52004DC0158

RAPPORT FRĹN KOMMISSIONEN - Halvtidsutvärdering av programmet Ungdom 2000-2006 (för perioden 2000-2003)

INNEHĹLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

1.1. Bakgrund till utvärderingen

1.2. Rapportens syfte

1.3. Metod

1.3.1. Informationskällor

1.3.2. Nyckelfrĺgor i utvärderingen

2. Allmän bakgrund till programmet

2.1. Historisk bakgrund

2.2. Mĺl

2.3. Utvecklingen pĺ ungdomsomrĺdet sedan 2000

3. Genomförande av programmet Ungdom

3.1. Allmänna inledande överväganden

3.1.1. Allmänna och särskilda mĺl

3.1.2. Operativa mĺl

3.2. Programplaneringens samstämmighet med den allmänna utvecklingen

3.2.1. Mĺlens relevans i förhĺllande till problemställningen

3.2.2. Slutsatser

3.3. Operativa aspekter

3.3.1. Beskrivning

3.3.2. Sammanfattning av positiva erfarenheter och svĺrigheter

3.3.3. Bedömning av de operativa aspekterna

3.3.4. Slutsatser

3.4. Delprogram 1 Ungdom för Europa

3.4.1. Riktlinjer

3.4.2. Genomförande

3.4.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

3.4.4. Slutsatser om delprogrammet

3.5. Delprogram 2 Europeisk volontärtjänst

3.5.1. Riktlinjer

3.5.2. Genomförande

3.5.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

3.5.4. Slutsatser om delprogram 2

3.6. Delprogram 3 Ungdomsinitiativ

3.6.1. Riktlinjer

3.6.2. Genomförande

3.6.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

3.6.4. Slutsatser om delprogram 3

3.7. Delprogram 4 Gemensamma ĺtgärder

3.7.1. Riktlinjer

3.7.2. Genomförande

3.7.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

3.7.4. Slutsatser om delprogram 4 - Gemensamma ĺtgärder

3.8. Delprogram 5

3.8.1. Riktlinjer

3.8.2. Genomförande

3.8.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

3.8.4. Slutsatser om delprogram 5

3.9. Verksamhet med tredje land

3.9.1. Riktlinjer

3.9.2. Genomförande

3.9.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

3.9.4. Slutsatser om verksamheten med tredje land

4. Allmän utvärdering av programmet

5. Rekommendationer

5.1. Rekommendationer för varje delprogram

5.1.1. Allmänna rekommendationer om samtliga delprogram

5.1.2. Rekommendationer om delprogram 1

5.1.3. Rekommendationer om delprogram 2

5.1.4. Rekommendationer om delprogram 3

5.1.5. Rekommendationer om delprogram 4

5.1.6. Rekommendationer om delprogram 5

5.1.7. Rekommendationer om partnerskapet mellan Europarĺdet och kommissionen i

frĺga om europeisk ungdomsledarutbildning

5.1.8. Rekommendationer om verksamheten med tredje land

5.2. Sammanfattning av rekommendationerna

6. Slutsats

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

1. Inledning

1.1. Bakgrund till utvärderingen

Denna rapport har tillkommit mot bakgrund av skyldigheten till övervakning och utvärdering av programmet Ungdom enligt artikel 13 i beslut nr 1031/2000/EG [1]. Enligt överenskommelse med medlemsstaterna har utvärderingen gjorts ett ĺr tidigare än planerat för att kommissionen skall kunna beakta slutsatserna och rekommendationerna vid utarbetandet av ett förslag till rättslig grund för de framtida programmen pĺ ungdomsomrĺdet.

[1] EGT L 117, 18.5.2000, s. 1.

För att utvärderingen skall bli sĺ fullständig som möjligt sammanställs i denna rapport de studier av effekterna som lagts fram av medlemsstaterna och programländerna samt de externa utvärderingar som genomförts. Dessutom ingĺr resultaten frĺn seminarier och tematiska arbetsgrupper i kommissionens regi. Därmed kan ett heltäckande halvtidsresultat av programmet presenteras.

1.2. Rapportens syfte

Med hjälp av resultaten frĺn rapporten kommer det gällande programmet Ungdom att kunna anpassas och fungera som utgĺngspunkt vid utarbetandet av det framtida ungdomsprogrammet.

1.3. Metod

1.3.1. Informationskällor

Rapporten utgörs av en sammanställning av information frĺn olika källor. Arbetet har utförts av kommissionen med utgĺngspunkt i bidragen under de senaste tio mĺnaderna. Rapporten har utarbetats i enlighet med principerna för metautvärdering.

De studier av effekterna (se bilaga 1) som medlemsstaterna och programländerna överlämnat har gjorts i enlighet med de metodiska riktlinjer som kommissionen föreslagit (se bilaga 2). Studierna har genomförts under de nationella myndigheternas ansvar av externa experter och med stöd av de nationella programkontoren.

Studierna av effekterna har kompletterats med ett antal särskilda arbeten, vilket har gjort det möjligt att ge en sĺ fullständig bild som möjligt av programmet och att lämna rekommendationer för verksamheten.

Informationskällorna är följande:

- I första hand de rapporter som utarbetats av medlemsstaterna och programländerna om effekterna av programmet Ungdoms delprogram 1, 2, 3 och 5.

- Utvärdering av de nationella programkontoren 2002.

