Help Print this page 

Document 32008R1272

Title and reference
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (Text av betydelse för EES)

OJ L 353, 31.12.2008, p. 1–1355 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 13 Volume 020 P. 3 - 1357

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1272/oj
Multilingual display
Dates
  • Date of document: 16/12/2008
  • Date of effect: 20/01/2009; ikraftträdande off.gör.dag + 20 se art. 62
  • Date of end of validity: 31/12/9999
Miscellaneous information
  • Author: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd
  • Form: Förordning
  • Additional information: av betydelse för EES
Relationship between documents
  • Treaty: Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
  • Legal basis:
    12006E095
    12006E251
  • Select all documents based on this document
  • Select all legislative procedures based on this document
  • Amendment to:
    31967L0548 Repeal A 31967L0548 from: 2015-06-01
    31967L0548 Amendment ersätter artikel 23.2.E from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 5.1.2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment TXT artikel 32 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A22P4 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 22.3 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ändring A4P3 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 4.4 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande bilaga 1 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ändring artikel 4.3 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment TXT A32 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter A23P2PTF) from: 2009-01-10
    31967L0548 Amendment ändring artikel 23.2.C to: 2009/01/20
    31967L0548 Amendment ersätter A23P2PTE) from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A1P2L1 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter A23P2PTA) from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A4P4 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter artikel 23.2.D from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter A23P2PTD) from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 24.4.2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter A6 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A22P3 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A28 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 1.2.1 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 22.4 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 31.3 from: 2009-01-10
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 31.2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter A5P2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter artikel 23.2.F from: 2009-01-10
    31967L0548 Amendment avskaffande A5P1L2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter artikel 23.2.A from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A31P3 from: 2009-01-10
    31967L0548 Amendment ersätter artikel 5.2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ersätter artikel 6 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A24P4L2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment ändring A23P2PTC) to: 2009/01/20
    31967L0548 Amendment avskaffande artikel 28 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande A31P2 from: 2009-01-20
    31967L0548 Amendment avskaffande ANN1 from: 2009-01-20
    31987L0432 Implicit repeal from: 2015-05-31
    31999L0045 Amendment ersätter artikel 3.3 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment ändring artikel 3.2 from: 2009-01-20
    31999L0045 Amendment ersätter A3P3 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment TXT ANN2 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment ersätter A10P2PT2.4 from: 2009-01-20
    31999L0045 Amendment TXT ANN6 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment TXT bilaga 6 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment ersätter A10P2PT2.3.2 to: 2009/01/10
    31999L0045 Amendment ersätter A10P2PT2.3.1 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment ändring artikel 10.2.2 from: 2009-01-10
    31999L0045 Amendment ersätter A10P2PT2.3.3 from: 2009-01-20
    31999L0045 Amendment ersätter A3P2TR1 from: 2009-01-20
    31999L0045 Amendment TXT bilaga 2 from: 2009-01-10
    31999L0045 Repeal A 31999L0045 from: 2015-06-01
    32006R1907 Amendment ersätter A14P2PTE) from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter ANN13PT1.3 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A14P4 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A76P1PTC) from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ändring ANN15 from: 2009-01-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 14.4 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A77P2PTE) to: 2009/01/20
    32006R1907 Amendment ändring bilaga 2 from: 2015-06-01
    32006R1907 Amendment ändring ANN3 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter bilaga 10 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 40.1.A from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring ANN17 from: 2009-01-01
    32006R1907 Amendment ersätter A65 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter ANN5PT8 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring ANN17 A..1 from: 2009-01-01
    32006R1907 Amendment ändring bilaga 17 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter bilaga 9 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A40P1PTA) from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter ANN10 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter bilaga 6 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 31.4 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A138P1PH2 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 14 P2 from: 2015-06-01
    32006R1907 Amendment ersätter A40P1PTB) from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A56P6PTB) from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter A14P2PTB) from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 57 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter bilaga 13.1.3 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter bilaga 5.8 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring ANN8 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring ANN17 APP1 from: 2009-01-01
    32006R1907 Amendment ändring A31P1PTA) from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter ANN6 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 14.2.B from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 59.3 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ändring bilaga 8 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring artikel 31.1.A from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment avskaffande TIT11 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ändring bilaga 3 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 77.3.A from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 68.2 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A31P8 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter A31P4 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A59P3 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter A59P2 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter A68P2 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring artikel 119 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A57 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 40.1.C from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A40P1PTC) from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A77P3PTA) from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 59.2 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ändring A119 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 76.1.C from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment avskaffande artikel 65 from: 2015-06-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 65 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 56.6.B from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 56 P6 PTB) from: 2015-06-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 77.2.E to: 2009/01/20
    32006R1907 Amendment ändring artikel 31 from: 2015-06-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 40.1.B from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ändring artikel 138.1 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 31.8 from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 3.2 from: 2009-01-01
    32006R1907 Amendment ersätter artikel 14.2.E from: 2009-01-20
    32006R1907 Amendment ersätter ANN9 from: 2010-12-01
    32006R1907 Amendment ersätter A3PT2 from: 2009-01-01
  • Amended by:
    Corrected by 32008R1272R(01)
    Corrected by 32008R1272R(02)
    Corrected by 32008R1272R(03)
    Corrected by 32008R1272R(04)
    Corrected by 32008R1272R(05)
    Corrected by 32008R1272R(06)
    Corrected by 32008R1272R(07)
    Corrected by 32008R1272R(08)
    Corrected by 32008R1272R(09)
    Amended by 32009R0790 ändring bilaga 6 punkt 3 from: 2010/12/01
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga VI from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga I from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga II from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 tillägg artikel 26 .1.E from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga VII from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga III from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga II from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga I from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 avskaffande artikel 25 .5 from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga III from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 avskaffande artikel 25 .5 from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga IV from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga IV from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga V from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 tillägg artikel 26 .1.E from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga V from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga VI from: 2011/04/19
    Amended by 32011R0286 ändring bilaga VII from: 2011/04/19
    Amended by 32012R0618 TXT bilaga VI 3.2 from: 2012/07/31
    Amended by 32012R0618 TXT bilaga VI 3.1 from: 2012/07/31
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga VII from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 avskaffande artikel 14.2 paragraph [sv] C) from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga V from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga I from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga IV from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga III from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 avskaffande artikel 14.2 paragraph [sv] C) from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga III from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga VII from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga I from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga V from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga VI from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga II from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga VI from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga IV from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 tillägg artikel 23 paragraph [sv] F) from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 tillägg artikel 23 paragraph [sv] F) from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0487 ändring bilaga II from: 2013-06-21
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga III P.1 from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga IV P.2 from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga III from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga III from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga III P.2 from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga IV P.2 from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga III P.1 from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0517 tillägg bilaga III P.2 from: 2013-07-01
    Amended by 32013R0758 ändring bilaga VI P. 3 from: 2013-08-13
    Amended by 32013R0944 ändring bilaga IV from: 2013-10-23
    Amended by 32013R0944 ändring bilaga VI P.3 from: 2013-10-23
    Amended by 32014R0605 ändring bilaga IV
    Amended by 32014R0605 ändring bilaga III
    Amended by 32014R0605 ändring bilaga VI from: 2015-04-01
    Amended by 32014R1297 tillägg artikel 35 .2 L2 from: 2015/06/01
    Amended by 32014R1297 tillägg bilaga II P.3 SECTION 3.3 from: 2015/06/01
    Amended by 32015R1221 tillägg bilaga VI s. 3 TABL 3.1 text from: 2015-08-14
    Amended by 32015R1221 ersätter bilaga VI s. 3 TABL 3.2 text from: 2015-08-14
    Amended by 32015R1221 ersätter bilaga VI s. 3 TABL 3.1 text from: 2015-08-14
    Amended by 32015R1221 tillägg bilaga VI s. 3 TABL 3.2 text from: 2015-08-14
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.5.5.4.5 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 tillägg bilaga IV punkt from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.1.2.0 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.2.3 TABL 2.2.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga V s. 2 SECTION 2.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.3.2.1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.5.5.3.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 1 SECTION 1.3.6 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.2.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 TABL 4.1.0 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.5.3 TABL 2.5.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 tillägg bilaga II s. II SECTION 2.8 punkt from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.1.4 FIGURE 2.1.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.3.2 FIGURE 2.3.1(a) from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga III s. I TABL 1.2 text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 3 SECTION 3.1.3.6.1 paragraph [sv] (a) from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.2.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.3.4 mening from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 A bilaga I s. 3 SECTION 3.5.2.3.5 strecksats 2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.2.1 mening 2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga IV s. 2 TABL 1.5 text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 3 kapitel 3.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 3 kapitel 3.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga IV punkt 3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.14.2.1 TABL 2.14.1 NOTE 1 text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 FIGURE 4.1.1 titel from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.2.1 mening 1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.14.3 TABL 2.14.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.13.3 TABL 2.13.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.12.3 TABL 2.12.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.15.3 TABL 2.15.1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.10.3 TABL 2.10.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.1.1 paragraph [sv] (j) TEXT from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.5.2 paragraph [sv] (a) from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.9.3 TABL 2.9.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.3.3 mening from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 3 SECTION 3.1.2.3.2 mening 1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ändring bilaga IV s. 2 TABL 1.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.8.4 FIGURE 2.8.1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga VI s. 1 TABL 1.1 text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 TABL 4.1.2 titel from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter artikel 23 paragraph [sv] (f) from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.14.2.1 TABL 2.14.1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 1 SECTION 1.1.3.4 titel from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.15.4 FIGURE 2.15.1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga VI s. 1 SECTION 1.1.3 NOTE U from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.1.3.1 mening 2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.4 TABL 4.1.4 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ändring bilaga IV s. 1 TABL 6.4 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.1.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.3.3 TABL text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.6.1 mening 1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.1.3.1 mening 3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.2.4 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.14.2.1 mening from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ändring bilaga IV s. 1 TABL 6.3 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga IV s. 1 TABL 6.5 text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.5.5.3.2 TABL 4.1.1 titel from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.8.3 TABL 2.8.1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ändring bilaga IV s. 2 TABL 1.4 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 2 SECTION 2.11.3 TABL 2.11.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga VII TABL 1.1 text from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.1.1 paragraph [sv] (b) TEXT from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga III s. I paragraph [sv] (b) from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.2 FIGURE 4.1.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.5.2 paragraph [sv] (b) from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 4 SECTION 4.1.3.3.2 mening 1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ändring bilaga IV s. 2 TABL 1.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ändring bilaga IV s. 1 TABL 6.2 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga I s. 3 SECTION 3.1.2.1 mening 1 from: 2016-07-04
    Amended by 32016R0918 ersätter bilaga VII TABL 1.1 NOTE 2 from: 2016-07-04
    Derogated in 32016R0918 artikel 3 from: 2016-07-04
  • All consolidated versions:
    01/04/2016
    01/01/2016
    01/06/2015
    01/01/2015
    01/12/2013
    19/04/2011
    01/12/2010
    20/01/2009
  • Subsequent related instruments:
    Amendment proposed by 52013PC0051
  • Select all documents mentioning this document
  • Affected by case:
    artikel 53 interpretation requested by 62010CN0014
    interpretation requested by 62010CN0015
  • Instruments cited:
    32000X1218(01)
  • Display the Official Journal containing the document
Text

32008R1272

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (Text av betydelse för EES)

Europeiska unionens officiella tidning nr L 353 , 31/12/2008 s. 0001 - 1355


Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008

av den 16 december 2008

om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [1],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [2], och

av följande skäl:

(1) Denna förordning bör säkerställa såväl en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön som fri rörlighet för kemiska ämnen, blandningar och vissa särskilda föremål, och samtidigt främja konkurrenskraft och innovation.

(2) En väl fungerande inre marknad för ämnen, blandningar och dessa föremål kan endast uppnås om de krav som är tillämpliga på dem inte skiljer sig markant mellan medlemsstaterna.

(3) En hög nivå på hälso- och miljöskydd bör säkerställas genom en tillnärmning av lagstiftningen om kriterierna för klassificering och märkning av ämnen och blandningar, med målsättningen att uppnå hållbar utveckling.

(4) Handeln med ämnen och blandningar är inte bara en fråga för den inre marknaden, utan även för den globala marknaden. Företagen torde därför tjäna på en global harmonisering av regler om klassificering och märkning och på enhetliga regler om klassificering och märkning vid, å ena sidan, distribution och användning och, å andra sidan, vid transport.

(5) För att underlätta världshandeln och samtidigt skydda människors hälsa och miljön har man inom Förenta Nationerna under tolv år omsorgsfullt utarbetat harmoniserade kriterier för klassificering och märkning. Resultatet av detta arbete är det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals (nedan kallat GHS).

(6) Denna förordning följer på flera förklaringar, där gemenskapen bekräftat sin avsikt att bidra till en global harmonisering av klassificerings- och märkningskriterier, inte bara på FN-nivå, utan också genom att införliva de internationellt överenskomna GHS-kriterierna i gemenskapslagstiftningen.

(7) Fördelarna för företagen kommer att bli större när allt fler länder i världen införlivar GHS-kriterierna i sin lagstiftning. Gemenskapen bör gå i spetsen för denna process för att uppmuntra andra länder att följa efter och för att ge gemenskapsindustrin konkurrensfördelar.

(8) Det är därför nödvändigt att harmonisera bestämmelserna och kriterierna för klassificering och märkning av ämnen, blandningar och vissa särskilda föremål i gemenskapen, med beaktande av klassificeringskriterierna och märkningsreglerna i GHS, men också genom att bygga vidare på den erfarenhet man fått under 40 års tillämpning av gemenskapens befintliga kemikalielagstiftning och genom att behålla den skyddsnivå som uppnåtts genom systemet med harmoniserad klassificering och märkning, med hjälp av dels gemenskapsfaroklasser som ännu inte ingår i GHS, dels gällande märknings- och förpackningsregler.

(9) Denna förordning bör inte hindra att gemenskapens konkurrensregler tillämpas fullt ut.

(10) Syftet med denna förordning bör vara att bestämma vilka egenskaper hos ämnen och blandningar som bör leda till att de klassificeras som farliga, så att de faror som är förenade med ämnen och blandningar identifieras och meddelas korrekt. Dessa egenskaper bör innefatta både fysikaliska faror och faror för människors hälsa och för miljön, inklusive faror för ozonskiktet.

(11) Förordningen bör i princip gälla alla ämnen och blandningar som distribueras i gemenskapen, såvida inte någon annan gemenskapslagstiftning innehåller mer specifika regler för klassificering och märkning, som exempelvis rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter [3], rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder [4], rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer [5], rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel [6], rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation [7], rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter [8], Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik [9], kommissionens beslut 1999/217/EG av den 23 februari 1999 om antagande av en förteckning över aromämnen som används i eller på livsmedel och som upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2232/96 [10], Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel [11], Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel [12], Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet [13] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser [14] eller om ämnena och blandningarna transporteras med flyg, till sjöss, på landsväg, järnväg eller inre vattenvägar.

(12) De termer och definitioner som används i denna förordning bör överensstämma med de termer och definitioner som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) [15], med de termer och definitioner som anges i bestämmelserna om transport samt med definitionerna på FN-nivå som anges i GHS, för att uppnå maximal enhetlighet i fråga om tillämpningen av kemikalielagstiftningen i gemenskapen med avseende på global handel. Av samma anledning bör de faroklasser som anges i GHS anges i denna förordning.

(13) Det är särskilt lämpligt att ta med de faroklasser i GHS som särskilt beaktar att de fysikaliska faror som ämnen och blandningar kan medföra till viss del beror på hur de avges.

(14) Termen blandning bör definieras på samma sätt i denna förordning som termen beredning som tidigare använts i gemenskapslagstiftningen.

(15) Denna förordning bör ersätta rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen [16] och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat [17]. Förordningen bör upprätthålla det nuvarande övergripande hälso- och miljöskydd som ges genom dessa direktiv. Därför bör vissa faroklasser som omfattas av dessa direktiv, men som ännu inte tagits in i GHS, behållas i denna förordning.

(16) Ansvaret för att identifiera farorna med ämnen och blandningar och besluta om deras klassificering bör i första hand ligga hos tillverkare, importörer och nedströmsanvändare av dessa ämnen eller blandningar, oavsett om de omfattas av kraven i förordning (EG) nr 1907/2006 eller inte. När nedströmsanvändare fullgör sina skyldigheter med avseende på klassificering bör de ha rätt att använda den klassificering av ett ämne eller en blandning som härletts i enlighet med denna förordning av en aktör i leverantörskedjan, förutsatt att de inte ändrar sammansättningen av ämnet eller blandningen. Ansvaret för klassificering av ämnen som inte släpps ut på marknaden och som omfattas av registrerings- eller anmälningsplikten enligt förordning (EG) nr 1907/2006 bör i första hand ligga hos tillverkare, producenter av varor och importörer. Det bör emellertid vara möjligt att fastställa harmoniserade klassificeringar i faroklasser av ämnen med särskilt farliga egenskaper och av andra ämnen från fall till fall, vilka bör tillämpas av alla tillverkare, importörer och nedströmsanvändare av sådana ämnen eller blandningar som innehåller sådana ämnen.

(17) Om ett beslut har fattats om att harmonisera klassificeringen av ett ämne för en specifik faroklass eller indelning inom en faroklass genom att införa eller revidera en uppgift i del 3 i bilaga VI till denna förordning, bör tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren tillämpa denna harmoniserade klassificering och endast göra en egen klassificering när det gäller övriga faroklasser och indelningar inom faroklassen som inte harmoniserats.

(18) För att säkerställa att konsumenter informeras om faror bör leverantörer av ämnen och blandningar se till att de märks och förpackas i enlighet med denna förordning innan de släpper ut dem på marknaden, i enlighet med den klassificering som härletts. När nedströmsanvändare fullgör sina skyldigheter bör de ha rätt att använda den klassificering av ett ämne eller en blandning som härletts i enlighet med denna förordning av en aktör i leverantörskedjan, förutsatt att de inte ändrar sammansättningen av ämnet eller blandningen, och distributörer bör tillåtas att använda den klassificering av ett ämne eller en blandning som härletts i enlighet med denna förordning av en aktör i leverantörskedjan.

(19) För att säkerställa att information om farliga ämnen finns tillgänglig när de ingår i blandningar som innehåller minst ett ämne som klassificerats som farligt, bör ytterligare uppgifter i tillämpliga fall anges på etiketten.

(20) En tillverkare, importör eller nedströmsanvändare av ett ämne eller en blandning bör inte vara tvungen att ta fram nya toxikologiska eller ekotoxikologiska data för klassificeringen, men bör ändå kartlägga all relevant föreliggande information om farorna med ämnet eller blandningen och utvärdera informationens kvalitet. Tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren bör även ta hänsyn till historiska humandata, t.ex. epidemiologiska studier av exponerade populationer, oavsiktlig eller yrkesmässig exponering samt effektdata och kliniska studier. Tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren bör jämföra denna information med kriterierna för de olika faroklasserna och indelningarna för att kunna avgöra om ämnet eller blandningen bör klassificeras som farlig(t) eller inte.

(21) Även om klassificeringen av ämnen och blandningar kan göras utifrån tillgänglig information, bör den tillgängliga information som ska användas enligt denna förordning företrädesvis ha tagits fram i enlighet med de testmetoder som anges i förordning (EG) nr 1907/2006, transportbestämmelser eller internationella principer eller förfaranden för validering av information, för att säkerställa att resultaten blir jämförbara och av god kvalitet samt överensstämmer med andra krav på internationell nivå eller gemenskapsnivå. Samma testmetoder, bestämmelser, principer och förfaranden bör följas om tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren väljer att ta fram ny information.

(22) För att underlätta faroidentifieringen av blandningar bör tillverkare, importörer och nedströmsanvändare utgå från eventuella uppgifter om själva blandningen, utom när det gäller blandningar som innehåller cancerframkallande, könscellsmutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, eller när förmågan till biologisk nedbrytning eller bioackumulering utvärderats för faroklassen farligt för vattenmiljön. I dessa fall, där blandningens farliga egenskaper inte i tillräcklig grad kan bedömas utifrån själva blandningen, bör faroidentifieringen i regel grundas på uppgifterna om de enskilda ämnena i blandningen.

(23) Om det finns tillräcklig information om liknande testade blandningar, inklusive relevanta beståndsdelar i blandningen, kan man fastställa en otestad blandnings farliga egenskaper genom att tillämpa särskilda regler, s.k. överbryggningsprinciper. Tack vare dessa regler kan man utan några tester karakterisera blandningens faror genom att utgå från den tillgängliga informationen om liknande testade blandningar. Om testdata för själva blandningen saknas eller är otillräckliga bör tillverkarna, importörerna och nedströmsanvändarna därför följa överbryggningsprinciperna för att säkerställa att resultaten av klassificeringarna av sådana blandningar är tillräckligt jämförbara.

(24) Nätverk kan inrättas inom särskilda industrisektorer för att underlätta utbyte av data och sammanföra sakkunskap i fråga om utvärdering av information, testdata, sammanvägda bedömningar och överbryggningsprinciper. Sådana nätverk kan stödja tillverkare, importörer och nedströmsanvändare inom dessa industrisektorer, särskilt små och medelstora företag, när de fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning. Dessa nätverk kan också användas för utbyte av information och bästa praxis i syfte att förenkla fullgörandet av anmälningsskyldigheterna. Leverantörer som utnyttjar ett sådant stöd bör fortfarande ha det fulla ansvaret för att fullgöra sina klassificerings-, märknings- och förpackningsskyldigheter enligt denna förordning.

(25) Det är av stor vikt att djurskyddet respekteras i enlighet med rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål [18]. Om tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren väljer att ta fram information för tillämpningen av denna förordning bör han eller hon därför först överväga andra metoder än djurförsök som omfattas av direktiv 86/609/EEG. Försök på icke-mänskliga primater bör vara förbjudna vid tillämpningen av denna förordning.

(26) Testmetoderna i kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) [19] ses regelbundet över och förbättras i syfte att minska antalet försök på ryggradsdjur och antalet djur som används. Europeiska centret för bestämning av alternativa metoder (ECVAM) vid kommissionens gemensamma forskningscentrum spelar en viktig roll i den vetenskapliga bedömningen och valideringen av alternativa försöksmetoder.

(27) Klassificerings- och märkningskriterierna i denna förordning bör ta största möjliga hänsyn till främjandet av alternativa metoder för bedömning av ämnens och blandningars farliga egenskaper och till skyldigheten att ta fram information om inneboende egenskaper med andra metoder än djurförsök enligt direktiv 86/609/EEG, i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006. Framtida kriterier bör inte utgöra något hinder för detta mål och motsvarande skyldigheter enligt den förordningen, och bör under inga omständigheter leda till att djurförsök används när alternativa tester är tillräckliga för klassificering och märkning.

(28) Försök på människor med avsikt att ta fram klassificeringsdata bör inte göras. Tillgängliga tillförlitliga epidemiologiska data och erfarenheter rörande effekterna av ämnen och blandningar på människor (t.ex. arbetsmiljörelaterade data och data från olycksdatabaser) bör beaktas och kan prioriteras framför djurförsöksdata när de visar på faror som inte framgår av djurförsöken. Resultat från djurförsök bör vägas mot humandata och en expertbedömning bör användas vid utvärderingen av djur- och humandata så att bästa möjliga skydd för människors hälsa säkerställs.

(29) Ny information om fysikaliska faror bör alltid krävas, utom om data redan finns tillgängliga eller om det i denna förordning föreskrivs ett undantag.

(30) Tester som utförs endast för tillämpningen av denna förordning bör göras på ämnen eller blandningar i de former eller fysiska tillstånd i vilka ämnena eller blandningarna släpps ut på marknaden och i vilka de rimligen kan förväntas användas. Det bör dock vara möjligt att vid tillämpningen av denna förordning använda resultat från tester som görs för att uppfylla andra bestämmelser, däribland sådana som fastställts av tredjeländer, även om testerna inte gjorts på ämnen eller blandningar i de former eller fysiska tillstånd i vilka de släpps ut på marknaden och i vilka de rimligen kan förväntas användas.

(31) Om tester utförs bör, när det är lämpligt, de uppfylla de tillämpliga krav för skydd av försöksdjur som fastställs i direktiv 86/609/EEG och, när det gäller ekotoxikologiska och toxikologiska tester, god laboratoriesed enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/10/EG av den 11 februari 2004 om harmonisering av lagar och andra författningar om tillämpningen av principerna för god laboratoriesed och kontrollen av tillämpningen vid prov med kemiska ämnen [20].

(32) Kriterierna för klassificering i olika faroklasser och indelningar bör anges i en bilaga som också bör innehålla ytterligare bestämmelser om hur kriterierna kan uppfyllas.

(33) Eftersom det inte alltid är helt lätt att tillämpa kriterierna för de olika faroklasserna på information bör tillverkare, importörer och nedströmsanvändare göra en sammanvägd bedömning med hjälp av en expertbedömning för att kunna dra korrekta slutsatser.

(34) En tillverkare, importör eller nedströmsanvändare bör ange särskilda koncentrationsgränser för ämnen i enlighet med kriterierna i denna förordning, förutsatt att tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren kan motivera gränserna och meddelar dem till Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten). Särskilda koncentrationsgränser bör dock inte fastställas för harmoniserade faroklasser eller indelningar för ämnen i de harmoniserade tabellerna om klassificering och märkning som fogas till denna förordning. Kemikaliemyndigheten bör ge vägledning om hur de särskilda koncentrationsgränserna ska fastställas. För enhetlighetens skull bör särskilda koncentrationsgränser vid behov också anges för harmoniserade klassificeringar. Vid en klassificering bör särskilda koncentrationsgränser gälla framför andra eventuella koncentrationsgränser.

(35) En tillverkare, importör eller nedströmsanvändare bör ange multiplikationsfaktorer (M-faktorer) för ämnen som klassificeras som farliga för vattenmiljön, kategorierna akut 1 eller kronisk 1, i enlighet med kriterierna i denna förordning. Kemikaliemyndigheten bör ge vägledning om hur M-faktorerna ska fastställas.

(36) Av praktiska skäl och med hänsyn till proportionaliteten bör allmänna gränsvärden för beaktande anges, både för identifierade föroreningar, tillsatser och enskilda beståndsdelar i ämnen och för ämnen i blandningar, och det bör samtidigt specificeras i vilka fall information om dessa bör beaktas vid faroklassificeringen av ämnen och blandningar.

(37) För en korrekt klassificering av blandningar bör tillgänglig information om synergistiska eller antagonistiska effekter beaktas.

(38) För att säkerställa att klassificeringen grundas på aktuell information bör tillverkare, importörer och nedströmsanvändare se över klassificeringarna av ämnen eller blandningar som de släpper ut på marknaden om de får kännedom om ny adekvat och tillförlitlig vetenskaplig eller teknisk information som kan påverka klassificeringen eller om de ändrar blandningarnas sammansättning, såvida det inte finns tillräckliga belägg för att detta inte leder till en ändrad klassificering. Leverantörerna bör uppdatera märkningen i enlighet med detta.

(39) Ämnen och blandningar som klassificerats som farliga bör märkas och förpackas i enlighet med sin klassificering så att ett gott skydd säkerställs och mottagarna får väsentlig information, genom att de uppmärksammas på ämnets eller blandningens faror.

(40) Enligt denna förordning används två sätt för att informera om farorna med ämnen och blandningar, nämligen märkning och de säkerhetsdatablad som föreskrivs i förordning (EG) nr 1907/2006. Av dessa två är märkningen det enda sättet för att informera konsumenterna och den kan också göra arbetstagare uppmärksamma på att det finns ett säkerhetsdatablad som innehåller mer uttömmande information om ämnet eller blandningen. Eftersom säkerhetsdatabladen regleras i förordning (EG) nr 1907/2006, i vilken säkerhetsdatablad används som det huvudsakliga kommunikationssättet inom leverantörskedjan för ämnen, bör bestämmelserna inte upprepas i denna förordning.

(41) För att säkerställa att konsumenterna får korrekt och uttömmande information om de faror som kemikalier och blandningar kan innebära samt om hur de kan användas på ett säkert sätt, bör man främja användning av webbplatser och avgiftsfria telefonnummer samt spridning av information om dessa, särskilt för att informera om särskilda förpackningstyper.

(42) Arbetstagare och konsumenter världen över skulle gynnas av ett globalt harmoniserat verktyg i form av märkning för faroinformation. Märkningen bör därför innehålla de faropiktogram, signalord, faroangivelser och skyddsangivelser som utgör kärnan i GHS. Märkningen bör innehålla så lite övrig information som möjligt och den informationen bör inte motsäga huvudbudskapet.

(43) Det är väsentligt att ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden är väl identifierade. Kemikaliemyndigheten bör dock vid behov tillåta att företag, efter ansökan, beskriver vissa ämnens kemiska identitet på ett sådant sätt att konfidentiell företagsinformation inte äventyras. Om kemikaliemyndigheten avslår en sådan ansökan bör det vara möjligt att överklaga beslutet i enlighet med denna förordning. Överklagandet bör ha suspensiv verkan, så att den konfidentiella information som ansökan avser inte anges i märkningen så länge det överklagade beslutet inte har avgjorts.

(44) Sammanslutningen IUPAC (The International Union of Pure and Applied Chemistry) är sedan länge en världsauktoritet inom kemisk nomenklatur och terminologi. Identifiering av ämnen genom deras IUPAC-namn är en praxis som används över hela världen och är standard för att identifiera ämnen i ett internationellt och flerspråkigt sammanhang. Det är därför lämpligt att använda dessa namn i denna förordning.

(45) CAS (The Chemical Abstracts Service) tillhandahåller ett system där ämnen förs in i CAS-registret och tilldelas ett unikt CAS-nummer. Dessa CAS-nummer används i referenslitteratur, databaser och regelverk världen över för att entydigt identifiera ämnen utan den kemiska nomenklaturens tvetydighet. Dessa CAS-nummer bör därför användas i denna förordning.

(46) För att begränsa märkningens innehåll till den allra viktigaste informationen bör man med utgångspunkt från principer om företräde bestämma vilka uppgifter som är mest lämpliga att ange på etiketten såvitt avser ämnen eller blandningar som har flera farliga egenskaper.

(47) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden [21] och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden [22] bör också i fortsättningen tillämpas fullt ut på produkter inom deras tillämpningsområde.

(48) Angivelser som "inte giftigt", "inte hälsoskadligt", "inte förorenande", "miljövänligt" eller andra angivelser om att ämnet eller blandningen inte utgör någon fara eller andra angivelser som är oförenliga med klassificeringen bör inte förekomma i märkningen eller på förpackningen av ämnen och blandningar.

(49) I allmänhet bör ämnen och blandningar, särskilt sådana som distribueras till allmänheten, tillhandahållas i förpackningar tillsammans med den nödvändiga märkningsinformationen. Tillhandahållande av erforderlig information mellan yrkesutövare, även för oförpackade ämnen och blandningar, säkerställs genom förordning (EG) nr 1907/2006. Under exceptionella omständigheter kan emellertid ämnen och blandningar även distribueras till allmänheten i oförpackad form. Relevant märkningsinformation bör när det är lämpligt lämnas till allmänheten på annat sätt, t.ex. på fakturan eller räkningen.

(50) Regler för märkning och var informationen ska placeras för att säkerställa att den lätt kan förstås.

(51) Denna förordning bör fastställa allmänna förpackningsstandarder, för att säkerställa att farliga ämnen och blandningar distribueras på ett säkert sätt.

(52) Myndigheternas resurser bör fokuseras på ämnen med särskilt farliga egenskaper för hälsa och för miljön. Behöriga myndigheter samt tillverkare, importörer och nedströmsanvändare bör därför ges möjlighet att lämna förslag till kemikaliemyndigheten på en harmoniserad klassificering och märkning av ämnen som klassificerats som cancerogena, könscellsmutagena eller reproduktionstoxiska i kategorierna 1A, 1B eller 2, eller luftvägssensibiliserande, eller efter en bedömning från fall till fall när det gäller andra effekter. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör också kunna föreslå harmoniserad klassificering och märkning av verksamma ämnen som används i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Kemikaliemyndigheten bör yttra sig om förslaget, och berörda parter bör ha möjlighet att komma med synpunkter. Kommissionen bör lägga fram ett utkast till beslut om den slutgiltiga klassificeringen och märkningen.

(53) För att fullt ut beakta arbetet och erfarenheterna i samband med direktiv 67/548/EEG, däribland klassificering och märkning av särskilda ämnen som är förtecknade i bilaga I till direktiv 67/548/EEG, bör alla harmoniserade klassificeringar som nu finns omvandlas till nya harmoniserade klassificeringar enligt de nya kriterierna. Eftersom denna förordning börjar tillämpas först senare, och de harmoniserade klassificeringarna enligt kriterierna i direktiv 67/548/EEG behövs för klassificeringen av ämnen och blandningar under övergångsperioden, bör dessutom alla befintliga harmoniserade klassificeringar införas oförändrade i en bilaga till denna förordning. Genom att alla framtida harmoniserade klassificeringar omfattas av denna förordning bör man kunna undvika inkonsekvenser i fråga om harmoniserade klassificeringar av samma ämne enligt befintliga och nya kriterier.

(54) För att den inre marknaden för ämnen och blandningar ska fungera väl samtidigt som en hög hälso- och miljöskyddsnivå säkerställs, bör bestämmelser om ett klassificerings- och märkningsregister fastställas. Klassificering och märkning av registrerade eller farliga ämnen som släpps ut på marknaden bör därför anmälas till kemikaliemyndigheten för att kunna införas i registret.

(55) Kemikaliemyndigheten bör undersöka möjligheterna att ytterligare förenkla anmälningsförfarandet med särskild hänsyn till små och medelstora företags behov.

(56) Olika tillverkare och importörer av samma ämne bör göra sitt bästa för att enas om en enda klassificering för det ämnet utom när det gäller faroklasser och indelningar där det finns en harmoniserad klassificering för det ämnet.

(57) För att säkerställa att allmänheten, särskilt personer som kommer i kontakt med vissa ämnen, erbjuds en harmoniserad skyddsnivå och att annan gemenskapslagstiftning som stöder sig på klassificering och märkning fungerar på ett korrekt sätt, bör klassificeringen i enlighet med denna förordning, om möjligt efter överenskommelse mellan tillverkare och importörer av samma ämne, införas i ett register tillsammans med beslut som fattats på gemenskapsnivå för att harmonisera klassificeringen och märkningen av vissa ämnen.

(58) Samma grad av tillgänglighet och skydd bör gälla för informationen i klassificerings- och märkningsregistret som den som erbjuds enligt förordning (EG) nr 1907/2006, särskilt när det gäller information som kan skada de berörda parternas affärsintressen om den kommer ut.

(59) Medlemsstaterna bör utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för förslagen till harmoniserad klassificering och märkning samt de myndigheter som ska se till att de skyldigheter som fastställs i denna förordning fullgörs. För att säkerställa att denna förordning efterlevs bör medlemsstaterna inrätta effektiva övervaknings- och kontrollåtgärder.

(60) Det är viktigt att erbjuda leverantörer och andra berörda parter, särskilt små och medelstora företag, vägledning angående deras respektive ansvar och skyldigheter enligt den här förordningen. De nationella stöd- och informationspunkter (helpdesks) som redan har inrättats enligt förordning (EG) nr 1907/2006 kan fungera som de nationella stöd- och informationspunkter ("helpdesks") som anges i den här förordningen.

(61) För att det system som inrättas genom denna förordning ska fungera effektivt är ett gott samarbete och en god samordning mellan medlemsstaterna, kemikaliemyndigheten och kommissionen av stor betydelse.

(62) För att inrätta kontaktpunkter för information om farliga ämnen och blandningar bör medlemsstaterna, vid sidan av de behöriga myndigheter som ska ansvara för tillämpningen av denna förordning och de myndigheter som ska ansvara för att den efterlevs, utse organ med ansvar för att ta emot hälsorelaterad information och information om ämnens kemiska identitet, beståndsdelar och egenskaper, inklusive de ämnen för vilka användningen av ett alternativt kemiskt namn har tillåtits i enlighet med denna förordning.

(63) På en medlemsstats begäran kan de ansvariga organen göra en statistisk analys för att identifiera områden där bättre riskhanteringsåtgärder kan behövas.

(64) Regelbundna rapporter från medlemsstaterna och kemikaliemyndigheten om hur denna förordning fungerar bör vara nödvändiga inslag i övervakningen av tillämpningen av kemikalielagstiftningen och trender på detta område. De slutsatser som dras av resultaten i dessa rapporter bör vara värdefulla och praktiska verktyg vid översynen av förordningen och, vid behov, vid utarbetandet av ändringsförslag.

(65) Deltagarna i kemikaliemyndighetens forum för informationsutbyte om verkställighet som inrättades genom förordning (EG) nr 1907/2006 bör också utbyta information om hur denna förordning följs.

(66) För att säkerställa öppenhet, objektivitet och konsekvens när det gäller medlemsstaternas tillämpningsåtgärder är det nödvändigt att medlemsstaterna inrättar ett lämpligt system för att fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för överträdelser av denna förordning, eftersom överträdelser kan skada människors hälsa och miljön.

(67) För att skydda mottagare av ämnen, däribland konsumenter, bör regler fastställas om att reklam för ämnen som uppfyller klassificeringskriterierna i denna förordning måste innehålla uppgift om vilka faror som finns. Av samma skäl bör reklam för blandningar som klassificerats som farliga innehålla uppgift om vilken eller vilka typer av faror som anges på etiketten, om det är möjligt för en enskild person att ingå ett köpeavtal utan att först ha sett etiketten.

(68) Det bör finnas en skyddsklausul för att hantera situationer där ett ämne eller en blandning utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller för miljön, även om ämnet eller blandningen enligt denna förordning inte klassificerats som farlig(t). Om en sådan situation inträffar kan det bli nödvändigt med åtgärder på FN-nivå med tanke på att handeln med ämnen och blandningar sker i hela världen.

(69) Många av företagens skyldigheter enligt förordning (EG) nr 1907/2006 bygger visserligen på klassificeringen, men den här förordningen bör inte ändra den förordningens tillämpningsområde och verkan, med undantag för dess bestämmelser om säkerhetsdatablad. För att säkerställa detta bör den förordningen ändras i enlighet därmed.

(70) Tillämpningen av denna förordning bör ske stegvis för att göra det möjligt för alla myndigheter, företag och andra berörda parter att koncentrera sina resurser på att i god tid förbereda sig för de nya skyldigheterna. I linje med detta och på grund av att klassificeringen av blandningar utgår från klassificeringen av ämnen bör bestämmelserna om klassificering av blandningar tillämpas först efter det att alla ämnen har klassificerats på nytt. Om aktörer väljer att frivilligt tillämpa klassificeringskriterierna i denna förordning tidigare bör detta tillåtas, men för att undvika oklarhet bör märkningen och förpackningen i så fall följa denna förordning i stället för direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG.

(71) För att inte i onödan belasta företagen kan ämnen och blandningar som redan befinner sig i leverantörskedjan när märkningsbestämmelserna i denna förordning börjar gälla fortsättningsvis släppas ut på marknaden under en viss tid utan att märkas om.

(72) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att harmonisera bestämmelserna om klassificering, märkning och förpackning, och att föreskriva en skyldighet att klassificera och upprätta en förteckning över ämnen med klassificeringar som är harmoniserade på gemenskapsnivå samt ett klassificerings- och märkningsregister, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(73) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna [23].

(74) Denna förordning bör bidra till att förverkliga strategin för internationell kemikaliehantering (SAICM) som antogs den 6 februari 2006 i Dubai.

(75) Med förbehåll för utvecklingen på FN-nivå bör klassificeringen och märkningen av långlivade, bioackumulerbara och toxiska ämnen (PBT) samt mycket långlivade och mycket bioackumulerbara ämnen (vPvB) införas i denna förordning i ett senare skede.

(76) De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [24].

(77) Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anpassa denna förordning efter den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bl.a. genom att införa de ändringar av GHS som görs på FN-nivå, särskilt sådana FN-ändringar som rör användningen av information om liknande blandningar. Sådana anpassningar efter den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör göras med beaktande av FN:s arbete i tvåårscykler. Kommissionen bör vidare ges befogenhet att besluta om harmoniserad klassificering och märkning av specifika ämnen. Eftersom dessa åtgärder har allmän räckvidd och syftar till att ändra icke väsentliga delar i denna förordning måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(78) När det av tvingande och brådskande skäl inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta anpassningar till den tekniska utvecklingen.

(79) Vid tillämpning av denna förordning bör kommissionen också biträdas av den kommitté som inrättats genom förordning (EG) nr 1907/2006 för att säkerställa att kemikalielagstiftningen uppdateras på ett enhetligt sätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA FRÅGOR

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Syftet med denna förordning är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön samt fri rörlighet för ämnen, blandningar och föremål som avses i artikel 4.8 genom att

a) harmonisera kriterierna för klassificering av ämnen och blandningar samt märknings- och förpackningsreglerna för farliga ämnen och blandningar,

b) införa en skyldighet för

i) tillverkare, importörer och nedströmsanvändare att klassificera ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden,

ii) leverantörer att märka och förpacka ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden,

iii) tillverkare, producenter av varor och importörer att klassificera de ämnen som inte släpps ut på marknaden vilka omfattas av registrerings- eller anmälningsplikten enligt förordning (EG) nr 1907/2006,

c) införa en skyldighet för tillverkare och importörer av ämnen att till kemikaliemyndigheten anmäla sådana klassificeringar och märkningsuppgifter, om de inte har lämnats in till kemikaliemyndigheten som ett led i en registrering enligt förordning (EG) nr 1907/2006,

d) på gemenskapsnivå upprätta en förteckning i del 3 i bilaga VI över ämnen med deras harmoniserade klassificeringar och märkningsuppgifter,

e) upprätta ett klassificerings- och märkningsregister över ämnen, som består av alla anmälda eller inlämnade klassificerings- och märkningsuppgifter samt harmoniserade klassificeringar och märkningsuppgifter som avses i leden c och d.

2. Denna förordning ska inte tillämpas på

a) radioaktiva ämnen och blandningar som omfattas av rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning [25],

b) ämnen och blandningar som är föremål för tullövervakning, förutsatt att de inte genomgår någon behandling eller bearbetning, och som är i tillfällig förvaring, i frizoner eller frilager för att återexporteras, eller som transiteras,

c) icke-isolerade intermediärer,

d) ämnen och blandningar som används för vetenskaplig forskning och utveckling och som inte släpps ut på marknaden, förutsatt att de används under kontrollerade betingelser i enlighet med gemenskapens arbetsplats- och miljölagstiftning.

3. Avfall enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall [26] är inte ett ämne, en blandning eller en vara i den mening som avses i artikel 2 i denna förordning.

4. Medlemsstaterna får i särskilda fall, när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen, tillåta undantag från denna förordning för vissa ämnen eller blandningar.

5. Denna förordning ska inte tillämpas på ämnen och blandningar i följande former, som utgör den färdiga produkten, avsedda för slutanvändaren:

a) Läkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/83/EG.

b) Veterinärmedicinska läkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/82/EG.

c) Kosmetiska produkter enligt definitionen i direktiv 76/768/EG.

d) Medicintekniska produkter enligt definitionen i direktiven 90/385/EEG och 93/42/EEG, som är invasiva eller används i direkt fysisk kontakt med kroppen, och i direktiv 98/79/EG.

e) Livsmedel eller foder enligt definitionen i förordning (EG) nr 178/2002, inklusive vid användning

i) som livsmedelstillsats inom tillämpningsområdet för direktiv 89/107/EEG,

ii) som aromämne i livsmedel inom tillämpningsområdet för direktiv 88/388/EEG och beslut 1999/217/EG,

iii) som fodertillsats inom tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1831/2003,

iv) i djurfoder inom tillämpningsområdet för direktiv 82/471/EEG.

6. Med undantag för när artikel 33 är tillämplig ska denna förordning inte tillämpas på transport av farligt gods med flyg, till sjöss, på landsväg, järnväg eller inre vattenvägar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. faroklass: typen av fysikalisk fara, hälsofara eller miljöfara.

2. farokategori: indelning efter kriterier inom varje faroklass som anger hur allvarlig faran är.

3. faropiktogram: en grafisk komposition som inrymmer en symbol tillsammans med andra grafiska element, exempelvis en kantlinje, ett bakgrundsmönster eller färg som är avsedda att ge särskild information om den berörda faran.

4. signalord: ett ord som anger farans relativa allvarlighet för att varna läsaren för en potentiell fara, varvid skillnad görs mellan följande två nivåer:

a) Fara: ett signalord som används för de mer allvarliga farokategorierna.

b) Varning: ett signalord som används för de mindre allvarliga farokategorierna.

5. faroangivelse: en fras som tilldelas en faroklass och farokategori som beskriver den typ av fara som är förknippad med ett farligt ämne eller en farlig blandning, och där även graden av fara i förekommande fall anges.

6. skyddsangivelse: en fras som beskriver åtgärder som rekommenderas för att minimera eller förhindra skadliga effekter till följd av exponering för ett farligt ämne eller en farlig blandning vid användning eller bortskaffande.

7. ämne: kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, inklusive eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning.

8. blandning: blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen.

9. vara: ett föremål som under tillverkningen får en särskild form, yta eller formgivning, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.

10. producent av en vara: varje fysisk eller juridisk person som framställer eller sätter samman en vara inom gemenskapen.

11. polymer: ett ämne bestående av molekyler som är uppbyggda av en sekvens av en eller flera typer av monomerenheter. Molekylerna ska vara fördelade över en rad molekylvikter, där skillnaden i molekylvikt främst kan hänföras till skillnader i antalet monomerenheter. En polymer utgörs av

a) en enkel viktmajoritet molekyler som innehåller åtminstone tre monomerenheter kovalent bundna till åtminstone en annan monomerenhet eller annan reaktant,

b) mindre än en enkel viktmajoritet molekyler med samma molekylvikt.

I denna definition avses med monomerenhet en monomers form i en polymer efter reaktionen.

12. monomer: ett ämne som kovalent kan bindas till en sekvens av andra likadana eller olika molekyler under de förhållanden som råder vid den polymerbildande reaktion som används för en given process.

13. registrant: den tillverkare eller importör av ett ämne eller den producent eller importör av en vara som lämnar in en registreringsanmälan för ett ämne enligt förordning (EG) nr 1907/2006.

14. tillverkning: produktion eller utvinning av ämnen i naturlig form.

15. tillverkare: fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i gemenskapen som tillverkar ett ämne i gemenskapen.

16. import: fysisk införsel till gemenskapens tullområde.

17. importör: en fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i gemenskapen och ansvarar för import.

18. utsläppande på marknaden: leverans eller tillhandahållande till tredje part, mot betalning eller kostnadsfritt. Import ska anses innebära utsläppande på marknaden.

19. nedströmsanvändare: en fysisk eller juridisk person, annan än tillverkaren eller importören, med hemvist eller säte i gemenskapen och som använder ett ämne – antingen i sig eller i en blandning – i sin industriella eller professionella verksamhet. En distributör eller konsument är inte en nedströmsanvändare. En återimportör som undantas enligt artikel 2.7 c i förordning (EG) nr 1907/2006 ska betraktas som en nedströmsanvändare.

20. distributör: en fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i gemenskapen, även en återförsäljare, och som endast lagrar och släpper ut ett ämne på marknaden antingen som sådant eller ingående i en blandning för en tredje parts räkning.

21. intermediär: ett ämne som tillverkas för och förbrukas eller används vid kemisk bearbetning för att omvandlas till ett annat ämne (nedan kallad syntes).

22. icke-isolerad intermediär: en intermediär som under syntesen inte avsiktligt avlägsnas från den utrustning i vilken syntesen äger rum (utom för provtagning). Sådan utrustning omfattar reaktionskärlet med kringutrustning och all utrustning genom vilken ämnet passerar under en kontinuerlig eller satsvis process, samt rörledningar för överföring från ett kärl till ett annat inför nästa reaktionssteg; dock omfattas inte tankar eller andra kärl i vilka ämnet lagras efter tillverkningen.

23. kemikaliemyndigheten: Europeiska kemikaliemyndigheten som inrättats genom förordning (EG) nr 1907/2006.

24. behörig myndighet: den eller de myndigheter eller organ som medlemsstaterna har inrättat för att utföra de uppgifter som följer av denna förordning.

25. användning: bearbetning, formulering, konsumtion, lagring, förvaring, behandling, påfyllning av behållare, överföring från en behållare till en annan, blandning, tillverkning av en vara eller annat utnyttjande.

26. leverantör: varje tillverkare, importör, nedströmsanvändare eller distributör som på marknaden släpper ut ett ämne – som sådant eller ingående i en blandning – eller en blandning.

27. legering: ett metallmaterial, homogent i makroskopisk skala, bestående av två eller flera element kombinerade på ett sådant sätt att de inte utan vidare kan skiljas åt på mekanisk väg; legeringar ska i denna förordning betraktas som blandningar.

28. UN RTDG: FN:s rekommendationer om transport av farligt gods.

29. anmälare: tillverkare eller importörer eller grupper av tillverkare eller importörer som anmäler till kemikaliemyndigheten.

30. vetenskaplig forskning och utveckling: vetenskapliga experiment, analyser eller kemisk forskning som utförs under kontrollerade förhållanden.

31. gränsvärde för beaktande: ett tröskelvärde för varje klassificerad förorening, tillsats eller enskild beståndsdel i ett ämne eller en blandning, ovanför vilket dessa ska beaktas för att fastställa om ämnet, respektive blandningen, ska klassificeras.

32. koncentrationsgräns: ett tröskelvärde för varje klassificerad förorening, tillsats eller enskild beståndsdel i ett ämne eller en blandning, som kan föranleda klassificering av ämnet respektive blandningen.

33. indelning: åtskillnad inom faroklasser beroende av exponeringsvägen eller effekternas art.

34. M-faktor: multiplikationsfaktor. Den tillämpas för koncentrationen av ett ämne som klassificeras som farligt för vattenmiljön i kategorierna akut 1 och kronisk 1, och används för att genom sammanräkningsmetoden härleda klassificeringen för en blandning där ämnet ingår.

35. kolli: slutresultatet av förpackningsförfarandet, bestående av emballaget och dess innehåll.

36. förpackning: en eller flera behållare eller andra komponenter eller material som är nödvändiga för att ytterhöljet ska fullgöra sin inneslutande funktion och andra säkerhetsfunktioner.

37. mellanliggande förpackning: förpackning placerad mellan innerförpackning, eller varor, och ytterförpackning.

Artikel 3

Farliga ämnen och blandningar och specificering av faroklasser

Ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för fysikaliska faror, hälsofaror eller miljöfaror enligt delarna 2–5 i bilaga I är farlig(t) och ska klassificeras med avseende på respektive faroklass enligt den bilagan.

När faroklasserna, i bilaga I, är indelade efter exponeringsväg eller typ av effekter ska ämnet eller blandningen klassificeras i enlighet med en sådan indelning.

Artikel 4

Allmänna klassificerings-, märknings- och förpackningsskyldigheter

1. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare ska klassificera ämnen och blandningar i enlighet med avdelning II, innan de släpper ut dem på marknaden.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av kraven i punkt 1 ska tillverkare, producenter av varor och importörer klassificera de ämnen som inte släpps ut på marknaden i enlighet med avdelning II

a) när ämnet enligt artikel 6, 7.1, 7.5, 17 eller 18 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska registreras,

b) när en anmälan krävs enligt artikel 7.2 eller 9 i förordning (EG) nr 1907/2006.

3. Om det för ett ämne finns en harmoniserad klassificering och märkning enligt avdelning V genom en post i del 3 i bilaga VI, ska det ämnet klassificeras enligt den posten, och ingen klassificering ska göras enligt avdelning II för de faroklasser eller indelningar som omfattas av den posten.

Om ämnet dessutom inordnats i en eller flera faroklasser eller indelningar som inte omfattas av en post i del 3 i bilaga VI ska dock en klassificering enligt avdelning II göras med avseende på dessa faroklasser eller indelningar.

4. Om ett ämne eller en blandning har klassificerats som farligt, ska leverantörerna säkerställa att ämnet eller blandningen märkts och förpackats i enlighet med avdelningarna III och IV, innan ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden.

5. När distributörerna fullgör sina skyldigheter enligt punkt 4 får de tillämpa klassificeringen för ett ämne eller en blandning som härletts av en aktör i leverantörskedjan i enlighet med avdelning II.

6. När nedströmsanvändarna fullgör sina skyldigheter enligt punkterna 1 och 4, får de tillämpa klassificeringen för ett ämne eller en blandning som härletts av en aktör i leverantörskedjan i enlighet med avdelning II, förutsatt att de inte ändrar sammansättningen av ämnet eller blandningen.

7. En blandning som avses i del 2 i bilaga II, som innehåller ett ämne som klassificerats som farligt, får inte släppas ut på marknaden såvida den inte märkts i enlighet med avdelning III.

8. Vid tillämpningen av denna förordning ska de föremål som avses i avsnitt 2.1 i bilaga I klassificeras, märkas och förpackas enligt bestämmelserna för ämnen och blandningar innan de släpps ut på marknaden.

9. Leverantörer i en leverantörskedja ska samarbeta för att uppfylla kraven avseende klassificering, märkning och förpackning i denna förordning.

10. Ämnen och blandningar får inte släppas ut på marknaden om de inte överensstämmer med denna förordning.

AVDELNING II

FAROKLASSIFICERING

KAPITEL 1

Identifiering och granskning av information

Artikel 5

Identifiering och granskning av tillgänglig information om ämnen

1. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare av ett ämne ska identifiera tillgänglig information som är relevant för att avgöra om ämnet medför en fysikalisk fara, hälsofara eller miljöfara enligt bilaga I och i synnerhet följande:

a) Data som tagits fram enligt någon av metoderna i artikel 8.3.

b) Epidemiologiska data angående erfarenheter av effekterna på människor, t.ex. arbetsmiljörelaterade data och data från olycksdatabaser.

c) Annan information som tagits fram i enlighet med avsnitt 1 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006.

d) Ny vetenskaplig information.

e) Information som tagits fram inom ramen för internationellt erkända kemikalieprogram.

Informationen ska gälla de former eller de fysikaliska tillstånd i vilka ämnet släpps ut på marknaden och i vilka det rimligen kan förväntas användas.

2. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare ska granska den information som avses i punkt 1 för att fastställa om den är adekvat, tillförlitlig och vetenskapligt giltig för att kunna göra den utvärdering som föreskrivs i kapitel 2 i denna avdelning.

Artikel 6

Identifiering och granskning av tillgänglig information om blandningar

1. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare av en blandning ska identifiera relevant tillgänglig information om själva blandningen eller om de ingående ämnena för att avgöra om blandningen medför en fysikalisk fara, hälsofara eller miljöfara enligt bilaga I, i synnerhet följande:

a) Data som tagits fram enligt någon av metoderna i artikel 8.3 och som gäller själva blandningen eller de ingående ämnena.

b) Epidemiologiska data angående och erfarenheter av effekterna på människor som gäller själva blandningen eller de ingående ämnena, t.ex. arbetsmiljörelaterade data eller data från olycksdatabaser.

c) Annan information om själva blandningen eller de ingående ämnena som tagits fram i enlighet med avsnitt 1 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006.

d) Annan information om själva blandningen eller de ingående ämnena som tagits fram inom ramen för internationellt erkända kemikalieprogram.

Informationen ska gälla de former eller de fysikaliska tillstånd i vilka blandningen släpps ut på marknaden och, i förekommande fall, i vilka den rimligen kan förväntas användas.

2. När den information som avses i punkt 1 är tillgänglig för själva blandningen och tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren har fastställt att den är adekvat och tillförlitlig och, i tillämpliga fall, vetenskapligt giltig, ska denne, om inte annat följer av punkterna 3 och 4, använda den informationen för den utvärdering som föreskrivs i kapitel 2 i denna avdelning.

3. Vid utvärderingen av blandningar enligt kapitel 2 i denna avdelning med avseende på faroklasserna mutagenitet i könsceller, cancerogenitet och reproduktionstoxicitet i avsnitten 3.5.3.1, 3.6.3.1 och 3.7.3.1 i bilaga I ska tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren endast använda den relevanta tillgängliga informationen i punkt 1 för ämnena i blandningen.

Om tillgängliga testdata om själva blandningen visar på könscellsmutagena, cancerframkallande eller reproduktionstoxiska effekter som inte identifierats utifrån informationen om de enskilda ämnena, ska dessa uppgifter också beaktas.

4. Vid utvärderingen av blandningar enligt kapitel 2 i denna avdelning med avseende på egenskaperna "biologisk nedbrytning och bioackumulering" inom faroklassen "farligt för vattenmiljön" i avsnitten 4.1.2.8 och 4.1.2.9 i bilaga I ska tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren endast använda den relevanta tillgängliga informationen i punkt 1 för ämnena i blandningen.

5. Om det inte föreligger några testdata, eller endast inadekvata testdata, av det slag som avses i punkt 1 för själva blandningen ska tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren använda annan tillgänglig information om enskilda ämnen och liknande testade blandningar, som också kan anses relevant för att avgöra om blandningen är farlig, förutsatt att tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren har fastställt att informationen är adekvat och tillförlitlig för utvärderingen enligt artikel 9.4.

Artikel 7

Försök på djur och människor

1. När nya tester genomförs vid tillämpningen av denna förordning, ska djurförsök enligt direktiv 86/609/EEG tillåtas endast när andra alternativ, som ger adekvat tillförlitlighet och datakvalitet, saknas.

2. Försök på icke-mänskliga primater ska vara förbjudna vid tillämpningen av denna förordning.

3. Försök på människor ska inte utföras vid tillämpningen av denna förordning. Data som erhållits från andra källor, t.ex. kliniska studier, kan dock användas vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 8

Framtagning av ny information för ämnen och blandningar

1. För att kunna fastställa om ett ämne eller en blandning medför en hälso- eller miljöfara enligt bilaga I till denna förordning får tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren göra nya tester, förutsatt att vederbörande har uttömt alla andra medel för att ta fram information, bl.a. genom att tillämpa reglerna i avsnitt 1 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006.

2. För att fastställa om ett ämne eller en blandning medför någon av de fysikaliska faror som anges i del 2 i bilaga I ska tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren utföra de tester som krävs enligt den delen, såvida det inte redan föreligger adekvat och tillförlitlig information.

3. De tester som avses i punkt 1 ska utföras i enlighet med antingen

a) testmetoderna i artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1907/2006,

eller

b) välgrundade, internationellt erkända, vetenskapliga principer eller metoder som är validerade i enlighet med internationella förfaranden.

4. Om tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren gör nya ekotoxikologiska eller toxikologiska tester och analyser ska dessa utföras i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1907/2006.

5. Om nya tester avseende fysikaliska faror utförs vid tillämpningen av denna förordning ska de, senast från och med den 1 januari 2014, utföras i enlighet med ett relevant erkänt kvalitetssystem eller av laboratorier som uppfyller en relevant erkänd standard.

6. Tester som utförs vid tillämpningen av denna förordning ska göras på ämnet eller blandningen i de former eller fysikaliska tillstånd i vilka ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och rimligen kan förväntas användas.

KAPITEL 2

Utvärdering av faroinformation och beslut om klassificering

Artikel 9

Utvärdering av faroinformation för ämnen och blandningar

1. Tillverkaren, importören och nedströmsanvändaren av ett ämne eller en blandning ska utvärdera den information som identifierats i enlighet med kapitel 1 i denna avdelning genom att tillämpa klassificeringskriterierna för varje faroklass eller indelning i delarna 2-5 i bilaga I, i syfte att fastställa vilka faror som är förknippade med ämnet eller blandningen.

2. Vid utvärderingen av tillgängliga testdata för ett ämne eller en blandning som inhämtats genom andra testmetoder än dem i artikel 8.3, ska tillverkaren, importören och nedströmsanvändaren jämföra de använda testmetoderna med metoderna i den artikeln för att fastställa om användningen av dessa metoder påverkar utvärderingen enligt punkt 1 i denna artikel.

3. Om kriterierna inte kan tillämpas direkt på den identifierade informationen ska tillverkaren, importören och nedströmsanvändaren göra en sammanvägd bedömning med hjälp av en expertbedömning i enlighet med avsnitt 1.1.1 i bilaga I till denna förordning, där all tillgänglig information som kan ha betydelse för att fastställa farorna med ämnet eller blandningen vägs samman, och i enlighet med avsnitt 1.2 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006.

4. Om endast den information som avses i artikel 6.5 finns tillgänglig ska tillverkaren, importören och nedströmsanvändaren vid utvärderingen använda överbryggningsprinciperna i avsnitt 1.1.3 och i vart och ett av avsnitten i delarna 3 och 4 i bilaga I.

Om den informationen vare sig medger en tillämpning av överbryggningsprinciperna eller de principer för användning av expertbedömning och en sammanvägd bedömning som beskrivs i del 1 i bilaga I ska tillverkare, importörer och nedströmsanvändare emellertid utvärdera informationen med hjälp av den, eller de, övriga metoder som beskrivs i vart och ett av avsnitten i delarna 3 och 4 i bilaga I.

5. När tillverkarna, importörerna och nedströmsanvändarna utvärderar den tillgängliga informationen med avseende på klassificeringen ska de beakta de former eller fysikaliska tillstånd i vilka ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och rimligen kan förväntas användas.

Artikel 10

Koncentrationsgränser och M-faktorer för klassificering av ämnen och blandningar

1. Särskilda koncentrationsgränser och allmänna koncentrationsgränser är gränser som fastställs för ett ämne för att ange ett tröskelvärde vid, eller över, vilket förekomsten av det ämnet i ett annat ämne eller i en blandning som en identifierad förorening, tillsats eller enskild beståndsdel leder till att ämnet eller blandningen klassificeras som farlig(t).

Särskilda koncentrationsgränser ska anges av tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren om adekvat och tillförlitlig vetenskaplig information visar att faran med ett ämne är uppenbar då ämnet förekommer i koncentrationer under de som anges för någon faroklass i del 2 i bilaga I eller under de allmänna koncentrationsgränser som anges för någon faroklass i delarna 3, 4 och 5 i bilaga I.

I särskilda undantagsfall får särskilda koncentrationsgränser anges av tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren om denne har adekvat, tillförlitlig och avgörande vetenskaplig information om att faran med ett ämne som klassificerats som farligt inte är uppenbar i koncentrationer över de som fastställts för den relevanta faroklassen i del 2 i bilaga I eller över de allmänna koncentrationsgränser som anges för den relevanta faroklassen i delarna 3, 4 och 5 i den bilagan.

2. M-faktorer för ämnen klassificerade som farliga för vattenmiljön i kategorierna akut respektive kronisk 1 ska fastställas av tillverkare, importörer och nedströmsanvändare.

3. Trots punkt 1 får särskilda koncentrationsgränser inte fastställas för harmoniserade faroklasser eller indelningar för ämnen i del 3 i bilaga VI.

4. Trots punkt 2 får M-faktorer inte fastställas för harmoniserade faroklasser eller indelningar för ämnen i del 3 i bilaga VI för vilka en M-faktor anges i den delen.

Om det inte anges någon M-faktor i del 3 i bilaga VI för ämnen som klassificeras som farliga för vattenmiljön, kategorierna akut 1 eller kronisk 1, ska dock tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren fastställa en M-faktor för ämnet på grundval av tillgängliga data. När tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren med hjälp av sammanräkningsmetoden klassificerar en blandning som innehåller detta ämne ska denna M-faktor användas.

5. När tillverkaren, importören och nedströmsanvändaren fastställer den särskilda koncentrationsgränsen eller M-faktorn ska denne beakta eventuella särskilda koncentrationsgränser eller M-faktorer för ämnet som införts i klassificerings- och märkningsregistret.

6. Särskilda koncentrationsgränser som fastställs i enlighet med punkt 1 ska gälla framför koncentrationerna i relevanta avsnitt i del 2 i bilaga I eller de allmänna koncentrationsgränserna för klassificering som anges i relevanta avsnitt i delarna 3, 4 och 5 i bilaga I.

7. Kemikaliemyndigheten ska ge ytterligare vägledning vad gäller tillämpningen av punkterna 1 och 2.

Artikel 11

Gränsvärden för beaktande

1. Om ett ämne innehåller ett annat ämne som i sig klassificerats som farligt, antingen i form av en identifierad förorening, en tillsats eller en enskild beståndsdel, ska detta beaktas vid klassificeringen, om den identifierade föroreningens, tillsatsens eller enskilda beståndsdelens koncentration är lika med eller större än det tillämpliga gränsvärdet för beaktande enligt punkt 3.

2. Om en blandning innehåller ett ämne som klassificerats som farligt, antingen som beståndsdel eller i form av en identifierad förorening eller tillsats, ska detta beaktas vid klassificeringen, om ämnets koncentration är lika med eller större än gränsvärdet för beaktande i enlighet med punkt 3.

3. De gränsvärden som avses i punkterna 1 och 2 ska fastställas i enlighet med avsnitt 1.1.2.2 i bilaga I.

Artikel 12

Särskilda fall som kräver ytterligare utvärdering

När utvärderingen enligt artikel 9 leder till att nedanstående egenskaper eller effekter identifieras ska tillverkare, importörer och nedströmsanvändare beakta dem vid klassificeringen.

a) Adekvat och tillförlitlig information visar att de fysikaliska farorna med ett ämne eller en blandning i praktiken skiljer sig från dem som visats genom test.

b) Övertygande vetenskapliga försöksdata visar att ämnet eller blandningen inte är biologiskt tillgänglig(t) och dessa uppgifter har fastställts vara adekvata och tillförlitliga.

c) Adekvat och tillförlitlig vetenskaplig information visar att det potentiellt föreligger synergistiska eller antagonistiska effekter mellan ämnena i en blandning, för vilken utvärderingen gjorts på grundval av information om ämnena i blandningen.

Artikel 13

Beslut att klassificera ämnen och blandningar

Om utvärderingen enligt artiklarna 9 och 12 visar att farorna med ämnet eller blandningen uppfyller kriterierna för klassificering i en eller flera faroklasser eller indelningar enligt delarna 2–5 i bilaga I ska tillverkare, importörer och nedströmsanvändare klassificera ämnet eller blandningen med avseende på relevant(a) faroklass(er) eller indelningar genom att ange

a) en eller flera farokategorier för varje relevant faroklass eller indelning,

b) om inte annat följer av artikel 21, en eller flera faroangivelser som motsvarar varje farokategori som tilldelats enligt a.

Artikel 14

Särskilda regler för klassificering av blandningar

1. Klassificeringen av en blandning ska inte påverkas om utvärderingen av informationen visar på något av följande:

a) Ämnena i blandningen reagerar långsamt med atmosfäriska gaser, särskilt syre, koldioxid och vattenånga, och bildar andra ämnen vid låga koncentrationer.

b) Ämnena i blandningen reagerar mycket långsamt med andra ämnen i blandningen och bildar andra ämnen vid låga koncentrationer.

c) Ämnena i blandningen kan själva polymeriseras och bilda oligomerer eller polymerer vid låga koncentrationer.

2. En blandning behöver inte klassificeras med avseende på explosiva, oxiderande eller brandfarliga egenskaper enligt del 2 i bilaga I om något av följande krav är uppfyllda:

a) Inget av ämnena i blandningen har någon av dessa egenskaper och blandningen, på grundval av information som leverantören har tillgång till, sannolikt inte kommer att medföra några faror av denna typ.

b) I de fall sammansättningen av en blandning ändras, vetenskapliga belägg visar att en utvärdering av informationen om blandningen inte kommer att leda till en ändrad klassificering.

c) När en blandning placeras på marknaden i form av en aerosolbehållare, den uppfyller artikel 8.1a i rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare [27].

Artikel 15

Översyn av klassificering av ämnen och blandningar

1. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare ska utnyttja alla rimliga metoder som står till deras förfogande för att informera sig om ny vetenskaplig eller teknisk information som kan påverka klassificeringen av de ämnen eller blandningar de släpper ut på marknaden. När en tillverkare, importör eller nedströmsanvändare får kännedom om sådan information som denne anser adekvat och tillförlitlig ska denne utan onödigt dröjsmål göra en ny utvärdering i enlighet med detta kapitel.

2. Om tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren ändrar en blandning som klassificerats som farlig ska denne göra en ny utvärdering i enlighet med detta kapitel om ändringen utgörs av något av följande:

a) En ändring av sammansättningen av den ursprungliga koncentrationen för en eller flera av de farliga beståndsdelarna i koncentrationer på eller över gränserna i tabell 1.2 i del 1 i bilaga I.

b) En ändring av sammansättningen som innebär att en eller flera beståndsdelar ersätts eller läggs till i koncentrationer på eller över gränsvärdet för beaktande i artikel 11.3.

3. Ny utvärdering enligt punkterna 1 och 2 ska inte krävas om det finns giltiga vetenskapliga skäl för att detta inte kommer att leda till en ändrad klassificering.

4. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare ska anpassa klassificeringen av ämnet eller blandningen efter resultaten av den nya utvärderingen utom när det föreligger harmoniserade faroklasser eller indelningar för ämnen i del 3 i bilaga VI.

5. För punkterna 1-4 i denna artikel gäller att när ämnet eller blandningen i fråga omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 91/414/EEG eller direktiv 98/8/EG ska kraven i de direktiven också tillämpas.

Artikel 16

Klassificering av ämnen som ingår i klassificerings- och märkningsregistret

1. Tillverkare och importörer får klassificera ett ämne på annat sätt än den klassificering som redan är införd i klassificerings- och märkningsregistret, förutsatt att de uppger skälen till detta tillsammans med anmälan till kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 40.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas om klassificeringen i klassificerings- och märkningsregistret är en harmoniserad klassificering i del 3 i bilaga VI.

AVDELNING III

FAROINFORMATION I FORM AV MÄRKNING

KAPITEL 1

Märkningens innehåll

Artikel 17

Allmänna bestämmelser

1. Ämnen eller blandningar som klassificerats som farliga och som inneslutits i en förpackning ska märkas med följande uppgifter:

a) Namn, adress och telefonnummer till leverantör(er).

b) Nominell mängd av ett ämne eller en blandning i sådana kollin som tillhandahålls till allmänheten om inte denna mängd anges någon annanstans på kollit.

c) Produktbeteckningar enligt artikel 18.

d) Faropiktogram enligt artikel 19 i tillämpliga fall.

e) Signalord enligt artikel 20 i tillämpliga fall.

f) Faroangivelser enligt artikel 21 i tillämpliga fall.

g) Lämpliga skyddsangivelser enligt artikel 22 i tillämpliga fall.

h) Ett fält för ytterligare uppgifter enligt artikel 25 i tillämpliga fall.

2. Märkningen ska vara skriven på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden om inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat.

Leverantörer får använda ytterligare språk på märkningen förutsatt att samma uppgifter förekommer på alla språk som används.

Artikel 18

Produktbeteckningar

1. Märkningen ska innehålla uppgifter som gör det möjligt att identifiera ämnet eller blandningen, nedan kallade produktbeteckningar.

Den term som används för att identifiera ämnet eller blandningen ska vara samma som den som används i det säkerhetsdatablad som ska sammanställas i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1907/2006 (nedan kallat säkerhetsdatablad), utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.2 i denna förordning.

2. Ett ämnes produktbeteckning ska utgöras av minst en av följande:

a) Om ämnet införts i del 3 i bilaga VI, namn och identifieringsnummer som anges där.

b) Om ämnet inte införts i del 3 i bilaga VI men står med i klassificerings- och märkningsregistret, namn och identifieringsnummer som anges där.

c) Om ämnet varken införts i del 3 i bilaga VI eller i klassificerings- och märkningsregistret, det nummer som tilldelats av CAS, nedan kallat CAS-nummer, tillsammans med det namn som anges i nomenklaturen från IUPAC, nedan kallat IUPAC-namn, eller CAS-numret tillsammans med ett annat internationellt kemiskt namn.

d) IUPAC-namn eller annat internationellt kemiskt namn om det inte finns något CAS-nummer.

Om IUPAC-namnet är längre än 100 tecken får ett av de andra namnen (trivialnamn, handelsnamn, förkortning) som avses i avsnitt 2.1.2 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1907/2006 användas, förutsatt att både IUPAC-namnet och det andra namnet anges i anmälan i enlighet med artikel 40.

3. En blandnings produktbeteckning ska bestå av följande:

a) Handelsnamn eller benämning på blandningen.

b) Identiteten för alla ämnen i blandningen som bidrar till blandningens klassificering när det gäller akut toxicitet, frätskador på huden eller allvarliga ögonskador, mutagenitet i könsceller, cancerogenitet, reproduktionstoxicitet, luftvägs- eller hudsensibilisering, specifik organtoxicitet (STOT) eller fara vid aspiration.

Om detta krav, när det gäller led b, innebär att flera kemiska namn anges ska det räcka med maximalt fyra kemiska namn, såvida inte fler än fyra namn krävs för att beskriva farans natur och allvar.

De kemiska namnen ska identifiera de ämnen som primärt medför de huvudsakliga hälsofarorna som föranleder klassificeringen och valet av motsvarande faroangivelser.

Artikel 19

Faropiktogram

1. Märkningen ska innehålla relevanta faropiktogram avsedda att ge särskild information om faran i fråga.

2. Om inte annat följer av artikel 33 ska faropiktogrammen uppfylla kraven i avsnitt 1.2.1 i bilaga I samt i bilaga V.

3. De faropiktogram som är relevanta för varje specifik klassificering anges i tabellerna med obligatoriska märkningsuppgifter för varje faroklass i bilaga I.

Artikel 20

Signalord

1. Märkningen ska innehålla det relevanta signalordet i enlighet med klassificeringen av det farliga ämnet eller blandningen.

2. De signalord som är relevanta för varje specifik klassificering anges i tabellerna med obligatoriska märkningsuppgifter för varje faroklass i delarna 2–5 i bilaga I.

3. Om signalordet "Fara" används ska signalordet "Varning" inte anges i märkningen.

Artikel 21

Faroangivelser

1. Märkningen ska innehålla relevanta faroangivelser i enlighet med klassificeringen av det farliga ämnet eller blandningen.

2. De faroangivelser som är relevanta för varje klassificering anges i tabellerna med obligatoriska märkningsuppgifter för varje faroklass i delarna 2–5 i bilaga I.

3. Om ett ämne införts i del 3 i bilaga VI ska märkningen innehålla den faroangivelse som är relevant för varje specifik klassificering som omfattas av posten i den delen, tillsammans med de faroangivelser som avses i punkt 2 för andra klassificeringar som inte omfattas av den posten.

4. Faroangivelserna ska formuleras i enlighet med bilaga III.

Artikel 22

Skyddsangivelser

1. Märkningen ska innehålla relevanta skyddsangivelser.

2. Skyddsangivelserna ska väljas bland dem som anges i tabellerna i delarna 2–5 i bilaga I med märkningsuppgifter för varje faroklass.

3. Skyddsangivelserna ska väljas i enlighet med kriterierna i del 1 i bilaga IV med beaktande av faroangivelserna och ämnets eller blandningens avsedda eller faktiska användning.

4. Skyddsangivelserna ska formuleras i enlighet med del 2 i bilaga IV.

Artikel 23

Avvikelse från märkningskraven i särskilda fall

De särskilda märkningsreglerna i avsnitt 1.3 i bilaga I ska tillämpas på följande:

a) Transportabla gasflaskor.

b) Gasbehållare avsedda för propan, butan eller gasol.

c) Aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning som innehåller ämnen eller blandningar som klassificerats som farliga vid aspiration.

d) Metaller i massiv form, legeringar, blandningar som innehåller polymerer, blandningar som innehåller elastomerer.

e) Explosiva ämnen, blandningar och föremål enligt avsnitt 2.1 i bilaga I, som släpps ut på marknaden i syftet att åstadkomma en explosiv eller pyroteknisk effekt.

