31995Y0812(01)

RÅDSRESOLUTION av den 31 mars 1995 om ökad kvalitet och mångfald i inlärningen och undervisning av språk inom Europeiska unionens utbildningssystem (95/C 207/01)

Inledning

Rådet och utbildningsministrarna församlade i rådet har, sedan sin resolution 1976 vilken omfattade ett handlingsprogram för utbildning, vid flera tillfällen sökt främja språkundervisning inom unionen.

De nya kompetensområden som tillerkändes gemenskapen genom artikel 126 i EG-fördraget och som ändrats genom Maastrichtfördraget avseende i synnerhet skolområdet omfatter "inlärning och spridning av medlemsländernas språk".

Med hänsyn till de avsevärda resultat som uppnåtts genom utbildningsprogrammen ERASMUS och LINGUA, de medel som står till förfogande inom gemenskapens utbildningsprogram SOKRATES och LEONARDO samt de aktiviteter som tidigare genomförts av vederbörliga, internationella organisationer och då i synnerhet Europarådet, syftar föreliggande resolution till att tillhandahälla utgångspunkter för vidare reflektion över de medel som utbildningssystemen förfogar över för att fullfölja uppbyggnaden av ett Europa utan inre gränser och för att stärka förståelsen mellan unionens folk. Främjandet av en språklig pluralism blir med avseende på detta en av utbildningens viktigaste uppgifter. Det är därför på sin plats att man, samtidigt som man betonar principen om EU-språkens likvärdiga ställning, också funderar över de olika instrument som skulle kunna tänkas förbättra och utveckla undervisningen och användningen av dessa språk och därmed ge varje medborgare möjlighet att komma i åtnjutande av den kulturella rikedom som finns i unionens språkliga mångfald.

Åandra sidan bör gemenskapen vid åtgärder som syftar till att stödja medlemsstaternas ansträngningar inom detta område i enlighet med närhetsprincipen, ta hänsyn till skillnaderna mellan länderna när det gäller strukturer och förhållanden.

I beaktande av ovanstående, understryker rådet behovet av att:

- genom lämpliga åtgärder befrämja en kvalitativ förbättring inom utbildningssystemen av kunskaperna i Europeiska unionens olika språk med syfte att utveckla förmågan till kommunikation inom unionen och att säkerställa största möjliga spridning av samtliga medlemsländers språk och kulturer;

- vidta stimulerande åtgärder för att utveckla utbudet av språk som lärs ut i medlemsstaterna genom att ge elever och studenter möjlighet att under skolgången eller högre studier erhålla kompetens i flera av unionens språk.

Sådana åtgärder bör avse både allmän och yrkesinriktad utbildning på alla nivåer inbegripet den högre udbildningen, dock utan att universitets och högskolors autonomi sätts ur spel.

Åtgärderna skulle kunna syfta till att:

I. Förbättra inlärningen av och undervisningen i Europeiska unionens språk

A. SPRÅKINLÄRNING

1. I syfte att utveckla kommunikationsförmågan, bör särskild vikt läggas vid metoder som utvecklar såväl hör- och läsförståelse som tal- och skrivförmåga. För detta ändamål är det klart önskvärt att uppmuntra kontakter med personer som har det studerade språket som modersmål:

a) Genom den skenbara rörlighet som den nya teknologin medger

Eleverna kan ges möjlighet till skenbar rörlighet - i avsaknad av en fysisk rörlighet eller som ett komplement till en sådan - genom individuella kontrakter mellan läroanstalter samt utbyten av språklärare och språkassistenter.

Därutöver skulle de centra för multimediala resurser för språkundervisning och distansundervisning som redan finns eller skulle kunna inrättas i medlemsstaterna med fördel kunna länkas samman i nätverk. En sådan anordning skulle ge möjlighet att förbättra de pedagogiska produkternas kvalitet, att utarbeta nya kurser och material för de enskilda staterna eller gemensamt för flera stater och att överföra exempel på god praktik på alla undervisningsnivåer, inbegripet den tidiga språkundervisningen för barn.

b) Genom en fysisk rörlighet

Så många elever som möjligt bör ges tillfälle att under skolgången delta i minst en språkvistelse i ett medlemsland vars språk de studerar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att låta elever som kommer från socialt och kulturellt missgynnade miljöer, från landsbygden eller från gemenskapens yttre regioner komma i åtnjutande av språkvistelser. Gemenskapens utbildningsprogram LINGUA har, i synnerhet inom ramen för de gemensamma utbildningsprojekten, givit en bred erfarenhet som staterna och gemenskapen bör ta fasta på för framtida aktiviteter.