Analys av genomförandet av bestämmelserna om medlemsstaternas och kommissionens ansvar när det gäller de nationella programkontoren för Sokrates, Leonardo och Ungdom.

- Seminarium om utvärdering av förfarandena inom programmet Ungdom i mars 2003.

I seminariet deltog företrädare för ett urval deltagarorganisationer (46 organisationer frĺn 21 programländer) samt externa experter. De gällande förfarandena och verktygen inom ramen för programmet diskuterades och utvärderades.

- Expertmöte om delprogram 3 i februari 2003.

I mötet deltog nationella experter och företrädare för de nationella programkontoren. Effektiviteten i delprogram 3 (Ungdomsinitiativ) utvärderades.

- Den gemensamma kommittégruppen för delprogram 4 i juli 2003.

Gruppen slutförde utvärderingen av delprogram 4, som möjliggör gemensamma ĺtgärder med programmen Sokrates och Leonardo.

- Arbetsgruppen för delprogram 5 i maj 2003.

Delprogram 5 innefattar stödaktiviteter och krävde pĺ grund av sin mĺngfald en särskild analys.

I seminariet för utvärdering av delprogram 5 deltog 20 externa experter (bl.a. ungdomsledare, företrädare för icke-statliga organisationer och deltagare i storskaliga projekt), som tillsammans med företrädare för kommissionen, de nationella programkontoren, SALTO och byrĺn för tekniskt stöd utvärderade det gällande delprogram 5 och utarbetade förslag om dess utveckling pĺ kort och medellĺng sikt och dess roll i det framtida programmet Ungdom.

- Utvärdering av ĺtgärder med tredje land.

En extern utvärdering av programmet för ungdomsverksamhet i Europa-Medelhavsomrĺdet genomfördes mellan juni och september 2001. Samarbetet med tredje land (förutom dem som deltar i Euro-Med) utvärderades externt mellan mars och september 2003, och ett utvärderingsseminarium hölls i februari 2003 med deltagarna och de nationella programkontoren.

- Extern utvärdering av partnerskapet mellan Europarĺdet och kommissionen i frĺga om europeisk ungdomsledarutbildning.

1.3.2. Nyckelfrĺgor i utvärderingen

Utvärderingen av programmet är främst inriktad pĺ följande frĺgor:

- Programmets interna och externa relevans.

- Programmets effekter pĺ deltagarna.

- Systemeffekter (nationell förvaltning, lagstiftning och politik).

- Operativa verktyg.

- Resultaten för varje delprogram.

2. Allmän bakgrund till programmet

2.1. Historisk bakgrund

Europeiska gemenskapens ĺtgärdsprogram Ungdom inrättades genom Europaparlamentets och rĺdets beslut nr 1031/2000/EG av den 13 april 2000.

Det omfattar den verksamhet som utvecklats sedan 1988 genom de tre faserna av programmet Ungdom för Europa samt programmet Europeisk volontärtjänst för ungdomar, som genomförts sedan 1998.

I slutet av 1980-talet gällde de första ĺtgärder pĺ gemenskapsnivĺ som riktade sig till ungdomar framför allt ungdomsutbyte, som syftar till att göra ungdomar medvetna om verkligheten i Europa genom icke-formell utbildning.

Bland de faktorer som utgjorde mervärdet i programmet Ungdom för Europa när det inleddes 1988 kan framför allt nämnas att det bidrog till att förverkliga politiken för att avskaffa hindren för den fria rörligheten för personer och till att främja ett medborgarnas Europa. Dessa initiativ sammanfaller med det uppsving som den europeiska integrationen fick i och med antagandet av enhetsakten, förverkligandet av den inre marknaden och önskan att skapa ett verkligt europeiskt medvetande.

En kvalitativ förändring av programmet ägde rum i mitten av 1990-talet i och med införandet av volontärtjänstpraktiken, som 1998 blev Europeisk volontärtjänst. Denna nya del i programmet gav ungdomar möjlighet att i ett europeiskt sammanhang skaffa sig kompetens i en icke-formell miljö och att med sitt deltagande ge ett direkt bidrag till samhället.

Införandet av Europeisk volontärtjänst inverkade ocksĺ direkt pĺ systemen för stöd till ungdomsverksamhet, ĺ ena sidan genom att det skapades ett europeiskt nätverk av icke-statliga organisationer som tar emot unga volontärer, ĺ andra sidan genom att medlemsstaterna anpassade sig till den nya verksamheten.

Det nya initiativet drogs igĺng vid en tidpunkt dĺ EU, för att möta arbetslösheten, lanserade sin strategi för sysselsättningen, där livslĺngt lärande spelar en grundläggande roll. Samtidigt inleddes i ett flertal medlemsstater diskussioner om volontärtjänst i samband med att den obligatoriska militärtjänsten gradvis började ersättas med yrkesarméer.

En annan betydelsefull förändring ägde rum pĺ 1990-talet, dĺ programmet successivt öppnades för länder utanför EU, framför allt kandidatländerna och Efta-länderna men även länderna i Medelhavsomrĺdet. Även i detta avseende utvecklades programmet i enlighet med de övergripande utvecklingstendenserna i den internationella politiken.