Artikel 24

Begäran om att få använda ett alternativt kemiskt namn

1. Om tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren av ett ämne som ingår i en blandning kan visa att uppgiften på märkningen eller i säkerhetsdatabladet om ett ämnes kemiska identitet kan skada konfidentiell företagsinformation, i synnerhet dennes immateriella rättigheter, får denne lämna in en ansökan till kemikaliemyndigheten om att få använda ett alternativt kemiskt namn för det ämnet i blandningen, i form av antingen ett namn som anger de viktigaste funktionella kemiska grupperna eller en alternativ benämning, under förutsättning att ämnet uppfyller kriterierna i del 1 i bilaga I.

2. En eventuell begäran enligt punkt 1 i denna artikel ska lämnas i det format som avses i artikel 111 i förordning (EG) nr 1907/2006 och en avgift ska samtidigt erläggas.

Avgiftens storlek ska fastställas av kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 54.2 i denna förordning.

En reducerad avgift ska fastställas för små och medelstora företag.

3. Kemikaliemyndigheten får begära ytterligare information från den tillverkare, importör eller nedströmsanvändare som lämnat in ansökan, om denna information är nödvändig för att ett beslut ska kunna fattas. Om kemikaliemyndigheten inom sex veckor från det att ansökan eller ytterligare begärd information mottagits inte har framfört någon invändning ska det anses vara tillåtet att använda det namn som anges i ansökan.

4. Om kemikaliemyndigheten avslår ansökan ska de praktiska åtgärder som avses i artikel 118.3 i förordning (EG) nr 1907/2006 vidtas.

5. Kemikaliemyndigheten ska meddela de behöriga myndigheterna resultatet av den ansökan som lämnats in i enlighet med punkt 3 eller 4 och förse dem med den information som tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren lämnat.

6. Om ny information visar att ett alternativt kemiskt namn som används inte ger tillräcklig information för att nödvändiga hälso- och säkerhetsåtgärder ska kunna vidtas på arbetsplatser och för att se till att riskerna i samband med hanteringen av blandningen kan kontrolleras, ska kemikaliemyndigheten ompröva sitt beslut om användningen av det alternativa kemiska namnet. Kemikaliemyndigheten får återkalla sitt beslut eller ändra det genom ett beslut i vilket det anges vilket alternativt kemiskt namn som får användas. Om kemikaliemyndigheten återkallar eller ändrar sitt beslut ska de praktiska åtgärder som avses i artikel 118.3 i förordning (EG) nr 1907/2006 vidtas.

7. Om användningen av ett alternativt kemiskt namn har godkänts, men klassificeringen av det ämnet i en blandning för vilken det alternativa namnet används inte längre uppfyller kriterierna i avsnitt 1.4.1 i bilaga I, ska leverantören av det ämnet i en blandning använda ämnets produktbeteckning i enlighet med artikel 18 i märkningen och i säkerhetsdatabladet, och inte det alternativa kemiska namnet.

8. För ämnen, oavsett om de förekommer ensamma eller i en blandning, där en motivering i enlighet med artikel 10 a xi i förordning (EG) nr 1907/2006 angående information enligt artikel 119.2 f eller g i den förordningen har godtagits som giltig av kemikaliemyndigheten, får tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren i märkningen och i säkerhetsdatabladet använda ett namn som kommer att offentliggöras på Internet. För dessa ämnen i en blandning på vilken artikel 119.2 f eller g i den förordningen inte längre är tillämplig får tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren lämna en ansökan till kemikaliemyndigheten om att få använda ett alternativt kemiskt namn i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

9. Om en leverantör av en blandning före den 1 juni 2015, och i enlighet med artikel 15 i direktiv 1999/45/EG, har visat att uppgiften på märkningen om den kemiska identiteten hos ett ämne i en blandning skadar konfidentiell företagsinformation kan vederbörande fortsätta att använda det överenskomna alternativa namnet vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 25

Ytterligare uppgifter i märkningen

1. Om ett ämne eller en blandning som klassificerats som farlig(t) har de fysikaliska eller hälsofarliga egenskaper som beskrivs i avsnitten 1.1 och 1.2 i bilaga II ska angivelser införas i etikettens fält för ytterligare uppgifter.

Angivelserna ska formuleras i enlighet med avsnitten 1.1 och 1.2 i bilaga II samt del 2 i bilaga III.

Om ett ämne finns med i del 3 i bilaga VI ska eventuella kompletterande faroangivelser som anges där för ämnet införas bland de ytterligare uppgifterna på etiketten.

2. Om ett ämne eller en blandning som klassificerats som farliga omfattas av direktiv 91/414/EEG ska en angivelse införas i etikettens fält för ytterligare uppgifter.

Angivelserna ska formuleras i enlighet med del 4 i bilaga II samt del 3 i bilaga III till den här förordningen.

3. Leverantören får ange ytterligare information i etikettens fält för ytterligare uppgifter utöver den som avses i punkt 1 och 2, förutsatt att denna information inte gör det svårare att identifiera de märkningsuppgifter som avses i artikel 17.1 a–g och att den ger ytterligare detaljer och inte motsäger eller skapar något tvivel om giltigheten av den information som anges genom dessa märkningsuppgifter.

4. Angivelser av typen "inte giftigt", "inte hälsoskadligt", "inte förorenande", "miljövänligt" eller andra angivelser som anger att ämnena eller blandningarna inte är farliga eller andra angivelser som är oförenliga med klassificeringen av det ämnet eller den blandningen får inte förekomma i märkningen eller på förpackningen för ett ämne eller en blandning.

5. Om ett ämne eller en blandning klassificerats i enlighet med del 5 i bilaga I gäller följande:

a) Märkningen ska inte innehålla något faropiktogram.

b) Signalorden, faroangivelserna och skyddsangivelserna ska placeras i fältet för ytterligare uppgifter på etiketten.

6. Om en blandning innehåller ett ämne som klassificerats som farligt ska det märkas i enlighet med del 2 i bilaga II.

Angivelserna ska formuleras i enlighet med del 3 i bilaga III och införas i fältet för ytterligare uppgifter på etiketten.

Märkningen ska också innehålla den produktbeteckning som avses i artikel 18 liksom namn på, samt adress och telefonnummer till, leverantören av blandningen.

Artikel 26

Företrädesprinciper för faropiktogram

1. Om ett ämnes eller en blandnings klassificering skulle leda till en märkning med fler än ett faropiktogram ska följande företrädelseregler tillämpas för att minska antalet nödvändiga faropiktogram.

a) Om faropiktogram "GHS01" ska användas är faropiktogrammen "GHS02" och "GHS03" valfria, utom när fler än en av dessa faropiktogram är obligatoriska.

b) Om faropiktogram "GHS06" ska användas ska faropiktogram "GHS07" inte anges.

c) Om faropiktogram "GHS05" ska användas ska faropiktogram "GHS07" inte anges för hud- eller ögonirritation.

d) Om faropiktogram "GHS08" ska användas för luftvägssensibilisering ska faropiktogram "GHS07" inte anges för hudsensibilisering eller för hud- eller ögonirritation.

2. Om ett ämnes eller en blandnings klassificering skulle leda till fler än ett faropiktogram för en och samma faroklass ska märkningen innehålla det faropiktogram som motsvarar den högsta farokategorin för faroklassen i fråga.

För de ämnen som ingår i del 3 i bilaga VI, och som också omfattas av klassificeringen enligt avdelning II, ska märkningen innehålla det faropiktogram som motsvarar den högsta farokategorin för faroklassen i fråga.

Artikel 27

Företrädesprinciper för faroangivelser

Om ett ämne eller en blandning klassificerats i flera faroklasser eller indelningar av en faroklass ska märkningen innehålla alla de faroangivelser som följer av klassificeringen, såvida detta inte innebär en uppenbar upprepning eller överflödig information.

Artikel 28

Företrädesprinciper för skyddsangivelser

1. Om valet av skyddsangivelser innebär att vissa skyddsangivelser är uppenbart överflödiga eller onödiga för ett visst ämne eller en viss blandning eller förpackning, ska sådana angivelser utelämnas från märkningen.

2. Om ämnet eller blandningen tillhandahålls allmänheten ska det i märkningen finnas en skyddsangivelse som behandlar bortskaffande av ämnet eller blandningen, liksom av förpackningen, såvida inte det anges i artikel 22 att detta inte krävs.

I alla andra fall behövs ingen skyddsangivelse för avfall om det är klart att bortskaffandet av ämnet, blandningen eller förpackningen inte utgör en fara för människors hälsa eller för miljön.

3. Märkningen får inte innehålla mer än sex skyddsangivelser, såvida inte faran är av sådan art eller allvarlighet att fler angivelser krävs.

Artikel 29

Undantag från märknings- och förpackningskrav

1. Om ett ämnes eller en blandnings förpackning antingen har en sådan form, eller är så liten, att det är omöjligt att uppfylla kraven i artikel 31 på en etikett som avfattats på språken i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släppts ut på marknaden ska märkningsuppgifterna i enlighet med artikel 17.2 första stycket lämnas i enlighet med avsnitt 1.5.1 i bilaga I.

2. Om fullständiga uppgifter inte kan lämnas på etiketten på det sätt som anges i punkt 1 kan färre märkningsuppgifter lämnas i enlighet med avsnitt 1.5.2 i bilaga I.

3. Om farliga ämnen eller blandningar enligt del 5 i bilaga II tillhandahålls allmänheten utan förpackning ska de åtföljas av en kopia av märkningsuppgifterna i enlighet med artikel 17.

4. För vissa blandningar som klassificerats som miljöfarliga får undantag från vissa bestämmelser om miljömärkning eller särskilda bestämmelser i samband med miljömärkning fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 53, om en minskad miljöpåverkan kan visas. Sådana undantag eller särskilda bestämmelser fastställs i del 2 i bilaga II.

5. Kommissionen får begära att kemikaliemyndigheten utarbetar och lägger fram ytterligare förslag till undantag från märknings- och förpackningskraven.

Artikel 30

Uppdatering av märkningen

1. Leverantören ska se till att märkningen utan onödigt dröjsmål uppdateras efter en ändring av klassificeringen och märkningen av ämnet eller blandningen, om den nya faran är allvarligare eller om nya ytterligare uppgifter på etiketten krävs enligt artikel 25, med beaktande av ändringens art när det gäller skyddet av människors hälsa och av miljön. Leverantörerna ska samarbeta i enlighet med artikel 4.9 för att utan onödigt dröjsmål genomföra ändringarna av märkningen.

2. Om det krävs andra ändringar av märkningen än de som anges i punkt 1 ska leverantören se till att märkningen uppdateras inom 18 månader.

3. Leverantören av ett ämne eller en blandning som omfattas av direktiv 91/414/EEG eller 98/8/EG ska uppdatera märkningen i enlighet med de direktiven.

KAPITEL 2

Märkning

Artikel 31

Allmänna regler för märkning

1. Etiketten ska fästas på en eller flera sidor av den förpackning som är i direkt kontakt med ämnet eller blandningen på ett sådant sätt att den är svår att avlägsna, och den ska kunna läsas horisontellt när kollit är i sitt normalläge.

2. Etikettens färg och utförande ska vara sådana att faropiktogrammet framträder tydligt.

3. De märkningsuppgifter som avses i artikel 17.1 ska anges på ett tydligt och outplånligt sätt. De ska framträda tydligt mot bakgrunden och vara tillräckligt stora och angivna med så stort mellanrum att de är lätta att läsa.

4. Faropiktogrammets form, färg och storlek samt etikettens dimensioner ska vara så som anges i avsnitt 1.2.1 i bilaga I.

5. Ingen etikett krävs om de märkningsuppgifter som avses i artikel 17.1 är tydligt angivna på själva förpackningen. I sådana fall ska kraven i detta kapitel tillämpas på den information som anges på förpackningen.

Artikel 32

Placering av informationen på etiketten

1. Faropiktogram, signalord, faroangivelser och skyddsangivelser ska placeras intill varandra på etiketten.

2. Leverantören får välja ordningsföljden för faroangivelserna på etiketten. Om inte annat följer av punkt 4 ska dock alla faroangivelser grupperas språkvis på etiketten.

Leverantören får besluta om ordningsföljden för skyddsangivelserna på etiketten. Om inte annat följer av punkt 4 ska dock alla skyddsangivelser grupperas språkvis på etiketten.

3. De grupper av faroangivelser och grupper av skyddsangivelser som avses i punkt 2 ska språkvis placeras intill varandra på etiketten.

4. Ytterligare uppgifter ska placeras i det fält för ytterligare uppgifter som avses i artikel 25 och ska placeras tillsammans med de andra märkningsuppgifter som avses i artikel 17.1 a–g.

5. Färger får, förutom i faropiktogram, även användas på andra ställen på etiketten för att uppfylla särskilda märkningskrav.

6. Märkningsuppgifter som följer av kraven i andra gemenskapsrättsakter ska placeras i fältet för ytterligare märkningsuppgifter enligt artikel 25.

Artikel 33

Särskilda regler för märkning av ytter- och innerförpackningar samt enstaka förpackningar

1. Om ett kolli består av en ytter- och en innerförpackning tillsammans med en eventuell mellanliggande förpackning och ytterförpackningen uppfyller märkningsbestämmelserna enligt bestämmelserna för transport av farligt gods ska innerförpackningen och den eventuella mellanliggande förpackningen märkas i enlighet med denna förordning. Ytterförpackningen får också märkas i enlighet med denna förordning. Om den eller de faropiktogram som krävs i denna förordning gäller samma fara som i bestämmelserna för transport av farligt gods behöver de faropiktogram som krävs i denna förordning inte finnas på ytterförpackningen.

2. Om ytterförpackningen på ett kolli inte behöver uppfylla märkningsbestämmelserna enligt bestämmelserna för transport av farligt gods ska både ytter- och innerförpackningen samt den eventuella mellanliggande förpackningen märkas i enlighet med denna förordning. Om ytterförpackningen är sådan att märkningen på innerförpackningen eller den mellanliggande förpackningen syns tydligt behöver ytterförpackningen emellertid inte märkas.

3. Ett enstaka kolli som uppfyller märkningsbestämmelserna enligt bestämmelserna om transport av farligt gods ska märkas i enlighet med denna förordning och bestämmelserna för transport av farligt gods. Om den eller de faropiktogram som krävs i denna förordning gäller samma fara som i bestämmelserna för transport av farligt gods behöver de faropiktogram som krävs i denna förordning inte anges.

Artikel 34

Rapport om meddelande om säker användning av kemikalier

1. Senast den 20 januari 2012 ska kemikaliemyndigheten genomföra en undersökning om meddelande av information till allmänheten om säker användning av ämnen och blandningar och om det eventuella behovet av tilläggsuppgifter på etiketter. Denna undersökning ska göras i samråd med de behöriga myndigheterna och de berörda parterna och vid behov stödja sig på tillämplig bästa praxis.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av märkningsbestämmelserna i denna avdelning ska kommissionen, på grundval av den undersökning som avses i punkt 1, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet och, om det är motiverat, lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.

AVDELNING IV

FÖRPACKNING

Artikel 35

Förpackning

1. Förpackningar som innehåller farliga ämnen eller blandningar ska uppfylla följande krav:

a) Förpackningen ska vara utformad och konstruerad så att innehållet inte kan läcka ut, utom i fall då andra mer specifika säkerhetsanordningar föreskrivs.

b) Materialet i förpackningen och förslutningen ska inte kunna skadas av innehållet eller vara sådant att det lätt bildar farliga föreningar med detta.

c) Förpackningen och förslutningarna ska i alla delar vara så starka och stadiga att de inte kan lossna och med säkerhet tål normal påfrestning under hanteringen.

d) Förpackningar som är försedda med en förslutning som gör återförslutning möjlig ska vara utformade så att de kan återförslutas upprepade gånger utan att innehållet läcker ut.

2. Förpackningar som innehåller ett farligt ämne eller en farlig blandning som tillhandahålls allmänheten får varken ha en form eller formgivning som kan dra till sig eller väcka aktiv nyfikenhet hos barn eller vilseleda konsumenterna eller ha ett utförande eller en formgivning som liknar dem som används för livsmedel, djurfoder, läkemedel eller kosmetiska produkter, som skulle vilseleda konsumenterna.

Om förpackningen innehåller ett ämne eller en blandning som uppfyller kraven i avsnitt 3.1.1 i bilaga II ska den vara försedd med en barnskyddande förslutning i enlighet med avsnitten 3.1.2, 3.1.3 och 3.1.4.2 i bilaga II.

Om förpackningen innehåller ett ämne eller en blandning som uppfyller kraven i avsnitt 3.2.1 i bilaga II ska den vara försedd med en taktil varningsmärkning i enlighet med avsnitt 3.2.2 i bilaga II.

3. Förpackningen av ämnen och blandningar ska anses uppfylla kraven i punkt 1 a, 1 b och 1 c om den uppfyller kraven i bestämmelserna för transport av farligt gods med flyg, till sjöss, på landsväg, järnväg eller inre vattenvägar.

AVDELNING V

HARMONISERING AV KLASSIFICERING OCH MÄRKNING AV ÄMNEN OCH KLASSIFICERINGS- OCH MÄRKNINGSREGISTRET

KAPITEL 1

Harmoniserad klassificering och märkning av ämnen

Artikel 36

Harmonisering av klassificering och märkning av ämnen

1. Ett ämne som uppfyller kriterierna i bilaga I för nedanstående ska i normalfallet omfattas av en harmoniserad klassificering och märkning i enlighet med artikel 37.

a) Luftvägssensibilisering, kategori 1 (bilaga I avsnitt 3.4).

b) Mutagenitet i könsceller kategori 1A, 1B eller 2 (bilaga I avsnitt 3.5).

c) Cancerogenitet kategori 1A, 1B eller 2 (bilaga I avsnitt 3.6).

d) Reproduktionstoxicitet kategori 1A, 1B eller 2 (bilaga I avsnitt 3.7).

2. Ett ämne som är ett verksamt ämne i den mening som avses i direktiv 91/414/EEG eller direktiv 98/8/EG ska i normalfallet omfattas av harmoniserad klassificering och märkning. För sådana ämnen ska förfarandet i artikel 37.1, 37.4, 37.5 och 37.6 tillämpas.

3. Om ett ämne uppfyller kriterierna för andra faroklasser eller indelningar än de som avses i punkt 1 och inte omfattas av punkt 2, får en harmoniserad klassificering och märkning enligt artikel 37 också läggas till i bilaga VI efter en bedömning från fall till fall, om behovet av sådana åtgärder på gemenskapsnivå kan påvisas.

Artikel 37

Förfarande för harmonisering av klassificering och märkning av ämnen

1. En behörig myndighet får lämna ett förslag till kemikaliemyndigheten på en harmoniserad klassificering och märkning av ämnen och, i förekommande fall, på särskilda koncentrationsgränser eller M-faktorer, eller ett förslag till översyn av detta.

Förslaget ska lämnas in i det format som anges i del 2 i bilaga VI och innehålla relevant information enligt del 1 i bilaga VI.

2. En tillverkare, importör eller nedströmsanvändare av ett ämne får lämna ett förslag till kemikaliemyndigheten på en harmoniserad klassificering och märkning av det ämnet och, i förekommande fall, på särskilda koncentrationsgränser eller M-faktorer, förutsatt att det inte finns någon uppgift i del 3 i bilaga VI för ett sådant ämne med avseende på den faroklass eller indelning som förslaget avser.

Förslaget ska utarbetas i enlighet med relevanta delar av delarna 1, 2 och 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1907/2006 och ska följa formatet i del B i kemikaliesäkerhetsrapporten i avsnitt 7 i den bilagan. Det ska innehålla relevant information enligt del 1 i bilaga VI till denna förordning. Artikel 111 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska tillämpas.

3. Om tillverkarens, importörens eller nedströmsanvändarens förslag gäller en harmoniserad klassificering och märkning av ett ämne i enlighet med artikel 36.3 ska denne samtidigt betala en avgift som kommissionen ska fastställa i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 54.2.

4. Kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté, som inrättats genom artikel 76.1 c i förordning (EG) nr 1907/2006, ska anta ett yttrande om alla inlämnade förslag enligt punkt 1 eller 2 inom 18 månader från mottagandet av förslaget och ge berörda parter möjlighet att komma med synpunkter. Kemikaliemyndigheten ska vidarebefordra detta yttrande och eventuella synpunkter till kommissionen.

5. Om kommissionen anser att den harmoniserade klassificeringen och märkningen av det berörda ämnet är lämplig ska den utan onödigt dröjsmål lägga fram ett utkast till beslut om att införa det ämnet med dess klassificering och märkningsuppgifter i tabell 3.1 i del 3 i bilaga VI och, i förekommande fall, dess särskilda koncentrationsgränser eller M-faktorer.

En motsvarande post ska införas i tabell 3.2 i del 3 i bilaga VI enligt samma villkor, fram till och med den 31 maj 2015.

Denna åtgärd, som syftar till att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 54.3. När det finns tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 54.4.

6. Tillverkare, importörer och nedströmsanvändare som har ny information som kan leda till en ändring av den harmoniserade klassificeringen och de harmoniserade märkningsuppgifterna för ett ämne i del 3 i bilaga VI ska lämna in ett förslag i enlighet med andra stycket i punkt 2 till den behöriga myndigheten i en av de medlemsstater där ämnet släpps ut på marknaden.

Artikel 38

Innehållet i yttranden och beslut om harmoniserad klassificering och märkning i del 3 av bilaga VI; tillgång till information

1. Sådana yttranden som avses i artikel 37.4 samt beslut enligt artikel 37.5 ska för varje ämne åtminstone ange

a) ämnets identitet i enlighet med avsnitt 2.1–2.3.4 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1907/2006,

b) klassificeringen av ett ämne som avses i artikel 36, inklusive skälen för denna,

c) särskilda koncentrationsgränser eller M-faktorer i förekommande fall,

d) märkningsuppgifter i enlighet med artikel 17.1 d, 17.1 e och 17.1 f för ämnet, tillsammans med eventuella kompletterande faroangivelser för ämnet, som fastställs i enlighet med artikel 25.1,

e) eventuella andra parametrar som möjliggör en bedömning av hälso- eller miljöfarorna hos en blandning som innehåller det farliga ämnet i fråga eller i förekommande fall för ämnen som innehåller sådana farliga ämnen som identifierade föroreningar, tillsatser och beståndsdelar.

2. När ett yttrande eller ett beslut som avses i artikel 37.4 och 37.5 i denna förordning görs tillgängligt för allmänheten ska artiklarna 118.2 och 119 i förordning (EG) nr 1907/2006 tillämpas.

KAPITEL 2

Klassificerings- och märkningsregister

Artikel 39

Tillämpningsområde

Detta kapitel ska tillämpas på

a) ämnen som ska registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006,

b) ämnen som omfattas av artikel 1, som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga och som släpps ut på marknaden antingen i sig eller i en blandning över de koncentrationsgränser som anges antingen i denna förordning eller i direktiv 1999/45/EG, vilket leder till att blandningen klassificeras som farlig.

Artikel 40

Anmälningsplikt

1. Alla tillverkare eller importörer eller grupper av tillverkare eller importörer, nedan kallade anmälare, som släpper ut ett ämne som avses i artikel 39 på marknaden ska anmäla följande uppgifter till kemikaliemyndigheten, så att de kan föras in i det register som avses i artikel 42:

a) Uppgifter om den eller de anmälare som ansvarar för att släppa ut ämnet eller ämnena på marknaden i enlighet med avsnitt 1 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1907/2006.

b) Ämnets eller ämnenas identitet enligt avsnitt 2.1–2.3.4 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1907/2006.

c) Ämnets eller ämnenas klassificering i enlighet med artikel 13.

d) Om ett ämne har klassificerats med avseende på vissa, men inte alla, faroklasser eller indelningar, uppgift om huruvida detta beror på att uppgifter saknas, är sådana att det inte går att dra slutsatser eller är otillräckliga för klassificering.

e) Särskilda koncentrationsgränser eller M-faktorer, i förekommande fall, i enlighet med artikel 10 i denna förordning tillsammans med en motivering med hjälp av relevanta delar i delarna 1, 2 och 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1907/2006.

f) Märkningsuppgifter i enlighet med artikel 17.1 d, 17.1 e och 17.1 f för ämnet eller ämnena, tillsammans med eventuella kompletterande faroangivelser för ämnet som fastställs i enlighet med artikel 25.1.

De uppgifter som avses i a–f ska inte anmälas om de har lämnats in till kemikaliemyndigheten som ett led i en registrering enligt förordning (EG) nr 1907/2006 eller redan har anmälts av den anmälaren.

Anmälaren ska lämna denna information i det format som anges i artikel 111 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. Uppgifterna i punkt 1 ska uppdateras och anmälas till kemikaliemyndigheten av den eller de berörda anmälarna när de i enlighet med översynen i artikel 15.1 beslutar att ändra ämnets klassificering och märkning.

3. Ämnen som släpps ut på marknaden från och med den 1 december 2010 ska anmälas i enlighet med punkt 1 senast en månad efter det att de har släppts ut på marknaden.

Ämnen som släppts ut på marknaden före den 1 december 2010 får dock anmälas i enlighet med punkt 1 före det datumet.

Artikel 41

Överenskomna registerposter

Om anmälan i artikel 40.1 leder till olika poster för samma ämne i det register som avses i artikel 42 ska anmälarna och registranterna göra sitt bästa för att komma överens om vilken post som ska läggas in i registret. Anmälarna ska meddela detta till kemikaliemyndigheten.

Artikel 42

Klassificerings- och märkningsregistret

1. Kemikaliemyndigheten ska upprätta och upprätthålla ett klassificerings- och märkningsregister i form av en databas.

Registret ska innehålla de uppgifter som anmälts i enlighet med artikel 40.1 samt information som lämnas som ett led i en registrering enligt förordning (EG) nr 1907/2006.

Information i registret som motsvarar den information som avses i artikel 119.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska vara tillgänglig för allmänheten. Kemikaliemyndigheten ska i enlighet med artikel 29.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 bevilja anmälare och registranter tillgång till andra uppgifter om varje ämne i registret som de själva lämnat uppgifter om. Den ska bevilja andra parter tillgång till sådan information i enlighet med artikel 118 i den förordningen.

2. Kemikaliemyndigheten ska uppdatera registret när den tar emot ny information i enlighet med artikel 40.2 eller 41.

3. Utöver den information som avses i punkt 1 ska kemikaliemyndigheten i tillämpliga fall för varje registerpost ange följande information:

a) Om det för den aktuella posten finns en harmoniserad klassificering och märkning på gemenskapsnivå genom att den är upptagen i del 3 i bilaga VI.

b) Om det för den aktuella posten rör sig om en gemensam uppgift för registranter av samma ämne i enlighet med artikel 11.1 i förordning (EG) nr 1907/2006.

c) Om det är en post som två eller fler anmälare eller registranter har kommit överens om i enlighet med artikel 41.

d) Om posten skiljer sig från en annan registerpost för samma ämne.

Den information som avses i led a ska uppdateras om ett beslut fattas i enlighet med artikel 37.5.

AVDELNING VI

BEHÖRIGA MYNDIGHETER OCH TILLSYN

Artikel 43

Utseende av behöriga myndigheter och tillsynsmyndigheter samt samarbete mellan myndigheter

Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för förslag till harmoniserad klassificering och märkning och de myndigheter som ska ansvara för tillsyn av att skyldigheterna enligt i denna förordning efterlevs.

De behöriga myndigheterna och de myndigheter som ska ansvara för tillsynen ska samarbeta med varandra vid genomförandet av sina uppgifter enligt denna förordning och ge de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater allt stöd som är nödvändigt och lämpligt i detta avseende.

Artikel 44

Stöd- och informationspunkter

Medlemsstaterna ska inrätta nationella stöd- och informationspunkter ("helpdesks") för att ge råd åt tillverkare, importörer, distributörer, nedströmsanvändare och andra berörda parter om deras respektive ansvar och skyldigheter enligt denna förordning.

Artikel 45

Utseende av organ som ska ansvara för att ta emot uppgifter om insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas

1. Medlemsstaterna ska utse det eller de organ som ska ansvara för att ta emot uppgifter från importörer och nedströmsanvändare som släpper ut blandningar på marknaden; uppgifterna ska vara av särskild betydelse för utarbetandet av förebyggande och terapeutiska åtgärder, i synnerhet vid insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas. Dessa uppgifter ska omfatta den kemiska sammansättningen av de blandningar som släppts ut på marknaden och klassificerats som farliga på grund av sina hälsoeffekter eller fysikaliska effekter, inklusive den kemiska identiteten för ämnen i blandningar för vilka en ansökan om att få använda ett alternativt kemiskt namn har beviljats av kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 24.

2. De utsedda organen ska erbjuda nödvändiga garantier för att de mottagna uppgifterna behandlas konfidentiellt. Sådana uppgifter får användas endast

a) för att tillgodose medicinska behov genom att utarbeta förebyggande och terapeutiska åtgärder, i synnerhet i nödsituationer,

och

b) för att på medlemsstatens begäran göra en statistisk analys i syfte att fastställa var bättre riskhanteringsåtgärder kan behövas.

Uppgifterna får inte användas för andra syften.

3. De utsedda organen ska från de importörer och nedströmsanvändare som är ansvariga för utsläppandet på marknaden ha tillgång till alla de uppgifter som organen behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

4. Senast den 20 januari 2012 ska kommissionen genomföra en översyn för att bedöma möjligheten att harmonisera de uppgifter som avses i punkt 1, inklusive fastställande av ett format för importörernas och nedströmsanvändarnas översändande av uppgifter till de utsedda organen. På grundval av denna översyn, och efter samråd med berörda parter som Europeiska sammanslutningen av giftcentraler och kliniska toxikologer (EAPCCT), får kommissionen anta en förordning om tillägg av en bilaga till denna förordning.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 54.3.

Artikel 46

Tillsyn och rapportering

1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet upprätthållande av ett system för offentlig kontroll, för att säkerställa att ämnen och blandningar inte släpps ut på marknaden om de inte har klassificerats, märkts, anmälts och förpackats i enlighet med denna förordning.

2. Medlemsstaterna ska före den 1 juli vart femte år lämna in en rapport till kemikaliemyndigheten om resultaten av de offentliga kontroller och andra tillsynsåtgärder som vidtagits. Den första rapporten ska lämnas senast den 20 januari 2012. Kemikaliemyndigheten ska göra dessa rapporter tillgängliga för kommissionen, som ska beakta dem i sin egen rapport enligt artikel 117 i förordning (EG) nr 1907/2006.

3. Det forum som avses i artikel 76.1 f i förordning (EG) nr 1907/2006 ska utföra de uppgifter som anges i artikel 77.4 a–g i förordning (EG) nr 1907/2006 angående tillsynen av efterlevnaden av denna förordning.

Artikel 47

Sanktioner vid överträdelser

Medlemsstaterna ska införa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och ska vidta erforderliga åtgärder för att se till att denna förordning tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla bestämmelserna om sanktioner till kommissionen senast den 20 juli 2010 och ska utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dem till kommissionen.

AVDELNING VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 48

Reklam

1. I all reklam för ett ämne som klassificerats som farligt ska de berörda faroklasserna eller farokategorierna anges.

2. I all reklam för en blandning som klassificerats som farlig eller som omfattas av artikel 25.6 och som gör det möjligt för en enskild person att ingå ett köpeavtal utan att först ha sett etiketten, ska det uppges vilken eller vilka typer av faror som anges på etiketten.

Det första stycket ska inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal [28].

Artikel 49

Skyldighet att bevara information och begäran om information

1. Leverantören ska sammanställa och hålla tillgänglig all den information som den leverantören använder för klassificering och märkning enligt denna förordning under minst tio år efter det att ämnet eller blandningen senast levererades av den leverantören.

Leverantören ska förvara denna information tillsammans med den information som krävs enligt artikel 36 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. Om en leverantör upphör med sin verksamhet eller överför en del av eller hela sin verksamhet till en tredje part ska den part som ansvarar för avvecklingen av leverantörens företag eller tar ansvar för utsläppande på marknaden av det berörda ämnet eller den berörda blandningen i leverantörens ställe vara bunden av skyldigheten i punkt 1.

3. Den behöriga myndigheten eller tillsynsmyndigheterna i en medlemsstat där en leverantör är etablerad eller kemikaliemyndigheten får kräva att leverantören lämnar all information som avses i punkt 1 första stycket till dem.

Om kemikaliemyndigheten förfogar över den informationen som ett led i en registrering enligt förordning (EG) nr 1907/2006 eller en anmälan enligt artikel 40 i den här förordningen ska kemikaliemyndigheten använda den informationen och myndigheten ska vända sig till kemikaliemyndigheten.

Artikel 50

Kemikaliemyndighetens uppgifter

1. Kemikaliemyndigheten ska ge medlemsstaterna och gemenskapens institutioner bästa möjliga vetenskapliga och tekniska rådgivning i frågor avseende kemikalier som omfattas av dess ansvarsområde och som remitteras till den i enlighet med denna förordning.

2. Kemikaliemyndighetens sekretariat ska

a) ge industrin teknisk och vetenskaplig vägledning och hjälpmedel, när så är lämpligt, angående uppfyllandet av skyldigheterna i denna förordning,

b) ge de behöriga myndigheterna teknisk och vetenskaplig vägledning om hur denna förordning fungerar och ge stöd till de stöd- och informationspunkter (helpdesks) som medlemsstaterna har inrättat enligt artikel 44.

Artikel 51

Klausul om fri rörlighet

Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppandet på marknaden av ämnen eller blandningar som överensstämmer med denna förordning och, i tillämpliga fall, med gemenskapsrättsakter som antagits för att tillämpa denna förordning av skäl som har att göra med klassificering, märkning eller förpackning av ämnen och blandningar i den mening som avses i denna förordning.

Artikel 52

Skyddsklausul

1. Om en medlemsstat har goda skäl att tro att ett ämne eller en blandning på grund av klassificeringen, märkningen eller förpackningen utgör en allvarlig hälso- eller miljörisk trots att kraven i denna förordning uppfylls, får den vidta lämpliga tillfälliga åtgärder. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen, kemikaliemyndigheten och de övriga medlemsstaterna om dessa och ange skälen för sitt beslut.

2. Kommissionen ska inom 60 dagar efter det att den tagit emot informationen från medlemsstaten i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 54.2 antingen godkänna den tillfälliga åtgärden för en tidsperiod som anges i beslutet, eller kräva att medlemsstaten upphäver densamma.

3. Om kommissionen godkänner en tillfällig åtgärd som har samband med klassificeringen eller märkningen av ett ämne enligt punkt 2 ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten i fråga inom tre månader från dagen för kommissionens beslut och i enlighet med förfarandet i artikel 37 lämna ett förslag på en harmoniserad klassificering och märkning till kemikaliemyndigheten.

Artikel 53

Anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen

1. Kommissionen får justera och anpassa artiklarna 6.5, 11.3, 12, 14, 18.3 b, 23, 25–29 och 35.2 andra och tredje stycket samt bilagorna I–VII till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, och därvid beakta vidareutvecklingen av GHS, särskilt eventuella FN-ändringar som avser användningen av information om liknande blandningar, samt utvecklingen inom internationellt erkända kemikalieprogram och uppgifter från olycksdatabaser. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 54.3. När det finns tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 54.4.

2. Medlemsstaterna och kommissionen ska inom ramen för FN, på ett sätt som överensstämmer med deras roll i berörda FN-forum, främja harmoniseringen av kriterier för klassificering och märkning av långlivade, bioackumulerbara och toxiska ämnen (PBT) och mycket långlivade och mycket bioackumulerbara ämnen (vPvB).

Artikel 54

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättas genom artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4, 5a.6 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 55

Ändringar av direktiv 67/548/EEG

Direktiv 67/548/EEG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1.2 andra stycket ska utgå.

2. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

"3. Om del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar [] innehåller en post med den harmoniserade klassificeringen och märkningen för ett visst ämne, ska ämnet klassificeras i enlighet med den posten och punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på de farokategorier som omfattas av den posten.

b) Punkt 4 ska utgå.

3. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska det andra stycket utgå.

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

"2. Åtgärderna i punkt 1 första stycket ska gälla tills ämnet upptas i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 för de farokategorier som omfattas av den posten eller tills ett beslut att inte ta upp ämnet har fattats enligt förfarandet i artikel 37 i förordning (EG) nr 1272/2008".

4. Texten i artikel 6 ska ersättas med följande:

"Artikel 6

Undersökningsplikt

Tillverkare, distributörer och importörer av ämnen som ingår i Einecs men som ännu inte finns med i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ska genomföra en undersökning för att utröna vilka relevanta och tillgängliga data som finns om dessa ämnens egenskaper. De ska på grundval av denna information förpacka och provisoriskt märka farliga ämnen i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 22–25 i detta direktiv och kriterierna i bilaga VI till detta direktiv."

5. Artikel 22.3 och 22.4 ska utgå.

6. Artikel 23.2 ska ändras på följande sätt:

a) I led a ska orden "bilaga I" ersättas med orden "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

b) I led c ska orden "bilaga I" ersättas med orden "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

c) I led d ska orden "bilaga I" ersättas med orden "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

d) I led e ska orden "bilaga I" ersättas med orden "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

e) I led f ska orden "bilaga I" ersättas med orden "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

7. Artikel 24.4 andra stycket ska utgå.

8. Artikel 28 ska utgå.

9. Artikel 31.2 och 31.3 ska utgå.

10. Följande artikel ska införas efter artikel 32:

"Artikel 32a

Övergångsbestämmelse angående märkning och förpackning av ämnen

Artiklarna 22–25 ska inte tillämpas på ämnen från och med den 1 december 2010."

11. Bilaga I ska utgå.

Artikel 56

Ändring av direktiv 1999/45/EG

Direktiv 1999/45/EG ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 3.2 första strecksatsen ska orden "bilaga I till direktiv 67/548/EEG" ersättas med orden

"del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar [].

2. Orden "bilaga I till direktiv 67/548/EEG" ska ersättas med orden "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008" i

a) artikel 3.3,

b) artikel 10.2 punkterna 2.3.1, 2.3.2, 2.3.3 och 2.4 första strecksatsen,

c) bilaga II leden a och b och sista stycket i inledningen,

d) bilaga II del A

- punkt 1.1.1 a och b,

- punkt 1.2 a och b,

- punkt 2.1.1 a och b,

- punkt 2.2 a och b,

- punkt 2.3 a och b,

- punkt 3.1.1 a och b,

- punkt 3.3 a och b,

- punkt 3.4 a och b,

- punkt 4.1.1 a och b,

- punkt 4.2.1 a och b,

- punkt 5.1.1 a och b,

- punkt 5.2.1 a och b,

- punkt 5.3.1 a och b,

- punkt 5.4.1 a och b,

- punkt 6.1 a och b,

- punkt 6.2 a och b,

- punkt 7.1 a och b,

- punkt 7.2 a och b,

- punkt 8.1 a och b,

- punkt 8.2 a och b,

- punkt 9.1 a och b,

- punkt 9.2 a och b,

- punkt 9.3 a och b,

- punkt 9.4 a och b,

e) bilaga II, det inledande stycket i del B,

f) bilaga III punkterna a och b i inledningen,

g) bilaga III del A avsnitt a Vattenmiljö

- punkt 1.1 a och b,

- punkt 2.1 a och b,

- punkt 3.1 a och b,

- punkt 4.1 a och b,

- punkt 5.1 a och b,

- punkt 6.1 a och b,

h) bilaga III del A, avsnitt b Övrig miljö punkt 1.1 a och b,

i) bilaga V avsnitt A punkterna 3 och 4,

j) bilaga V avsnitt B punkt 9,

k) bilaga VI del A tredje kolumnen i tabellen under punkt 2,

l) bilaga VI del B punkt 1 första stycket, samt första kolumnen i tabellen under punkt 3,

m) bilaga VIII tillägg 1 andra kolumnen i tabellen,

n) bilaga VIII tillägg 2 andra kolumnen i tabellen.

3. I bilaga VI del B punkt 1 tredje stycket första strecksatsen och femte stycket, ska orden "bilaga I" ersättas med "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

4. I bilaga VI del B punkt 4.2 sista stycket ska orden "bilaga I till direktiv 67/548/EEG (19:e anpassningen)" ersättas med "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

Artikel 57

Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006 från och med den dag då den här förordningen träder i kraft

Förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras på följande sätt från och med den dag då den här förordningen träder i kraft:

1. Artikel 14.2 ska ändras på följande sätt:

a) Led b ska ändras på följande sätt:

"b) De särskilda koncentrationsgränser som anges i del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar [].

ba) För ämnen som klassificerats som farliga för vattenmiljön, om en multiplikationsfaktor, nedan kallad M-faktor, anges i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 [], gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till den förordningen, justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i bilaga I till den förordningen.

b) Led e ska ersättas med följande:

"e) De särskilda koncentrationsgränser som anges för en viss fastställd post i det klassificerings- och märkningsregister som avses i artikel 42 i förordning (EG) nr 1272/2008.

ea) För ämnen som klassificerats som farliga för vattenmiljön, om en M-faktor anges för en viss fastställd post i det klassificerings- och märkningsregister som avses i artikel 42 i förordning (EG) nr 1272/2008, gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till den förordningen, justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i bilaga I till den förordningen."

2. Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 8 ska ersättas med följande:

"8. Ett säkerhetsdatablad ska tillhandahållas kostnadsfritt på papper eller elektroniskt senast vid den tidpunkt då ämnet eller blandningen först levereras."

b) Följande punkt ska läggas till:

"10. Om ämnen klassificeras i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 under perioden från och med dess ikraftträdande till och med den 1 december 2010, får den klassificeringen läggas till på säkerhetsdatabladet tillsammans med klassificeringen i enlighet med direktiv 67/548/EEG.

Från och med den 1 december 2010 till och med den 1 juni 2015 ska säkerhetsdatabladen för ämnen innehålla klassificeringen både enligt direktiv 67/548/EEG och enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

Om blandningar klassificeras i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 under perioden från och med dess ikraftträdande till och med den 1 juni 2015 får den klassificeringen läggas till på säkerhetsdatabladet tillsammans med klassificeringen i enlighet med direktiv 1999/45/EG. Till och med den 1 juni 2015, då ämnen och blandningar båda klassificeras och märks i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska emellertid den klassificeringen anges på säkerhetsdatabladen tillsammans med klassificeringen i enlighet med direktiv 67/548/EEG respektive 1999/45/EG för ämnet, blandningen och dess beståndsdelar."

3. Artikel 56.6 b ska ersättas med följande:

"b) för alla andra ämnen, under de lägsta koncentrationsgränser enligt direktiv 1999/45/EG eller del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som leder till att blandningen klassificeras som farlig."

4. Artikel 59.2 och 59.3 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska andra meningen ersättas med följande:

"Dokumentationen får om så är lämpligt begränsas till en hänvisning till en post i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008."

b) I punkt 3 ska andra meningen ersättas med följande:

"Dokumentationen kan om så är lämpligt begränsas till en hänvisning till en post i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008."

5. I artikel 76.1 c ska orden "avdelning XI" ersättas med "avdelning V i förordning (EG) nr 1272/2008."

6. Artikel 77 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 e ska första meningen ersättas med följande:

"e) Upprätta och föra en eller flera databaser med information om alla registrerade ämnen, klassificerings- och märkningsregistret och den harmoniserade klassificerings- och märkningsförteckningen som upprättats i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008."

b) I punkt 3 a ska orden "avdelningarna VI–XI" ersättas med "avdelningarna VI–X".

7. Avdelning XI ska utgå.

8. Avsnitten I och II i bilaga XV ska ändras på följande sätt:

a) Avsnitt I ska ändras på följande sätt:

i) Första strecksatsen ska utgå.

ii) Andra strecksatsen ska ersättas med följande:

- "— identifiering av ett ämne som CMR, PBT, vPvB eller ett ämne som ger anledning till motsvarande oro i enlighet med artikel 59,"

b) I avsnitt II ska punkt 1 utgå.

9. Tabellen i bilaga XVII ska ändras på följande sätt:

a) Kolumnen "Beteckning på ämne, ämnesgrupp eller beredning" ska ändras på följande sätt:

i) Posterna 28, 29 och 30 ska ersättas med följande:

"28. Ämnen som finns upptagna i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och är klassificerade som cancerframkallande i kategori 1A eller 1B (tabell 3.1) eller cancerframkallande ämnen kategori 1 eller 2 (tabell 3.2) och har följande beteckningar:

- Cancerframkallande ämnen, kategori 1A (tabell 3.1)/cancerframkallande ämnen kategori 1 (tabell 3.2), förtecknade i tillägg 1.

- Cancerframkallande ämnen, kategori 1B (tabell 3.1)/cancerframkallande ämnen kategori 2 (tabell 3.2), förtecknade i tillägg 2.

29. Ämnen som finns upptagna i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och är klassificerade som könscellsmutagena ämnen kategori IA eller IB (tabell 3.1) eller mutagena ämnen kategori 1 eller 2 (tabell 3.2) och har följande beteckningar:

- Mutagena ämnen, kategori 1A (tabell 3.1)/mutagena ämnen, kategori 1 (tabell 3.2), förtecknade i tillägg 3.

- Mutagena ämnen, kategori 1B (tabell 3.1)/mutagena ämnen, kategori 2 (tabell 3.2), förtecknade i tillägg 4.

30. Ämnen som finns upptagna i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och är klassificerade som reproduktionstoxiska ämnen, kategori 1A eller 1B (tabell 3.1) eller reproduktionstoxiska ämnen, kategori 1 eller 2 (tabell 3.2) och har följande beteckningar:

- Reproduktionstoxiska ämnen, kategori 1A, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling (tabell 3.1) eller reproduktionstoxiska ämnen, kategori 1 med riskfras R 60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) eller riskfras R 61 (kan ge fosterskador) (tabell 3.2), förtecknade i tillägg 5.

- Reproduktionstoxiska ämnen, kategori 1B, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling (tabell 3.1) eller reproduktionstoxiska ämnen, kategori 2 med riskfras R 60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) eller riskfras R 61 (kan ge fosterskador) (tabell 3.2), förtecknade i tillägg 6."

b) I kolumnen "Villkor" ska punkt 1 första strecksatsen för post 28 ersättas med följande:

- "— antingen relevant specifik koncentrationsgräns enligt del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 eller"

10. Tilläggen 1–6 till bilaga XVII ska ändras på följande sätt:

a) Inledningen ska ändras på följande sätt:

i) I avsnittet "Ämnets namn" ska orden "bilaga I till direktiv 67/548/EEG" ersättas med "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

ii) I avsnittet "Indexnummer" ska orden "bilaga I till direktiv 67/548/EEG" ersättas med "del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

iii) I avsnittet "Anmärkningar" ska orden "förordet till bilaga I till direktiv 67/548/EEG" ersättas med "del 1 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008".

iv) Anmärkning A ska ersättas med följande:

"Anmärkning A

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska ämnesnamnet på etiketten överensstämma med en av de benämningar som anges i del 3 i bilaga VI till den förordningen.

I den delen används ibland allmänna beskrivningar som "föreningar" eller "salter". I sådana fall är den leverantör som släpper ut ett sådant ämne på marknaden skyldig att ange korrekt namn på etiketten, med beaktande av avsnitt 1.1.1.4 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

I enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska, om ett ämne finns med i del 3 i bilaga VI till den förordningen, de märkningsuppgifter som är relevanta för varje särskild klassificering som omfattas av posten i den delen inkluderas i märkningen, tillsammans med de tillämpliga märkningsuppgifterna för en eventuell annan klassificering som inte omfattas av den posten, samt eventuella andra märkningsuppgifter i enlighet med artikel 17 i den förordningen.

För ämnen som tillhör en viss ämnesgrupp i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ska de märkningsuppgifter som är relevanta för varje särskild klassificering som omfattas av posten i den delen inkluderas i märkningen, tillsammans med de tillämpliga märkningsuppgifterna för en eventuell annan klassificering som inte omfattas av den posten, samt eventuella andra märkningsuppgifter i enlighet med artikel 17 i den förordningen.

För ämnen som tillhör mer än en ämnesgrupp i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 ska de märkningsuppgifter som är relevanta för varje särskild klassificering som omfattas av båda posterna i den delen inkluderas i märkningen, tillsammans med de tillämpliga märkningsuppgifterna för en eventuell annan klassificering som inte omfattas av den posten, samt eventuella andra märkningsuppgifter i enlighet med artikel 17 i den förordningen. I de fall där två olika klassificeringar för samma faroklass eller indelning anges för de båda posterna ska den högre faroklassificeringen användas."

v) Anmärkning D ska ersättas med följande:

"Anmärkning D

Vissa ämnen som lätt genomgår spontan polymerisering eller sönderfall släpps vanligen ut på marknaden i stabiliserad form. Det är i denna form som de förtecknas i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

Ibland släpps dock sådana ämnen ut på marknaden i icke-stabiliserad form. I sådana fall ska den leverantör som släpper ut ett sådant ämne på marknaden ange dess namn, följt av "ej stabiliserad" på etiketten."

vi) Anmärkning E ska utgå.

vii) Anmärkning H ska ersättas med följande:

"Anmärkning H

Den klassificering och märkning som anges för detta ämne gäller för den eller de faror som anges genom faroangivelsen eller faroangivelserna, i kombination med angiven faroklass. Kraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 1272/2008 på leverantörer av detta ämne ska tillämpas på alla andra faroklasser, indelningar och kategorier.

Den slutliga etiketten ska uppfylla kraven i avsnitt 1.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008."

viii) Anmärkning K ska ersättas med följande:

"Anmärkning K

Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent om det kan påvisas att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent 1,3-butadien (Einecs-nr 203-450-8). Om ämnet inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent ska åtminstone skyddsangivelserna (P102-)P210-P403 användas. Denna anmärkning gäller enbart vissa komplexa oljebaserade ämnen som anges i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008."

ix) Anmärkning S ska ersättas med följande:

"Anmärkning S

Detta ämne måste inte alltid märkas i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1272/2008 (se avsnitt 1.3 i bilaga I till den förordningen)."

b) I tillägg 1 ska rubriken ersättas med följande:

"Punkt 28 – Cancerframkallande ämnen: kategori 1A (tabell 3.1)/kategori 1 (tabell 3.2)".

c) Tillägg 2 ska ändras på följande sätt:

i) Rubriken ska ersättas med "Punkt 28 – Cancerframkallande ämnen: kategori 1B (tabell 3.1)/kategori 2 (tabell 3.2)".

ii) För posterna ska indexnummer 024-017-00-8, 611-024-001, 611-029-00-9, 611-030-00-4 och 650-017-00-8 ska orden "bilaga I till direktiv 67/548/EEG" ersättas med "bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008."

d) I tillägg 3 ska rubriken ersättas med följande:

"Punkt 29 – Mutagena ämnen: kategori 1A (tabell 3.1)/kategori 1 (tabell 3.2)".

e) I tillägg 4 ska rubriken ersättas med följande:

"Punkt 29 – Mutagena ämnen: kategori 1B (tabell 3.1)/kategori 2 (tabell 3.2)".

f) I tillägg 5 ska rubriken ersättas med följande:

"Punkt 30 – Reproduktionstoxiska ämnen: kategori 1A (tabell 3.1)/kategori 1 (tabell 3.2)".

g) I tillägg 6 ska rubriken ersättas med följande:

"Punkt 30 – Reproduktionstoxiska ämnen: kategori 1B (tabell 3.1)/kategori 2 (tabell 3.2)".

11. Orden "beredning" och "beredningar" enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska i hela texten ersättas med "blandning" respektive "blandningar".

Artikel 58

Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006 från och med den 1 december 2010

Förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras på öljande sätt från och med den 1 december 2010:

1. Artikel 14.4 ska den inledande meningen ersättas med följande:

"4. Om registranten till följd av att ha genomfört stegen a–d i punkt 3 kommer fram till att ämnet uppfyller kriterierna för någon av följande faroklasser eller -kategorier i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008:

a) faroklasserna 2.1–2.4, 2.6 och 2.7, 2.8 typerna A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategorierna 1 och 2, 2.14 kategorierna 1 och 2 samt 2.15 typerna A–F,

b) faroklasserna 3.1–3.6, 3.7 skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, 3.8 andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10,

c) faroklass 4.1,

d) faroklass 5.1,

eller om det bedöms vara ett PBT- eller vPvB-ämne, ska kemikaliesäkerhetsbedömningen även omfatta följande steg:"

2. Artikel 31 ska ändras på följande sätt

a) Punkt 1 a ska ersättas med följande:

"a) om ett ämne uppfyller kriterierna för att klassificeras som farligt i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 eller en blandning uppfyller kriterierna för att klassificeras som farlig i enlighet med direktiv 1999/45/EG, eller"

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

"4. Såvida inte en nedströmsanvändare eller distributör begär det behöver säkerhetsdatablad inte tillhandahållas när ämnen som är farliga i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 eller blandningar som är farliga i enlighet med direktiv 1999/45/EG och som tillhandahålls eller säljs till allmänheten är försedda med tillräcklig information för att användarna ska kunna vidta nödvändiga åtgärder beträffande skydd av människors hälsa och säkerhet samt skydd av miljön."

3. Artikel 40.1 ska ersättas med följande:

"1. Kemikaliemyndigheten ska granska eventuella förslag till testning som ingår i en registreringsanmälan eller i en nedströmsanvändares rapport för tillhandahållande av den information om ämnet som anges i bilagorna IX och X. Prioritering ska ges till registreringar av ämnen som har eller kan ha PBT- eller vPvB-egenskaper, sensibiliserande och/eller cancerframkallande egenskaper, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper (CMR-egenskaper) eller ämnen som överstiger 100 ton per år med användningar som leder till utbredd och diffus exponering, förutsatt att de uppfyller kriterierna för någon av följande faroklasser eller -kategorier i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008:

a) Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6 och 2.7, 2.8 typerna A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategorierna 1 och 2, 2.14 kategorierna 1 och 2 samt 2.15 typerna A–F.

b) Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7 skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, 3.8 andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

c) Faroklass 4.1.

d) Faroklass 5.1."

4. Artikel 57 a, b och c ska ersättas med följande:

"a) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande i kategori 1A eller 1B enligt avsnitt 3.6 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som könscellsmutagena i kategori 1A eller 1B enligt avsnitt 3.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

c) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiska i kategori 1A eller 1B skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling enligt avsnitt 3.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008."

5. I artikel 65 ska orden "direktiv 67/548/EEG" ersättas med "direktiv 67/548/EEG och förordning (EG) nr 1272/2008".

6. Artikel 68.2 ska ersättas med följande:

"2. För ett ämne – i sig eller i en blandning eller en vara – vilket uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande, könscellsmutagent eller reproduktionstoxiskt i kategorierna 1A eller 1B och vilket skulle kunna användas av konsumenter och för vilket kommissionen föreslår begränsningar för konsumentanvändning, ska bilaga XVII ändras i enlighet med förfarandet i artikel 133.4. Artiklarna 69–73 ska inte tillämpas."

7. Artikel 119 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 a ska ersättas med följande:

"a) Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 f och 2 g i denna artikel, ämnets IUPAC-namn för ämnen som uppfyller kriterierna för någon av följande faroklasser eller -kategorier i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

- Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6 och 2.7, 2.8 typerna A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategorierna 1 och 2, 2.14 kategorierna 1 och 2 samt 2.15 typerna A–F.

- Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7 skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, 3.8 andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

- Faroklass 4.1.

- Faroklass 5.1."

b) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i) led f ska ersättas med följande:

"f) Om inte annat följer av artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008, ämnets IUPAC-namn, för icke infasningsämnen som avses i punkt 1 a i denna artikel under en sexårsperiod."

ii) I led g ska den inledande meningen ersättas med följande:

"g) Om inte annat följer av artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008, ämnets IUPAC-namn, för ämnen som avses i punkt 1 a i denna artikel och som endast används i något eller flera av följande syften:"

8. I artikel 138.1 ska andra meningen i första stycket ersättas med följande:

"För ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna cancerogenitet, mutagenitet i könsceller eller reproduktionstoxicitet, kategori 1A eller 1B, i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska dock en översyn göras senast den 1 juni 2014."

9. Bilaga III ändras på följande sätt:

a) Led a ska ersättas med följande:

"a) Ämnen som förmodas (dvs. med tillämpning av (Q)SAR eller på andra sätt) komma att uppfylla kriterierna för att klassificeras i kategori 1A eller 1B med avseende på faroklasserna cancerogenitet, mutagenitet i könsceller eller reproduktionstoxicitet, eller kriterierna i bilaga XIII."

b) Led b ii ska ersättas med följande:

"ii) som förmodas (dvs. med tillämpning av (Q)SAR eller på andra sätt) komma att uppfylla klassificeringskriterierna för någon faroklass eller indelning som avser hälso- eller miljöfara enligt förordning (EG) nr 1272/2008."

10. I bilaga V punkt 8 ska orden "direktiv 67/548/EEG" ersättas med "förordning (EG) nr 1272/2008".

11. I bilaga VI ska avsnitt 4.1, 4.2 och 4.3 ersättas med följande:

"4.1 Ämnets eller ämnenas faroklassificering, efter tillämpning av avdelningarna I och II i förordning (EG) nr 1272/2008 för alla faroklasser och -kategorier i den förordningen.

För varje post ska det dessutom förklaras varför ingen klassificering anges för en faroklass eller indelning av en faroklass (dvs. att uppgifter saknas är sådana att det inte går att dra slutsatser eller är otillräckliga för klassificering).

4.2 Ämnets eller ämnenas faromärkning, efter tillämpning av avdelning III i förordning (EG) nr 1272/2008.

4.3 Särskilda koncentrationsgränser, om sådana finns, efter tillämpning av artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008 och artiklarna 4–7 i direktiv 1999/45/EG."

12. Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

a) I den andra kolumnen ska punkt 8.4.2 andra strecksatsen ersättas med följande:

- "— om ämnet är känt för att vara cancerframkallande i kategori 1A eller 1B eller könscellsmutagent i kategori 1A, 1B eller 2."

b) I den andra kolumnen ska punkt 8.7.1 andra och tredje styckena ersättas med följande:

"Om ett ämne är känt för att ha en negativ effekt på fertilitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A eller 1B: Kan skada fertilitet (H360F), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende fertilitet. Testning av utvecklingstoxicitet måste däremot tas under övervägande.

Om ett ämne är känt för att orsaka utvecklingstoxicitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A eller 1B: Kan skada det ofödda barnet (H360D), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende utvecklingstoxicitet. Testning av effekter på fertilitet måste däremot tas under övervägande."

13. I bilaga IX andra kolumnen punkt 8.7 ska andra och tredje styckena ersättas med följande:

"Om ett ämne är känt för att ha en negativ effekt på fertilitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A eller 1B: Kan skada fertilitet (H360F), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende fertilitet. Testning av utvecklingstoxicitet måste däremot tas under övervägande.

Om ett ämne är känt för att orsaka utvecklingstoxicitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A eller 1B: Kan skada det ofödda barnet (H360D), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende utvecklingstoxicitet. Testning av effekter på fertilitet måste däremot tas under övervägande."

14. Bilaga X ska ändras på följande sätt:

a) I den andra kolumnen punkt 8.7 ska andra och tredje styckena ersättas med följande:

"Om ett ämne är känt för att ha en negativ effekt på fertilitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A eller 1B: Kan skada fertilitet (H360F), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende fertilitet. Testning av utvecklingstoxicitet måste däremot tas under övervägande.

Om ett ämne är känt för att orsaka utvecklingstoxicitet och uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A eller 1B: Kan skada det ofödda barnet (H360D), och tillgängliga data lämpar sig som underlag för en ingående riskbedömning, krävs ingen ytterligare testning avseende utvecklingstoxicitet. Testning av effekter på fertilitet måste däremot tas under övervägande."

b) I den andra kolumnen punkt 8.9.1 första stycket ska den andra strecksatsen ersättas med följande:

- "— om ämnet klassificeras som könscellsmutagent i kategori 2 eller om data från undersökningar med upprepad dosering tyder på att ämnet kan ge upphov till hyperplasi och/eller pre-neoplastiska skador."

c) I den andra kolumnen punkt 8.9.1 ska andra stycket ersättas med följande:

"Om ämnet klassificeras som könscellsmutagent i kategori 1A eller 1B, blir huvudantagandet att sannolikheten talar för en genotoxisk mekanism för cancerogenitet. I så fall ska det normalt inte krävas något test av cancerframkallande egenskaper."

15. I bilaga XIII punkt 1.3 ska andra och tredje strecksatserna ersättas med följande:

- "— ämnet klassificeras som cancerframkallande (kategori 1A eller 1B), könscellsmutagent (kategori 1A eller 1B) eller reproduktionstoxiskt (kategori 1A, 1B eller 2), eller

- — det finns andra belägg för ämnets kroniska toxicitet, genom att ämnet klassificeras med avseende på STOT (upprepad exponering) kategori 1 (oral, dermal, inandning av gaser/ångor, inandning av damm/dimma/rök) eller kategori 2 (oral, dermal, inandning av gaser/ångor, inandning av damm/dimma/rök) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008."

16. Tabellen i bilaga XVII, kolumnen "Beteckning på ämne, ämnesgrupp eller blandning" ska ändras på följande sätt:

a) Post 3 ska ersättas med följande:

"3. Vätskeformiga ämnen eller blandningar som anses farliga i enlighet med direktiv 1999/45/EG eller uppfyller kriterierna för någon av nedanstående faroklasser eller farokategorier enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008:

a) Faroklasserna 2.1–2.4, 2.6, 2.7, 2.8 typerna A och B, 2.9, 2.10, 2.12, 2.13 kategorierna 1 och 2, 2.14 kategorierna 1 och 2 samt 2.15 typerna A–F.

b) Faroklasserna 3.1–3.6, 3.7, skadliga effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, 3.8, andra effekter än narkosverkan, 3.9 och 3.10.

c) Faroklass 4.1.

d) Faroklass 5.1."

b) Post 40 ska ersättas med följande:

"40. Ämnen som klassificerats som brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, brandfarliga vätskor kategori 1, 2 eller 3, brandfarliga fasta ämnen kategori 1 eller 2, ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1, 2 eller 3, pyrofora vätskor kategori 1 eller pyrofora fasta ämnen kategori 1, oavsett om de anges i del 3 i bilaga VI till den förordningen eller inte."

Artikel 59

Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006 från och med den 1 juni 2015

Förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras på följande sätt från och med den 1 juni 2015:

1. Artikel 14.2 ska ersättas med följande:

"2. En kemikaliesäkerhetsbedömning i enlighet med punkt 1 behöver inte göras för ett ämne som ingår i en blandning om ämnets koncentration i blandningen understiger följande:"

"a) Det gränsvärde för beaktande som avses i artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1272/2008.

b) 0,1 viktprocent, om ämnet uppfyller kriterierna i bilaga XIII till den här förordningen."

2. Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 a ska ersättas med följande:

"a) om ett ämne eller en blandning uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, eller"

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

"3. Leverantören ska på mottagarens begäran förse denne med ett säkerhetsdatablad som sammanställts i enlighet med bilaga II, om en blandning inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farlig enligt avdelningarna I och II i förordning (EG) nr 1272/2008, men innehåller

a) en individuell koncentration på ≥ 1 viktprocent för icke gasformiga blandningar och ≥ 0,2 volymprocent för gasformiga blandningar, minst ett ämne som utgör en fara för människors hälsa eller miljön, eller

b) en individuell koncentration på ≥ 0,1 viktprocent för icke gasformiga blandningar där åtminstone ett ämne är cancerogent i kategori 2 eller reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B och 2, hudsensibiliserande i kategori 1, luftvägssensibiliserande i kategori 1 eller har verkningar via laktationen eller är långlivat, bioackumulerande och toxiskt (PBT) i enlighet med de kriterier som anges i bilaga XIII eller mycket långlivat och mycket bioackumulerande (vPvB) i enlighet med de kriterier som anges i bilaga XIII eller som av andra skäl än de som anges i led a har uppförts på den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1, eller

c) ett ämne för vilket det finns gemenskapsgränsvärden för exponering på arbetsplatsen."

c) Punkt 4 ska ersättas med följande:

"4. Såvida inte en nedströmsanvändare eller distributör begär det, behöver säkerhetsdatabladet inte tillhandahållas när farliga ämnen eller blandningar som tillhandahålls eller säljs till allmänheten förses med information till användarna som är tillräcklig för att dessa ska kunna vidta nödvändiga åtgärder till skydd för människors hälsa, säkerhet samt miljön."

3. Artikel 56.6 b ska ersättas med följande:

"b) för alla andra ämnen, under de värden i artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1272/2008 som leder till att blandningen klassificeras som farlig."

4. I artikel 65 ska orden "och direktiv 1999/45/EG" utgå.

5. Bilaga II ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1.1 ska ersättas med följande:

"1.1 Namnet på ämnet eller blandningen

Den benämning som används för identifiering av ett ämne ska vara identisk med den som anges i märkningen i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1272/2008.

Den benämning som används för identifiering av en blandning ska vara identisk med den som anges i märkningen i enlighet med artikel 18.3 a i förordning (EG) nr 1272/2008."

b) Fotnot 1 till punkt 3.3 a första strecksatsen ska utgå.

c) Punkt 3.6 ska ersättas med följande:

"3.6 När kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008 har samtyckt till att den kemiska identiteten hos ett ämne kan behandlas konfidentiellt på etiketten och i säkerhetsdatabladet, ska dess kemiska egenskaper beskrivas under rubrik 3 så att en säker hantering kan säkerställas.

Det namn som används i säkerhetsdatabladet (däribland i punkterna 1.1, 3.2, 3.3 och 3.5) ska vara detsamma som det som det som används på etiketten och som beslutats i enlighet med förfarandet i artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008."

6. I bilaga VI ska avsnitt 4.3 ersättas med följande:

"4.3 Särskilda koncentrationsgränser, om sådana finns, efter tillämpning av artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008."

7. Bilaga XVII ska ändras på följande sätt:

a) I kolumnen "Beteckning på ämne, ämnesgrupp eller blandning" i tabellen för post 3 ska orden "som anses som farliga i enlighet med direktiv 1999/45/EG eller är" utgå.

b) I kolumnen "Villkor" i tabellen ska post 28 ändras på följande sätt:

i) punkt 1 andra strecksatsen ska ersättas med följande:

- "— relevant allmän koncentrationsgräns enligt del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008."

ii) punkt 2 d ska ersättas med följande:

"d) konstnärsfärger som omfattas av förordning (EG) nr 1272/2008."

Artikel 60

Upphävande

Direktiv 67/548/EEG och direktiv 1999/45/EG ska upphöra att gälla den 1 juni 2015.

Artikel 61

Övergångsbestämmelser

1. Till och med den 1 december 2010 ska ämnen klassificeras, märkas och förpackas i enlighet med direktiv 67/548/EEG.

Till och med den 1 juni 2015 ska blandningar klassificeras, märkas och förpackas i enlighet med direktiv 1999/45/EG.

2. Med avvikelse från artikel 62 andra stycket i denna förordning och utöver kraven i punkt 1 i den här artikeln får ämnen och blandningar före den 1 december 2010 respektive den 1 juni 2015 klassificeras, märkas och förpackas i enlighet med denna förordning. I så fall ska bestämmelserna om märkning och förpackning i direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG inte tillämpas.

3. Från och med den 1 december 2010 till den 1 juni 2015 ska ämnen klassificeras i enlighet med både direktiv 67/548/EEG och denna förordning. De ska märkas och förpackas i enlighet med denna förordning.

4. Med avvikelse från artikel 62 andra stycket i denna förordning krävs inte att ämnen som klassificerats, märkts och förpackats i enlighet med direktiv 67/548/EEG och som redan har släppts ut på marknaden före den 1 december 2010 ska märkas om och omförpackas i enlighet med denna förordning förrän den 1 december 2012.

Med avvikelse från artikel 62 andra stycket i denna förordning krävs inte att blandningar som klassificerats, märkts och förpackats i enlighet med direktiv 1999/45/EG och som redan har släppts ut på marknaden före den 1 juni 2015 ska märkas om och omförpackas i enlighet med denna förordning förrän den 1 juni 2017.

5. Om ett ämne eller en blandning har klassificerats i enlighet med direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG före den 1 december 2010 respektive den 1 juni 2015, får tillverkare, importörer och nedströmsanvändare ändra klassificeringen av ämnet eller blandningen med hjälp av översättningstabellen i bilaga VII till denna förordning.

6. Fram till den 1 december 2011 får en medlemsstat bibehålla en eventuell befintlig, striktare klassificering och märkning av ämnen i del 3 i bilaga VI till denna förordning förutsatt att dessa klassificeringar och märkningsuppgifter har anmälts till kommissionen i enlighet med skyddsklausulen i direktiv 67/548/EEG före den 20 januari 2009 och att medlemsstaten lämnar in ett förslag till harmoniserad klassificering och märkning som innehåller dessa klassificeringar och märkningsuppgifter till kemikaliemyndigheten i enlighet med artikel 37.1 i denna förordning senast den 1 juni 2009.

En förutsättning för detta är att något beslut om förslaget till klassificering och märkning av kommissionen i enlighet med skyddsklausulen i direktiv 67/548/EEG ännu inte har fattats före den 20 januari 2009.

Om det förslag till harmoniserad klassificering och märkning som inlämnats enligt första stycket inte ingår eller ingår i ändrad form i del 3 i bilaga VI i enlighet med artikel 37.5 ska undantagsbestämmelsen i första stycket i denna punkt upphöra att gälla.

Artikel 62

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Avdelningarna II, III och IV ska tillämpas från och med den 1 december 2010 för ämnen och från och med den 1 juni 2015 för blandningar.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 16 december 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. Pöttering

Ordförande

På rådets vägnar

B. Le maire

Ordförande

[1] EUT C 204, 9.8.2008, s. 47.

[2] Europaparlamentets yttrande av den 3 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

[3] EGT L 262, 27.9.1976. s. 169.

[4] EGT L 213, 21.7.1982, s. 8.

[5] EGT L 184, 15.7.1988, s. 61.

[6] EGT L 40, 11.2.1989, s. 27.

[7] EGT L 189, 20.7.1990, s. 17.

[8] EGT L 169, 12.7.1993, s. 1.

[9] EGT L 331, 7.12.1998, s. 1.

[10] EGT L 84, 27.3.1999, s. 1.

[11] EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.

[12] EGT L 311, 28.11.2001, s. 67.

[13] EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

[14] EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

[15] EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättad i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.

[16] EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

[17] EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

[18] EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.

[19] EUT L 142, 31.5.2008, s. 1.

[20] EUT L 50, 20.2.2004, s. 44.

[21] EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

[22] EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

[23] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

[24] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[25] EGT L 159, 29.6.1996, s. 1.

[26] EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.

[27] EGT L 147, 9.6.1975, s. 40.

[28] EGT L 144, 4.6.1997, s. 19.

[] EUT L 353, 31.12.2008, s. 1."

[] EUT L 353, 31.12.2008, s. 1."

[] EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

--------------------------------------------------

BILAGA I

KLASSIFICERINGS- OCH MÄRKNINGSKRAV FÖR FARLIGA ÄMNEN OCH BLANDNINGAR

Denna bilaga innehåller kriterierna för klassificering i faroklasser, deras indelningar samt närmare bestämmelser för hur kriterierna kan uppfyllas.

1. DEL 1: ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR KLASSIFICERING OCH MÄRKNING

1.0 Definitioner

gas: ett ämne som

(i) vid 50 oC har ett ångtryck på över 300 kPa (absolut) eller

(ii) är fullständigt gasformigt vid 20 oC, vid ett normaltryck på 101,3 kPa,

vätska: ett ämne eller en blandning som

(i) vid 50 oC har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar),

(ii) som inte är fullständigt gasformigt vid 20 oC och vid ett normaltryck på 101,3 kPa och

(iii) som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på 20 oC eller mindre vid ett normaltryck på 101,3 kPa,

fast ämne: ett ämne eller en blandning som inte uppfyller definitionerna av vätska eller gas.

1.1 Klassificering av ämnen och blandningar

1.1.0 Samarbete för att uppfylla kraven i denna förordning

Leverantörer i en leverantörskedja ska samarbeta för att uppfylla kraven på klassificering, märkning och förpackning som anges i denna förordning.

Leverantörer i en industrisektor kan samarbeta för att klara övergångsarrangemangen i artikel 61 när det gäller ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden.

Leverantörer i en industrisektor kan samarbeta genom att inrätta ett nätverk eller andra former för utbyte av uppgifter och expertkunskap när det gäller klassificering av ämnen och blandningar enligt avdelning II i denna förordning. Under sådana förhållanden ska leverantörer i en industrisektor lämna fullständig dokumentation över grunden för hur beslut om klassificering fattas och de ska lämna dokumentation till behöriga myndigheter och på begäran till berörda tillsynsmyndigheter tillsammans med uppgifter och information som legat till grund för klassificeringar. När leverantörer i en industrisektor samarbetar på detta sätt ska emellertid varje leverantör fortfarande ha fullt ansvar för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar som denne släpper ut på marknaden samt för att uppfylla alla andra krav enligt denna förordning.

Nätverket kan också utnyttjas för utbyte av information och bästa praxis i syfte att förenkla fullgörandet av anmälningsplikten.

1.1.1 Expertbedömningar och sammanvägd bedömning

1.1.1.1 Om kriterierna inte kan tillämpas direkt på den tillgängliga informationen, eller om enbart den information som avses i artikel 6.5 är tillgänglig, ska det i enlighet med artikel 9.3 eller artikel 9.4 göras en sammanvägd bedömning med hjälp av en expertbedömning.

1.1.1.2 Tillvägagångssättet för klassificering av blandningar kan innefatta användningen av en expertbedömning på ett antal olika områden för att säkerställa att befintlig information kan utnyttjas för ett så stort antal blandningar som möjligt för att skydda människors hälsa och miljön. Expertbedömning kan också krävas för att tolka uppgifter för faroklassificering av ämnen, särskilt när det behöver göras en sammanvägd bedömning.

1.1.1.3 En sammanvägd bedömning innebär att all tillgänglig information som kan användas för att fastställa faran beaktas, t.ex. resultaten av lämpliga in vitro-test, relevanta djurdata, information från tillämpningen av gruppkonceptet (gruppering, jämförelse med strukturlika ämnen), (Q)SAR-resultat, humandata såsom yrkesrelaterade uppgifter och data från olycksdatabaser, epidemiologiska och kliniska studier samt väldokumenterade fallstudier och observationer. Uppgifternas kvalitet och samstämmighet ska ges tillbörlig vikt. Information om ämnen eller blandningar som liknar de som ska klassificeras ska beaktas i lämplig utsträckning, tillsammans med resultat från studier avseende verkningsställe samt verkningsmekanism eller verkningssätt. Både positiva och negativa resultat ska sammanställas i en enda sammanvägd bedömning.

1.1.1.4 Vid klassificering av hälsofaror (del 3) ska fastställda farliga effekter som framgått av lämpliga djurförsök eller av humandata och som motsvarar klassificeringskriterierna normalt sett medföra klassificering. Om humandata och djurdata visar på motsägelsefulla resultat måste uppgifter från båda källor utvärderas med avseende på kvalitet och tillförlitlighet för att en klassificering ska kunna göras. Generellt sett ska relevanta, tillförlitliga och representativa humandata (inklusive epidemiologiska studier, vetenskapliga fallstudier enligt denna bilaga eller statistiskt belagd erfarenhet) ha företräde framför andra uppgifter. Väl utformade och genomförda epidemiologiska studier kan emellertid omfatta ett otillräckligt stort antal individer för att det ska gå att upptäcka sällsynta men signifikanta effekter och bedöma eventuella störfaktorer. Positiva resultat från väl genomförda studier på djur ska därför inte nödvändigtvis förkastas på grund av att det saknas positiva humandata, men det krävs en bedömning av hållbarheten, kvaliteten och den statistiska styrkan för både humandata och djurdata.

1.1.1.5 Vid klassificering av hälsofaror (del 3) är exponeringsväg, information om verkningsmekanismer och metabolismstudier väsentliga för att bestämma en effekts relevans för människa. Om uppgifterna visar att relevansen för människa är osäker, förutsatt att uppgifterna är tillförlitliga och av god kvalitet, kan det vara befogat med en lägre klassificering. Om det finns vetenskapliga belägg för att verkningsmekanismen eller verkningssättet inte är relevant för människa bör ämnet eller blandningen inte klassificeras.

