31996L0062

RÅDETS DIREKTIV 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130s.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet (3), och

med beaktande av följande:

Enligt det femte miljöåtgärdsprogrammet av år 1992, vars allmänna inriktning rådet och medlemsstaternas regeringars företrädare, samlade i rådet, godkände genom resolution 93/C 138/01 av den 1 februari 1993 (4), bör det göras ändringar i nu gällande lagstiftning om luftföroreningar. I programmet rekommenderas att långsiktiga mål för luftkvalitet uppställs.

För att miljön som helhet och människors hälsa skall kunna skyddas bör koncentrationer av skadliga luftföroreningar undvikas, hindras eller minskas och gränsvärden eller tröskelvärden fastställas för nivån på luftföroreningar.

Dessa gränsvärden eller tröskelvärden kan behöva kompletteras eller ersättas med målvärden för att det skall vara möjligt att beakta de särskilda mekanismerna för ozonbildning.

De numeriska värden som tillämpas på gränsvärden, tröskelvärden och, vad avser ozon, målvärden och/eller gränsvärden och tröskelvärden, bör bygga på resultaten av internationellt forskningsarbete på det aktuella området.

Kommissionen bör genomföra undersökningar för att analysera hur olika föroreningar och föroreningskällor samverkar samt hur klimatförhållandena påverkar effekterna av de föroreningar som undersöks inom ramen för det här direktivet.

Luftkvaliteten bör utvärderas i förhållande till gränsvärden och/eller tröskelvärden och, vad avser ozon, målvärden och/eller gränsvärden, med beaktande av storleken på de befolkningar och de ekosystem som utsätts för luftföroreningar samt till miljön.

För att utvärderingarna av luftkvalitet som grundas på mätningar i medlemsstaterna skall kunna jämföras bör provtagningsplatsernas lokalisering och antal samt metoderna för referensvärdesmätningar fastställas när tröskelvärdena, gränsvärdena och målvärdena fastställs.

För att andra metoder för bedömning av luftkvaliteten än direkta mätningar också skall kunna användas är det nödvändigt att fastställa kriterier för användning av och krav på exakthet för dessa metoder.

De allmänna åtgärderna enligt detta direktiv bör kompletteras med särskilda åtgärder om vilka beslut som skall fattas för varje ämne.

Dessa särskilda åtgärder bör antas så snart som möjligt så att de allmänna målen med detta direktiv kan uppnås.

Preliminära och representativa uppgifter om föroreningsnivåerna bör insamlas.

För att kunna skydda miljön som helhet och människors hälsa är det nödvändigt att medlemsstaterna, om gränsvärdena överskrids, vidtar åtgärder som gör det möjligt att säkerställa att värdena respekteras inom den angivna tidsfristen.

Medlemsstaternas åtgärder bör vidtas med beaktande av de krav som ställs i föreskrifterna om driften av industrianläggningar i enlighet med gemenskapslagstiftningen på området för integrerade åtgärder för att förebygga och minska föroreningar, om denna lagstiftning är tillämplig.

Det kan vara lämpligt att fastställa tillfälliga marginaler för överskridande av gränsvärdet eftersom det krävs tid för att införa åtgärderna och för att dessa skall få effekt.

Det kan finnas områden i medlemsstaterna där föroreningsnivåerna överstiger gränsvärdet men ändå ligger inom marginalen för tillåtet överskridande. Gränsvärdet bör respekteras inom den fastställda tidsfristen.

Medlemsstaterna bör samråda med varandra om nivån på ett visst förorenande ämne överskrider eller riskerar att överskrida gränsvärdet med tillägg för marginalen för överskridande eller, i förekommande fall, tröskelvärdet, till följd av en betydande förorening med ursprung i en annan medlemsstat.

Fastställande av tröskelvärden vid vilka förebyggande åtgärder bör vidtas kommer att göra det möjligt att begränsa föroreningsepisodernas verkningar på människors hälsa.

I sådana zoner och tätbebyggda områden där föroreningsnivåerna understiger gränsvärdena bör medlemsstaterna sträva efter att bevara den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling.