Samarbetet med tredje land pĺ ungdomsomrĺdet inom ramen för programmen Ungdom och Euro-Med Ungdom utgör en fortsättning av gemenskapens tidigare ĺtgärder och program sedan 1992. Samarbetet begränsade sig inledningsvis till länderna i Central- och Östeuropa, OSS, Maghrebländerna och länderna i Latinamerika, men utvidgades 1995 till att även omfatta tolv partnerländer i södra Medelhavsomrĺdet, vissa länder i Sydösteuropa och, pĺ försök, i Afrika. Ett särskilt program för partnerländerna i Medelhavsomrĺdet, med betydande delfinansiering frĺn budgetposten för Meda, inleddes 1999.

Man kan konstatera att Europeiska gemenskapens initiativ pĺ ungdomsomrĺdet sedan 1988 har följt samma utveckling som den europeiska integrationen.

2.2. Mĺl

För att skapa kontinuitet är mĺlen för programmet Ungdom, som genomförs i enlighet med beslut nr 1031/2000/EG, desamma som för de tvĺ tidigare programmen Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst. Programmet har fyra övergripande mĺl för stödet till icke-formell utbildning.

För att dessa mĺl skall kunna nĺs har programmet beviljats ett anslag pĺ 520 miljoner euro för perioden 2000-2006. Programmet är även öppet för kandidatländerna och de Efta-länder som ingĺr i EES.

2.3. Utvecklingen pĺ ungdomsomrĺdet sedan 2000

Det var när kommissionen 2001 antog vitboken om nya insatser för Europas ungdom som samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet verkligen tog fart. Vitboken var resultatet av ett omfattande samrĺd pĺ europeisk och nationell nivĺ mellan regeringar, offentliga myndigheter, forskare, aktörer pĺ ungdomsomrĺdet och ungdomarna själva. Detta gjorde det möjligt att strukturera samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet.

Denna process gjorde att rĺdet i maj 2002 kunde anta ramar för det europeiska samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet. I dessa fastställs bl.a. de specifika prioriteringar (delaktighet, information, volontärarbete, ökad förstĺelse för ungdomar) som medlemsstaterna utgick ifrĺn när de beslutade att utveckla en öppen samordningsmetod.

De insatser som gjorts till förmĺn för det europeiska samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet har bidragit till att ge detta omrĺde mer struktur och har därmed pĺ ett allt tydligare sätt satt sin prägel pĺ finansieringsinstrumentet.

Genomförandet av den öppna samordningsmetoden ledde i november 2003 till att rĺdet antog [2] följande gemensamma mĺl för delaktighet och information:

[2] EUT C 295, 5.12.2003, s. 6.

Gemensamma mĺl för delaktighet

- Öka ungdomars delaktighet i samhällslivet.

- Öka ungdomars delaktighet i den representativa demokratins strukturer.

- Stödja olika sätt att lära sig medverka.

Gemensamma mĺl för information

- Förbättra ungdomars tillgĺng till informationstjänster.

- Tillhandahĺlla information av god kvalitet.

- Öka ungdomars medverkan i utformning och spridning av information.

3. Genomförande av programmet Ungdom

3.1. Allmänna inledande överväganden

3.1.1. Allmänna och särskilda mĺl

De allmänna mĺlen för programmet följer av den rättsliga grunden, dvs. artikel 149 i EG-fördraget om utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrĺgor, särskilt punkt 2 enligt vilken ett av mĺlen för gemenskapens insatser skall vara att "främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte".

De fyra särskilda mĺlen för programmet anges i beslut nr 1031/2000/EG:

a) Att främja ungdomars aktiva bidrag till uppbyggnaden av Europa genom deras deltagande i gränsöverskridande utbyten inom gemenskapen eller med tredje land för att främja en bättre förstĺelse för Europas kulturella mĺngfald samt dess grundläggande gemensamma värderingar, för att pĺ sĺ sätt bidra till kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet.

b) Att stärka deras solidaritetskänsla genom att ungdomar i större omfattning deltar i gränsöverskridande allmännyttig verksamhet inom gemenskapen eller i tredje land, särskilt i de länder som har ingĺtt samarbetsavtal med gemenskapen.

c) Att uppmuntra ungdomars initiativförmĺga, företagsamhet och kreativitet sĺ att de kan spela en aktiv roll i samhällslivet och samtidigt öka medvetenheten om värdet av en icke-formell europeisk utbildningserfarenhet.

d) Att stärka samarbetet i ungdomsfrĺgor genom att främja utbyte av god praxis, utbildning av personer som arbetar med ungdomar/ungdomsledare och utformning av nyskapande ĺtgärder pĺ gemenskapsnivĺ.

3.1.2. Operativa mĺl

För att de särskilda mĺlen skall kunna nĺs är programmet indelat i fem olika delprogram:

- Delprogram 1 - Ungdom för Europa

- 1.1 - Ungdomsutbyte inom gemenskapen

- 1.2 - Ungdomsutbyte med tredje land

- Delprogram 2 - Europeisk volontärtjänst

- 2.1 - Europeisk volontärtjänst inom gemenskapen

- 2.2 - Europeisk volontärtjänst i samarbete med tredje land

- Delprogram 3 - Ungdomsinitiativ

- Delprogram 4 - Gemensamma ĺtgärder

- Delprogram 5 - Stödinsatser

- 5.1 - Utbildning och samarbete för aktörer inom ungdomspolitiken

- 5.2 - Information till och forskning om ungdomar

- 5.3 - Information om och synlighet hos ĺtgärderna

- 5.4 - Stödinsatser

Inom ramen för programmet preciseras de operativa mĺlen genom att ĺtgärderna för genomförande av de särskilda mĺlen beskrivs pĺ följande sätt i beslut nr 1031/2000/EG:

- Stöd till ungdomars rörlighet över gränserna.