1.1.2 Särskilda koncentrationsgränser, M-faktorer och allmänna gränsvärden för beaktande

1.1.2.1 Särskilda koncentrationsgränser eller m-faktorer ska tillämpas i enlighet med artikel 10.

1.1.2.2 Gränsvärden för beaktande

1.1.2.2.1 Gränsvärden för beaktande anger när närvaron av ett annat ämne behöver beaktas vid klassificering av ett ämne eller en blandning som innehåller detta farliga ämne, antingen som identifierad förorening, tillsats eller enskild beståndsdel (se artikel 11).

1.1.2.2.2 De gränsvärden för beaktande som avses i artikel 11 ska vara följande:

a) Faror för hälsa och miljö i delarna 3, 4 och 5 i denna bilaga.

i) för ämnen som har en fastställd särskild koncentrationsgräns enligt den relevanta faroklassen eller indelningen antingen i del 3 i bilaga VI eller enligt klassificerings- och märkningsregistret som avses i artikel 42, och när faroklassen eller indelningen är angiven i tabell 1.1, det lägsta värdet av den särskilda koncentrationsgränsen och det relevanta allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1, eller

ii) för ämnen som har en fastställd särskild koncentrationsgräns enligt den relevanta faroklassen eller indelningen antingen i del 3 i bilaga VI eller enligt klassificerings- och märkningsregistret som avses i artikel 42, och när faroklassen eller indelningen inte är angiven i tabell 1.1, den särskilda koncentrationsgränsen antingen enligt del 3 i bilaga VI eller enligt klassificerings- och märkningsregistret, eller

iii) för ämnen som inte har någon fastställd särskild koncentrationsgräns enligt den relevanta faroklassen eller indelningen antingen i del 3 i bilaga VI eller enligt klassificerings- och märkningsregistret som avses i artikel 42, och när faroklassen eller indelningen är angiven i tabell 1.1, det relevanta allmänna gränsvärdet för beaktande som är angivet i den tabellen, eller

iv) för ämnen som inte har någon fastställd särskild koncentrationsgräns enligt den relevanta faroklassen eller indelningen antingen i del 3 i bilaga VI eller enligt klassificerings- och märkningsregistret som avses i artikel 42, och när faroklassen eller indelningen inte är angiven i tabell 1.1, den allmänna koncentrationsgränsen för klassificering som anges i de relevanta avsnitten i delarna 3, 4 och 5 i denna bilaga.

b) Faror för vattenmiljön enligt avsnitt 4.1 i denna bilaga

i) För ämnen med en angiven M-faktor för den relevanta farokategorin antingen i del 3 i bilaga VI eller i klassificerings- och märkningsregistret som avses i artikel 42, det allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i denna bilaga, eller

ii) för ämnen utan angiven M-faktor för den relevanta farokategorin antingen i del 3 i bilaga VI eller i klassificerings- och märkningsregistret som avses i artikel 42, det allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1.

Tabell 1.1

Allmänna gränsvärden för beaktande

Faroklass | Allmänna gränsvärden för beaktande som ska beaktas |

Akut toxicitet: | |

Kategori 1–3 | 0,1 % |

Kategori 4 | 1 % |

Frätande eller irriterande på huden | 1 % [1] |

Allvarlig ögonskada eller ögonirritation | 1 % [2] |

Farligt för vattenmiljön | |

Kategori akut 1 | 0,1 % [3] |

Kategori kronisk 1 | 0,1 % [3] |

Kategori kronisk 2-4 | 1 % |

Anmärkning:

De allmänna gränsvärdena för beaktande anges i viktprocent utom för gasformiga blandningar där de anges i volymprocent.

1.1.3 Överbryggningsprinciper för klassificering av blandningar där det inte finns några testdata för blandningen som helhet

Om själva blandningen inte har testats med avseende på dess farliga egenskaper, men det finns tillräckliga data om liknande testade blandningar och enskilda farliga beståndsdelar för att kunna identifiera farorna med blandningen, ska dessa data enligt artikel 9.4 användas tillsammans med nedanstående överbryggningsprinciper för varje enskild faroklass i delarna 3 och 4 i denna bilaga, om inte annat föreskrivs i eventuella särskilda bestämmelser för blandningar i varje faroklass.

1.1.3.1 Utspädning

Om en blandning späds ut med ett ämne (utspädningsmedel) som klassificerats med samma eller lägre farokategori än den minst farliga beståndsdelen, och som inte förväntas påverka faroklassificeringen av andra ingående ämnen, gäller något av följande alternativ:

- Den nya blandningen ska klassificeras i samma kategori som den ursprungliga blandningen.

- Den metod som beskrivs i varje avsnitt av del 3 och i del 4 för klassificering av blandningar ska användas om det finns data om alla eller endast några beståndsdelar.

- När det gäller akut toxicitet, metoden för klassificering av blandningar baserad på de ingående ämnena (additionsformeln).

1.1.3.2 Produktionspartier

Farokategorin för ett produktionsparti ("batch") av en blandning kan i princip antas vara samma som den för ett annat parti av samma kommersiella produkt, som tillverkats av eller under tillsyn av samma leverantör, såvida det inte finns anledning att tro att det finns en betydande variation så att faroklassificeringen av partiet har ändrats. I så fall är det nödvändigt med en ny utvärdering.

1.1.3.3 Koncentration i mycket farliga blandningar

Vid klassificering av blandningar som omfattas av avsnitt 3.1, 3.2, 3.3, 3.8, 3.9, 3.10 och 4.1 gäller för blandningar i den högsta farokategorin eller underkategorin att om koncentrationen för de ingående ämnena ökas, ska den nya blandningen klassificeras i den kategorin eller underkategorin utan ytterligare test.

1.1.3.4 Interpolering inom en toxicitetskategori

Vid klassificering av blandningar som omfattas av avsnitt 3.1, 3.2, 3.3, 3.8, 3.9, 3.10 och 4.1, gäller följande för tre blandningar med samma farliga beståndsdelar: om blandningarna A och B tillhör samma farokategori, och om blandning C innehåller samma aktiva farliga beståndsdelar i en koncentration som ligger mellan koncentrationerna av samma farliga ämnen i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma farokategori som A och B.

1.1.3.5 Blandningar som i princip är likartade

Antag följande:

a) Två blandningar som var och en innehåller två beståndsdelar:

i) A + B

ii) C + B

b) Koncentrationen av beståndsdelen B är i stort sett samma i båda blandningarna.

c) Koncentrationen av beståndsdelen A i blandning i) och beståndsdelen C i blandning ii) är lika stor.

d) Det föreligger data om faror som gäller A och C och som i princip är likvärdiga, dvs. ämnena tillhör samma farokategori och väntas inte påverka faroklassificeringen av B.

Om blandning i) redan har klassificerats i en viss faroklass utifrån testdata ska blandning ii) placeras i samma farokategori.

1.1.3.6 Översyn av klassificeringen om en blandnings sammansättning har ändrats

För tillämpningen av artikel 15.2 a gäller nedanstående variationer i initial koncentration.

Tabell 1.2

Överbryggningsprincip för ändringar i en blandnings sammansättning

Initial koncentration för det ingående ämnet | Tillåten variation av den initiala koncentrationen för det ingående ämnet |

≤ 2,5 % | ± 30 % |

2,5 < C ≤ 10 % | ± 20 % |

10 < C ≤ 25 % | ± 10 % |

25 < C ≤ 100 % | ± 5 % |

1.1.3.7 Aerosoler

När det gäller klassificering av blandningar som omfattas av avsnitt 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.8 och 3.9 ska en blandning i aerosolform klassificeras i samma kategori som den klassificeras i när den inte är i aerosolform, förutsatt att den tillsatta drivgasen inte påverkar blandningens farliga egenskaper vid användning och att det finns vetenskapliga belägg för att blandningen inte blir farligare som aerosol.

1.2 Märkning

1.2.1 Märkningens utformning

1.2.1.1 Faropiktogram enligt bilaga V ska ha svart symbol på vit bakgrund med en röd ram som ska vara tillräckligt bred så att faropiktogrammet syns tydligt.

1.2.1.2 Faropiktogram ska ha formen av en kvadrat, ställd på ett hörn. Varje faropiktogram ska täcka minst en femtondel av den harmoniserade etikettens yta men minimiytan får inte vara mindre än 1 cm2.

1.2.1.3 Etiketten ska ha följande mått:

Tabell 1.3

Etikettens mått

Kollits kapacitet | Mått (i mm) |

Högst 3 liter | Minst 52 x 74 om möjligt |

Mer än 3 liter men högst 50 liter | Minst 74 x 105 |

Mer än 50 liter men högst 500 liter | Minst 105 x 148 |

Mer än 500 liter | Minst 148 x 210 |

1.3 Avvikelser från märkningskraven i särskilda fall

I enlighet med artikel 23 gäller följande undantag:

1.3.1 Transportabla gasflaskor

För transportabla gasflaskor som rymmer högst 150 liter får något av följande användas:

a) Utformning och storlek enligt kraven i standard ISO 7225 "Gasflaskor – Varningsetiketter". I detta fall kan märkningen omfatta det generiska namnet eller industri- eller handelsbenämningen på ämnet eller blandningen, förutsatt att de farliga ämnena i blandningen tydligt och outplånligt redovisas på gasbehållaren.

b) De uppgifter som anges i artikel 17 återgivna på en beständig platta eller etikett fastsatt på behållaren.

1.3.2 Gasbehållare avsedda för propan, butan eller gasol

1.3.2.1 Om propan, butan och gasol (eller en blandning av dessa ämnen), klassificerade enligt kriterierna i denna bilaga, släpps ut på marknaden som gaser vilka endast är avsedda för förbränning, i slutna påfyllningsbara behållare eller engångsbehållare som omfattas av standard EN 417 ("Gasflaskor – Engångsbehållare för gasol – Mått, krav, provning och märkning"), ska dessa behållare endast märkas med lämpligt faropiktogram och de faro- och skyddsangivelser som gäller brandfarlighet.

1.3.2.2 Märkningen behöver inte innehålla någon information om effekterna för människors hälsa eller för miljön. I stället ska leverantören ge nedströmsanvändare eller distributörer denna information på säkerhetsdatabladet (nedan kallat SDS).

1.3.2.3 Konsumenterna måste få tillräcklig information för att kunna vidta alla nödvändiga hälso- och säkerhetsåtgärder.

1.3.3 Aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning som innehåller ämnen eller blandningar som klassificerats som farliga vid aspiration

När det gäller tillämpningen av avsnitt 3.10.4 behöver ämnen eller blandningar som klassificerats i enlighet med kriterierna i avsnitten 3.10.2 och 3.10.3 inte märkas för denna fara när de släpps ut på marknaden i aerosolbehållare eller behållare försedda med en förseglad sprejanordning.

1.3.4 Metaller i massiv form, legeringar, blandningar som innehåller polymerer, blandningar som innehåller elastomerer

1.3.4.1 Metaller i massiv form, legeringar, blandningar som innehåller polymerer och blandningar som innehåller elastomerer behöver inte märkas enligt denna bilaga såvida de inte utgör någon fara för människors hälsa vid inandning, förtäring eller hudkontakt, eller för vattenmiljön i den form som produkterna förekommer på marknaden, även om de klassificerats som farliga enligt kriterierna i denna bilaga.

1.3.4.2 I stället ska leverantören ge denna information till nedströmsanvändare och distributörer på SDS.

1.3.5 Explosiva ämnen, blandningar och föremål som släpps ut på marknaden i syftet att åstadkomma explosiv eller pyroteknisk effekt

Explosiva ämnen, blandningar och föremål som avses i avsnitt 2.1 och som släpps ut på marknaden i syftet att åstadkomma explosiv eller pyroteknisk effekt ska endast märkas och förpackas i enlighet med kraven för explosiva ämnen, blandningar och föremål.

1.4 Begäran om att få använda ett alternativt kemiskt namn

1.4.1 Begäran om att få använda ett alternativt kemiskt namn enligt artikel 24 kan endast beviljas när

I) ämnet inte har tilldelats ett gemenskapsgränsvärde för exponering på arbetsplatser, och

II) tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren kan visa att användningen av det alternativa kemiska namnet uppfyller behovet att ge tillräcklig information för att nödvändiga hälso- och säkerhetsåtgärder ska kunna vidtas på arbetsplatser och för att se till att risker i samband med hanteringen av blandningen kan kontrolleras, och

III) ämnet enbart är klassificerat i en eller flera av följande farokategorier:

a) Någon av de farokategorier som anges i del 2 i denna bilaga

b) Akut toxicitet, kategori 4

c) Frätande eller irriterande på huden, kategori 2

d) Allvarlig ögonskada eller ögonirritation, kategori 2

e) Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 2 eller 3

f) Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, kategori 2

g) Farligt för vattenmiljön –kategorierna kronisk 3 eller kronisk 4.

1.4.2 Valet av kemiskt eller kemiska namn för blandningar som är avsedd för parfym- och doftindustrin

I de fall då ämnet förekommer i naturen får ett kemiskt namn eller kemiska namn av typen "eteriska oljor från …" eller "extrakt av …" användas i stället för de kemiska namnen på beståndsdelarna i den eteriska oljan eller extraktet enligt artikel 18.3 b.

1.5 Undantag från kraven på märkning och förpackning

1.5.1 Undantag från artikel 31 [(artikel 29.1)]

1.5.1.1 När artikel 29.1 är tillämplig, kan de märkningsuppgifter som anges i artikel 17 lämnas på ett av följande sätt:

a) Utvikbara etiketter.

b) Fastbundna märkningslappar.

c) På en ytterförpackning.

1.5.1.2 Märkningen på en eventuell innerförpackning ska innehålla åtminstone faropiktogram, den produktbeteckning som avses i artikel 18 samt namn på och telefonnummer till leverantören av ämnet eller blandningen.

1.5.2 Undantag från artikel 17 [(artikel 29.2)]

1.5.2.1 Märkning av förpackningar vars innehåll inte överstiger 125 ml

1.5.2.1.1 Faro- och skyddsangivelserna knutna till farokategorierna nedan kan utelämnas när det gäller märkningsuppgifter enligt artikel 17 om

a) innehållet i förpackningen överstiger inte 125 ml, och

b) ämnet eller blandningen har klassificerats i en eller flera av följande farokategorier:

1. Oxiderande gaser kategori 1

2. Gaser under tryck

3. Brandfarliga vätskor kategori 2 eller 3

4. Brandfarligt fast ämnen kategori 1 eller 2

5. Självreaktiva ämnen eller blandningar Typ C–F

6. Självupphettande ämnen eller blandningar kategori 2

7. Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser kategori 1, 2 eller 3

8. Oxiderande vätskor kategori 2 eller 3

9. Oxiderande fasta ämnen kategori 2 eller 3

10. Organiska peroxider Typ C–F

11. Akut toxisk kategori 4, om ämnena eller blandningarna inte bjuds ut till allmänheten

12. Irriterande på huden kategori 2

13. Irriterande på ögonen kategori 2

14. Specifik organtoxicitet – enstaka exponering kategorierna 2 eller 3, om ämnet eller blandningen inte bjuds ut till allmänheten

15. Specifik organtoxicitet – upprepad exponering kategori 2, om ämnet eller blandningen inte bjuds ut till allmänheten

16. Farligt för vattenmiljön – kategori akut 1

17. Farligt för vattenmiljön – kategorierna kronisk 1 eller kronisk 2.

De undantag som föreskrivs i direktiv 75/324/EEG om märkning av små förpackningar av aerosoler, som är brandfarliga, ska tillämpas på aerosolbehållare.

1.5.2.1.2 De skyddsangivelser som är knutna till farokategorierna nedan kan utelämnas när det gäller märkningsuppgifter enligt artikel 17 förutsatt att

a) innehållet i förpackningen inte överstiger 125 ml, och

b) ämnet eller blandningen har klassificerats i en eller flera av följande farokategorier:

1. Brandfarliga gaser kategori 2

2. Reproduktionstoxicitet: Effekter på eller via amning

3. Farligt för vattenmiljön – kategorierna kronisk 3 eller kronisk 4.

1.5.2.1.3 Faropiktogrammet och faro- och skyddsangivelserna som är knutna till farokategorierna nedan kan utelämnas när det gäller märkningsuppgifter enligt artikel 17 förutsatt att

a) innehållet i förpackningen inte överstiger 125 ml, och

b) ämnet eller blandningen har klassificerats i en eller flera av följande faroklasser:

1. Korrosivt för metaller.

1.5.2.2 Märkning av upplösbara förpackningar för engångsanvändning

Märkningsuppgifter enligt artikel 17 kan utelämnas när det gäller upplösbara förpackningar för engångsanvändning när

a) innehållet i varje upplösbar förpackning inte överstiger 25 ml,

b) klassificeringen av innehållet i den upplösbara förpackningen enbart avser en eller flera av farokategorierna 1.5.2.1.1 b, och

c) den upplösbara förpackningen innesluts av en ytterförpackning som helt uppfyller kraven i artikel 17.

1.5.2.3 Avsnitt 1.5.2.2 ska inte tillämpas på ämnen eller blandningar som omfattas av direktiven 91/414/EEG eller 98/8/EG.

2. DEL 2: FYSIKALISKA FAROR

2.1 Explosiva ämnen, blandningar och föremål

2.1.1 Definitioner

2.1.1.1 Explosiva ämnen, blandningar och föremål omfattar

a) explosiva ämnen och blandningar,

b) explosiva föremål med undantag för anordningar som innehåller explosiva ämnen eller blandningar i så liten mängd eller av sådan karaktär att en oavsiktlig antändning eller initiering av dem inte orsakar någon verkan utanför produkten genom splitter, brand, rök, hetta eller starkt ljud, och

c) ämnen, blandningar och föremål som inte nämns i punkterna a) och b) men som tillverkats med syftet att orsaka en praktisk verkan genom en explosiv eller pyroteknisk effekt.

2.1.1.2 I denna förordning gäller följande definitioner:

explosiva ämnen eller blandningar: fasta eller flytande ämnen eller blandningar av ämnen som av sig själva genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur och sådant tryck samt med sådan hastighet att de kan skada omgivningen; hit hör också pyrotekniska ämnen även om de inte utvecklar gaser.

pyrotekniska ämnen eller blandningar: ämnen eller blandningar av ämnen avsedda att framkalla en verkan genom värme, ljus, ljud, gas eller rök eller en kombination av dessa som resultat av icke-detonativa självunderhållande exoterma kemiska reaktioner.

instabilt explosivt ämne eller blandning: ett explosivt ämne eller en explosiv blandning som är termiskt instabil och/eller för känslig för normal hantering, transport och användning.

explosivt föremål: ett föremål som innehåller minst ett explosivt ämne eller en explosiv blandning.

pyrotekniskt föremål: ett föremål som innehåller minst ett pyrotekniskt ämne eller en pyroteknisk blandning.

avsiktligt explosivt ämne, blandning eller föremål: ett ämne, en blandning eller ett föremål som tillverkats i avsikt att åstadkomma en praktisk verkan genom en explosiv eller pyroteknisk effekt.

2.1.2 Kriterier för klassificering

2.1.2.1 Ämnen, blandningar och föremål i denna klass ska klassificeras som instabila på grundval av flödesschemat i figur 2.1.2. Testmetoderna beskrivs i del I i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken.

2.1.2.2 Ämnen, blandningar och föremål som inte klassificeras som instabila ska tillhöra en av följande sex riskgrupper beroende på vilken typ av fara de utgör:

a) Riskgrupp 1.1 Ämnen, blandningar och föremål som medför fara för massexplosion (en massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela mängden praktiskt taget samtidigt).

b) Riskgrupp 1.2 Ämnen, blandningar och föremål som medför fara för splitter och kaststycken men inte för massexplosion.

c) Riskgrupp 1.3 Ämnen, blandningar och föremål som medför fara för brand, och mindre fara för tryckvåg och/eller splitter och kaststycken men inte för massexplosion,

i) vars förbränning leder till avsevärd strålningsvärme, eller

ii) som brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg och/eller splitter och kaststycken.

d) Riskgrupp 1.4 Ämnen, blandningar och föremål som inte medför någon betydande fara:

- Ämnen, blandningar och föremål som endast medför obetydlig fara i händelse av antändning eller initiering. Verkningarna är i stort sett begränsade till förpackningen och inget utkast av splitter eller kaststycken av betydande storlek eller utbredning kan förväntas. Brand utifrån får inte förorsaka explosion av så gott som hela innehållet i kollit praktiskt taget samtidigt.

e) Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen eller blandningar som medför fara för massexplosion:

- Ämnen och blandningar som medför fara för massexplosion men som är så okänsliga att sannolikheten för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala förhållanden är mycket liten.

f) Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål som inte medför fara för massexplosion:

- Föremål som innehåller endast extremt okänsliga detonerande ämnen eller blandningar där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar.

2.1.2.3 Explosiva ämnen, blandningar och föremål som inte klassificeras som instabila ska klassificeras i en av de sex riskgrupperna som avses i punkt 2.1.2.2 i denna bilaga på grundval av testserie 2–8 i del I i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med resultaten från testen i tabell 2.1.1.

Tabell 2.1.1

Kriterier för explosiva ämnen, blandningar och föremål

Kategori | Kriterier |

Instabila explosiva ämnen, blandningar och föremål eller explosiva ämnen, blandningar och föremål i riskgrupp 1.1–1.6 | För explosiva ämnen, blandningar och föremål i riskgrupp 1.1–1.6 måste följande test utföras: |

Explosivitet: i enlighet med FN:s testserie 2 (avsnitt 12 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken). Avsiktligt explosiva ämnen, blandningar och föremål [4] ska inte omfattas av FN:s testserie 2. |

Känslighet: i enlighet med FN:s testserie 3 (avsnitt 13 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken). |

Termisk stabilitet: i enlighet med FN:s testserie 3c (avsnitt 13.6.1 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken). Ytterligare test behövs för placering i rätt riskgrupp. |

2.1.2.4 Oförpackade explosiva ämnen, blandningar och föremål eller explosiva ämnen, blandningar och föremål som packats om i andra förpackningar än originalförpackningen eller liknande, ska testas igen.

2.1.3 Farokommunikation

Ämnen, blandningar och föremål som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.1.2.

Anmärkning till tabell 2.1.2: Oförpackade explosiva ämnen, blandningar och föremål, eller explosiva ämnen, blandningar och föremål som packats om i andra förpackningar än originalförpackningen eller liknande ska förses med samtliga följande märkningar:

a) faropiktogrammet: exploderande bomb,

b) signalordet: "Fara",

c) faroangivelsen: "Explosivt. Fara för massexplosion.",

såvida inte faran kan visas motsvara en av farokategorierna i tabell 2.1.2. I så fall ska motsvarande symbol, signalord och/eller faroangivelse anges.

Tabell 2.1.2

Märkning av explosiva ämnen, blandningar och föremål

Klassificering | Instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål | Riskgrupp 1.1 | Riskgrupp 1.2 | Riskgrupp 1.3 | Riskgrupp 1.4 | Riskgrupp 1.5 | Riskgrupp 1.6 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | | | | | |

Signalord | Fara | Fara | Fara | Fara | Varning | Fara | Inget signalord |

Faroangivelse | H200: Instabilt, explosivt | H201: Explosivt. Fara för massexplosion. | H202: Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken. | H203: Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken. | H204: Fara för brand eller splitter och kaststycken. | H205: Fara för massexplosion vid brand. | Ingen faroangivelse |

Skyddsangivelse – förebyggande | P201 P202 P281 | P210 P230 P240 P250 P280 | P210 P230 P240 P250 P280 | P210 P230 P240 P250 P280 | P210 P240 P250 P280 | P210 P230 P240 P250 P280 | Ingen skyddsangivelse |

Skyddsangivelse – åtgärder | P372 P373 P380 | P370+P380 P372 P373 | P370+P380 P372 P373 | P370+P380 P372 P373 | P370+P380 P372 P373 | P370+P380 P372 P373 | Ingen skyddsangivelse |

Skyddsangivelse – förvaring | P401 | P401 | P401 | P401 | P401 | P401 | Ingen skyddsangivelse |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 | P501 | P501 | P501 | P501 | Ingen skyddsangivelse |

2.1.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.1.4.1 Att klassificera ämnen, blandningar och föremål som explosiva och därefter i en riskgrupp är mycket komplicerat och sker i tre steg. Det är nödvändigt att gå till del I i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken.

Första steget är att avgöra huruvida ett ämne eller en blandning har explosiva egenskaper (testserie 1). Andra steget är godkännandeförfarandet (testserierna 2–4) och tredje steget är placering i en riskgrupp (testserierna 5–7). Huruvida en kandidat för "ammoniumnitratemulsion, -suspension eller -gel, intermediär för sprängämne (ANE)" är okänslig nog att inkluderas bland oxiderande vätskor (avsnitt 2.13) eller oxiderande fasta ämnen (avsnitt 2.14) avgörs genom test enligt testserie 8.

Explosiva ämnen och blandningar som fuktas med vatten eller alkohol eller späds med andra ämnen i syfte att minska de explosiva egenskaperna kan, alltefter sina fysikaliska egenskaper, behandlas annorlunda för klassificering och andra faroklasser kan vara tillämpliga (se även bilaga II, avsnitt 1.1).

Vissa fysikaliska faror (som beror på explosiva egenskaper) ändras genom utspädning, vilket är fallet med okänsliggjorda explosiva ämnen och blandningar, genom att inkludera i en blandning eller ett föremål, genom förpackningen eller andra faktorer.

Vid klassificeringen tillämpas den beslutsgång som beskrivs i det följande (se figur 2.1.1-2.1.4).

Figur 2.1.1

Övergripande schema över klassificeringen av ämnen, blandningar eller föremål som explosiva (transportklass 1)

ÄMNE, BLANDNING ELLER FÖREMÅL SOM SKA KLASSIFICERAS

GODKÄNNANDEFÖRFARANDE

KLASSIFICERA som INSTABILT EXPLOSIVT BLANDNING ÄMNE, ELLER FÖREMÅL

AVVISA

Inte explosivt ämne, blandning eller föremål

KLASSIFICERA SOM EXPLOSIVT ÄMNE, BLANDNING ELLER FÖREMÅL

TILLDELNING AV RISKGRUPP

TILLDELNING AV

SAMHANTERINGSGRUPP

RISKGRUPP

1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 ELLER 1.6

SAMHANTERINGSGRUPP

A, B, C, D, E, F, G, H, J, K, L, N eller S(*)

KLASSIFICERINGSKOD(*)

(*) Se FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, modellregelverk, 15:e reviderade utgåvan, underavsnitt 2.1.2.

+++++ TIFF +++++

Figur 2.1.2

Preliminär klassificering av ämnen, blandningar eller föremål som explosiva (transportklass 1)

ÄMNE/BLANDNING SOM SKA KLASSIFICERAS

FÖREMÅL SOM SKA KLASSIFICERAS

Har ämnet/ blandningen tillverkats med syftet att orsaka en praktisk verkan genom en explosiv eller pyroteknisk effekt?

Ja

Ämne/blandning som eventuellt skall placeras i denna klass

Nej

TESTSERIE 3

Är ämnet/blandningen en kandidat för ammoniumnitratemulsion, - suspension eller -gel, intermediär för sprängämne (ANE)?

Är ämnet/blandningen termiskt stabil(t )?

Ja

Nej

Nej

Ja

TESTSERIE 8 Gå till figur 2.1.4

TESTSERIE 1*

Är ämnet/blandningen för farlig(t) i den testade formen?

Nej

Ja

Nej

Är ämnet eller blandningen explosiv(t)?

Inkapsla och/eller förpacka ämnet/blandningen

Ja

TESTSERIE 2

TESTSERIE 4

Ja

Är ämnet eller blandningen alltför okänslig(t) för att placeras i denna klass?

Nej

Är föremålet, den förpackade varan eller det förpackade ämnet/blandningen för farlig(t)?

Nej

Ja

EJ EXPLOSIVT ÄMNE ELLER BLANDNING

KLASSIFICERA som instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål

PROVISORISK PLACERING I DENNA KLASS

(gå till figur 2.1.3)

(*) För en klassificering, börja med testserie 2.

+++++ TIFF +++++

Figur 2.1.3

Placering i en riskgrupp inom klassen explosiva ämnen, blandningar och föremål (transportklass 1)

FÖREMÅL ELLER ÄMNE/BLANDNING SOM PROVISORISKT PLACERATS I DENNA KLASS (från figur 2.1.2)

Är föremålet en kandidat för riskgrupp 1.6?

Nej

Är ämnet/blandningen en kandidat för riskgrupp 1.5?

Nej

Förpacka ämnet/blandningen

TESTSERIE 6

Ja

TESTSERIE 7

Ja

Är resultatet en massexplosion?

Ja

Är föremålet extremt okänsligt?

Nej

TESTSERIE 5

Nej

Nej

Ja

Ja

Är det en/ett mycket okänslig(t) explosiv(t) ämne/blandning med fara för massexplosion?

Utgörs den största faran av splitter/kaststycken?

Ja

Nej

Nej

Utgörs den största faran av strålningsvärme och/eller våldsam brand men utan fara för tryckvåg eller splitter/ kaststycken?

Nej

Är faran i händelse av antändning eller initiering liten?

Ja

Nej

Har ämnet/blandningen eller föremålet tillverkats med syftet att åstadkomma en praktisk verkan genomen explosiv eller pyroteknisk effekt?

Ja

Ja

Nej

Ja

Ja

Nej

EJ EXPLOSIVT ÄMNE, BLAND- NING ELLER FÖREMÅL

RISKGRUPP 1.6

RISKGRUPP 1.5

RISKGRUPP 1.4

Samhanterings- grupp S

RISKGRUPP 1.4

Andra samhanter- ingsgrupper än S

RISKGRUPP 1.3

RISKGRUPP 1.2

RISKGRUPP 1.1

Skulle faran hindra brandbekämpning i den omedelbara närheten?

Är produkten ett föremål som inte omfattas per definition?

+++++ TIFF +++++

Figur 2.1.4

Klassificering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner eller -geler

TESTSERIE 8

TEST 8 (a)

Test avseende termisk stabilitet

Är ämnet/blandningen termiskt stabil(t)?

Nej

Klassificera som instabilt explosiv(t) ämne/blandning

Ja

TEST 8 (b)

Large Scale Gap Test

Är ämnet/blandningen för stötkänsligt(t) för att kunna klassificeras som oxiderande vätska eller oxiderande fast ämne?

Ja

Ämnet/blandningen bör klassificeras som explosiv(t) ämne/blandning, dock inte som instabilt sådant

Om svaret på frågan “är det en/ett mycket okänslig(t) och explosiv(t) ämne/blandning med fara för massexplosion?” i figur 2.1.3 är “nej”, skall ämnet/blandningen klassificeras i riskgrupp 1.1.

Nej

TEST 8 (c)

Koenen Test

Är ämnet/blandningen för känslig(t) för effekten av uppvärmning under inneslutning?

Ja

Ämnet/blandningen kan övervägas klassificeras som explosiv(t) ämne/blandning i riskgrupp 1.5, gå vidare med testserie 5.

Om svaret på frågan “är det en/ett mycket okänslig(t) och explosiv(t) ämne/blandning med fara för massexplosion?” i figur 2.1.3 är “ja”, skall ämnet/blandningen klassificeras i riskgrupp 1.5, om svaret är “nej” i riskgrupp 1.1.

Nej

Ämnet/blandningen kan klassificeras som oxiderande vätska eller oxiderande fast ämne som en ammoniumnitratemulsion, -suspension eller -gel, intermediär för sprängämnen (ANE) (kapitel 2.13 eller 2.14)

+++++ TIFF +++++

2.1.4.2 Screening

Explosiva egenskaper är förenade med vissa kemiska grupper i en molekyl som kan reagera och medföra en mycket snabb höjning av temperatur eller tryck. Screeningen syftar till att kartlägga förekomsten av sådana reaktiva grupper och förmågan till snabb energiutveckling. Om screeningen visar att ämnet eller blandningen har explosiva egenskaper ska godkännandeförfarandet följas (se avsnitt 10.3 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken).

Anmärkning:

För organiska material med exoterm sönderdelningsenergi under 800 J/g krävs varken provning av fortplantning av detonation (serie 1 typ a) eller känslighet för detonativ stöt (serie 2 typ a).

2.1.4.3 Ämnen och blandningar ska inte klassificeras som explosiva i följande fall:

a) Molekylen innehåller inga kemiska grupper förknippade med explosiva egenskaper. Exempel på kemiska grupper som kan indikera explosiva egenskaper finns i tabell A6.1 i bilaga 6 till FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken.

b) Ämnet innehåller kemiska grupper förenade med explosiva egenskaper, däribland syre, och den beräknade syrebalansen är under - 200.

Syrebalansen för den kemiska reaktionen

CxHyOz+ [x+ (y/4)-(z/2)] O2 → x CO2 + (y/2) H2O

beräknas med hjälp av formeln

syrebalans = -1600 [2x + (y/2)-z]/molekylvikt.

c) Det organiska ämnet eller en homogen blandning av organiska ämnen innehåller kemiska grupper förenade med explosiva egenskaper, men den exoterma sönderdelningsenergin är mindre än 500 J/g och den exoterma sönderdelningen inträder under 500 oC. Den exoterma sönderdelningsenergin kan bestämmas med lämplig kalorimetrisk metod.

d) För blandningar av oorganiska, oxiderande ämnen med organiska material, om det oorganiska, oxiderande ämnets halt är

- mindre än 15 massprocent om det oxiderande ämnet tillhör kategori 1 eller 2,

- mindre än 30 massprocent om det oxiderande ämnet tillhör kategori 3.

2.1.4.4 När det gäller blandningar som innehåller kända explosiva beståndsdelar måste godkännandeförfarandet följas.

2.2 Brandfarliga gaser

2.2.1 Definition

Med brandfarlig gas avses en gas eller gasblandning som kan antändas i luft vid 20 oC och normaltrycket 101,3 kPa.

2.2.2 Kriterier för klassificering

2.2.2.1 Brandfarliga gaser ska klassificeras enligt kriterierna i tabell 2.2.1:

Tabell 2.2.1

Kriterier för brandfarliga gaser

Kategori | Kriterier |

1 | Gaser som vid 20 oC och normaltrycket 101,3 kPa a)är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av 13 volymprocent eller lägre, ellerb)har ett brännbarhetsområde i luft om minst 12 procentenheter oberoende av den undre brännbarhetsgränsen. |

2 | Gaser som inte hör till kategori 1 och som har ett brännbarhetsområde i luft vid 20 oC och normaltrycket 101,3 kPa. |

Anmärkning

För klassificering av aerosoler, se 2.3.

2.2.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.2.2.

Tabell 2.2.2

Märkning av brandfarliga gaser

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | Inget faropiktogram |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H220: Extremt brandfarlig gas | H221: Brandfarlig gas |

Skyddsangivelse – förebyggande | P210 | P210 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P377 P381 | P377 P381 |

Skyddsangivelse – förvaring | P403 | P403 |

Skyddsangivelse – avfall | | |

2.2.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.2.4.1 Brandfarligheten ska bestämmas genom provning eller, för blandningar där det föreligger tillräckliga data, genom beräkning enligt ISO-metoderna (se ISO 10156 "Gasflaskor – Gaser och gasblandningar – Bestämning av brandbenägenhet och oxidationsförmåga"). Om det inte finns tillräckliga data för att kunna använda dessa metoder kan testmetoden i EN 1839 användas ("Bestämning av explosionsgränser hos gaser och ångor").

2.3 Brandfarliga aerosoler

2.3.1 Definitioner

Med aerosol, dvs. aerosolbehållare, avses ett ej påfyllningsbart kärl av metall, glas eller plast, som innehåller en komprimerad, kondenserad eller löst gas under tryck, med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och som är utrustat med en utsläppsventil som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, som skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd.

2.3.2 Kriterier för klassificering

2.3.2.1 Aerosoler ska klassificeras som brandfarliga i enlighet med 2.3.2.2 om de innehåller någon beståndsdel som kan klassificeras som brandfarlig enligt kriterierna i denna del, dvs.

- vätskor med flampunkt 93 oC eller lägre, däribland brandfarliga vätskor enligt avsnitt 2.6,

- brandfarliga gaser (se 2.2),

- brandfarliga fasta ämnen (se 2.7).

Anmärkning:

Brandfarliga beståndsdelar omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen och blandningar eftersom dessa aldrig används i aerosoler.

2.3.2.2 En brandfarlig aerosol ska klassificeras i en av de två kategorierna i denna klass på grundval av beståndsdelarna, den kemiska förbränningsvärmen och, om tillämpligt, resultaten från skumtestet (för aerosol i skumform) och från testet av antändningsavstånd och testet i slutet utrymme (för aerosol i sprejform) i enlighet med figur 2.3.1 och FN:s rekommendationer för transport av farligt gods, testhandboken, del III, underavsnitten 31.4, 31.5 och 31.6.

Figur 2.3.1

Figur 2.3.1 (a) för brandfarliga aerosoler

AEROSOL

Innehåller den ≤ 1 % brandfarliga beståndsdelar och är förbränningsvärmet < 20 kJ/g?

JA

INGEN KLASSIFICERING

Nej

Innehåller den ≥ 85% brandfarliga beståndsdelar och ärförbränningsvärmet ≥ 30 kJ/g?

JA

Kategori 1

Nej

Fara

+++++ TIFF +++++

För aerosoler i sprejform, se beslutsgång 2.3.1 b.

För aerosoler i skumform, se beslutsgång 2.3.1 c.

Figur 2.3.1 b för aerosoler i sprejform

AEROSOLER I SPREJFORM

Är antändningsavståndet, som påvisat i test, ≥ 75 cm?

JA

Kategori 1

NEJ

Är förbränningsvärmet < 20 kJ/g?

NEJ

JA

Är antändningsavståndet, som påvisat i test, ≥ 15 cm?

JA

NEJ

Vid test avseende antändning i slutet utrymme är

a) tidsekvivalenten ≤ 300 s/m3, eller

b) deflagrationsdensiteten ≤ 300 g/m3?

JA

NEJ

INGEN KLASSIFICERING

Fara

Kategori 2

Varning

Kategori 2

Varning

Kategori 2

Varning

+++++ TIFF +++++

Figur 2.3.1 c för aerosoler i skumform

AEROSOLER I SKUMFORM

Visar resultaten från skumtestet att

a) flamhöjden är ≥ 20 cm och flammans varaktighet ≥ 2 s, eller

b) flamhöjden är ≥ 4 cm och flammans varaktighet ≥ 7 s?

JA

Kategori 1

NEJ

Visar resultaten från skumtestet att flamhöjden är ≥ 4 cm och flammans varaktighet ≥ 2 s?

JA

NEJ

INGEN KLASSIFICERING

Fara

Kategori 2

Varning

+++++ TIFF +++++

2.3.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.3.2.

Tabell 2.3.2

Märkning av brandfarliga aerosoler

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H222: Extremt brandfarlig aerosol | H223: Brandfarlig aerosol |

Skyddsangivelse – förebyggande | P210 P211 P251 | P210 P211 P251 |

Skyddsangivelse – åtgärder | | |

Skyddsangivelse – förvaring | P410 + P412 | P410 + P412 |

Skyddsangivelse – avfall | | |

2.3.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.3.4.1 Det kemiska förbränningsvärmet (ΔHc) i kJ/g är produkten av det teoretiska förbränningsvärmet (ΔHcomb) och förbränningsverkningsgraden, som i regel är mindre än 1,0 (typisk förbränningsverkningsgrad är 0,95 eller 95 %.).

För en sammansatt aerosolberedning är det kemiska förbränningsvärmet summan av det viktade förbränningsvärmet för de enskilda beståndsdelarna enligt formeln

ΔH

=

Σniwi % × ΔHc(i)

där

ΔHc = kemiskt förbränningsvärme (kJ/g)

wi % = massfraktion för beståndsdelen "i" i produkten

ΔHc(i) = specifikt förbränningsvärme (kJ/g) för beståndsdelen "i" i produkten.

Uppgifter om det kemiska förbränningsvärmet kan hämtas i litteraturen, beräknas eller fastställas genom test (se ASTM D 240 (senast ändrade version): Standard Test Methods for Heat of Combustion of Liquid Hydrocarbon Fuels by Bomb Calorimeter, EN/ISO 13943, punkt 86.l till 86.3: Brandsäkerhet – Ordlista, och NFPA 30B: Code for the Manufacture and Storage of Aerosol Products).

2.4 Oxiderande gaser

2.4.1 Definitioner

Med oxiderande gas avses en gas eller gasblandning som, vanligtvis genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen i högre grad än vad luft kan göra.

2.4.2 Kriterier för klassificering

2.4.2.1 Oxiderande gaser ska klassificeras i en enda kategori i denna klass i enlighet med tabell 2.4.1 nedan.

Tabell 2.4.1

Kriterier för oxiderande gaser

Kategori | Kriterier |

1 | Gaser som, vanligtvis genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen i högre grad än vad luft kan göra. |

Anmärkning:

Med gaser som kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen i högre grad än vad luft kan göra avses rena gaser eller gasblandningar med en oxiderande verkan på mer än 23,5 procent som fastställts med hjälp av en metod som anges i ISO 10156 (senast ändrade version) eller 10156-2 (senast ändrade version).

2.4.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.4.2.

Tabell 2.4.2

Märkning av oxiderande gaser

Klassificering | Kategori 1 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | |

Signalord | Fara |

Faroangivelse | H270: Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande. |

Skyddsangivelse förebyggande | P220 P244 |

Skyddsangivelse åtgärder | P370 + P376 |

Skyddsangivelse förvaring | P403 |

Skyddsangivelse avfall | |

2.4.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

För klassificering av en oxiderande gas ska test- eller beräkningsmetoderna i ISO 10156 (senaste ändrade version) Determination of fire potential and oxidising ability for the selection of cylinder valve outlet och ISO 10156-2 (senaste ändrade version) "Gasflaskor – Gaser och gasblandningar – Bestämning av oxidationsförmåga hos giftiga och korrosiva gaser och gasblandningar" användas.

2.5 Gaser under tryck

2.5.1 Definition

2.5.1.1 Med gaser under tryck avses gaser som inneslutits i en behållare vid ett tryck på minst 200 kPa (gauge) eller som är kondenserade eller kondenserade och kylda.

Hit hör komprimerade gaser, kondenserade gaser, lösta gaser och kylda kondenserade gaser.

2.5.1.2 Med kritisk temperatur avses den temperatur över vilken en ren gas inte kan kondenseras, oavsett grad av komprimering.

2.5.2 Kriterier för klassificering

Gaser ska, i enlighet med deras fysikaliska tillstånd i förpackningen, klassificeras i en av fyra grupper i enlighet med tabell 2.5.1:

Tabell 2.5.1

Kriterier för gaser under tryck

Grupp | Kriterier |

Komprimerad gas | Gaser som i förpackat tillstånd under tryck är fullständigt gasformiga vid - 50 oC. Hit hör även alla gaser med kritisk temperatur högst - 50 oC. |

Kondenserad gas | Gaser som i förpackat tillstånd under tryck är delvis flytande vid temperaturer över - 50 oC. Man skiljer mellan i)gaser som kondenserats under högt tryck: gaser med kritisk temperatur mellan - 50 oC och + 65 oC, ochii)gaser som kondenserats under lågt tryck: gaser med kritisk temperatur över + 65 oC. |

Kyld kondenserad gas | Gaser som i förpackat tillstånd är delvis flytande på grund av sin låga temperatur. |

Löst gas | Gaser som i förpackat tillstånd under tryck är lösta i vätskefas i ett lösningsmedel. |

2.5.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.5.2.

Tabell 2.5.2

Märkning av gaser under tryck

Klassificering | Komprimerad gas | Kondenserad gas | Kyld kondenserad gas | Löst gas |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | | |

Signalord | Varning | Varning | Varning | Varning |

Faroangivelse | H280: Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning. | H280: Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning. | H281: Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador. | H280: Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning. |

Skyddsangivelse förebyggande | | | P282 | |

Skyddsangivelse åtgärder | | | P336 P315 | |

Skyddsangivelse förvaring | P410 + P403 | P410 + P403 | P403 | P410 + P403 |

Skyddsangivelse avfall | | | | |

2.5.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

För denna grupp av gaser måste följande uppgifter vara kända:

- Ångtryck vid 50 oC.

- Fysikaliskt tillstånd vid 20 oC och normalt lufttryck.

- Kritisk temperatur.

Data kan hämtas i litteraturen, beräknas eller bestämmas genom provning. De flesta rena gaser har redan klassificerats i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, modellregelverk.

2.6 Brandfarliga vätskor

2.6.1 Definition

Med brandfarlig vätska avses en vätska som har en flampunkt som inte överstiger 60 oC.

2.6.2 Kriterier för klassificering

2.6.2.1 Brandfarliga vätskor ska klassificeras i en av de tre kategorierna i denna klass i enlighet med tabell 2.6.1.

Tabell 2.6.1

Kriterier för brandfarliga vätskor

Kategori | Kriterier |

1 | Flampunkt < 23 oC och initial kokpunkt ≤ 35 oC |

2 | Flampunkt < 23 oC och initial kokpunkt > 35 oC |

3 | Flampunkt ≥ 23 oC och ≤ 60 oC [5] |

2.6.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.6.2.

Tabell 2.6.2

Märkning av brandfarliga vätskor

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | |

Signalord | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse | H224: Extremt brandfarlig vätska och ånga | H225: Mycket brandfarlig vätska och ånga | H226: Brandfarlig vätska och ånga |

Skyddsangivelse – förebyggande | P210 P233 P240 P241 P242 P243 P280 | P210 P233 P240 P241 P242 P243 P280 | P210 P233 P240 P241 P242 P243 P280 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P303 + P361 + P353 P370 + P378 | P303 + P361 + P353 P370 + P378 | P303 + P361 + P353 P370 + P378 |

Skyddsangivelse – förvaring | P403 + P235 | P403 + P235 | P403 + P235 |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 | P501 |

2.6.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.6.4.1 För klassificeringen av brandfarliga vätskor behövs flampunkten och den initiala kokpunkten. Dessa data kan bestämmas genom provning, hämtas i litteraturen eller beräknas. Om inga data föreligger ska bestämning av flampunkt och initial kokpunkt göras genom testning. Bestämning av flampunkt ska göras med en metod som använder sluten degel.

2.6.4.2 För blandningar [6] som innehåller kända brandfarliga vätskor i bestämda koncentrationer behöver flampunkten inte bestämmas på experimentell väg, även om de kan innehålla icke-flyktiga beståndsdelar som polymerer och tillsatser, om flampunkten för blandningen, beräknad enligt metoden i 2.6.4.3, är minst 5 oC [7] högre än det relevanta klassificeringskriteriet och under förutsättning att

a) blandningens sammansättning är väl känd (om materialet har ett angivet sammansättningsintervall ska sammansättningen med den lägsta beräknade flampunkten väljas ut för bedömning),

b) den nedre explosionsgränsen för varje beståndsdel är känd (en lämplig korrelationsfaktor måste användas när dessa data extrapoleras till andra temperaturer än de som användes vid testen) liksom en metod för att beräkna den nedre explosionsgränsen.

c) temperaturberoendet för det mättade ångtrycket och aktivitetskoefficienten är kända för varje beståndsdel så som den förekommer i blandningen,

d) vätskefasen är homogen.

2.6.4.3 En lämplig metod beskrivs av Gmehling och Rasmussen (Ind. Eng. Fundament, 21, 186 (1982)). För en blandning som också innehåller icke flyktiga beståndsdelar ska flampunkten beräknas utifrån de flyktiga beståndsdelarna. Man räknar med att en icke-flyktig beståndsdel minskar lösningsmedlens partialtryck endast obetydligt och att den beräknade flampunkten endast ligger något under det uppmätta värdet.

2.6.4.4 Möjliga metoder för att bestämma flampunkten för brandfarliga vätskor anges i tabell 2.6.3.

Tabell 2.6.3

Metoder för att bestämma flampunkten för brandfarliga vätskor

Europeiska standarder: | EN ISO 1516 (senast ändrade version) Bestämning av flamma/ingen flamma – Sluten degel med jämviktsmetod |

EN ISO 1523 (senast ändrade version) Flampunktsbestämning – Sluten degel med jämviktsmetod |

EN ISO 2719 (senast ändrade version) Bestämning av flampunkt i sluten degel enligt Pensky-Martens |

EN ISO 3679 (senast ändrade version) Bestämning av flampunkt – Snabb jämviktsmetod med sluten degel |

EN ISO 3680 (senast ändrade version) Bestämning av flamma/ingen flamma – Snabb jämviktsmetod |

EN ISO 13736 (senast ändrade version) Petroleumprodukter och andra vätskor – Bestämning av flampunkt i sluten degel enligt Abel |

Nationella standarder: |

Association française de normalisation, AFNOR: | NF M07-036 (senast ändrade version) Détermination du point d'éclair – Vase clos Abel-Pensky (identisk med DIN 51755) |

British Standards Institute | BS 2000 del 170 (senast ändrade version) (identisk med EN ISO 13736) |

Deutsches Institut für Normung | DIN 51755 (flampunkter under 65 oC) (senast ändrade version) Prüfung von Mineralölen und anderen brennbaren Flüssigkeiten; Bestimmung des Flammpunktes im geschlossenen Tiegel, nach Abel-Pensky (identisk med NF M07-036) |

2.6.4.5 Vätskor med en flampunkt högre än 35 oC behöver inte klassificeras i kategori 3 om negativa resultat har erhållits vid testet för underhåll av förbränning L.2, del III, avsnitt 32 i FN:s rekommendationer för transport av farligt gods, testhandboken.

2.7 Brandfarliga fasta ämnen

2.7.1 Definition

2.7.1.1 Med brandfarliga fasta ämnen avses fasta ämnen som är lättbrännbara eller som kan förorsaka eller bidra till brand genom friktion.

Lättbrännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen eller blandningar, som är farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en brinnande tändsticka, och lågan snabbt sprider sig.

2.7.2 Kriterier för klassificering

2.7.2.1 Pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen eller blandningar (utom pulver av metaller eller metallegeringar, se 2.7.2.2) ska klassificeras som lättbrännbara fasta ämnen om brinntiden i en eller flera av testomgångarna, utförda i enlighet med testmetoden i del III underavsnitt 33.2.1 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken, är mindre än 45 sekunder eller om brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s.

2.7.2.2 Pulver av metaller eller metallegeringar ska klassificeras som brandfarliga fasta ämnen om de kan antändas och om reaktionen sprids genom hela provet på mindre än 10 minuter.

2.7.2.3 Brandfarliga fasta ämnen ska klassificeras i en av de två kategorierna i denna klass genom användning av metod N.1 som beskrivs i 33.2.1 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.7.1:

Tabell 2.7.1

Kriterier för brandfarliga fasta ämnen

Kategori | Kriterier |

1 | Test avseende brinnhastighet Ämnen och blandningar som inte är metallpulver: a)Branden stoppas inte av ett fuktat område.b)Brinntid < 45 sekunder eller brinnhastighet > 2,2 mm/s.Metallpulver: Brinntid ≤ 5 minuter |

2 | Test avseende brinnhastighet Ämnen och blandningar som inte är metallpulver: a)Branden stoppas minst 4 minuter av ett fuktat område.b)Brinntid < 45 sekunder eller brinnhastighet > 2,2 mm/s.Metallpulver: Brinntid > 5 minuter och ≤ 10 minuter |

Anmärkning:

Testet ska utföras på ämnet eller blandningen i den fysiska form som den eller det föreligger i. Om en kemikalie exempelvis vid distribution och transport kommer att föreligga i en annan fysisk form än i vilken den testats, och om detta kan förmodas väsentligen förändra kemikaliens uppträdande i ett klassificeringstest, ska ämnet testas även i den nya formen.

2.7.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.7.2.

Tabell 2.7.2

Märkning av brandfarliga fasta ämnen

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H228: Brandfarligt fast ämne | H228: Brandfarligt fast ämne |

Skyddsangivelse – förebyggande | P210 P240 P241 P280 | P210 P240 P241 P280 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P370 + P378 | P370 + P378 |

Skyddsangivelse – förvaring | | |

Skyddsangivelse – avfall | | |

2.8 Självreaktiva ämnen och blandningar

2.8.1 Definition

2.8.1.1 Med självreaktiva ämnen eller blandningar avses termiskt instabila vätskor eller fasta ämnen eller blandningar som kan sönderfalla kraftigt exotermt, även utan medverkan av syre (luft). Denna definition utesluter ämnen och blandningar som enligt denna del klassificeras som explosiva ämnen och blandningar, organiska peroxider eller som oxiderande.

2.8.1.2 Självreaktiva ämnen eller blandningar anses ha explosiva egenskaper om beredningen i laboratorieförsök detonerar, deflagrerar snabbt eller reagerar våldsamt vid uppvärmning i sluten behållare.

2.8.2 Kriterier för klassificering

2.8.2.1 Alla självreaktiva ämnen eller blandningar ska klassificeras som sådana utom om

a) de är explosiva ämnen eller blandningar enligt kriterierna i 2.1,

b) de är oxiderande vätskor eller fasta ämnen, enligt kriterierna i 2.13 eller 2.14, undantaget blandningar av oxiderande ämnen innehållande minst 5 % av brännbara organiska ämnen, vilka ska klassificeras som självreaktiva ämnen i enlighet med förfarandet i 2.8.2.2,

c) de är organiska peroxider enligt kriterierna i 2.15,

d) deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g, eller

e) deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) är över 75 oC för ett kolli om 50 kg [8].

2.8.2.2 Blandningar av oxiderande ämnen som uppfyller kriterierna för klassificering som oxiderande ämnen och som innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen och som inte uppfyller kriterierna i a, c, d eller e i avsnitt 2.8.2.1, ska genomgå klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen.

Blandningar som uppvisar egenskaper för självreaktiva ämnen typ B–F (se 2.8.2.3) ska klassificeras som ett självreaktivt ämne.

Om testet utförs på ämnet eller blandningen i förpackad form, och förpackningen ändras, ska ytterligare ett test göras om det kan förmodas att den ändrade förpackningen kommer att påverka testresultatet.

2.8.2.3 Självreaktiva ämnen och blandningar ska klassificeras i en av de sju kategorierna "typ A-G" för denna klass, i enlighet med följande principer:

a) Självreaktiva ämnen eller blandningar som kan detonera eller deflagrera fort i förpackningen ska definieras som självreaktiva ämnen TYP A.

b) Självreaktiva ämnen eller blandningar med explosiva egenskaper som i förpackat tillstånd varken detonerar eller deflagrerar fort, men som kan genomgå en termisk explosion i förpackningen ska definieras som självreaktiva ämnen TYP B.

c) Självreaktiva ämnen eller blandningar med explosiva egenskaper där ämnet eller blandningen inte kan detonera, deflagrera fort eller genomgå termisk explosion i förpackningen ska definieras som självreaktiva ämnen TYP C.

d) Självreaktiva ämnen eller blandningar som i laboratorieförsök

i) detonerar delvis, inte deflagrerar fort och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller

ii) inte detonerar alls, deflagrerar långsamt och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller

iii) inte detonerar eller deflagrerar alls och reagerar medelkraftigt vid upphettning under inneslutning,

ska definieras som självreaktiva ämnen TYP D.

e) Självreaktiva ämnen eller blandningar som i laboratorieförsök varken detonerar eller deflagrerar och som endast reagerar svagt eller inte alls vidupphettning under inneslutning ska definieras som självreaktiva ämnen TYP E.

f) Självreaktiva ämnen eller blandningar som i laboratorieförsök varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, inte reagerar eller reagerar mycket svagt vid upphettning under inneslutning och endast uppvisar svag eller ingen explosiv kraft ska definieras som självreaktiva ämnen TYP F.

g) Självreaktiva ämnen eller blandningar som i laboratorieförsök varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, inte reagerar vid upphettning under inneslutning och inte uppvisar någon explosiv kraft, förutsatt att de är termiskt stabila (SADT är 60–75 oC för ett kolli om 50 kg) och när det gäller flytande blandningar att ett spädmedel med en kokpunkt på minst 150 oC används för att okänsliggöra blandningen, ska definieras som självreaktiva ämnen TYP G. Om blandningen inte är termiskt stabil eller om ett spädmedel med en kokpunkt lägre än 150 oC används för att okänsliggöra den, ska blandningen definieras som självreaktiva ämnen TYP F.

Om testet utförs på ämnet eller blandningen i förpackad form, och förpackningen ändras, ska ytterligare ett test göras om det kan förmodas att den ändrade förpackningen kommer att påverka testresultatet.

2.8.2.4 Kriterier för temperaturkontroll

Självreaktiva ämnen behöver temperaturkontrolleras om deras SADT är 55 oC eller lägre. Testmetoder för att bestämma SADT liksom härledningen av kontroll- och nödtemperaturer ges i del II, avsnitt 28 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken. Testet ska genomföras på ett representativt sätt med avseende på förpackningens storlek och material.

2.8.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.8.1.

Tabell 2.8.1

Märkning av självreaktiva ämnen och blandningar

Klassificering | Typ A | Typ B | Typ C och D | Typ E och F | Typ G |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | | | Inga märknings-uppgifter har tilldelats denna farokategori |

Signalord | Fara | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse | H240: Explosivt vid uppvärmning | H241: Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning | H242: Brandfarligt vid uppvärmning | H242: Brandfarligt vid uppvärmning |

Skyddsangivelse – förebyggande | P210 P220 P234 P280 | P210 P220 P234 P280 | P210 P220 P234 P280 | P210 P220 P234 P280 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P370 + P378 P370 + P380 + P375 | P370 + P378 P370 + P380 + P375 | P370 + P378 | P370 + P378 | |

Skyddsangivelse – förvaring | P403 + P235 P411 P420 | P403 + P235 P411 P420 | P403 + P235 P411 P420 | P403 + P235 P411 P420 | |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 | P501 | P501 | |

Det finns ingen farokommunikation för typ G, men egenskaper tillhörande andra farokategorier ska övervägas.

2.8.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.8.4.1 De egenskaper för självreaktiva ämnen eller blandningar som är avgörande för klassificeringen ska bestämmas på experimentell väg. Klassificeringen av självreaktiva ämnen eller blandningar ska göras i enlighet med testen A–H i del II i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken. Klassificeringsförfarandet beskrivs i figur 2.8.1.

2.8.4.2 Klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen och blandningar behöver inte användas i följande fall:

a) Det finns inga kemiska grupper i molekylen som är förknippade med explosiva eller självreaktiva egenskaper. Exempel på sådana grupper finns i tabellerna A6.1 och A6.2 i bilaga 6 till FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken.

b) För ett enskilt organiskt ämne eller en homogen blandning av organiska ämnen beräknas SADT till högre än 75 oC för ett kolli om 50 kg eller den exoterma sönderdelningsenergin är lägre än 300 J/g. Begynnelsetemperaturen och sönderdelningsenergin kan uppskattas med en lämplig kalorimetrisk metod (se del II, underavsnitt 20.3.3.3 i FN:s rekommendationer för transport av farligt gods, testhandboken).

Figur 2.8.1

Självreaktiva ämnen och blandningar

ÄMNE/BLANDNING

Box 1

Test A

Box 2 Test B

1.1 Ja

Kan det fortplanta en detonation?

1.3 Nej

2.1 Ja

Kan det detonera i förpackningen?

2.2 Nej

1.2 Delvis

Box 3 Test C

Kan det fortplanta en deflagration?

3.1 Ja, snabbt

Box 4 Test C

Kan det fortplanta en deflagration?

4.1 Ja, snabbt

3.2 Ja, långsamt

3.3 Nej

Box 5 Test C

Kan det fortplanta en deflagration?

5.1 Ja, snabbt

4.2 Ja, långsamt

4.3 Nej

Box 6 Test D

5.3 Nej

5.2 Ja, långsamt

6.2 Nej

Sker en snabb deflagration i förpackningen?

6.1 Ja

Box 7 Test E

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

7.1 Våldsam

Box 8 Test E

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

8.1 Våldsam

7.2 Medel

7.3 Svag

7.4 Ingen reaktion

Box 9 Test E

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

Box 10 Test G

8.2 Medel

8.3 Svag

8.4 Ingen reaktion

9.3 Svag

9.4 Ingen reaktion

Box 11

10.2 Nej

Kan det explodera så som förpackat?

10.1 Ja

Förpackade i kollin om minst 400 kg/450 l

eller övervägs omfattas av undantag?

11.1 Ja

Box 12 Test F

Hur stor är den explosiva kraften?

12.3 Finns ingen

Box 13 Test E

12.1 Inte låg

12.2 Låg

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

11.2 Nej

13.1 Svag

13.2 Ingen reaktion

TYP A

TYP B

TYP C

TYP D

TYP E

TYP F

TYP G

9.1 Våldsam

9.2 Medel

+++++ TIFF +++++

2.9 Pyrofora vätskor

2.9.1 Definition

Med pyrofora vätskor avses ämnen eller blandningar i flytande form som även i små mängder antänds inom fem minuter vid kontakt med luft.

2.9.2 Kriterier för klassificering

2.9.2.1 Pyrofora vätskor ska klassificeras i en enda kategori i denna klass genom användning av test N.3 i del III, underavsnitt 33.3.1.5 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.9.1.

Tabell 2.9.1

Kriterier för pyrofora vätskor

Kategori | Kriterier |

1 | Vätskan antänds inom 5 minuter när den hälls ut på ett inert underlag och vid kontakt med luft, eller den antänder eller åstadkommer förkolning av ett filtrerpapper inom 5 minuter vid kontakt med luft. |

2.9.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.9.2.

Tabell 2.9.2

Märkning av pyrofora vätskor

Klassificering | Kategori 1 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | |

Signalord | Fara |

Faroangivelse | H250: Spontanantänder vid kontakt med luft |

Skyddsangivelse förebyggande | P210 P222 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P302 + P334 P370 + P378 |

Skyddsangivelse förvaring | P422 |

Skyddsangivelse avfall | |

2.9.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.9.4.1 Klassificeringsförfarandet för pyrofora vätskor behöver inte användas när erfarenheter från tillverkning eller hantering visar att ämnet inte spontanantänder vid kontakt med luft vid normala temperaturer (dvs. ämnet är stabilt vid rumstemperatur under längre tidsperioder (dagar)).

2.10 Pyrofora fasta ämnen

2.10.1 Definition

Med pyrofora fasta ämnen avses fasta ämnen eller blandningar som även i små mängder antänds inom fem minuter vid kontakt med luft.

2.10.2 Kriterier för klassificering

2.10.2.1 Pyrofora fasta ämnen ska klassificeras i en enda kategori i denna klass genom användning av test N.2 i del III, underavsnitt 33.3.1.4 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.10.1:

Tabell 2.10.1

Kriterier för pyrofora fasta ämnen

Kategori | Kriterier |

1 | Det fasta ämnet antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft. |

Anmärkning:

Testet ska utföras på ämnet eller blandningen i den fysiska form som den eller det föreligger i. Om en kemikalie exempelvis vid distribution och transport kommer att föreligga i en annan fysisk form än i vilken den testats, och om detta kan förmodas väsentligen förändra kemikaliens uppträdande i ett klassificeringstest, ska ämnet testas även i den nya formen.

2.10.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.10.2.

Tabell 2.10.2

Märkning av pyrofora fasta ämnen

Klassificering | Kategori 1 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | |

Signalord | Fara |

Faroangivelse | H250: Spontanantänder vid kontakt med luft |

Skyddsangivelse förebyggande | P210 P222 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P335 + P334 P370 +P378 |

Skyddsangivelse förvaring | P422 |

Skyddsangivelse avfall | |

2.10.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.10.4.1 Klassificeringsförfarandet för pyrofora fasta ämnen behöver inte användas när erfarenheter från tillverkning eller hantering visar att ämnet eller blandningen inte spontanantänder vid kontakt med luft vid normala temperaturer (dvs. är stabila vid rumstemperatur under längre tidsperioder (dagar)).

2.11 Självupphettande ämnen och blandningar

2.11.1 Definition

2.11.1.1 Med självupphettande ämnen eller blandningar avses vätskor, fasta ämnen eller blandningar som inte är pyrofora vätskor eller fasta ämnen, och som genom reaktion med luft och utan yttre energitillförsel är benägna till temperaturhöjning. Dessa ämnen eller blandningar skiljer sig från pyrofora vätskor eller fasta ämnen såtillvida att de fattar eld endast i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar).

2.11.1.2 Självupphettning av ämnen eller blandningar som leder till spontan förbränning orsakas av en reaktion mellan ämnet eller blandningen och luftens syre och genom att den utvecklade värmen inte leds bort tillräckligt snabbt till omgivningen. Spontan förbränning inträffar när värme utvecklas snabbare än den förs bort och självantändningstemperaturen uppnås.

2.11.2 Kriterier för klassificering

2.11.2.1 Ämnen eller blandningar ska klassificeras som själupphettande ämne eller blandning om de test som utförts enligt testmetoden som anges i del III, underavsnitt 33.3.1.6 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken ger följande resultat:

a) Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 25 mm vid 140 oC.

b) Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 oC och ett negativt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 120 oC och ämnet eller blandningen ska förpackas i kollin med en volym om större än 3 m3.

c) Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 oC och ett negativt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 100 oC och ämnet eller blandningen ska förpackas i kollin med en volym om större än 450 liter.

d) Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 oC och ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 100 oC.

2.11.2.2 Självupphettande ämnen eller blandningar ska klassificeras i en av de två kategorierna i denna klass om resultaten från de test som utförts enligt testmetod N.4 i del III, underavsnitt 33.3.1.6 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken uppfyller kriterierna i tabell 2.11.1:

Tabell 2.11.1

Kriterier för självupphettande ämnen och blandningar

Kategori | Kriterier |

1 | Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 25 mm vid 140 oC. |

2 | a)Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 oC och ett negativt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 25 mm vid 140 oC och ämnet eller blandningen ska förpackas i kollin med en volym om större än 3 m3; ellerb)Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 oC och ett negativt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 25 mm vid 140 oC, ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 120 oC och ämnet eller blandningen ska förpackas i kollin med en volym om större än 450 liter; ellerc)Ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 oC och ett negativt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 25 mm vid 140 oC och ett positivt resultat erhålls i ett kubiskt prov på 100 mm vid 100 oC. |

Anmärkning:

Testet ska utföras på ämnet eller blandningen i den fysiska form som den eller det föreligger i. Om en kemikalie exempelvis vid distribution och transport kommer att föreligga i en annan fysisk form än i vilken den testats, och om detta kan förmodas väsentligen förändra kemikaliens uppträdande i ett klassificeringstest, ska ämnet testas även i den nya formen.

2.11.2.3 Ämnen och blandningar med självantändningstemperatur på över 50 oC för en volym på 27 m3 ska inte klassificeras som självupphettande ämnen eller blandningar.

2.11.2.4 Ämnen och blandningar med en spontan antändningstemperatur på över 50 oC för en volym på 450 liter ska inte klassificeras i kategori 1 i denna klass.

2.11.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.11.2.

Tabell 2.11.2

Märkning av självupphettandeämnen och blandningar

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H251: Självupphettande. Kan börja brinna. | H252: Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna. |

Skyddsangivelse förebyggande | P235 + P410 P280 | P235 + P410 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | | |

Skyddsangivelse förvaring | P407 P413 P420 | P407 P413 P420 |

Skyddsangivelse avfall | | |

2.11.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.11.4.1 För detaljerade scheman över beslutsgången för klassificering och de test som ska genomföras för att fastställa de olika kategorierna, se figur 2.11.1.

2.11.4.2 Klassificeringsförfarandet för själupphettande ämnen eller blandningar behöver inte användas om resultaten från ett screeningtest i tillräcklig grad kan korreleras med klassificeringstestet och om en lämplig säkerhetsmarginal tillämpas. Exempel på screeningtest är:

a) Grewer Oven test (VDI guideline 2263, part 1, 1990, Test methods for the Determination of the Safety Characteristics of Dusts) med en begynnelsetemperatur 80 K över referenstemperaturen för en volym på 1 l,

b) Bulk Powder Screening Test (Gibson, N. Harper, D. J. Rogers, R. Evaluation of the fire and explosion risks in drying powders, Plant Operations Progress, 4 (3), 181–189, 1985) med en begynnelsetemperatur 60 K över referenstemperaturen för en volym på 1 l.

Figur 2.11.1

Självupphettande ämnen och blandningar

ÄMNE/BLANDNING

Sker en farlig självupphettning i ett kubiskt prov på 100 mm vid 140 °C?

NEJ

INGEN KLASSIFICERING

JA

Sker en farlig självupphettning i ett kubiskt prov på 25 mm vid 140 °C?

JA

Kategori 1

Fara

NEJ

Är kollits volym större än 3 m3?

JA

Kategori 2

Varning

NEJ

Sker en farlig självupphettning i ett kubiskt prov på 100 mm vid 120 °C?

NEJ

EJ KLASSIFICERAT

JA

Är kollits volym större än 450 liter?

JA

Kategori 2

Varning

NEJ

Sker en farlig självupphettning i ett kubiskt prov på 100 mm vid 100 °C?

JA

Kategori 2

Varning

NEJ

INGEN KLASSIFICERING

+++++ TIFF +++++

2.12 Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

2.12.1 Definition

Med ämnen eller blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser avses fasta eller flytande ämnen eller blandningar som genom en reaktion med vatten kan självantända eller avge brandfarliga gaser i farliga mängder.

2.12.2 Kriterier för klassificering

2.12.2.1 Ämnen eller blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser ska klassificeras i en av de tre kategorierna i denna klass genom användning av test N.5 i del III, underavsnitt 33.4.1.4 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.12.1:

Tabell 2.12.1

Kriterier för ämnen eller blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

Kategori | Kriterier |

1 | Ämnen eller blandningar som vid rumstemperatur reagerar häftigt med vatten varvid den utvecklade gasen i regel kan självantända, eller som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten varvid mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 10 liter per kg ämne under någon enda minut. |

2 | Ämnen eller blandningar som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 20 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller kriterierna för kategori 1. |

3 | Ämnen eller blandningar som vid rumstemperatur reagerar långsamt med vatten varvid den maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 1 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller kriterierna för kategori 1 eller 2. |

Anmärkning:

Testet ska utföras på ämnet eller blandningen i den fysiska form som den eller det föreligger i. Om en kemikalie exempelvis vid distribution eller transport kommer att föreligga i en annan fysisk form än i vilken den testats, och om detta kan förmodas väsentligen förändra kemikaliens uppträdande i ett klassificeringstest, ska ämnet testas även i den nya formen.

2.12.2.2 Ämnen eller blandningar ska klassificeras i denna klass om den utvecklade gasen självantänder under någon fas av provningen.

2.12.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.12.2.

Tabell 2.12.2

Märkning av ämnen eller blandningar som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | |

Signalord | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse | H260: Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända | H261: Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser | H261: Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser |

Skyddsangivelse förebyggande | P223 P231 + P232 P280 | P223 P231 + P232 P280 | P231 + P232 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P335 + P334 P370 + P378 | P335 + P334 P370 + P378 | P370 + P378 |

Skyddsangivelse förvaring | P402 + P404 | P402 + P404 | P402 + P404 |

Skyddsangivelse avfall | P501 | P501 | P501 |

2.12.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.12.4.1 Klassificeringsförfarandet för denna klass behövs inte om

a) ämnets eller blandningens kemiska struktur inte innehåller metaller eller metalloider, eller

b) erfarenheter från tillverkning och hantering visar att ämnet eller blandningen inte reagerar med vatten, t.ex. ämnet tillverkas med vatten eller tvättas med vatten, eller

c) ämnet eller blandningen är löslig(t) i vatten och bildar en stabil blandning.

2.13 Oxiderande vätskor

2.13.1 Definition

Med oxiderande vätskor avses flytande ämnen eller blandningar som inte nödvändigtvis är brännbara men som, i regel genom avgivande av syre, kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen.

2.13.2 Kriterier för klassificering

2.13.2.1 Oxiderande vätskor ska klassificeras i en av de tre kategorierna i denna klass med hjälp av test O.2 i del III, underavsnitt 34.4.2 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.13.1:

Tabell 2.13.1

Kriterier för oxiderande vätskor

Kategori | Kriterier |

1 | Ämnen eller blandningar som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 självantänder eller uppvisar en kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 50-procentig perklorsyra och cellulosa med viktförhållandet 1:1. |

2 | Ämnen eller blandningar som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en genomsnittlig tryckstegringstid som är lika lång som eller kortare än den genomsnittliga tryckstegringstiden hos en blandning av natriumklorat i 40-procentig vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1, och som inte uppfyller kriterierna för kategori 1. |

3 | Ämnen eller blandningar som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en genomsnittlig tryckstegringstid som är lika lång som eller kortare än den genomsnittliga tryckstegringstiden hos en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1, och som inte uppfyller kriterierna för kategori 1 och 2. |

2.13.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.13.2.

Tabell 2.13.2

Märkning av oxiderande vätskor

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | |

Signalord | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse | H271: Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande. | H272: Kan intensifiera brand. Oxiderande. | H272: Kan intensifiera brand. Oxiderande. |

Skyddsangivelse förebyggande | P210 P220 P221 P280 P283 | P210 P220 P221 P280 | P210 P220 P221 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P306 + P360 P371 + P380 + P375 P370 + P378 | P370 + P378 | P370 + P378 |

Skyddsangivelse förvaring | | | |

Skyddsangivelse avfall | P501 | P501 | P501 |

2.13.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.13.4.1 För organiska ämnen eller blandningar ska klassificeringsförfarandet för denna klass inte användas om

a) ämnet eller blandningen inte innehåller syre, fluor eller klor, eller

b) ämnet eller blandningen innehåller syre, fluor eller klor som är kemiskt bundet endast till kol eller väte.

2.13.4.2 För oorganiska ämnen eller blandningar som inte innehåller syre- eller halogenatomer ska klassificeringsförfarandet för denna klass inte användas.

2.13.4.3 Om testresultaten inte överensstämmer med kända erfarenheter från hantering och användning av ämnen eller blandningar som visar att de är oxiderande, ska bedömningar företrädesvis grundas på kända erfarenheter.

2.13.4.4 Om ett ämne eller en blandning ger en tryckstegring (för hög eller för låg) på grund av kemiska reaktioner som inte beror på ämnets eller blandningens oxiderande egenskaper ska det test som beskrivs i del III, underavsnitt 34.4.2 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken upprepas med ett inert ämne, t.ex. diatomit (kiselgur), i stället för cellulosa för att närmare bestämma reaktionens art och för att kontrollera om det förekommer falska positiva resultat.

2.14 Oxiderande fasta ämnen

2.14.1 Definition

Med oxiderande fasta ämnen avses fasta ämnen eller blandningar som inte nödvändigtvis är brännbara men som, i regel genom avgivande av syre, kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen.

2.14.2 Kriterier för klassificering

2.14.2.1 Oxiderande fasta ämnen ska klassificeras i en av de tre kategorierna i denna klass med hjälp av test O.1 i del III, underavsnitt 34.4.1 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.14.1:

Tabell 2.14.1

Kriterier för oxiderande fasta ämnen

Kategori | Kriterier |

1 | Ämnen eller blandningar som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:2. |

2 | Ämnen eller blandningar som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en genomsnittlig brinntid som är lika lång som eller kortare än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 2:3, och som inte uppfyller kriterierna för kategori 1. |

3 | Ämnen eller blandningar som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en genomsnittlig brinntid som är lika lång som eller kortare än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7, och som inte uppfyller kriterierna för kategori 1 och 2. |

Anmärkning 1:

En del oxiderande fasta ämnen medför också explosionsfara under vissa betingelser (när de lagras i stora mängder). En del typer av ammoniumnitrat kan medföra en fara för explosion under extrema förhållanden och denna fara kan bedömas med hjälp av detonationsmotståndstestet (BC-koden, bilaga 3, test 5). Relevant information ska anges i SDS.

Anmärkning 2:

Testet ska utföras på ämnet eller blandningen i den fysiska form som den eller det föreligger i. Om en kemikalie exempelvis vid distribution eller transport kommer att föreligga i en annan fysisk form än i vilken den testats, och om detta kan förmodas väsentligen förändra kemikaliens uppträdande i ett klassificeringstest, ska ämnet testas även i den nya formen.

2.14.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.14.2.