I syfte att underlätta hanteringen och jämförelsen av insamlade uppgifter bör dessa överlämnas till kommissionen i standardiserad form.

Genomförandet av en omfattande politik för utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten måste vila på en solid teknisk och vetenskaplig grund samt bygga på ett fortlöpande utbyte av synpunkter med medlemsstaterna.

Det är nödvändigt att undvika att i onödan öka den mängd information som medlemsstaterna skall överlämna. Den information som kommissionen samlar in inom ramen för genomförandet av detta är användbar för Europeiska miljöbyrån, och kommissionen kan därför överlämna informationen till byrån.

Det kan vara nödvändigt att anpassa kriterierna och metoderna för utvärdering av luftkvaliteten till vetenskapliga och tekniska framsteg samt att utarbeta de regler som är nödvändiga för utbyte av sådan information som skall tillhandahållas enligt detta direktiv. I syfte att underlätta detta arbete bör det upprättas ett förfarande för nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom en kommitté.

Kommissionen bör, i syfte att främja ett ömsesidigt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån, vart tredje år med hjälp av miljöbyrån offentliggöra en rapport om luftkvaliteten i gemenskapen.

De ämnen som redan omfattas av direktiv 80/779/EEG av den 15 juli 1980 om gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar (5), rådets direktiv 82/884/EEG av den 3 december 1982 om gränsvärde för bly i luften (6), direktiv 85/203/EEG av den 7 mars 1985 om luftkvalitetsnormer för kvävedioxid (7) och direktiv 92/75/EEG av den 21 september 1992 om luftförorening genom ozon (8) bör behandlas först.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

Det allmänna målet med detta direktiv är att definiera de grundläggande principerna för en gemensam strategi som syftar till

- att definiera och uppställa mål för luftkvaliteten inom gemenskapen, så att skadliga effekter för människors hälsa och för miljön i allmänhet kan undvikas, förebyggas och minskas,

- att utvärdera luftkvaliteten i medlemsstaterna med gemensamma metoder och kriterier som grund,

- att relevant information om luftkvaliteten skall finnas tillgänglig i tillräcklig omfattning och att allmänheten skall informeras om den, bl.a. genom tröskelvärden, och

- att luftkvaliteten skall bibehållas när den är god och att den i övriga fall skall förbättras.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

1. luften: utomhusluften i troposfären med undantag för arbetsplatser,

2. förorening: varje ämne som människan direkt eller indirekt tillför luften och som kan ha skadliga effekter på människors hälsa eller på miljön i dess helhet,

3. nivå: koncentration av en förorening i luften eller deposition av en förorening på ytor, vid ett givet tillfälle,

4. utvärdering: varje metod som används för att mäta, beräkna, förutse eller uppskatta nivån för en viss förorening i luften,

5. gränsvärde: en nivå, fastställd på vetenskaplig grund i syfte att undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och/eller på miljön i dess helhet, som skall uppnås inom en viss tidsfrist och som inte får överskridas sedan den nåtts,

6. målvärde: en nivå som fastställts för att på lång sikt bättre kunna undvika skadliga effekter på människors hälsa och/eller på miljön i dess helhet, och som i största möjliga mån skall uppnås inom en viss tid,

7. tröskelvärde: en nivå utöver vilken en kortvarig exponering utgör en risk för människors hälsa och vid vilken medlemsstaterna omedelbart skall vidta åtgärder enligt detta direktiv,

8. toleransmarginal: det procenttal med vilken gränsvärdet får överskridas på de villkor som fastställs i artiklarna i det följande,

9. zon: del av medlemsstaternas territorium som avgränsats av dessa,

10. tätbebyggelse: zon som utmärks av en befolkningskoncentration på mer än 250 000 invånare eller, om befolkningskoncentrationen är högst 250 000 invånare, en sådan befolkningstäthet per km² att utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten från medlemsstaternas sida är motiverad.