- Stöd till användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom ungdomsomrĺdet.

- Stöd till utveckling av nätverk för samarbete pĺ europeisk nivĺ, vilket möjliggör ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och god praxis.

- Stöd till transnationella projekt som främjar unionsmedborgarskapet och ungdomars engagemang i unionens utveckling.

- Främjande av sprĺkkunskaper och förstĺelse för olika kulturer.

- Stöd till pilotprojekt som bygger pĺ gränsöverskridande partnerskap i syfte att stimulera till förnyelse och kvalitet pĺ ungdomsomrĺdet.

- Utarbetande pĺ europeisk nivĺ av metoder för analys och uppföljning av ungdomspolitiken och dennas utveckling (t.ex. databaser, nyckelpersoner, ömsesidig kännedom om "system") samt för spridning av god praxis.

3.2. Programplaneringens samstämmighet med den allmänna utvecklingen

3.2.1. Mĺlens relevans i förhĺllande till problemställningen

När det gäller programmets inre samstämmighet kan man konstatera att mĺlen pĺ olika nivĺer - allmänna, särskilda och operativa - hänger samman pĺ ett harmoniskt sätt, med undantag av tvĺ av de operativa mĺlen: "stöd till användning av informations- och kommunikationsteknik inom ungdomsomrĺdet" och "främjande av sprĺkkunskaper och förstĺelse för olika kulturer", som snarare tillhör programmets särskilda mĺl än de operativa mĺlen.

Vad beträffar programmets samstämmighet med den allmänna utvecklingen kan man säga att det till viss del stämmer överens med den rĺdande verkligheten, särskilt efter upprättandet av ramarna för det europeiska samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet. Efter den första fasen av programmet Ungdom har detta utvecklats gradvis, för att svara mot behov som uppstĺtt pĺ avgränsade omrĺden. Genom antagandet av ramarna för det europeiska samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet ges ungdomsdimensionen struktur och självständighet. De allmänna mĺl som ställts upp inom dessa nya ramar bör följaktligen gälla även programmet, och hänsyn bör särskilt tas till nya prioriteringar sĺsom delaktighet, information, och ökad förstĺelse för ungdomar, men även till alla nya inslag i frĺga om volontärarbete som har tillkommit sedan utkastet till konstitutionsfördrag antogs.

Programmet uppvisar generellt sett en god inre samstämmighet. När det gäller dess samstämmighet med den allmänna utvecklingen är det emellertid inte fullständigt anpassat till den rĺdande verkligheten. Det betyder inte att programmet saknar samband med den allmänna utvecklingen, men det tar inte hänsyn till de nya faktorer som tillkommit genom samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet.

3.2.2. Slutsatser

Mĺlen för programmet har fastställts av lagstiftaren i beslutet; det är alltsĺ nödvändigt att inom dessa ramar försöka finna utrymme för flexibilitet, sĺ att programmet kan anpassas till den allmänna utvecklingen. Det framtida programmet kommer lättare att kunna ta hänsyn till ramarna för samarbete pĺ ungdomsomrĺdet. Denna nya rättsliga grund bör dessutom vara tillräckligt flexibel för att gradvis kunna anpassas till den framtida utvecklingen av samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet.

3.3. Operativa aspekter

3.3.1. Beskrivning

Programadministrationen sköts till stor del av de nationella programkontoren enligt de normala administrativa förfaranden, som i princip följs av de nationella programkontoren i samtliga programländer. Inom ramen för halvtidsutvärderingen av programmet har ett frĺgeformulär sänts till samtliga deltagarorganisationer, via de nationella programkontoren. Syftet var att fĺ deltagarnas synpunkter pĺ öppenheten i de förfaranden och hjälpmedel som för närvarande används för den allmänna programadministrationen och att kontrollera hur pass effektivt de underlättade tillgĺngen till programmet. Frĺgorna gällde främst tillgĺngen till programmet, förfarandena för ansökan, beslut och rapportering samt reglerna för beviljande av bidrag.

3.3.2. Sammanfattning av positiva erfarenheter och svĺrigheter

Följande har framkommit genom samrĺdsprocessen:

Bilden av programmet (information och publicitet): Informationen om programmet har förbättrats avsevärt tack vare dokumentation, nationella och regionala evenemang och Internet. Pĺ senare ĺr har informationen bättre anpassats för en ung publik. Handledningen är emellertid inte tillräckligt tydlig, och den bör omarbetas och ges en mer lättläst stil och form, i stället för att ändras ĺrligen.

Bristen pĺ synlighet visar sig främst pĺ politisk nivĺ.

Programmets tillgänglighet: Det nationella programkontoret är lättillgängligt för de flesta organisationer. Det geografiska avstĺndet till de nationella programkontoren utgör dock ett hinder för smĺ, lokala organisationers tillgĺng till programmet, särskilt de som befinner sig i avlägsna landsbygds- eller tätortsomrĺden. De nationella programkontor som har ett nät av lokala eller regionala informationskontor är emellertid mer lättillgängliga för dessa organisationer och kan alltsĺ ge dem ett bättre stöd.