Tabell 2.14.2

Märkning av oxiderande fasta ämnen

| Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | |

Signalord | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse | H271: Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande. | H272: Kan intensifiera brand. Oxiderande. | H272: Kan intensifiera brand. Oxiderande. |

Skyddsangivelse förebyggande | P210 P220 P221 P280 P283 | P210 P220 P221 P280 | P210 P220 P221 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P306 + P360 P371 + P380 + P375 P370 + P378 | P370 + P378 | P370 + P378 |

Skyddsangivelse förvaring | | | |

Skyddsangivelse avfall | P501 | P501 | P501 |

2.14.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.14.4.1 För organiska ämnen eller blandningar ska klassificeringsförfarandet för denna klass inte användas om

a) ämnet eller blandningen inte innehåller syre, fluor eller klor, eller

b) ämnet eller blandningen innehåller syre, fluor eller klor som är kemiskt bundet endast till kol eller väte.

2.14.4.2 För oorganiska ämnen eller blandningar som inte innehåller syre- eller halogenatomer ska klassificeringsförfarandet för denna klass inte användas.

2.14.4.3 Om testresultaten inte överensstämmer med kända erfarenheter från hantering och användning av ämnen eller blandningar som visar att de är oxiderande, ska bedömningar företrädesvis grundas på kända erfarenheter i stället för testresultat.

2.15 Organiska peroxider

2.15.1 Definition

2.15.1.1 Med organiska peroxider avses organiska fasta eller flytande ämnen som innehåller den bivalenta -O-O-strukturen och som kan betraktas som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler. Till organiska peroxider hör organiska peroxidblandningar (beredningar) som innehåller minst en organisk peroxid. Organiska peroxider är termiskt instabila ämnen eller blandningar som kan undergå exotermt och självaccelererande sönderfall. De kan dessutom ha en eller flera av följande egenskaper:

i) De kan sönderfalla explosionsartat.

ii) De kan brinna snabbt.

iii) De kan vara känsliga för stötar eller friktion.

iv) De kan reagera med andra ämnen på ett farligt sätt.

2.15.1.2 Organiska peroxider anses ha explosiva egenskaper om blandningen (beredningen) i laboratorieförsök detonerar, deflagrerar fort eller ger en våldsam effekt vid uppvärmning i sluten behållare.

2.15.2 Kriterier för klassificering

2.15.2.1 Alla organiska peroxider ska klassificeras som sådana, utom om de

a) innehåller högst 1,0 % aktivt syre från de organiska peroxiderna vid högst 1,0 % väteperoxidhalt eller

b) innehåller högst 0,5 % aktivt syre från de organiska peroxiderna vid en väteperoxidhalt över 1,0 % men högst 7,0 %.

Anmärkning:

Mängden aktivt syre ( %) i en blandning innehållande organiska peroxider beräknas med följande formel:

16×

n

×c

m

i

där

ni = antal peroxygrupper per molekyl organisk peroxid "i"

ci = koncentration (viktsprocent) av organisk peroxid "i"

mi = molekylvikt av organisk peroxid "i".

2.15.2.2 Organiska peroxider ska klassificeras i en av de sju kategorierna "typ A–G" för denna klass, i enlighet med följande principer:

a) Organiska peroxider som kan detonera eller deflagrera fort i förpackningen ska definieras som organiska peroxider TYP A.

b) Organiska peroxider med explosiva egenskaper som i förpackat tillstånd varken detonerar eller deflagrerar fort, men som kan genomgå en termisk explosion i förpackningen ska definieras som organiska peroxider TYP B.

c) Organiska peroxider med explosiva egenskaper där ämnet eller blandningen inte kan detonera, deflagrera fort eller genomgå termisk explosion i förpackningen ska definieras som organiska peroxider TYP C.

d) Organiska peroxider som i laboratorieförsök

i) detonerar delvis, inte deflagrerar fort och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller

ii) inte detonerar alls, deflagrerar långsamt och inte reagerar våldsamt vid upphettning under inneslutning, eller

iii) varken detonerar eller deflagrerar och reagerar medelkraftigt vid upphettning under inneslutning,

ska definieras som organiska peroxider TYP D.

e) Organiska peroxider som i laboratorieförsök varken detonerar eller deflagrerar och som endast reagerar svagt eller inte alls vid upphettning under inneslutning ska definieras som organiska peroxider TYP E.

f) Organiska peroxider som i laboratorieförsök varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, endast reagerar mycket svagt eller inte alls vid upphettning under inneslutning och endast uppvisar svag eller ingen explosiv kraft ska definieras som organiska peroxider TYP F.

g) Organiska peroxider som i laboratorieförsök varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, inte reagerar vid upphettning under inneslutning och inte uppvisar någon explosiv kraft, förutsatt att de är termiskt stabila, dvs. har en SADT på minst 60 oC för ett kolli om 50 kg [9], och när det gäller flytande blandningar att ett spädmedel med en kokpunkt på minst 150 oC används för att okänsliggöra blandningen, ska definieras som organiska peroxider TYP G. Organiska peroxider som inte är termiskt stabila eller där ett spädmedel med en kokpunkt lägre än 150 oC använts för att okänsliggöra peroxiden ska definieras som organiska peroxider TYP F.

Om testet utförs på ämnet eller blandningen i förpackad form, och förpackningen ändras, ska ytterligare ett test göras om det kan förmodas att den ändrade förpackningen kommer att påverka testresultatet.

2.15.2.3 Kriterier för temperaturkontroll

För följande typer av organiska peroxider krävs temperaturkontroll:

a) Organiska peroxider typ B och C med SADT 50 oC eller lägre.

b) Organiska peroxider typ D som reagerar medelkraftigt vid upphettning under inneslutning [10] med en SADT på 50 oC eller lägre, eller som regerar svagt eller inte alls vid upphettning under inneslutning med SADT 45 oC eller lägre.

c) Organiska peroxider typ E och F med en SADT 45 oC eller lägre.

Testmetoder för fastställandet av SADT samt härledning av kontroll- och nödtemperaturer finns i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken del II, avsnitt 28. Testet ska genomföras på ett representativt sätt med avseende på förpackningens storlek och material.

2.15.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.15.1.

Tabell 2.15.1

Märkning av organiska peroxider

Klassificering | Typ A | Typ B | Typ C och D | Typ E och F | Typ G |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | | | Inga märknings-uppgifter har tilldelats denna farokategori |

Signalord | Fara | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse | H240: Explosivt vid uppvärmning | H241: Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning | H242: Brandfarligt vid uppvärmning | H242: Brandfarligt vid uppvärmning |

Skyddsangivelse förebyggande | P210 P220 P234 P280 | P210 P220 P234 P280 | P210 P220 P234 P280 | P210 P220 P234 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | | | | | |

Skyddsangivelse förvaring | P411 + P235 P410 P420 | P411 + P235 P410 P420 | P411 + P235 P410 P420 | P411 + P235 P410 P420 | |

Skyddsangivelse avfall | P501 | P501 | P501 | P501 | |

Det finns ingen farokommunikation för typ G, men egenskaper tillhörande andra farokategorier ska övervägas.

2.15.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.15.4.1 Organiska peroxider klassificeras på grundval av deras kemiska struktur och mängden aktivt syre och väteperoxidhalt i blandningen (se 2.15.2.1). De egenskaper som man måste känna till för klassificeringen ska fastställas genom försök. Klassificeringen av organiska peroxider ska göras i enlighet med testen A–H i del II i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken. Klassificeringsförfarandet beskrivs i figur 2.15.1.

2.15.4.2 Blandningar av redan klassificerade organiska peroxider kan klassificeras i samma klass som den farligaste beståndsdelen. Om emellertid två stabila beståndsdelar kan bilda en termiskt mindre stabil blandning ska blandningens SADT fastställas.

Anmärkning: Summan av de enskilda delarna kan vara farligare än de enskilda beståndsdelarna.

Figur 2.15.1

Organiska peroxider

ÄMNE/BLANDNING

Box 1

Test A

Box 2 Test B

1.1 Ja

Kan det fortplanta en detonation?

1.3 Nej

2.1 Ja

Kan det detonera i förpackningen?

2.2 Nej

1.2 Delvis

Box 3 Test C

Kan det fortplanta en deflagration?

3.1 Ja, snabbt

Box 4 Test C

Kan det fortplanta en deflagration?

Box 5 Test C

Box 6 Test D

3.2 Ja, långsamt

3.3 Nej

4.1 Ja, snabbt

Kan det fortplanta en deflagration?

4.2 Ja, långsamt

5.1 Ja, snabbt

4.3 Nej

5.3 Nej

Sker en snabb deflagration

6.2 Nej

Box 7 Test E

5.2 Ja, långsamt

6.1 Ja

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

Box 8 Test E

7.1 Våldsam

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

Box 9 Test E

7.2 Medel

8.1 Våldsam

7.3 Svag

7.4 Ingen reaktion

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

Box 10 Test G

9.3 Svag

8.2 Medel

9.1 Våldsam

8.3 Svag

9.4 Ingen reaktion

Kan det explodera så som förpackat?

10.2 Nej

8.4 Ingen reaktion

9.2 Medel

Box 11

För-

packade i kollin om minst 400 kg/450 l

eller övervägs omfattas av undantag?

11.1 Ja

Box 12 Test F

11.2 Nej

Hur stor är den explosiva kraften?

12.3 Finns ingen

10.1 Ja

12.1 Inte låg

Box 13 Test E

12.2 Låg

Hur är reaktionen vid upphettning under inneslutning?

13.1 Svag

13.2 Ingen reaktion

TYP A

TYP B

TYP C

TYP D

TYP E

TYP F

TYP G

+++++ TIFF +++++

2.16 Korrosivt för metaller

2.16.1 Definition

Med ämnen eller blandningar som är korrosiva för metaller avses ämnen eller blandningar som genom en kemisk verkan skadar eller till och med förstör metaller.

2.16.2 Kriterier för klassificering

2.16.2.1 Ämnen eller blandningar som är korrosiva på metaller ska klassificeras i en enda kategori i denna klass med hjälp av provet i del III underavsnitt 37.4 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken i enlighet med tabell 2.16.1.

Tabell 2.16.1

Kriterier för ämnen och blandningar som är korrosiva för metaller

Kategori | Kriterier |

1 | Korrosionshastigheten på antingen stål- eller aluminiumytor är mer än 6,25 mm per år vid en temperatur på 55 oC vid prov på båda materialen. |

Anmärkning:

Om ett första prov på antingen stål eller aluminium visar att ämnet eller blandningen är korrosivt behövs inget uppföljande prov på den andra metallen.

2.16.3 Farokommunikation

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.16.2.

Tabell 2.16.2

Märkning av ämnen och blandningar som är korrosiva för metaller

Klassificering | Kategori 1 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | |

Signalord | Varning |

Faroangivelse | H290: Kan vara korrosivt för metaller |

Skyddsangivelse – förebyggande | P234 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P390 |

Skyddsangivelse – förvaring | P406 |

Skyddsangivelse – avfall | |

2.16.4 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

2.16.4.1 Korrosionshastigheten kan mätas enligt testmetoden i del III, underavsnitt 37.4 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken. De provbitar som används i testet ska vara av följande material:

a) För test av stål, ståltyperna

- S235JR+CR (1.0037 resp. St 37-2),

- S275J2G3+CR (1.0144 resp. St 44-3), ISO 3574, Unified Numbering System (UNS) G 10200, eller SAE 1020.

b) För test av aluminium, de obelagda typerna 7075-T6 eller AZ5GU-T6.

3. DEL 3: HÄLSOFAROR

3.1 Akut toxicitet

3.1.1 Definitioner

3.1.1.1 Med akut toxicitet avses de negativa effekter som inträffar vid oral eller dermal tillförsel av en enda dos av ett ämne eller en blandning, eller flera doser som ges inom 24 timmar, eller inhalationsexponering under 4 timmar.

3.1.1.2 Faroklassen akut toxicitet indelas i

- akut oral toxicitet,

- akut dermal toxicitet,

- akut inhalationstoxicitet.

3.1.2 Kriterier för klassificering av ämnen som akut toxiska

3.1.2.1 Ämnen kan placeras i en av fyra kategorier på grundval av akut toxicitet genom tillförsel oralt, dermalt eller via inhalation i enlighet med kriterierna i tabell 3.1.1. Akut toxicitet uttrycks som (ungefärliga) LD50-värden (oral, dermal) eller LC50-värden (inhalation) eller som uppskattad akut toxicitet (ATE – acute toxicity estimate). Förklarande anmärkningar ges efter tabell 3.1.1.

Tabell 3.1.1

Kategorier för akut toxicitet samt uppskattad akut toxicitet (ATE) för respektive kategori

Exponeringsväg | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 | Kategori 4 |

Oral (mg/kg kroppsvikt) Se anm. a) | ATE ≤ 5 | 5 < ATE ≤ 50 | 50 < ATE ≤ 300 | 300 < ATE ≤ 2000 |

Dermal (mg/kg kroppsvikt) Se: anm. a) | ATE ≤ 50 | 50 < ATE ≤ 200 | 200 < ATE ≤ 1000 | 1000 < ATE ≤ 2000 |

Gaser (ppmV [11] | | | | |

Se: | anm. a) anm. b) | ATE ≤ 100 | 100 < ATE ≤ 500 | 500 < ATE ≤ 2500 | 2500 < ATE ≤ 20000 |

Ångor (mg/l) | | | | |

Se: | anm. a) anm. b) anm. c) | ATE ≤ 0,5 | 0,5 < ATE ≤ 2,0 | 2,0 < ATE ≤ 10,0 | 10,0 < ATE ≤ 20,0 |

Damm och dimma (mg/l) | | | | |

Se: | anm. a) anm. b) | ATE ≤ 0,05 | 0,05 < ATE ≤ 0,5 | 0,5 < ATE ≤ 1,0 | 1,0 < ATE ≤ 5,0 |

Anmärkningar till tabell 3.1.1:

a) Den uppskattade akuta toxiciteten (ATE) för klassificeringen av ett ämne eller en beståndsdel i en blandning härleds med hjälp av

- LD50-/LC50-värdet om ett sådant värde finns,

- lämpligt omräkningsvärde från tabell 3.1.2 enligt resultaten från ett variationsbreddtest ("range test"), eller

- lämpligt omräkningsvärde från tabell 3.1.2 för en klassificeringskategori.

b) De allmänna koncentrationsgränserna för inhalationstoxicitet i tabellen är baserade på 4 timmars exponering. Omräkning av befintliga data för inhalationstoxicitet som är baserade på 1 timmes exponering kan göras genom att dela med två när det gäller gaser och ångor och med fyra när det gäller damm och dimma.

c) För en del ämnen eller blandningar kommer testatmosfären inte bara att bestå av ånga utan av en blandning av vätske- och ångfas. För andra ämnen eller blandningar kan testatmosfären bestå av ånga som är nästan gasformig. I sådana fall ska klassificeringen baseras på ppmV-värden enligt följande: Kategori 1 (100 ppmV), kategori 2 (500 ppmV), kategori 3 (2500 ppmV) och kategori 4 (20000 ppmV).

För "damm", "dimma" och "ånga" gäller följande definitioner:

- damm: fasta partiklar av ett ämne eller en blandning suspenderade i en gas (vanligtvis luft).

- dimma: droppar i vätskeform av ett ämne eller en blandning suspenderade i en gas (vanligtvis luft).

- ånga: ämne eller blandning i gasform som avges från ämnets eller blandningens flytande eller fasta tillstånd.

Damm bildas i regel genom en mekanisk process. Dimma bildas vanligen genom kondensation av övermättade ångor eller genom skjuvning av vätskor. Storleken på damm- och dimpartiklarna spänner i allmänhet från mindre än 1 till ungefär 100 μm.

3.1.2.2 Särskilda faktorer att beakta vid klassificering av ämnen som akut toxiska

3.1.2.2.1 För bedömning av akut toxicitet vid tillförsel oralt eller via inhalation används i första hand försök på råtta, medan försök på råtta och kanin är att föredra för bedömning av akut dermal toxicitet. Om det finns försöksdata avseende akut toxicitet från flera djurarter ska en vetenskaplig bedömning användas för att välja ut de lämpligaste LD50-värdena bland giltiga väl genomförda test.

3.1.2.3 Särskilda faktorer att beakta vid klassificering av ämnen som akut toxiska vid inhalation

3.1.2.3.1 Inhalationstoxicitet uttrycks i olika enheter beroende på det inhalerade materialets fysikaliska tillstånd. Värdena för damm och dimma uttrycks i mg/l medan värdena för gaser uttrycks i ppmV. Ångor är svåra att testa eftersom de kan vara en blandning av vätske- och ångfas och därför ges värdena i tabellen i enheten mg/l. De ångor som nästan är gasformiga ska emellertid klassificeras utifrån ppmV-värden.

3.1.2.3.2 Vid klassificering avseende inhalationstoxicitet är det särskilt viktigt att använda mycket tydliga värden i kategorierna med hög toxicitet för damm och dimma. Partiklar med en genomsnittlig aerodynamisk diameter (MMAD) på 1–4 μm kommer att fastna i alla delar av luftvägarna hos råttan. Denna partikelstorlek motsvarar en maximal dos på ungefär 2 mg/l. För att resultaten från djurförsök ska kunna användas för humanexponering bör främst damm och dimma inom detta intervall testas på råttor.

3.1.2.3.3 Om det föreligger uppgifter som visar att ämnet har en frätande verkan ska ämnet eller blandningen dessutom (utöver klassificeringen inhalationstoxicitet) märkas som "frätande på luftvägarna" (se Anmärkning 1 i 3.1.4.1). Frätande verkan på luftvägarna definieras som nedbrytning av luftvägsvävnaden, inklusive slemhinnan, efter en enda begränsad exponeringsperiod liknande den för hudfrätande verkan. Bedömningen av den frätande verkan kan baseras på en expertbedömning som görs utifrån erfarenheter från människa och djur, befintliga data (in vitro), pH-värden, information om liknande ämnen eller andra relevanta uppgifter.

3.1.3 Kriterier för klassificering av blandningar som akut toxiska

3.1.3.1 Kriterierna för klassificering av ämnen som akut toxiska enligt avsnitt 3.1.2 baseras på uppgifter om dödlig dos (testdata eller härledda data). Vid klassificering av blandningar är det nödvändigt att erhålla eller härleda sådan information som medger att kriterierna kan tillämpas på blandningen. Klassificeringen görs stegvis och är beroende av hur mycket information som finns om själva blandningen och om de ingående ämnena. Förfarandet beskrivs med schemat i figur 3.1.1.

3.1.3.2 Vid klassificering av blandningar med avseende på akut toxicitet ska varje enskild exponeringsväg beaktas, men endast en exponeringsväg krävs förutsatt att denna väg följs (uppskattad eller testad) för alla beståndsdelar. Om akut toxicitet fastställs för mer än en exponeringsväg ska den allvarligaste farokategorin användas för klassificering. All tillgänglig information ska beaktas och alla relevanta exponeringsvägar ska identifieras så att de kan anges i farokommunikationen.

3.1.3.3 För att man ska kunna använda alla tillgängliga data för att klassificera en blandnings farliga egenskaper har vissa antaganden gjorts, som tillämpas i det stegvisa förfarandet där det är relevant.

a) En blandnings "relevanta beståndsdelar" är sådana som förekommer i koncentrationer på minst 1 % (w/w för fasta ämnen, vätskor, damm, dimma och ångor och v/v för gaser), såvida det inte finns skäl att misstänka att en beståndsdel som förekommer i koncentrationer under 1 % ändå är relevant för att klassificera blandningen som akut toxisk. (Se tabell 1.1).

b) Om en klassificerad blandning används som beståndsdel i en annan blandning kan den faktiska eller härledda uppskattade akuta toxiciteten användas för beräkning av klassificeringen för en ny blandning med hjälp av formlerna i avsnitt 3.1.3.6.1 och punkt 3.1.3.6.2.3.

Figur 3.1.1

Stegvis klassificering av blandningar avseende akut toxicitet:

Testdata för blandningen som helhet

Nej

Ja

Det finns tillräckliga data om liknande blandningar för att en uppskattning av farorna ska kunna göras

Ja

Använd härledningsprinciper enligt avsnitt 1.1.3

KLASSIFICERA

Nej

Det finns data om alla beståndsdelar

Ja

Använd formeln i avsnitt 3.1.3.6.1

KLASSIFICERA

Nej

Det finns andra data för att

uppskatta omräknings-

värden för klassificering

Ja

Använd formeln i avsnitt 3.1.3.6.1

KLASSIFICERA

Nej

Ange farorna med de kända beståndsdelarna

• Använd formeln i avsnitt 3.1.3.6.1 (okända beståndsdelar ≤ 10 %)

• Använd formeln i 3.1.3.6.2.3 (okända beståndsdelar > 10 %)

KLASSIFICERA

+++++ TIFF +++++

3.1.3.4 Klassificering av blandningar där det föreligger uppgifter om akut toxicitet för blandningen som helhet

3.1.3.4.1 Om själva blandningen har testats med avseende på akut toxicitet ska den klassificeras enligt samma kriterier som för ämnen, enligt tabell 3.1.1. Om det inte finns några testdata för blandningen ska förfarandet i avsnitten 3.1.3.5 och 3.1.3.6 användas.

3.1.3.5 Klassificering av blandningar där det inte finns några uppgifter om akut toxicitet för blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.1.3.5.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på akut toxicitet men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.1.3.5.2 Om en blandning späds med vatten eller andra helt ogiftiga material kan toxiciteten för blandningen beräknas utifrån testdata för den outspädda blandningen.

3.1.3.6 Klassificering av blandningar baserad på blandningens beståndsdelar (additionsformel)

3.1.3.6.1 Data föreligger om alla beståndsdelar

För att säkerställa att klassificeringen av blandningen är korrekt och att beräkningen endast behöver göras en gång för alla system, sektorer och kategorier ska den uppskattade akuta toxiciteten för beståndsdelar beaktas enligt följande:

a) Beståndsdelar med känd akut toxicitet som faller inom någon av kategorierna för akut toxicitet enligt tabell 3.1.1 tas med.

b) Beståndsdelar som inte antas vara akut toxiska (t.ex. vatten och socker) utelämnas.

c) Beståndsdelar där gränstestet för oral toxicitet ("oral limit test") inte visar på någon akut toxicitet vid 2000 mg/kg kroppsvikt utelämnas.

Beståndsdelar som omfattas av detta stycke betraktas som beståndsdelar där den uppskattade akuta toxiciteten är känd.

Blandningens uppskattade akuta toxicitet beräknas utifrån värden för alla relevanta beståndsdelar enligt formeln för toxicitet vid tillförsel oralt, dermalt eller via inhalation:

=

C

ATE

där

Ci = koncentrationen av beståndsdelen "i" ( % w/w eller % v/v)

i = enskild beståndsdel från 1 till n

n = antal beståndsdelar

ATEi = uppskattad akut toxicitet för beståndsdelen "i".

3.1.3.6.2 Klassificering av blandningar när det inte föreligger data om alla beståndsdelar

3.1.3.6.2.1 Om det inte finns någon uppskattning av den akuta toxiciteten för en enskild beståndsdel i blandningen, men tillgänglig information, som den som anges nedan, kan ge ett härlett omräkningsvärde, som de som anges i tabell 3.1.2, ska formeln i avsnitt 3.1.3.6.1 användas.

Detta omfattar en bedömning av följande:

a) Extrapolering mellan uppskattade värden för akut toxicitet (oral, dermal, via inhalation) [12]. En sådan bedömning kan kräva lämpliga farmakodynamiska och farmakokinetiska uppgifter.

b) Belägg från humanexponering som visar på toxisk verkan men utan några uppgifter om dödlig dos.

c) Belägg från andra eventuella toxicitetstest om ämnet som visar på akut toxicitet men som inte nödvändigtvis säger något om dödlig dos.

d) Uppgifter om närbesläktade ämnen med hjälp av struktur-aktivitetssamband.

Denna metod kräver i allmänhet betydande kompletterande teknisk information och en mycket kompetent och erfaren expert (för expertbedömning, se avsnitt 1.1.1) för att den akuta toxiciteten ska kunna uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Om ingen sådan information föreligger gäller 3.1.3.6.2.3.

3.1.3.6.2.2 Om en beståndsdel, som det inte finns någon användbar information om alls, används i en blandning i en koncentration på minst 1 % kan ingen slutgiltig uppskattning av den akuta toxiciteten fastställas för blandningen. Blandningen ska då klassificeras enbart utifrån de kända beståndsdelarna, med en kompletterande angivelse att x procent av blandningen utgörs av beståndsdelar med okänd toxicitet.

3.1.3.6.2.3 Om den totala koncentrationen av beståndsdelar med okänd toxicitet är lika med eller mindre än 10 %, ska formeln i avsnitt 3.1.3.6.1 användas. Om den totala koncentrationen av beståndsdelar med okänd toxicitet är större än 10 %, ska formeln i avsnitt 3.1.3.6.1 korrigeras enligt nedanstående för att ta hänsyn till den totala andelen okända beståndsdelar:

100-

ATE

=

C

ATE

i

Tabell 3.1.2

Omvandling från experimentellt erhållna intervallvärden för akut toxicitet (eller farokategorier för akut toxicitet) till punktestimat för akut toxicitet för klassificering avseende respektive exponeringsväg

Exponeringsväg | Klassificeringskategori eller experimentellt erhållna värden på uppskattad akut toxicitet | Omvandlat punktestimat för akut toxicitet (se anm. 1) |

Oral (mg/kg kroppsvikt) | 0 < kategori 1 ≤ 5 5 < kategori 2 ≤ 50 50 < kategori 3 ≤ 300 300 < kategori 4 ≤ 2000 | 0,5 5 100 500 |

Dermal (mg/kg kroppsvikt) | 0 < kategori 1 ≤ 50 50 < kategori 2 ≤ 200 200 < kategori 3 ≤ 1000 1000 < kategori 4 ≤ 2000 | 5 50 300 1100 |

Gaser (ppmV) | 0 < kategori 1 ≤ 100 100 < kategori 2 ≤ 500 500 < kategori 3 ≤ 2500 2500 < kategori 4 ≤ 20000 | 10 100 700 4500 |

Ångor (mg/l) | 0 < kategori 1 ≤ 0,5 0,5 < kategori 2 ≤ 2,0 2,0 < kategori 3 ≤ 10,0 10,0 < kategori 4 ≤ 2,0 | 0,05 0,5 3 11 |

Damm/dimma (mg/l) | 0< kategori 1 ≤ 0,05 0,05 < kategori 2 ≤ 0,5 0,5 < kategori 3 ≤ 1,0 1,0 < kategori 4 ≤ 5,0 | 0,005 0,05 0,5 1,5 |

Anmärkning 1:

Dessa värden är avsedda att användas för beräkning av ATE för klassificering av en blandning utifrån dess beståndsdelar, och är inga testresultat.

3.1.4 Farokommunikation

3.1.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.1.3.

Tabell 3.1.3

Märkning för akut toxicitet

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 | Kategori 4 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | | |

Signalord | Fara | Fara | Fara | Varning |

Faroangivelse: Oral | H300: Dödligt vid förtäring | H300: Dödligt vid förtäring | H301: Giftigt vid förtäring | H302: Skadligt vid förtäring |

Dermal | H310: Dödligt vid hudkontakt | H310: Dödligt vid hudkontakt | H311: Giftigt vid hudkontakt | H312: Skadligt vid hudkontakt |

Inhalation(se anm. 1) | H330: Dödligt vid inandning | H330: Dödligt vid inandning | H331: Giftigt vid inandning | H332: Skadligt vid inandning |

Skyddsangivelse –förebyggande (oral) | P264 P270 | P264 P270 | P264 P270 | P264 P270 |

Skyddsangivelse –åtgärder (oral) | P301 + P310 P321 P330 | P301 + P310 P321 P330 | P301 + P310 P321 P330 | P301 + P312 P330 |

Skyddsangivelse –förvaring (oral) | P405 | P405 | P405 | |

Skyddsangivelse –avfall (oral) | P501 | P501 | P501 | P501 |

Skyddsangivelse –förebyggande (dermal) | P262 P264 P270 P280 | P262 P264 P270 P280 | P280 | P280 |

Skyddsangivelse –åtgärder (dermal) | P302 + P350 P310 P322 P361 P363 | P302 + P350 P310 P322 P361 P363 | P302 + P352 P312 P322 P361 P363 | P302 + P352 P312 P322 P363 |

Skyddsangivelse –förvaring (dermal) | P405 | P405 | P405 | |

Skyddsangivelse –avfall (dermal) | P501 | P501 | P501 | P501 |

Skyddsangivelse –förebyggande (inhalation) | P260 P271 P284 | P260 P271 P284 | P261 P271 | P261 P271 |

Skyddsangivelse –åtgärder (inhalation) | P304 + P340 P310 P320 | P304 + P340 P310 P320 | P304 + P340 P311 P321 | P304 + P340 P312 |

Skyddsangivelse –förvaring (inhalation) | P403 + P233 P405 | P403 + P233 P405 | P403 + P233 P405 | |

Skyddsangivelse –avfall (inhalation) | P501 | P501 | P501 | |

Anmärkning 1:

Om det föreligger uppgifter som visar att ämnet har en frätande effekt ska ämnet eller blandningen dessutom märkas med EUH071: "frätande på luftvägarna" – (se 3.1.2.3.3). Faropiktogrammet för akut toxicitet kan således kompletteras med ett faropiktogram för frätande verkan (som används för ögon- och hudfrätande verkan) tillsammans med angivelsen "frätande på luftvägarna".

Anmärkning 2:

Om en beståndsdel, som det inte föreligger någon användbar information om alls, används i en blandning i en koncentration på minst 1 % ska blandningen dessutom märkas med angivelsen x procent av blandningen utgörs av beståndsdelar med okänd toxicitet (se uppgifter i 3.1.3.6.2.2).

3.2 Frätande eller irriterande på huden

3.2.1 Definitioner

3.2.1.1 Med frätande på huden avses förmågan hos en testsubstans som appliceras i upp till 4 timmar att framkalla irreversibla hudskador, dvs. synlig nekros genom epidermis ned till dermis. Typiska skador som orsakas av frätande ämnen är sår, blödningar och blodiga sårskorpor. I slutet av observationsperioden på 14 dagar uppkommer också en missfärgning av huden på grund av blekning, partier med håravfall och ärr. Histopatologi ska övervägas för att bedöma misstänkta skador.

Med irriterande på huden avses förmågan hos en testsubstans som appliceras i upp till 4 timmar att framkalla reversibla hudskador.

3.2.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.2.2.1 Då ett ämnes frätande eller irriterande verkan ska bestämmas måste ett flertal faktorer beaktas innan några tester inleds. Fasta ämnen (i pulverform) kan bli frätande eller irriterande i fuktigt tillstånd eller vid kontakt med fuktig hud eller slemhinna. Analysen ska i första hand grunda sig på erfarenheter från människa och djurdata från enstaka eller upprepad exponering, eftersom dessa uppgifter ger information som är direkt relevant för effekterna på hud. Validerade och godkända in vitro-alternativ kan också användas för beslut om klassificering (se artikel 5). I en del fall kan det finnas tillräcklig information från strukturlika föreningar för att det ska gå att besluta om klassificering.

3.2.2.2 Extrema pH-värden som ≤ 2 och ≥ 11,5 kan på samma sätt tyda på en möjlighet att orsaka effekter på hud, särskilt när buffertkapaciteten är känd, även om det inte finns ett perfekt samband. Sådana ämnen väntas som regel ge betydande effekter på hud. Om syra/bas-reserven tyder på att ämnet eventuellt inte är frätande, trots det låga eller höga pH-värdet, krävs ytterligare test för att bekräfta detta, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.2.2.3 Om ett ämne är mycket toxiskt vid dermal exponering går det inte att göra en studie avseende irriterande/frätande verkan på huden eftersom mängden testämne som appliceras avsevärt överstiger den toxiska dosen och följaktligen leder till att djuren dör. Om hudirritation eller frätskador på hud observeras i studier avseende akut toxicitet upp till gränsdosen behövs inga ytterligare test, förutsatt att spädmedel och testade djurarter är ekvivalenta.

3.2.2.4 All föreliggande information om ett ämne enligt ovan ska användas för att fastställa om det är nödvändigt med hudirritationstest in vivo.

Även om bedömningen av enskilda parametrar i ett moment kan ge viss information (se 3.2.2.5), t.ex. att frätande alkalier med extrema pH-värden ska anses vara frätande på huden, är det värt att beakta all föreliggande information och göra en sammanvägd bedömning. Detta gäller särskilt om det finns information om vissa, men inte om alla parametrar. I allmänhet ska betoningen ligga på erfarenheter från människor och humandata, följt av erfarenheter från djur och testdata och därefter övriga källor, men det måste göras en bedömning från fall till fall.

3.2.2.5 Bedömningen av preliminär information bör där det är lämpligt ske stegvis. Alla uppgifter behöver dock inte vara relevanta i vissa fall.

3.2.2.6 Frätande

3.2.2.6.1 På grundval av resultaten från djurförsöken klassificeras ett ämne som frätande enligt tabell 3.2.1. Ett frätande ämne är ett ämne som orsakar vävnadsskador i huden, dvs. synlig nekros genom epidermis och ned till dermis, hos minst 1 försöksdjur vid exponering upp till 4 timmar. Typiska skador som orsakas av frätande ämnen är sår, blödningar och blodiga sårskorpor. I slutet av observationsperioden på 14 dagar uppkommer också en missfärgning av huden på grund av blekning, partier med håravfall och ärr. Histopatologi ska övervägas för att bedöma misstänkta skador.

3.2.2.6.2 Kategorin "frätande verkan" delas in i tre underkategorier: 1A – reaktion efter upp till 3 minuters exponering och upp till 1 timmes observation, 1B – reaktion efter exponering på mellan 3 minuter och 1 timme och upp till 14 dagars observation, samt 1C – reaktion efter exponering på 1–4 timmar och upp till 14 dagars observation.

3.2.2.6.3 Användning av humandata behandlas i punkterna 3.2.2.1 och 3.2.2.4, samt i punkterna 1.1.1.3, 1.1.1.4 och 1.1.1.5.

Tabell 3.2.1

Kategori och underkategorier för frätande verkan

| | Frätande hos ≥ 1 av 3 djur |

| Underkategorier för frätande verkan | Exponering | Observation |

Kategori 1: Frätande | 1A | ≤ 3 minuter | ≤ 1 timme |

1B | > 3 minuter till ≤ 1 timme | ≤ 14 dagar |

1C | > 1 timme till ≤ 4 timmar | ≤ 14 dagar |

3.2.2.7 Irritation

3.2.2.7.1 På grundval av djurtester finns det en enda kategori för hudirritation (kategori 2) enligt tabell 3.2.2. Användning av humandata behandlas i punkterna 3.2.2.1 och 3.2.2.4, samt i punkterna 1.1.1.3, 1.1.1.4 och 1.1.1.5. Det viktigaste kriteriet för kategorin för hudirritation är att minst 2 av 3 testade försöksdjur har en medelpoäng på ≥ 2,3 – ≤ 4,0

Tabell 3.2.2

Kategorier för hudirritation

Kategori | Kriterier |

Kategori 2: Irriterande | 1.Medelpoäng på ≥ 2,3 till ≤ 4,0 för erytem/eschar eller för ödem hos minst 2 av 3 testade djur från observationer vid 24, 48 och 72 timmar efter det att lappen med testsubstans avlägsnats, eller om reaktionen är fördröjd vid observationer 3 dagar i följd efter det att hudreaktionerna uppkom.2.Inflammation som kvarstår till slutet av observationsperioden på normalt sett 14 dagar hos minst 2 djur, med särskilt beaktande av alopeci (begränsat område), hyperkeratos, hyperplasi och fjällning.3.I vissa fall där djurens reaktion varierar starkt med väldigt tydliga positiva effekter på grund av kemisk exponering hos ett enskilt djur, men mindre än ovanstående kriterier. |

3.2.2.8 Kommentarer angående resultaten från hudirritationstesten på djur

3.2.2.8.1 Försöksdjurens irritationsreaktioner kan variera rätt mycket, precis som när det gäller test av frätande verkan. Huvudkriteriet för klassificering av ett ämne som hudirriterande enligt punkt 3.2.2.7.1 är medelpoängen för antingen erytem/eschar eller ödem, beräknad på minst 2 av 3 försöksdjur. Ett särskilt kriterium för hudirritation gäller fall där det förekommer signifikanta irritationsreaktioner som dock är svagare än den medelpoäng som utgör kriterium för ett positivt test. Till exempel kan ett testmaterial betecknas som hudirriterande om minst 1 av 3 försöksdjur uppvisar ett mycket högre medelvärde genom hela studien, inklusive har kvarstående skador vid slutet av en observationsperiod på normalt 14 dagar. Även andra reaktioner kan uppfylla detta kriterium. Dock måste det vara säkerställt att reaktionerna hänför sig till kemisk exponering.

3.2.2.8.2 Vid bedömning av irritationsreaktioner ska hänsyn också tas till om skadorna är reversibla eller inte. Om inflammationen kvarstår till slutet av observationsperioden hos minst 2 djur, med beaktande av alopeci (begränsat område), hyperkeratos, hyperplasi och fjällning, ska ämnet anses ha en irriterande verkan.

3.2.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.2.3.1 Klassificering av blandningar om det finns data om blandningen som helhet

3.2.3.1.1 Blandningar ska klassificeras enligt samma kriterier som för ämnen, och med beaktande av de test- och bedömningsmetoder som använts för att ta fram data för dessa faroklasser.

3.2.3.1.2 Till skillnad från andra faroklasser finns det när det gäller frätande verkan på hud alternativa testmetoder för vissa typer av ämnen och blandningar som kan ge korrekta resultat att användas i klassificeringssyfte, och som dessutom är enkla och relativt billiga att genomföra. Innan man beslutar att testa blandningen bör man följa en stegvis metod för att bedöma samtliga belägg enligt kriterierna för klassificering av ämnen som frätande eller irriterande på huden (punkt 3.2.2.5). Detta görs i syfte att säkerställa en korrekt klassificering samt för att undvika onödiga djurförsök. En blandning anses vara frätande på huden (kategori 1) om den har ett pH på ≤ 2 eller ≥ 11,5. Om syra-basreserven tyder på att ämnet eller blandningen eventuellt inte är frätande, trots det låga eller höga pH-värdet, ska det göras fler test för att bekräfta detta, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.2.3.2 Klassificering av blandningar om det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.2.3.2.1 Om blandningen i sig inte har testats när det gäller dess irriterande eller frätande verkan på huden, men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.2.3.3 Klassificering av blandningar om det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.2.3.3.1 För att alla tillgängliga data ska kunna användas för att klassificera en blandnings irriterande eller frätande verkan på huden, har följande antagande gjorts som tillämpas i det stegvisa förfarandet där det är relevant.

Antagande: En blandnings "relevanta beståndsdelar" är sådana som förekommer i koncentrationer på minst 1 % (w/w för fasta ämnen, vätskor, damm, dimma och ångor och v/v för gaser), såvida det inte finns skäl att misstänka att en beståndsdel (som är frätande) som förekommer i koncentrationer under 1 % ändå är relevant för att klassificera blandningen som irriterande eller frätande på huden.

3.2.3.3.2 När det finns data om beståndsdelarna, men inte om blandningen som helhet, grundas klassificeringen av en blandning irriterande eller frätande verkan på huden i regel på additionsmodellen, så att varje enskild beståndsdel med frätande eller irriterande verkan bidrar till blandningens samlade irriterande eller frätande egenskaper i förhållande till dess verkan och koncentration. En viktningsfaktor 10 används för beståndsdelar med frätande verkan när dessa förekommer i koncentrationer som ligger under den allmänna koncentrationsgränsen för klassificering i kategori 1, men som kommer att bidra till klassificering av blandningen som irriterande. Blandningen klassificeras som frätande eller irriterande när summan av koncentrationerna av sådana beståndsdelar överskrider en koncentrationsgräns.

3.2.3.3.3 I tabell 3.2.3 anges de allmänna koncentrationsgränser som ska användas för att fastställa om blandningen ska anses vara irriterande eller frätande på huden.

3.2.3.3.4.1 Särskild noggrannhet måste iakttas vid klassificering av vissa typer av blandningar som innehåller ämnen som syror och baser, oorganiska salter, aldehyder, fenoler och ytaktiva ämnen. Den metod som beskrivs i punkterna 3.2.3.3.1 och 3.2.3.3.2 kan eventuellt inte användas eftersom många sådana ämnen är frätande eller irriterande vid koncentrationer < 1 %.

3.2.3.3.4.2 För blandningar som innehåller starka syror eller baser ska pH-värdet användas som klassificeringskriterium (se punkt 3.2.3.1.2) eftersom detta är en bättre indikator på frätande verkan än de koncentrationsgränser som anges i tabell 3.2.3.

3.2.3.3.4.3 Blandningar som innehåller ämnen som är frätande eller irriterande på huden och som inte kan klassificeras med hjälp av additionsmetoden (tabell 3.2.3) på grund av kemiska egenskaper som gör att denna metod inte fungerar, ska klassificeras som frätande på huden kategori 1A, 1B eller 1C om de innehåller ≥ 1 % av en beståndsdel som hör till någon av dessa kategorier, eller i kategori 2 om de innehåller ≥ 3 % av en beståndsdel med irriterande verkan. Klassificering av blandningar med beståndsdelar som metoden i tabell 3.2.3 inte kan användas på beskrivs i tabell 3.2.4.

3.2.3.3.5 I vissa fall kan tillförlitliga data visa att det inte föreligger någon uppenbar fara för frätande eller irriterande verkan på huden om beståndsdelen förekommer i halter över de allmänna koncentrationsgränserna i tabell 3.2.3 och 3.2.4. I sådana fall ska blandningen klassificeras enligt dessa uppgifter (se även artiklarna 10 och 11). I andra fall, när det är väntat att det inte ska finnas någon uppenbar fara för frätskador på hud eller hudirritation vid halter över de allmänna koncentrationsgränserna i tabell 3.2.3 och 3.2.4, ska man överväga att testa blandningen. I dessa fall ska en stegvis sammanvägd bedömning göras, i enlighet med vad som beskrivs i punkt 3.2.2.5.

3.2.3.3.6 Om det föreligger data som visar att en eller flera beståndsdelar är frätande eller irriterande vid en koncentration på < 1 % (frätande) eller < 3 % (irriterande) ska blandningen klassificeras i enlighet med detta.

Tabell 3.2.3

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar klassificerade som frätande/irriterande på huden (kategori 1 eller 2) som medför klassificering av blandningen som frätande eller irriterande på huden

Klassificering av summan av beståndsdelarna | Koncentration som medför klassificering av blandningen avseende: |

| Frätande på huden | Irriterande på huden |

| Kategori 1 (se anm. nedan) | Kategori 2 |

Frätande på huden kategori 1A, 1B och 1C | ≥ 5 % | ≥ 1 % men < 5 % |

Irriterande på huden kategori 2 | | ≥ 10 % |

(10 x frätande på huden kategori 1A, 1B och 1C) + Irriterande på huden kategori 2 | | ≥ 10 % |

Anmärkning

Summan av alla beståndsdelar i en blandning, klassificerade som frätande på huden kategori 1A, 1B eller 1C, ska var för sig vara ≥ 5 % för att blandningen ska klassificeras som frätande på huden kategori 1A, 1B eller 1C. Om summan av beståndsdelar i kategori 1A är < 5 % men summan av beståndsdelar i kategori 1A+1B är ≥ 5 % ska blandningen klassificeras som frätande på huden kategori 1B. Om summan av beståndsdelar i kategori 1A+1B är < 5 % men summan av beståndsdelar i kategori 1A+1B+1C är ≥ 5 % ska blandningen klassificeras som frätande på huden kategori 1C.

Tabell 3.2.4

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, för vilka additionsmetoden inte används, som medför klassificering av blandningen som frätande eller irriterande på huden

Beståndsdel: | Koncentration | Blandningen klassificeras som: Effekter på hud |

Syra med pH ≤ 2 | ≥ 1 % | Kategori 1 |

Bas med pH ≥ 11,5 | ≥ 1 % | Kategori 1 |

Andra frätande beståndsdelar (kategori 1A, 1B eller 1C) som additionsmetoden inte används på | ≥ 1 % | Kategori 1 |

Andra irriterande beståndsdelar (kategori 2) som additionsmetoden inte används på, inklusive syror och baser | ≥ 3 % | Kategori 2 |

3.2.4 Farokommunikation

3.2.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.2.5.

Tabell 3.2.5

Märkning för frätande eller irriterande verkan på hud

Klassificering | Kategori 1 A, 1 B och 1 C | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H314: Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon | H315: Irriterar huden |

Skyddsangivelse förebyggande | P260 P264 P280 | P264 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P301 + P330 + P331 P303 + P361 + P353 P363 P304 + P340 P310 P321 P305 + P351 + P338 | P302 + P352 P321 P332 + P313 P362 |

Skyddsangivelse förvaring | P405 | |

Skyddsangivelse avfall | P501 | |

3.3 Allvarlig ögonskada eller ögonirritation

3.3.1 Definitioner

3.3.1.1 Med allvarlig ögonskada avses vävnadsskada i ögat eller allvarlig synnedsättning som uppstår efter applicering av ett testämne på ögats främre yta och som inte är fullt reversibel inom 21 dagar från appliceringen.

Med ögonirritation avses förändringar i ögat som uppstår efter applicering av ett testämne på ögats främre yta och som är fullt reversibla inom 21 dagar från appliceringen.

3.3.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.3.2.1 Klassificeringssystemet för ämnen omfattar en stegvis testning och bedömning, där befintlig information om allvarliga vävnadsskador i ögat och ögonirritation (inklusive uppgifter om erfarenheter från människa och djur) kombineras med en bedömning av (Q)SAR och resultaten från validerade in vitro-test i syfte att undvika onödiga djurförsök.

3.3.2.2 Innan det görs några in vivo-försök avseende allvarlig ögonskada eller ögonirritation ska all tillgänglig information om ett ämne granskas. Preliminära beslut om huruvida ett ämne anses kunna orsaka allvarliga (dvs. irreversibla) skador på ögat kan ofta fattas utifrån befintliga uppgifter. Om ett ämne kan klassificeras utifrån dessa uppgifter behövs inga test.

3.3.2.3 Ett flertal faktorer måste beaktas vid bedömningen av om ett ämne eller en blandning kan orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation innan några prövningar inleds. Analysen ska i första hand grunda sig på samlade erfarenheter från människa och djur, eftersom dessa uppgifter ger information som är direkt relevant för effekterna på ögat. I en del fall kan det finnas tillräcklig information från strukturlika föreningar för att det ska gå att fastställa faran. Extrema pH-värden som ≤ 2 och ≥ 11,5 kan på samma sätt orsaka allvarliga ögonskador, särskilt när det är förenat med betydande buffertkapacitet. Sådana ämnen förmodas ge signifikanta effekter på ögat. Ämnets eventuella frätande verkan på huden måste först utvärderas innan man överväger om det kan ge allvarlig ögonskada/ögonirritation så att det inte görs några test av lokala effekter i ögat med frätande ämnen. Ämnen som verkar frätande på huden ska även betraktas som ämnen som orsakar allvarliga ögonskador (kategori 1) medan ämnen som verkar irriterande på huden kan betraktas som ämnen som orsakar ögonirritation (kategori 2). Validerade och godtagna in vitro-alternativ kan också användas vid klassificeringen (se artikel 5).

3.3.2.4 All föreliggande information om ett ämne eller en blandning enligt ovan ska användas för att fastställa om det är nödvändigt med ögonirritationstest in vivo. Även om bedömningen av enskilda parametrar i ett moment kan ge viss information (t.ex. att frätande alkalier med extrema pH-värden ska anses vara lokalt frätande på huden), ska all befintlig information beaktas i en sammanvägd bedömning, i synnerhet när det finns tillgänglig information om vissa men inte om alla parametrar. Betoningen ska i allmänhet ligga på expertbedömning, erfarenheter från människa för ämnet i fråga, följt av resultaten från hudirritationstest och väl validerade alternativa metoder. Djurförsök med frätande ämnen eller blandningar ska så långt som möjligt undvikas.

3.3.2.5 Bedömningen av preliminär information bör där det är lämpligt ske stegvis. Alla uppgifter behöver dock inte vara relevanta i vissa fall.

3.3.2.6 Irreversibla effekter på ögat/allvarlig ögonskada (kategori 1)

3.3.2.6.1 Ämnen som kan orsaka allvarlig ögonskada ska klassificeras i kategori 1 (irreversibla effekter på ögat). Klassificeringen görs på grundval av resultat från djurförsök i enlighet med kriterierna i tabell 3.3.1. Dessa observationer innefattar djur med hornhinneskador grad 4 och andra allvarliga reaktioner (t.ex. förstörd hornhinna) som observeras när som helst under testet, liksom kvarstående hornhinnegrumling, missfärgning av hornhinnan genom ett färgämne, sammanväxning, pannus och påverkan på iris funktion eller andra effekter som försämrar synen. I detta sammanhang avses med kvarstående skador sådana som inte fullt gått tillbaka inom en observationsperiod på normalt sett 21 dagar. Ämnen ska också klassificeras i kategori 1 om de uppfyller kriterierna för hornhinnegrumling ≥ 3 eller irit > 1,5 påvisat med Draize's ögontest på kanin, eftersom sådana allvarliga skador vanligtvis inte går tillbaka inom en 21 dagars observationsperiod.

Tabell 3.3.1

Kategori för irreversibla effekter på ögat

Kategori | Kriterier |

Irreversibla effekter på ögat (Kategori 1) | Om ett ämne när det appliceras i ögat på ett djur framkallar effekter hos minst ett djur på hornhinna, iris eller konjunktiva som inte förväntas gå tillbaka eller som inte har gått tillbaka inom en observationsperiod på normalt sett 21 dagar, och/ellerföljande positiva reaktioner hos minst 2 av 3 testade djur:hornhinnegrumling ≥ 3 och/elleririt > 1,5beräknade som medelvärden efter en bedömning vid 24, 48 och 72 timmar efter det att testmaterialet applicerats. |

3.3.2.6.2 Användning av humandata diskuteras i punkterna 3.3.2.1 och 3.3.2.4 samt i punkterna 1.1.1.3, 1.1.1.4 och 1.1.1.5.

3.3.2.7 Reversibla effekter på ögonen (kategori 2)

3.3.2.7.1 Ämnen som kan orsaka reversibel ögonirritation klassificeras i kategori 2 (irriterar ögonen).

Tabell 3.3.2

Kategori för reversibla effekter på ögat

Kategori | Kriterier |

Irriterar ögonen (Kategori 2) | Om ett ämne när det appliceras i ögat på ett djur framkallar följande positiva reaktioner hos minst 2 av 3 testade djur:hornhinnegrumling ≥ 1 och/elleririt ≥ 1, och/ellerkonjunktival rodnad ≥ 2 och/ellerkonjunktivalt ödem (kemos) ≥ 2beräknade som medelvärden efter en bedömning vid 24, 48 och 72 timmar efter det att testmaterialet applicerats, och som helt går tillbaka inom en observationsperiod på 21 dagar. |

3.3.2.7.2 För ämnen där försöksdjurens reaktioner varierar starkt ska denna information beaktas vid klassificeringen.

3.3.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.3.3.1 Klassificering av blandningar om det finns data om blandningen som helhet

3.3.3.1.1 En blandning ska klassificeras enligt samma kriterier som ämnen, och med beaktande av de test- och bedömningsmetoder som använts för att ta fram data för dessa faroklasser.

3.3.3.1.2 Till skillnad från andra faroklasser finns det när det gäller frätande verkan på hud alternativa testmetoder för vissa typer av blandningar som ger korrekta resultat att användas i klassificeringssyfte, och som dessutom är enkla och relativt billiga att genomföra. När man överväger att testa blandningen, bör en stegvis sammanvägd bedömning göras i enlighet med klassificeringskriterierna för frätande verkan på huden och allvarlig ögonskada eller ögonirritation. Detta görs för att säkerställa en korrekt klassificering samt för att undvika onödiga djurförsök. En blandning anses kunna orsaka allvarliga ögonskador (kategori 1) om den har ett pH på ≤ 2,0 eller ≥ 11,5. Om syra/bas-reserven tyder på att blandningen eventuellt inte orsakar allvarliga ögonskador, trots det låga eller höga pH-värdet, behövs ytterligare test för att bekräfta detta, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.3.3.2 Klassificering av blandningar om det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.3.3.2.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på dess frätande verkan på huden eller förmågan att orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation, men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.3.3.3 Klassificering av blandningar om det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.3.3.3.1 För att alla tillgängliga data ska kunna användas för att klassificera en blandnings förmåga att orsaka ögonirritation/allvarlig ögonskada, har följande antagande gjorts som tillämpas i det stegvisa förfarandet där det är relevant.

Antagande: En blandnings "relevanta beståndsdelar" är sådana som förekommer i koncentrationer på minst 1 % (w/w för fasta ämnen, vätskor, damm, dimma och ångor och v/v för gaser), såvida det inte finns skäl att förmoda att en beståndsdel (med frätande verkan) som förekommer i koncentrationer under 1 % ändå är relevant för att klassificera blandningen med avseende på ögonirritation/allvarlig ögonskada.

3.3.3.3.2 När det finns data om beståndsdelarna men inte om blandningen som helhet grundas klassificeringen i regel på additionsmodellen, så att varje enskild beståndsdel med frätande eller irriterande verkan bidrar till blandningens samlade irriterande eller frätande egenskaper i förhållande till dess verkan och koncentration. En viktningsfaktor 10 används för beståndsdelar med frätande verkan när dessa förekommer i koncentrationer som ligger under den allmänna koncentrationsgränsen för klassificering i kategori 1, men som kommer att bidra till klassificering av blandningen som irriterande. Blandningen ska anses kunna orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation när summan av koncentrationerna av sådana beståndsdelar överskrider en viss koncentrationsgräns.

3.3.3.3.3 I tabell 3.3.3 anges de allmänna koncentrationsgränser som ska användas för att fastställa om en blandning ska anses kunna orsaka ögonirritation eller allvarlig ögonskada.

3.3.3.3.4.1 Särskild noggrannhet måste iakttas vid klassificering av vissa typer av blandningar som innehåller ämnen som syror och baser, oorganiska salter, aldehyder, fenoler och ytaktiva ämnen. Den metod som beskrivs i punkterna 3.3.3.3.1 och 3.3.3.3.2 kan eventuellt inte användas eftersom många sådana ämnen är frätande eller irriterande vid koncentrationer < 1 %.

3.3.3.3.4.2 För blandningar som innehåller starka syror eller baser ska pH-värdet användas som klassificeringskriterium (se punkt 3.3.2.3) eftersom pH-värdet är en bättre indikator på allvarlig ögonskada än de allmänna koncentrationsgränserna i tabell 3.3.3.

3.3.3.3.4.3 Blandningar som innehåller ämnen med frätande eller irriterande verkan och som inte kan klassificeras med hjälp av additionsmetoden (tabell 3.3.3) på grund av kemiska egenskaper som gör att denna metod inte fungerar, ska klassificeras i kategori 1 avseende effekter på ögat om de innehåller ≥ 1 % frätande beståndsdel, eller i kategori 2 om de innehåller ≥ 3 % irriterande beståndsdel. Klassificering av blandningar som innehåller beståndsdelar för vilka metoden i tabell 3.3.3 inte kan användas beskrivs i tabell 3.3.4.

3.3.3.3.5 I vissa fall kan tillförlitliga data visa att en beståndsdels reversibla/irreversibla effekter på ögat inte är uppenbara vid halter över de allmänna koncentrationsgränserna i tabellerna 3.3.3 och 3.3.4. I sådana fall ska blandningen klassificeras enligt dessa uppgifter. I andra fall när det väntas att en beståndsdels frätande/irriterande verkan på hud eller reversibla/irreversibla effekter på ögat inte ska uppträda vid halter över de allmänna koncentrationsgränserna i tabellerna 3.3.3 och 3.3.4, ska man överväga att testa blandningen. I dessa fall ska det göras en stegvis sammanvägd bedömning.

3.3.3.3.6 Om det föreligger data som visar att en eller flera beståndsdelar kan vara frätande eller irriterande vid en koncentration på < 1 % (frätande) eller < 3 % (irriterande) ska blandningen klassificeras i enlighet med detta.

Tabell 3.3.3

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade som frätande på huden kategori 1 och/eller avseende effekter på ögat kategori 1 eller 2, som medför klassificering av blandningen avseende effekter på ögat (kategori 1 eller 2)

Klassificering av summan av beståndsdelarna: | Koncentration som medför klassificering av blandningen avseende: |

Irreversibla effekter på ögat | Reversibla effekter på ögat |

Kategori 1 | Kategori 2 |

Effekter på ögat, kategori 1 eller frätande på huden, kategori 1A, 1B eller 1C | ≥ 3 % | ≥ 1 % men < 3 % |

Effekter på ögat, kategori 2 | | ≥ 10 % |

(10 x effekter på ögat, kategori 1) + effekter på ögat, kategori 2 | | ≥ 10 % |

Frätande på huden kategori 1A, 1B eller 1C + effekter på ögat kategori 1 | ≥ 3 % | ≥ 1 % men < 3 % |

10 x (frätande på huden, kategori 1A, 1B, 1C + effekter på ögat, kategori 1) + effekter på ögat, kategori 2 | | ≥ 10 % |

Tabell 3.3.4

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, för vilka additionsmetoden inte används, som medför klassificering av blandningen som farliga för ögat

Beståndsdel | Koncentration | Blandningen klassificeras som: Effekter på ögat |

Syra med pH ≤ 2 | ≥ 1 % | Kategori 1 |

Bas med pH ≥ 11,5 | ≥ 1 % | Kategori 1 |

Andra frätande beståndsdelar (kategori 1) som additionsmetoden inte används på | ≥ 1 % | Kategori 1 |

Andra irriterande beståndsdelar (kategori 2) som additionsmetoden inte används på, inklusive syror och baser | ≥ 3 % | Kategori 2 |

3.3.4 Farokommunikation

3.3.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.3.5.

Tabell 3.3.5

Märkning för allvarlig ögonskada/ögonirritation

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H318: Orsakar allvarliga ögonskador | H319: Orsakar allvarlig ögonirritation |

Skyddsangivelse förebyggande | P280 | P264 P280 |

Skyddsangivelse åtgärder | P305 + P351 + P338 P310 | P305 + P351 + P338 P337 + P313 |

Skyddsangivelse förvaring | | |

Skyddsangivelse avfall | | |

3.4 Luftvägs- eller hudsensibilisering

3.4.1 Definitioner och allmänna överväganden

3.4.1.1 Med luftvägssensibiliserande ämne avses ett ämne som orsakar överkänslighet i luftvägarna vid inandning av ämnet.

3.4.1.2 Med hudsensibiliserande ämne avses ett ämne som orsakar en allergisk reaktion vid hudkontakt.

3.4.1.3 Med sensibilisering avses i avsnitt 3.4 en företeelse som omfattar två faser. I den första fasen utvecklas ett specialiserat immunologiskt minne hos en individ vid exponering för ett allergen (induktion). I den andra fasen utvecklas allergisymtom (elicitering), dvs. det sker en cell- eller antikroppsmedierad allergisk reaktion hos en sensibiliserad individ vid exponering för ett allergen.

3.4.1.4 Mönstret med induktion följt av en eliciteringsfas gäller för både luftvägs- och hudsensibilisering. När det gäller hudsensibilisering krävs en induktionsfas där immunsystemet lär sig att reagera. Kliniska symtom kan sedan uppträda om en efterföljande exponering är tillräcklig för att framkalla en synlig hudreaktion (eliciteringsfas). Prediktiva test följer i regel detta mönster, där reaktionen på induktionsfasen mäts genom en standardiserad eliciteringsfas, som vanligtvis innefattar ett lapptest. Undantaget är det lokala lymfkörteltestet ("local lymph node assay") där reaktionen mäts direkt. Hudsensibilisering hos människor bedöms vanligtvis genom ett diagnostiskt lapptest.

3.4.1.5 För både hud- och luftvägssensibilisering krävs normalt sett lägre halter för elicitering än för induktion. Bestämmelser om märkning i syfte att varna sensibiliserade personer för förekomsten av ett särskilt sensibiliserande ämne i en blandning anges i avsnitt 3.4.4.

3.4.1.6 Faroklassen luftvägs- eller hudsensibilisering indelas i

- luftvägssensibilisering,

- hudsensibilisering.

3.4.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.4.2.1 Luftvägssensibiliserande ämnen

Ämnen ska klassificeras som luftvägssensibiliserande (kategori 1) i enlighet med kriterierna i tabell 3.4.1:

Tabell 3.4.1

Farokategori för luftvägssensibiliserande ämnen

Kategori | Kriterier |

Kategori 1 | Ämnen ska klassificeras som luftvägssensibiliserande (kategori 1) om a)det finns belägg för att ämnet kan orsaka specifik luftvägsöverkänslighet hos människor, och/ellerb)om ämnet ger positiva resultat i relevanta djurförsök. |

3.4.2.1.1 Humandata

3.4.2.1.1.1 Belägg för att ämnet kan medföra specifik överkänslighet i luftvägarna ska normalt sett grundas på erfarenheter från människa. Denna överkänslighet yttrar sig i regel som astma, men andra överkänslighetsreaktioner som rinit, konjunktivit och alveolit bör också beaktas. Kliniskt sett liknar tillståndet en allergisk reaktion. Immunologiska mekanismer behöver dock inte påvisas.

3.4.2.1.1.2 När man i samband med klassificering bedömer humandata måste man, förutom uppgifterna om de enskilda fallen, även beakta

a) antalet exponerade människor, och

b) exponeringens omfattning.

Användningen av humandata tas upp i punkterna 1.1.1.3, 1.1.1.4 och 1.1.1.5.

3.4.2.1.1.3 De uppgifter som avses ovan kan utgöras av

a) klinisk bakgrund och data från lämpliga lungfunktionstest i samband med exponering för ämnet som bekräftas av ytterligare stödjande belägg, t.ex.

i) immunologiskt test in vivo (t.ex. hudpricktest),

ii) immunologiskt test in vitro (t.ex. serologisk analys),

iii) undersökningar som indikerar andra specifika överkänslighetsreaktioner som inte är immunologiskt medierade, exempelvis återkommande mindre irritationer eller farmakologiskt medierade effekter,

iv) kemisk strukturlikhet med ämnen med känd förmåga att framkalla överkänslighet i luftvägarna,

b) data från ett eller flera positiva bronkiella provokationstest med ämnet, utfört enligt godtagna riktlinjer i syfte att fastställa en specifik överkänslighetsreaktion.

3.4.2.1.1.4 För att ett samband mellan exponering och utveckling av överkänslighet i luftvägarna ska kunna fastställas för ett specifikt ämne måste den kliniska bakgrunden omfatta både en medicinsk anamnes och en yrkesanamnes. Till relevant information om patienten i fråga hör förvärrande faktorer både i hemmet och på arbetsplatsen, insjuknande och sjukdomsförlopp samt ärftlighet och sjukdomshistoria. Den medicinska anamnesen ska också omfatta uppgifter om andra allergier eller besvär i luftvägarna under barndomen samt rökvanor.

3.4.2.1.1.5 Resultaten från positiva bronkiella provokationstest kan räcka som underlag för en klassificering. I praktiken har emellertid många av de ovan nämnda undersökningarna ofta redan genomförts.

3.4.2.1.2 Djurstudier

3.4.2.1.2.1 Uppgifter från lämpliga djurstudier [13] som kan indikera ett ämnes förmåga att framkalla överkänslighet vid inandning hos människor [14] kan omfatta

i) mätning av Immunoglobulin E (IgE) och andra specifika immunologiska parametrar hos möss,

ii) specifika reaktioner i lungorna hos marsvin.

3.4.2.2 Hudsensibiliserande ämnen

3.4.2.2.1 Ämnen ska klassificeras som hudsensibiliserande (kategori 1) i enlighet med kriterierna i tabell 3.4.2:

Tabell 3.4.2

Farokategori för hudsensibiliserande ämnen

Kategori | Kriterier |

Kategori 1 | Ämnen ska klassificeras som sensibiliserande vid hudkontakt (kategori 1) om i)det finns humandata som visar att ämnet kan orsaka sensibilisering vid hudkontakt hos ett betydande antal individer, ellerii)om det finns positiva resultat från ett lämpligtdjurtest (se särskilda kriterier i punkt 3.4.2.2.4.1). |

3.4.2.2.2 Särskilda faktorer att beakta

3.4.2.2.2.1 För att ett ämne ska klassificeras som hudsensibiliserande ska beläggen omfatta minst något av följande:

a) Positiva data från relevanta lapptest, i regel från mer än en hudklinik.

b) Epidemiologiska studier som visar på allergisk kontaktdermatit orsakad av ämnet. Studier där en betydande andel av dem som har exponerats uppvisar karakteristiska symptom ska särskilt uppmärksammas.

c) Positiva data från lämpliga djurstudier.

d) Positiva data från experimentella studier på människa (se artikel 7.3).

e) Väldokumenterade fall av allergisk kontaktdermatit, i regel från mer än en hudklinik.

Användningen av humandata tas upp i punkterna 1.1.1.3, 1.1.1.4 och 1.1.1.5.

3.4.2.2.2.2 Positiva effekter hos antingen människor eller djur ska normalt sett utgöra tillräckligt underlag för klassificering. Uppgifter från djurstudier (se avsnitt 3.4.2.2.4) är vanligtvis mycket mer tillförlitliga än uppgifter från humanexponering. Om det finns uppgifter från båda källorna, men resultaten är motstridiga, måste uppgifter från båda källor utvärderas med avseende på kvalitet och tillförlitlighet för att en klassificering ska kunna göras i varje enskilt fall. Normalt sett genereras inte humandata i kontrollerade försök med frivilliga i samband med en faroklassificering utan snarare som en del i en riskbedömning för att bekräfta avsaknaden av effekt i djurtester. Följaktligen härleds positiva humandata om hudsensibilisering i regel från fallkontrollstudier eller andra mindre specifika studier. Utvärdering av humandata måste därför ske med viss försiktighet eftersom antalet fall inte bara återspeglar ämnets inneboende egenskaper utan också faktorer som exponeringssituation, biotillgänglighet, individuell predisponering och vilka förebyggande åtgärder som vidtagits. Negativa humandata kan i regel inte användas för att förkasta positiva resultat från djurstudier.

3.4.2.2.2.3 Om inga av villkoren ovan är uppfyllda behöver ämnet inte klassificeras som hudsensibiliserande. En kombination av två eller flera indikatorer för hudsensibilisering enligt nedan kan medföra en ändrad klassificering, som ska övervägas från fall till fall.

a) Enstaka fall av allergisk kontaktdermatit.

b) Epidemiologiska studier av begränsat värde där slump, systematiska fel och störfaktorer inte kan uteslutas med tillfredsställande säkerhet.

c) Data från djurförsök utförda i enlighet med gällande riktlinjer, där resultatet inte uppfyller de kriterier för ett positivt resultat som anges i punkt 3.4.2.2.4.1, men som ligger tillräckligt nära gränsen för att betraktas som signifikanta.

d) Positiva data från icke-standardiserade metoder.

e) Positiva resultat från närbesläktade strukturella analoger.

3.4.2.2.3 Immunologisk kontakturtikaria

3.4.2.2.3.1 Vissa ämnen som uppfyller kriterierna för klassificering som luftvägssensibiliserande kan dessutom orsaka immunologisk kontakturtikaria. Man bör överväga att klassificera dessa ämnen även som hudsensibiliserande och komplettera märkningen eller SDS med information om kontakturtikaria genom lämplig varningsinformation.

3.4.2.2.3.2 För ämnen som kan ge upphov till tecken på immunologisk kontakturtikaria men som inte uppfyller kriterierna för luftvägssensibilisering ska klassificering som hudsensibiliserande övervägas. Det finns inga etablerade djurmodeller tillgängliga för att identifiera ämnen som orsakar immunologisk kontakturtikaria. Därför baseras klassificeringen normalt på humandata, liknande de som avser hudsensibilisering.

3.4.2.2.4 Djurstudier

3.4.2.2.4.1 När det gäller testmetoder för hudsensibilisering av adjuvanstyp på marsvin betraktas reaktioner hos minst 30 % av djuren som positivt. För alla andra testmetoder på marsvin betraktas reaktioner hos minst 15 % av djuren som positivt. Testmetoderna för hudsensibilisering beskrivs i förordning (EG) nr 440/2008 antagen i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1907/2006 (förordningen om testmetoder) ska användas, eller andra metoder förutsatt att de är väldokumenterade och vetenskapligt motiverade.

3.4.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.4.3.1 Klassificering av blandningar när det finns data om blandningen som helhet

3.4.3.1.1 När det finns belägg av hög kvalitet om blandningens effekter på människa eller från lämpliga djurförsök, enligt kriterierna för ämnen, kan blandningen klassificeras genom en sammanvägd bedömning av dessa data. Uppgifterna om blandningen ska utvärderas noga, så att den använda dosen inte medför ogiltiga resultat.

3.4.3.2 Klassificering av blandningar när det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.4.3.2.1 Då blandningen i sig inte har testats med avseende på sensibiliserande egenskaper men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.4.3.3 Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.4.3.3.1 Blandningen ska klassificeras som luftvägs- eller hudsensibiliserande om minst en beståndsdel har klassificerats i den kategorin och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgränsen enligt tabell 3.4.3 för fasta ämnen/vätskor respektive gaser.

3.4.3.3.2 En del ämnen som klassificerats som sensibiliserande kan framkalla en reaktion hos individer som redan är sensibiliserade för ämnet eller blandningen även då de förekommer i halter under de koncentrationer som anges i tabell 3.4.1 (se anmärkning 1 till tabell 3.4.3).

Tabell 3.4.3

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade som antingen hudsensibiliserande eller luftvägssensibiliserande, som medför klassificering av blandningen

Beståndsdel klassificerad som: | Koncentration som medför klassificering av blandningen som |

Hudsensibiliserande | Luftvägssensibiliserande |

Alla fysikaliska tillstånd | Fast ämne/vätska | Gas |

Hudsensibiliserande | ≥ 0,1 % (anm. 1) | — | — |

≥ 1,0 % (anm. 2) | — | — |

Luftvägssensibiliserande | — | ≥ 0,1 % (anm. 1) | ≥ 0,1 % (anm. 1) |

— | ≥ 1,0 % (anm. 3) | ≥ 0,2 % (anm. 3) |

Anmärkning 1

Denna koncentrationsgräns används i regel för de särskilda märkningskraven i avsnitt 2.8 i bilaga II som är avsedda att skydda individer som redan sensibiliserats. Ett SDS krävs om blandningen innehåller beståndsdelar i halter över denna koncentration.

Anmärkning 2

Denna koncentrationsgräns används för klassificering av en blandning som hudsensibiliserande.

Anmärkning 3

Denna koncentrationsgräns används för klassificering av en blandning som luftvägssensibiliserande.

3.4.4 Farokommunikation

3.4.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.4.4.

Tabell 3.4.4

Märkning för hud- eller luftvägssensibilisering

Klassificering | Luftvägssensibilisering | Hudsensibilisering |

Kategori 1 | Kategori 1 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H334: Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning | H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion |

Skyddsangivelse – förebyggande | P261 P285 | P261 P272 P280 |

Skyddsangivelse –åtgärder | P304 + P341 P342+ P311 | P302 + P352 P333 + P313 P321 P363 |

Skyddsangivelse – förvaring | | |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 |

3.5 Mutagenitet i könsceller

3.5.1 Definitioner och allmänna överväganden

3.5.1.1 Med mutation avses en bestående förändring, till mängd eller struktur, av en cells genetiska material. Termen "mutation" gäller både ärftliga genetiska förändringar som kan visa sig på fenotypisk nivå och de underliggande DNA-förändringarna om dessa är kända (t.ex. förändringar i enskilda baspar och kromosomtranslokationer). Termen "mutagen" kommer att användas om ämnen som ger upphov till ökad förekomst av mutationer hos populationer av celler eller organismer.

3.5.1.2 De mer allmänna termerna genotoxisk och genotoxicitet används om ämnen eller processer som påverkar DNA när det gäller struktur, informationsinnehåll eller spjälkning, inklusive sådana som orsakar DNA-skador genom att störa den normala replikationsprocessen, eller som på ett icke-fysiologiskt sätt (tillfälligt) påverkar DNA-replikationen. Testresultat som visar på genotoxicitet betraktas vanligtvis som tecken på mutagena effekter.

3.5.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.5.2.1 Denna faroklass gäller i första hand ämnen som kan orsaka mutationer i mänskliga könsceller som sedan kan överföras till avkomman. Resultaten från tester avseende mutagenitet eller genotoxicitet som utförs in vitro eller på somatiska celler och könsceller från däggdjur in vivo ska också beaktas då ämnen och blandningar klassificeras i denna faroklass.

3.5.2.2 Faroklassen mutagenitet i könsceller delas in i två kategorier enligt tabell 3.5.1.

Tabell 3.5.1

Farokategorier för mutagenitet i könsceller

Kategorier | Kriterier |

KATEGORI 1: | Ämnen som man vet kan orsaka ärftliga mutationer eller som ska betraktas som om de kan orsaka ärftliga mutationer i mänskliga könsceller Ämnen som man vet kan orsaka ärftliga mutationer i mänskliga könsceller |

Kategori 1A: | Klassificering i kategori 1A baseras på positiva resultat från epidemiologiska studier på människa. Ämnen som ska anses kunna orsaka ärftliga mutationer i mänskliga könsceller |

Kategori 1B: | Klassificering i kategori 1B baseras på något av följande: Positiva resultat från in vivo-test på däggdjur avseende mutagenitet i könsceller.Positiva resultat från in vivo-test på däggdjur avseende mutagenitet i somatiska celler, i kombination med andra belägg för att ämnet kan orsaka mutationer i könsceller. Sådana stödjande belägg kan till exempel härledas från in vivo-test avseende mutagenitet eller genotoxicitet i könsceller, eller genom att man påvisar ämnets eller dess metaboliters förmåga att interagera med könscellernas genetiska material.Positiva resultat från test som visar på mutagena effekter i mänskliga könsceller men utan att överföring till avkomman påvisas, t.ex. en ökad frekvens av kromosomavvikelser i sädescellerna hos exponerade män. |

KATEGORI 2: | Ämnen som ger anledning till oro för människor på grund av att de eventuellt kan orsaka ärftliga mutationer i mänskliga könsceller Klassificering i kategori 2 baseras på positiva belägg från försök på däggdjur, och/eller i vissa fall från in vitro-försök, som kommer frånin vivo-test på däggdjur avseende mutagenitet i somatiska celler, ellerandra in vivo-test avseende genotoxicitet i somatiska celler som stöds av positiva resultat från in vitro-försök avseende mutagenitet.Anmärkning: Ämnen som är positiva i in vitro-försök avseende mutagenitet hos däggdjur, och som också uppvisar kemiskt struktur-aktivitetssamband med kända könscellsmutagener, ska klassificeras i kategori 2. |

3.5.2.3 Särskilda faktorer att beakta vid klassificering av ämnen med avseende på mutagenitet i könsceller

3.5.2.3.1 Inför en klassificering studeras testresultat från försök avseende mutagena och/eller genotoxiska effekter i könsceller och/eller somatiska celler hos exponerade djur. Mutagena och/eller genotoxiska effekter som påvisats i in vitro-test ska också beaktas.

3.5.2.3.2 Systemet är farobaserat, vilket innebär att ämnen klassificeras utifrån deras inneboende förmåga att framkalla mutationer i könsceller. Schemat är därför inte avsett för en (kvantitativ) riskbedömning av ett ämne.

3.5.2.3.3 Klassificering avseende ärftliga effekter i människans könsceller görs på grundval av väl genomförda och tillräckligt validerade test, som helst bör följa beskrivningen i förordning (EG) nr 440/2008 antagen i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1907/2006 (förordningen om testmetoder) såsom de som förtecknas i nedanstående punkter. Testresultaten ska utvärderas med hjälp av en expertbedömning och alla tillgängliga belägg ska vägas in i beslutet om klassificering.

3.5.2.3.4 Mutagenitetstest med könsceller in vivo, till exempel

- test för dominanta letalmutationer hos gnagare

- försök avseende ärftliga translokationer hos möss.