Artikel 3

Genomförande och ansvarsfördelning

För genomförandet av detta direktiv skall medlemsstaterna utse behöriga myndigheter och organ på lämplig nivå med uppgift att

- genomföra detta direktiv,

- utvärdera luftkvaliteten,

- godkänna mätutrustning (metoder, instrument, nätverk, laboratorier),

- säkerställa kvaliteten hos mätningar som utförts med hjälp av mätutrustningen genom att kontrollera att denna utrustning uppfyller kvalitetskraven, särskilt genom interna kvalitetskontroller som utförs i överensstämmelse med bl.a. de krav som gäller enligt europeiska standarder för kvalitetssäkring,

- utföra analyser av utvärderingsmetoder, och

- inom sitt territorium samordna gemenskapsprogram för kvalitetssäkring som organiseras av kommissionen.

När medlemsstaterna lämnar de uppgifter som avses i första stycket till kommissionen, skall de göra dem tillgängliga för allmänheten.

Artikel 4

Fastställande av gränsvärden och tröskelvärden för luft

1. För de föroreningar som räknas upp i bilaga I skall kommissionen för rådet lägga fram förslag om fastställande av gränsvärden och, på lämpligt sätt, tröskelvärden enligt följande tidtabell:

- Senast den 31 december 1996 för föroreningarna 1-5.

- I enlighet med artikel 8 direktiv 97/72/EEG för ozon.

- Senast den 31 december 1997 för föroreningarna 7 och 8.

- Så snart som möjligt, doch senast den 31 december 1999, för föroreningarna 7-13.

När gränsvärdena och, när så är lämpligt, tröskelvärdena fastställs skall de faktorer som anges i bilaga II tjäna som vägledning.

Vad beträffar ozon skall de särskilda bildningsmekanismerna för denna förorening beaktas i förslagen, vilka i detta syfte kan föreskriva målvärden och/eller gränsvärden.

Om ett målvärde för ozon överskrids skall medlemsstaterna informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att nå detta värde. På grundval av denna information skall kommissionen utvärdera om ytterligare åtgärder är nödvändiga på gemenskapsnivå och, om så är fallet, förelägga rådet förslag om detta.

Vad beträffar övriga föroreningar skall kommissionen för rådet lägga fram förslag om fastställande av gränsvärden och, när så är lämligt, tröskelvärden, om det med hänsyn till framsteg som förs på det vetenskapliga området och med beaktande av de kriterier som anges i bilaga III framstå som nödvändigt att inom gemenskapen undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna av dessa föroreningar på människors hälsa och/eller miljön i dess helhet.

2. Kommissionen skall sörja för att utvärdera de faktorer som de gräns- och målvärden som anges i punkt 1 grundar sig på genom att beakta de senaste rönen i den vetenskapliga forskningen inom berörda epidemiologiska områden och de senaste framstegen inom metrologin.

3. När gränsvärdena och tröskelvärdena bestäms skall kriterier och metoder fastställas i följande avseenden:

a) Mätningar som skall användas vid genomförandet av de bestämmelser som avses i punkt 1,

- lokaliseringen av provtagningsplatserna,

- minsta antalet provtagningsplatser, och

- referensmetoder för mätningar och provtagningar.

b) Användningen av andra metoder för utvärdering av luftkvaliteten, särskildt modellering,

- den rumsliga upplösningen för modelleringen och objektiva utvärderingsmetoder, och

- referensmetoder för modelleringen.

Kriterierna och metoderna skall fastställas för varje förorening för sig med beaktande av tätbebyggelsens omfattning eller föroreningsnivåerna i de studerade zonerna.

4. För att hänsyn skall kunna tas till de faktiska nivåerna för en viss förorening får rådet, när det fastställer gränsvärdena och de tidsfrister som är nödvändiga för att genomföra åtgärder för en förbättring av luftkvaliteten, också fastställa en marginal inom vilken gränsvärdet tillfälligt får överskridas.

Denna marginal skall minskas på det sätt som kommer att bestämmas för varje förorening för sig, så att gränsvärdet nås senast vid utgången av den tidsfrist som skall fastställas för varje förorening i anslutning till fastställandet av gränsvärdet.

