig dokumentering av alla rapporter om överträdelser och se till att alla rapporter är tillgängliga inom den behöriga myndigheten och att information som mottas genom rapporterna kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder i lämpliga fall. Medlemsstaterna bör säkerställa att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (2) och nationell lagstiftning som införlivar det direktivet efterlevs.

(10)

Skydd av personuppgifter för den rapporterande och den rapporterade personen är avgörande för att undvika orättvis behandling eller skador på personens anseende som beror på att personuppgifter yppats. Detta gäller särskilt uppgifter som röjer identiteten hos en berörd person. Förutom den nationella uppgiftsskyddslagstiftning som införlivar direktiv 95/46/EG bör de behöriga myndigheterna fastställa lämpliga förfaranden för uppgiftsskydd som är särskilt anpassade för att skydda den rapporterande och den rapporterade personen och som bör omfatta ett säkert system inom den behöriga myndigheten till vilket endast godkänd personal har begränsad åtkomsträtt.

(11)

Överföring av personuppgifter med anknytning till rapporter från den behöriga myndigheten om överträdelser kan bli nödvändigt för att bedöma en rapport om överträdelser och för att genomföra nödvändig utredning och vidta verkställighetsåtgärder. När uppgifter överförs inom den behöriga myndigheten eller till tredje part, bör de behöriga myndigheterna iaktta sekretess i största möjliga utsträckning i enlighet med nationell lagstiftning.

(12)

Rättigheterna för den person som anklagas för att ha överträtt förordning (EU) nr 596/2014 bör skyddas för att undvika skador på personens anseende eller andra negativa konsekvenser. Vidare bör den rapporterade personen i varje skede av förfarandet efter rapporten ha rätt till försvar och tillgång till rättsmedel. Medlemsstaterna bör säkerställa rätten till försvar för den rapporterade personen, inklusive rätten att få tillgång till handlingarna i ärendet, rätten att bli hörd och rätten att söka effektiva rättsmedel mot ett beslut som rör den rapporterade personen enligt de tillämpliga förfaranden som föreskrivs i nationell lagstiftning i samband med undersökningar eller senare rättsliga förfaranden.

(13)

Den regelbundna (minst en gång vartannat år) översynen av behöriga myndigheters förfaranden bör garantera att dessa förfaranden är tillräckliga och uppdaterade, och därmed tjänar sitt syfte. Det är därför viktigt att de behöriga myndigheterna utvärderar sina erfarenheter och utbyter erfarenheter och god praxis med andra behöriga myndigheter.

(14)

Eftersom detaljerade bestämmelser om skydd av visselblåsare skulle göra det svårare för medlemsstaterna att garantera att systemen kan samverka och drivas tillsammans med deras nationella system, även i fråga om administrativa, procedurmässiga och institutionella aspekter, behövs en viss flexibilitet för genomförandeakten. En sådan flexibilitet skulle bäst uppnås genom ett direktiv snarare än genom en förordning och följaktligen verkar ett direktiv vara det lämpligaste instrumentet för att medlemsstaterna på ett effektivt sätt ska kunna anpassa systemen för rapportering av överträdelser till sina nationella system, inklusive den institutionella ramen.

(15)

Med tanke på att förordning (EU) nr 596/2014 ska börja tillämpas den 3 juli 2016 är det lämpligt att medlemsstaterna införlivar och tillämpar bestämmelser som rör detta direktiv från och med den 3 juli 2016.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.

a)

Informera alla intresserade om förfarandena för att rapportera överträdelser.

b)

Ta emot och följa upp rapporter om överträdelser.

c)

Upprätthålla kontakt med den rapporterande personen om denne har identifierat i sig.

a)

Kommunikationskanalerna för mottagande och uppföljning av rapporteringen av överträdelser och för att kontakta den särskilt avdelade personalen i enlighet med artikel 6.1 som omfattar följande:

b)

De förfaranden som gäller rapportering av överträdelser som avses i artikel 5.

c)

Det system för konfidentialitet som gäller för rapporter om överträdelser i enlighet med de tillämpliga förfaranden för rapportering av överträdelser som avses i artikel 5.

d)

Förfaranden för skydd av personer som arbetar genom ett anställningskontrakt.

e)

En förklaring som tydligt anger att personer som rapporterar information till den behöriga myndigheten i enlighet med förordning (EU) nr 596/2014 inte ska anses överträda eventuella restriktioner för lämnande av uppgifter som ålagts genom avtal eller i någon lagbestämmelse eller administrativ bestämmelse, och ska inte ge upphov till någon form av ansvar för den rapporterande personen med avseende på detta lämnande av uppgifter.

a)

Att rapporter om överträdelser också kan lämnas in anonymt.

b)

Det sätt på vilket den behöriga myndigheten kan kräva att den rapporterade personen förtydligar den information som rapporteras eller lämnar ytterligare information som den personen förfogar över.

c)

Typen av, innehållet i och tidsramen för feedback av resultatet av den rapport om överträdelser den rapporterande personen kan förvänta sig efter rapporteringen.

d)

Det system för konfidentialitet som tillämpas på rapporter om överträdelser, tillsammans med en detaljerad beskrivning av under vilka omständigheter de konfidentiella uppgifterna om en rapporterande person får lämnas ut i enlighet med artiklarna 27, 28 och 29 i förordning (EU) nr 596/2014.

a)

De är avskilda från den behöriga myndighetens allmänna kommunikationskanaler, även från dem som används för myndighetens internkommunikation och kommunikation med tredje parter vid dess ordinarie verksamhet.

b)

De är utformade, inrättade och används på ett sätt som garanterar att informationen är fullständig och att dess integritet och konfidentialitet skyddas. De ska dessutom vara skyddade mot åtkomst från obehörig personal vid den behöriga myndigheten.

c)

De möjliggör lagring av varaktig information i enlighet med artikel 7 så att ytterligare undersökningar blir möjliga.

a)

Skriftlig rapport i elektroniskt format eller pappersformat om överträdelser.

b)

Muntlig rapport om överträdelser genom telefonsamtal, oavsett om de spelas in eller inte.

c)

Möten med den särskilt avdelade personalen från den behöriga myndigheten.

a)

en inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form, eller

b)

en fullständig och korrekt utskrift av samtalet som gjorts av den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten. Om den rapporterande personen har avslöjat sin identitet, ska den behöriga myndigheten ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, korrigera och godkänna utskriften av samtalet genom att underteckna den.

a)

en inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form, eller

b)

noggrant protokoll från mötet upprättat av den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten. Om den rapporterande personen har avslöjat sin identitet, ska den behöriga myndigheten ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, korrigera och godkänna protokollet från mötet genom att underteckna det.

a)

Rapporterande personer ska ha tillgång till omfattande information och rådgivning om de rättsmedel och förfaranden som erbjuds enligt nationell lagstiftning för att skydda dem mot orättvis behandling, exempelvis förfaranden för att yrka ekonomisk ersättning.

b)

Rapporterande personer ska ha tillgång till effektivt stöd från behöriga myndigheter gentemot alla relevanta myndigheter som deltar i deras skydd mot orättvis behandling, bland annat genom att i arbetsrättsliga tvister intyga den rapporterande personens status som visselblåsare.