3.5.2.3.5 Mutagenitetstest med somatiska celler in vivo, till exempel

- test av kromosomavvikelser i benmärg hos däggdjur

- test för pälsfärgsförändringar ("mouse spot-test")

- test av mikrokärnor i erytrocyter hos däggdjur.

3.5.2.3.6 Mutagenitet/genotoxicitetstest i könsceller, till exempel

a) mutagenitetstest:

- spermatogonialt test av kromosomavvikelser hos däggdjur

- test av mikrokärnor i spermatider

b) genotoxicitetstest:

- analys av systerkromatidutbyten i spermatogonier

- test av reparationsrelaterad DNA-syntes (UDS) i testikelceller.

3.5.2.3.7 Genotoxicitetstest i somatiska celler, till exempel

- test in vivo av reparationsrelaterad syntes (UDS) i leverceller

- systerkromatidutbyten (SCE) i benmärg hos däggdjur.

3.5.2.3.8 Mutagenitetstest in vitro, till exempel

- test in vitro av kromosomavvikelser hos däggdjur

- genmutationstest in vitro på däggdjursceller

- test av återmutation hos bakterier.

3.5.2.3.9 Klassificeringen av enskilda ämnen ska baseras på samtliga föreliggande belägg med hjälp av expertbedömning (se 1.1.1). Om ett enda väl genomfört test använts för klassificering ska detta ge klara och otvetydigt positiva resultat. Om nya, väl validerade, test tillkommer får de också inbegripas i den sammanvägda bedömningen. Om en annan exponeringsväg använts i studien av ämnet jämfört med exponeringsvägen för människor ska detta också vägas in.

3.5.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.5.3.1 Klassificering av blandningar om det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.5.3.1.1 Blandningen ska klassificeras som mutagen om minst en beståndsdel klassificerats som mutagen i kategori 1A, 1B eller 2 och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgräns som anges för respektive kategori i tabell 3.5.2.

Tabell 3.5.2

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade som könscellsmutagena, som medför klassificering av blandningen

| Koncentrationsgränser som medför klassificering av blandningen som |

Beståndsdel klassificerad som: | Mutagen kategori 1A | Mutagen kategori 1B | Mutagen kategori 2 |

Mutagen kategori 1A | ≥ 0,1 % | — | — |

Mutagen kategori 1B | — | ≥ 0,1 % | — |

Mutagen kategori 2 | — | — | ≥ 1,0 % |

Anmärkning

Koncentrationsgränserna i tabellen ovan gäller fasta ämnen och vätskor (viktprocent, w/w) samt gaser (volymprocent, v/v).

3.5.3.2 Klassificering av blandningar om det finns data om blandningen som helhet

3.5.3.2.1 Klassificeringen av blandningar kommer att grundas på tillgängliga testdata för blandningens enskilda beståndsdelar med användning av koncentrationsgränser för beståndsdelar som klassificerats som könscellsmutagena. Om tester av blandningar visar på effekter som inte fastställts vid utvärderingen av de enskilda beståndsdelarna kan, efter en bedömning från fall till fall, detta användas för klassificering. I dessa fall måste testresultaten för blandningen som helhet vara entydiga och hänsyn ska tas till dosen och andra faktorer som varaktighet, observationer, känslighetsanalys och statistisk analys av testsystemen för mutagenitet i könsceller. Relevant dokumentation som utgör underlag för klassificeringen ska bevaras och hållas tillgänglig för översyn på begäran.

3.5.3.3 Klassificering av blandningar om det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.5.3.3.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på mutagenitet i könsceller men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar (i enlighet med punkt 3.5.3.2.1) för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.5.4 Farokommunikation

3.5.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.5.3.

Tabell 3.5.3

Märkning för mutagenitet i könsceller

Klassificering | Kategori 1A eller kategori 1B | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H340: Kan orsaka genetiska defekter (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). | H341: Misstänks kunna orsaka genetiska defekter (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). |

Skyddsangivelse förebyggande | P201 P202 P281 | P201 P202 P281 |

Skyddsangivelse åtgärder | P308 + P313 | P308 + P313 |

Skyddsangivelse förvaring | P405 | P405 |

Skyddsangivelse avfall | P501 | P501 |

3.5.5 Ytterligare faktorer att beakta vid klassificering

Det blir allt mer vedertaget att kemikalieinducerad tumörgenes hos människor och djur inbegriper genetiska förändringar i exempelvis proto-onkogener och/eller tumörsuppressorgener i somatiska celler. Belägg in vivo för mutagena egenskaper hos ämnen i somatiska celler och/eller könsceller i däggdjur kan därför ha betydelse för huruvida dessa ämnen ska klassificeras som cancerframkallande eller ej (se även Cancerogenitet, avsnitt 3.6, punkt 3.6.2.2.6).

3.6 Cancerogenitet

3.6.1 Definition

3.6.1.1 Med cancerframkallande avses förmågan hos ett ämne eller en blandning att orsaka cancer eller öka förekomsten av cancer. Ämnen som har orsakat benigna och maligna tumörer i väl genomförda djurförsök ska betraktas som förmodat eller misstänkt cancerframkallande för människa, såvida det inte finns starka belägg för att tumörbildningsmekanismen inte är relevant för människor.

3.6.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.6.2.1 Cancerframkallande ämnen klassificeras i en av två kategorier beroende på styrkan i beläggen och andra faktorer som bör beaktas. I vissa fall kan det vara befogat med en klassificering som avser en specifik exponeringsväg, om det finns säkra belägg för att ingen annan exponeringsväg innebär fara.

Tabell 3.6.1

Farokategorier för cancerframkallande ämnen

Kategori | Kriterier |

KATEGORI 1: | Känt eller förmodat cancerframkallande för människor Ett ämne ska klassificeras som cancerframkallande i kategori 1 på grundval av epidemiologiska data och/eller djurdata. Ett ämne kan specificeras ytterligare som: |

Kategori 1A: | kategori 1A, känt cancerframkallande för människor, i huvudsak baserat på humandata eller: |

Kategori 1B: | kategori 1B, förmodat cancerframkallande för människor, i huvudsak baserat på djurdata. |

| Klassificering i kategori 1A och 1B baseras på styrkan i beläggen tillsammans med övriga överväganden (se avsnitt 3.6.2.2). Sådana belägg kan komma från studier på människa som fastställer ett orsakssamband mellan exponering för ämnet och utveckling av cancer (känt cancerframkallande för människor), ellerdjurförsök som ger tillräckliga belägg för att [15] påvisa att ämnet är cancerframkallande på djur (förmodat cancerframkallande för människor). |

| Dessutom kan det från fall till fall och efter en vetenskaplig bedömning bli nödvändigt med en klassificering som förmodat cancerframkallande för människor utifrån humanstudier som ger begränsade belägg för cancerogenitet hos människor tillsammans med begränsade belägg för cancerogenitet från djurförsök. |

KATEGORI 2: | Misstänkt cancerframkallande för människor Klassificering av ett ämne i kategori 2 görs på grundval av belägg från humanstudier och/eller djurstudier som dock inte är tillräckliga för att ämnet ska placeras i kategori 1A eller 1B, baserat på styrkan i beläggen tillsammans med övriga överväganden (se avsnitt 3.6.2.2). Sådana uppgifter kan härledas antingen från begränsade [15] belägg för cancerogenitet från humanstudier eller från begränsade belägg för cancerogenitet från djurstudier. |

3.6.2.2 Särskilda faktorer att beakta vid klassificering av ämnen som cancerframkallande

3.6.2.2.1 Ämnen med inneboende cancerframkallande egenskaper ska klassificeras som cancerframkallande på grundval av belägg från tillförlitliga och godkända studier och denna klassificering ska användas för ämnen som har inneboende cancerframkallande egenskaper. Bedömningen ska grundas på alla befintliga data, expertgranskade publicerade studier och andra godtagbara uppgifter.

3.6.2.2.2 Klassificeringen av ett ämne som cancerframkallande är ett förfarande som inbegriper två samordnade överväganden: styrkan i beläggen och all övrig information som är relevant för att placera ämnen som kan vara cancerframkallande för människor i rätt farokategori.

3.6.2.2.3 Starka belägg innebär bl.a. en uppräkning av tumörer som setts i human- och djurstudier och en bedömning av deras statistiska signifikans. Tillräckliga belägg från humanstudier visar ett orsakssamband mellan exponering och utveckling av cancer, medan tillräckliga belägg från djurstudier visar ett orsakssamband mellan ämnet och en ökad förekomst av tumörer. Begränsade belägg från humanstudier innebär ett positivt samband mellan exponering och cancer, men något orsakssamband går inte att fastställa. Begränsade belägg från djurstudier innebär att det finns data som tyder på en cancerframkallande verkan men som dock inte är tillräckliga. Termerna tillräckliga och begränsade används här i enlighet med de definitioner som tagits fram av den internationella cancerforskningsmyndigheten, IARC, vilka lyder:

a) Cancerogenitet hos människor

Belägg för cancerogenitet från humanstudier klassificeras i en av följande kategorier:

- Tillräckliga belägg för cancerogenitet: Ett orsakssamband har påvisats mellan exponering för agenset och cancer hos människor. Detta innebär att ett positivt samband har konstaterats mellan exponering och cancer i studier där slump, systematiska fel och störfaktorer har kunnat uteslutas med tillfredsställande säkerhet.

- Begränsade belägg för cancerogenitet: Ett positivt samband har konstaterats mellan exponering för agenset och cancer, för vilket ett orsakssamband betraktas som trovärdigt men där det inte med tillfredsställande säkerhet går att utesluta slump, systematiska fel och störfaktorer.

b) Cancerogenitet hos försöksdjur

Cancerogenitet hos försöksdjur kan bedömas med hjälp av konventionella biologiska försök, biologiska försök med användning av genetiskt modifierade djur samt andra biologiska försök in vivo som fokuserar på ett eller flera av de kritiska stadierna av cancerogenes. Vid avsaknad av uppgifter från konventionella långvariga biologiska försök eller från försök med neoplasi som slutpunkt bör konsekvent positiva resultat i flera modeller som avser flera av cancerogenesens många stadier beaktas vid bedömningen av graden av belägg för cancerogenitet hos försöksdjur. Belägg för cancerogenitet hos försöksdjur klassificeras i en av följande kategorier:

- Tillräckliga belägg för cancerogenitet: Ett orsakssamband har påvisats mellan exponering för agenset och ökad incidens av maligna neoplasmer eller av en relevant kombination av benigna och maligna neoplasmer i a) två eller fler djurarter eller b) två eller fler oberoende studier av en art vilka utförts vid olika tidpunkter eller i olika laboratorier eller inom ramen för olika protokoll. Ökad incidens av tumörer bland båda könen hos en enda art i en väl genomförd studie, som helst ska ha genomförts i enlighet med god laboratoriesed, kan också ge tillräckliga belägg. En enda studie som omfattar en art och ett kön kan betraktas ge tillräckliga belägg för cancerogenitet om maligna neoplasmer förekommer i ovanligt hög grad i förhållande till incidens, plats, typ av tumör eller ålder vid uppkomsten, eller om det finns starka rön som påvisar förekomst av tumörer på flera olika platser.

- Begränsade belägg för cancerogenitet: Uppgifterna visar på cancerogena effekter men är för begränsade för att man ska kunna göra någon definitiv bedömning, t.ex. på grund av att a) beläggen för cancerogenitet begränsas till ett enda experiment, b) det finns olösta frågor kring ändamålsenligheten hos studiens utformning, genomförande eller tolkning, c) agenset ökar incidensen endast av benigna neoplasmer eller skador med osäker neoplastisk potential, eller d) beläggen för cancerogenitet begränsas till studier som endast påvisar att aktiviteten främjas i en liten uppsättning vävnader eller organ.

3.6.2.2.4 Övriga faktorer att beakta (som en del av den sammanvägda bedömningen, se 1.1.1). Förutom att styrkan i beläggen för cancerogenitet ska fastställas måste ett antal andra faktorer som påverkar sannolikheten för att ett ämne är cancerframkallande för människor beaktas. Det finns en lång rad sådana faktorer, men här tas endast några av de viktigaste upp.

3.6.2.2.5 Faktorerna kan antingen öka eller minska oron för cancerogenitet. Varje faktors relativa betydelse beror på mängden och samstämmigheten i beläggen för dem. I regel krävs det mer fullständig information för att minska än för att öka oron. Ytterligare överväganden bör användas för att från fall till fall kunna bedöma tumörfynden och övriga faktorer.

3.6.2.2.6 Några viktiga faktorer att beakta vid bedömningen av den övergripande orosnivån är

a) tumörtyp och bakgrundsincidens,

b) effekter på flera ställen,

c) skador som utvecklas till maligna förändringar,

d) minskad tumörlatens.

e) effekter hos ett eller båda könen,

f) effekter hos en eller flera arter,

g) strukturell likhet med ämnen för vilka det finns starka belägg för cancerogenitet,

h) exponeringsväg,

i) jämförelse mellan försöksdjur och människor vad gäller upptag, distribution, metabolism och utsöndring av ämnet,

j) möjligheten för feltolkning på grund av en för hög toxicitet vid testdoser,

k) verkningssätt och dess relevans för människa, t.ex. cytotoxicitet med tillväxtstimulering, mitogenes, immunosuppression, mutagenitet.

Mutagenitet: Det är allmänt känt att genetiska händelser är centrala för uppkomst av cancer. Därför kan belägg för mutagen aktivitet in vivo tyda på att ett ämne har cancerframkallande egenskaper.

3.6.2.2.7 Ett ämne som inte har testats med avseende på cancerogenitet kan i vissa fall klassificeras i kategori 1A, 1B eller 2 på grundval av tumördata från en strukturell analog tillsammans med omfattande stöd av annan viktig information, såsom bildning av gemensamma signifikanta metaboliter, t.ex. färgämnen som är besläktade med benzidin.

3.6.2.2.8 Klassificeringen ska beakta om ämnet tas upp via en särskild exponeringsväg, eller om det endast finns lokala tumörer vid administreringsstället för den testade exponeringsvägen samtidigt som relevanta test av andra viktiga exponeringsvägar inte visar på någon cancerogenitet.

3.6.2.2.9 Det är viktigt att allt som är känt om ämnenas fysikalisk-kemiska, toxikokinetiska och toxikodynamiska egenskaper samt eventuell tillgänglig och relevant information om kemiska analoger, dvs. struktur-aktivitetssamband, tas med i bedömningen vid klassificeringen.

3.6.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.6.3.1 Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.6.3.1.1 Blandningen ska klassificeras som cancerframkallande om minst en beståndsdel klassificerats som cancerframkallande i kategori 1A, 1B eller 2 och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgräns som anges för respektive kategori i tabell 3.6.2.

Tabell 3.6.2

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade som cancerframkallande, som medför klassificering av blandningen

Beståndsdel klassificerad som: | Allmänna koncentrationsgränser som medför klassificering av en blandning som |

Cancerfram-kallande kategori 1A | Cancerfram-kallande kategori 1B | Cancerfram-kallande kategori 2 |

Cancerframkallande kategori 1A | ≥ 0,1 % | — | — |

Cancerframkallande kategori 1B | — | ≥ 0,1 % | — |

Cancerframkallande kategori 2 | — | — | ≥1,0 % (anm. 1) |

Anmärkning:

Koncentrationsgränserna i tabellen ovan gäller fasta ämnen och vätskor (viktprocent, w/w) samt gaser (volymprocent, v/v).

Anm. 1:

Om ett ämne i kategori 2 förekommer i blandningen i en koncentration på ≥ 0,1 % ska ett SDS för blandningen tillhandahållas på begäran.

3.6.3.2 Klassificering av blandningar när det finns data om blandningen som helhet

3.6.3.2.1 Klassificeringen av blandningar kommer att grundas på tillgängliga testdata för blandningens enskilda beståndsdelar med användning av koncentrationsgränser för beståndsdelar som klassificerats som cancerframkallande. Testdata för blandningar som visar på effekter som inte fastställts vid utvärderingen av de enskilda beståndsdelarna kan användas för klassificering efter en bedömning från fall till fall. I dessa fall måste testresultaten för blandningen som helhet vara entydiga och hänsyn ska tas till dosen och andra faktorer som varaktighet, observationer, känslighetsanalys och statistisk analys av testsystemen för cancerogenitet. Relevant dokumentation som utgör underlag för klassificeringen ska bevaras och hållas tillgänglig för översyn på begäran.

3.6.3.3 Klassificering av blandningar när det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.6.3.3.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på cancerogenitet men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar (i enlighet med punkt 3.6.3.2.1) för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.6.4 Farokommunikation

3.6.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.6.3.

Tabell 3.6.3

Märkning för cancerogenitet

Klassificering | Kategori 1A eller kategori 1B | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H350: Kan orsaka cancer (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). | H351: Misstänks kunna orsaka cancer (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). |

Skyddsangivelse förebyggande | P201 P202 P281 | P201 P202 P281 |

Skyddsangivelse åtgärder | P308 + P313 | P308 + P313 |

Skyddsangivelse förvaring | P405 | P405 |

Skyddsangivelse avfall | P501 | P501 |

3.7 Reproduktionstoxicitet

3.7.1 Definitioner och allmänna överväganden

3.7.1.1 Med reproduktionstoxicitet avses negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet hos vuxna män och kvinnor samt utvecklingstoxicitet hos avkomman. De definitioner som ges nedan har anpassats efter de arbetsdefinitioner man enats om i IPCS/EHC-dokument nr 225, Principles for Evaluating Health Risks to Reproduction Associated with Exposure to Chemicals. När det gäller klassificering behandlas egenskaper som man vet orsakar ärftliga genetiska effekter hos avkomman i kapitlet om mutagenitet i könsceller (avsnitt 3.5) eftersom det i detta klassificeringssystem anses lämpligare att ta upp sådana effekter i den särskilda faroklassen mutagenitet i könsceller.

I detta klassificeringssystem delas reproduktionstoxicitet in i två huvudgrupper:

a) Negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet.

b) Negativa effekter på avkommans utveckling.

En del reproduktionstoxiska effekter kan inte tydligt hänföras till varken den ena eller andra av dessa båda grupper. Ämnen som orsakar dessa effekter, eller blandningar som innehåller sådana ämnen, ska ändå klassificeras som reproduktionstoxiska.

3.7.1.2 I klassificeringssyfte delas faroklassen reproduktionstoxicitet in i:

- Negativa effekter

- på sexuell funktion och fertilitet, eller

- på avkommans utveckling.

- Effekter på eller via amning.

3.7.1.3 Negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet

Alla effekter som kan störa den sexuella funktionen och fertiliteten. Det kan t.ex. (men inte enbart) vara förändringar i människans reproduktionssystem, försenad pubertet, negativa effekter på bildning och transport av gameter, reproduktionscykeln, sexuellt beteende, fertilitet, förlossning och graviditetsutfall, för tidigt upphörande av reproduktionsförmågan eller förändringar i andra funktioner som är beroende av att reproduktionssystemet fungerar som det ska.

3.7.1.4 Negativa effekter på avkommans utveckling

Med utvecklingstoxicitet avses i vidaste bemärkelse alla effekter som påverkar avkommans normala utveckling, både före och efter förlossningen, och som beror på att en förälder exponerats före befruktningen, eller på exponering av avkomman under dess pre- eller postnatala utveckling fram till tiden för könsmognad. Kategorin utvecklingstoxicitet är dock i första hand till för att det ska finnas en faroangivelse för gravida kvinnor och kvinnor och män i fertil ålder. Med utvecklingstoxicitet menas därför av praktiska skäl huvudsakligen negativa effekter som uppstår under graviditeten eller som orsakas av föräldrarnas exponering för ämnet. Dessa effekter kan visa sig när som helst under organismens livstid. Utvecklingstoxiciteten tar sig främst uttryck som 1) organismens död, 2) strukturell abnormalitet, 3) avvikande tillväxt och 4) funktionsstörningar.

3.7.1.5 Negativa effekter på eller via amning hör också till reproduktionstoxicitet, men utgör en särskild farokategori (se tabell 3.7.1 b). Skälet till detta är att det är önskvärt att kunna klassificera ämnen specifikt för negativa effekter på amningen, så att ammande mödrar varnas om effekterna genom en särskild faroangivelse.

3.7.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.7.2.1 Farokategorier

3.7.2.1.1 Reproduktionstoxiska ämnen delas in i två kategorier. Inom varje kategori behandlas effekter på sexuell funktion och fertilitet respektive utvecklingstoxicitet separat. Effekter på eller via amning utgör en särskild farokategori.

Tabell 3.7.1 a

Farokategorier för reproduktionstoxiska ämnen

Kategorier | Kriterier |

KATEGORI 1 | Känt eller förmodat reproduktionstoxiskt för människor I kategori 1 placeras ämnen som man vet har orsakat negativa effekter hos människan på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, eller om det finns belägg från djurstudier, om möjligt kompletterade med annan information, som starkt pekar på att ämnena ifråga kan verka reproduktionsstörande på människor. Klassificeringen av ett ämne specificeras ytterligare beroende på om klassificeringen i första hand är baserad på humandata (kategori 1A) eller djurdata (kategori 1B). |

Kategori 1A | Känt reproduktionstoxiskt för människor Kategori 1A omfattar ämnen där beläggen i huvudsak utgörs av humandata. |

Kategori 1B | Förmodat reproduktionstoxiskt för människor Kategori 1B omfattar ämnen där beläggen i huvudsak kommer från djurdata. Dessa ska utgöra tydliga belägg för negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling utan några andra toxiska effekter. Om andra toxiska effekter samtidigt förekommer ska de negativa effekterna på reproduktion inte anses vara sekundära icke-specifika följder av andra toxiska effekter. Om information om verkningsmekanismer leder till tvivel angående relevansen av effekten för människor kan det vara lämpligare att klassificera ämnena i kategori 2. |

KATEGORI 2 | Misstänkt reproduktionstoxiskt för människor Kategori 2 omfattar ämnen för vilka det finns vissa belägg som gäller människor eller försöksdjur, om möjligt kompletterade med annan information, för att ämnena kan ha negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet eller på avkommans utveckling, och där beläggen inte är tillräckligt övertygande för att ämnena i fråga ska klassificeras i kategori 1. Brister i en studie kan göra beläggen mindre övertygande och det kan därför vara lämpligare med en klassificering i kategori 2. Dessa effekter ska ha observerats då inga andra toxiska effekter förekommer. Om de förekommer samtidigt med andra toxiska effekter ska de negativa effekterna på reproduktion inte anses vara sekundära icke-specifika följder av andra toxiska effekter. |

Tabell 3.7.1 b

Farokategori för effekter avseende amning

EFFEKTER PÅ ELLER VIA AMNING |

Effekter på eller via amning utgör en enda särskild kategori. För många ämnen finns det ingen information om risken för negativa effekter på avkomman via amning. Ämnen som tas upp av kvinnan och som visat sig påverka amningen, eller som (inklusive deras metaboliter) kan förekomma i bröstmjölk i tillräckligt stora mängder för att utgöra en hälsorisk för ett barn som ammas, ska dock klassificeras samt märkas med angivelsen att de kan utgöra en fara för barn som ammas. Klassificeringen kan grundas på a)humandata som visar på en fara för spädbarn under amningsperioden, och/ellerb)resultat från en- eller tvågenerationsstudier på djur som ger tydliga belägg för negativa effekter på avkomman på grund av att ämnet överförs via mjölken, eller negativa effekter på mjölkens kvalitet, och/ellerc)studier av upptag, metabolism, distribution och utsöndring som tyder på att ämnet förekommer i bröstmjölk i halter som kan vara toxiska. |

3.7.2.2 Klassificeringsgrund

3.7.2.2.1 Klassificeringen görs på grundval av lämpliga kriterier enligt ovan och av en bedömning av samtliga belägg (se 1.1.1). Endast ämnen som har en inneboende specifik förmåga att orsaka negativa effekter på reproduktionen ska klassificeras som reproduktionstoxiska, medan ämnen vars effekt endast uppkommer som en icke-specifik sekundär följd av andra toxiska effekter inte ska ingå.

Klassificeringen av ett ämne härleds från farokategorierna i följande ordning: kategori 1A, kategori 1B, kategori 2 och tilläggskategorin för effekter på eller via amning. Om ett ämne uppfyller kriterierna för klassificering i båda huvudkategorierna (till exempel kategori 1B för effekter på sexuell funktion och fertilitet och kategori 2 för avkommans utveckling) ska bägge faroindelningarna anges via respektive faroangivelse. Klassificering i tilläggskategorin för effekter på eller via amning kommer att beaktas oberoende av klassificeringen i kategori 1A, kategori 1B eller kategori 2.

3.7.2.2.2 Vid utvärdering av toxiska effekter på avkommans utveckling är det viktigt att beakta eventuell påverkan av maternell toxicitet (se avsnitt 3.7.2.4).

3.7.2.2.3 För att humandata ska kunna utgöra den huvudsakliga grunden för klassificering i kategori 1A måste det finnas tillförlitliga belägg för negativa effekter på människans reproduktion. Belägg som används som grund för klassificering bör komma från väl genomförda epidemiologiska studier med lämpliga kontroller och en balanserad bedömning, med beaktande av systematiska fel och störfaktorer. Mindre precisa uppgifter från humanstudier ska kompletteras med lämpliga data från djurförsök och ämnena ska i så fall klassificeras i kategori 1B.

3.7.2.3 Sammanvägd bedömning

3.7.2.3.1 Klassificering av ett ämne som reproduktionstoxiskt görs på grundval av en sammanvägd bedömning av samtliga belägg (se avsnitt 1.1.1). Detta innebär att all tillgänglig information som kan användas för att fastställa reproduktionstoxiciteten beaktas, t.ex. epidemiologiska studier och fallrapporter om människor samt specifika reproduktionsstudier tillsammans med resultat från studier avseende subkroniska, kroniska och specifika effekter hos djur som ger relevant information om toxiciteten för reproduktionsorganen och andra endokrina organ som är av betydelse i sammanhanget. En utvärdering av ämnen som är kemiskt besläktade med de ämnen som studeras kan också ingå, särskilt när informationen om ämnet i övrigt är otillräcklig. Styrkan hos de föreliggande beläggen kommer att påverkas av faktorer som studiernas kvalitet, om resultaten är konsekventa, effektens art och hur allvarlig den är, förekomsten av maternell toxicitet vid experimentella djurstudier, grad av statistisk signifikans för skillnader mellan grupper, antal resultatmått som påverkas, betydelsen av administreringsväg och avsaknad av systematiska fel. Både positiva och negativa resultat sammanställs i en sammanvägd bedömning. En enstaka positiv studie som genomförts i enlighet med goda vetenskapliga principer och med statistiskt och biologiskt signifikanta positiva resultat kan motivera en klassificering (se även 3.7.2.2.3).

3.7.2.3.2 Toxikokinetiska studier på djur och människa samt resultat från studier avseende verkningsställe och verkningsmekanism eller verkningssätt kan ge relevant information som antingen minskar eller ökar oron när det gäller faran för människors hälsa. Om det slutgiltigt bevisats att den verkningsmekanism eller det verkningssätt som tydligt klarlagts inte har någon relevans för människor, eller när de toxikokinetiska skillnaderna är så markanta att det är säkert att den farliga egenskapen inte kommer att påverka människor, så bör ett ämne som verkar reproduktionsstörande på försöksdjur inte klassificeras.

3.7.2.3.3 Effekter som observeras i en del djurförsök för reproduktionstoxicitet och som anses ha liten eller minimal toxikologisk betydelse behöver inte leda till en klassificering. Det kan till exempel gälla små förändringar när det gäller sädesceller, förekomst av spontant uppkomna defekter hos fostret, fostrets proportioner inom normal variation som kan ses vid skelettundersökningar eller fostrets vikt, eller små skillnader i den postnatala utvecklingen.

3.7.2.3.4 Data från djurstudier ska idealiskt sett utgöra tydliga belägg för specifik reproduktionstoxicitet då inga andra systemiska toxiska effekter förekommer. Om utvecklingstoxicitet förekommer tillsammans med andra toxiska effekter hos moderdjuret ska emellertid den eventuella inverkan av de generella negativa effekterna bedömas så långt som möjligt. Detta görs bäst genom att man först studerar de negativa effekterna på embryot/fostret och sedan utvärderar den maternella toxiciteten tillsammans med eventuella andra faktorer som kan ha bidragit till dessa effekter, som en del av en sammanvägd bedömning. I allmänhet ska man inte automatiskt bortse från effekter på utvecklingen som observerats vid doser som kan orsaka maternell toxicitet. Detta kan göras först när ett orsakssamband antingen har påvisats eller uteslutits i varje enskilt fall.

3.7.2.3.5 Om det föreligger relevant information är det viktigt att fastställa om utvecklingstoxiciteten beror på en specifik mekanism som är maternellt medierad eller en icke-specifik sekundär mekanism, t.ex. maternell stress och rubbad homeostas. Förekomst av maternell toxicitet ska i regel inte användas för att utesluta tecken på effekter på embryot/fostret, såvida det inte tydligt kan visas att det rör sig om sekundära icke-specifika effekter. Detta gäller särskilt när effekterna på avkomman är signifikanta, t.ex. irreversibla effekter som strukturella missbildningar. I en del fall kan man anta att reproduktionstoxiciteten är en sekundäreffekt till följd av maternell toxicitet och således bortse från effekterna om ämnet är så toxiskt att moderdjuret inte mår bra och är kraftigt utmattat, oförmöget att ge di, ligger ner eller är döende.

3.7.2.4 Maternell toxicitet

3.7.2.4.1 Avkommans utveckling under hela dräktigheten och den första tiden efter födseln kan påverkas av toxiska effekter hos modern antingen genom icke-specifika mekanismer som beror på stress och rubbad homeostas, eller genom specifika mekanismer som är maternellt medierade. När effekterna på utvecklingen ska tolkas inför en eventuell klassificering avseende utvecklingstoxicitet är det viktigt att beakta eventuell påverkan av maternell toxicitet. Detta är en komplex fråga eftersom det inte finns något säkert samband mellan maternell toxicitet och effekter på utvecklingen. Då klassificeringskriterierna för utvecklingstoxicitet tolkas ska det göras en expertbedömning och sammanvägd bedömning, där alla föreliggande studier beaktas, för att fastställa graden av påverkan som ska tillskrivas maternell toxicitet. Detta görs så att de negativa effekterna på embryot/fostret först beaktas och sedan utvärderas den maternella toxiciteten tillsammans med eventuella andra faktorer som kan ha bidragit till dessa effekter, som en del av den sammanvägda bedömningen.

3.7.2.4.2 På grundval av praktiska observationer kan maternell toxicitet, beroende på hur allvarlig den är, påverka utvecklingen via icke-specifika sekundära mekanismer och leda till bland annat minskad fostervikt, försenad benbildning och eventuell resorption samt vissa missbildningar hos en del raser av vissa arter. Det begränsade antal studier som undersökt sambandet mellan effekter på utvecklingen och allmän maternell toxicitet har inte kunnat visa på ett konsekvent och reproducerbart samband som är giltigt för flera arter. Utvecklingseffekter som inträffar samtidigt med maternell toxicitet betraktas som belägg för utvecklingstoxicitet, såvida det inte i det enskilda fallet otvetydigt kan visas att utvecklingseffekterna är sekundära till maternell toxicitet. En klassificering ska dessutom övervägas om det finns signifikanta toxiska effekter på avkomman, t.ex. irreversibla effekter som strukturella missbildningar, embryo-/fosterdödlighet och betydande funktionsstörningar efter födseln.

3.7.2.4.3 Ämnen som endast orsakar utvecklingstoxicitet samtidigt med maternell toxicitet ska inte automatiskt undantas från klassificering även om en specifik maternellt medierad mekanism har påvisats. I sådana fall kan det vara lämpligare att klassificera ämnet i kategori 2 i stället för i kategori 1. Om ett ämne är så toxiskt att moderdjuret dör eller är kraftigt utmattat, eller ligger ner och inte kan ge di, kan man rimligen anta att utvecklingstoxiciteten endast är en sekundär effekt av maternell toxicitet och således bortse från utvecklingseffekterna. Mindre förändringar i utvecklingen, t.ex. liten minskning av foster/-födelsevikt och något försenad benbildning, i samband med maternell toxicitet behöver inte leda till en klassificering.

3.7.2.4.4 Nedan anges några av de resultatmått som använts för att bedöma maternella effekter. Uppgifter om dessa resultatmått, om sådana finns, måste utvärderas mot bakgrund av deras statistiska eller biologiska signifikans och dos-responssamband.

Mödradödlighet:

en ökad dödlighet hos behandlade moderdjur i förhållande till kontrolldjuren ska betraktas som belägg för maternell toxicitet om ökningen är dosrelaterad och kan hänföras till testmaterialets systemiska toxicitet. En mödradödlighet över 10 % anses som för hög och data som rör den dosnivån ska normalt sett inte behöva utvärderas vidare.

Parningsindex

(antal djur med spermapropp eller sperma/antal parade djur x 100) [16]

Fertilitetsindex

(antal djur med implantat/antal parningar x 100).

Dräktighetens längd

(om djuret nedkommer).

Kroppsvikt och förändring i kroppsvikt:

Förändringar i moderns kroppsvikt och/eller justerad (korrigerad) kroppsvikt ska ingå i utvärderingen av maternell toxicitet om det finns sådana uppgifter. Beräkningen av en justerad (korrigerad) genomsnittlig förändring i moderns kroppsvikt, som är skillnaden mellan initial och slutlig kroppsvikt minus vikten för en dräktig livmoder (eller summan av fostrens vikt), kan ge svar på om effekten är maternell eller intrauterin. Hos kaniner kan ökningen i kroppsvikt inte alltid användas som indikator på maternell toxicitet på grund av normala variationer i kroppsvikt under dräktigheten.

Intag av föda och vatten

(om relevant): En betydande minskning i det genomsnittliga intaget av föda eller vatten för behandlade moderdjur jämfört med kontrollgruppen är en användbar faktor vid utvärdering av den maternella toxiciteten, särskilt när testmaterialet administreras i födan eller dricksvattnet. Förändringar i intaget måste relateras till moderns kroppsvikt för att det ska gå att avgöra om de observerade effekterna är ett uttryck för maternell toxicitet eller helt enkelt beror på att testmaterialet i födan eller vattnet smakar illa.

Kliniska utvärderingar (inklusive kliniska fynd, markörer, studier avseende hematologi och klinisk kemi):

Uppgifter om ökad förekomst av signifikanta kliniska tecken på toxicitet hos behandlade moderdjur i förhållande till kontrollgruppen kan användas för att utvärdera maternell toxicitet. Typ, förekomst, grad och varaktighet när det gäller de kliniska fynden ska i så fall rapporteras i studien. Kliniska tecken på maternell toxicitet omfattar bland annat koma, utmattning, hyperaktivitet, avsaknad av upprätningsreaktion, ataxi eller andningssvårigheter.

Post mortem-fynd:

Ökad förekomst och/eller allvarlighetsgrad av post mortem-fynd kan tyda på maternell toxicitet. Hit hör bl.a. makro- eller mikroskopiska patologiska fynd eller uppgifter om organvikt, t.ex. absolut organvikt, organvikt i förhållande till kroppsvikt eller organvikt i förhållande till hjärnans vikt. En signifikant förändring i medelvikten för misstänkta målorgan hos behandlade moderdjur jämfört med kontrollgruppen kan, om det bekräftas genom fynd av negativa histopatologiska effekter i det drabbade organet eller organen, betraktas som belägg för maternell toxicitet.

3.7.2.5 Djurdata och försöksdata

3.7.2.5.1 Det finns ett antal internationellt godkända testmetoder. Det rör sig bland annat om metoder för att testa utvecklingstoxicitet (t.ex. OECD:s riktlinjer för tester nr 414) och metoder för en- eller tvågenerationstester avseende toxicitet (t.ex. OECD:s riktlinjer nr 415 och 416).

3.7.2.5.2 Resultat från screeningtest (t.ex. OECD:s riktlinjer nr 421 – screeningtest avseende reproduktions-/utvecklingstoxicitet – och nr 422 – kombinerade toxicitetsstudier med upprepade doser med screeningtest avseende reproduktions-/utvecklingstoxicitet) kan också användas som grund för klassificering, även om kvaliteten på dessa belägg är mindre tillförlitlig än kvaliteten på de belägg som inhämtas genom fullständiga studier.

3.7.2.5.3 Negativa effekter eller förändringar som setts i kort- eller långsiktiga toxicitetsstudier med upprepade doser, t.ex. histopatologiska förändringar i gonaderna, som sannolikt kan hämma reproduktionsfunktionen men som inte medför någon signifikant allmän toxicitet, kan ligga till grund för en klassificering.

3.7.2.5.4 Belägg från in vitro-studier eller test som utförs på andra djur än däggdjur samt belägg som härleds från uppgifter om analoga ämnen med hjälp av strukturaktivitetssamband kan också användas vid klassificeringen. I alla ovanstående fall måste uppgifternas giltighet avgöras genom en expertbedömning. Bristfälliga uppgifter ska inte användas som huvudsakligt underlag för klassificering.

3.7.2.5.5 Den administreringsväg som används vid djurförsöken bör vara relevant för människors exponering. I praktiken genomförs reproduktionstoxicitetsstudier vanligen genom oral tillförsel, och sådana studier kan därför i regel användas för att bedöma ämnets reproduktionstoxiska egenskaper. Om det emellertid med säkerhet kan bevisas att verkningsmekanismen eller verkningssättet, som tydligt klarlagts, inte har någon relevans för människor, eller när de toxikokinetiska skillnaderna är så markanta att det är säkert att den farliga egenskapen inte kommer att påverka människor, så ska ett ämne som orsakar en negativ effekt på reproduktionen hos försöksdjur inte klassificeras.

3.7.2.5.6 Studier som omfattar intravenös eller intraperitoneal administrering som leder till att reproduktionsorganen exponeras för orealistiskt höga nivåer av testämnet, eller orsakar lokala skador på reproduktionsorganen genom t.ex. irritation, måste tolkas mycket försiktigt och ska normalt sett inte ensamt utgöra grund för klassificering.

3.7.2.5.7 Det finns en allmän enighet om begreppet gränsdos, där negativa effekter som uppkommer över denna dos anses falla utanför klassificeringskriterierna, men inte om att dessa kriterier ska innehålla en specifik dos som gränsdos. I en del riktlinjer för testmetoder anges dock en gränsdos, medan andra definierar gränsdosen med en anmärkning om att högre doser kan behövas om den förväntade humanexponeringen är så pass hög att man inte får en tillräckligt stor exponeringsmarginal. På grund av skillnader i toxikokinetik mellan arter är det dessutom inte alltid lämpligt att fastställa en specifik gränsdos för situationer där människor är känsligare än djurmodeller.

3.7.2.5.8 I princip ska negativa effekter på reproduktionen som endast ses vid mycket höga doser vid djurförsök (t.ex. doser som leder till utmattning, svår aptitlöshet eller överdödlighet) normalt sett inte leda till klassificering, såvida det inte föreligger annan information, t.ex. toxikokinetiska uppgifter som visar att människor är känsligare än djur, vilket talar för en klassificering. Se även avsnittet om maternell toxicitet (3.7.2.4) för ytterligare riktlinjer på detta område.

3.7.2.5.9 Den faktiska gränsdosen kommer emellertid att vara beroende av den testmetod som använts; I OECD:s riktlinjer för toxicitetsstudier med upprepade doser som intas oralt rekommenderas till exempel en dos på 1000 mg/kg som högsta gränsdos, om inte den förväntade reaktionen hos människor indikerar att det behövs en högre dos.

3.7.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.7.3.1 Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.7.3.1.1 Blandningen ska klassificeras som reproduktionstoxisk om minst en beståndsdel klassificerats som reproduktionstoxisk i kategori 1A, 1B eller 2 och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgräns som anges för respektive kategori 1A, 1B och 2 i tabell 3.7.2.

3.7.3.1.2 Blandningen ska klassificeras i kategorin effekter på eller via amning om minst en beståndsdel klassificerats i den kategorin och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgräns som anges för den kategorin i tabell 3.7.2.

Tabell 3.7.2

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade avseende reproduktionstoxicitet eller effekter på eller via amning, som medför klassificering av blandningen

Beståndsdel klassificerad som: | Allmänna koncentrationsgränser som medför klassificering av en blandning som |

Reproduktionstoxisk kategori 1A | Reproduktionstoxisk kategori 1B | Reproduktionstoxisk kategori 2 | Tilläggskategori för effekter på eller via amning |

Reproduktionstoxisk kategori 1A | ≥ 0,3 % [anm. 1] | | | |

Reproduktionstoxisk kategori 1B | | ≥ 0,3 % [anm. 1] | | |

Reproduktionstoxisk kategori 2 | | | ≥ 3,0 % [anm. 1] | |

Tilläggskategori för effekter på eller via amning | | | | ≥ 0,3 % [anm. 1] |

Anmärkning:

Koncentrationsgränserna i tabellen ovan gäller fasta ämnen och vätskor (viktprocent, w/w) samt gaser (volymprocent, v/v).

Anm. 1:

Om ett ämne i kategori 1 eller 2 eller ett ämne som klassificerats för effekter på eller via amning förekommer i blandningen i en koncentration på > 0,1 % ska ett SDS för blandningen finnas att tillgå på begäran.

3.7.3.2 Klassificering av blandningar när det finns data om blandningen som helhet

3.7.3.2.1 Klassificeringen av blandningar kommer att grundas på tillgängliga testdata för blandningens enskilda beståndsdelar med användning av koncentrationsgränser för blandningens beståndsdelar. Testdata för blandningar som visar på effekter som inte fastställts vid utvärderingen av de enskilda beståndsdelarna kan användas för klassificering efter en bedömning från fall till fall. I dessa fall måste testresultaten för blandningen som helhet vara entydiga och hänsyn ska tas till dosen och andra faktorer som varaktighet, observationer, känslighetsanalys och statistisk analys av testsystemen för reproduktionstoxicitet. Relevant dokumentation som utgör underlag för klassificeringen ska bevaras och hållas tillgänglig för översyn på begäran.

3.7.3.3 Klassificering av blandningar när det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.7.3.3.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på reproduktionstoxicitet men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, och om inte annat följer av punkt 3.7.3.2.1, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.7.4 Farokommunikation

3.7.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.7.3.

Tabell 3.7.3

Märkning för reproduktionstoxicitet

Klassificering | Kategori 1A eller kategori 1B | Kategori 2 | Tilläggskategori för effekter på eller via amning |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | Inget faropiktogram |

Signalord | Fara | Varning | Inget signalord |

Faroangivelse | H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet (ange specifik effekt om denna är känd) (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). | H361: Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet (ange specifik effekt om denna är känd) (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). | H362: Kan skada spädbarn som ammas. |

Skyddsangivelse – förebyggande | P201 P202 P281 | P201 P202 P281 | P201 P260 P263 P264 P270 |

Skyddsangivelse –åtgärder | P308 + P313 | P308 + P313 | P308 + P313 |

Skyddsangivelse – förvaring | P405 | P405 | |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 | |

3.8 Specifik organtoxicitet – enstaka exponering

3.8.1 Definitioner och allmänna överväganden

3.8.1.1 Med specifik organtoxicitet (enstaka exponering) avses specifika, icke-dödliga organskador efter en enstaka exponering för ett ämne eller en blandning. Hit hör alla signifikanta hälsoeffekter som kan medföra funktionsnedsättning, både reversibla och irreversibla, omedelbara och/eller fördröjda, och som inte behandlats i avsnitten 3.1–3.7 och 3.10 (se även 3.8.1.6).

3.8.1.2 Genom klassificeringen identifieras ämnen eller blandningar som specifikt organtoxiska, vilket innebär att de kan medföra negativa hälsoeffekter för exponerade personer.

3.8.1.3 Dessa negativa hälsoeffekter som orsakas av en enda exponering kan vara enhetliga och identifierbara toxiska effekter hos människor eller försöksdjur, toxikologiskt signifikanta förändringar som är relevanta för människors hälsa och som påverkar vävnader eller organ med avseende på funktion eller morfologi eller orsakar allvarliga förändringar i organismens biokemi eller hematologi.

3.8.1.4 Vid bedömningen ska inte bara signifikanta förändringar i ett enda organ eller biologiskt system beaktas utan även allmänna förändringar av mindre allvarlig art som påverkar flera organ.

3.8.1.5 Specifik organtoxicitet kan uppkomma vid all exponering som är relevant för människa, dvs. i huvudsak oralt, dermalt eller via inandning.

3.8.1.6 Specifika organskador efter upprepad exponering klassificeras i en annan faroklass, vilket beskrivs i "Specifik organtoxicitet – Upprepad exponering" (avsnitt 3.9), och behandlas därför inte i avsnitt 3.8. Andra, nedan angivna, specifika toxiska effekter bedöms separat och ska inte heller ingå i denna faroklass. Det gäller

a) akut toxicitet (avsnitt 3.1),

b) frätande/irriterande verkan på huden (avsnitt 3.2),

c) allvarlig ögonskada/ögonirritation (avsnitt 3.3),

d) luftvägs- eller hudsensibilisering (avsnitt 3.4),

e) mutagenitet i könsceller (avsnitt 3.5),

f) cancerogenitet (avsnitt 3.6),

g) reproduktionstoxicitet (avsnitt 3.7), och

h) aspirationstoxicitet (avsnitt 3.10).

3.8.1.7 Faroklassen specifik organtoxicitet, enstaka exponering delas in i

- specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 1 och 2,

- specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 3.

Se tabell 3.8.1.

Tabell 3.8.1

Kategorier för specifik organtoxicitet – enstaka exponering

Anmärkning: Man ska försöka fastställa vilket som är det primära målorganet för den toxiska verkan och klassificera enligt detta, t.ex. levertoxicitet eller neurotoxicitet. Alla uppgifter ska noga utvärderas och om möjligt ska inga sekundära effekter tas med (exempelvis kan ett levertoxiskt ämne orsaka sekundära effekter i nervsystemet eller mag-tarmkanalen).

Kategori | Kriterier |

Kategori 1 | Ämnen som orsakat signifikant toxicitet hos människor eller som på grundval av belägg från djurförsök kan antas ha förmåga att orsaka signifikant toxicitet hos människor efter en enstaka exponering Ämnen ska klassificeras i kategori 1 avseende specifik organtoxicitet (enstaka exponering) på grundval av a)tillförlitliga belägg av hög kvalitet från humanfall eller epidemiologiska studier, ellerb)observationer från lämpliga studier på försöksdjur där signifikanta och/eller allvarliga toxiska effekter av betydelse för människors hälsa uppkommit vid generellt sett låg exponering. Riktvärden för dos/koncentration ges nedan (se 3.8.2.1.9) och ska användas som en del av den sammanvägda bedömningen. |

Kategori 2 | Ämnen som på grundval av belägg från djurförsök kan antas vara skadliga för människors hälsa efter en enstaka exponering Ämnen ska klassificeras i kategori 2 avseende specifik organtoxicitet (enstaka exponering) på grundval av observationer från lämpliga djurförsök, där signifikanta toxiska effekter av betydelse för människors hälsa uppkommit vid generellt sett måttlig exponering. Nedan anges riktvärden för dos/koncentration, som kan underlätta en klassificering (se 3.8.2.1.9). I undantagsfall kan även humandata användas som belägg för att placera ett ämne i kategori 2 (se 3.8.2.1.6). |

Kategori 3 | Övergående effekter på målorganen Denna kategori omfattar endast narkosverkan och luftvägsirritation. I fråga om vissa effekter på målorganen uppfyller ämnet inte alltid kriterierna för att klassificeras i kategori 1 eller 2 enligt ovan. Det gäller effekter som påverkar människans funktion kortvarigt och övergående efter exponeringen och som utan att ge några signifikanta kvarstående effekter. Ämnen klassificeras specifikt för dessa effekter enligt 3.8.2.2. |

3.8.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.8.2.1 Ämnen i kategori 1 och 2

3.8.2.1.1 Ämnen klassificeras separat efter omedelbara eller fördröjda effekter med hjälp av en expertbedömning (se 1.1.1) som grundas på samtliga föreliggande belägg, inklusive de rekommenderade riktvärdena (se 3.8.2.1.9). Ämnena placeras sedan i kategori 1 eller 2 beroende på den observerade effektens art och hur allvarlig den är (tabell 3.8.1).

3.8.2.1.2 Relevant exponeringsväg eller relevanta exponeringsvägar för det klassificerade ämnet ska anges (se 3.8.1.5).

3.8.2.1.3 Klassificeringen ska fastställas genom en expertbedömning (se avsnitt 1.1.1) på grundval av samtliga föreliggande belägg, inbegripet vägledningen nedan.

3.8.2.1.4 En sammanvägd bedömning av alla uppgifter (se avsnitt 1.1.1), inklusive humanfall, epidemiologi och djurförsök, ska användas som underlag vid en klassificering avseende specifik organtoxicitet.

3.8.2.1.5 Den information som krävs för att utvärdera specifik organtoxicitet kommer antingen från enstaka exponering av människor, t.ex. i hemmet, på arbetsplatsen eller i miljön, eller från djurförsök. Som djurförsök används i regel studier på råttor eller möss avseende akut toxicitet, vilka kan omfatta kliniska observationer och detaljerade makro- och mikroskopiska undersökningar i syfte att kartlägga de toxiska effekterna på målvävnaderna eller målorganen. Resultat från studier avseende akut toxicitet på andra arter kan också ge relevant information.

3.8.2.1.6 I undantagsfall och på grundval av en expertbedömning bör vissa ämnen placeras i kategori 2 med humandata om organtoxicitet som grund, t.ex.

a) om beläggen från humandata inte är tillräckligt övertygande för att motivera en klassificering i kategori 1, och/eller

b) beroende på effektens art och allvarlighet.

Dosen/koncentrationen hos människor ska inte beaktas vid klassificeringen och alla belägg från djurstudier måste motsvara klassificeringskriterierna för kategori 2. Om det även finns sådana djurdata om ämnet som medför klassificering i kategori 1 ska ämnet med andra ord klassificeras i kategori 1.

3.8.2.1.7 Effekter som anses stödja en klassificering i kategori 1 och 2

3.8.2.1.7.1 Klassificeringen stöds av belägg för ett samband mellan en enstaka exponering för ämnet och enhetliga och identifierbara toxiska effekter.

3.8.2.1.7.2 Humandata utgörs normalt sett endast av rapporter om negativa hälsoeffekter, där uppgifterna om exponeringsförhållandena ofta är osäkra, och kanske inte ger de vetenskapliga uppgifter som kan fås från väl genomförda djurförsök.

3.8.2.1.7.3 Belägg från lämpliga djurförsök kan ge närmare uppgifter i form av kliniska observationer samt makro- och mikroskopiska patologiska undersökningar, vilket ofta kan innebära upptäckt av faror som kanske inte är livshotande men som skulle kunna tyda på en funktionsstörning. Därför måste alla tillgängliga belägg samt relevansen för människors hälsa beaktas vid klassificeringen, däribland följande effekter på människor och/eller djur:

a) Sjuklighet efter enstaka exponering.

b) Signifikanta funktionella förändringar av övergående natur i andningsorganen, centrala eller perifera nervsystemet, andra organ eller organsystem, inklusive tecken på påverkan på centrala nervsystemet och effekter på vissa sinnen (såsom synen, hörseln och luktsinnet).

c) Enhetliga och signifikanta negativa effekter i parametrarna för klinisk biokemi, hematologi eller urinalanys.

d) Signifikant organskada som observeras vid obduktion och/eller ses eller bekräftas vid undersökning i mikroskop.

e) Multifokal eller diffus nekros, fibros eller granulombildning i vitala organ med regenerativ förmåga.

f) Morfologiska förändringar som kan vara reversibla men som utgör tydliga belägg för markant funktionsstörning hos ett organ.

g) Belägg för betydande celldöd (inklusive celldegeneration och minskat antal celler) i vitala organ utan regenerativ förmåga.

3.8.2.1.8 Effekter som inte anses stödja en klassificering i kategori 1 och 2

Det kan förekomma effekter som inte motiverar en klassificering. Sådana effekter på människor och/eller djur kan t.ex. vara följande:

a) Kliniska observationer eller små förändringar i kroppsviktsökning, födo- eller vattenintag som kan ha viss toxikologisk betydelse men som inte talar för förekomst av "signifikant" toxicitet.

b) Mindre förändringar i parametrarna för klinisk biokemi, hematologi eller urinanalys och/eller övergående effekter, om dessa förändringar eller effekter är av tveksam eller minimal toxikologisk betydelse.

c) Förändringar i organvikter utan tecken på störningar i organfunktion.

d) Adaptiv respons som inte anses vara toxikologiskt relevant.

e) Ämnesinducerade artspecifika mekanismer för toxicitet, dvs. med rimlig säkerhet utan relevans för människors hälsa, ska inte motivera en klassificering.

3.8.2.1.9 Riktvärden för klassificering i kategori 1 och 2 baserade på resultat från djurförsök

3.8.2.1.9.1 För att det ska gå att avgöra om ett ämne ska klassificeras eller inte, och i så fall i vilken kategori (kategori 1 eller 2), ges riktvärden för dos/koncentration att jämföras med den dos/koncentration som visat sig orsaka signifikanta hälsoeffekter. Det viktigaste argumentet för sådana riktvärden är att alla ämnen är potentiellt toxiska och det måste finnas en rimlig dos/koncentration över vilken man anser att det föreligger en viss toxisk effekt.

3.8.2.1.9.2 Om signifikanta toxiska effekter som normalt sett medför en klassificering observeras i djurförsök så ger den dos/koncentration vid vilken dessa effekter konstaterades, jämförd med de föreslagna riktvärdena, värdefull information för en eventuell klassificering (eftersom de toxiska effekterna inte bara beror på de farliga egenskaperna utan också på dosen/koncentrationen).

3.8.2.1.9.3 De föreslagna riktvärdena (C) för en enstaka exponering som orsakat signifikant icke-dödlig toxisk effekt är de som tillämpas vid testning av akut toxicitet, se tabell 3.8.2.

Tabell 3.8.2

Riktvärdesintervall för enstaka exponeringa

| Riktvärden för |

Exponeringsväg | Enhet | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |

Oral (råtta) | mg/kg kroppsvikt | C ≤ 300 | 2000 ≥ C > 300 | Inga riktvärden angesb |

Dermal (råtta eller kanin) | mg/kg kroppsvikt | C ≤ 1000 | 2000 ≥ C > 1000 |

Inhalation (råtta) gas | ppmV/4h | C ≤ 2500 | 20000 ≥ C > 2500 |

Inhalation (råtta) ånga | mg/l/4h | C ≤ 10 | 20 ≥ C > 10 |

Inhalation (råtta) damm/dimma/rök | mg/l/4h | C ≤ 1,0 | 5,0 ≥ C >1,0 |

Anmärkning

a) De riktvärden och intervall som anges i tabell 3.8.2 är endast avsedda som vägledning, dvs. att användas som en del av den sammanvägda bedömningen och som hjälp vid klassificeringsarbetet. De ska inte ses som strikta gränsvärden.

b) För kategori 3 ges inga riktvärden eftersom klassificeringen då i huvudsak grundar sig på humandata. Eventuella djurdata ska ingå i den sammanvägda bedömningen.

3.8.2.1.10 Övrigt som bör beaktas

3.8.2.1.10.1 När ett ämne endast beskrivs med hjälp av djurdata (något som är typiskt för nya ämnen men som också gäller existerande ämnen) ska man vid klassificeringen hänvisa till riktvärdena för dos/koncentration som ett led i den sammanvägda bedömningen.

3.8.2.1.10.2 Om det finns väl underbyggda humandata som visar på specifika organskador som med största säkerhet kan hänföras till en enstaka exponering för ett visst ämne, så ska det ämnet normalt sett klassificeras. Positiva humandata, oavsett sannolik dos, väger tyngre än djurdata. Ett ämne som alltså inte klassificerats på grund av att de observerade specifika organskadorna varken ansågs relevanta eller signifikanta för människor ska klassificeras om det framkommer nya humandata som visar på specifik organtoxicitet.

3.8.2.1.10.3 Ett ämne som inte testats med avseende på specifik organtoxicitet får i förekommande fall klassificeras på grundval av data från validerade struktur-aktivitetssamband och expertbaserad extrapolering av information om en strukturell analog som tidigare klassificerats, tillsammans med stödjande belägg i form av andra viktiga faktorer såsom bildning av gemensamma signifikanta metaboliter.

3.8.2.1.10.4 Mättad ångkoncentration ska vid behov också beaktas för att säkerställa särskilt skydd av hälsa och säkerhet.

3.8.2.2 Ämnen i kategori 3: Övergående effekter på målorganen

3.8.2.2.1 Kriterier för luftvägsirritation

Följande kriterier används för att klassificera ett ämne i kategori 3 avseende luftvägsirritation:

a) Irritation av luftvägarna (lokala effekter som rodnad, ödem, pruritis och/eller smärta) som försämrar funktionen och ger symtom som hosta, smärta, kvävningsanfall och andningssvårigheter. Denna bedömning ska i huvudsak grunda sig på humandata.

b) Subjektiva observationer på människor kan stödjas av objektiva mätningar av irritation i luftvägarna (t.ex. elektrofysiologisk undersökning, biomarkörer för inflammation i nasal eller bronkoalveolär sköljvätska).

c) De symtom som observerats hos människor ska också vara typiska för de symtom som skulle ha framkallats hos en exponerad population snarare än en isolerad överkänslighetsreaktion enbart hos individer med överkänsliga luftvägar. Tvetydiga rapporter om enbart "irritation" ska inte tas med eftersom denna term används för att beskriva en rad olika förnimmelser, som lukt, obehaglig smak, kliande känsla och torrhet, som inte ska medföra klassificering avseende luftvägsirritation.

d) Det finns för närvarande inga validerade djurförsök som särskilt avser irritation i luftvägarna, men användbar information kan fås från inhalationstoxicitetsstudier med enkeldos eller upprepade doser. Djurförsök kan exempelvis ge användbar information om kliniska tecken på toxicitet (dyspné, rinit osv.) och histopatologi (exempelvis hyperemi, ödem, minimal inflammation och förtjockat slemlager) som är reversibla och som kan vara ett uttryck för de karakteristiska kliniska symptom som beskrivs ovan. Sådana djurförsök kan användas vid den sammanvägda bedömningen.

e) Denna speciella klassificering gäller endast när inga allvarliga organeffekter observerats i andningsorganen.

3.8.2.2.2 Kriterier för narkosverkan

Följande kriterier används för att klassificera ett ämne i kategori 3, narkosverkan:

a) Påverkan på centrala nervsystemet inklusive narkotiska effekter på människor, såsom dåsighet, narkosverkan, minskad vakenhet, förlust av reflexer, nedsatt koordinationsförmåga och yrsel. Dessa effekter kan också visa sig som svår huvudvärk eller illamående som kan leda till försämrat omdöme, yrsel, irritabilitet, trötthet, försämrat minne, försämrad uppfattnings-, koordinations- och reaktionsförmåga eller sömnighet.

b) Narkotiska effekter som observerats i djurförsök kan vara letargi, avsaknad av koordination, förlust av upprätningsreaktion och ataxi. Om dessa effekter inte är av övergående natur ska de anses stödja en klassificering i kategori 1 eller 2, specifik organtoxicitet vid enstaka exponering.

3.8.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.8.3.1 Blandningar ska klassificeras enligt samma kriterier som ämnen eller enligt beskrivningen nedan. Blandningar ska precis som ämnen klassificeras avseende specifik organtoxicitet efter enstaka exponering.

3.8.3.2 Klassificering av blandningar när det finns data om blandningen som helhet

3.8.3.2.1 När det finns tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet om blandningen som gäller effekterna på människa eller uppgifter från lämpliga djurförsök, enligt kriterierna för ämnen, ska blandningen klassificeras genom en sammanvägd bedömning av dessa uppgifter (se 1.1.1.4). Uppgifterna om blandningen ska utvärderas noga så att dosen, exponeringstidens längd, observationen eller analysen inte leder till ogiltiga resultat.

3.8.3.3 Klassificering av blandningar när det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.8.3.3.1 När blandningen i sig inte har testats med avseende på specifik organtoxicitet men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.8.3.4 Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.8.3.4.1 Om det inte finns några tillförlitliga belägg eller testdata för den specifika blandningen, och överbryggningsprinciperna inte kan användas, så ska blandningen klassificeras utifrån de ingående ämnena. I detta fall ska blandningen klassificeras som specifikt organtoxiskt (ange organ) efter enstaka exponering om minst en beståndsdel klassificerats i kategori 1 eller 2 och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgräns som anges för respektive kategori i tabell 3.8.3.

3.8.3.4.2 Dessa allmänna koncentrationsgränser och den klassificering som följer av värdena ska gälla ämnen som är toxiska vid enstaka exponering.

3.8.3.4.3 Blandningar ska klassificeras avseende toxicitet antingen vid enstaka eller upprepad exponering eller bådadera.

Tabell 3.8.3

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade som specifikt organtoxiska, som medför klassificering av blandningen i kategori 1 eller 2

Beståndsdel klassificerad som: | Allmänna koncentrationsgränser som medför klassificering av blandningen i |

Kategori 1 | Kategori 2 |

Kategori 1 Specifikt organtoxisk | Koncentration ≥ 10 % | 1,0 % ≤ koncentration < 10 % |

Kategori 2 Specifikt organtoxisk | | Koncentration ≥ 10 % [(anm. 1)] |

Anmärkning 1

Om ett ämne i kategori 2 förekommer i blandningen i en koncentration på ≥ 1,0 % ska ett SDS för blandningen tillhandahållas på begäran.

3.8.3.4.4 När toxiska ämnen som påverkar mer än ett organsystem kombineras är det viktigt att beakta förstärkande eller samverkande effekter eftersom vissa ämnen kan orsaka organtoxicitet vid en koncentration på < 1 % om andra beståndsdelar i blandningen kan förstärka dess toxiska effekt.

3.8.3.4.5 Extrapolering av toxiciteten för en blandning som innehåller beståndsdelar i kategori 3 ska göras omsorgsfullt. Det är lämpligt med en allmän koncentrationsgräns på 20 %, men detta värde kan vara högre eller lägre beroende på beståndsdelen i kategori 3 och på att vissa effekter som luftvägsirritation kanske inte uppkommer under en viss koncentration, medan andra effekter som narkosverkan kan inträda under gränsen på 20 %. En expertbedömning måste göras.

3.8.4 Farokommunikation

3.8.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.8.4.

Tabell 3.8.4

Märkning för specifik organtoxicitet vid enstaka exponering

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | |

Signalord | Fara | Varning | Varning |

Faroangivelse | H370: Orsakar organskador (eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt) (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar) | H371: Kan orsaka organskador (eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt) (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). | H335: Kan orsaka irritation i luftvägarna eller eller H336: Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad |

Skyddsangivelse – förebyggande | P260 P264 P270 | P260 P264 P270 | P261 P271 |

Skyddsangivelse –åtgärder | P307 + P311 P321 | P309 + P311 | P304 + P340 P312 |

Skyddsangivelse – förvaring | P405 | P405 | P403 + P233 P405 |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 | P501 |

3.9 Specifik organtoxicitet – upprepad exponering

3.9.1 Definitioner och allmänna överväganden

3.9.1.1 Med specifik organtoxicitet (upprepad exponering) avses specifika organskador efter upprepad exponering för ett ämne eller en blandning. Hit hör alla signifikanta hälsoeffekter som kan medföra funktionsstörning, både reversibla och irreversibla samt omedelbara och/eller fördröjda. Andra specifika toxiska effekter som behandlas i avsnitten 3.1–3.8 och 3.10 ingår inte.

3.9.1.2 Genom klassificeringen identifieras ämnen eller blandningar som specifikt organtoxiska (vid upprepad exponering) vilket innebär att de kan medföra negativa hälsoeffekter för exponerade personer.

3.9.1.3 Dessa negativa hälsoeffekter kan vara enhetliga och identifierbara toxiska effekter hos människor eller försöksdjur, toxikologiskt signifikanta förändringar som är relevanta för människors hälsa och som påverkar vävnader eller organ med avseende på funktion eller morfologi, eller orsakar allvarliga förändringar i organismens biokemi eller hematologi, och dessa förändringar är av betydelse för människors hälsa.

3.9.1.4 Vid bedömningen ska inte bara signifikanta förändringar i ett enda organ eller biologiskt system beaktas utan även allmänna förändringar av mindre allvarlig art som påverkar flera organ.

3.9.1.5 Specifik organtoxicitet kan uppkomma genom alla exponeringsvägar som är relevanta för människor, dvs. i huvudsak genom tillförsel oralt, dermalt eller via inandning.

3.9.1.6 Icke-dödliga toxiska effekter som observerats efter en enstaka exponering klassificeras i en annan kategori, vilket beskrivs i "Specifik organtoxicitet – Enstaka exponering" (avsnitt 3.8), och behandlas därför inte i avsnitt 3.9.

3.9.2 Kriterier för klassificering av ämnen

3.9.2.1 Ämnen klassificeras som specifikt organtoxiska efter upprepad exponering med hjälp av expertbedömning (se 1.1.1) på grundval av samtliga föreliggande belägg, inklusive de rekommenderade riktvärdena som tar hänsyn till exponeringslängd och den dos/koncentration som framkallat effekterna (se 3.9.2.9), och placeras i en av två kategorier beroende på den observerade effektens art och hur allvarlig den är (tabell 3.9.1).

Tabell 3.9.1

Kategorier för specifik organtoxicitet – upprepad exponering

Kategori | Kriterier |

Kategori 1 | Ämnen som orsakat signifikant toxicitet hos människor eller som på grundval av belägg från djurförsök kan antas ha förmåga att orsaka signifikant toxicitet hos människor efter upprepad exponering Ämnen ska klassificeras i kategori 1 avseende specifik organtoxicitet (upprepad exponering) på grundval av tillförlitliga belägg av hög kvalitet från humanfall eller epidemiologiska studier, ellerobservationer från lämpliga djurförsök där signifikanta och/eller allvarliga toxiska effekter av betydelse för människors hälsa uppkommit vid generellt sett låg exponering. Riktvärden för dos/koncentration ges nedan (se 3.9.2.9) och ska användas som en del av den sammanvägda bedömningen. |

Kategori 2 | Ämnen som på grundval av belägg från djurförsök kan antas vara skadliga för människors hälsa efter upprepad exponering Ämnen ska klassificeras i kategori 2 avseende specifik organtoxicitet (upprepad exponering) på grundval av observationer från lämpliga djurförsök där signifikanta toxiska effekter av betydelse för människors hälsa uppkommit vid generellt sett måttlig exponering. Nedan anges riktvärden för dos/koncentration, som kan underlätta en klassificering (se 3.9.2.9). I undantagsfall kan även humandata användas som belägg för att placera ett ämne i kategori 2 (se 3.9.2.6). |

Anmärkning

Man ska försöka fastställa vilket som är det primära målorganet för den toxiska verkan och klassificera enligt detta, t.ex. levertoxicitet eller neurotoxicitet. Alla uppgifter ska noga utvärderas och om möjligt ska inga sekundära effekter tas med (ett levertoxiskt ämne kan orsaka sekundära effekter i nervsystemet eller mag-tarmkanalen).

3.9.2.2 Relevant exponeringsväg eller relevanta exponeringsvägar för det klassificerade ämnet ska anges.

3.9.2.3 Klassificeringen ska fastställas genom en expertbedömning (se avsnitt 1.1.1) som baseras på samtliga föreliggande belägg, inklusive vägledningen nedan.

3.9.2.4 En sammanvägd bedömning av alla uppgifter (se avsnitt 1.1.1), inklusive humanfall, epidemiologi och djurförsök, ska användas som underlag vid en klassificering avseende specifik organtoxicitet. På detta sätt utnyttjas den ansenliga mängd toxikologiska uppgifter från industrin som samlats in under årens lopp. Utvärderingen ska baseras på alla föreliggande uppgifter, inklusive expertgranskade publicerade studier och andra godkända uppgifter.

3.9.2.5 Den information som krävs för att utvärdera specifik organtoxicitet kommer antingen från upprepad exponering av människor, t.ex. i hemmet, på arbetsplatsen eller i miljön, eller från djurförsök. Som djurförsök används i regel 28- eller 90-dagars studier eller livstidsstudier (upp till 2 år) på råttor eller möss som omfattar hematologiska, klinisk-kemiska och detaljerade makro- och mikroskopiska undersökningar. Genom dessa undersökningar kan de toxiska effekterna på målvävnaderna eller målorganen kartläggas. Eventuella data från studier med upprepade doser på andra arter ska också användas. Andra studier av långtidsexponering med avseende på t.ex. cancerogenitet, neurotoxicitet eller reproduktionstoxicitet kan också utgöra belägg för specifik organtoxicitet som kan användas vid klassificeringen.

3.9.2.6 I undantagsfall och på grundval av en expertbedömning bör vissa ämnen placeras i kategori 2 med humandata om specifik organtoxicitet som grund, t.ex.

a) om beläggen från humandata inte är tillräckligt övertygande för att motivera en klassificering i kategori 1, och/eller

b) beroende på effektens art och hur allvarlig den är.

Dosen/koncentrationen hos människor ska inte beaktas vid klassificeringen och alla belägg från djurstudier måste motsvara klassificeringskriterierna för kategori 2. Om det även föreligger djurdata om ämnet som medför klassificering i kategori 1 ska ämnet med andra ord klassificeras i kategori 1.

3.9.2.7 Effekter av upprepad exponering som anses stödja klassificering avseende specifik organtoxicitet

3.9.2.7.1 Tillförlitliga belägg för ett samband mellan upprepad exponering för ämnet med enhetliga och identifierbara toxiska effekter utgör stöd för klassificering.

3.9.2.7.2 Humandata utgörs normalt sett endast av rapporter om negativa hälsoeffekter, där uppgifterna om exponeringsförhållandena ofta är osäkra, och ger kanske inte de vetenskapliga uppgifter som kan fås från väl genomförda djurförsök.

3.9.2.7.3 Belägg från lämpliga djurförsök kan ge närmare uppgifter i form av kliniska observationer, hematologi, klinisk kemi samt makro- och mikroskopiska patologiska undersökningar, vilket ofta kan innebära upptäckt av faror som kanske inte är livshotande men som skulle kunna tyda på funktionsförsämring. Därför ska alla tillgängliga belägg samt relevansen för människors hälsa beaktas vid klassificeringen, däribland följande toxiska effekter på människor och/eller djur:

a) Sjuklighet eller död p.g.a. upprepad exponering eller exponering under lång tid. Upprepad exponering kan leda till sjuklighet eller död redan vid relativt låga doser/koncentrationer p.g.a. bioackumulering av ämnet eller dess metaboliter, och/eller p.g.a. den enorma detoxifieringsprocess som sker vid upprepad exponering för ämnet eller dess metaboliter.

b) Betydande funktionella förändringar i centrala eller perifera nervsystemet eller andra organsystem, inklusive tecken på påverkan på centrala nervsystemet och effekter på vissa sinnen (t.ex. synen, hörseln och luktsinnet).

c) Enhetliga och signifikanta negativa effekter i parametrarna för klinisk biokemi, hematologi eller urinalanys.

d) Signifikant organskada som observeras vid obduktion och/eller ses eller bekräftas vid undersökning i mikroskop.

e) Multifokal eller diffus nekros, fibros eller granulombildning i vitala organ med regenerativ förmåga.

f) Morfologiska förändringar som kan vara reversibla men som innebär tydliga belägg för markant funktionsstörning hos ett organ (t.ex. allvarlig leverförfettning).

g) Belägg för betydande celldöd (inklusive celldegeneration och minskat antal celler) i vitala organ utan regenerativ förmåga.

3.9.2.8 Effekter av upprepad exponering som inte anses stödja klassificering avseende specifik organtoxicitet

3.9.2.8.1 Det kan förekomma effekter på människor och/eller djur som inte motiverar en klassificering. Sådana effekter kan t.ex. vara följande:

a) Kliniska observationer eller små förändringar i kroppsviktsökning, födo- eller vattenintag som är av toxikologisk betydelse men som inte talar för förekomst av "signifikant" toxicitet.

b) Mindre förändringar i parametrarna för klinisk biokemi, hematologi eller urinanalys och/eller övergående effekter, om dessa förändringar eller effekter är av tveksam eller minimal toxikologisk betydelse.

c) Förändringar i organvikter utan tecken på störningar i organfunktion.

d) Adaptiv respons som inte anses vara toxikologiskt relevant.

e) Ämnesinducerade artspecifika mekanismer för toxicitet, dvs. som med rimlig säkerhet inte är relevanta för människors hälsa, ska inte motivera en klassificering.

3.9.2.9 Riktvärden för klassificering baserade på resultat från djurförsök

3.9.2.9.1 Om man i studier av djurförsök stöder sig på enbart observationer av effekter utan hänvisning till den exponeringstidens längd och dos/koncentration som använts vid försöket bortser man från en grundläggande princip inom toxikologin, nämligen att alla ämnen är potentiellt toxiska och att ämnets toxicitet är en funktion av dosen/koncentrationen och exponeringslängden. För de flesta djurförsök anges ett gränsvärde för den högsta dosen i riktlinjerna för test.

3.9.2.9.2 För att det ska gå att avgöra om ett ämne ska klassificeras eller inte, och i så fall i vilken kategori (kategori 1 eller 2), ges riktvärden för dos/koncentration att jämföras med den dos/koncentration som visat sig orsaka signifikanta hälsoeffekter. Det viktigaste argumentet för sådana riktvärden är att alla ämnen är potentiellt toxiska och det måste finnas en rimlig dos/koncentration över vilken man anser att det föreligger en viss toxisk effekt. Djurförsök med upprepad dosering är dessutom utformade så att toxicitet framkallas vid den högsta dosen för att optimera syftet med testet, och därför kommer de flesta studier att visa på någon toxisk effekt åtminstone vid de högsta doserna. Det är alltså nödvändigt att bestämma inte bara vilka effekter som orsakats utan också vid vilken dos/koncentration de uppstod och relevansen för människor.

3.9.2.9.3 Om signifikanta toxiska effekter som medför en klassificering observeras i djurförsök kan exponeringstiden under försöket och den dos/koncentration vid vilken effekterna observerades, i jämförelse med de föreslagna riktvärdena, ge värdefull information om behovet av en klassificering (eftersom de toxiska effekterna inte bara beror på de farliga egenskaperna utan också på exponeringens varaktighet och dosen/koncentrationen).

3.9.2.9.4 Beslutet att klassificera över huvud taget kan påverkas av hänvisningen till de riktvärden för dos/koncentration vid eller under vilken en signifikant toxisk effekt observerats.

3.9.2.9.5 Riktvärdena gäller effekter som observerats i en standardiserad 90-dagars toxicitetsstudie på råttor. De kan användas som grund för att extrapolera motsvarande riktvärden för toxicitetsstudier med längre eller kortare exponeringstid med hjälp av en metod för dos/exponeringstidsextrapolering liknande Habers regel för inhalation, som säger att den effektiva dosen är direkt proportionell mot koncentrationen och exponeringstiden. Bedömningen ska avgöras från fall till fall; för en 28-dagars studie ökas nedanstående riktvärden med en faktor tre.

3.9.2.9.6 Ett ämne ska således klassificeras i kategori 1 då signifikanta toxiska effekter observeras i en 90 dagars studie på försöksdjur med upprepad dosering vid eller under riktvärdena (C) i tabell 3.9.2.

Tabell 3.9.2

Riktvärden för klassificering i kategori 1

Exponeringsväg | Enhet | Riktvärden (dos/koncentration) |

Oral (råtta) | mg/kg kroppsvikt/dag | C ≤ 10 |

Dermal (råtta eller kanin) | mg/kg kroppsvikt/dag | C ≤ 20 |

Inhalation (råtta) gas | ppmV/6h/dag | C ≤ 50 |

Inhalation (råtta) ånga | mg/liter/6h/dag | C ≤ 0,2 |

Inhalation (råtta) damm/dimma/rök | mg/liter/6h/dag | C ≤ 0,02 |

3.9.2.9.7 Ett ämne ska klassificeras i kategori 2 då signifikanta toxiska effekter observeras i en 90-dagars studie på försöksdjur med upprepad dosering inom riktvärdesintervallen i tabell 3.9.3.