Följande åtgärder skulle kunna förbättra språkvistelsernas kvalitet:

- att språkvistelsen förbereds, att den utvärderas i efterhand och att dess längd inte understiger två veckor i grundskolans sista årskurser och i gymnasieskolan;

- att skolorna stimuleras till att göra språkvistelserna till en del av ett utbildningsprojekt som omfattar hela skolan så att de elever som stannar hemma också kan dra nytta av programmet genom att delta när deras kamrater förbereder sina språkvistelser liksom när de återvänder från dem samt när elever utifrån besöker skolan;

- att man tar till vara varje tillfälle som erbjuds inom de olika utbildningssystemen att låta elever och lärare från olika medlemsländer träffas (t.ex. vid skolresor eller lägerskolor;

- att de språkliga förberedelserna för studenter som deltar i program för utbyte eller rörlighet förstärks.

2. Främjande av innovativa metoder i skolan och den högre utbildningen

I syfte att förbättra spräkfärdigheterna och med hänsyn till de oundvikliga begränsningar som gäller för schemaläggningen av språklektioner, skulle olika innovativa åt gärder för att göra språkundervisningen och inlärningen mer effektiva kunna vidtas och då i synnerhet:

- perioder med intensiv undervisning och inlärning;

- möjlighet för lärare som deltar i rörlighetsprogram, som har sabbatsår eller som är inbjudna som gästföreläsare att undervisa på vederbörandes modersmål då detta är ett av unionens språk;

- undervisning på främmande språk i andra ämnen än språk, så kallad tvåspråkig undervisning.

3. Tidig språkundervisning för barn

Inlärning sker mest effektivt om den påbörjas redan under barndomen när den intellektuella anpassningsförmågan och mottagligheten är som störst. Som ett led i strävan att uppmuntra skolbarn att lära sig främmande språk vore det önskvärt att utveckla språkundervisning för barn redan i grundskolans första årskurser. Gemenskapen skulle kunna stödja spridning och utbyte av erfarenheter och exempel på god praktik inom detta innovativa område.

4. Främjande av inlärning av främmande språk i teknisk och yrkesinriktad undervisning

Ett ökande antal företag, inbegripet små och medelstora företag - har behov av medarbetare som behärskar flera av unionens språk.

Det är följaktligen särskilt viktigt att elever i teknisk och yrkesinriktad utbildning har möjlighet att tillägna sig de språkliga färdigheter de behöver for att kunna få en anställning och utvecklas under sitt yrkesliv.

Åtgärder inom detta område skulle i synnerhet kunna omfatta:

- en ökning och breddning av elev- och lärarutbyten;

- införande eller vidareutveckling av språkinlärningsmetoder för teknisk och yrkesinriktad undervisning med hänsyn tagen till sambandet mellan den allmänna utbildningen och de specifika behov som karakteriserar varje enskilt yrkesområde;

- stöd för språklärare och berörd personal i företag och vid utbildningscentra;

- förbättring av insynen och jämförbarheten i kvalifikationer inom det språkliga området.

5. Främjande av inlärning av främmande språk i vuxenutbildningen

Det bör vara möjligt för människor att inhämta kunskaper i främmande språk även sedan den formella utbildningen avslutats. Möjligheten att lära sig språk bör vara öppen för så många vuxna som möjligt. Därigenom skulle deras möjligheter på arbetsmarknaden förbättras, framför allt förutsättningarna för yrkesmässig rörlighet. Språkinlärningen bör också kunna tjäna som en introduktion till de annorlunda kulturer och levnadssätt man möter hos folk i EU:s andra medlemsstater. Därmed kan både den ömsesidiga förståelsen och personers rörlighet ökas. Gemenskapen kan spela en stödjande roll inom detta område.

B. SPRÅKUNDERVISNING: ÅTGÄRDER SOM BERÖR LÄRARNA

1. Utbildning av språklärare

I beaktande av vad som uppnåtts på detta område inom LINGUA-programmet bör språkkurserna i medlemsstaterna utvecklas och stärkas både för blivande språklärare (grundutbildning) och för verksamma lärare (fortbildning).

Det skulle vara önskvärt att förbättra kvaliteten i denna utbildning i synnerhet:

- genom att tillse att kurserna är väl förberedda och att deras längd inte understiger två veckor;

- genom att lägga tonvikten vid en förbättring av den muntlig färdigheten, studiet av språkinlärningsstrategier och språkundervisningsmetodik samt en uppdatering av kunskaperna om kulturen i det land vars språk praktikanten undervisar eller skall undervisa i;

- genom att främja ett utbyte mellan medlemsländerna av studenter som kan tjänstgöra som språkassistenter och då företrädesvis studenter som antingen skall bli språklärare eller skall undervisa i det egna ämnet på ett främmande språk.