5. I enlighet med fördraget skall rådet anta de bestämmelser som avses i punkt 1 samt i punkterna 3 och 4.

6. Om en medlemsstat vidtar strängare åtgärder än de som avses i bestämmelser enligt punkt 5 skall den informera kommissionen om detta.

7. Om en medlemsstat avser att fastställa gränsvärden eller tröskelvärden för föroreningar som inte anges i bilaga I och som inte omfattas av gemenskapsbestämmelser om luftkvaliteten inom gemenskapen, skall den informera kommissionen om detta i god tid. Kommissionen är skyldig att i god tid ge svar på frågan huruvida åtgärder behöver vidtas på gemenskapsnivå i enlighet med de kriterier som anges i bilaga III.

Artikel 5

Preliminär utvärdering av luftkvaliteten

De medlemsstater som inte har tillgång till representativa mätningar av föroreningsnivåerna för alla zoner och all tätbebyggelse skall genomföra representativa mätningar, undersökningar och utvärderingar för att ha tillgång till sådana uppgifter i god tid före genomförandet av de bestämmelser som avses i artikel 4.1.

Artikel 6

Utvärdering av luftkvaliteten

1. När gränsvärdena och tröskelvärdena fastställts skall luftkvaliteten utvärderas för hela det territorium som omfattas av medlemsstaterna i enlighet med denna artikel.

2. I enlighet med de kriterier som avses i artikel 4.3 och för de föroreningar som är relevanta med hänsyn till bestämmelserna i denna punkt, är mätningar obligatoriska i följande zoner:

- Tätbebyggelse enligt definitionen i artikel 2.10.

- Zoner i vilka nivåerna ligger mellan gränsvärdena och de nivåer som avses i punkt 3.

- Övriga zoner där nivåerna överskrider gränsvärdena.

Mätningarna får kompletteras med modelleringsmetoder för att nödvändig information om luftkvaliteten skall kunna erhållas.

3. När luftkvaliteten utvärderas får en kombination av mätningar och modelleringsmetoder användas, förutsatt att nivåerna under en representativ tidsrymd understiger en viss nivå under gränsvärdet vilken skall fastställas i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 4.5.

4. Om nivåer understiger en viss nivå som skall fastställas i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 4.5, är det tillåtet att enbart använda modelleringsmetoder eller objektiv uppskattning för att undersöka nivåerna. Denna regel gäller dock inte för tätbebyggelse i fråga om de föroreningar för vilka tröskelvärden har fastställts i de bestämmelser som avses i artikel 4.5.

5. När föroreningar skall mätas skall mätningarna utföras på fasta punkter, antingen kontinuerligt eller enligt slumpvist urval. Mätningarna skall vara så många att det går att fastställa de uppmätta nivåerna.

Artikel 7

Förbättrad luftkvalitet

Allmänna krav

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att gränsvärdena respekteras.

2. De åtgärder som vidtas för att uppnå målen i detta direktiv skall

a) utformas med beaktande av ett samordnat betraktelsesätt för att skydda luft, vatten och mark,

b) inte motverka gemenskapslagstiftningen om skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet på arbetsplatserna, och

c) inte ha betydande negativa effekter för miljön i övriga medlemsstater.

3. Medlemsstaterna skall upprätta handlingsplaner i vilka anges de åtgärder som skall vidtas på kort sikt, om det är risk för att fastställda gränsvärden och/eller tröskelvärden överskrids, så att risken för ett överskridande minskas och varaktigheten för detta begränsas. Dessa planer kan, beroende på det enskilda fallet, innehålla föreskrifter om kontrollåtgärder och, om så är nödvändigt, ett tillfälligt avbrytande av de verksamheter som bidrar till att gränsvärdena överskrids, däri inbegripet biltrafiken.

Artikel 8

Bestämmelser som gäller i zoner där nivåerna överskrider gränsvärdet

1. Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över de zoner och den tätbebyggelse i vilka nivåerna för en eller flera föroreningar överskrider gränsvärdet plus toleransmarginalen.