Tabell 3.9.3

Riktvärden för klassificering i kategori 2

Exponeringsväg | Enhet | Riktvärdesintervall (dos/koncentration) |

Oral (råtta) | mg/kg kroppsvikt/dag | 10 < C ≤ 100 |

Dermal (råtta eller kanin) | mg/kg kroppsvikt/dag | 20 < C ≤ 200 |

Inhalation (råtta) gas | ppmV/6h/dag | 50 < C ≤ 250 |

Inhalation (råtta) ånga | mg/liter/6h/dag | 0,2 < C ≤ 1,0 |

Inhalation (råtta) damm/dimma/rök | mg/liter/6h/dag | 0,02 < C ≤ 0,2 |

3.9.2.9.8 De riktvärden och intervall som anges i punkterna 3.9.2.9.6 and 3.9.2.9.7 är endast avsedda som vägledning, dvs. att användas som ett led i den sammanvägda bedömningen och för att underlätta klassificeringsarbetet. De ska inte ses som strikta gränsvärden.

3.9.2.9.9 Det är alltså möjligt att en specifik toxicitetsprofil uppträder i djurförsök med upprepad dosering vid en dos/koncentration under riktvärdet, t.ex. < 100 mg/kg kroppsvikt/dag vid oral tillförsel, men beroende på effektens art, t.ex. njurtoxicitet som endast ses hos hanråttor av en särskild stam som man vet är känsliga för denna verkan, kan man ändå besluta att inte klassificera ämnet. Omvänt kan en specifik toxicitetsprofil ses i djurförsök ovanför riktvärdet, t.ex. ≥ 100 mg/kg kroppsvikt vid oral tillförsel, vilket tillsammans med kompletterande information från andra källor som andra studier med långvarig dosering, eller erfarenheter från människa stöder slutsatsen att det med tanke på samtliga föreliggande belägg är motiverat med en klassificering.

3.9.2.10 Övrigt som bör beaktas

3.9.2.10.1 När ett ämne endast beskrivs med hjälp av djurdata (något som är typiskt för nya ämnen men som också gäller existerande ämnen) ska man vid klassificeringen hänvisa till riktvärdena för dos/koncentration som ett led i den sammanvägda bedömningen.

3.9.2.10.2 Om det finns väl underbyggda humandata som visar på specifika organskador som med största säkerhet kan hänföras till upprepad eller lång exponering för ett visst ämne, så ska ämnet normalt sett klassificeras. Positiva humandata, oavsett sannolik dos, väger tyngre än djurdata. Ett ämne som inte klassificerats på grund av att inga specifika organskador observerats vid eller under riktvärdet för dos/koncentration för djurförsök ska klassificeras om det framkommer nya humandata som visar på specifik organtoxicitet.

3.9.2.10.3 Ett ämne som inte testats med avseende på specifik organtoxicitet får i förekommande fall klassificeras på grundval av data från validerade struktur-aktivitetssamband och expertbaserad extrapolering av information om en strukturell analog som tidigare klassificerats, tillsammans med stödjande belägg från andra viktiga faktorer såsom bildning av gemensamma signifikanta metaboliter.

3.9.2.10.4 Mättad ångkoncentration ska vid behov också beaktas för att säkerställa särskilt skydd av hälsa och säkerhet.

3.9.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.9.3.1 Blandningar ska klassificeras enligt samma kriterier som ämnen eller enligt beskrivningen nedan. Blandningar ska precis som ämnen klassificeras avseende specifik organtoxicitet efter upprepad exponering.

3.9.3.2 Klassificering av blandningar när det finns data om blandningen som helhet

3.9.3.2.1 När det finns tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet (se 1.1.1.4) om blandningens effekter på människa eller uppgifter från lämpliga djurförsök, enligt kriterierna för ämnen, ska blandningen klassificeras genom en sammanvägd bedömning av dessa uppgifter. Uppgifterna om blandningen ska utvärderas noga så att dosen, exponeringstidens längd, observationen eller analysen inte leder till tvivelaktiga resultat.

3.9.3.3 Klassificering av blandningar när det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.9.3.3.1 När blandningen i sig inte har testats med avseende på specifik organtoxicitet men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.9.3.4 Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

3.9.3.4.1 När det inte finns några tillförlitliga belägg eller testdata för den specifika blandningen, och överbryggningsprinciperna inte kan användas för en klassificering, så ska blandningen klassificeras utifrån de ingående ämnenas klassificering. I detta fall ska blandningen klassificeras som specifikt organtoxisk (ange organ) efter enstaka exponering, upprepad exponering eller bådadera om minst en beståndsdel klassificerats i kategori 1 eller 2 och denna förekommer i eller över den allmänna koncentrationsgräns som anges för respektive kategori i tabell 3.9.4.

Tabell 3.9.4

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar i en blandning, klassificerade som specifikt organtoxiska, som medför klassificering av blandningen

Beståndsdel klassificerad som: | Allmänna koncentrationsgränser som medför klassificering av blandningen i: |

Kategori 1 | Kategori 2 |

Kategori 1 Specifikt organtoxisk | Koncentration ≥ 10 % | 1,0 % ≤ koncentration < 10 % |

Kategori 2 Specifikt organtoxisk | | Koncentration ≥ 10 % [(anm. 1)] |

Anmärkning 1

Om ett ämne i kategori 2 förekommer i blandningen i en koncentration på ≥ 1,0 % ska ett SDS för blandningen tillhandahållas på begäran.

3.9.3.4.2 Dessa allmänna koncentrationsgränser och den klassificering som följer av värdena ska gälla ämnen som är toxiska vid upprepad exponering.

3.9.3.4.3 Blandningar ska klassificeras avseende toxicitet antingen vid enstaka eller upprepad exponering eller bådadera.

3.9.3.4.4 När toxiska ämnen som påverkar mer än ett organsystem kombineras är det viktigt att beakta förstärkande eller samverkande effekter eftersom vissa ämnen kan orsaka organtoxicitet vid en koncentration på < 1 % om andra beståndsdelar i blandningen kan förstärka dess toxiska effekt.

3.9.4 Farokommunikation

3.9.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.9.5.

Tabell 3.9.5

Märkning för specifik organtoxicitet vid upprepad exponering

Klassificering | Kategori 1 | Kategori 2 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | |

Signalord | Fara | Varning |

Faroangivelse | H372: Orsakar organskador (eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt) genom lång eller upprepad exponering (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). | H373: Kan orsaka organskador (eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt) genom lång eller upprepad exponering (ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar). |

Skyddsangivelse – förebyggande | P260 P264 P270 | P260 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P314 | P314 |

Skyddsangivelse – förvaring | | |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 |

3.10 Fara vid aspiration

3.10.1 Definitioner och allmänna överväganden

3.10.1.1 Dessa kriterier utgör ett sätt att klassificera ämnen eller blandningar som kan medföra en fara för aspirationstoxicitet hos människor.

3.10.1.2 Med aspiration avses att ett flytande eller fast ämne eller en blandning kommer ner i luftstrupen och de nedre luftvägarna, antingen direkt via munnen eller näsan eller indirekt genom kräkning.

3.10.1.3 Aspirationstoxicitet omfattar allvarliga akuta tillstånd, t.ex. kemisk lunginflammation, olika grader av lungskador eller dödsfall på grund av aspiration.

3.10.1.4 Aspiration sker vid inandning (under ett andetag) då det farliga materialet befinner sig i nedre delen av svalget (laryngofarynx) där luftstrupe och matstrupe står i förbindelse med varandra.

3.10.1.5 Aspiration av ämnen eller blandningar kan inträffa vid kräkning om man tidigare intagit dessa ämnen eller blandningar. Detta påverkar märkningen, särskilt när det vid fara för akut toxicitet kan finnas rekommendationer om att framkalla kräkning efter förtäring. Om ämnet/blandningen också innebär en fara vid aspiration ska rekommendationen om att framkalla kräkning ändras.

3.10.1.6 Särskilda faktorer att beakta

3.10.1.6.1 Enligt den medicinska litteraturen om kemisk lunginflammation kan en del kolväten (petroleumdestillat) och vissa klorerade kolväten utgöra en aspirationsfara för människor.

3.10.1.6.2 Kriterierna för klassificering hänvisar till kinematisk viskositet. Följande ekvation visar hur dynamisk och kinematisk viskositet förhåller sig till varandra:

Dynamisk viskositet

Densitet

=

mm

/s

3.10.1.6.3 Klassificering av aerosoler/produkter i dimform

Aerosoler och ämnen eller blandningar (produkter) i dimform levereras i regel i tryckbehållare, sprejflaskor och pumpsprej. Dessa produkter ska klassificeras om det bildas en ansamling av produkten i munnen, som sedan kan aspireras. Om dimman eller aerosolen från en tryckbehållare är finfördelad bildas ingen ansamling. Om däremot tryckbehållaren fördelar produkten i en stråle kan en ansamling bildas som sedan kan aspireras. I regel är den dimma som bildas av sprejflaskor och pumpsprejer i större droppar och en ansamling kan bildas som sedan kan aspireras. Om pumpmekanismen kan tas av och innehållet sväljas ned bör man överväga att klassificera ämnet eller blandningen.

3.10.2 Kriterier för klassificering av ämnen

Tabell 3.10.1

Farokategorier för aspirationstoxicitet

Kategori | Kriterier |

Kategori 1 | Ämnen som säkert medför en fara för aspirationstoxicitet hos människor eller som kan anses medföra en fara för aspirationstoxicitet hos människor Ett ämne ska klassificeras i kategori 1 a)på grundval av tillförlitliga humandata av god kvalitetellerb)om det är ett kolväte med kinematisk viskositet på högst 20,5 mm2/s vid 40 oC. |

Anmärkning:

Exempel på ämnen som ingår i kategori 1 är vissa kolväten, terpentin och tallolja.

3.10.3 Kriterier för klassificering av blandningar

3.10.3.1 Klassificering om det finns data om blandningen som helhet

En blandning ska klassificeras i kategori 1 på grundval av tillförlitliga humandata av god kvalitet.

3.10.3.2 Klassificering om det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.10.3.2.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på aspirationstoxicitet men det finns tillräckligt med data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3. När det gäller överbryggningsprinciper för utspädning ska emellertid koncentrationen av de farliga ämnena vara minst 10 %.

3.10.3.3 Klassificering om det finns data om alla beståndsdelar eller om endast en del beståndsdelar i blandningen

3.10.3.3.1 Kategori 1

3.10.3.3.1.1 Blandningar som innehåller sammanlagt 10 % eller mer av ett ämne eller ämnen som klassificerats i kategori 1 och har en kinematisk viskositet på högst 20,5 mm2 /s uppmätt vid 40 oC ska klassificeras i kategori 1.

3.10.3.3.1.2 Blandningar som skiktar sig i två eller fler separata skikt, av vilka det ena innehåller minst 10 % av ett eller flera ämnen som klassificerats i kategori 1 och har en kinematisk viskositet på högst 20,5 mm2 /s uppmätt vid 40 oC, ska klassificeras i kategori 1.

3.10.4 Farokommunikation

3.10.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.10.2.

Tabell 3.10.2

Märkning för aspirationstoxicitet

Klassificering | Kategori 1 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | |

Signalord | Fara |

Faroangivelse | H304: Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna |

Skyddsangivelse förebyggande | |

Skyddsangivelse åtgärder | P301 + P310 P331 |

Skyddsangivelse förvaring | P405 |

Skyddsangivelse avfall | P501 |

4. DEL 4: MILJÖFAROR

4.1 Farligt för vattenmiljön

4.1.1 Definitioner och allmänna överväganden

4.1.1.1 Definitioner

akut toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att skada en organism vid en kortvarig exponering för ämnet.

tillgänglighet: den omfattning i vilken detta ämne kan bli lösligt eller obundet. När det gäller metaller är tillgängligheten beroende på i vilken grad metalljoner kan frigöras från resten av ämnet (molekylen).

biotillgänglighet (eller biologisk tillgänglighet): den omfattning i vilken ett ämne tas upp av en organism och sprids till ett visst område i organismen. Biotillgängligheten beror på ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper, organismens anatomi och fysiologi, farmakokinetik samt exponeringsväg. Tillgänglighet är ingen förutsättning för biotillgänglighet.

bioackumulering: nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism där alla exponeringsvägar är medräknade (t.ex. luft, vatten, sediment/mark och livsmedel).

biokoncentration: nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism genom exponering via vatten.

kronisk toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att orsaka skadliga effekter på vattenlevande organismer i samband med exponering som bestäms i förhållande till organismens livscykel.

nedbrytning: organiska molekylers sönderdelning i mindre molekyler och slutligen till koldioxid, vatten och salter.

4.1.1.2 Grundläggande faktorer

4.1.1.2.0 Farligt för vattenmiljön delas in i

- akut fara (för vattenmiljön),

- fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön).

4.1.1.2.1 De Grundelementen för klassificering med avseende på effekter på vattenmiljön är

- akut toxicitet i vattenmiljön,

- potentiell bioackumulerbarhet eller faktisk bioackumulering,

- nedbrytning (biotisk eller kemisk) av organiska kemikalier, och

- kronisk toxicitet i vattenmiljön.

4.1.1.2.2 Data ska helst härledas med hjälp av de standardiserade testmetoderna i artikel 8.3. I praktiken ska data från andra testmetoder, som nationella metoder, också användas om de kan betraktas som likvärdiga. Om det finns giltiga data från icke-standardiserade test eller från metoder utan testning ska dessa övervägas vid klassificeringen förutsatt att de uppfyller kraven i avsnitt 1 i bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006. Toxicitetsdata för både marina arter och sötvattensarter betraktas i regel som lämpliga för klassificeringsändamål, förutsatt att de testmetoder som använts är likvärdiga. Om det inte föreligger några sådana uppgifter ska klassificeringen baseras på bästa föreliggande data. Se även del 1.

4.1.1.3 Övrigt att beakta

4.1.1.3.1 När ämnen och blandningar klassificeras med avseende på miljöeffekter är det nödvändigt att kartlägga deras fara för vattenmiljön. Med vattenmiljön avses här både de vattenlevande organismerna och det akvatiska ekosystem som de är en del av. Faran identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön, även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om nedbrytning och bioackumulering beaktas.

4.1.1.3.2 Även om klassificeringssystemet gäller alla ämnen och blandningar kommer kemikaliemyndigheten att utarbeta en vägledning för särskilda fall.

4.1.2 Kriterier för klassificering av ämnen

4.1.2.1 Klassificeringssystemet för ämnen utgörs i princip av en kategori för akut fara och tre kategorier för fara för skadliga långtidseffekter. Klassificeringskategorierna för akut fara respektive fara för skadliga långtidseffekter tillämpas oberoende av varandra. Kriterierna för att klassificera ett ämne akut 1 baseras enbart på data om akut toxicitet i vattenmiljön (EC50 eller LC50). Kriterierna för att klassificera ett ämne i någon av kategorierna för fara för skadliga långtidseffekter kombinerar två typer av information, nämligen dels data om akut toxicitet i vattenmiljön och dels data om nedbrytbarhet och bioackumulering.

4.1.2.2 Systemet innehåller också en kategori som utgör ett slags skyddsnät (kronisk 4) att användas när tillgängliga uppgifter inte medger en klassificering enligt de formella kriterierna men det ändå finns viss anledning till oro (se exempel i tabell 4.1.0).

4.1.2.3 Genom klassificeringssystemet klargörs det att ett ämnes inneboende fara för vattenlevande organismer utgörs av både den akuta faran och faran för skadliga långtidseffekter. För båda egenskaperna definieras separata farokategorier som representerar en gradering av den identifierade faronivån. Normalt sett ska det lägsta av de föreliggande toxicitetsvärdena användas för att definiera lämplig farokategori. Under vissa omständigheter bör emellertid en sammanvägd bedömning användas.

4.1.2.4 Den viktigaste faran med ett ämne som är farligt för vattenmiljön är faran för skadliga långtidseffekter, men akut toxicitet vid L(E)C50-nivåer ≤ 1 mg/l också betraktas som farlig. De inneboende egenskaper som bedöms för att tillskriva ett ämnes fara för skadliga långtidseffekter är akut toxicitet i kombination med brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller en potential att biokoncentrera.

4.1.2.5 Ämnen som orsakar akut toxicitet vid halter klart under 1 mg/l bidrar, som komponenter i en blandning, till blandningens toxicitet även vid låga koncentrationer och ska normalt sett ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden används (se anmärkning 1 till tabell 4.1.0 och punkt 4.1.3.5.5).

4.1.2.6 I tabell 4.1.0 nedan sammanfattas kriterierna för att klassificera och kategorisera ämnen som farliga för vattenmiljön.

Tabell 4.1.0

Klassificeringskategorier för klassen "farligt för vattenmiljön"

Akut fara (för vattenmiljön) |

Kategori: akut 1 | (anm. 1) |

96 h LC50 (för fisk) | ≤1 mg/l och/eller |

48 h EC50 (för kräftdjur) | ≤1 mg/l och/eller |

72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) | ≤1 mg/l. | (anm. 2) |

Fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön) |

Kategori: kronisk 1 | (anm. 1) |

96 h LC50 (för fisk) | ≤ 1 mg/l och/eller |

48 h EC50 (för kräftdjur) | ≤ 1 mg/l och/eller |

72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) | ≤ 1 mg/l | (anm. 2) |

och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller, om värdet på BCF saknas, används log Kow ≥ 4). |

Kategori: kronisk 2 |

96 h LC50 (för fisk) | >1 to ≤10 mg/l och/eller |

48 h EC50 (för kräftdjur) | >1 to ≤10 mg/l och/eller |

72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) | >1 to ≤10 mg/l | (anm. 2) |

och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller, om värdet på BCF saknas, används log Kow ≥ 4), såvida inte NOEC-värden för kronisk toxicitet är > 1 mg/l. |

Kategori: kronisk 3 |

96 h LC50 (för fisk) | >10 to ≤100 mg/l och/eller |

48 h EC50 (för kräftdjur) | >10 to ≤100 mg/l och/eller |

72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) | >10 to ≤100 mg/l | (anm. 2) |

och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller, om värdet på BCF saknas, används log Kow ≥ 4), såvida inte NOEC-värden för kronisk toxicitet är > 1 mg/l. |

"Skyddsnät" Kategori: kronisk 4 Används när det inte är möjligt att klassificera enligt ovanstående kriterier, men det ändå finns viss anledning till oro. Hit hör exempelvis svårlösliga ämnen för vilka ingen akut toxicitet registrerats vid nivåer upp till vattenlöslighet (anm. 3), och som inte är snabbt nedbrytbara och vars experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller, om det inte finns något värde, log Kow ≥ 4), vilket tyder på en potential att bioackumulera. Sådana ämnen kommer att klassificeras i denna kategori såvida det inte finns andra vetenskapliga belägg som visar att det inte behövs någon klassificering. Dessa belägg är t.ex. NOEC-värden för kronisk toxicitet > vattenlöslighet eller > 1 mg/l, eller belägg för att ämnet är snabbt nedbrytbart i miljön. |

Anmärkning 1

När ett ämne klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 är det samtidigt nödvändigt att ange lämplig multiplikationsfaktor (M-faktor) (se tabell 4.1.3).

Anmärkning 2

Klassificeringen ska baseras på värdet för ErC50 [= EC50 (tillväxthastighet)]. Om grunden till EC50-värdet inte anges eller inget ErC50-värde registrerats ska klassificeringen baseras på de lägsta tillgängliga EC50-värdet.

Anmärkning 3

"Ingen akut toxicitet" betyder att L(E)C50-värdet/värdena ligger över vattenlösligheten. Detta gäller också svårlösliga ämnen (vattenlöslighet < 1 mg/l) där det finns belägg för att testet avseende akut toxicitet inte ger ett riktigt mått på den inneboende toxiciteten.

4.1.2.7 Toxicitet i vattenmiljön

4.1.2.7.1 Akut toxicitet i vattenmiljön bestäms vanligen genom ett 96-timmars LC50-värde för fisk, ett 48-timmars EC50-värde för kräftdjur och/eller ett 72- eller 96-timmars EC50-värde för alger. Dessa arter täcker olika trofinivåer och taxa och anses representera alla vattenlevande organismer. Data om andra arter (t.ex. Lemna spp.) ska också beaktas om det finns en lämplig testmetod. Testerna för bestämning av tillväxthämning hos vattenväxter anses normalt vara test avseende kronisk toxicitet men EC50-värdena behandlas som värden på akut toxicitet i klassificeringssyfte (se anmärkning 2).

4.1.2.7.2 För bestämning av kronisk toxicitet i vattenmiljön för klassificeringsändamål ska data som tagits fram enligt de standardiserade testmetoderna i artikel 8.3 godtas, liksom resultat från andra validerade och internationellt accepterade testmetoder. NOEC-värden eller andra motsvarande L(E)Cx-värden (t.ex. EC10) ska användas.

4.1.2.8 Bioackumulering

4.1.2.8.1 Bioackumulering av ämnen i vattenlevande organismer kan leda till toxiska effekter över längre tidsperioder även om den faktiska koncentrationen i vatten är låg. För organiska ämnen ska förmågan till bioackumulering normalt sett bestämmas genom fördelningskoefficienten för oktanol/vatten, vanligtvis angivet som ett log Kow-värde. Förhållandet mellan ett organiskt ämnes log Kow-värde och dess biokoncentration, angiven med biokoncentrationsfaktorn (BCF) för fisk, har stort stöd i den vetenskapliga litteraturen. Genom att använda ett gränsvärde för log Kow på ≥ 4 identifieras bara ämnen som verkligen kan biokoncentreras. Detta är visserligen ett mått på förmågan att bioackumulera, men en experimentellt fastställd BCF ger ett bättre mått och ska om det är möjligt användas i första hand. Ett BCF-värde ≥ 500 för fisk är i klassificeringssyfte ett mått på förmågan att bioackumulera.

4.1.2.9 Snabb nedbrytbarhet för organiska ämnen

4.1.2.9.1 Ämnen som snabbt bryts ned kan snabbt avlägsnas från miljön. Ämnena kan orsaka vissa effekter, särskilt vid utsläpp eller olyckor, men dessa är lokala och har kort verkan. Ett ämne som inte bryts ned snabbt i miljön kan när det förekommer i vatten medföra toxiska effekter som kan spridas till stora områden och verka under lång tid.

4.1.2.9.2 Ett ämnes förmåga att brytas ner snabbt kan t.ex. fastställas genom test avseende biologisk lättnedbrytbarhet. Om det inte finns några sådana uppgifter betraktas en BOD (5 dagar)/COD-kvot ≥ 0,5 som tecken på snabb nedbrytbarhet. Ett ämne som klarar testet för lättnedbrytbarhet anses kunna brytas ned snabbt i vattenmiljön och kommer därför troligen inte att finnas kvar i miljön en längre tid. Att ett ämne inte klarar testet behöver inte nödvändigtvis betyda att ämnet inte kan brytas ned snabbt i miljön. Andra belägg för snabb nedbrytbarhet i miljön kan därför också beaktas och är särskilt viktiga när ämnet hämmar mikrobiell aktivitet vid de koncentrationer som används i standardmetoderna. Det finns därför ytterligare ett klassificeringskriterium som tar hänsyn till data som visar att ämnet faktiskt bryts ned biotiskt eller kemiskt i vattenmiljön med > 70 % på 28 dagar. Om nedbrytning kan påvisas under realistiska miljöförhållanden har kriterierna för "snabb nedbrytbarhet" alltså uppfyllts.

4.1.2.9.3 Många uppgifter om nedbrytbarhet föreligger i form av halveringstider och kan användas för att definiera snabb nedbrytbarhet förutsatt att det sker en fullständig nedbrytning, dvs. fullständig mineralisering av ämnet. Primär biologisk nedbrytning räcker normalt sett inte till vid bedömningen av snabb nedbrytbarhet såvida det inte kan visas att nedbrytningsprodukterna inte uppfyller kriterierna för klassificering som farligt för vattenmiljön.

4.1.2.9.4 Kriterierna avspeglar det faktum att nedbrytningen i miljön kan vara biotisk eller kemisk. Hydrolys kan tas med i bedömningen om hydrolysprodukterna inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga för vattenmiljön.

4.1.2.9.5 Ämnen ska anses snabbt nedbrytbara i miljön om följande kriterier uppfylls:

a) Om minst följande nedbrytningsnivåer uppnås i en 28 dagars studie av biologisk lättnedbrytbarhet:

i) i test baserade på löst organiskt kol: 70 %

ii) i test baserade på syreförbrukning eller koldioxidbildning: 60 % av teoretiskt maximum.

Dessa nivåer för biologisk nedbrytbarhet måste uppnås inom 10 dagar efter det att nedbrytningen har startat, vilket inträffar när 10 % av ämnet har brutits ned.

b) Om förhållandet BOD5/COD ≥ 0,5 i de fall där endast BOD- och COD-data finns att tillgå.

c) Om andra data ger starka belägg för att ämnet kan brytas ned (biotiskt eller kemiskt) i vattenmiljön till > 70 % inom en 28-dagarsperiod.

4.1.2.10 Oorganiska föreningar och metaller

4.1.2.10.1 För oorganiska föreningar och metaller har begreppet nedbrytbarhet, så som det används för organiska föreningar, begränsad eller ingen betydelse. Det är snarare så att sådana ämnen genom normala miljöprocesser kan omvandlas och därigenom ökar eller minskar mängden biotillgänglig del. Även uppgifterna om bioackumulering ska användas med försiktighet [17].

4.1.2.10.2 Svårlösliga oorganiska föreningar och metaller kan vara akut eller kroniskt toxiska i vattenmiljön beroende på den inneboende toxiciteten för den biotillgängliga oorganiska beståndsdelen och mängden av denna som går i lösning samt med vilken hastighet detta sker.

4.1.3 Kriterier för klassificering av blandningar

4.1.3.1 Klassificeringssystemet för blandningar omfattar samma kategorier som för ämnen, dvs. akut 1 och kronisk 1–4. För att alla tillgängliga data ska kunna användas för att klassificera en blandnings farliga effekter på vattenmiljön tillämpas följande i förekommande fall:

En blandnings "relevanta beståndsdelar" är sådana som är klassificerade akut 1 eller kronisk 1 och förekommer i koncentrationer på minst 0,1 % (w/w), och sådana som är klassificerade kronisk 2, 3 eller 4 och förekommer i koncentrationer på minst 1 % (w/w), såvida det inte finns skäl att misstänka att en beståndsdel som förekommer i lägre koncentrationer ändå är relevant för att klassificera blandningen som farlig för vattenmiljön (t.ex. när det rör sig om mycket toxiska beståndsdelar, se 4.1.3.5.5.5). För ämnen som klassificeras akut 1 eller kronisk 1 ska i regel en koncentration på (0,1/M) % beaktas. (M-faktorn förklaras i 4.1.3.5.5.5).

4.1.3.2 Klassificeringen sker stegvis och är beroende av vilken slags information som föreligger om själva blandningen och de ingående ämnena. I figur 4.1.2 beskrivs hur man går till väga.

Följande moment ingår:

- Klassificering baserad på testade blandningar.

- Klassificering baserad på överbryggningsprinciper.

- Användning av "sammanräkning av klassificerade beståndsdelar" och/eller en "additionsformel".

Figur 4.1.2

Stegvis metod för klassificering av blandningar avseende akut fara och fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön)

Omvandling från experimentellt erhållna intervallvärden för akut toxicitet

(eller farokategorier för akut toxicitet) till punktestimat för akut toxicitet för klassificering avseende respektive exponeringsväg

Nej

Ja

KLASSIFICERA avseende akut/fara för skadliga långtidseffekter (se 4.1.3.3)

Det finns tillräckliga data om liknande blandningar för att uppskatta farorna

Ja

Använd härledningsprinciper (se 4.1.3.4)

KLASSIFICERA avseende akut/fara för skadliga långtidseffekter

Nej

Data om toxicitet i vattenmiljön eller klassificeringsdata finns för samtliga relevanta beståndsdelar

Ja

Använd sammanräkningsmetoden (se 4.1.3.5.5) m.h.a. följande uppgifter:

• Andel beståndsdelar i procent som klassificerats avseende “fara för skadliga långtidseffekter”

• Andel beståndsdelar i procent som klassificerats avseende “akut fara”

• Andel beståndsdelar i procent där uppgifter om akut toxicitet finns: använd additionsformeln (se 4.1.3.5.2) och omvandla det härledda L(E)C50 värdet tillrelevant kategori för “akut fara” appropriée.

KLASSIFICERA avseende akut/fara för skadliga långtidseffekter

Nej

Använd föreliggande farodata om kända beståndsdelar

Använd sammanräkningsmetoden och/eller additionsformeln (se4.1.3.5) och tillämpa 4.1.3.6

KLASSIFICERA avseende akut/fara för skadliga långtidseffekter

+++++ TIFF +++++

4.1.3.3 Klassificering av blandningar om det finns data om blandningen som helhet

4.1.3.3.1 Om blandningen i sig har testats med avseende på toxicitet i vattenmiljön kommer den att klassificeras enligt samma kriterier som för ämnen, men endast när det gäller akut fara. Klassificeringen baseras normalt sett på uppgifter om fisk, kräftdjur och alger/växter. LC50- eller EC50-värden för blandningen som helhet kan inte användas när det gäller fara för skadliga långtidseffekter, då såväl toxicitetsdata som data för nedbrytbarhet och/eller bioackumulering behövs, och det inte finns några adekvata uppgifter om nedbrytbarhet och bioackumulering för blandningen som helhet. Klassificeringskriterierna för fara för skadliga långtidseffekter kan inte tillämpas eftersom testdata om blandningar avseende nedbrytbarhet och bioackumulering inte kan tolkas; de är endast användbara för enskilda ämnen.

4.1.3.3.2 Om det finns testdata om akut toxicitet i vattenmiljön (LC50 eller EC50) för blandningen som helhet ska dessa data användas tillsammans med klassificeringsuppgifter om beståndsdelarna avseende fara för skadliga långtidseffekter för att fullborda klassificeringen av testade blandningar enligt nedan. Om det finns data om kronisk toxicitet (NOEC-värde) ska dessa också användas.

a) L(E)C50 (LC50 eller EC50) för den testade blandningen ≤ 100 mg/l och NOEC för den testade blandningen ≤ 1 mg/l eller okänt:

Klassificera blandningen i akut 1 (LC50 eller EC50 för den testade blandningen ≤ 1 mg/l), eller ingen klassificering alls med avseende för akut fara (LC50 och EC50 för den testade blandningen > 1 mg/l).

Tillämpa sammanräkningsmetoden (se 4.1.3.5.5) för klassificering med avseende på fara för skadliga långtidseffekter (kronisk 1, 2, 3 och 4 eller ingen klassificering alls med avseende på fara för skadliga långtidseffekter).

b) L(E)C50 för den testade blandningen ≤ 100 mg/l och NOEC-värden för den testade blandningen > 1 mg/l:

Behöver inte klassificeras avseende akut fara.

- Tillämpa sammanräkningsmetoden (se 4.1.3.5.5) för klassificering i kronisk 1. Om blandningen inte klassificeras kronisk 1 behöver den över huvud inte klassificeras med avseende på fara för skadliga långtidseffekter.

c) L(E)C50 för den testade blandningen > 100 mg/l, eller över vattenlöslighet, och NOEC för den testade blandningen ≤ 1 mg/l eller okänt:

Behöver inte klassificeras avseende akut fara.

- Tillämpa sammanräkningsmetoden (se 4.1.3.5.5) för klassificering med avseende på fara för skadliga långtidseffekter (kronisk 4 eller ingen klassificering alls).

d) L(E)C50 för den testade blandningen > 100 mg/l, eller över vattenlöslighet, och NOEC-värden för den testade blandningen > 1 mg/l eller okänt:

Behöver varken klassificeras med avseende för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter.

4.1.3.4 Klassificering av blandningar om det inte finns data om blandningen som helhet: Överbryggningsprinciper

4.1.3.4.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på fara för vattenmiljön men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3. När det gäller tillämpningen av överbryggningsprinciperna för utspädning ska punkterna 4.1.3.4.2 och 4.1.3.4.3 tillämpas.

4.1.3.4.2 Utspädning: En blandning som erhålls genom att en annan blandning eller ett ämne som klassificerats som farlig(t) för vattenmiljön späds med ett spädmedel med samma eller lägre faroklassificering än den minst giftiga beståndsdelen i den ursprungliga blandningen, och som inte förväntas påverka andra beståndsdelars farliga egenskaper, kan klassificeras i samma kategori som den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet.

4.1.3.4.3 Om en blandning erhålls genom att en blandning eller ett ämne som klassificerats späds med vatten eller andra helt ogiftiga material, kan toxiciteten för blandningen beräknas utifrån den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet.

4.1.3.5 Klassificering av blandningar om det finns data om alla beståndsdelar eller om endast vissa beståndsdelar i blandningen

4.1.3.5.1 Klassificeringen av blandningar grundas på en sammanräkning av koncentrationerna av dess klassificerade beståndsdelar. Andelen beståndsdelar klassificerade för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter matas in direkt i sammanräkningsformeln. En närmare beskrivning av sammanräkningsformeln finns i 4.1.3.5.5.

4.1.3.5.2 Om en blandnings beståndsdelar (ännu) inte klassificerats (som akut 1 och/eller kronisk 1, 2, 3 eller 4) ska eventuella adekvata data för dessa beståndsdelar beaktas. Om adekvata toxicitetsdata föreligger för mer än en beståndsdel i blandningen beräknas den kombinerade toxiciteten för dessa beståndsdelar genom nedanstående additionsformel, och den så erhållna toxiciteten används för att placera den delen av blandningen i kategorin för akut fara som sedan används i sammanräkningsmetoden.

L(E)C

=

L(E)C

50i

där

Ci = koncentration av beståndsdel "i" (viktprocent)

L(E)C50 i = (mg/l) LC50 eller EC50 för beståndsdel "i"

η = antal beståndsdelar

L(E)C50 m = L(E)C50 för den del av blandningen som testdatan gäller

4.1.3.5.3 När additionsformeln används för en del av blandningen är det bäst att beräkna toxiciteten för denna del genom att för varje ämne använda toxicitetsvärden för samma taxonomiska grupp (dvs. fisk, dafnia, alger eller motsvarande) och sedan använda den högsta toxiciteten (det lägsta värdet) som erhålls (dvs. använda den mest känsliga av de tre taxonomiska grupperna). Om det inte för varje beståndsdel finns några toxicitetsdata för samma taxonomiska grupp väljs toxicitetsvärdet för varje beståndsdel på samma sätt som när det gäller klassificering av ämnen, dvs. den högsta toxiciteten (från den mest känsliga testorganismen) används. Den beräknade akuta toxiciteten används sedan för att bedöma om denna del av blandningen ska klassificeras akut 1 utifrån samma kriterier som för ämnen.

4.1.3.5.4 Om en blandning klassificeras på mer än ett sätt ska den metod som ger den strängare klassificeringen användas.

4.1.3.5.5 Sammanräkningsmetod

4.1.3.5.5.1 Bakgrund

4.1.3.5.5.1.1 När det gäller farokategorierna akut 1 eller kronisk 1–3, skiljer sig toxicitetskriterierna med en faktor 10 från en kategori till en annan. Ämnen som klassificerats med hög toxicitet bidrar därför till klassificering av en blandning i en lägre kategori. Beräkningen av dessa klassificeringskategorier måste således grundas på vikten av alla ämnen som klassificerats akut 1 eller kronisk 1, 2 och 3.

4.1.3.5.5.1.2 För en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1, där den akuta toxiciteten är under 1 mg/l, måste man tänka på att sådana beståndsdelar bidrar till blandningens toxicitet redan vid låga koncentrationer. Aktiva beståndsdelar i pesticider är ofta mycket toxiska för vattenmiljön, och det gäller även en del andra ämnen som metallorganiska föreningar. I dessa fall leder tillämpningen av de normala allmänna koncentrationsgränserna till en "underklassificering" av blandningen. Därför ska multiplikationsfaktorer användas när det gäller mycket toxiska beståndsdelar i enlighet med punkt 4.1.3.5.5.5.

4.1.3.5.5.2 Klassificeringsförfarande

4.1.3.5.5.2.1 I regel väger en strängare eller högre klassificering tyngre än en lägre, dvs. en klassificering i kronisk 1 väger tyngre än en klassificering i kronisk 2. I vårt exempel innebär det alltså att klassificeringen redan är klar om resultatet är kronisk 1. Det är inte möjligt att göra en högre klassificering än så. Det är därför inte nödvändigt att gå vidare med klassificeringen.

4.1.3.5.5.3 Klassificering i kategori akut 1

4.1.3.5.5.3.1 Först beaktas alla beståndsdelar som klassificerats akut 1. Om summan av dessa beståndsdelar är större än 25 % ska hela blandningen klassificeras akut 1.

4.1.3.5.5.3.2 I tabell 4.1.1 sammanfattas klassificeringen av blandningar med avseende på akut fara utifrån en sammanräkning av klassificerade beståndsdelar.

Tabell 4.1.1

Klassificering av blandningar avseende akut fara utifrån en sammanräkning av klassificerade beståndsdelar

Klassificering av summan av beståndsdelarna: | Klassificering av blandningen: |

Akut 1 x M [18] ≥ 25 % | Kategori: akut 1 |

4.1.3.5.5.4 Klassificering i kategorierna kronisk 1, 2, 3 och 4

4.1.3.5.5.4.1 Först ska alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 beaktas. Om summan av dessa beståndsdelar multiplicerade med respektive M-faktor är lika med eller större än 25 % ska hela blandningen klassificeras kronisk 1. Detta innebär att klassificeringen är klar.

4.1.3.5.5.4.2 Om blandningen inte klassificeras kronisk 1 ska kronisk 2 övervägas. Om summan av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 multiplicerade med respektive M-faktor x 10 plus summan av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 är lika med eller större än 25 % ska blandningen klassificeras kronisk 2. Detta innebär att klassificeringen är klar.

4.1.3.5.5.4.3 Om blandningen varken klassificeras kronisk 1 eller 2 ska kronisk 3 övervägas. Om summan av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 multiplicerade med respektive M-faktor x 100 plus summan av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 x 10 plus summan av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 3 är ≥ 25 % ska blandningen klassificeras kronisk 3.

4.1.3.5.5.4.4 Om blandningen varken klassificerats kronisk 1, 2 eller 3 ska kronisk 4 övervägas. En blandning ska klassificeras kronisk 4 om summan av procentandelarna av de beståndsdelar som klassificerats kronisk 1, 2, 3, och 4 är lika med eller större än 25 %.

4.1.3.5.5.4.5 Klassificeringen av blandningar med avseende på fara för skadliga långtidseffekter utifrån en sammanräkning av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell 4.1.2.

Tabell 4.1.2

Klassificering av blandningar avseende fara för skadliga långtidseffekter utifrån en sammanräkning av klassificerade beståndsdelar

Klassificering av summan av beståndsdelarna: | Klassificering av blandningen: |

Kronisk 1 x M [19] ≥ 25 % | Kategori: kronisk 1 |

(M x 10 x kronisk 1) + kronisk 2 ≥ 25 % | Kategori: kronisk 2 |

(M x 100 x kronisk 1) + (10 x kronisk 2) + kronisk 3 ≥ 25 % | Kategori: kronisk 3 |

Kronisk 1 + kronisk 2 + kronisk 3 + kronisk 4 ≥ 25 % | Kategori: kronisk 4 |

4.1.3.5.5.5 Blandningar med mycket toxiska beståndsdelar

4.1.3.5.5.5.1 Beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 med en toxicitet som ligger under 1 mg/l bidrar till blandningens toxicitet även vid låga koncentrationer och ska normalt ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden för klassificering används. För en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 ska något av följande användas:

- Den stegvisa metoden i 4.1.3.5.5.3 och 4.1.3.5.5.4, där man använder en viktad summa genom att multiplicera koncentrationerna för beståndsdelarna som klassificerats akut 1 respektive kronisk 1 med en faktor i stället för att bara summera procentandelarna. Detta innebär att koncentrationen av akut 1 i den vänstra kolumnen i tabell 4.1.1 och koncentrationen av kronisk 1 i den vänstra kolumnen i tabell 4.1.2 multipliceras med respektive faktor. Vilka multiplikationsfaktorer som ska användas för dessa beståndsdelar beror på toxicitetsvärdet enligt tabell 4.1.3. Vid klassificeringen av en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 måste den ansvarige således veta vilken M-faktor som ska användas för att kunna använda sammanräkningsmetoden.

Additionsformeln (se 4.1.3.5.2), förutsatt att det finns toxicitetsdata för alla mycket toxiska beståndsdelar i blandningen samt övertygande belägg för att alla övriga beståndsdelar, inklusive sådana för vilka det inte finns några specifika uppgifter avseende akut toxicitet, har låg eller ingen toxicitet och att de inte avsevärt bidrar till blandningens miljöfarliga egenskaper.

Tabell 4.1.3

Multiplikationsfaktorer för mycket toxiska beståndsdelar i blandningar

L(E)C50-värde | Multiplikationsfaktor (M) |

0,1 < L(E)C50 ≤ 1 | 1 |

0,01 < L(E)C50 ≤ 0,1 | 10 |

0,001 < L(E)C50 ≤ 0,01 | 100 |

0,0001 < L(E)C50 ≤ 0,001 | 1000 |

0,00001 < L(E)C50 ≤ 0,0001 | 10000 |

(fortsätt med tiopotensintervaller) | |

4.1.3.6 Klassificering av blandningar med beståndsdelar som det inte finns någon användbar information om

4.1.3.6.1 Om det inte finns någon användbar information avseende akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter för vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar, kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämd(a) farokategori(er). I detta fall ska blandningen klassificeras enbart utifrån kända beståndsdelar, och SDS ska innehålla angivelsen "innehåller x % beståndsdelar vars farlighet för vattenmiljön är okänd".

4.1.4 Farokommunikation

4.1.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 4.1.4.

Tabell 4.1.4

Märkning för klassen farligt för vattenmiljön

AKUT FARA |

| Kategori: akut 1 |

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | |

Signalord | Varning |

Faroangivelse | H400: Mycket giftigt för vattenlevande organismer |

Skyddsangivelse – förebyggande | P273 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P391 |

Skyddsangivelse – förvaring | |

Skyddsangivelse – avfall | P501 |

FARA FÖR SKADLIGA LÅNGTIDSEFFEKTER |

| Kategori: kronisk 1 | Kategori: kronisk 2 | Kategori: kronisk 3 | Kategori: kronisk 4 |

+++++ TIFF +++++

+++++ TIFF +++++

Faropiktogram enligt GHS | | | Inget faropiktogram används | Inget faropiktogram används |

Signalord | Varning | Inget signalord används | Inget signalord används | Inget signalord används |

Faroangivelse | H410: Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter | H411: Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter | H412: Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer | H413: Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer |

Skyddsangivelse – förebyggande | P273 | P273 | P273 | P273 |

Skyddsangivelse – åtgärder | P391 | P391 | | |

Skyddsangivelse – förvaring | | | | |

Skyddsangivelse – avfall | P501 | P501 | P501 | P501 |

5. DEL 5: KOMPLETTERANDE FAROKLASS I EU

5.1 Farligt för ozonskiktet

5.1.1 Definitioner och allmänna överväganden

5.1.1.1 Med ämnen som är farliga för ozonskiktet avses ämnen som på grundval av föreliggande uppgifter om deras egenskaper och förväntade eller observerade omvandling, fördelning och spridning i miljön kan medföra fara för strukturen eller funktionen hos stratosfärens ozonskikt. Hit hör de ämnen som tas upp i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet [20].

5.1.2 Kriterier för klassificering av ämnen

5.1.2.1 Ett ämne ska klassificeras som farligt för ozonskiktet om föreliggande uppgifter om dess egenskaper och förväntade eller observerade uppträdande samt omvandling, spridning och fördelning i miljön tyder på att det kan utgöra en fara för strukturen och funktionen hos stratosfärens ozonskikt.

5.1.3 Kriterier för klassificering av blandningar

5.1.3.1 Blandningar ska klassificeras som farliga för ozonskiktet på grundval av den individuella koncentrationen av de ingående ämnen som också klassificerats som farliga för ozonskiktet, i enlighet med tabell 5.1.

Tabell 5.1

Allmänna koncentrationsgränser för en blandnings beståndsdelar, klassificerade som farliga för ozonskiktet, som medför klassificering av blandningen som farlig för ozonskiktet

Klassificering av ämnet | Klassificering av blandningen |

Farligt för ozonskiktet | C > 0,1 % |

5.1.4 Farokommunikation

5.1.4.1 Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 5.2.

Tabell 5.2

Märkning för klassen farligt för ozonskiktet

Faropiktogram | |

Signalord | Fara |

Faroangivelse | EUH059: Farligt för ozonskiktet |

Skyddsangivelse | P273 P501 |

[1] Eller < 1 % om relevant, se 3.2.3.3.1.

[2] Eller < 1 % om relevant, se 3.3.3.3.1.

[3] Eller < 0,1 % om relevant, se 4.1.3.1.

[4] Omfattar ämnen, blandningar och föremål som tillverkats med syftet att åstadkomma en praktisk verkan genom en explosiv eller pyroteknisk effekt.

[5] Vid tillämpningen av denna förordning får gasoljor, diesel och lätta eldningsoljor med en flampunkt i området 55–75 oC betraktas som kategori 3.

[6] Hittills har beräkningsmetoden validerats för blandningar med upp till sex flyktiga beståndsdelar. Dessa beståndsdelar kan vara brandfarliga vätskor som kolväten, etrar, alkoholer, estrar (utom akrylater), samt vatten. Metoden har dock ännu inte validerats för blandningar som innehåller halogenerade svavelinnehållande och/eller fosforinnehållande föreningar eller reaktiva akrylater.

[7] Beräkningsmetoden får inte användas om den beräknade flampunkten inte är minst 5 oC högre än det relevanta klassificeringskriteriet, utan flampunkten ska då bestämmas på experimentell väg.

[8] Se FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken, underavsnitten 28.1, 28.2, 28.3 och tabell 28.3.

[9] Se FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken, underavsnitt 28.1, 28.2, 28.3 och tabell 28.3.

[10] Fastställt enligt testserie E i del II i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, testhandboken.

[11] Gasers koncentration uttrycks i miljondelar per volymenhet (ppmV).

[12] För beståndsdelar där ATE-värden finns för andra exponeringsvägar än den lämpligaste, kan värdena för den lämpligaste exponeringsvägen extrapoleras från den/de tillgängliga exponeringsvägen/exponeringsvägarna. Uppgifter om dermal exponering eller inhalationsexponering krävs inte alltid för beståndsdelarna. Om de uppgifter som krävs för särskilda beståndsdelar även omfattar ATE-värden för dermal exponering och inhalationsexponering, måste värdena för beräkning vara från den aktuella exponeringsvägen.

[13] Det finns för närvarande inga godkända djurmodeller för att testa överkänslighet i luftvägarna.

[14] Mekanismerna för hur ämnen framkallar astmasymtom är ännu inte helt kända. I förebyggande syfte bör dessa ämnen betraktas som luftvägssensibiliserande. Om det emellertid kan visas att dessa symtom framkallar astmasymtom genom irritation enbart hos personer med bronkial hyperreaktivitet ska de inte betraktas som luftvägssensibiliserande.

[15] Anmärkning: Se 3.6.2.2.4.

[16] Parningsindex och fertilitetsindex kan också påverkas av hanen.

[17] Kemikaliemyndigheten kommer att ge särskild vägledning för hur dessa data för sådana ämnen kan användas för att bestämma om klassificeringskriterierna uppfylls.

[18] M-faktorn förklaras i 4.1.3.5.5.5.

[19] M-faktorn förklaras i 4.1.3.5.5.5.

[20] EGT L 244, 29.9.2000, s. 1.

--------------------------------------------------

BILAGA II

SÄRSKILDA REGLER FÖR MÄRKNING OCH FÖRPACKNING AV VISSA ÄMNEN OCH BLANDNINGAR

Denna bilaga är indelad i fem delar:

- Del 1 innehåller särskilda regler för märkning av vissa klassificerade ämnen och blandningar.

- Del 2 innehåller regler för kompletterande faroangivelser som ska föras in på märkningen av vissa blandningar.

- Del 3 innehåller särskilda regler för förpackningar.

- Del 4 innehåller en särskild regel för märkning av växtskyddsmedel.

- Del 5 innehåller en förteckning över farliga ämnen och blandningar som omfattas av artikel 29.3.

1. DEL 1: KOMPLETTERANDE FAROINFORMATION

Ämnen och blandningar som klassificerats med avseende på fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror ska i enlighet med artikel 25.1 förses med angivelserna i avsnitt 1.1 och 1.2.

1.1 Fysikaliska egenskaper

1.1.1 EUH001 – "Explosivt i torrt tillstånd"

För explosiva ämnen och blandningar enligt avsnitt 2.1 i bilaga I som släpps ut på marknaden fuktade med vatten eller alkoholer eller utspädda med andra ämnen i syfte att undertrycka deras explosiva egenskaper.

1.1.2 EUH006 – "Explosivt vid eller utan kontakt med luft"

För ämnen och blandningar som är instabila i rumstemperatur, t.ex. acetylen.

1.1.3 EUH014 – "Reagerar häftigt med vatten"

För ämnen och blandningar som reagerar häftigt med vatten, t.ex. acetylklorid, alkalimetaller och titantetraklorid.

1.1.4 EUH018 –"Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas"

För ämnen eller blandningar som inte klassificeras som brandfarliga i sig själva men som kan bilda brandfarliga/explosiva ång-luftblandningar. I fråga om ämnen kan detta gälla för halogenerade kolväten och i fråga om blandningar kan det gälla på grund av en flyktig brandfarlig beståndsdel, eller att en flyktig icke-brandfarlig beståndsdel avgår.

1.1.5 EUH019 –"Kan bilda explosiva peroxider"

För ämnen och blandningar som kan bilda explosiva peroxider under lagring, t.ex. dietyleter och 1,4-dioxan.

1.1.6 EUH044 – "Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare"

För ämnen och blandningar som inte klassificeras som explosiva i sig själva enligt avsnitt 2.1 i bilaga I, men som ändå kan uppvisa explosiva egenskaper i praktiken om de upphettas under tillräcklig inneslutning. Detta gäller särskilt ämnen som sönderdelas explosivt om de värms upp i ett stålfat, men inte uppvisar denna effekt om upphettningen sker i en förpackning med lägre hållfasthet.

1.2 Hälsofarliga egenskaper

1.2.1 EUH029 – "Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten"

För ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten eller fuktig luft bildar gaser som klassificerats för akut toxicitet i kategori 1, 2 eller 3 i potentiellt farliga mängder, t.ex. aluminiumfosfid och fosforpentasulfid.

1.2.2 EUH031 – "Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra"

För ämnen och blandningar som reagerar med syror och bildar gaser som klassificerats för akut toxicitet i kategori 3 i farliga mängder, t.ex. natriumhypoklorit och bariumpolysulfid.

1.2.3 EUH032 – "Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra"

För ämnen och blandningar som vid reaktion med syror utvecklar gaser som klassificerats för akut toxicitet i kategori 1 eller 2 i farliga mängder, t.ex. salter av vätecyanid och natriumazid.

1.2.4 EUH066 – "Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor"

Ämnen och blandningar som kan ge anledning till oro på grund av torr eller fjällande hud eller hudsprickor, men som inte uppfyller kriterierna för hudirritation i avsnitt 3.2 i bilaga I, grundat på antingen

- faktiska observationer, eller

- relevanta belägg avseende deras förväntade effekter på huden.

1.2.5 EUH070 – "Giftigt vid kontakt med ögonen"

För ämnen eller blandningar där ett ögonirritiationstest visat på uppenbara tecken på systemisk toxicitet eller dödlighet bland försöksdjuren, vilket sannolikt beror på att ämnet eller blandningen tas upp genom ögats slemhinnor. Angivelsen ska också användas om det finns humandata som visar på systemisk toxicitet efter kontakt med ögonen.

Angivelsen ska också tillämpas då ett ämne eller en blandning innehåller ett annat ämne som ska märkas med avseende på denna effekt, om koncentrationen av detta ämne är 0,1 % eller större, med undantag för om annat anges i bilaga VI del 3.

1.2.6 EUH071 – "Frätande på luftvägarna"

Komplement till klassificeringen avseende inhalationstoxicitet om det finns uppgifter som visar att ämnet eller blandningen har en frätande effekt i enlighet med avsnitt 3.1.2.3.3 och anmärkning 1 till tabell 3.1.3 i bilaga I.

För ämnen och blandningar som tillägg till klassificering för frätande på hud, om det inte finns några testdata om akut inhalation tillgängliga och ämnet/blandningen kan inandas.

2. DEL 2: SÄRSKILDA REGLER FÖR KOMPLETTERANDE MÄRKNING AV VISSA BLANDNINGAR

Blandningar ska förses med angivelserna i avsnitt 2.1–2.10 i enlighet med artikel 25.6.

2.1 Blandningar som innehåller bly

Förpackningar med färg och lacker som innehåller bly i en mängd som överstiger 0,15 % (uttryckt i metallvikt) av blandningens totala vikt och som bestämts enligt ISO-standard 6503 ska märkas med följande angivelse:

EUH201 – "Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga."

Förpackningar som innehåller mindre än 125 ml kan märkas med följande angivelse:

EUH201A – "Varning! Innehåller bly."

2.2 Blandningar som innehåller cyanoakrylater

Innerförpackningar som innehåller cyanoakrylatbaserade limmer ska märkas med följande angivelse:

EUH202 – "Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn."

Lämpliga skyddsanvisningar ska medfölja förpackningen.

2.3 Cement och cementblandningar

Cement och cementblandningar som innehåller mer än 0,0002 % vattenlösligt sexvärt krom (beräknat på cementens totala torrvikt) ska, om inte produkten redan klassificerats som sensibiliserande och tilldelats faroangivelsen H317"Kan orsaka en allergisk hudreaktion", märkas med följande angivelse:

EUH203 – "Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion."

Om reduktionsmedel används ska förpackningar med cement eller cementblandningar märkas med förpackningsdatum samt lagringsvillkor och lagringsperiod så att reduktionsmedlet behåller sin funktion och halten vattenlösligt sexvärt krom hålls under 0,0002 %.

2.4 Blandningar som innehåller isocyanater

Om det inte redan anges på förpackningen ska blandningar som innehåller isocyanater (i form av monomerer, oligomerer, prepolymerer etc. eller blandningar av dessa) märkas med följande angivelse:

EUH204 – "Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion."

2.5 Blandningar som innehåller epoxiföreningar med en medelmolekylvikt ≤ 700

Om det inte redan anges på förpackningen ska blandningar som innehåller epoxiföreningar med en medelmolekylvikt ≤ 700 märkas med följande angivelse:

EUH205 – "Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion."

2.6 Blandningar som innehåller aktivt klor och som säljs till allmänheten

Förpackningar med blandningar som innehåller mer än 1 % aktivt klor ska märkas med följande angivelse:

EUH206 – "Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser (klor)."

2.7 Blandningar som innehåller kadmium (legeringar) och som används vid lödning och svetsning

Förpackningar med dessa blandningar ska märkas med följande angivelse:

EUH207 – "Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna."

2.8 Blandningar som inte klassificerats som sensibiliserande men innehåller minst ett sensibiliserande ämne

Förpackningar med blandningar som innehåller minst ett ämne som klassificerats som sensibiliserande och som förekommer i koncentrationer lika med eller högre än 0,1 %, eller i koncentrationer lika med eller högre än den gräns som anges i en särskild anmärkning för dessa ämnen i del 3 i bilaga VI, ska märkas med följande angivelse:

EUH208 – "Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion."

2.9 Flytande blandningar som innehåller halogenerade kolväten

Förpackningar med flytande blandningar utan flampunkt eller med en flampunkt högre än 60 oC men inte mer än 93 oC, som innehåller halogenerat kolväte och mer än 5 % mycket brandfarliga eller brandfarliga ämnen ska märkas med någon av följande angivelser, beroende på om ämnena är mycket brandfarliga eller brandfarliga:

EUH209 – "Kan bli mycket brandfarligt vid användning", eller

EUH209A – "Kan bli brandfarligt vid användning"

2.10 Blandningar som inte är avsedda för allmänheten

När det gäller blandningar som inte klassificerats som farliga men som

- i en koncentration på minst 0,1 % innehåller ett ämne som klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1, luftvägssensibiliserande i kategori 1 eller cancerframkallande i kategori 2, eller

- i en koncentration på minst 0,1 % innehåller ett ämne som klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B eller 2 eller som har effekter på eller via amning, eller

- i en individuell koncentration på minst 1 % (viktprocent) för icke gasformiga blandningar och minst 0,2 % (volymprocent) för gasformiga blandningar innehåller minst ett ämne som antingen

- klassificeras för andra hälso- eller miljöfaror, eller

- för vilket det finns gemenskapsgränsvärden för exponering på arbetsplatsen

ska förpackningen märkas med följande angivelse:

EUH210 – "Säkerhetsdatablad finns att rekvirera".

2.11 Aerosoler

Observera att aerosoler också omfattas av märkningsbestämmelser i enlighet med punkterna 2.2 och 2.3 i bilagan till direktiv 75/324/EEG.

3. DEL 3: SÄRSKILDA REGLER FÖR FÖRPACKNINGAR

3.1 Bestämmelser om barnskyddande förslutningar

3.1.1 Förpackningar som ska förses med barnskyddande förslutningar

3.1.1.1 Förpackningar, oavsett kapacitet, med ett ämne eller en blandning som säljs eller tillhandahålls allmänheten och är klassificerade för akut toxicitet kategori 1–3, STOT enstaka exponering kategori 1, STOT – upprepad exponering kategori 1, eller frätande på huden kategori 1 ska, förses med barnskyddande förslutningar.

3.1.1.2. Förpackningar, oavsett kapacitet, med ett ämne eller en blandning som säljs eller tillhandahålls till allmänheten och som utgör en fara vid aspiration och som klassificerats enligt avsnitt 3.10.2 och 3.10.3 i bilaga I och märkts enligt avsnitt 3.10.4.1 i bilaga I, med undantag av ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden i form av aerosoler eller i behållare med förseglad sprejanordning, ska, förses med barnskyddande förslutningar.

3.1.1.3 Om ett ämne eller en blandning innehåller minst ett av ämnena i tabellen nedan i en koncentration lika med eller större än det angivna högsta värdet på individuell koncentration och säljs eller tillhandahålls allmänheten ska förpackningen, oavsett kapacitet, förses med barnskyddande förslutningar.

Nr | Identifiering av ämnet | Koncentrationsgräns |

CAS-nr: | Namn | EG-nr: |

1 | 67-56-1 | metanol | 200-659-6 | ≥ 3 % |

2 | 75-09-2 | diklormetan | 200-838-9 | ≥ 1 % |

3.1.2 Återförslutbara förpackningar

Barnskyddande förslutningar på återförslutbara förpackningar ska uppfylla kraven i den internationella standarden EN ISO 8317 i ändrad lydelse "Förpackningar – Barnskyddande förpackningar – Krav och provningsmetoder för återförslutningsbara förpackningar" antagen av Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) och Internationella standardiseringsorganisationen (ISO).

3.1.3 Icke återförslutbara förpackningar

Barnskyddande förslutningar på icke återförslutbara förpackningar ska uppfylla kraven i CEN-standarden EN 862 i ändrad lydelse "Förpackningar – Barnskyddande förpackningar – Krav och provningsmetoder för icke återförslutningsbara förpackningar för andra produkter än läkemedel", antagen av Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN).

3.1.4 Anmärkningar

3.1.4.1 Intyg om överensstämmelse med ovan nämnda standarder får endast utfärdas av laboratorier som uppfyller kraven i standarden EN ISO/IEC 17025, i ändrad lydelse.

3.1.4.2 Specialfall

Om det framstår som uppenbart att en förpackning är tillräckligt säker för barn därför att de inte kan komma åt innehållet utan hjälp av verktyg behöver det prov som avses i avsnitt 3.1.2 eller 3.1.3 inte genomföras.

I alla andra fall och när det finns goda skäl att betvivla att förslutningen är barnsäker får den nationella myndigheten kräva att den som är ansvarig för att släppa ut produkten på marknaden ska lämna ett intyg från ett certifierande laboratorium enligt 3.1.4.1. Av intyget ska framgå, antingen

- att förslutningen är av en sådan typ att den inte behöver provas enligt avsnitt 3.1.2 eller 3.1.3, eller

- att förslutningen har provats och funnits överensstämma med standarderna ovan.

3.2 Kännbar (taktil) varningsmärkning

3.2.1 Förpackningar som ska förses med en kännbar (taktil) varningsmärkning

Förpackningar, oavsett kapacitet, med ämnen eller blandningar som tillhandahålls allmänheten och är klassificerade för akut toxicitet, frätande på huden, mutagenitet i könsceller kategori 2, cancerogenitet kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 2, luftvägssensibilisering, STOT, kategori 1 och 2, eller fara vid aspiration samt förpackningar med brandfarliga gaser, vätskor och fasta ämnen i kategori 1 och 2, ska, förses med en kännbar varningsmärkning.

3.2.2 Bestämmelser om kännbar varningsmärkning

3.2.2.1 Denna bestämmelse gäller inte aerosoler som klassificerats och märkts som "extremt brandfarlig aerosol" eller "brandfarlig aerosol".

3.2.2.2 De tekniska specifikationerna för kännbar varningsmärkning ska uppfylla EN ISO-standarden 11683 i ändrad lydelse "Förpackningar – Kännbar varningssymbol – Fordringar".

4. DEL 4: SÄRSKILD REGEL FÖR MÄRKNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL

Utan att det påverkar den information som krävs enligt artikel 16 i direktiv 91/414/EEG och bilaga V till det direktivet ska växtskyddsmedel som omfattas av direktiv 91/414/EEG också märkas med följande text:

EUH401 – "För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen."

5. DEL 5: FÖRTECKNING ÖVER FARLIGA ÄMNEN OCH BLANDNINGAR SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 29.3

- Färdigblandad våt cement och betong

--------------------------------------------------

BILAGA III

LISTA MED FAROANGIVELSER, KOMPLETTERANDE FAROINFORMATION OCH KOMPLETTERANDE MÄRKNING

1. Del 1: faroangivelser

Faroangivelserna ska användas i enlighet med del 2–4 i bilaga I.

Tabell 1.1

Faroangivelser för fysikaliska faror

H200 [1] | Språk | 2.1 –Explosiva ämnen, blandningar och föremål – Instabila explosiva ämnen, blandningar och föremål |

| BG | Нестабилен експлозив. |

| ES | Explosivo inestable. |

| CS | Nestabilní výbušnina. |

| DA | Ustabilt eksplosiv. |

| DE | Instabil, explosiv. |

| ET | Ebapüsiv lõhkeaine. |

| EL | Ασταθή εκρηκτικά. |

| EN | Unstable explosives. |

| FR | Explosif instable. |

| GA | Pléascáin éagobhsaí. |

| IT | Esplosivo instabile. |

| LV | Nestabili sprādzienbīstami materiāli. |

| LT | Nestabilios sprogios medžiagos. |

| HU | Instabil robbanóanyagok. |

| MT | Splussivi instabbli. |

| NL | Instabiele ontplofbare stof. |

| PL | Materiały wybuchowe niestabilne. |

| PT | Explosivo instável. |

| RO | Exploziv instabil. |

| SK | Nestabilné výbušniny. |

| SL | Nestabilni eksplozivi. |

| FI | Epästabiili räjähde. |

| SV | Instabilt explosivt. |

H201 | Språk | 2.1 –Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.1 |

| BG | Експлозив; опасност от масова експлозия. |

| ES | Explosivo; peligro de explosión en masa. |

| CS | Výbušnina; nebezpečí masivního výbuchu. |

| DA | Eksplosiv, masseeksplosionsfare. |

| DE | Explosiv, Gefahr der Massenexplosion. |

| ET | Plahvatusohtlik; massiplahvatusoht. |

| EL | Εκρηκτικό· κίνδυνος μαζικής έκρηξης. |

| EN | Explosive; mass explosion hazard. |

| FR | Explosif; danger d'explosion en masse. |

| GA | Pléascach; guais mhórphléasctha. |

| IT | Esplosivo; pericolo di esplosione di massa. |

| LV | Sprādzienbīstams; masveida sprādzienbīstamība. |

| LT | Sprogios medžiagos, kelia masinio sprogimo pavojų. |

| HU | Robbanóanyag; teljes tömeg felrobbanásának veszélye. |

| MT | Splussiv; periklu li jisplodu kollha f'daqqa. |

| NL | Ontplofbare stof; gevaar voor massa-explosie. |

| PL | Materiał wybuchowy; zagrożenie wybuchem masowym. |

| PT | Explosivo; perigo de explosão em massa. |

| RO | Exploziv; pericol de explozie în masă. |

| SK | Výbušnina, nebezpečenstvo rozsiahleho výbuchu. |

| SL | Eksplozivno; nevarnost eksplozije v masi. |

| FI | Räjähde; massaräjähdysvaara. |

| SV | Explosivt. Fara för massexplosion. |

H202 | Språk | 2.1 –Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.2 |

| BG | Експлозив; сериозна опасност от разпръскване. |

| ES | Explosivo; grave peligro de proyección. |

| CS | Výbušnina; vážné nebezpečí zasažení částicemi. |

| DA | Eksplosiv, alvorlig fare for udslyngning af fragmenter. |

| DE | Explosiv; große Gefahr durch Splitter, Spreng- und Wurfstücke. |

| ET | Plahvatusohtlik; suur laialipaiskumisoht. |

| EL | Εκρηκτικό· σοβαρός κίνδυνος εκτόξευσης. |

| EN | Explosive, severe projection hazard. |

| FR | Explosif; danger sérieux de projection. |

| GA | Pléascach, guais throm teilgin. |

| IT | Esplosivo; grave pericolo di proiezione. |

| LV | Sprādzienbīstams; augsta izmetes bīstamība. |

| LT | Sprogios medžiagos, kelia didelį išsvaidymo pavojų. |

| HU | Robbanóanyag; kivetés súlyos veszélye. |

| MT | Splussiv, periklu serju ta' projezzjoni. |

| NL | Ontplofbare stof, ernstig gevaar voor scherfwerking. |

| PL | Materiał wybuchowy, poważne zagrożenie rozrzutem. |

| PT | Explosivo, perigo grave de projecções. |

| RO | Exploziv; pericol grav de proiectare. |

| SK | Výbušnina, závažné nebezpečenstvo rozletenia úlomkov. |

| SL | Eksplozivno, velika nevarnost za nastanek drobcev. |

| FI | Räjähde; vakava sirpalevaara. |

| SV | Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken. |

H203 | Språk | 2.1 –Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.3 |

| BG | Експлозив; опасност от пожар, взрив или разпръскване. |

| ES | Explosivo; peligro de incendio, de onda expansiva o de proyección. |

| CS | Výbušnina; nebezpečí požáru, tlakové vlny nebo zasažení částicemi. |

| DA | Eksplosiv, fare for brand, eksplosion eller udslyngning af fragmenter. |

| DE | Explosiv; Gefahr durch Feuer, Luftdruck oder Splitter, Spreng- und Wurfstücke. |

| ET | Plahvatusohtlik; süttimis-, plahvatus- või laialipaiskumisoht. |

| EL | Εκρηκτικό· κίνδυνος πυρκαγιάς, ανατίναξης ή εκτόξευσης. |

| EN | Explosive; fire, blast or projection hazard. |

| FR | Explosif; danger d'incendie, d'effet de souffle ou de projection. |

| GA | Pléascach; guais dóiteáin, phléasctha nó teilgin. |

| IT | Esplosivo; pericolo di incendio, di spostamento d'aria o di proiezione. |

| LV | Sprādzienbīstams; uguns, triecienviļņa vai izmetes bīstamība. |

| LT | Sprogios medžiagos, kelia gaisro, sprogimo arba išsvaidymo pavojų. |

| HU | Robbanóanyag; tűz, robbanás vagy kivetés veszélye. |

| MT | Splussiv; periklu ta' nar, blast jew projezzjoni. |

| NL | Ontplofbare stof; gevaar voor brand, luchtdrukwerking of scherfwerking. |

| PL | Materiał wybuchowy; zagrożenie pożarem, wybuchem lub rozrzutem. |

| PT | Explosivo; perigo de incêndio, sopro ou projecções. |

| RO | Exploziv; pericol de incendiu, detonare sau proiectare. |

| SK | Výbušnina, nebezpečenstvo požiaru, výbuchu alebo rozletenia úlomkov. |

| SL | Eksplozivno; nevarnost za nastanek požara, udarnega vala ali drobcev. |

| FI | Räjähde; palo-, räjähdys- tai sirpalevaara. |

| SV | Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken. |

H204 | Språk | 2.1 –Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.4 |

| BG | Опасност от пожар или разпръскване. |

| ES | Peligro de incendio o de proyección. |

| CS | Nebezpečí požáru nebo zasažení částicemi. |

| DA | Fare for brand eller udslyngning af fragmenter. |

| DE | Gefahr durch Feuer oder Splitter, Spreng- und Wurfstücke. |

| ET | Süttimis- või laialipaiskumisoht. |

| EL | Κίνδυνος πυρκαγιάς ή εκτόξευσης. |

| EN | Fire or projection hazard. |

| FR | Danger d'incendie ou de projection. |

| GA | Guais dóiteáin nó teilgin. |

| IT | Pericolo di incendio o di proiezione. |

| LV | Uguns vai izmetes bīstamība. |

| LT | Gaisro arba išsvaidymo pavojus. |

| HU | Tűz vagy kivetés veszélye. |

| MT | Periklu ta' nar jew ta' projezzjoni. |

| NL | Gevaar voor brand of scherfwerking. |

| PL | Zagrożenie pożarem lub rozrzutem. |

| PT | Perigo de incêndio ou projecções. |

| RO | Pericol de incendiu sau de proiectare. |

| SK | Nebezpečenstvo požiaru alebo rozletenia úlomkov. |

| SL | Nevarnost za nastanek požara ali drobcev. |

| FI | Palo- tai sirpalevaara. |

| SV | Fara för brand eller splitter och kaststycken. |

H205 | Språk | 2.1 –Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.5 |

| BG | Може да предизвика масова експлозия при пожар. |

| ES | Peligro de explosión en masa en caso de incendio. |

| CS | Při požáru může způsobit masivní výbuch. |

| DA | Fare for masseeksplosion ved brand. |

| DE | Gefahr der Massenexplosion bei Feuer. |

| ET | Süttimise korral massiplahvatusoht. |

| EL | Κίνδυνος μαζικής έκρηξης σε περίπτωση πυρκαγιάς. |

| EN | May mass explode in fire. |

| FR | Danger d'explosion en masse en cas d'incendie. |

| GA | D'fhéadfadh sé go mbeadh mórphléascadh i dtine. |

| IT | Pericolo di esplosione di massa in caso d'incendio. |

| LV | Ugunī var masveidā eksplodēt. |

| LT | Per gaisrą gali sukelti masinį sprogimą. |

| HU | Tűz hatására a teljes tömeg felrobbanhat. |

| MT | Jista' jisplodi f'daqqa fin-nar. |

| NL | Gevaar voor massa-explosie bij brand. |

| PL | Może wybuchać masowo w przypadku pożaru. |

| PT | Perigo de explosão em massa em caso de incêndio. |

| RO | Pericol de explozie în masă în caz de incendiu. |

| SK | Nebezpečenstvo rozsiahleho výbuchu pri požiari. |

| SL | Pri požaru lahko eksplodira v masi. |

| FI | Koko massa voi räjähtää tulessa. |

| SV | Fara för massexplosion vid brand. |

H220 | Språk | 2.2 –Brandfarliga gaser, farokategori 1 |

| BG | Изключително запалим газ. |

| ES | Gas extremadamente inflamable. |

| CS | Extrémně hořlavý plyn. |

| DA | Yderst brandfarlig gas. |

| DE | Extrem entzündbares Gas. |

| ET | Eriti tuleohtlik gaas. |

| EL | Εξαιρετικά εύφλεκτο αέριο. |

| EN | Extremely flammable gas. |

| FR | Gaz extrêmement inflammable. |

| GA | Gás fíor-inadhainte. |

| IT | Gas altamente infiammabile. |

| LV | Īpaši viegli uzliesmojoša gāze. |

| LT | Ypač degios dujos. |

| HU | Rendkívül tűzveszélyes gáz. |

| MT | Gass li jaqbad malajr ħafna. |

| NL | Zeer licht ontvlambaar gas. |

| PL | Skrajnie łatwopalny gaz. |

| PT | Gás extremamente inflamável. |

| RO | Gaz extrem de inflamabil. |

| SK | Mimoriadne horľavý plyn. |

| SL | Zelo lahko vnetljiv plin. |

| FI | Erittäin helposti syttyvä kaasu. |

| SV | Extremt brandfarlig gas. |

H221 | Språk | 2.2 –Brandfarliga gaser, farokategori 2 |

| BG | Запалим газ. |

| ES | Gas inflamable. |

| CS | Hořlavý plyn. |

| DA | Brandfarlig gas. |

| DE | Entzündbares Gas. |

| ET | Tuleohtlik gaas. |

| EL | Εύφλεκτο αέριο. |

| EN | Flammable gas. |

| FR | Gaz inflammable. |

| GA | Gás inadhainte. |

| IT | Gas infiammabile. |

| LV | Uzliesmojoša gāze. |

| LT | Degios dujos. |

| HU | Tűzveszélyes gáz. |

| MT | Gass li jaqbad. |

| NL | Ontvlambaar gas. |

| PL | Gaz łatwopalny. |

| PT | Gás inflamável. |

| RO | Gaz inflamabil. |

| SK | Horľavý plyn. |

| SL | Vnetljiv plin. |

| FI | Syttyvä kaasu. |

| SV | Brandfarlig gas. |

H222 | Språk | 2.3 –Brandfarliga aerosoler, farokategori 1 |

| BG | Изключително запалим аерозол. |

| ES | Aerosol extremadamente inflamable. |

| CS | Extrémně hořlavý aerosol. |

| DA | Yderst brandfarlig aerosol. |

| DE | Extrem entzündbares Aerosol. |

| ET | Eriti tuleohtlik aerosool. |

| EL | Εξαιρετικά εύφλεκτο αερόλυμα. |

| EN | Extremely flammable aerosol. |

| FR | Aérosol extrêmement inflammable. |

| GA | Aerasól fíor-inadhainte. |

| IT | Aerosol altamente infiammabile. |

| LV | Īpaši viegli uzliesmojošs aerosols. |

| LT | Ypač degus aerozolis. |

| HU | Rendkívül tűzveszélyes aeroszol. |

| MT | Aerosol li jaqbad malajr ħafna. |

| NL | Zeer licht ontvlambare aerosol. |

| PL | Skrajnie łatwopalny aerozol. |

| PT | Aerossol extremamente inflamável. |

| RO | Aerosol extrem de inflamabil. |

| SK | Mimoriadne horľavý aerosól. |

| SL | Zelo lahko vnetljiv aerosol. |

| FI | Erittäin helposti syttyvä aerosoli. |

| SV | Extremt brandfarlig aerosol. |

H223 | Språk | 2.3 –Brandfarliga aerosoler, farokategori 2 |

| BG | Запалим аерозол. |

| ES | Aerosol inflamable. |

| CS | Hořlavý aerosol. |

| DA | Brandfarlig aerosol. |

| DE | Entzündbares Aerosol. |

| ET | Tuleohtlik aerosool. |

| EL | Εύφλεκτο αερόλυμα. |

| EN | Flammable aerosol. |

| FR | Aérosol inflammable. |

| GA | Aerasól inadhainte. |

| IT | Aerosol infiammabile. |

| LV | Uzliesmojošs aerosols. |

| LT | Degus aerozolis. |

| HU | Tűzveszélyes aeroszol. |

| MT | Aerosol li jaqbad. |

| NL | Ontvlambare aerosol. |

| PL | Aerozol łatwopalny. |

| PT | Aerossol inflamável. |

| RO | Aerosol inflamabil. |

| SK | Horľavý aerosól. |

| SL | Vnetljiv aerosol. |

| FI | Syttyvä aerosoli. |

| SV | Brandfarlig aerosol. |

H224 | Språk | 2.6 –Brandfarliga vätskor, farokategori 1 |

| BG | Изключително запалими течност и пари. |

| ES | Líquido y vapores extremadamente inflamables. |

| CS | Extrémně hořlavá kapalina a páry. |

| DA | Yderst brandfarlig væske og damp. |

| DE | Flüssigkeit und Dampf extrem entzündbar. |

| ET | Eriti tuleohtlik vedelik ja aur. |

| EL | Υγρό και ατμοί εξαιρετικά εύφλεκτα. |

| EN | Extremely flammable liquid and vapour. |

| FR | Liquide et vapeurs extrêmement inflammables. |

| GA | Leacht fíor-inadhainte agus gal fhíor-inadhainte. |

| IT | Liquido e vapori altamente infiammabili. |

| LV | Īpaši viegli uzliesmojošs šķidrums un tvaiki. |

| LT | Ypač degūs skystis ir garai. |

| HU | Rendkívül tűzveszélyes folyadék és gőz. |

| MT | Likwidu u fwar li jaqbdu malajr ħafna. |

| NL | Zeer licht ontvlambare vloeistof en damp. |

| PL | Skrajnie łatwopalna ciecz i pary. |

| PT | Líquido e vapor extremamente inflamáveis. |

| RO | Lichid şi vapori extrem de inflamabili. |

| SK | Mimoriadne horľavá kvapalina a pary. |

| SL | Zelo lahko vnetljiva tekočina in hlapi. |

| FI | Erittäin helposti syttyvä neste ja höyry. |

| SV | Extremt brandfarlig vätska och ånga. |

H225 | Språk | 2.6 –Brandfarliga vätskor, farokategori 2 |

| BG | Силно запалими течност и пари. |

| ES | Líquido y vapores muy inflamables. |

| CS | Vysoce hořlavá kapalina a páry. |

| DA | Meget brandfarlig væske og damp. |

| DE | Flüssigkeit und Dampf leicht entzündbar. |

| ET | Väga tuleohtlik vedelik ja aur. |

| EL | Υγρό και ατμοί πολύ εύφλεκτα. |

| EN | Highly flammable liquid and vapour. |

| FR | Liquide et vapeurs très inflammables. |

| GA | Leacht an-inadhainte agus gal an-inadhainte. |

| IT | Liquido e vapori facilmente infiammabili. |

| LV | Viegli uzliesmojošs šķidrums un tvaiki. |

| LT | Labai degūs skystis ir garai. |

| HU | Fokozottan tűzveszélyes folyadék és gőz. |

| MT | Likwidu u fwar li jaqbdu malajr ħafna. |

| NL | Licht ontvlambare vloeistof en damp. |

| PL | Wysoce łatwopalna ciecz i pary. |

| PT | Líquido e vapor facilmente inflamáveis. |

| RO | Lichid şi vapori foarte inflamabili. |

| SK | Veľmi horľavá kvapalina a pary. |

| SL | Lahko vnetljiva tekočina in hlapi. |

| FI | Helposti syttyvä neste ja höyry. |

| SV | Mycket brandfarlig vätska och ånga. |

H226 | Språk | 2.6 –Brandfarliga vätskor, farokategori 3 |

| BG | Запалими течност и пари. |

| ES | Líquidos y vapores inflamables. |

| CS | Hořlavá kapalina a páry. |

| DA | Brandfarlig væske og damp. |

| DE | Flüssigkeit und Dampf entzündbar. |

| ET | Tuleohtlik vedelik ja aur. |

| EL | Υγρό και ατμοί εύφλεκτα. |

| EN | Flammable liquid and vapour. |

| FR | Liquide et vapeurs inflammables. |

| GA | Leacht inadhainte agus gal inadhainte. |

| IT | Liquido e vapori infiammabili. |

| LV | Uzliesmojošs šķidrums un tvaiki. |

| LT | Degūs skystis ir garai. |

| HU | Tűzveszélyes folyadék és gőz. |

| MT | Likwidu u fwar li jaqbdu. |

| NL | Ontvlambare vloeistof en damp. |

| PL | Łatwopalna ciecz i pary. |

| PT | Líquido e vapor inflamáveis. |

| RO | Lichid şi vapori inflamabili. |

| SK | Horľavá kvapalina a pary. |

| SL | Vnetljiva tekočina in hlapi. |

| FI | Syttyvä neste ja höyry. |

| SV | Brandfarlig vätska och ånga. |

H228 | Språk | 2.7 –Brandfarliga fasta ämnen, farokategori 1 och 2 |

| BG | Запалимо твърдо вещество. |

| ES | Sólido inflamable. |

| CS | Hořlavá tuhá látka. |

| DA | Brandfarligt fast stof. |

| DE | Entzündbarer Feststoff. |

| ET | Tuleohtlik tahke aine. |

| EL | Εύφλεκτο στερεό. |

| EN | Flammable solid. |

| FR | Matière solide inflammable. |

| GA | Solad inadhainte. |

| IT | Solido infiammabile. |

| LV | Uzliesmojoša cieta viela. |

| LT | Degi kietoji medžiaga. |

| HU | Tűzveszélyes szilárd anyag. |

| MT | Solidu li jaqbad. |

| NL | Ontvlambare vaste stof. |

| PL | Substancja stała łatwopalna. |

| PT | Sólido inflamável. |

| RO | Solid inflamabil. |

| SK | Horľavá tuhá látka. |

| SL | Vnetljiva trdna snov. |

| FI | Syttyvä kiinteä aine. |

| SV | Brandfarligt fast ämne. |

H240 | Språk | 2.8 –Självreaktiva ämnen och blandningar, typ A2.15 –Organiska peroxider, typ A |