2. Språkutbildning för lärare som inte har språk som huvudinriktning

I syfte att främja undervisning i främmande språk vid sidan av de traditionella språklektionerna, i synnerhet tvåspråkig undervisning enligt avdelning A2 liksom språkundervisning i teknisk och yrkesinriktad utbildning, vore det önskvärt att lärare som inte har språk som huvudinriktning får tillgång till lämplig utbildning, inbegripet lärare inom den högre utbildningen. För detta bör varje medlemsstat, enligt egna mål och regler, fastställa vilka slags språkkunskaper deras lärare kan behöva och vilken nivå de bör uppnå. På samma sätt bör grundskolelärare som undervisar de yngsta barnen i språk kunna få tillgång till utbildning i språk och metodik. Kurser för dessa lärare i det land vars språk de undervisar i bör vara anpassade till deras särskilda behov. Tonvikten bör läggas vid det talade språket, hörförståelse, metodik och användning av ny teknologi.

C. BEDÖMNING AV ELEVERS OCH STUDENTERS KOMPETENSNIVÅER

För att uppnå bättre, praktiska resultat skulle undervisningen av den Europeiska unionens språk, när så är lämpligt, kunna stödja sig på ett program för erfarenhetsutbyte vars syfte skulle vara att med utgångspunkt i allmänna indikatorer utveckla metoder som medger en bedömning av kompetensnivåerna hos elever och studenter på olika utbildningsstadier. Ett sådant arbete, som borde utföras i nära kontakt med Europarådet och andra, internationella organisationer som t.ex. OECD, skulle ge medlemsländerna opartiska instrument för att kunna bedöma kvaliteten på det egna landets språkundervisning, hur denna är anpassad till olika behov och vad som skulle kunna göras för att förbättra situationen.

II. En större variation i inlärningen av och undervisningen i Europeiska unionens språk

- Med hänsyn till den utveckling som skett och i synnerhet de framsteg som gjorts under de senaste åren inom språkundervisningen i alla medlemsstater bör eleverna under sin obligatoriska skolgång ha möjlighet att lära sig två av Europeiska unionens språk utöver modersmålet eller modersmålen under en sammanhängande period av minst två år, om möjligt längre, för varje språk. Syftet med sådan undervisning, som omfattar mer än inledande studier i språket är att eleverna skall inhämta klart definierade kunskaper. Varje medlemsstat bestämmer vilka nivåer av språkkunskap som eftersträvas och på vilket sätt omdöme skall ges om uppnådda resultat.

- Utbudet av undervisning i språk som är mindre spridda och undervisade bör ökas och breddas i största möjliga mån på alla undervisningsstadier och inom alla typer av kurser.

- Med hänsyn till de svårigheter som denna ökade variation medför blir det nödvändigt att också försöka utnyttja de möjligheter som distansundervisningen och den nya teknologin erbjuder. Gemenskapen kommer särskilt att uppmärksamma initiativ som tas för att utveckla och sprida användningen av dessa instrument.

- Gemenskapen bör fortsätta att stödja utbyte mellan medlemsländerna av erfarenheter och exempel på god praktik gällande utarbetande av pedagogiskt material och undervisningsmaterial för studier av unionens språk i skolan och i den högre utbildningen. Med strävan att ge lärarna likartade, pedagogiska resurser för undervisningen i alla dessa språk, kan gemenskapen i synnerhet komma att stödja åtgärder som syftar till att anpassa befintliga läromedel för mer frekvent undervisade språk till de språk som inte förekommer lika frekvent i undervisningen.

- Multilaterala partnerskap mellan skolor eller universitet och högskolor skulle kunna användas till att försöka göra elever, studenter och lärare mottagliga för fördelarna med att inhämta varierade språkkunskaper. Perioder där den ena partnerns språk kommer i förgrunden, särskilt om detta tillhör gruppens mindre frekvent undervisade språk, skulle kunna användas i detta sammanhang.

- Den akademiska undervisningen ger vanligtvis få tillfällen till verklig kommunikation. I syfte att söka konsolidera de ansträngningar som gjorts för att åstadkomma en ökad mångfald i språkundervisningen, kommer utbildningsanstalterna följaktligen att stimuleras att, när detta är möjligt, bedriva språkundervisningen med stöd av externa mellanled som familjer, partnerskap mellan skolor och företag, organisationer för vuxen- och yrkesutbildning samt fritidsaktiviteter.

Kommissionen ANMODAS att:

- stödja aktiviteter i medlemsländerna som har ovanstående syften med hänsyn tagen till vad som uppnåtts med tidigare utbildningsprogram och de särskilda målen och medlen i SOKRATES-programmet;

- vart tredje år framlägga en kortfattad rapport om utvecklingen av de aktiviteter som genomförts av medlemsländerna och unionen i syfte att stödja språkundervisningen.