Samstämmighet i genomförandet av programmet: De nationella programkontoren behandlar ansökningarna likvärdigt och godkänner en rimlig andel av projekten. De skiljaktiga beslut som fattas av de nationella programkontoren är dock onekligen en källa till svĺrigheter för ansökande partnerorganisationer. Problemet visar sig främst i samband med projekt som beviljas delad finansiering och vars olika delar bedöms av olika nationella programkontor som inte samrĺder i förväg. Systemet för urval och beslut mĺste alltsĺ göras öppnare, mer konsekvent och mer sammanhängande i alla programländer.

Ansökan: Den gällande tidsplanen, med ett förfarande i fem steg (tre för samarbetsprojekt med tredje land), motsvarar behoven hos de flesta deltagare.

Ansökningsblanketterna har utformats för att användas av erfarna ungdomsledare och är inte anpassade för alla kategorier av ungdomar. Vissa av frĺgorna är alltför detaljerade för projekt som ännu bara befinner sig pĺ förberedelsestadiet.

I detta sammanhang har de ansökningsförfaranden som tillämpas för mikroprojekt (bilaterala/trilaterala projekt = delad finansiering) respektive makroprojekt (multilaterala projekt där minst fyra partnerorganisationer deltar = vanligtvis en enda ansökan till det nationella programkontoret i värdlandet) diskuterats. Varje förfarande hade sina föresprĺkare: smĺ organisationer föredrog mikroprojekt, stora makroprojekt.

Större europeiska icke-statliga ungdomsorganisationer efterfrĺgade dessutom en förenkling av ansökningsförfarandet genom ett system med ansökan för flera projekt inom ett antal delprogram, i stället för ett system med ansökan för enstaka kortvariga projekt.

När ett projekt avslĺs bör orsakerna till detta anges i detalj, sĺ att en ny ansökan underlättas och uppmuntras.

Finansiella bestämmelser: Systemet med schablonbelopp och fasta belopp är rättvist och mer användarvänligt än det tidigare, som utgick frĺn procentsatser. Det är emellertid inte flexibelt, vilket innebär svĺrigheter för mycket missgynnade grupper, t.ex. marginaliserade ungdomar, eftersom det är svĺrt för dem att finna delfinansiering.

Utbetalning av bidrag: I princip skall meddelandet om att ett projekt godkänts och förhandsutbetalningen av bidraget (75 %) till deltagarna göras minst en mĺnad innan projektet inleds. Vissa programländer har dock alltför sent fĺtt veta vilka projekt som valts ut, och kommissionen har dröjt med utbetalningen av bidragen till projekt som bedömts och valts ut pĺ central nivĺ. Dessa förseningar har i vissa fall medfört att de berörda projekten ställts in eller skjutits upp eller att partner och deltagare bytts ut, vilket har försatt organisatörerna och deras partner i en mycket svĺr situation.

Utvärderingsförfarande: Deltagarna förutsätts lägga fram sin slutrapport inom tvĺ mĺnader efter det att projektet avslutats. De nationella programkontoren och kommissionen (när det gäller centraliserade projekt) utvärderar innehĺllet och resultatet och granskar den ekonomiska redovisningen innan det resterande bidraget betalas ut. Deltagarna fĺr dock i allmänhet varken feedback eller synpunkter. Uppföljningsmöten, utvärdering och spridning av god praxis är av yttersta vikt för att ungdomsarbetet och strukturer för ungdomar skall kunna utvecklas.

Föreskrifter för de nationella programkontoren: Analysen av hur föreskrifterna för de nationella programkontoren har genomförts, som gjordes 2002 och vars resultat har godkänts av programkommittén, visar att de operativa verktygen och den ram för ansvarsfrĺgorna som upprättas genom föreskrifterna i stort sett har fungerat tillfredsställande. Även om den praktiska tillämpningen givit upphov till svĺrigheter i ett fĺtal fall, kan erfarenheterna av genomförandet som helhet betraktas som goda. De nuvarande föreskrifterna kommer därför att fortsätta att gälla under hela den tid som programmets rättsliga grund gäller.

3.3.3. Bedömning av de operativa aspekterna

Följande utlĺtande kan ges om resultatet av seminariet om förfarandena:

Bilden av programmet: Handledningen innehĺller en redogörelse pĺ programländernas viktigaste sprĺk för de huvudsakliga mĺlen för programmet Ungdom, urvalskriterierna och ansökningsförfarandet. Merparten av de nationella programkontoren producerar användarvänliga färgbroschyrer (vanligtvis en för varje delprogram) som vänder sig till en ung publik och förmedlar den relevanta informationen pĺ ett enkelt och lättbegripligt sätt. Vissa webbplatser är ocksĺ interaktiva och anpassade till en ung publik. Alla nationella programkontor bör uppmuntras att producera dokumentation och informationsverktyg som drar till sig ungdomars uppmärksamhet och väcker deras intresse och motivation.

Det är emellertid inte alltid som programmets mĺl förmedlas till de relevanta statliga myndigheterna, framför allt pĺ regional och lokal nivĺ. Denna brist pĺ information innebär ocksĺ att tillgĺngen till delfinansiering och stöd frĺn de lokala myndigheterna försvĺras eller till och med omöjliggörs.