| BG | Може да предизвика експлозия при нагряване. |

| ES | Peligro de explosión en caso de calentamiento. |

| CS | Zahřívání může způsobit výbuch. |

| DA | Eksplosionsfare ved opvarmning. |

| DE | Erwärmung kann Explosion verursachen. |

| ET | Kuumenemisel võib plahvatada. |

| EL | Η θέρμανση μπορεί να προκαλέσει έκρηξη. |

| EN | Heating may cause an explosion. |

| FR | Peut exploser sous l'effet de la chaleur. |

| GA | D'fhéadfadh téamh a bheith ina chúis le pléascadh. |

| IT | Rischio di esplosione per riscaldamento. |

| LV | Sakaršana var izraisīt eksploziju. |

| LT | Kaitinant gali sprogti. |

| HU | Hő hatására robbanhat. |

| MT | It-tisħin jista' jikkawża splużjoni. |

| NL | Ontploffingsgevaar bij verwarming. |

| PL | Ogrzanie grozi wybuchem. |

| PT | Risco de explosão sob a acção do calor. |

| RO | Pericol de explozie în caz de încălzire. |

| SK | Zahrievanie môže spôsobiť výbuch. |

| SL | Segrevanje lahko povzroči eksplozijo. |

| FI | Räjähdysvaarallinen kuumennettaessa. |

| SV | Explosivt vid uppvärmning. |

H241 | Språk | 2.8 –Självreaktiva ämnen och blandningar, typ B2.15 –Organiska peroxider, typ B |

| BG | Може да предизвика пожар или експлозия при нагряване. |

| ES | Peligro de incendio o explosión en caso de calentamiento. |

| CS | Zahřívání může způsobit požár nebo výbuch. |

| DA | Brand- eller eksplosionsfare ved opvarmning. |

| DE | Erwärmung kann Brand oder Explosion verursachen. |

| ET | Kuumenemisel võib süttida või plahvatada. |

| EL | Η θέρμανση μπορεί να προκαλέσει πυρκαγιά ή έκρηξη. |

| EN | Heating may cause a fire or explosion. |

| FR | Peut s'enflammer ou exploser sous l'effet de la chaleur. |

| GA | D'fhéadfadh téamh a bheith ina chúis le dóiteán nó le pléascadh. |

| IT | Rischio d'incendio o di esplosione per riscaldamento. |

| LV | Sakaršana var izraisīt degšanu vai eksploziju. |

| LT | Kaitinant gali sukelti gaisrą arba sprogti. |

| HU | Hő hatására meggyulladhat vagy robbanhat. |

| MT | It-tisħin jista' jikkawża nar jew splużjoni. |

| NL | Brand- of ontploffingsgevaar bij verwarming. |

| PL | Ogrzanie może spowodować pożar lub wybuch. |

| PT | Risco de explosão ou de incêndio sob a acção do calor. |

| RO | Pericol de incendiu sau de explozie în caz de încălzire. |

| SK | Zahrievanie môže spôsobiť požiar alebo výbuch. |

| SL | Segrevanje lahko povzroči požar ali eksplozijo. |

| FI | Räjähdys- tai palovaarallinen kuumennettaessa. |

| SV | Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning. |

H242 | Språk | 2.8 –Självreaktiva ämnen och blandningar, typ C, D, E och F2.15 –Organiska peroxider, typ C, D, E och F |

| BG | Може да предизвика пожар при нагряване. |

| ES | Peligro de incendio en caso de calentamiento. |

| CS | Zahřívání může způsobit požár. |

| DA | Brandfare ved opvarmning. |

| DE | Erwärmung kann Brand verursachen. |

| ET | Kuumenemisel võib süttida. |

| EL | Η θέρμανση μπορεί να προκαλέσει πυρκαγιά. |

| EN | Heating may cause a fire. |

| FR | Peut s'enflammer sous l'effet de la chaleur. |

| GA | D'fhéadfadh téamh a bheith ina chúis le dóiteán. |

| IT | Rischio d'incendio per riscaldamento. |

| LV | Sakaršana var izraisīt degšanu. |

| LT | Kaitinant gali sukelti gaisrą. |

| HU | Hő hatására meggyulladhat. |

| MT | It-tisħin jista' jikkawża nar. |

| NL | Brandgevaar bij verwarming. |

| PL | Ogrzanie może spowodować pożar. |

| PT | Risco de incêndio sob a acção do calor. |

| RO | Pericol de incendiu în caz de încălzire. |

| SK | Zahrievanie môže spôsobiť požiar. |

| SL | Segrevanje lahko povzroči požar. |

| FI | Palovaarallinen kuumennettaessa. |

| SV | Brandfarligt vid uppvärmning. |

H250 | Språk | 2.9 –Pyrofora vätskor, farokategori 12.10 –Pyrofora fasta ämnen, farokategori 1 |

| BG | Самозапалва се при контакт с въздух. |

| ES | Se inflama espontáneamente en contacto con el aire. |

| CS | Při styku se vzduchem se samovolně vznítí. |

| DA | Selvantænder ved kontakt med luft. |

| DE | Entzündet sich in Berührung mit Luft von selbst. |

| ET | Kokkupuutel õhuga süttib iseenesest. |

| EL | Αυταναφλέγεται εάν εκτεθεί στον αέρα. |

| EN | Catches fire spontaneously if exposed to air. |

| FR | S'enflamme spontanément au contact de l'air. |

| GA | Téann trí thine go spontáineach má nochtar don aer. |

| IT | Spontaneamente infiammabile all'aria. |

| LV | Spontāni aizdegas saskarē ar gaisu. |

| LT | Veikiami oro savaime užsidega. |

| HU | Levegővel érintkezve önmagától meggyullad. |

| MT | Jieħu n-nar spontanjament jekk ikun espost għall-arja. |

| NL | Vat spontaan vlam bij blootstelling aan lucht. |

| PL | Zapala się samorzutnie w przypadku wystawienia na działanie powietrza. |

| PT | Risco de inflamação espontânea em contacto com o ar. |

| RO | Se aprinde spontan, în contact cu aerul. |

| SK | Pri kontakte so vzduchuom sa spontánne vznieti. |

| SL | Samodejno se vžge na zraku. |

| FI | Syttyy itsestään palamaan joutuessaan kosketuksiin ilman kanssa. |

| SV | Spontanantänder vid kontakt med luft. |

H251 | Språk | 2.11 –Självupphettande ämnen och blandningar, farokategori 1 |

| BG | Самонагряващо се: може да се запали. |

| ES | Se calienta espontáneamente; puede inflamarse. |

| CS | Samovolně se zahřívá: může se vznítit. |

| DA | Selvopvarmende, kan selvantænde. |

| DE | Selbsterhitzungsfähig; kann in Brand geraten. |

| ET | Isekuumenev, võib süttida. |

| EL | Αυτοθερμαίνεται: μπορεί να αναφλεγεί. |

| EN | Self-heating: may catch fire. |

| FR | Matière auto-échauffante; peut s'enflammer. |

| GA | Féintéamh: d'fhéadfadh sé dul trí thine. |

| IT | Autoriscaldante; può infiammarsi. |

| LV | Pašsasilstošs; var aizdegties. |

| LT | Savaime kaistančios, gali užsidegti. |

| HU | Önmelegedő: meggyulladhat. |

| MT | Jisħon waħdu: jista' jieħu n-nar. |

| NL | Vatbaar voor zelfverhitting: kan vlam vatten. |

| PL | Substancja samonagrzewająca się: może się zapalić. |

| PT | Susceptível de auto-aquecimento: risco de inflamação. |

| RO | Se autoîncălzeşte, pericol de aprindere. |

| SK | Samovoľne sa zahrieva; môže sa vznietiť. |

| SL | Samosegrevanje: lahko povzroči požar. |

| FI | Itsestään kuumeneva; voi syttyä palamaan. |

| SV | Självupphettande. Kan börja brinna. |

H252 | Språk | 2.11 –Självupphettande ämnen och blandningar, farokategori 2 |

| BG | Самонагряващо се в големи количества; може да се запали. |

| ES | Se calienta espontáneamente en grandes cantidades; puede inflamarse. |

| CS | Ve velkém množství se samovolně zahřívá; může se vznítit. |

| DA | Selvopvarmende i store mængder, kan selvantænde. |

| DE | In großen Mengen selbsterhitzungsfähig; kann in Brand geraten. |

| ET | Suurtes kogustes isekuumenev, võib süttida. |

| EL | Σε μεγάλες ποσότητες αυτοθερμαίνεται: μπορεί να αναφλεγεί. |

| EN | Self-heating in large quantities; may catch fire. |

| FR | Matière auto-échauffante en grandes quantités; peut s'enflammer. |

| GA | Féintéamh ina mhórchainníochtaí; d'fhéadfadh sé dul trí thine. |

| IT | Autoriscaldante in grandi quantità; può infiammarsi. |

| LV | Lielos apjomos pašsasilstošs; var aizdegties. |

| LT | Laikant dideliais kiekiais savaime kaista, gali užsidegti. |

| HU | Nagy mennyiségben önmelegedő; meggyulladhat. |

| MT | Jisħon waħdu f'kwantitajiet kbar; jista' jieħu n-nar. |

| NL | In grote hoeveelheden vatbaar voor zelfverhitting; kan vlam vatten. |

| PL | Substancja samonagrzewająca się w dużych ilościach; może się zapalić. |

| PT | Susceptível de auto-aquecimento em grandes quantidades: risco de inflamação. |

| RO | Se autoîncălzeşte, în cantităţi mari pericol de aprindere. |

| SK | Vo veľkých množstvách sa samovoľne zahrieva; môže sa vznietiť. |

| SL | Samosegrevanje v velikih količinah; lahko povzroči požar. |

| FI | Suurina määrinä itsestään kuumeneva; voi syttyä palamaan. |

| SV | Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna. |

H260 | Språk | 2.12 –Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, farokategori 1 |

| BG | При контакт с вода отделя запалими газове, които могат да се самозапалят. |

| ES | En contacto con el agua desprende gases inflamables que pueden inflamarse espontáneamente. |

| CS | Při styku s vodou uvolňuje hořlavé plyny, které se mohou samovolně vznítit. |

| DA | Ved kontakt med vand udvikles brandfarlige gasser, som kan selvantænde. |

| DE | In Berührung mit Wasser entstehen entzündbare Gase, die sich spontan entzünden können. |

| ET | Kokkupuutel veega eraldab tuleohtlikke gaase, mis võivad iseenesest süttida. |

| EL | Σε επαφή με το νερό ελευθερώνει εύφλεκτα αέρια τα οποία μπορούν να αυτοαναφλεγούν. |

| EN | In contact with water releases flammable gases which may ignite spontaneously. |

| FR | Dégage au contact de l'eau des gaz inflammables qui peuvent s'enflammer spontanément. |

| GA | I dteagmháil le huisce scaoiltear gáis inadhainte a d'fhéadfadh uathadhaint. |

| IT | A contatto con l'acqua libera gas infiammabili che possono infiammarsi spontaneamente. |

| LV | Nonākot saskarē ar ūdeni, izdala uzliesmojošas gāzes, kas var spontāni aizdegties. |

| LT | Kontaktuodami su vandeniu išskiria degias dujas, kurios gali savaime užsidegti. |

| HU | Vízzel érintkezve öngyulladásra hajlamos tűzveszélyes gázokat bocsát ki. |

| MT | Meta jmiss ma' l-ilma jerħi gassijiet li jaqbdu li jistgħu jieħdu n-nar spontanjament. |

| NL | In contact met water komen ontvlambare gassen vrij die spontaan kunnen ontbranden. |

| PL | W kontakcie z wodą uwalniają łatwopalne gazy, które mogą ulegać samozapaleniu. |

| PT | Em contacto com a água liberta gases que se podem inflamar espontaneamente. |

| RO | În contact cu apa degajă gaze inflamabile care se pot aprinde spontan. |

| SK | Pri kontakte s vodou uvoľňuje horľavé plyny, ktoré sa môžu spontánne zapáliť. |

| SL | V stiku z vodo se sproščajo vnetljivi plini, ki se lahko samodejno vžgejo. |

| FI | Kehittää itsestään syttyviä kaasuja veden kanssa. |

| SV | Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända. |

H261 | Språk | 2.12 –Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, farokategori 2 och 3 |

| BG | При контакт с вода отделя запалими газове. |

| ES | En contacto con el agua desprende gases inflamables. |

| CS | Při styku s vodou uvolňuje hořlavé plyny. |

| DA | Ved kontakt med vand udvikles brandfarlige gasser. |

| DE | In Berührung mit Wasser entstehen entzündbare Gase. |

| ET | Kokkupuutel veega eraldab tuleohtlikke gaase. |

| EL | Σε επαφή με το νερό ελευθερώνει εύφλεκτα αέρια. |

| EN | In contact with water releases flammable gases. |

| FR | Dégage au contact de l'eau des gaz inflammables. |

| GA | I dteagmháil le huisce scaoiltear gáis inadhainte. |

| IT | A contatto con l'acqua libera gas infiammabili. |

| LV | Nonākot saskarē ar ūdeni, izdala uzliesmojošu gāzi. |

| LT | Kontaktuodami su vandeniu išskiria degias dujas |

| HU | Vízzel érintkezve tűzveszélyes gázokat bocsát ki. |

| MT | Meta jmiss ma' l-ilma jerħi gassijiet li jaqbdu. |

| NL | In contact met water komen ontvlambare gassen vrij. |

| PL | W kontakcie z wodą uwalnia łatwopalne gazy. |

| PT | Em contacto com a água liberta gases inflamáveis. |

| RO | În contact cu apa degajă gaze inflamabile. |

| SK | Pri kontakte s vodou uvoľňuje horľavé plyny. |

| SL | V stiku z vodo se sproščajo vnetljivi plini. |

| FI | Kehittää syttyviä kaasuja veden kanssa. |

| SV | Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser. |

H270 | Språk | 2.4 –Oxiderande gaser, farokategori 1 |

| BG | Може да предивзика или усили пожар; окислител. |

| ES | Puede provocar o agravar un incendio; comburente. |

| CS | Může způsobit nebo zesílit požár; oxidant. |

| DA | Kan forårsage eller forstærke brand, brandnærende. |

| DE | Kann Brand verursachen oder verstärken; Oxidationsmittel. |

| ET | Võib põhjustada süttimise või soodustada põlemist; oksüdeerija. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει ή να αναζωπυρώσει πυρκαγιά· οξειδωτικό. |

| EN | May cause or intensify fire; oxidiser. |

| FR | Peut provoquer ou aggraver un incendie; comburant. |

| GA | D'fhéadfadh sé a bheith ina chúis le tine nó cur le tine; ocsaídeoir. |

| IT | Può provocare o aggravare un incendio; comburente. |

| LV | Var izraisīt vai pastiprināt degšanu, oksidētājs. |

| LT | Gali sukelti arba padidinti gaisrą, oksidatorius. |

| HU | Tüzet okozhat vagy fokozhatja a tűz intenzitását, oxidáló hatású. |

| MT | Jista' jikkawża jew iżid in-nar; ossidant. |

| NL | Kan brand veroorzaken of bevorderen; oxiderend. |

| PL | Może spowodować lub intensyfikować pożar; utleniacz. |

| PT | Pode provocar ou agravar incêndios; comburente. |

| RO | Poate provoca sau agrava un incendiu; oxidant. |

| SK | Môže spôsobiť alebo prispieť k rozvoju požiaru; oxidačné činidlo. |

| SL | Lahko povzroči ali okrepi požar; oksidativna snov. |

| FI | Aiheuttaa tulipalon vaaran tai edistää tulipaloa; hapettava. |

| SV | Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande. |

H271 | Språk | 2.13 –Oxiderande vätskor, farokategori 12.14 –Oxiderande fasta ämnen, farokategori 1 |

| BG | Може да предизвика пожар или експлозия; силен окислител. |

| ES | Puede provocar un incendio o una explosión; muy comburente. |

| CS | Může způsobit požár nebo výbuch; silný oxidant. |

| DA | Kan forårsage brand eller eksplosion, stærkt brandnærende. |

| DE | Kann Brand oder Explosion verursachen; starkes Oxidationsmittel. |

| ET | Võib põhjustada süttimise või plahvatuse; tugev oksüdeerija. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει πυρκαγιά ή έκρηξη· ισχυρό οξειδωτικό. |

| EN | May cause fire or explosion; strong oxidiser. |

| FR | Peut provoquer un incendie ou une explosion; comburant puissant. |

| GA | D'fhéadfadh sé a bheith ina chúis le tine nó le pléascadh; an-ocsaídeoir. |

| IT | Può provocare un incendio o un'esplosione; molto comburente. |

| LV | Var izraisīt degšanu vai eksploziju, oksidētājs. |

| LT | Gali sukelti gaisrą arba sprogimą, stiprus oksidatorius. |

| HU | Tüzet vagy robbanást okozhat; erősen oxidáló hatású. |

| MT | Jista' jikkawża nar jew splużjoni; ossidant qawwi. |

| NL | Kan brand of ontploffingen veroorzaken; sterk oxiderend. |

| PL | Może spowodować pożar lub wybuch; silny utleniacz. |

| PT | Risco de incêndio ou de explosão; muito comburente. |

| RO | Poate provoca un incendiu sau o explozie; oxidant puternic. |

| SK | Môže spôsobiť požiar alebo výbuch; silné oxidačné činidlo. |

| SL | Lahko povzroči požar ali eksplozijo; močna oksidativna snov. |

| FI | Aiheuttaa tulipalo- tai räjähdysvaaran; voimakkaasti hapettava. |

| SV | Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande. |

H272 | Språk | 2.13 –Oxiderande vätskor, farokategori 2 och 32.14 –Oxiderande fasta ämnen, farokategori 2 och 3 |

| BG | Може да усили пожара; окислител. |

| ES | Puede agravar un incendio; comburente. |

| CS | Může zesílit požár; oxidant. |

| DA | Kan forstærke brand, brandnærende. |

| DE | Kann Brand verstärken; Oxidationsmittel. |

| ET | Võib soodustada põlemist; oksüdeerija. |

| EL | Μπορεί να αναζωπυρώσει την πυρκαγιά· οξειδωτικό. |

| EN | May intensify fire; oxidiser. |

| FR | Peut aggraver un incendie; comburant. |

| GA | D'fhéadfadh sé cur le tine; ocsaídeoir. |

| IT | Può aggravare un incendio; comburente. |

| LV | Var pastiprināt degšanu; oksidētājs. |

| LT | Gali padidinti gaisrą, oksidatorius. |

| HU | Fokozhatja a tűz intenzitását; oxidáló hatású. |

| MT | Jista' jżid in-nar; ossidant. |

| NL | Kan brand bevorderen; oxiderend. |

| PL | Może intensyfikować pożar; utleniacz. |

| PT | Pode agravar incêndios; comburente. |

| RO | Poate agrava un incendiu; oxidant. |

| SK | Môže prispieť k rozvoju požiaru; oxidačné činidlo. |

| SL | Lahko okrepi požar; oksidativna snov. |

| FI | Voi edistää tulipaloa; hapettava. |

| SV | Kan intensifiera brand. Oxiderande. |

H280 | Språk | 2.5 –Gaser under tryck:Komprimerad gasKondenserad gasLöst gas |

| BG | Съдържа газ под налягане; може да експлодира при нагряване. |

| ES | Contiene gas a presión; peligro de explosión en caso de calentamiento. |

| CS | Obsahuje plyn pod tlakem; při zahřívání může vybuchnout. |

| DA | Indeholder gas under tryk, kan eksplodere ved opvarmning. |

| DE | Enthält Gas unter Druck; kann bei Erwärmung explodieren. |

| ET | Sisaldab rõhu all olevat gaasi, kuumenemisel võib plahvatada. |

| EL | Περιέχει αέριο υπό πίεση· εάν θερμανθεί, μπορεί να εκραγεί. |

| EN | Contains gas under pressure; may explode if heated. |

| FR | Contient un gaz sous pression; peut exploser sous l'effet de la chaleur. |

| GA | Gás istigh ann, faoi bhrú; d'fhéadfadh sé pléascadh, má théitear. |

| IT | Contiene gas sotto pressione; può esplodere se riscaldato. |

| LV | Satur gāzi zem spiediena; karstumā var eksplodēt. |

| LT | Turi slėgio veikiamų dujų, kaitinant gali sprogti. |

| HU | Nyomás alatt lévő gázt tartalmaz; hő hatására robbanhat. |

| MT | Fih gass taħt pressjoni; jista' jisplodi jekk jissaħħan. |

| NL | Bevat gas onder druk; kan ontploffen bij verwarming. |

| PL | Zawiera gaz pod ciśnieniem; ogrzanie grozi wybuchem. |

| PT | Contém gás sob pressão; risco de explosão sob a acção do calor. |

| RO | Conţine un gaz sub presiune; pericol de explozie în caz de încălzire. |

| SK | Obsahuje plyn pod tlakom, pri zahriatí môže vybuchnúť. |

| SL | Vsebuje plin pod tlakom; segrevanje lahko povzroči eksplozijo. |

| FI | Sisältää paineen alaista kaasua; voi räjähtää kuumennettaessa. |

| SV | Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning. |

H281 | Språk | 2.5 –Gaser under tryck: Kyld kondenserad gas |

| BG | Съдържа охладен газ; може да причини криогенни изгаряния или наранявания. |

| ES | Contiene un gas refrigerado; puede provocar quemaduras o lesiones criogénicas. |

| CS | Obsahuje zchlazený plyn; může způsobit omrzliny nebo poškození chladem. |

| DA | Indeholder nedkølet gas, kan forårsage kuldeskader. |

| DE | Enthält tiefkaltes Gas; kann Kälteverbrennungen oder -Verletzungen verursachen. |

| ET | Sisaldab külmutatud gaasi; võib põhjustada külmapõletusi või -kahjustusi. |

| EL | Περιέχει αέριο υπό ψύξη· μπορεί να προκαλέσει εγκαύματα ψύχους ή τραυματισμούς. |

| EN | Contains refrigerated gas; may cause cryogenic burns or injury. |

| FR | Contient un gaz réfrigéré; peut causer des brûlures ou blessures cryogéniques. |

| GA | Gás cuisnithe istigh ann; d'fhéadfadh sé a bheith ina chúis le dónna crióigineacha nó le díobháil chrióigineach. |

| IT | Contiene gas refrigerato; può provocare ustioni o lesioni criogeniche. |

| LV | Satur atdzesētu gāzi; var radīt kriogēnus apdegumus vai ievainojumus. |

| LT | Turi atšaldytų dujų, gali sukelti kriogeninius nušalimus arba pažeidimus. |

| HU | Mélyhűtött gázt tartalmaz; fagymarást vagy sérülést okozhat. |

| MT | Fih gass imkessaħ; jista' jikkawża ħruq jew dannu minn temperaturi baxxi. |

| NL | Bevat sterk gekoeld gas; kan cryogene brandwonden of letsel veroorzaken. |

| PL | Zawiera schłodzony gaz; może spowodować oparzenia kriogeniczne lub obrażenia. |

| PT | Contém gás refrigerado; pode provocar queimaduras ou lesões criogénicas. |

| RO | Conţine un gaz răcit; poate cauza arsuri sau leziuni criogenice. |

| SK | Obsahuje schladený plyn; môže spôsobiť kryogénne popáleniny alebo poranenia. |

| SL | Vsebuje ohlajen utekočinjen plin; lahko povzroči ozebline ali poškodbe. |

| FI | Sisältää jäähdytettyä kaasua; voi aiheuttaa jäätymisvamman. |

| SV | Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador. |

H290 | Språk | 2.16 –Korrosivt för metaller, farokategori 1 |

| BG | Може да бъде корозивно за металите. |

| ES | Puede ser corrosivo para los metales. |

| CS | Může být korozivní pro kovy. |

| DA | Kan ætse metaller. |

| DE | Kann gegenüber Metallen korrosiv sein. |

| ET | Võib söövitada metalle. |

| EL | Μπορεί να διαβρώσει μέταλλα. |

| EN | May be corrosive to metals. |

| FR | Peut être corrosif pour les métaux. |

| GA | D'fhéadfadh sé a bheith creimneach do mhiotail. |

| IT | Può essere corrosivo per i metalli. |

| LV | Var kodīgi iedarboties uz metāliem. |

| LT | Gali ėsdinti metalus. |

| HU | Fémekre korrozív hatású lehet. |

| MT | Jista' jkun korrużiv għall-metalli. |

| NL | Kan bijtend zijn voor metalen. |

| PL | Może powodować korozję metali. |

| PT | Pode ser corrosivo para os metais. |

| RO | Poate fi corosiv pentru metale. |

| SK | Môže byť korozívna pre kovy. |

| SL | Lahko je jedko za kovine. |

| FI | Voi syövyttää metalleja. |

| SV | Kan vara korrosivt för metaller. |

Tabell 1.2

Faroangivelser för hälsofaror

H300 | Språk | 3.1 –Akut oral toxicitet, farokategori 1 och 2 |

| BG | Смъртоносeн при поглъщане. |

| ES | Mortal en caso de ingestión. |

| CS | Při požití může způsobit smrt. |

| DA | Livsfarlig ved indtagelse. |

| DE | Lebensgefahr bei Verschlucken. |

| ET | Allaneelamisel surmav. |

| EL | Θανατηφόρο σε περίπτωση κατάποσης. |

| EN | Fatal if swallowed. |

| FR | Mortel en cas d’ingestion. |

| GA | Marfach má shlogtar. |

| IT | Letale se ingerito. |

| LV | Norijot iestājas nāve. |

| LT | Mirtina prarijus. |

| HU | Lenyelve halálos. |

| MT | Fatali jekk jinbela’. |

| NL | Dodelijk bij inslikken. |

| PL | Połknięcie grozi śmiercią. |

| PT | Mortal por ingestão. |

| RO | Mortal în caz de înghiţire. |

| SK | Smrteľný po požití. |

| SL | Smrtno pri zaužitju. |

| FI | Tappavaa nieltynä. |

| SV | Dödligt vid förtäring. |

H301 | Språk | 3.1 –Akut oral toxicitet, farokategori 3 |

| BG | Токсичен при поглъщане. |

| ES | Tóxico en caso de ingestión. |

| CS | Toxický při požití. |

| DA | Giftig ved indtagelse. |

| DE | Giftig bei Verschlucken. |

| ET | Allaneelamisel mürgine. |

| EL | Τοξικό σε περίπτωση κατάποσης. |

| EN | Toxic if swallowed. |

| FR | Toxique en cas d’ingestion. |

| GA | Tocsaineach má shlogtar. |

| IT | Tossico se ingerito. |

| LV | Toksisks, ja norij. |

| LT | Toksiška prarijus. |

| HU | Lenyelve mérgező. |

| MT | Tossiku jekk jinbela’. |

| NL | Giftig bij inslikken. |

| PL | Działa toksycznie po połknięciu. |

| PT | Tóxico por ingestão. |

| RO | Toxic în caz de înghiţire. |

| SK | Toxický po požití. |

| SL | Strupeno pri zaužitju. |

| FI | Myrkyllistä nieltynä. |

| SV | Giftigt vid förtäring. |

H302 | Språk | 3.1 –Akut oral toxicitet, farokategori 4 |

| BG | Вреден при поглъщане. |

| ES | Nocivo en caso de ingestión. |

| CS | Zdraví škodlivý při požití. |

| DA | Farlig ved indtagelse. |

| DE | Gesundheitsschädlich bei Verschlucken. |

| ET | Allaneelamisel kahjulik. |

| EL | Επιβλαβές σε περίπτωση κατάποσης. |

| EN | Harmful if swallowed. |

| FR | Nocif en cas d’ingestion. |

| GA | Díobhálach má shlogtar. |

| IT | Nocivo se ingerito. |

| LV | Kaitīgs, ja norij. |

| LT | Kenksminga prarijus. |

| HU | Lenyelve ártalmas. |

| MT | Jagħmel il-ħsara jekk jinbela’. |

| NL | Schadelijk bij inslikken. |

| PL | Działa szkodliwie po połknięciu. |

| PT | Nocivo por ingestão. |

| RO | Nociv în caz de înghiţire. |

| SK | Škodlivý po požití. |

| SL | Zdravju škodljivo pri zaužitju. |

| FI | Haitallista nieltynä. |

| SV | Skadligt vid förtäring. |

H304 | Språk | 3.10 –Fara vid aspiration, farokategori 1 |

| BG | Може да бъде смъртоносен при поглъщане и навлизане в дихателните пътища. |

| ES | Puede ser mortal en caso de ingestión y penetración en las vías respiratorias. |

| CS | Při požití a vniknutí do dýchacích cest může způsobit smrt. |

| DA | Kan være livsfarligt, hvis det indtages og kommer i luftvejene. |

| DE | Kann bei Verschlucken und Eindringen in die Atemwege tödlich sein. |

| ET | Allaneelamisel või hingamisteedesse sattumisel võib olla surmav. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει θάνατο σε περίπτωση κατάποσης και διείσδυσης στις αναπνευστικές οδούς. |

| EN | May be fatal if swallowed and enters airways. |

| FR | Peut être mortel en cas d’ingestion et de pénétration dans les voies respiratoires. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith marfach má shlogtar é agus má théann sé isteach sna haerbhealaí. |

| HU | Lenyelve és a légutakba kerülve halálos lehet. |

| IT | Può essere letale in caso di ingestione e di penetrazione nelle vie respiratorie. |

| LV | Var izraisīt nāvi, ja norij vai iekļūst elpceļos. |

| LT | Prarijus ir patekus į kvėpavimo takus, gali sukelti mirtį. |

| MT | Jista’ jkun fatali jekk jinbela’ u jidħol fil-pajpijiet tan-nifs. |

| NL | Kan dodelijk zijn als de stof bij inslikken in de luchtwegen terechtkomt. |

| PL | Połknięcie i dostanie się przez drogi oddechowe może grozić śmiercią. |

| PT | Pode ser mortal por ingestão e penetração nas vias respiratórias. |

| RO | Poate fi mortal în caz de înghiţire şi de pătrundere în căile respiratorii. |

| SK | Môže byť smrteľný po požití a vniknutí do dýchacích ciest. |

| SL | Pri zaužitju in vstopu v dihalne poti je lahko smrtno. |

| FI | Voi olla tappavaa nieltynä ja joutuessaan hengitysteihin. |

| SV | Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna. |

H310 | Språk | 3.1 –Akut dermal toxicitet, farokategori 1 och 2 |

| BG | Смъртоносeн при контакт с кожата. |

| ES | Mortal en contacto con la piel. |

| CS | Při styku s kůží může způsobit smrt. |

| DA | Livsfarlig ved hudkontakt. |

| DE | Lebensgefahr bei Hautkontakt. |

| ET | Nahale sattumisel surmav. |

| EL | Θανατηφόρο σε επαφή με το δέρμα. |

| EN | Fatal in contact with skin. |

| FR | Mortel par contact cutané. |

| GA | Marfach i dteagmháil leis an gcraiceann. |

| HU | Bőrrel érintkezve halálos. |

| IT | Letale per contatto con la pelle. |

| LV | Nonākot saskarē ar ādu, iestājas nāve. |

| LT | Mirtina susilietus su oda. |

| MT | Fatali jekk imiss mal-ġilda. |

| NL | Dodelijk bij contact met de huid. |

| PL | Grozi śmiercią w kontacie ze skórą. |

| PT | Mortal em contacto com a pele. |

| RO | Mortal în contact cu pielea. |

| SK | Smrteľný pri kontakte s pokožkou. |

| SL | Smrtno v stiku s kožo. |

| FI | Tappavaa joutuessaan iholle. |

| SV | Dödligt vid hudkontakt. |

H311 | Språk | 3.1 –Akut dermal toxicitet, farokategori 3 |

| BG | Токсичен при контакт с кожата. |

| ES | Tóxico en contacto con la piel. |

| CS | Toxický při styku s kůží. |

| DA | Giftig ved hudkontakt. |

| DE | Giftig bei Hautkontakt. |

| ET | Nahale sattumisel mürgine. |

| EL | Τοξικό σε επαφή με το δέρμα. |

| EN | Toxic in contact with skin. |

| FR | Toxique par contact cutané. |

| GA | Tocsaineach i dteagmháil leis an gcraiceann. |

| IT | Tossico per contatto con la pelle. |

| LV | Toksisks, ja nonāk saskarē ar ādu. |

| LT | Toksiška susilietus su oda. |

| HU | Bőrrel érintkezve mérgező. |

| MT | Tossiku meta jmiss mal-ġilda. |

| NL | Giftig bij contact met de huid. |

| PL | Działa toksycznie w kontakcie ze skórą. |

| PT | Tóxico em contacto com a pele. |

| RO | Toxic în contact cu pielea. |

| SK | Toxický pri kontakte s pokožkou. |

| SL | Strupeno v stiku s kožo. |

| FI | Myrkyllistä joutuessaan iholle. |

| SV | Giftigt vid hudkontakt. |

H312 | Språk | 3.1 –Akut dermal toxicitet, farokategori 4 |

| BG | Вреден при контакт с кожата. |

| ES | Nocivo en contacto con la piel. |

| CS | Zdraví škodlivý při styku s kůží. |

| DA | Farlig ved hudkontakt. |

| DE | Gesundheitsschädlich bei Hautkontakt. |

| ET | Nahale sattumisel kahjulik. |

| EL | Επιβλαβές σε επαφή με το δέρμα. |

| EN | Harmful in contact with skin. |

| FR | Nocif par contact cutané. |

| GA | Díobhálach i dteagmháil leis an gcraiceann. |

| IT | Nocivo per contatto con la pelle. |

| LV | Kaitīgs, ja nonāk saskarē ar ādu. |

| LT | Kenksminga susilietus su oda. |

| HU | Bőrrel érintkezve ártalmas. |

| MT | Jagħmel il-ħsara meta jmiss mal-ġilda. |

| NL | Schadelijk bij contact met de huid. |

| PL | Działa szkodliwie w kontakcie ze skórą. |

| PT | Nocivo em contacto com a pele. |

| RO | Nociv în contact cu pielea. |

| SK | Škodlivý pri kontakte s pokožkou. |

| SL | Zdravju škodljivo v stiku s kožo. |

| FI | Haitallista joutuessaan iholle. |

| SV | Skadligt vid hudkontakt. |

H314 | Språk | 3.2 –Frätande eller irriterande på huden, farokategori 1A, 1B och 1C |

| BG | Причинява тежки изгаряния на кожата и сериозно увреждане на очите. |

| ES | Provoca quemaduras graves en la piel y lesiones oculares graves. |

| CS | Způsobuje těžké poleptání kůže a poškození očí. |

| DA | Forårsager svære forbrændinger af huden og øjenskader. |

| DE | Verursacht schwere Verätzungen der Haut und schwere Augenschäden. |

| ET | Põhjustab rasket nahasöövitust ja silmakahjustusi. |

| EL | Προκαλεί σοβαρά δερματικά εγκαύματα και οφθαλμικές βλάβες. |

| EN | Causes severe skin burns and eye damage. |

| FR | Provoque des brûlures de la peau et des lésions oculaires graves. |

| GA | Ina chúis le dónna tromchúiseacha craicinn agus le damáiste don tsúil. |

| IT | Provoca gravi ustioni cutanee e gravi lesioni oculari. |

| LV | Izraisa smagus ādas apdegumus un acu bojājumus. |

| LT | Smarkiai nudegina odą ir pažeidžia akis. |

| HU | Súlyos égési sérülést és szemkárosodást okoz. |

| MT | Jagħmel ħruq serju lill-ġilda u ħsara lill-għajnejn. |

| NL | Veroorzaakt ernstige brandwonden en oogletsel. |

| PL | Powoduje poważne oparzenia skóry oraz uszkodzenia oczu . |

| PT | Provoca queimaduras na pele e lesões oculares graves. |

| RO | Provoacă arsuri grave ale pielii şi lezarea ochilor. |

| SK | Spôsobuje vážne poleptanie kože a poškodenie očí. |

| SL | Povzroča hude opekline kože in poškodbe oči. |

| FI | Voimakkaasti ihoa syövyttävää ja silmiä vaurioittavaa. |

| SV | Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon. |

H315 | Språk | 3.2 –Frätande eller irriterande på huden, farokategori 2 |

| BG | Предизвиква дразнене на кожата. |

| ES | Provoca irritación cutánea. |

| CS | Dráždí kůži. |

| DA | Forårsager hudirritation. |

| DE | Verursacht Hautreizungen. |

| ET | Põhjustab nahaärritust. |

| EL | Προκαλεί ερεθισμό του δέρματος. |

| EN | Causes skin irritation. |

| FR | Provoque une irritation cutanée. |

| GA | Ina chúis le greannú craicinn. |

| IT | Provoca irritazione cutanea. |

| LV | Kairina ādu. |

| LT | Dirgina odą. |

| HU | Bőrirritáló hatású. |

| MT | Jagħmel irritazzjoni tal-ġilda. |

| NL | Veroorzaakt huidirritatie. |

| PL | Działa drażniąco na skórę. |

| PT | Provoca irritação cutânea. |

| RO | Provoacă iritarea pielii. |

| SK | Dráždi kožu. |

| SL | Povzroča draženje kože. |

| FI | Ärsyttää ihoa. |

| SV | Irriterar huden. |

H317 | Språk | 3.4 –Hudsensibilisering, farokategori 1 |

| BG | Може да причини алергична кожна реакция. |

| ES | Puede provocar una reacción alérgica en la piel. |

| CS | Může vyvolat alergickou kožní reakci. |

| DA | Kan forårsage allergisk hudreaktion. |

| DE | Kann allergische Hautreaktionen verursachen. |

| ET | Võib põhjustada allergilist nahareaktsiooni. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει αλλεργική δερματική αντίδραση. |

| EN | May cause an allergic skin reaction. |

| FR | Peut provoquer une allergie cutanée. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le frithghníomh ailléirgeach craicinn. |

| IT | Può provocare una reazione allergica cutanea. |

| LV | Var izraisīt alerģisku ādas reakciju. |

| LT | Gali sukelti alerginę odos reakciją. |

| HU | Allergiás bőrreakciót válthat ki. |

| MT | Jista’ jikkawża reazzjoni allerġika tal-ġilda. |

| NL | Kan een allergische huidreactie veroorzaken. |

| PL | Może powodować reakcję alergiczną skóry. |

| PT | Pode provocar uma reacção alérgica cutânea. |

| RO | Poate provoca o reacţie alergică a pielii. |

| SK | Môže vyvolať alergickú kožnú reakciu. |

| SL | Lahko povzroči alergijski odziv kože. |

| FI | Voi aiheuttaa allergisen ihoreaktion. |

| SV | Kan orsaka allergisk hudreaktion. |

H318 | Språk | 3.3 –Allvarlig ögonskada eller ögonirritation, farokategori 1 |

| BG | Предизвиква сериозно увреждане на очите. |

| ES | Provoca lesiones oculares graves. |

| CS | Způsobuje vážné poškození očí. |

| DA | Forårsager alvorlig øjenskade. |

| DE | Verursacht schwere Augenschäden. |

| ET | Põhjustab raskeid silmakahjustusi. |

| EL | Προκαλεί σοβαρή οφθαλμική βλάβη. |

| EN | Causes serious eye damage. |

| FR | Provoque des lésions oculaires graves. |

| GA | Ina chúis le damáiste tromchúiseach don tsúil. |

| IT | Provoca gravi lesioni oculari. |

| LV | Izraisa nopietnus acu bojājumus. |

| LT | Smarkiai pažeidžia akis. |

| HU | Súlyos szemkárosodást okoz. |

| MT | Jagħmel ħsara serja lill-għajnejn. |

| NL | Veroorzaakt ernstig oogletsel. |

| PL | Powoduje poważne uszkodzenie oczu. |

| PT | Provoca lesões oculares graves. |

| RO | Provoacă leziuni oculare grave. |

| SK | Spôsobuje vážne poškodenie očí. |

| SL | Povzroča hude poškodbe oči. |

| FI | Vaurioittaa vakavasti silmiä. |

| SV | Orsakar allvarliga ögonskador. |

H319 | Språk | 3.3 –Allvarlig ögonskada eller ögonirritation, farokategori 2 |

| BG | Предизвиква сериозно дразнене на очите. |

| ES | Provoca irritación ocular grave. |

| CS | Způsobuje vážné podráždění očí. |

| DA | Forårsager alvorlig øjenirritation. |

| DE | Verursacht schwere Augenreizung. |

| ET | Põhjustab tugevat silmade ärritust. |

| EL | Προκαλεί σοβαρό οφθαλμικό ερεθισμό. |

| EN | Causes serious eye irritation. |

| FR | Provoque une sévère irritation des yeux. |

| GA | Ina chúis le greannú tromchúiseach don tsúil. |

| IT | Provoca grave irritazione oculare. |

| LV | Izraisa nopietnu acu kairinājumu. |

| LT | Sukelia smarkų akių dirginimą. |

| HU | Súlyos szemirritációt okoz. |

| MT | Jagħmel irritazzjoni serja lill-għajnejn. |

| NL | Veroorzaakt ernstige oogirritatie. |

| PL | Działa drażniąco na oczy. |

| PT | Provoca irritação ocular grave. |

| RO | Provoacă o iritare gravă a ochilor. |

| SK | Spôsobuje vážne podráždenie očí. |

| SL | Povzroča hudo draženje oči. |

| FI | Ärsyttää voimakkaasti silmiä. |

| SV | Orsakar allvarlig ögonirritation. |

H330 | Språk | 3.1 –Akut inhalationstoxicitet, farokategori 1 och 2 |

| BG | Смъртоносен при вдишване. |

| ES | Mortal en caso de inhalación. |

| CS | Při vdechování může způsobit smrt. |

| DA | Livsfarlig ved indånding. |

| DE | Lebensgefahr bei Einatmen. |

| ET | Sissehingamisel surmav. |

| EL | Θανατηφόρο σε περίπτωση εισπνοής. |

| EN | Fatal if inhaled. |

| FR | Mortel par inhalation. |

| GA | Marfach má ionanálaítear. |

| IT | Letale se inalato. |

| LV | Ieelpojot, iestājas nāve. |

| LT | Mirtina įkvėpus. |

| HU | Belélegezve halálos. |

| MT | Fatali jekk jinxtamm. |

| NL | Dodelijk bij inademing. |

| PL | Wdychanie grozi śmiercią. |

| PT | Mortal por inalação. |

| RO | Mortal în caz de inhalare. |

| SK | Smrteľný pri vdýchnutí. |

| SL | Smrtno pri vdihavanju. |

| FI | Tappavaa hengitettynä. |

| SV | Dödligt vid inandning. |

H331 | Språk | 3.1 –Akut inhalationstoxicitet, farokategori 3 |

| BG | Токсичен при вдишване. |

| ES | Tóxico en caso de inhalación. |

| CS | Toxický při vdechování. |

| DA | Giftig ved indånding. |

| DE | Giftig bei Einatmen. |

| ET | Sissehingamisel mürgine. |

| EL | Τοξικό σε περίπτωση εισπνοής. |

| EN | Toxic if inhaled. |

| FR | Toxique par inhalation. |

| GA | Tocsaineach má ionanálaítear. |

| IT | Tossico se inalato. |

| LV | Toksisks ieelpojot. |

| LT | Toksiška įkvėpus. |

| HU | Belélegezve mérgező. |

| MT | Tossiku jekk jinxtamm. |

| NL | Giftig bij inademing. |

| PL | Działa toksycznie w następstwie wdychania. |

| PT | Tóxico por inalação. |

| RO | Toxic în caz de inhalare. |

| SK | Toxický pri vdýchnutí. |

| SL | Strupeno pri vdihavanju. |

| FI | Myrkyllistä hengitettynä. |

| SV | Giftigt vid inandning. |

H332 | Språk | 3.1 –Akut inhalationstoxicitet, farokategori 4 |

| BG | Вреден при вдишване. |

| ES | Nocivo en caso de inhalación. |

| CS | Zdraví škodlivý při vdechování. |

| DA | Farlig ved indånding. |

| DE | Gesundheitsschädlich bei Einatmen. |

| ET | Sissehingamisel kahjulik. |

| EL | Επιβλαβές σε περίπτωση εισπνοής. |

| EN | Harmful if inhaled. |

| FR | Nocif par inhalation. |

| GA | Díobhálach má ionanálaítear. |

| IT | Nocivo se inalato. |

| LV | Kaitīgs ieelpojot. |

| LT | Kenksminga įkvėpus. |

| HU | Belélegezve ártalmas. |

| MT | Jagħmel il-ħsara jekk jinxtamm. |

| NL | Schadelijk bij inademing. |

| PL | Działa szkodliwie w następstwie wdychania. |

| PT | Nocivo por inalação. |

| RO | Nociv în caz de inhalare. |

| SK | Škodlivý pri vdýchnutí. |

| SL | Zdravju škodljivo pri vdihavanju. |

| FI | Haitallista hengitettynä. |

| SV | Skadligt vid inandning. |

H334 | Språk | 3.4 –Luftvägssensibilisering, farokategori 1 |

| BG | Може да причини алергични или астматични симптоми или затруднения в дишането при вдишване. |

| ES | Puede provocar síntomas de alergia o asma o dificultades respiratorias en caso de inhalación. |

| CS | Při vdechování může vyvolat příznaky alergie nebo astmatu nebo dýchací potíže. |

| DA | Kan forårsage allergi- eller astmasymptomer eller åndedrætsbesvær ved indånding. |

| DE | Kann bei Einatmen Allergie, asthmaartige Symptome oder Atembeschwerden verursachen. |

| ET | Sissehingamisel võib põhjustada allergia- või astma sümptomeid või hingamisraskusi. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει αλλεργία ή συμπτώματα άσθματος ή δύσπνοια σε περίπτωση εισπνοής. |

| EN | May cause allergy or asthma symptoms or breathing difficulties if inhaled. |

| FR | Peut provoquer des symptômes allergiques ou d’asthme ou des difficultés respiratoires par inhalation. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le siomptóim ailléirge nó asma nó le deacrachtaí análaithe má ionanálaítear é. |

| IT | Può provocare sintomi allergici o asmatici o difficoltà respiratorie se inalato. |

| LV | Ja ieelpo, var izraisīt alerģiju vai astmas simptomus, vai apgrūtināt elpošanu. |

| LT | Įkvėpus gali sukelti alerginę reakciją, astmos simptomus arba apsunkinti kvėpavimą. |

| HU | Belélegezve allergiás és asztmás tüneteket, és nehéz légzést okozhat. |

| MT | Jista’ jikkawża sintomi ta' allerġija jew ta’ ażma jew diffikultajiet biex jittieħed in-nifs jekk jinxtamm. |

| NL | Kan bij inademing allergie- of astmasymptomen of ademhalingsmoeilijkheden veroorzaken. |

| PL | Może powodować objawy alergii lub astmy lub trudności w oddychaniu w następstwie wdychania. |

| PT | Quando inalado, pode provocar sintomas de alergia ou de asma ou dificuldades respiratórias. |

| RO | Poate provoca simptome de alergie sau astm sau dificultăţi de respiraţie în caz de inhalare. |

| SK | Pri vdýchnutí môže vyvolať alergiu alebo príznaky astmy, alebo dýchacie ťažkosti. |

| SL | Lahko povzroči simptome alergije ali astme ali težave z dihanjem pri vdihavanju. |

| FI | Voi aiheuttaa hengitettynä allergia- tai astmaoireita tai hengitysvaikeuksia. |

| SV | Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning. |

H335 | Språk | 3.8 –Specifik organtoxicitet – Enstaka exponering, farokategori 3, luftvägsirritation |

| BG | Може да предизвика дразнене на дихателните пътища. |

| ES | Puede irritar las vías respiratorias. |

| CS | Může způsobit podráždění dýchacích cest. |

| DA | Kan forårsage irritation af luftvejene. |

| DE | Kann die Atemwege reizen. |

| ET | Võib põhjustada hingamisteede ärritust. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει ερεθισμό της αναπνευστικής οδού. |

| EN | May cause respiratory irritation. |

| FR | Peut irriter les voies respiratoires. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le greannú riospráide. |

| IT | Può irritare le vie respiratorie. |

| LV | Var izraisīt elpceļu kairinājumu. |

| LT | Gali dirginti kvėpavimo takus. |

| HU | Légúti irritációt okozhat. |

| MT | Jista’ jikkawża irritazzjoni respiratorja. |

| NL | Kan irritatie van de luchtwegen veroorzaken. |

| PL | Może powodować podrażnienie dróg oddechowych. |

| PT | Pode provocar irritação das vias respiratórias. |

| RO | Poate provoca iritarea căilor respiratorii. |

| SK | Môže spôsobiť podráždenie dýchacích ciest. |

| SL | Lahko povzroči draženje dihalnih poti. |

| FI | Saattaa aiheuttaa hengitysteiden ärsytystä. |

| SV | Kan orsaka irritation i luftvägarna. |

H336 | Språk | 3.8 –Specifik organtoxicitet – Enstaka exponering, farokategori 3, narkosverkan |

| BG | Може да предизвика сънливост или световъртеж. |

| ES | Puede provocar somnolencia o vértigo. |

| CS | Může způsobit ospalost nebo závratě. |

| DA | Kan forårsage sløvhed eller svimmelhed. |

| DE | Kann Schläfrigkeit und Benommenheit verursachen. |

| ET | Võib põhjustada unisust või peapööritust. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει υπνηλία ή ζάλη. |

| EN | May cause drowsiness or dizziness. |

| FR | Peut provoquer somnolence ou vertiges. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le codlatacht nó le meadhrán. |

| IT | Può provocare sonnolenza o vertigini. |

| LV | Var izraisīt miegainību vai reiboņus. |

| LT | Gali sukelti mieguistumą arba galvos svaigimą. |

| HU | Álmosságot vagy szédülést okozhat. |

| MT | Jista’ jikkawża ħedla jew sturdament. |

| NL | Kan slaperigheid of duizeligheid veroorzaken. |

| PL | Może wywoływać uczucie senności lub zawroty głowy. |

| PT | Pode provocar sonolência ou vertigens. |

| RO | Poate provoca somnolenţă sau ameţeală. |

| SK | Môže spôsobiť ospalosť alebo závraty. |

| SL | Lahko povzroči zaspanost ali omotico. |

| FI | Saattaa aiheuttaa uneliaisuutta ja huimausta. |

| SV | Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad. |

H340 | Språk | 3.5 –Mutagenitet i könsceller, farokategori 1A och 1B |

| BG | Може да причини генетични дефекти < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Puede provocar defectos genéticos <Indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía >. |

| CS | Může vyvolat genetické poškození <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Kan forårsage genetiske defekter <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann genetische Defekte verursachen <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Võib põhjustada geneetilisi defekte <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει γενετικά ελαττώματα < αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης >. |

| EN | May cause genetic defects <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Peut induire des anomalies génétiques <indiquer la voie d’exposition s’il est formellement prouvé qu’aucune autre voie d’exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le héalanga géiniteacha <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Può provocare alterazioni genetiche <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Var izraisīt ģenētiskus bojājumus <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Gali sukelti genetinius defektus <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Genetikai károsodást okozhat < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Jista’ jikkawża difetti ġenetiċi <semmi l-mod ta' espożizzjoni jekk ikun pruvat b'mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Kan genetische schade veroorzaken <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Może powodować wady genetyczne <podać drogę narażenia, jeżeli definitywnie udowodniono, że inna droga narażenia nie powoduje zagrożenia>. |

| PT | Pode provocar anomalias genéticas <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Poate provoca anomalii genetice <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Môže spôsobovať genetické poškodenie <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Lahko povzroči genetske okvare <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Saattaa aiheuttaa perimävaurioita <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H341 | Språk | 3.5 –Mutagenitet i könsceller, farokategori 2 |

| BG | Предполага се, че причинява генетични дефекти < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Se sospecha que provoca defectos genéticos <Indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Podezření na genetické poškození <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Mistænkt for at forårsage genetiske defekter <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann vermutlich genetische Defekte verursachen <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Arvatavasti põhjustab geneetilisi defekte <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Ύποπτο για πρόκληση γενετικών ελαττωμάτων <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | Suspected of causing genetic defects <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Susceptible d’induire des anomalies génétiques <indiquer la voie d’exposition s’il est formellement prouvé qu’aucune autre voie d’exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | Ceaptar go bhféadfadh sé a bheith ina chúis le héalanga géiniteacha <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Sospettato di provocare alterazioni genetiche <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Ir aizdomas, ka var izraisīt ģenētiskus bojājumus <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Įtariama, kad gali sukelti genetinius defektus <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Feltehetően genetikai károsodást okoz < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Suspettat li jikkawża difetti ġenetiċi <semmi l-mod ta' espożizzjoni jekk ikun pruvat b'mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Verdacht van het veroorzaken van genetische schade <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Podejrzewa się, że powoduje wady genetyczne <podać drogę narażenia, jeżeli definitywnie udowodniono, że inna droga narażenia nie powoduje zagrożenia>. |

| PT | Suspeito de provocar anomalias genéticas <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Susceptibil de a provoca anomalii genetice < indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Podozrenie, že spôsobuje genetické poškodenie <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Sum povzročitve genetskih okvar <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Epäillään aiheuttavan perimävaurioita <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H350 | Språk | 3.6 –Cancerogenitet, farokategori 1A och 1B |

| BG | Може да причини рак < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Puede provocar cáncer <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Může vyvolat rakovinu <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Kan fremkalde kræft <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann Krebs erzeugen <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Võib põhjustada vähktõbe <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει καρκίνο <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | May cause cancer <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Peut provoquer le cancer <indiquer la voie d’exposition s’il est formellement prouvé qu’aucune autre voie d’exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le hailse <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Può provocare il cancro<indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Var izraisīt vēzi <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Gali sukelti vėžį <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Rákot okozhat < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Jista’ jikkawża l-kanċer <semmi l-mod ta' espożizzjoni jekk ikun pruvat b'mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Kan kanker veroorzaken <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is> |

| PL | Może powodować raka <podać drogę narażenia, jeżeli definitywnie udowodniono, że inna droga narażenia nie powoduje zagrożenia>. |

| PT | Pode provocar cancro <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Poate provoca cancer <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Môže spôsobiť rakovinu <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Lahko povzroči raka <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Saattaa aiheuttaa syöpää <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H351 | Språk | 3.6 –Cancerogenitet, farokategori 2 |

| BG | Предполага се, че причинява рак < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Se sospecha que provoca cáncer <indíquese la vía de exposición si se se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Podezření na vyvolání rakoviny <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Mistænkt for at fremkalde kræft <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann vermutlich Krebs erzeugen <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Arvatavasti põhjustab vähktõbe <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Ύποπτο για πρόκληση καρκίνου <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | Suspected of causing cancer <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routs of exposure cause the hazard>. |

| FR | Susceptible de provoquer le cancer <indiquer la voie d’exposition s’il est formellement prouvé qu’aucune autre voie d’exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | Ceaptar go bhféadfadh sé a bheith ina chúis le hailse <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Sospettato di provocare il cancro <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Ir aizdomas, ka var izraisīt vēzi <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Įtariama, kad sukelia vėžį <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Feltehetően rákot okoz < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Suspettat li jikkawża l-kanċer <ara l-mod ta’ espożizzjoni jekk ikun pruvat b’mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu >. |

| NL | Verdacht van het veroorzaken van kanker <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Podejrzewa się, że powoduje raka <podać drogę narażenia, jeżeli definitywnie udowodniono, że inna droga narażenia nie powoduje zagrożenia>. |

| PT | Suspeito de provocar cancro <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Susceptibil de a provoca cancer <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Podozrenie, že spôsobuje rakovinu <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Sum povzročitve raka <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Epäillään aiheuttavan syöpää <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H360 | Språk | 3.7 –Reproduktionstoxicitet, farokategori 1A och 1B |

| BG | Може да увреди оплодителната способност или плода < да се посочи конкретното въздействие, ако е известно > < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Puede perjudicar la fertilidad o dañar al feto <indíquese el efecto específico si se conoce> <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Může poškodit reprodukční schopnost nebo plod v těle matky <uveďte specifický účinek, je-li znám> <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Kan skade forplantningsevnen eller det ufødte barn <angiv specifik effekt, hvis kendt> <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann die Fruchtbarkeit beeinträchtigen oder das Kind im Mutterleib schädigen <konkrete Wirkung angeben, sofern bekannt> <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass die Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Võib kahjustada viljakust või loodet <märkida spetsiifiline toime, kui see on teada> <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Μπορεί να βλάψει τη γονιμότητα ή το έμβρυο <αναφέρεται η ειδική επίπτωση εάν είναι γνωστή> <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | May damage fertility or the unborn child <state specific effect if known > <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Peut nuire à la fertilité ou au fœtus <indiquer l’effet spécifique s’il est connu> <indiquer la voie d’exposition s’il est formellement prouvé qu’aucune autre voie d’exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | D’fhéadfadh sé damáiste a dhéanamh do thorthúlacht nó don leanbh sa bhroinn <tabhair an tsainéifeacht más eol > <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Può nuocere alla fertilità o al feto <indicare l'effetto specifico, se noto><indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Var kaitēt auglībai vai nedzimušajam bērnam <norādīt īpašo ietekmi, ja tā ir zināma> <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Gali pakenkti vaisingumui arba negimusiam vaikui <nurodyti konkretų poveikį, jeigu žinomas> <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Károsíthatja a termékenységet vagy a születendő gyermeket < ha ismert, meg kell adni a konkrét hatást > < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Jista' jagħmel ħsara lill-fertilità jew lit-tarbija li għadha fil-ġuf <semmi l-effett speċifiku jekk ikun magħruf> <semmi l-mod ta' espożizzjoni jekk ikun pruvat b'mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Kan de vruchtbaarheid of het ongeboren kind schaden <specifiek effect vermelden indien bekend> <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Może działać szkodliwie na płodność lub na dziecko w łonie matki <podać szczególny skutek, jeżeli jest znany> <podać drogę narażenia, jeżeli definitywnie udowodniono, że inne drogi narażenia nie stwarzają zagrożenia>. |

| PT | Pode afectar a fertilidade ou o nascituro <indicar o efeito específico se este for conhecido> <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Poate dăuna fertilităţii sau fătului <indicaţi efectul specific, dacă este cunoscut><indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Môže spôsobiť poškodenie plodnosti alebo nenarodeného dieťaťa <uveďte konkrétny účinok, ak je známy > <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Lahko škoduje plodnosti ali nerojenemu otroku <navesti posebni učinek, če je znan> <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Saattaa heikentää hedelmällisyyttä tai vaurioittaa sikiötä <mainitaan tiedetty spesifinen vaikutus> <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H361 | Språk | 3.7 –Reproduktionstoxicitet, farokategori 2 |

| BG | Предполага се, че уврежда оплодителната способност или плода < да се посочи конкретното въздействие, ако е известно > < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Se sospecha que perjudica la fertilidad o daña al feto <indíquese el efecto específico si se conoce> <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Podezření na poškození reprodukční schopnosti nebo plodu v těle matky <uveďte specifický účinek, je-li znám> <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Mistænkt for at skade forplantningsevnen eller det ufødte barn <angiv specifik effekt, hvis kendt> <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann vermutlich die Fruchtbarkeit beeinträchtigen oder das Kind im Mutterleib schädigen < konkrete Wirkung angebe, n sofern bekannt > <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass die Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht> |

| ET | Arvatavasti kahjustab viljakust või loodet <märkida spetsiifiline toime, kui see on teada> <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Ύποπτο για πρόκληση βλάβης στη γονιμότητα ή στο έμβρυο <αναφέρεται η ειδική επίπτωση εάν είναι γνωστή> <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | Suspected of damaging fertility or the unborn child <state specific effect if known> <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Susceptible de nuire à la fertilité ou au fœtus <indiquer l'effet s'il est connu> <indiquer la voie d'exposition s'il est formellement prouvé qu'aucune autre voie d'exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | Ceaptar go bhféadfadh sé damáiste a dhéanamh do thorthúlacht nó don leanbh sa bhroinn <tabhair an tsainéifeacht más eol > <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Sospettato di nuocere alla fertilità o al feto <indicare l'effetto specifico, se noto> <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Ir aizdomas, ka var kaitēt auglībai vai nedzimušajam bērnam <norādīt īpašo ietekmi, ja tā ir zināma> <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Įtariama, kad kenkia vaisingumui arba negimusiam vaikui <nurodyti konkretų poveikį, jeigu žinomas> <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Feltehetően károsítja a termékenységet vagy a születendő gyermeket < ha ismert, meg kell adni a konkrét hatást > < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Suspettat li jagħmel ħsara lill-fertilità jew lit-tarbija li għadha fil-ġuf <semmi l-effett speċifiku jekk ikun magħruf> <semmi l-mod ta' espożizzjoni jekk ikun pruvat b'mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu >. |

| NL | Kan mogelijks de vruchtbaarheid of het ongeboren kind schaden <specifiek effect vermelden indien bekend> <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Podejrzewa się, że działa szkodliwie na płodność lub na dziecko w łonie matki <podać szczególny skutek, jeżeli jest znany> <podać drogę narażenia, jeżeli definitywnie udowodniono, że inne drogi narażenia nie stwarzają zagrożenia>. |

| PT | Suspeito de afectar a fertilidade ou o nascituro <indicar o efeito específico se este for conhecido> <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Susceptibil de a dăuna fertilităţii sau fătului <indicaţi efectul specific, dacă este cunoscut><indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Podozrenie, že spôsobuje poškodenie plodnosti alebo nenarodeného dieťaťa <uveďte konkrétny účinok, ak je známy > <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Sum škodljivosti za plodnost ali nerojenega otroka <navesti posebni učinek, če je znan> <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Epäillään heikentävän hedelmällisyyttä tai vaurioittavan sikiötä <mainitaan tiedetty spesifinen vaikutus> <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H362 | Språk | 3.7 –Reproduktionstoxicitet, effekter på eller via amning (tilläggskategori) |

| BG | Може да бъде вреден за кърмачета. |

| ES | Puede perjudicar a los niños alimentados con leche materna. |

| CS | Může poškodit kojence prostřednictvím mateřského mléka. |

| DA | Kan skade børn, der ammes. |

| DE | Kann Säuglinge über die Muttermilch schädigen. |

| ET | Võib kahjustada rinnaga toidetavat last. |

| EL | Μπορεί να βλάψει τα βρέφη που τρέφονται με μητρικό γάλα. |

| EN | May cause harm to breast-fed children. |

| FR | Peut être nocif pour les bébés nourris au lait maternel. |

| GA | D’fhéadfadh sé díobháil a dhéanamh do leanaí diúil. |

| IT | Può essere nocivo per i lattanti allattati al seno. |

| LV | Var radīt kaitējumu ar krūti barotam bērnam. |

| LT | Gali pakenkti žindomam vaikui. |

| HU | A szoptatott gyermeket károsíthatja. |

| MT | Jista’ jagħmel ħsara lit-tfal imreddgħa. |

| NL | Kan schadelijk zijn via borstvoeding. |

| PL | Może działać szkodliwie na dzieci karmione piersią. |

| PT | Pode ser nocivo para as crianças alimentadas com leite materno. |

| RO | Poate dăuna copiilor alăptaţi la sân. |

| SK | Môže spôsobiť poškodenie u dojčených detí. |

| SL | Lahko škoduje dojenim otrokom. |

| FI | Saattaa aiheuttaa haittaa rintaruokinnassa oleville lapsille. |

| SV | Kan skada spädbarn som ammas. |

H370 | Språk | 3.8 –Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, farokategori 1 |

| BG | Причинява увреждане на органите < или да се посочат всички засегнати органи, ако са известни> < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Provoca daños en los órganos <o indíquense todos los órganos afectados, si se conocen> <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Způsobuje poškození orgánů <nebo uvést všechny postižené orgány, jsou-li známy> <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Forårsager organskader <eller angiv alle berørte organer, hvis de kendes> <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Schädigt die Organe <oder alle betroffenen Organe nennen, sofern bekannt> <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Kahjustab elundeid <või märkida kõik mõjutatud elundid, kui need on teada> <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Προκαλεί βλάβες στα όργανα <ή αναφέρονται όλα τα όργανα που βλάπτονται, εάν είναι γνωστά> < αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης >. |

| EN | Causes damage to organs <or state all organs affected, if known> <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Risque avéré d'effets graves pour les organes <ou indiquer tous les organes affectés, s'ils sont connus> <indiquer la voie d'exposition s'il est formellement prouvé qu'aucune autre voie d'exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | Déanann sé damáiste d’orgáin <nó tabhair na horgáin go léir a bhuailtear, más eol> <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Provoca danni agli organi <o indicare tutti gli organi interessati, se noti> <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Rada orgānu bojājumus <vai norādīt visus skartos orgānus, ja tie ir zināmi> <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Kenkia organams <arba nurodyti visus veikiamus organus, jeigu žinomi> <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Károsítja a szerveket < vagy meg kell adni az összes érintett szervet, ha ismertek > < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Jagħmel ħsara lill-organi <jew semmi l-organi kollha affettwati, jekk ikunu magħrufa> <semmi l-mod ta' espożizzjoni jekk ikun pruvat b'mod konklużiv li l-ebda mod ta' espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Veroorzaakt schade aan organen <of alle betrokken organen vermelden indien bekend> <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Powoduje uszkodzenie narządów <podać szczególny skutek, jeśli jest znany> <podać drogę narażenia, jeżeli udowodniono, że inne drogi narażenia nie stwarzają zagrożenia>. |

| PT | Afecta os órgãos <ou indicar todos os órgãos afectados, se forem conhecidos> <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Provoacă leziuni ale organelor <sau indicaţi toate organele afectate, dacă sunt cunoscute> <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Spôsobuje poškodenie orgánov <alebo uveďte všetky zasiahnuté orgány, ak sú známe> <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Škoduje organom <ali navesti vse organe, na katere vpliva, če je znano> <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Vahingoittaa elimiä <tai mainitaan kaikki tiedetyt kohde-elimet> <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas om detta är känt> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H371 | Språk | 3.8 –Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, farokategori 2 |

| BG | Може да причини увреждане на органите < или да се посочат всички засегнати органи, ако са известни> < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Puede provocar daños en los órganos <o indíquense todos los órganos afectados, si se conocen> <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Může způsobit poškození orgánů <nebo uvést všechny postižené orgány, jsou-li známy> <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Kan forårsage organskader <eller angiv alle berørte organer, hvis de kendes> <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann die Organe schädigen <oder alle betroffenen Organe nennen, sofern bekann> <Expositionsweg angeben, sofern schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Võib kahjustada elundeid <või märkida kõik mõjutatud elundid, kui need on teada> <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει βλάβες στα όργανα <ή αναφέρονται όλα τα όργανα που βλάπτονται, εάν είναι γνωστά> <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | May cause damage to organs <or state all organs affected, if known> <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Risque présumé d'effets graves pour les organes <ou indiquer tous les organes affectés, s'ils sont connus> <indiquer la voie d'exposition s'il est formellement prouvé qu'aucune autre voie d'exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | D’fhéadfadh damáiste a dhéanamh d’orgáin <nó tabhair na horgáin go léir a bhuailtear, más eol> <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Può provocare danni agli organi <o indicare tutti gli organi interessati, se noti> <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Var izraisīt orgānu bojājumus <vai norādīt visus skartos orgānus, ja tie ir zināmi> <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Gali pakenkti organams <arba nurodyti visus veikiamus organus, jeigu žinomi> <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Károsíthatja a szerveket < vagy meg kell adni az összes érintett szervet, ha ismertek > < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt >. |

| MT | Jista’ jikkawża ħsara lill-organi <jew semmi l-organi kollha affettwati, jekk ikunu magħrufa> <semmi l-mod ta’ espożizzjoni jekk ikun pruvat b’mod konklużiv li l-ebda mod ta’ espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Kan schade aan organen <of alle betrokken organen vermelden indien bekend> veroorzaken <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Może powodować uszkodzenie narządów <podać wszystkie znane narządy, których to dotyczy> <podać drogę narażenia, jeżeli udowodniono, że inne drogi narażenia nie stwarzają zagrożenia>. |

| PT | Pode afectar os órgãos <ou indicar todos os órgãos afectados, se forem conhecidos> <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Poate provoca leziuni ale organelor <sau indicaţi toate organele afectate, dacă sunt cunoscute> <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Môže spôsobiť poškodenie orgánov <alebo uveďte všetky zasiahnuté orgány, ak sú známe> <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Lahko škoduje organom <ali navesti vse organe, na katere vpliva, če je znano> <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Saattaa vahingoittaa elimiä <tai mainitaan kaikki tiedetyt kohde-elimet> <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas om detta är känt> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H372 | Språk | 3.9 –Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, farokategori 1 |

| BG | Причинява увреждане на органите < или да се посочат всички засегнати органи, ако са известни > посредством продължителна или повтаряща се експозиция < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Provoca daños en los órganos <indíquense todos los órganos afectados, si se conocen> tras exposiciones prolongadas o repetidas <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Způsobuje poškození orgánů <nebo uvést všechny postižené orgány, jsou-li známy> při prodloužené nebo opakované expozici <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Forårsager organskader <eller angiv alle berørte organer, hvis de kendes> ved længerevarende eller gentagen eksponering <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Schädigt die Organe <alle betroffenen Organe nennen> bei längerer oder wiederholter Exposition <Expositionsweg angeben, wenn schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Kahjustab elundeid <või märkida kõik mõjutatud elundid, kui need on teada> pikaajalisel või korduval kokkupuutel <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Προκαλεί βλάβες στα όργανα <ή αναφέρονται όλα τα όργανα που βλάπτονται, εάν είναι γνωστά> ύστερα από παρατεταμένη ή επανειλημμένη έκθεση < αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης >. |

| EN | Causes damage to organs <or state all organs affected, if known> through prolonged or repeated exposure <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Risque avéré d'effets graves pour les organes <indiquer tous les organes affectés, s'ils sont connus> à la suite d'expositions répétées ou d'une exposition prolongée <indiquer la voie d'exposition s'il est formellement prouvé qu'aucune autre voie d'exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | Déanann damáiste d’orgáin <nó tabhair na horgáin go léir a bhuailtear, más eol> trí nochtadh fada nó ilnochtadh <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Provoca danni agli organi <o indicare tutti gli organi interessati, se noti> in caso di esposizione prolungata o ripetuta <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Izraisa orgānu bojājumus <vai norādīt visus skartos orgānus, ja tie ir zināmi> ilgstošas vai atkārtotas iedarbības rezultātā <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Kenkia organams <arba nurodyti visus veikiamus organus, jeigu žinoma>, jeigu medžiaga veikia ilgai arba kartotinai <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Ismétlődő vagy hosszabb expozíció esetén < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt > károsítja a szerveket < vagy meg kell adni az összes érintett szervet, ha ismertek >. |

| MT | Jikkawża ħsara lill-organi <jew semmi l-organi kollha affettwati, jekk ikunu magħrufa> minħabba espożizzjoni fit-tul jew ripetuta <semmi l-mod ta’ espożizzjoni jekk ikun pruvat b’mod konklużiv li l-ebda mod ta’ espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Veroorzaakt schade aan organen <of alle betrokken organen vermelden indien bekend> bij langdurige of herhaalde blootstelling <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Powoduje uszkodzenie narządów <podać wszystkie znane narządy, których to dotyczy > poprzez długotrwałe lub powtarzane narażenie <podać drogę narażenia, jeżeli udowodniono, że inne drogi narażenia nie stwarzają zagrożenia>. |

| PT | Afecta os órgãos <ou indicar todos os órgãos afectados, se forem conhecidos> após exposição prolongada ou repetida <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Provoacă leziuni ale organelor <sau indicaţi toate organele afectate, dacă sunt cunoscute> în caz de expunere prelungită sau repetată <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Spôsobuje poškodenie orgánov <alebo uveďte všetky zasiahnuté orgány, ak sú známe>pri dlhšej alebo opakovanej expozícii <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Škoduje organom <ali navesti vse organe, na katere vpliva, če je znano> pri dolgotrajni ali ponavljajoči se izpostavljenosti <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Vahingoittaa elimiä <tai mainitaan kaikki tiedetyt kohde-elimet> pitkäaikaisessa tai toistuvassa altistumisessa <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta>. |

| SV | Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas om detta är känt> genom lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