Om ingen toleransmarginal fastställts för en viss förorening skall de zoner och den tätbebyggelse där nivån för föroreningen överskrider gränsvärdet jämställas med de zoner och den tätbebyggelse som avses i första stycket, och punkterna 3, 4 och 5 i det följande tillämpas.

2. Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över zoner och tätbebyggelse där nivåerna för en eller flera föroreningar ligger mellan gränsvärdet och gränsvärdet plus toleransmarginalen.

3. I zoner och tätbebyggelse enligt punkt 1 skall medlemsstaterna se till att en plan eller ett program utarbetas eller genomförs som gör det möjligt att nå gränsvärdet inom den tidsfrist som fastställts.

Planen eller programmet, till vilken eller vilket allmänheten skall ha tillgång, skall innehålla åtminstone de uppgifter som räknas upp i bilaga IV.

4. I zoner och tätbebyggelse enligt punkt 1 där nivån för mer än en förorening överskrider gränsvärdet skall medlemsstaterna utarbeta en samordnad plan som omfattar samtliga aktuella föroreningar.

5. Kommissionen skall regelbundet kontrollera genomförandet av planerna och programmen enligt punkt 3 och därvid granska gjorda framsteg och hur luftföroreningarna kan komma att utvecklas.

6. Om nivån för en viss förorening överskrider eller riskerar att överskrida gränsvärdet med tillägg av toleransmarginalen eller, i förekommande fall, tröskelvärdet, och detta sker som följd av en betydande förorening med ursprung i en annan medlemsstat, skall de berörda medlemsstaterna samråda i syfte att avhjälpa situationen. Kommissionen kan biträda vid dessa konsultationer.

Artikel 9

Krav som gäller zoner i vilka nivåerna underskrider gränsvärdet

Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över zoner och tätbebyggelse där nivåerna för föroreningarna understiger gränsvärdena.

I dessa zoner och denna tätbebyggelse skall medlemsstaterna bibehålla föroreningsnivåerna under gränsvärdena och sträva efter att bevara den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling.

Artikel 10

Bestämmelser som gäller om tröskelvärdena överskrids

Om tröskelvärdena överskrids skall medlemsstaterna se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att informera allmänheten om detta (t.ex. med hjälp av radio, television och pressen). Medlemsstaterna skall vidare, senast tre månader efter det att händelsen inträffat, tillställa kommissionen preliminära uppgifter om de nivåer som uppmätts och om hur länge föroreningsepisoden eller föroreningsepisoderna varade. En förteckning över den information som åtminstone skall lämnas till allmänheten skall fastställas samtidigt som tröskelvärdena.

Artikel 11

Överlämnande av information och rapporter

Sedan rådet antagit det första av de förslag som avses i artikel 4.1 första strecksatsen skall

1) medlemsstaterna underrätta kommissionen om de behöriga myndigheter, laboratorier och organ som avses i artikel 3 och vidare göra följande:

a) I de zoner som avses i artikel 8.1

i) underrätta kommissionen om förekomsten av nivåer som ligger över gränsvärdet med tillägg av toleransmarginalen, om vilka dagar eller perioder dessa nivåer uppmätts och om de värden som registrerats inom nio månader efter varje års slut,

om ingen toleransmarginal fastställts för en viss typ av förorening, skall de zoner och den tätbebyggelse där nivån för föroreningen i fråga överskrider gränsvärdet jämställas med de zoner och den tätbebyggelse som avses i första stycket,

ii) underrätta kommissionen om orsakerna till varje registrerat fall inom nio månader efter varje års slut,

iii) till kommissionen överlämna de planer och program som avses i artikel 8.3 senast två år efter utgången av det år under vilket nivåerna uppmätts, och

iv) vart tredje år underrätta kommissionen om hur planen eller programmet framskrider.

b) Varje år, senast nio månader efter årets utgång, till kommissionen överlämna den förteckning över zoner och tätbebyggelse som avses i artiklarna 8.1, 8.2 och 9.

c) Inom ramen för den sektorsrapport som avses i artikel 4 i rådets direktiv 91/692/EEG (9) av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön, vart tredje år, senast nio månader efter utgången av varje treårsperiod, överlämna uppgifter till kommissionen om de nivåer som uppmätts eller, i förekommande fall, uppskattats i de zoner och den tätbebyggelse som avses i artiklarna 8 och 9.

d) Till kommissionen överlämna uppgifter om vilka metoder som använts för den preliminära utvärdering av luftkvaliteten som avses i artikel 5.