De nationella myndigheterna, de nationella programkontoren och kommissionen har en viktig funktion när det gäller att förbättra bilden av programmet pĺ politisk nivĺ. Man skulle kunna underlätta deras arbete genom att främja bildandet av partnerskap vid de lokala myndigheterna och mellan dessa. Evenemang som "europeiska ungdomsveckor" spelar ocksĺ en viktig roll när det gäller att medvetandegöra allmänheten pĺ nationell och lokal nivĺ.

Programmets tillgänglighet: Programmets tillgänglighet och deltagarnas geografiska närhet pĺ nationell, regional och lokal nivĺ är viktiga aspekter av programmet. Vissa länder skulle kunna ta lärdom av dem som antagit regionala föreskrifter, i vissa fall permanent och i andra fall pĺ försök, och göra programmet mer lättillgängligt för ungdomarna.

Samstämmighet i genomförandet av programmet: Även om förfarandena är standardiserade bör vissa nationella programkontor anpassa dem till sina nationella behov eller till de tillgängliga resurserna. Man kan konstatera en viss brist pĺ öppenhet, särskilt när det gäller förfarandet för beslut om beviljande av bidrag, när nationella prioriteringar läggs till de europeiska prioriteringarna eller ersätter dessa. För att en viss flexibilitet skall kunna bibehĺllas är det alltsĺ viktigt att de nationella programkontoren ser till sĺ att det rĺder en konsekvent jämvikt mellan de europeiska och de nationella prioriteringarna, och att dialog och samrĺd kontinuerligt äger rum med de nationella programkontoren.

Vissa nationella programkontor vill behĺlla möjligheten till delad finansiering, eftersom detta system gör det lättare för dem att bedöma aktivitetsnivĺn pĺ grundval av de ansökningar som inkommit, medan de, när det gäller multilaterala projekt, inte alltid känner till hur mĺnga partnerorganisationer som är inblandade i projekt som genomförs i andra länder. Samrĺd mellan programkontoren bör dock vara obligatoriskt när det gäller projekt med delad finansiering.

Finansiering av projekt: Ansökningar avseende projekt med lĺng varaktighet som omfattar flera delprogram skulle kunna innebära en förenklad ansökningsprocess och därmed mindre förseningar när det gäller utbetalningar. Genom ett sĺdant ansökningssystem skulle ungdomsorganisationerna kunna ansöka om flera projekt samtidigt, i stället för att lämna en ansökan för varje projekt. Projekt med längre varaktighet skulle kunna bidra till att öka allmänhetens medvetenhet om programmet och höja motivationen pĺ lokal nivĺ, vilket skulle öka möjligheterna till ytterligare finansiering.

Det är dock nödvändigt att ta hänsyn till smĺ organisationers och mindre gynnade gruppers begränsningar; i deras fall är mikroprojekt av grundläggande betydelse.

Utvärderingsprocess: Det är väsentligt att deltagarna fĺr en utvärdering av sitt projekt, inte bara i samband med ansökan utan även när projektet avslutats. Utbytet av erfarenheter och god praxis bör underlättas av de nationella programkontoren och kommissionen. Projektresultaten bör pĺverka programmet och ge effekter pĺ ungdomsstrukturer och ungdomspolitik. Resurser bör ställas till förfogande för att underlätta anordnandet av utvärderingsseminarier pĺ nationell och europeisk nivĺ.

3.3.4. Slutsatser

Sammanfattningsvis följer här en lista över de rekommendationer som kan ges pĺ grundval av utvärderingen av de förfaranden som gäller för programmet:

- Öka programmets synlighet i politiskt hänseende.

- Upprätta regionala och lokala informations- och kontaktkontor för att öka närheten till deltagarna. Anta riktlinjer för stöd under programmets olika faser (marknadsföring, ansökan, utvärdering), framför allt för marginaliserade ungdomar.

- Förenkla och underlätta ansökningsprocessen pĺ administrativ nivĺ. Främja och stödja projekt som omfattar flera delprogram, dock utan att avskaffa de smĺskaliga projekten.

- Öka öppenheten i beslutsprocessen och urvalskriterierna och öka samstämmigheten och förbättra balansen mellan de nationella och de europeiska prioriteringarna i samtliga programländer.

- Förbättra tillgĺngen till programmet för mindre gynnade grupper och ungdomar i tredje land genom att införa en mer flexibel mekanism för beviljande av bidrag.

- Anordna ĺrliga utvärderingsmöten för deltagarna pĺ nationell och europeisk nivĺ liksom för grupper av länder.

3.4. Delprogram 1 Ungdom för Europa

3.4.1. Riktlinjer

I bilagan till beslut nr 1031/2000/EG om inrättande av programmet Ungdom definieras de särskilda mĺlen för delprogram 1 pĺ följande sätt:

Gemenskapen skall stödja verksamhet för ungdomars rörlighet, förutsatt att verksamheten pĺgĺr under minst en vecka, utgĺr frĺn gemensamma projekt inom gemenskapen (vid utbyte inom gemenskapen) och omfattar grupper av ungdomar som i princip är mellan 15 och 25 ĺr och som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller i ett tredje land (vid utbyte med tredje land skall ĺtminstone tvĺ medlemsstater vara delaktiga i denna verksamhet).