H373 | Språk | 3.9 –Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, farokategori 2 |

| BG | Може да причини увреждане на органите < или да се посочат всички засегнати органи, ако са известни > при продължителна или повтаряща се експозиция < да се посочи пътят на експозицията, ако е доказано убедително, че няма друг път на експозиция, който води до същата опасност >. |

| ES | Puede provocar daños en los órganos <indíquense todos los órganos afectados, si se conocen> tras exposiciones prolongadas o repetidas <indíquese la vía de exposición si se ha demostrado concluyentemente que el peligro no se produce por ninguna otra vía>. |

| CS | Může způsobit poškození orgánů <nebo uvést všechny postižené orgány, jsou-li známy> při prodloužené nebo opakované expozici <uveďte cestu expozice, je-li přesvědčivě prokázáno, že ostatní cesty expozice nejsou nebezpečné>. |

| DA | Kan forårsage organskader <eller angiv alle berørte organer, hvis de kendes> ved længerevarende eller gentagen eksponering <angiv eksponeringsvej, hvis det er endeligt påvist, at faren ikke kan frembringes ad nogen anden eksponeringsvej>. |

| DE | Kann die Organe schädigen <alle betroffenen Organe nennen, sofern bekannt> bei längerer oder wiederholter Exposition <Expositionsweg angeben, wenn schlüssig belegt ist, dass diese Gefahr bei keinem anderen Expositionsweg besteht>. |

| ET | Võib kahjustada elundeid <või märkida kõik mõjutatud elundid, kui need on teada> pikaajalisel või korduval kokkupuutel <märkida kokkupuuteviis, kui on veenvalt tõestatud, et muud kokkupuuteviisid ei ole ohtlikud>. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει βλάβες στα όργανα <ή αναφέρονται όλα τα όργανα που βλάπτονται, εάν είναι γνωστά> ύστερα από παρατεταμένη ή επανειλημμένη έκθεση <αναφέρεται η οδός έκθεσης αν έχει αποδειχθεί αδιαμφισβήτητα ότι δεν υπάρχει κίνδυνος από τις άλλες οδούς έκθεσης>. |

| EN | May cause damage to organs <or state all organs affected, if known> through prolonged or repeated exposure <state route of exposure if it is conclusively proven that no other routes of exposure cause the hazard>. |

| FR | Risque présumé d'effets graves pour les organes <ou indiquer tous les organes affectés, s'ils sont connus> à la suite d'expositions répétées ou d'une exposition prolongée <indiquer la voie d'exposition s'il est formellement prouvé qu'aucune autre voie d'exposition ne conduit au même danger>. |

| GA | D’fhéadfadh sé damáiste a dhéanamh d’orgáin <nó tabhair na horgáin go léir a bhuailtear, más eol> trí nochtadh fada nó ilnochtadh <tabhair an bealach nochta má tá sé cruthaithe go cinntitheach nach bealach nochta ar bith eile is cúis leis an nguais>. |

| IT | Può provocare danni agli organi <o indicare tutti gli organi interessati, se noti> in caso di esposizione prolungata o ripetuta <indicare la via di esposizione se è accertato che nessun'altra via di esposizione comporta il medesimo pericolo>. |

| LV | Var izraisīt orgānu bojājumus <vai norādīt visus skartos orgānus, ja tie ir zināmi> ilgstošas vai atkārtotas iedarbības rezultātā <norādīt iedarbības ceļu, ja ir nepārprotami pierādīts, ka citi iedarbības ceļi nerada bīstamību>. |

| LT | Gali pakenkti organams <arba nurodyti visus veikiamus organus, jeigu žinomi>, jeigu medžiaga veikia ilgai arba kartotinai <nurodyti veikimo būdą, jeigu įtikinamai nustatyta, kad kiti veikimo būdai nepavojingi>. |

| HU | Ismétlődő vagy hosszabb expozíció esetén < meg kell adni az expozíciós útvonalat, ha meggyőzően bizonyított, hogy más expozíciós útvonal nem okozza a veszélyt > károsíthatja a szerveket > vagy meg kell adni az összes érintett szervet, ha ismertek >. |

| MT | Jista’ jikkawża ħsara lill-organi <jew semmi l-organi kollha affettwati, jekk ikunu magħrufa> minħabba espożizzjoni fit-tul jew ripetuta <semmi l-mod ta’ espożizzjoni jekk ikun pruvat b’mod konklużiv li l-ebda mod ta’ espożizzjoni ieħor ma jikkawża l-periklu>. |

| NL | Kan schade aan organen <of alle betrokken organen vermelden indien bekend> veroorzaken bij langdurige of herhaalde blootstelling <blootstellingsroute vermelden indien afdoende bewezen is dat het gevaar bij andere blootstellingsroutes niet aanwezig is>. |

| PL | Może powodować uszkodzenie narządów <podać wszystkie znane narządy, których to dotyczy > poprzez długotrwałe lub narażenie powtarzane <podać drogę narażenia, jeśli udowodniono, że inne drogi narażenia nie stwarzają zagrożenia>. |

| PT | Pode afectar os órgãos <ou indicar todos os órgãos afectados, se forem conhecidos> após exposição prolongada ou repetida <indicar a via de exposição se existirem provas concludentes de que o perigo não decorre de nenhuma outra via de exposição>. |

| RO | Poate provoca leziuni ale organelor <sau indicaţi toate organele afectate, dacă sunt cunoscute> în caz de expunere prelungită sau repetată <indicaţi calea de expunere, dacă există probe concludente că nicio altă cale de expunere nu provoacă acest pericol>. |

| SK | Môže spôsobiť poškodenie orgánov <alebo uveďte všetky zasiahnuté orgány, ak sú známe>pri dlhšej alebo opakovanej expozícii <uveďte spôsob expozície, ak sa presvedčivo preukáže, že iné spôsoby expozície nevyvolávajú nebezpečenstvo>. |

| SL | Lahko škoduje organom <ali navesti vse organe, na katere vpliva, če je znano> pri dolgotrajni ali ponavljajoči se izpostavljenosti <navesti način izpostavljenosti, če je prepričljivo dokazano, da noben drug način izpostavljenosti ne povzroča takšne nevarnosti>. |

| FI | Saattaa vahingoittaa elimiä <tai mainitaan kaikki tiedetyt kohde-elimet> pitkäaikaisessa tai toistuvassa altistumisessa <mainitaan altistumisreitti, jos on kiistatta osoitettu, että vaara ei voi aiheutua muiden altistumisreittien kautta> |

| SV | Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas om detta är känt> genom lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>. |

Tabell 1.3

Faroangivelser för miljöfaror

H400 | Språk | 4.1 –Farligt för vattenmiljön – akut fara, kategori: akut 1 |

| BG | Силно токсичен за водните организми. |

| ES | Muy tóxico para los organismos acuáticos. |

| CS | Vysoce toxický pro vodní organismy. |

| DA | Meget giftig for vandlevende organismer. |

| DE | Sehr giftig für Wasserorganismen. |

| ET | Väga mürgine veeorganismidele. |

| EL | Πολύ τοξικό για τους υδρόβιους οργανισμούς. |

| EN | Very toxic to aquatic life. |

| FR | Très toxique pour les organismes aquatiques. |

| GA | An-tocsaineach don saol uisceach. |

| IT | Molto tossico per gli organismi acquatici. |

| LV | Ļoti toksisks ūdens organismiem. |

| LT | Labai toksiška vandens organizmams. |

| HU | Nagyon mérgező a vízi élővilágra. |

| MT | Tossiku ħafna għall-organiżmi akwatiċi. |

| NL | Zeer giftig voor in het water levende organismen. |

| PL | Działa bardzo toksycznie na organizmy wodne. |

| PT | Muito tóxico para os organismos aquáticos. |

| RO | Foarte toxic pentru mediul acvatic. |

| SK | Veľmi toxický pre vodné organizmy. |

| SL | Zelo strupeno za vodne organizme. |

| FI | Erittäin myrkyllistä vesieliöille. |

| SV | Mycket giftigt för vattenlevande organismer. |

H410 | Språk | 4.1 –Farligt för vattenmiljön – fara för skadliga långtidseffekter, kategori: kronisk 1 |

| BG | Силно токсичен за водните организми, с дълготраен ефект. |

| ES | Muy tóxico para los organismos acuáticos, con efectos nocivos duraderos. |

| CS | Vysoce toxický pro vodní organismy, s dlouhodobými účinky. |

| DA | Meget giftig med langvarige virkninger for vandlevende organismer. |

| DE | Sehr giftig für Wasserorganismen mit langfristiger Wirkung. |

| ET | Väga mürgine veeorganismidele, pikaajaline toime. |

| EL | Πολύ τοξικό για τους υδρόβιους οργανισμούς, με μακροχρόνιες επιπτώσεις. |

| EN | Very toxic to aquatic life with long lasting effects. |

| FR | Très toxique pour les organismes aquatiques, entraîne des effets néfastes à long terme. |

| GA | An-tocsaineach don saol uisceach, le héifeachtaí fadtréimhseacha. |

| IT | Molto tossico per gli organismi acquatici con effetti di lunga durata. |

| LV | Ļoti toksisks ūdens organismiem ar ilgstošām sekām. |

| LT | Labai toksiška vandens organizmams, sukelia ilgalaikius pakitimus. |

| HU | Nagyon mérgező a vízi élővilágra, hosszan tartó károsodást okoz. |

| MT | Tossiku ħafna għall-organiżmi akwatiċi b’mod li jħalli effetti dejjiema. |

| NL | Zeer giftig voor in het water levende organismen, met langdurige gevolgen. |

| PL | Działa bardzo toksycznie na organizmy wodne, powodując długotrwałe skutki. |

| PT | Muito tóxico para os organismos aquáticos com efeitos duradouros. |

| RO | Foarte toxic pentru mediul acvatic cu efecte pe termen lung. |

| SK | Veľmi toxický pre vodné organizmy, s dlhodobými účinkami. |

| SL | Zelo strupeno za vodne organizme, z dolgotrajnimi učinki. |

| FI | Erittäin myrkyllistä vesieliöille, pitkäaikaisia haittavaikutuksia. |

| SV | Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. |

H411 | Språk | 4.1 –Farligt för vattenmiljön – fara för skadliga långtidseffekter, kategori: kronisk 2 |

| BG | Токсичен за водните организми, с дълготраен ефект. |

| ES | Tóxico para los organismos acuáticos, con efectos nocivos duraderos. |

| CS | Toxický pro vodní organismy, s dlouhodobými účinky. |

| DA | Giftig for vandlevende organismer, med langvarige virkninger. |

| DE | Giftig für Wasserorganismen, mit langfristiger Wirkung. |

| ET | Mürgine veeorganismidele, pikaajaline toime. |

| EL | Τοξικό για τους υδρόβιους οργανισμούς, με μακροχρόνιες επιπτώσεις. |

| EN | Toxic to aquatic life with long lasting effects. |

| FR | Toxique pour les organismes aquatiques, entraîne des effets néfastes à long terme. |

| GA | Tocsaineach don saol uisceach, le héifeachtaí fadtréimhseacha. |

| IT | Tossico per gli organismi acquatici con effetti di lunga durata. |

| LV | Toksisks ūdens organismiem ar ilgstošām sekām. |

| LT | Toksiška vandens organizmams, sukelia ilgalaikius pakitimus. |

| HU | Mérgező a vízi élővilágra, hosszan tartó károsodást okoz. |

| MT | Tossiku għall-organiżmi akwatiċi b’mod li jħalli effetti dejjiema. |

| NL | Giftig voor in het water levende organismen, met langdurige gevolgen. |

| PL | Działa toksycznie na organizmy wodne, powodując długotrwałe skutki. |

| PT | Tóxico para os organismos aquáticos com efeitos duradouros. |

| RO | Toxic pentru mediul acvatic cu efecte pe termen lung. |

| SK | Toxický pre vodné organizmy, s dlhodobými účinkami. |

| SL | Strupeno za vodne organizme, z dolgotrajnimi učinki. |

| FI | Myrkyllistä vesieliöille, pitkäaikaisia haittavaikutuksia. |

| SV | Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. |

H412 | Språk | 4.1 –Farligt för vattenmiljön – fara för skadliga långtidseffekter, kategori: kronisk 3 |

| BG | Вреден за водните организми, с дълготраен ефект. |

| ES | Nocivo para los organismos acuáticos, con efectos nocivos duraderos. |

| CS | Škodlivý pro vodní organismy, s dlouhodobými účinky. |

| DA | Skadelig for vandlevende organismer, med langvarige virkninger. |

| DE | Schädlich für Wasserorganismen, mit langfristiger Wirkung. |

| ET | Ohtlik veeorganismidele, pikaajaline toime. |

| EL | Επιβλαβές για τους υδρόβιους οργανισμούς, με μακροχρόνιες επιπτώσεις. |

| EN | Harmful to aquatic life with long lasting effects. |

| FR | Nocif pour les organismes aquatiques, entraîne des effets néfastes à long terme. |

| GA | Díobhálach don saol uisceach, le héifeachtaí fadtréimhseacha. |

| IT | Nocivo per gli organismi acquatici con effetti di lunga durata. |

| LV | Kaitīgs ūdens organismiem ar ilgstošām sekām. |

| LT | Kenksminga vandens organizmams, sukelia ilgalaikius pakitimus. |

| HU | Ártalmas a vízi élővilágra, hosszan tartó károsodást okoz. |

| MT | Jagħmel ħsara lill-organiżmi akwatiċi b’mod li jħalli effetti dejjiema. |

| NL | Schadelijk voor in het water levende organismen, met langdurige gevolgen. |

| PL | Działa szkodliwie na organizmy wodne, powodując długotrwałe skutki. |

| PT | Nocivo para os organismos aquáticos com efeitos duradouros. |

| RO | Nociv pentru mediul acvatic cu efecte pe termen lung. |

| SK | Škodlivý pre vodné organizmy, s dlhodobými účinkami. |

| SL | Škodljivo za vodne organizme, z dolgotrajnimi učinki. |

| FI | Haitallista vesieliöille, pitkäaikaisia haittavaikutuksia. |

| SV | Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer. |

H413 | Språk | 4.1 –Farligt för vattenmiljön – fara för skadliga långtidseffekter, kategori: kronisk 4 |

| BG | Може да причини дълготраен вреден ефект за водните организми. |

| ES | Puede ser nocivo para los organismos acuáticos, con efectos nocivos duraderos. |

| CS | Může vyvolat dlouhodobé škodlivé účinky pro vodní organismy. |

| DA | Kan forårsage langvarige skadelige virkninger for vandlevende organismer. |

| DE | Kann für Wasserorganismen schädlich sein, mit langfristiger Wirkung. |

| ET | Võib avaldada veeorganismidele pikaajalist kahjulikku toimet. |

| EL | Μπορεί να προκαλέσει μακροχρόνιες επιπτώσεις στους υδρόβιους οργανισμούς. |

| EN | May cause long lasting harmful effects to aquatic life. |

| FR | Peut être nocif à long terme pour les organismes aquatiques. |

| GA | D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le héifeachtaí fadtréimhseacha díobhálacha ar an saol uisceach. |

| IT | Può essere nocivo per gli organismi acquatici con effetti di lunga durata. |

| LV | Var radīt ilgstošas kaitīgas sekas ūdens organismiem. |

| LT | Gali sukelti ilgalaikį kenksmingą poveikį vandens organizmams. |

| HU | Hosszan tartó ártalmas hatást gyakorolhat a vízi élővilágra. |

| MT | Jista’ jikkawża effetti ta' ħsara dejjiema lill-organiżmi akwatiċi. |

| NL | Kan langdurige schadelijke gevolgen voor in het water levende organismen hebben. |

| PL | Może powodować długotrwałe szkodliwe skutki dla organizmów wodnych. |

| PT | Pode provocar efeitos nocivos duradouros nos organismos aquáticos. |

| RO | Poate provoca efecte nocive pe termen lung asupra mediului acvatic. |

| SK | Môže mať dlhodobé škodlivé účinky na vodné organizmy. |

| SL | Lahko ima dolgotrajne škodljive učinke na vodne organizme. |

| FI | Voi aiheuttaa pitkäaikaisia haittavaikutuksia vesieliöille. |

| SV | Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer. |

2. Del 2: kompletterande faroinformation

Tabell 2.1

Fysikaliska egenskaper

EUH 001 | Språk | |

| BG | Експлозивен в сухо състояние. |

| ES | Explosivo en estado seco. |

| CS | Výbušný v suchém stavu. |

| DA | Eksplosiv i tør tilstand. |

| DE | In trockenem Zustand explosionsgefährlich. |

| ET | Plahvatusohtlik kuivana. |

| EL | Εκρηκτικό σε ξηρή κατάσταση. |

| EN | Explosive when dry. |

| FR | Explosif à l'état sec. |

| GA | Pléascach agus é tirim. |

| IT | Esplosivo allo stato secco. |

| LV | Sprādzienbīstams sausā veidā. |

| LT | Sausos būsenos gali sprogti. |

| HU | Száraz állapotban robbanásveszélyes. |

| MT | Jisplodi meta jinxef. |

| NL | In droge toestand ontplofbaar. |

| PL | Produkt wybuchowy w stanie suchym. |

| PT | Explosivo no estado seco. |

| RO | Exploziv în stare uscată. |

| SK | V suchom stave výbušný. |

| SL | Eksplozivno v suhem stanju. |

| FI | Räjähtävää kuivana. |

| SV | Explosivt i torrt tillstånd. |

EUH 006 | Språk | |

| BG | Експлозивен при или без контакт с въздуха. |

| ES | Explosivo en contacto o sin contacto con el aire. |

| CS | Výbušný za přístupu i bez přístupu vzduchu. |

| DA | Eksplosiv ved og uden kontakt med luft. |

| DE | Mit und ohne Luft explosionsfähig. |

| ET | Plahvatusohtlik õhuga kokkupuutel või kokkupuuteta. |

| EL | Εκρηκτικό σε επαφή ή χωρίς επαφή με τον αέρα. |

| EN | Explosive with or without contact with air. |

| FR | Danger d'explosion en contact ou sans contact avec l'air. |

| GA | Pléascach i dteagmháil le haer nó gan é. |

| IT | Esplosivo a contatto o senza contatto con l'aria. |

| LV | Sprādzienbīstams gaisa un bezgaisa vidē. |

| LT | Gali sprogti ore arba beorėje erdvėje. |

| HU | Levegővel érintkezve vagy anélkül is robbanásveszélyes. |

| MT | Jista' jisplodi b'kuntatt jew bla kuntatt ma' l-ajra. |

| NL | Ontplofbaar met en zonder lucht. |

| PL | Produkt wybuchowy z dostępem lub bez dostępu powietrza. |

| PT | Perigo de explosão com ou sem contacto com o ar. |

| RO | Exploziv în contact sau fără contactul cu aerul. |

| SK | Výbušné pri kontakte alebo bez kontaktu so vzduchom. |

| SL | Eksplozivno v stiku z zrakom ali brez stika z zrakom. |

| FI | Räjähtävää sellaisenaan tai ilman kanssa. |

| SV | Explosivt vid eller utan kontakt med luft. |

EUH 014 | Språk | |

| BG | Реагира бурно с вода. |

| ES | Reacciona violentamente con el agua. |

| CS | Prudce reaguje s vodou. |

| DA | Reagerer voldsomt med vand. |

| DE | Reagiert heftig mit Wasser. |

| ET | Reageerib ägedalt veega. |

| EL | Αντιδρά βίαια με νερό. |

| EN | Reacts violently with water. |

| FR | Réagit violemment au contact de l'eau. |

| GA | Imoibríonn go foirtil le huisce. |

| IT | Reagisce violentemente con l'acqua. |

| LV | Aktīvi reaģē ar ūdeni. |

| LT | Smarkiai reaguoja su vandeniu. |

| HU | Vízzel hevesen reagál. |

| MT | Jirreaġixxi bil-qawwa meta jmiss l-ilma. |

| NL | Reageert heftig met water. |

| PL | Reaguje gwałtownie z wodą. |

| PT | Reage violentamente em contacto com a água. |

| RO | Reacţionează violent în contact cu apa. |

| SK | Prudko reaguje s vodou. |

| SL | Burno reagira z vodo. |

| FI | Reagoi voimakkaasti veden kanssa. |

| SV | Reagerar häftigt med vatten. |

EUH 018 | Språk | |

| BG | При употреба може да се образува запалима/експлозивна паровъздушнa смес. |

| ES | Al usarlo pueden formarse mezclas aire-vapor explosivas o inflamables. |

| CS | Při používání může vytvářet hořlavé nebo výbušné směsi par se vzduchem. |

| DA | Ved brug kan brandbarlige dampe/eksplosive damp-luftblandinger dannes. |

| DE | Kann bei Verwendung explosionsfähige/entzündbare Dampf/Luft-Gemische bilden. |

| ET | Kasutamisel võib moodustuda tule-/plahvatusohtlik auru-õhu segu. |

| EL | Κατά τη χρήση μπορεί να σχηματίσει εύφλεκτα/εκρηκτικά μείγματα ατμού-αέρος. |

| EN | In use may form flammable/explosive vapour-air mixture. |

| FR | Lors de l'utilisation, formation possible de mélange vapeur-air inflammable/explosif. |

| GA | Agus é á úsáid d’fhéadfaí meascán inadhainte/pléascach gaile-aeir a chruthú. |

| IT | Durante l'uso può formarsi una miscela vapore-aria esplosiva/infiammabile. |

| LV | Izmantojot var veidot uzliesmojošu vai sprādzienbīstamu tvaiku un gaisa maisījumu. |

| LT | Naudojama gali sudaryti degius (sprogius) garų-oro mišinius. |

| HU | A használat során tűzveszélyes/robbanásveszélyes gőz/levegő elegy keletkezhet. |

| MT | Meta jintuża jista' jifforma taħlitiet esplussivi jew li jaqbdu jekk jitħallat ma' l-arja. |

| NL | Kan bij gebruik een ontvlambaar/ontplofbaar damp-luchtmengsel vormen. |

| PL | Podczas stosowania mogą powstawać łatwopalne lub wybuchowe mieszaniny par z powietrzem. |

| PT | Pode formar mistura vapor-ar explosiva/inflamável durante a utilização. |

| RO | În timpul utilizării poate forma un amestec vapori-aer, inflamabil/exploziv. |

| SK | Pri použití môže vytvárat’ horľavú/výbušnú zmes pár so vzduchom. |

| SL | Pri uporabi lahko tvori vnetljivo/eksplozivno zmes hlapi-zrak. |

| FI | Käytössä voi muodostua syttyvä/räjähtävä höyry-ilmaseos. |

| SV | Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas. |

EUH 019 | Språk | |

| BG | Може да образува експлозивни пероксиди. |

| ES | Puede formar peróxidos explosivos. |

| CS | Může vytvářet výbušné peroxidy. |

| DA | Kan danne eksplosive peroxider. |

| DE | Kann explosionsfähige Peroxide bilden. |

| ET | Võib moodustada plahvatusohtlikke peroksiide. |

| EL | Μπορεί να σχηματίσει εκρηκτικά υπεροξείδια. |

| EN | May form explosive peroxides. |

| FR | Peut former des peroxydes explosifs. |

| GA | D’fhéadfadh sé sárocsaídí pléascacha a chruthú. |

| IT | Può formare perossidi esplosivi. |

| LV | Var veidot sprādzienbīstamus peroksīdus. |

| LT | Gali sudaryti sprogius peroksidus. |

| HU | Robbanásveszélyes peroxidokat képezhet. |

| MT | Jista' jifforma perossidi esplussivi. |

| NL | Kan ontplofbare peroxiden vormen. |

| PL | Może tworzyć wybuchowe nadtlenki. |

| PT | Pode formar peróxidos explosivos. |

| RO | Poate forma peroxizi explozivi. |

| SK | Môže vytvárat’ výbušné peroxidy. |

| SL | Lahko tvori eksplozivne perokside. |

| FI | Saattaa muodostaa räjähtäviä peroksideja. |

| SV | Kan bilda explosiva peroxider. |

EUH 044 | Språk | |

| BG | Риск от експлозия при нагряване в затворено пространство. |

| ES | Riesgo de explosión al calentarlo en ambiente confinado. |

| CS | Nebezpečí výbuchu při zahřátí v uzavřeném obalu. |

| DA | Eksplosionsfarlig ved opvarmning under indeslutning. |

| DE | Explosionsgefahr bei Erhitzen unter Einschluss. |

| ET | Plahvatusohtlik kuumutamisel kinnises mahutis. |

| EL | Κίνδυνος εκρήξεως εάν θερμανθεί υπό περιορισμό. |

| EN | Risk of explosion if heated under confinement. |

| FR | Risque d'explosion si chauffé en ambiance confinée. |

| GA | Baol pléasctha arna théamh i limistéar iata. |

| IT | Rischio di esplosione per riscaldamento in ambiente confinato. |

| LV | Sprādziena draudi, karsējot slēgtā vidē. |

| LT | Gali sprogti, jei kaitinama sandariai uždaryta. |

| HU | Zárt térben hő hatására robbanhat. |

| MT | Riskju ta' splużjoni jekk jissaħħan fil-magħluq. |

| NL | Ontploffingsgevaar bij verwarming in afgesloten toestand. |

| PL | Zagrożenie wybuchem po ogrzaniu w zamkniętym pojemniku. |

| PT | Risco de explosão se aquecido em ambiente fechado. |

| RO | Risc de explozie, dacă este încălzit în spaţiu închis. |

| SK | Riziko výbuchu pri zahrievaní v uzavretom priestore. |

| SL | Nevarnost eksplozije ob segrevanju v zaprtem prostoru. |

| FI | Räjähdysvaara kuumennettaessa suljetussa astiassa. |

| SV | Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare. |

Tabell 2.2

Hälsofarliga egenskaper

EUH 029 | Språk | |

| BG | При контакт с вода се отделя токсичен газ. |

| ES | En contacto con agua libera gases tóxicos. |

| CS | Uvolňuje toxický plyn při styku s vodou. |

| DA | Udvikler giftig gas ved kontakt med vand. |

| DE | Entwickelt bei Berührung mit Wasser giftige Gase. |

| ET | Kokkupuutel veega eraldub mürgine gaas. |

| EL | Σε επαφή με το νερό ελευθερώνονται τοξικά αέρια. |

| EN | Contact with water liberates toxic gas. |

| FR | Au contact de l'eau, dégage des gaz toxiques. |

| GA | I dteagmháil le huisce scaoiltear gás tocsaineach. |

| IT | A contatto con l'acqua libera un gas tossico. |

| LV | Saskaroties ar ūdeni, izdala toksiskas gāzes. |

| LT | Kontaktuodama su vandeniu išskiria toksiškas dujas. |

| HU | Vízzel érintkezve mérgező gázok képződnek. |

| MT | Jitfa' gass tossiku meta jmiss l-ilma. |

| NL | Vormt giftig gas in contact met water. |

| PL | W kontakcie z wodą uwalnia toksyczne gazy. |

| PT | Em contacto com a água liberta gases tóxicos. |

| RO | În contact cu apa, degajă un gaz toxic. |

| SK | Pri kontakte s vodou uvoľňuje toxický plyn. |

| SL | V stiku z vodo se sprošča strupen plin. |

| FI | Kehittää myrkyllistä kaasua veden kanssa. |

| SV | Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten. |

EUH 031 | Språk | |

| BG | При контакт с киселини се отделя токсичен газ. |

| ES | En contacto con ácidos libera gases tóxicos. |

| CS | Uvolňuje toxický plyn při styku s kyselinami. |

| DA | Udvikler giftig gas ved kontakt med syre. |

| DE | Entwickelt bei Berührung mit Säure giftige Gase. |

| ET | Kokkupuutel hapetega eraldub mürgine gaas. |

| EL | Σε επαφή με οξέα ελευθερώνονται τοξικά αέρια. |

| EN | Contact with acids liberates toxic gas. |

| FR | Au contact d'un acide, dégage un gaz toxique. |

| GA | I dteagmháil le haigéid scaoiltear gás tocsaineach. |

| IT | A contatto con acidi libera gas tossici. |

| LV | Saskaroties ar skābēm, izdala toksiskas gāzes. |

| LT | Kontaktuodama su rūgštimis išskiria toksiškas dujas. |

| HU | Savval érintkezve mérgező gázok képződnek. |

| MT | Jitfa' gass tossiku meta jmiss l-aċidi. |

| NL | Vormt giftig gas in contact met zuren. |

| PL | W kontakcie z kwasami uwalnia toksyczne gazy. |

| PT | Em contacto com ácidos liberta gases tóxicos. |

| RO | În contact cu acizi, degajă un gaz toxic. |

| SK | Pri kontakte s kyselinami uvoľňuje toxický plyn. |

| SL | V stiku s kislinami se sprošča strupen plin. |

| FI | Kehittää myrkyllistä kaasua hapon kanssa. |

| SV | Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra. |

EUH 032 | Språk | |

| BG | При контакт с киселини се отделя силно токсичен газ. |

| ES | En contacto con ácidos libera gases muy tóxicos. |

| CS | Uvolňuje vysoce toxický plyn při styku s kyselinami. |

| DA | Udvikler meget giftig gas ved kontakt med syre. |

| DE | Entwickelt bei Berührung mit Säure sehr giftige Gase. |

| ET | Kokkupuutel hapetega eraldub väga mürgine gaas. |

| EL | Σε επαφή με οξέα ελευθερώνονται πολύ τοξικά αέρια. |

| EN | Contact with acids liberates very toxic gas. |

| FR | Au contact d'un acide, dégage un gaz très toxique. |

| GA | I dteagmháil le haigéid scaoiltear gás an-tocsaineach. |

| IT | A contatto con acidi libera gas molto tossici. |

| LV | Saskaroties ar skābēm, izdala ļoti toksiskas gāzes. |

| LT | Kontaktuodama su rūgštimis išskiria labai toksiškas dujas. |

| HU | Savval érintkezve nagyon mérgező gázok képződnek. |

| MT | Jitfa' gass tossiku ħafna meta jmiss l-aċidi. |

| NL | Vormt zeer giftig gas in contact met zuren. |

| PL | W kontakcie z kwasami uwalnia bardzo toksyczne gazy. |

| PT | Em contacto com ácidos liberta gases muito tóxicos. |

| RO | În contact cu acizi, degajă un gaz foarte toxic. |

| SK | Pri kontakte s kyselinami uvoľňuje veľmi toxický plyn. |

| SL | V stiku s kislinami se sprošča zelo strupen plin. |

| FI | Kehittää erittäin myrkyllistä kaasua hapon kanssa. |

| SV | Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra. |

EUH 066 | Språk | |

| BG | Повтарящата се експозиция може да предизвика изсушаване или напукване на кожата. |

| ES | La exposición repetida puede provocar sequedad o formación de grietas en la piel. |

| CS | Opakovaná expozice může způsobit vysušení nebo popraskání kůže. |

| DA | Gentagen kontakt kan give tør eller revnet hud. |

| DE | Wiederholter Kontakt kann zu spröder oder rissiger Haut führen. |

| ET | Korduv kokkupuude võib põhjustada naha kuivust või lõhenemist. |

| EL | Παρατεταμένη έκθεση μπορεί να προκαλέσει ξηρότητα δέρματος ή σκάσιμο. |

| EN | Repeated exposure may cause skin dryness or cracking. |

| FR | L'exposition répétée peut provoquer dessèchement ou gerçures de la peau. |

| GA | D’fhéadfadh tirimeacht chraicinn nó scoilteadh craicinn a bheith mar thoradh ar ilnochtadh. |

| IT | L'esposizione ripetuta può provocare secchezza o screpolature della pelle. |

| LV | Atkārtota iedarbība var radīt sausu ādu vai izraisīt tās sprēgāšanu. |

| LT | Pakartotinis poveikis gali sukelti odos džiūvimą arba skilinėjimą. |

| HU | Ismétlődő expozíció a bőr kiszáradását vagy megrepedezését okozhatja. |

| MT | Espożizzjoni ripetuta tista' tikkaġuna nxif jew qsim tal-ġilda. |

| NL | Herhaalde blootstelling kan een droge of een gebarsten huid veroorzaken. |

| PL | Powtarzające się narażenie może powodować wysuszanie lub pękanie skóry. |

| PT | Pode provocar pele seca ou gretada, por exposição repetida. |

| RO | Expunerea repetată poate provoca uscarea sau crăparea pielii. |

| SK | Opakovaná expozícia môže spôsobit’ vysušenie alebo popraskanie pokožky. |

| SL | Ponavljajoča izpostavljenost lahko povzroči nastanek suhe ali razpokane kože. |

| FI | Toistuva altistus voi aiheuttaa ihon kuivumista tai halkeilua. |

| SV | Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor. |

EUH 070 | Språk | |

| BG | Токсично при контакт с очите. |

| ES | Tóxico en contacto con los ojos. |

| CS | Toxický při styku s očima. |

| DA | Giftig ved kontakt med øjnene. |

| DE | Giftig bei Berührung mit den Augen. |

| ET | Silma sattumisel mürgine. |

| EL | Τοξικό σε επαφή με τα μάτια. |

| EN | Toxic by eye contact. |

| FR | Toxique par contact oculaire. |

| GA | Tocsaineach trí theagmháil leis an tsúil. |

| IT | Tossico per contatto oculare. |

| LV | Toksisks saskarē ar acīm. |

| LT | Toksiška patekus į akis. |

| HU | Szembe kerülve mérgező. |

| MT | Tossiku meta jmiss ma’ l-għajnejn. |

| NL | Giftig bij oogcontact. |

| PL | Działa toksycznie w kontakcie z oczami. |

| PT | Tóxico por contacto com os olhos. |

| RO | Toxic în caz de contact cu ochii. |

| SK | Toxické pri kontakte s očami. |

| SL | Strupeno ob stiku z očmi. |

| FI | Myrkyllistä joutuessaan silmään. |

| SV | Giftigt vid kontakt med ögonen. |

EUH 071 | Språk | |

| BG | Корозивен за дихателните пътища. |

| ES | Corrosivo para las vías respiratorias. |

| CS | Způsobuje poleptání dýchacích cest. |

| DA | Ætsende for luftvejene. |

| DE | Wirkt ätzend auf die Atemwege. |

| ET | Söövitav hingamisteedele. |

| EL | Διαβρωτικό της αναπνευστικής οδού. |

| EN | Corrosive to the respiratory tract. |

| FR | Corrosif pour les voies respiratoires. |

| GA | Creimneach don chonair riospráide. |

| IT | Corrosivo per le vie respiratorie. |

| LV | Kodīgs elpceļiem. |

| LT | Ėsdina kvėpavimo takus. |

| HU | Maró hatású a légutakra. |

| MT | Korrużiv għas-sistema respiratorja. |

| NL | Bijtend voor de luchtwegen. |

| PL | Działa żrąco na drogi oddechowe. |

| PT | Corrosivo para as vias respiratórias. |

| RO | Corosiv pentru căile respiratorii. |

| SK | Žieravé pre dýchacie cesty. |

| SL | Jedko za dihalne poti. |

| FI | Hengityselimiä syövyttävää. |

| SV | Frätande på luftvägarna. |

Tabell 2.3

Miljöfarliga egenskaper

EUH 059 | Språk | Kompletterande faroklass i EU |

| BG | Опасно за озоновия слой. |

| ES | Peligroso para la capa de ozono. |

| CS | Nebezpečný pro ozonovou vrstvu. |

| DA | Farlig for ozonlaget. |

| DE | Die Ozonschicht schädigend. |

| ET | Ohtlik osoonikihile. |

| EL | Επικίνδυνο για τη στιβάδα του όζοντος. |

| EN | Hazardous to the ozone layer. |

| FR | Dangereux pour la couche d’ozone. |

| GA | Guaiseach don chiseal ózóin. |

| IT | Pericoloso per lo strato di ozono. |

| LV | Bīstams ozona slānim. |

| LT | Pavojinga ozono sluoksniui. |

| HU | Veszélyes az ózonrétegre. |

| MT | Perikoluż għas-saff ta' l-ożonu. |

| NL | Gevaarlijk voor de ozonlaag. |

| PL | Stwarza zagrożenie dla warstwy ozonowej. |

| PT | Perigoso para a camada de ozono. |

| RO | Periculos pentru stratul de ozon. |

| SK | Nebezpečný pre ozónovú vrstvu. |

| SL | Nevarno za ozonski plašč. |

| FI | Vaarallista otsonikerrokselle. |

| SV | Farligt för ozonskiktet. |

3. Del 3: kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller blandningar

EUH 201/ 201A | Språk | |

201 201A | BG | Съдържа олово. Да не се използва върху повърхност, която евентуално може да се дъвче или смуче от деца. Внимание! Съдържа олово. |

201 201A | ES | Contiene plomo. No utilizar en objetos que los niños puedan masticar o chupar. ¡Atención! Contiene plomo. |

201 201A | CS | Obsahuje olovo. Nemá se používat na povrchy, které mohou okusovat nebo olizovat děti. Pozor! Obsahuje olovo. |

201 201A | DA | Indeholder bly. Må ikke anvendes på genstande, som børn vil kunne tygge eller sutte på. Advarsel! Indeholder bly. |

201 201A | DE | Enthält Blei. Nicht für den Anstrich von Gegenständen verwenden, die von Kindern gekaut oder gelutscht werden könnten. Achtung! Enthält Blei. |

201 201A | ET | Sisaldab pliid. Mitte kasutada pindadel, mida lapsed võivad närida või imeda. Ettevaatust! Sisaldab pliid. |

201 201A | EL | Περιέχει μόλυβδο. Να μη χρησιμοποιείται σε επιφάνειες που είναι πιθανόν να μασήσουν ή να πιπιλίσουν τα παιδιά. Προσοχή! Περιέχει μόλυβδο. |

201 201A | EN | Contains lead. Should not be used on surfaces liable to be chewed or sucked by children. Warning! Contains lead. |

201 201A | FR | Contient du plomb. Ne pas utiliser sur les objets susceptibles d’être mâchés ou sucés par des enfants. Attention! Contient du plomb. |

201 201A | GA | Luaidhe ann. Níor chóir a úsáid ar dhromchlaí a d'fhéadfadh a bheith á gcogaint nó á sú ag leanaí. Rabhadh! Luaidhe ann. |

201 201A | IT | Contiene piombo. Non utilizzare su oggetti che possono essere masticati o succhiati dai bambini. Attenzione! Contiene piombo. |

201 201A | LV | Satur svinu. Nedrīkst lietot uz virsmām, kuras var nonākt bērnam mutē. Brīdinājums! Satur svinu. |

201 201A | LT | Sudėtyje yra švino. Nenaudoti paviršiams, kurie gali būti vaikų kramtomi arba čiulpiami. Atsargiai! Sudėtyje yra švino. |

201 201A | HU | Ólmot tartalmaz. Tilos olyan felületeken használni, amelyeket gyermekek szájukba vehetnek. Figyelem! Ólmot tartalmaz. |

201 201A | MT | Fih iċ-ċomb. M'għandux jintuża' fuq uċuh li x'aktarx jomogħduhom jew jerdgħuhom it-tfal. Twissija! Fih iċ-ċomb. |

201 201A | NL | Bevat lood. Mag niet worden gebruikt voor voorwerpen waarin kinderen kunnen bijten of waaraan kinderen kunnen zuigen. Let op! Bevat lood. |

201 201A | PL | Zawiera ołów. Nie należy stosować na powierzchniach, które mogą być gryzione lub ssane przez dzieci. Uwaga! Zawiera ołów. |

201 201A | PT | Contém chumbo. Não utilizar em superfícies que possam ser mordidas ou chupadas por crianças. Atenção! Contém chumbo. |

201 201A | RO | Conţine plumb. A nu se utiliza pe obiecte care pot fi mestecate sau supte de copii. Atenţie! Conţine plumb. |

201 201A | SK | Obsahuje olovo. Nepoužívajte na povrchy, ktoré by mohli žuť alebo oblizovať deti. Pozor! Obsahuje olovo. |

201 201A | SL | Vsebuje svinec. Ne sme se nanašati na površine, ki bi jih lahko žvečili ali sesali otroci. Pozor! Vsebuje svinec. |

201 201A | FI | Sisältää lyijyä. Ei saa käyttää pintoihin, joita lapset voivat pureskella tai imeä. Varoitus! Sisältää lyijyä. |

201 201A | SV | Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga. Varning! Innehåller bly. |

EUH 202 | Språk | |

| BG | Цианокрилат. Опасно. Залепва кожата и очите за секунди. Да се съхранява извън обсега на деца. |

| ES | Cianoacrilato. Peligro. Se adhiere a la piel y a los ojos en pocos segundos. Mantener fuera del alcance de los niños. |

| CS | Kyanoakrylát. Nebezpečí. Okamžitě slepuje kůži a oči. Uchovávejte mimo dosah dětí. |

| DA | Cyanoacrylat. Farligt. Klæber til huden og øjnene på få sekunder. Opbevares utilgængeligt for børn. |

| DE | Cyanacrylat. Gefahr. Klebt innerhalb von Sekunden Haut und Augenlider zusammen. Darf nicht in die Hände von Kindern gelangen. |

| ET | Tsüanoakrülaat. Ohtlik. Liimib naha ja silmad hetkega. Hoida lastele kättesaamatus kohas. |

| EL | Κυανοακρυλική ένωση. Κίνδυνος. Κολλάει στην επιδερμίδα και στα μάτια μέσα σε λίγα δευτερόλεπτα. Να φυλάσσεται μακριά από παιδιά. |

| EN | Cyanoacrylate. Danger. Bonds skin and eyes in seconds. Keep out of the reach of children. |

| FR | Cyanoacrylate. Danger. Colle à la peau et aux yeux en quelques secondes. À conserver hors de portée des enfants. |

| GA | Cianaicrioláit. Contúirt. Nascann craiceann agus súile laistigh de shoicindí. Coimeád as aimsiú leanaí. |

| IT | Cianoacrilato. Pericolo. Incolla la pelle e gli occhi in pochi secondi. Tenere fuori dalla portata dei bambini. |

| LV | Ciānakrilāts. Bīstami. Iedarbība uz acīm un ādu tūlītēja. Sargāt no bērniem. |

| LT | Cianakrilatas. Pavojinga. Staigiai suklijuoja odą ir akis. Laikyti vaikams neprieinamoje vietoje. |

| HU | Cianoakrilát. Veszély! Néhány másodperc alatt a bőrre és a szembe ragad. Gyermekektől elzárva tartandó. |

| MT | Cyanoacrylate. Periklu. Iwaħħal il-ġilda u l-għajnejn fi ftit sekondi. Żomm ‘il bogħod minn fejn jistgħu jilħquh it-tfal. |

| NL | Cyanoacrylaat. Gevaarlijk. Kleeft binnen enkele seconden aan huid en oogleden. Buiten het bereik van kinderen houden. |

| PL | Cyjanoakrylany. Niebezpieczeństwo. Skleja skórę i powieki w ciągu kilku sekund. Chronić przed dziećmi. |

| PT | Cianoacrilato. Perigo. Cola à pele e aos olhos em poucos segundos. Manter fora do alcance das crianças. |

| RO | Cianoacrilat. Pericol. Se lipeşte de piele şi ochi în câteva secunde. A nu se lăsa la îndemâna copiilor. |

| SK | Kyanoakrylát. Nebezpečenstvo. V priebehu niekoľkých sekúnd zlepí pokožku a oči. Uchovávajte mimo dosahu detí. |

| SL | Cianoakrilat. Nevarno. Kožo in oči zlepi v nekaj sekundah. Hraniti zunaj dosega otrok. |

| FI | Syanoakrylaattia. Vaara. Liimaa ihon ja silmät hetkessä. Säilytettävä lasten ulottumattomissa. |

| SV | Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn. |

EUH 203 | Språk | |

| BG | Съдържа хром (VI). Може да причини алергична реакция. |

| ES | Contiene cromo (VI). Puede provocar una reacción alérgica. |

| CS | Obsahuje chrom (VI). Může vyvolat alergickou reakci. |

| DA | Indeholder krom (VI). Kan udløse allergisk reaktion. |

| DE | Enthält Chrom (VI). Kann allergische Reaktionen hervorrufen. |

| ET | Sisaldab kroomi (VI). Võib esile kutsuda allergilise reaktsiooni. |

| EL | Περιέχει χρώμιο (VI). Μπορεί να προκαλέσει αλλεργική αντίδραση. |

| EN | Contains chromium (VI). May produce an allergic reaction. |

| FR | Contient du chrome (VI). Peut produire une réaction allergique. |

| GA | Cróimiam (VI) ann. D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le frithghníomh ailléirgeach. |

| IT | Contiene cromo (VI). Può provocare una reazione allergica. |

| LV | Satur hromu (VI). Var izraisīt alerģisku reakciju. |

| LT | Sudėtyje yra chromo (VI). Gali sukelti alerginę reakciją. |

| HU | Krómot (VI) tartalmaz. Allergiás reakciót válthat ki. |

| MT | Fih il-kromju (VI). Jista’ joħloq reazzjoni allerġika. |

| NL | Bevat zeswaardig chroom. Kan een allergische reactie veroorzaken. |

| PL | Zawiera chrom (VI). Może powodować wystąpienie reakcji alergicznej. |

| PT | Contém crómio (VI). Pode provocar uma reacção alérgica. |

| RO | Conţine crom (VI). Poate provoca o reacţie alergică. |

| SK | Obsahuje chróm (VI). Môže vyvolať alergickú reakciu. |

| SL | Vsebuje krom (VI). Lahko povzroči alergijski odziv. |

| FI | Sisältää kromi(VI)-yhdisteitä. Voi aiheuttaa allergisen reaktion. |

| SV | Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion. |

EUH 204 | Språk | |

| BG | Съдържа изоцианати. Може да причини алергична реакция. |

| ES | Contiene isocianatos. Puede provocar una reacción alérgica. |

| CS | Obsahuje isokyanáty. Může vyvolat alergickou reakci. |

| DA | Indeholder isocyanater. Kan udløse allergisk reaktion. |

| DE | Enthält Isocyanate. Kann allergische Reaktionen hervorrufen. |

| ET | Sisaldab isotsüanaate. Võib esile kutsuda allergilise reaktsiooni. |

| EL | Περιέχει ισοκυανικές ενώσεις. Μπορεί να προκαλέσει αλλεργική αντίδραση. |

| EN | Contains isocyanates. May produce an allergic reaction. |

| FR | Contient des isocyanates. Peut produire une réaction allergique. |

| GA | Isicianaítí ann. D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le frithghníomh ailléirgeach. |

| IT | Contiene isocianati. Può provocare una reazione allergica. |

| LV | Satur izocianātus. Var izraisīt alerģisku reakciju. |

| LT | Sudėtyje yra izocianatų. Gali sukelti alerginę reakciją. |

| HU | Izocianátokat tartalmaz. Allergiás reakciót válthat ki. |

| MT | Fih l-isocyanates. Jista’ jagħmel reazzjoni allerġika. |

| NL | Bevat isocyanaten. Kan een allergische reactie veroorzaken. |

| PL | Zawiera izocyjaniany. Może powodować wystąpienie reakcji alergicznej. |

| PT | Contém isocianatos. Pode provocar uma reacção alérgica. |

| RO | Conţine izocianaţi. Poate provoca o reacţie alergică. |

| SK | Obsahuje izokyanáty. Môže vyvolať alergickú reakciu. |

| SL | Vsebuje izocianate. Lahko povzroči alergijski odziv. |

| FI | Sisältää isosyanaatteja. Voi aiheuttaa allergisen reaktion. |

| SV | Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion. |

EUH 205 | Språk | |

| BG | Съдържа епоксидни съставки. Може да причини алергична реакция. |

| ES | Contiene componentes epoxídicos. Puede provocar una reacción alérgica. |

| CS | Obsahuje epoxidové složky. Může vyvolat alergickou reakci. |

| DA | Indeholder epoxyforbindelser. Kan udløse allergisk reaktion. |

| DE | Enthält epoxidhaltige Verbindungen. Kann allergische Reaktionen hervorrufen. |

| ET | Sisaldab epoksükomponente. Võib esile kutsuda allergilise reaktsiooni. |

| EL | Περιέχει εποξειδικές ενώσεις. Μπορεί να προκαλέσει αλλεργική αντίδραση. |

| EN | Contains epoxy constituents. May produce an allergic reaction. |

| FR | Contient des composés époxydiques. Peut produire une réaction allergique. |

| GA | Comhábhair eapocsacha ann. D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le frithghníomh ailléirgeach. |

| IT | Contiene componenti epossidici. Può provocare una reazione allergica. |

| LV | Satur epoksīda sastāvdaļas. Var izraisīt alerģisku reakciju. |

| LT | Sudėtyje yra epoksidinių komponentų. Gali sukelti alerginę reakciją. |

| HU | Epoxid tartalmú vegyületeket tartalmaz. Allergiás reakciót válthat ki. |

| MT | Fih kostitwenti ta’ l-eposside. Jista’ jagħmel reazzjoni allerġika. |

| NL | Bevat epoxyverbindingen. Kan een allergische reactie veroorzaken. |

| PL | Zawiera składniki epoksydowe. Może powodować wystąpienie reakcji alergicznej. |

| PT | Contém componentes epoxídicos. Pode provocar uma reacção alérgica. |

| RO | Conţine componenţi epoxidici. Poate provoca o reacţie alergică. |

| SK | Obsahuje epoxidové zložky. Môže vyvolať alergickú reakciu. |

| SL | Vsebuje epoksidne sestavine. Lahko povzroči alergijski odziv. |

| FI | Sisältää epoksihartseja. Voi aiheuttaa allergisen reaktion. |

| SV | Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion. |

EUH 206 | Språk | |

| BG | Внимание! Да не се използва заедно с други продукти. Може да отдели опасни газове (хлор). |

| ES | ¡Atención! No utilizar junto con otros productos. Puede desprender gases peligrosos (cloro). |

| CS | Pozor! Nepoužívejte společně s jinými výrobky. Může uvolňovat nebezpečné plyny (chlor). |

| DA | Advarsel! Må ikke anvendes i forbindelse med andre produkter. Farlige luftarter (chlor) kan frigøres. |

| DE | Achtung! Nicht zusammen mit anderen Produkten verwenden, da gefährliche Gase (Chlor) freigesetzt werden können. |

| ET | Ettevaatust! Mitte kasutada koos teiste toodetega. Segust võib eralduda ohtlikke gaase (kloori). |

| EL | Προσοχή! Να μην χρησιμοποιείται σε συνδυασμό με άλλα προϊόντα. Μπορεί να ελευθερωθούν επικίνδυνα αέρια (χλώριο). |

| EN | Warning! Do not use together with other products. May release dangerous gases (chlorine). |

| FR | Attention! Ne pas utiliser en combinaison avec d’autres produits. Peut libérer des gaz dangereux (chlore). |

| GA | Rabhadh! Ná húsáid in éineacht le táirgí eile. D’fhéadfadh sé go scaoilfí gáis chontúirteacha (clóirín). |

| IT | Attenzione! Non utilizzare in combinazione con altri prodotti. Possono liberarsi gas pericolosi (cloro). |

| LV | Brīdinājums! Nelietot kopā ar citiem produktiem. Var izdalīt bīstamas gāzes (hloru). |

| LT | Atsargiai! Nenaudoti kartu su kitais produktais. Gali išskirti pavojingas dujas (chlorą). |

| HU | Figyelem! Tilos más termékekkel együtt használni. Veszélyes gázok (klór) szabadulhatnak fel. |

| MT | Twissija! Tużahx flimkien ma’ prodotti oħra. Jista’ jerħi gassijiet perikolużi (kloru). |

| NL | Let op! Niet in combinatie met andere producten gebruiken. Er kunnen gevaarlijke gassen (chloor) vrijkomen. |

| PL | Uwaga! Nie stosować razem z innymi produktami. Może wydzielać niebezpieczne gazy (chlor). |

| PT | Atenção! Não utilizar juntamente com outros produtos. Podem libertar-se gases perigosos (cloro). |

| RO | Atenţie! A nu se folosi împreună cu alte produse. Poate elibera gaze periculoase (clor). |

| SK | Pozor! Nepoužívajte spolu s inými výrobkami. Môžu uvoľňovať nebezpečné plyny (chlór). |

| SL | Pozor! Ne uporabljajte skupaj z drugimi izdelki. Lahko se sproščajo nevarni plini (klor). |

| FI | Varoitus! Älä käytä yhdessä muiden tuotteiden kanssa. Tuotteesta voi vapautua vaarallista kaasua (klooria). |

| SV | Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser (klor). |

EUH 207 | Språk | |

| BG | Внимание! Съдържа кадмий. При употреба се образуват опасни пари. Вижте информацията, предоставена от производителя. Спазвайте инструкциите за безопасност. |

| ES | ¡Atención! Contiene cadmio. Durante su utilización se desprenden vapores peligrosos. Ver la información facilitada por el fabricante. Seguir las instrucciones de seguridad. |

| CS | Pozor! Obsahuje kadmium. Při používání vznikají nebezpečné výpary. Viz informace dodané výrobcem. Dodržujte bezpečnostní pokyny. |

| DA | Advarsel! Indeholder cadmium. Der udvikles farlige dampe under anvendelsen. Se producentens oplysninger. Overhold sikkerhedsforskrifterne. |

| DE | Achtung! Enthält Cadmium. Bei der Verwendung entstehen gefährliche Dämpfe. Hinweise des Herstellers beachten. Sicherheitsanweisungen einhalten. |

| ET | Ettevaatust! Sisaldab kaadmiumi. Kasutamisel moodustuvad ohtlikud aurud. Vt tootja esitatud teavet. Järgida ohutuseeskirju. |

| EL | Προσοχή! Περιέχει κάδμιο. Κατά τη χρήση αναπτύσσονται επικίνδυνες αναθυμιάσεις. Βλέπετε πληροφορίες του κατασκευαστή. Τηρείτε τις οδηγίες ασφαλείας. |

| EN | Warning! Contains cadmium. Dangerous fumes are formed during use. See information supplied by the manufacturer. Comply with the safety instructions. |

| FR | Attention! Contient du cadmium. Des fumées dangereuses se développent pendant l’utilisation. Voir les informations fournies par le fabricant. Respectez les consignes de sécurité. |

| GA | Rabhadh! Caidmiam ann. Cruthaítear múch chontúirteach le linn a úsáide. Féach an fhaisnéis atá curtha ar fáil ag an monaróir. Cloígh leis na treoracha sábháilteachta. |

| IT | Attenzione! Contiene cadmio. Durante l'uso si sviluppano fumi pericolosi. Leggere le informazioni fornite dal fabbricante. Rispettare le disposizioni di sicurezza. |

| LV | Brīdinājums! Satur kadmiju. Lietojot veidojas bīstami izgarojumi. Sk. ražotāja sniegto informāciju. Ievērot drošības instrukcijas. |

| LT | Atsargiai! Sudėtyje yra kadmio. Naudojant susidaro pavojingi garai. Žiūrėti gamintojo pateiktą informaciją. Vykdyti saugos instrukcijas. |

| HU | Figyelem! Kadmiumot tartalmaz! A használat során veszélyes füstök képződnek. Lásd a gyártó által közölt információt. Be kell tartani a biztonsági előírásokat. |

| MT | Twissija! Fih il-kadmju. Waqt li jintuża jiffurmaw dħaħen perikolużi. Ara l-informazzjoni mogħtija mill-fabbrikant. Ħares l-istruzzjonijiet dwar is-sigurtà. |

| NL | Let op! Bevat cadmium. Bij het gebruik ontwikkelen zich gevaarlijke dampen. Zie de aanwijzingen van de fabrikant. Neem de veiligheidsvoorschriften in acht. |

| PL | Uwaga! Zawiera kadm. Podczas stosowania wydziela niebezpieczne pary. Zapoznaj się z informacją dostarczoną przez producenta. Przestrzegaj instrukcji bezpiecznego stosowania. |

| PT | Atenção! Contém cádmio. Libertam-se fumos perigosos durante a utilização. Ver as informações fornecidas pelo fabricante. Respeitar as instruções de segurança. |

| RO | Atenţie! Conţine cadmiu. În timpul utilizării se degajă un fum periculos. A se vedea informaţiile furnizate de producător. A se respecta instrucţiunile privind siguranţa. |

| SK | Pozor! Obsahuje kadmium. Pri používaní sa tvorí nebezpečný dym. Pozri informácie od výrobcu. Dodržiavajte bezpečnostné pokyny. |

| SL | Pozor! Vsebuje kadmij. Med uporabo nastajajo nevarni dimi. Preberite informacije proizvajalca. Upoštevajte navodila za varno uporabo. |

| FI | Varoitus! Sisältää kadmiumia. Käytettäessä muodostuu vaarallisia huuruja. Noudata valmistajan antamia ohjeita. Noudata turvallisuusohjeita. |

| SV | Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna. |

EUH 208 | Språk | |

| BG | Съдържа < наименование на сенсибилизиращото вещество>. Може да предизвика алергична реакция. |

| ES | Contiene <nombre de la sustancia sensibilizante>. Puede provocar una reacción alérgica. |

| CS | Obsahuje <název senzibilizující látky>. Může vyvolat alergickou reakci. |

| DA | Indeholder <navn på det sensibiliserende stof>. Kan udløse allergisk reaktion. |

| DE | Enthält <Name des sensibilisierenden Stoffes>. Kann allergische Reaktionen hervorrufen. |

| ET | Sisaldab <sensibiliseeriva aine nimetus>. Võib esile kutsuda allergilise reaktsiooni. |

| EL | Περιέχει <όνομα της ευαισθητοποιητικής ουσίας>. Μπορεί να προκαλέσει αλλεργική αντίδραση. |

| EN | Contains <name of sensitising substance>. May produce an allergic reaction. |

| FR | Contient <nom de la substance sensibilisante>. Peut produire une réaction allergique. |

| GA | <Ainm na substainte íograithe> ann. D’fhéadfadh sé a bheith ina chúis le frithghníomh ailléirgeach. |

| IT | Contiene <denominazione della sostanza sensibilizzante>. Può provocare una reazione allergica. |

| LV | Satur <sensibilizējošās vielas nosaukums>. Var izraisīt alerģisku reakciju. |

| LT | Sudėtyje yra <jautrinančios medžiagos pavadinimas>. Gali sukelti alerginę reakciją. |

| HU | <Allergén anyag neve>-t tartalmaz. Allergiás reakciót válthat ki. |

| MT | Fih <l-isem tas-sustanza sensibbli>. Jista’ jagħmel reazzjoni allerġika. |

| NL | Bevat <naam van de sensibiliserende stof>. Kan een allergische reactie veroorzaken. |

| PL | Zawiera <nazwa substancji uczulającej>. Może powodować wystąpienie reakcji alergicznej. |

| PT | Contém <nome da substância sensibilizante em questão>. Pode provocar uma reacção alérgica. |

| RO | Conţine <denumirea substanţei sensibilizante>. Poate provoca o reacţie alergică. |

| SK | Obsahuje <názov senzibilizujúcej látky>. Môže vyvolať alergickú reakciu. |

| SL | Vsebuje <ime snovi, ki povzroča preobčutljivost>. Lahko povzroči alergijski odziv. |

| FI | Sisältää <herkistävän aineen nimi>. Voi aiheuttaa allergisen reaktion. |

| SV | Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion. |

EUH 209/ 209A | Språk | |

209 209A | BG | При употреба може да стане силно запалимо. При употреба може да стане запалимо. |

209 209A | ES | Puede inflamarse fácilmente al usarlo Puede inflamarse al usarlo. |

209 209A | CS | Při používání se může stát vysoce hořlavým. Při používání se může stát hořlavým. |

209 209A | DA | Kan blive meget brandfarlig ved brug. Kan blive brandfarlig ved brug. |

209 209A | DE | Kann bei Verwendung leicht entzündbar werden. Kann bei Verwendung entzündbar werden. |

209 209A | ET | Kasutamisel võib muutuda väga tuleohtlikuks. Kasutamisel võib muutuda tuleohtlikuks. |

209 209A | EL | Μπορεί να γίνει πολύ εύφλεκτο κατά τη χρήση. Mπορεί να γίνει εύφλεκτο κατά τη χρήση. |

209 209A | EN | Can become highly flammable in use. Can become flammable in use. |

209 209A | FR | Peut devenir facilement inflammable en cours d’utilisation. Peut devenir inflammable en cours d’utilisation. |

209 209A | GA | D’fhéadfadh sé éirí an-inadhainte agus é á úsáid. D’fhéadfadh sé éirí inadhainte agus é á úsáid. |

209 209A | IT | Può diventare facilmente infiammabile durante l'uso. Può diventare infiammabile durante l'uso. |

209 209A | LV | Lietojot var viegli uzliesmot. Kļūt uzliesmojošs. |

209 209A | LT | Naudojama gali tapti labai degi. Naudojama gali tapti degi. |

209 209A | HU | A használat során fokozottan tűzveszélyessé válhat. A használat során tűzveszélyessé válhat. |

209 209A | MT | Jista’ jieħu n-nar faċilment meta jintuża. Jista’ jieħu n-nar meta jintuża. |

209 209A | NL | Kan bij gebruik licht ontvlambaar worden. Kan bij gebruik ontvlambaar worden. |

209 209A | PL | Podczas stosowania może przekształcić się w substancję wysoce łatwopalną. Podczas stosowania może przekształcić się w substancję łatwopalną. |

209 209A | PT | Pode tornar-se facilmente inflamável durante o uso. Pode tornar-se inflamável durante o uso. |

209 209A | RO | Poate deveni foarte inflamabil în timpul utilizării. Poate deveni inflamabil în timpul utilizării. |

209 209A | SK | Pri používaní sa môže stať veľmi horľavou. Pri používaní sa môže stať horľavou. |

209 209A | SL | Med uporabo utegne postati lahko vnetljivo. Med uporabo utegne postati vnetljivo. |

209 209A | FI | Voi muuttua helposti syttyväksi käytössä. Voi muuttua syttyväksi käytössä. |

209 209A | SV | Kan bli mycket brandfarligt vid användning. Kan bli brandfarligt vid användning. |

EUH 210 | Språk | |

| BG | Информационен лист за безопасност ще бъде представен при поискване. |

| ES | Puede solicitarse la ficha de datos de seguridad. |

| CS | Na vyžádání je kodispozici bezpečnostní list. |

| DA | Sikkerhedsdatablad kan på anmodning rekvireres. |

| DE | Sicherheitsdatenblatt auf Anfrage erhältlich. |

| ET | Ohutuskaart nõudmisel kättesaadav. |

| EL | Δελτίο δεδομένων ασφαλείας παρέχεται εφόσον ζητηθεί. |

| EN | Safety data sheet available on request. |

| FR | Fiche de données de sécurité disponible sur demande. |

| GA | Bileog sonraí sábháilteachta ar fáil arna iarraidh sin. |

| IT | Scheda dati di sicurezza disponibile su richiesta. |

| LV | Drošības datu lapa ir pieejama pēc pieprasījuma. |

| LT | Saugos duomenų lapą galima gauti paprašius. |

| HU | Kérésre biztonsági adatlap kapható. |

| MT | Il-karta tad-data dwar is-sikurezza hija disponibbli meta tintalab. |

| NL | Veiligheidsinformatieblad op verzoek verkrijgbaar. |

| PL | Karta charakterystyki dostępna na żądanie. |

| PT | Ficha de segurança fornecida a pedido. |

| RO | Fişa cu date de securitate disponibilă la cerere. |

| SK | Na požiadanie možno poskytnúť kartu bezpečnostných údajov. |

| SL | Varnosti list na voljo na zahtevo. |

| FI | Käyttöturvallisuustiedote toimitetaan pyynnöstä. |

| SV | Säkerhetsdatablad finns att rekvirera. |

EUH 401 | Språk | |

| BG | За да се избегнат рискове за човешкото здраве и околната среда, спазвайте инструкциите за употреба. |

| ES | A fin de evitar riesgos para las personas y el medio ambiente, siga las instrucciones de uso. |

| CS | Dodržujte pokyny pro používání, abyste se vyvarovali rizik pro lidské zdraví a životní prostředí. |

| DA | Brugsanvisningen skal følges for ikke at bringe menneskers sundhed og miljøet i fare. |

| DE | Zur Vermeidung von Risiken für Mensch und Umwelt die Gebrauchsanleitung einhalten. |

| ET | Inimeste tervise ja keskkonna ohustamise vältimiseks järgida kasutusjuhendit. |

| EL | Για να αποφύγετε τους κινδύνους για την ανθρώπινη υγεία και το περιβάλλον, ακολουθήστε τις οδηγίες χρήσης. |

| EN | To avoid risks to human health and the environment, comply with the instructions for use. |

| FR | Respectez les instructions d’utilisation pour éviter les risques pour la santé humaine et l’environnement. |

| GA | Chun priacail do shláinte an duine agus don chomhshaol a sheachaint, cloígh leis na treoracha maidir le húsáid. |

| IT | Per evitare rischi per la salute umana e per l'ambiente, seguire le istruzioni per l'uso. |

| LT | Siekiant išvengti žmonių sveikatai ir aplinkai keliamos rizikos, būtina vykdyti naudojimo instrukcijos nurodymus. |

| LV | Lai izvairītos no riska cilvēku veselībai un videi, ievērojiet lietošanas pamācību. |

| HU | Az emberi egészség és a környezet veszélyeztetésének elkerülése érdekében be kell tartani a használati utasítás előírásait. |

| MT | Biex jiġu evitati r-riskji għal saħħet il-bniedem u għall-ambjent, ħares l-istruzzjonijiet dwar l-użu. |

| NL | Volg de gebruiksaanwijzing om gevaar voor de menselijke gezondheid en het milieu te voorkomen. |

| PL | W celu uniknięcia zagrożeń dla zdrowia ludzi i środowiska, należy postępować zgodnie z instrukcją użycia. |

| PT | Para evitar riscos para a saúde humana e para o ambiente, respeitar as instruções de utilização. |

| RO | Pentru a evita riscurile pentru sănătatea umană şi mediu, a se respecta instrucţiunile de utilizare. |

| SK | Dodržiavajte návod na používanie, aby ste zabránili vzniku rizík pre zdravie ľudí a životné prostredie. |

| SL | Da bi se izognili tveganjem za ljudi in okolje, ravnajte v skladu z navodili za uporabo. |

| FI | Noudata käyttöohjeita ihmisen terveydelle ja ympäristölle aiheutuvien vaarojen välttämiseksi. |

| SV | För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen. |

[1] Kodifieringssystemet för faroangivelser enligt GHS är fortfarande föremål för diskussion i FN:s expertkommitté och därför kan det bli nödvändigt med ändringar.

--------------------------------------------------

BILAGA IV

LISTA MED SKYDDSANGIVELSER

När leverantörer väljer skyddsangivelserna i enlighet med artiklarna 22 och 28.3 får de kombinera skyddsangivelserna i tabellen nedan, med beaktande av hur klara och begripliga skyddsuppgifterna är.

1. Del 1: Kriterier för val av skyddsangivelser

Tabell 6.1

Skyddsangivelser – Allmänt

Kod | Allmänna skyddsangivelser | Faroklass | Farokategori | Villkor för användning |

(1) | (2) | (3) | (4) | (5) |

P101 | Ha förpackningen eller etiketten till hands om du måste söka läkarvård. | Vid behov | | Konsumentprodukter |

P102 | Förvaras oåtkomligt för barn. | Vid behov | | Konsumentprodukter |

P103 | Läs etiketten före användning. | Vid behov | | Konsumentprodukter |

Tabell 6.2

Skyddsangivelser – Förebyggande

Kod | Skyddsangivelser som gäller förebyggande åtgärder | Faroklass | Farokategori | Villkor för användning |

(1) | (2) | (3) | (4) | (5) |

P201 | Inhämta särskilda instruktioner före användning. | Explosiva ämnen, blandningar och föremål (avsnitt 2.1) | Instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål | |

Mutagenitet i könsceller (avsnitt 3.5) | 1A, 1B, 2 |

| | Cancerogenitet (avsnitt 3.6) | 1A, 1B, 2 | |

| | Reproduktionstoxicitet (avsnitt 3.7) | 1A, 1B, 2 | |

| | Reproduktionstoxicitet – effekter på eller via amning (avsnitt 3.7) | Tilläggskategori | |

P202 | Använd inte produkten innan du har läst och förstått säkerhetsanvisningarna | Explosiva ämnen, blandningar och föremål (avsnitt 2.1) | Instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål | |

Mutagenitet i könsceller (avsnitt 3.5) | 1A, 1B, 2 |

| | Cancerogenitet (avsnitt 3.6) | 1A, 1B, 2 | |

| | Reproduktionstoxicitet (avsnitt 3.7) | 1A, 1B, 2 | |

P210 | Får inte utsättas för värme/gnistor/öppen låga/heta ytor. – Rökning förbjuden. | Explosiva ämnen, blandningar och föremål (avsnitt 2.1) | Riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 | Tillverkaren/leverantören ska ange relevanta antändningskällor. |

Brandfarliga gaser (avsnitt 2.2) | 1, 2 |

Brandfarliga aerosoler (avsnitt 2.3) | 1, 2 |

| | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | |

| | Brandfarliga fasta ämnen (avsnitt 2.7) | 1, 2 | |

| | Självreaktiva ämnen och blandningar (avsnitt 2.8) | Typ A, B, C, D, E, F | |

| | Pyrofora vätskor (avsnitt 2.9) | 1 | |

| | Pyrofora fasta ämnen (avsnitt 2.10) | 1 | |

| | Organiska peroxider (avsnitt 2.15) | Typ A, B, C, D, E, F | |

| | Oxiderande vätskor (avsnitt 2.13) | 1, 2, 3 | Ange att de inte får utsättas för värme. |

| | Oxiderande fasta ämnen (avsnitt 2.14) | 1, 2, 3 |

P211 | Spreja inte över öppen låga eller andra antändningskällor. | Brandfarliga aerosoler (avsnitt 2.3) | 1, 2 | |

P220 | Hålls/Förvaras åtskilt från kläder/…/brännbara material. | Oxiderande gaser (avsnitt 2.4) | 1 | Tillverkaren/leverantören ska ange vilka material som är oförenliga. |

Självreaktiva ämnen och blandningar (avsnitt 2.8) | Typ A, B, C, D, E, F |

| | Oxiderande vätskor (avsnitt 2.13) | 1 | Tillverkaren/leverantören s ka ange vilka material som är oförenliga. ange att det ska förvaras åtskilt från kläder och andra oförenliga material. |

2, 3 | Tillverkaren/leverantören ska ange vilka material som är oförenliga. |

| | Oxiderande fasta ämnen (avsnitt 2.14) | 1 | Tillverkaren/leverantören ska ange vilka material som är oförenliga. ange att det ska förvaras åtskilt från kläder och andra oförenliga material. |

2, 3 | Tillverkaren/leverantören ska ange vilka material som är oförenliga. |

| | Organiska peroxider (avsnitt 2.15) | Typ A, B, C, D, E, F |

P221 | Undvik att blanda med brännbara ämnen … | Oxiderande vätskor (avsnitt 2.13) | 1, 2, 3 | Tillverkaren/leverantören ska ange vilka material som är oförenliga. |

Oxiderande fasta ämnen (avsnitt 2.14) | 1, 2, 3 |

P222 | Undvik kontakt med luft. | Pyrofora vätskor (avsnitt 2.9) | 1 | |

Pyrofora fasta ämnen (avsnitt 2.10) | 1 |

P223 | Undvik all kontakt med vatten eftersom det kan framkalla en våldsam reaktion och explosionsartad brand. | Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser (avsnitt 2.12) | 1, 2 | |

P230 | Ska hållas fuktigt med … | Explosiva ämnen, blandningar och föremål (avsnitt 2.1) | Riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 | Tillverkaren/leverantören ska ange vilka material det gäller. om uttorkning ökar explosionsfaran, utom om det är nödvändigt för tillverkning och hantering (t.ex. nitrocellulosa). |

P231 | Hanteras underinert gas. | Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser (avsnitt 2.12) | 1, 2, 3 | |

P232 | Skyddas från fukt. | Ämnen som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser (avsnitt 2.12) | 1, 2, 3 | |

P233 | Behållaren ska vara väl tillsluten. | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | |

Akut toxicitet – inhalation (avsnitt 3.1) | 1, 2, 3 | om produkten är flyktig så att farlig atmosfär uppstår. |

Specifik organtoxicitet – enstaka exponering; luftvägsirritation (avsnitt 3.8) | 3 |

Specifik organtoxicitet – enstaka exponering; narkosverkan (avsnitt 3.8) | 3 |

P234 | Förvaras endast i originalbehållaren. | Självreaktiva ämnen och blandningar (avsnitt 2.8) | Typ A, B, C, D, E, F | |

Organiska peroxider (avsnitt 2.15) | Typ A, B, C, D, E, F |

Korrosiva för metaller (avsnitt 2.16) | 1 |

P235 | Förvaras svalt. | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | |

Självreaktiva ämnen och blandningar (avsnitt 2.8) | Typ A, B, C, D, E, F |

Självupphettande ämnen och blandningar (avsnitt 2.11) | 1, 2 |

Organiska peroxider (avsnitt 2.15) | Typ A, B, C, D, E, F |

P240 | Jorda/potentialförbind behållare och mottagarutrustning. | Explosiva ämnen, blandningar och föremål (avsnitt 2.1) | Riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 | om det explosiva ämnet, blandningen eller föremålet är elektrostatiskt känslig. |

| | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | om elektrostatiskt känsligt material ska lastas om.om produkten är flyktig så att farlig atmosfär uppstår. |

| | Brandfarliga fasta ämnen (avsnitt 2.7) | 1, 2 | om elektrostatiskt känsligt material ska lastas om. |

P241 | Använd explosionssäker elektrisk/ventilations-/belysnings-/…/utrustning. | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | Tillverkaren/leverantören ska specificera övrig utrustning. |

Brandfarliga fasta ämnen (avsnitt 2.7) | 1, 2 | Tillverkaren/leverantören ska specificera övrig utrustning. om dammoln kan bildas. |

P242 | Använd endast verktyg som inte ger upphov till gnistor. | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | |

P243 | Vidta åtgärder mot statisk elektricitet. | Brandfarliga vätskor (avsnitt 2.6) | 1, 2, 3 | |

P244 | Reducerventilerna ska hållas fria från fett och olja. | Oxiderande gaser (avsnitt 2.4) | 1 | |

P250 | Får inte utsättas för gnidning/stötar/…/friktion. | Explosiva ämnen, blandningar och föremål (avsnitt 2.1) | Riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 | Tillverkaren/leverantören ska ange vad som är relevant ovarsam hantering. |

P251 | Tryckbehållare: Får inte punkteras eller brännas, gäller även tömd behållare. | Brandfarliga aerosoler (avsnitt 2.3) | 1, 2 | |

P260