2) Kommissionen skall

a) varje år offentliggöra en förteckning över de zoner och den tätbebyggelse som avses i artikel 8.1,

b) vart tredje år offentliggöra en rapport om luftkvaliteten inom gemenskapen. Rapporten skall i sammanfattande form redovisa information som erhållits inom ramen för ett organiserat informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna.

3) Kommissionen skall när den ställer samman den rapport som avses i punkt 2 b vid behov utnyttja den expertis som finns inom Europeiska miljöbyrån.

Artikel 12

Kommittén och dess uppgifter

1. Ändringar som är nödvändiga för att anpassa de kriterier och metoder som avses i artikel 4.2 till framsteg som görs på det vetenskapliga och tekniska området, regler för överlämnandet av information i enlighet med artikel 11 och andra åligganden som anges närmare i de bestämmelser som avses i artikel 4.3 skall fastställas enligt förfarandet i punkt 2 i denna artikel.

Anpassningarna skall inte leda till att gränsvärdena eller tröskelvärdena direkt eller indirekt ändras.

2. Kommissionens skall biträdas av en kommitté, som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Om kommittén röstar skall medlemsstaternas röster vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv såvitt avser bestämmelserna i artiklarna 1-4 och 12 samt bilagorna I, II, III och IV, senast arton månader efter dess ikraftträdande, och, såvitt avser bestämmelserna i övriga artiklar, senast den dag som de bestämmelser som anges i artikel 4.5 skall börja tillämpas.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de väsentliga bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Detta direktiv träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 15

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 27 september 1996.

På rådets vägnar

M. LOWRY

Ordförande

(1) EGT nr C 216, 6.8.1994, s. 4.

(2) EGT nr C 110, 2.5.1995, s. 5.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 16 juni 1995 (EGT nr C 166, 3.7.1995, s. 173), rådets gemensamma ståndpunkt av den 30 november 1995 (EGT nr C 59, 28.2.1996, s. 24) och Europaparlamentets beslut av den 22 maj 1996 (EGT nr C 166, 10.6.1996, s. 63).

(4) EGT nr C 138, 17.5.1993, s. 1.

(5) EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 30. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

(6) EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 15. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

(7) EGT nr L 87, 27.3.1985, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

(8) EGT nr L 297, 13.10.1992, s. 1.

(9) EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER LUFTFÖRORENINGAR SOM SKALL BEAKTAS VID UTVÄRDERINGEN OCH SÄKERSTÄLLANDET AV LUFTKVALITETEN

I. Föroreningar som skall undersökas i ett inledande skede, däribland de föroreningar som omfattas av befintliga gemenskapsdirektiv om luftkvalitet

1. Svaveldioxid

2. Kvävedioxid

3. Fina partiklar, t.ex. sot (inklusive PM 10)

4. Suspenderade ämnen

5. Bly

6. Ozon

II. Andra luftföroreningar

7. Bensen

8. Koloxid

9. Polyaromatiska kolväten

10. Kadmium

11. Arsenik

12. Nickel

13. Kvicksilver

BILAGA II

FAKTORER SOM SKALL BEAKTAS VID FASTSTÄLLANDET AV GRÄNSVÄRDENA OCH TRÖSKELVÄRDENA

Vid fastställandet av gränsvärdet och, på lämpligt sätt, tröskelvärdet, skall särskilt de faktorer beaktas som i det följande anges som vägledande exempel:

- Exponeringsgrad för olika befolkningsgrupper, särskilt känsliga undergrupper.