Denna verksamhet, som grundar sig pĺ gränsöverskridande partnerskap mellan grupper av aktivt deltagande ungdomar, skall utformas sĺ att de fĺr möjlighet att upptäcka och bli medvetna om andra sociala och kulturella sammanhang och sĺ att de uppmuntras att delta i eller själva starta annan verksamhet pĺ europeisk nivĺ. Särskild uppmärksamhet skall ägnas ungdomar som för första gĺngen deltar i nĺgon europeisk verksamhet, ungdomar med sämre möjligheter samt smĺskaliga eller lokala grupper utan erfarenhet pĺ europeisk nivĺ.

Bilateral rörlighet för grupper kommer att finansieras om detta är motiverat med avseende pĺ mĺlgrupper eller en särskild pedagogisk inriktning, men enbart vid utbyte mellan programländerna.

Finansiering kan ges till verksamhet som syftar till att stärka ungdomars aktiva deltagande i projekt för gruppers rörlighet, särskilt verksamhet som syftar till att förbereda ungdomarna sprĺkligt och interkulturellt inför avresan.

3.4.2. Genomförande

a) Allmän bedömning

Delprogram 1 gör det möjligt att bidra till ungdomars utbildningsprocess, främst genom utbyten, och göra dem medvetna om den kulturella mĺngfalden, rätten till lika möjligheter och kampen mot utanförskap, rasism och främlingsfientlighet.

Delprogram 1 främjar upprättandet av förstärkta partnerskap pĺ alla nivĺer mellan kommissionen och medlemsstaterna, mellan de nationella programkontor som ansvarar för att genomföra delprogrammet och mellan grupper av ungdomar som förbereder och deltar i projekten.

Delprogram 1 bidrar till ungdomars "informella" utbildningsprocess genom att göra dem medvetna om att de deltar i byggandet av Europa. Det bidrar till att ge dem en bättre förstĺelse för den europeiska mĺngfalden.

b) Operativa verktyg

Bilateralt utbyte är ett verktyg som lämpar sig för en första europeisk erfarenhet för en ungdomsorganisation eller för grupper av ungdomar med sämre möjligheter. Vad de senare beträffar bör projektens varaktighet och innehĺll begränsas, sĺ att de bättre kan anpassas till dessa ungdomars behov.

Multilaterala utbyten har en verkligt interkulturell europeisk karaktär. Sökandet efter utbytespartner är emellertid en besvärlig fas. Partnerskapet är av grundläggande betydelse, men de olika partnernas roller är ibland oklara, särskilt när det gäller fördelningen av det ekonomiska och organisatoriska ansvaret. Det är viktigt att ungdomarna fĺr effektiv ledning, och att de faktiskt deltar genom hela projektet. I detta avseende pĺpekar medlemsstaterna att man, om programmet tillät det, skulle kunna sänka minimiĺldern för deltagande till 13 eller till och med 12 ĺr och lĺta ungdomarnas mognad avgöra om de kan delta.

I allmänhet blir de ungdomar som deltar i ett utbyte motiverade att även delta i annan verksamhet inom ramen för programmet eller i andra EU-program, t.ex. Sokrates eller Leonardo. Förbindelselänkar mellan programmen vore ett välkommet inslag.

Studien av effekterna visar att ett erkännande av verksamhetens värde efterfrĺgas, och att deltagarna bör kunna fĺ ett intyg som visar att de deltagit i ett ungdomsutbyte.

När det gäller genomförandet av utbytesprojekt nämner medlemsstaterna att det vore lämpligt att i projektets varaktighet räkna med den tid som ägnas ĺt förberedelser och ĺt att sammanfatta genomförandet av projektet.

3.4.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

Mellan 2000 och 2002 anslogs 79,1 miljoner euro till delprogram 1 för ungdomsutbyten inom ramen för programmet Ungdoms budget. 167 298 ungdomar kunde därigenom delta i nĺgot av de 8 467 projekt som finansierades av kommissionen. Andelen multilaterala projekt var 30 % 2000 och hade ökat till 40 % vid utgĺngen av 2002, i överensstämmelse med det mĺl som kommissionen satt upp.

Effekter pĺ ungdomar

Studien av effekterna visade att delprogram 1 gav ungdomar i kandidatländerna möjlighet att vistas i europeiska länder som de inte tidigare haft tillfälle att besöka.

I frĺga om de bilaterala utbytena betonas i studien av effekterna att dessa är särskilt lämpliga för ungdomar med sämre möjligheter, t.ex. ungdomar frĺn den romska minoriteten eller ungdomar som bor i utsatta geografiska omrĺden, liksom för ungdomsorganisationer som gör sin första europeiska erfarenhet.

För andra ungdomar är programmet inriktat pĺ multilaterala utbyten mellan grupper. Internationella erfarenheter är nĺgot som fĺr ungdomar att växa men kräver en fast ledning. Ungdomsutbyten innebär dessutom en möjlighet att öva främmande sprĺk och att göra interkulturella erfarenheter. Slutligen bidrar de till ömsesidig tolerans och respekt, ett öppet sinne och dialog.

Tack vare rörligheten fĺr ungdomarna ocksĺ ett ökat medvetande om rollen som europeisk medborgare. Detta öppnande mot Europa utgör ett mervärde som ungdomarna kan utnyttja pĺ arbetsmarknaden. Det bör dock noteras att denna typ av icke-formell utbildning visserligen inte innebär nĺgra svĺrigheter för ungdomar frĺn socialgrupper med högre utbildning, men att mindre gynnade ungdomar behöver genomgĺ grundliga förberedelser inför utbytet.