- Klimatförhållanden.

- Florans och faunans samt deras livsmiljöers känslighet.

- Kulturarv som utsätts för föroreningarna.

- Ekonomisk och teknisk genomförbarhet.

- Långväga transport av föroreningar, däribland sekundärt uppkomna föroreningar, inbegripet ozon.

BILAGA III

KRITERIER FÖR URVAL AV LUFTFÖRORENINGAR SOM SKALL BEAKTAS

1. Möjligheterna för att effekter uppkommer, hur allvarliga dess effekter är och hur ofta de förekommer; i fråga om människors hälsa och miljön i dess helhet skall effekter som är oåterkalleliga särskilt uppmärksammas.

2. Föroreningens utbredning och förhöjda koncentration i atmosfären.

3. Miljöbetingade ombildningar och metaboliska omvandlingar, eftersom sådana förändringar kan leda till att det uppstår ännu giftigare kemiska substanser.

4. Föroreningens beständighet i miljön, särskilt om den inte är biologiskt nedbrytbar och kan ackumuleras hos människan, i miljön eller näringskedjorna.

5. Föroreningens påverkan:

- storleken på den befolkning, de levande resurser och de ekosystem som utsätts,

- förekomsten av särskilt känsliga enheter i den aktuella zonen.

6. Metoder för riskvärdering kan också användas.

De kriterier för fara som fastställts genom direktiv 67/548/EEG (1) och efter följande ändringar skall beaktas vid urvalet av föroreningar.

(1) EGT nr 196, 16.8.1967, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/632/EEG (EGT nr L 338, 10.12.1991, s. 23.).

BILAGA IV

UPPGIFTER SOM BÖR INGÅ I LOKALA, REGIONALA ELLER NATIONELLA PROGRAM FÖR FÖRBÄTTRAD LUFTKVALITET

Information som skall överlämnas enligt artikel 8.3

1. Plats där ett överskridande inträffat

- region

- stad (karta)

- mätstation (karta, geografiska koordinater)

2. Allmän information

- typ av zon (stad, industri- eller landsbygdszon)

- beräknad förorenad yta (i km²) och beräknat antal människor som utsatts för föroreningen

- viktiga uppgifter om väderleksförhållandena

- topografiska uppgifter av betydelse

- upplysningar i tillräcklig omfattning om de skyddsvärda objekt i den berörda zonen som särskilt bör skyddas.

3. Ansvariga myndigheter

Namn och adress på de personer som ansvarar för utarbetandet och genomförandet av förbättringsplanerna

4. Luftföroreningens art och utvärderingen av denna

- koncentrationer som uppmätts under tidigare år (innan förbättringsåtgärderna började genomföras)

- koncentrationer som uppmätts efter projektets början

- utvärderingsmetoder som använts

5. Luftföroreningens ursprung

- förteckning över de viktigaste utsläppskällorna för föroreningen (karta)

- total utsläppsmängd från dessa källor (ton/år)

- upplysningar om luftföroreningar som har sitt ursprung i andra regioner

6. Analys av situationen

- precisering av de faktorer som ligger bakom överskridandet (transport, inklusive gränsöverskridande transporter, uppkomst)

- precisering av åtgärder som kan vidtas för att förbättra luftkvaliteten

7. Information om åtgärder och projekt för förbättrad luftkvalitet som genomförts innan direktivet trädde i kraft

- lokala, regionala, nationella och internationella åtgärder

- konstaterade effekter av dessa åtgärder

8. Information om sådana åtgärder och projekt med syfte att minska luftföroreningarna som antagits efter detta direktivs ikraftträdande

- förteckning och beskrivning av samtliga åtgärder som ingår i projektet

- tidtabell för genomförandet

- bedömning av den planerade förbättringen av luftkvaliteten och föreskriven tidsfrist för att nå dessa mål

9. Information om åtgärder eller projekt som planeras eller förutses på lång sikt

10. Förteckning över publikationer, dokument, arbeten osv. som kompletterar de upplysningar som krävs enligt denna bilaga.