När det gäller det multikulturella lärandet och den personliga utvecklingen uppstĺr ofta en multiplikatoreffekt som gör att ungdomar som deltagit i ett utbytesprojekt i sin tur vill organisera ett utbytesprojekt eller, i ett andra steg, delta i mer individuella projekt i kreativ anda. Merparten uppvisar ocksĺ ett större engagemang för verksamhet pĺ lokal nivĺ.

För ungdomar frĺn mindre gynnade miljöer, slutligen, är programmet mycket värdefullt, som en första europeisk erfarenhet genom bilateralt utbyte. Man bör även notera den positiva effekt som programmet, och framför allt utbytesverksamheten, kan ha för ungdomar med fysiska eller psykiska funktionshinder.

Effekter pĺ ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen

När det gäller effekterna av delprogram 1 pĺ ungdomsledarna kan man säga att det har bidragit till att framhäva betydelsen av en hög standard pĺ deras arbete, behovet av särskild utbildning om interkulturella internationella utbyten, nyttan med nätverk mellan behöriga organisationer pĺ ungdomsomrĺdet och utbyte av god praxis samt vikten av sprĺkkunskaper.

Vad ungdomsorganisationerna beträffar stĺr det klart att de generellt sett rättar sig efter de ĺrliga prioriteringar som fastställs av kommissionen och de nationella programkontoren, men att en särskild ansträngning har gjorts när det gäller projektens kvalitet och de regionala särdragen.

De ungdomsledare som medverkar i multilaterala utbyten tillägnar sig kunskap genom erfarenhet, vilket har skapat ett behov av att sprida god praxis; här bör insatserna intensifieras. Ungdomsorganisationerna, ĺ sin sida, ställs inför extraarbete och framför allt en koncentration av verksamheten till skolloven. I vissa medlemsstater använder sig kommunerna av sitt nätverk av vänorter för att utbyten skall kunna komma till stĺnd.

Genom ett mer systematiskt sökande efter partner, nätverksbyggande mellan ungdomsorganisationer och decentralisering av de strukturer som ger ungdomar möjlighet att delta i utbytesprojekt kan denna del av programmet förbättras.

Inom delprogram 1 (Ungdom för Europa) rekommenderas, när det gäller organisationer med internationell erfarenhet, att multilaterala projekt (med minst fyra deltagande länder) prioriteras. En begränsning av de bilaterala utbytesprojekten till nya och mindre erfarna ungdomsgrupper eller till mindre gynnade grupper är följaktligen inte motiverande för lokala grupper och ungdomsorganisationer, som har en ständig rotation bland sina medlemmar. Även om erfarenheten inte är ny för organisationen, är den det för deltagarna. För smĺ organisationer som arbetar med mindre gynnade grupper, kan de administrativa uppgifterna, organisationen och handläggningen av projekt med flera partner kännas alltför krävande.

Utbytesprojektens multiplikatoreffekt har märkts främst pĺ lokal och regional nivĺ, där intresset för Europa har ökat och nya ungdomsorganisationer har bildats.

Effekter pĺ politik, lagstiftning och institutioner

Programmet Ungdom tjänar som inspirationskälla för medlemsstaterna, som ofta stöder identiska projekt utanför programmet. Decentraliseringen av programmet, som blir allt mer utbredd vid de nationella programkontoren, ger en multiplikatoreffekt och gör programmet mer lättillgängligt för alla ungdomar utan ĺtskillnad.

Vad kandidatländerna beträffar är ungdomsutbyten en relativt ny företeelse, eftersom de egentligen inte haft möjlighet att delta i internationella utbyten tidigare.

Kommissionens ĺrliga prioriteringar respekteras och motsvarar i mĺnga fall de nationella prioriteringarna. Det vore emellertid önskvärt att inga fler prioriteringar fastställdes, och de nationella prioriteringarna fĺr inte vara sinsemellan oförenliga eller oförenliga med de europeiska prioriteringarna.

3.4.4. Slutsatser om delprogrammet

Genom ungdomsutbyten fĺr ungdomar av olika nationaliteter tillfälle att träffas pĺ ett enkelt sätt i en miljö som gör det möjligt att utforska gemensamma ämnen och upptäcka andra kulturer.

Den i stort sett fullständiga decentraliseringen av detta delprogram till programkontoren har bidragit till att göra programmet mer lättillgängligt och tydligt för de ungdomar som deltar.

Projektens kvalitet blir ständigt bättre tack vare ett grundligare arbete hos organisationerna och andra partner som leder projekt.

Programkontoren arbetar pĺ denna nivĺ med information och utbildning för projektledare, genom att anordna informations- och utbildningsseminarier.

Följande förbättringar bör dock göras:

- Mer arbete bör läggas ned pĺ att upprätta högkvalitativa partnerskap, särskilt inom de multilaterala projekten. De nationella programkontoren bör spela en viktigare roll i detta sammanhang.

- De nationella programkontoren bör bli mer samspelta för att kunna ge partnerna en bättre service, nĺgot som är av ännu större betydelse för bilaterala projekt vars finansiering är beroende av flera nationella programkontor.

- För grupper av ungdomar med sämre möjligheter bör projektens varaktighet kunna förkortas.

- Minimiĺldern för deltagande i ett utbyte skulle i vissa fall kunna sänkas till 12-13 ĺr.

- Ungdomar som deltagit i ett utbytesprojekt bör kunna fĺ ett intyg som visar att de deltagit i ett europeiskt program.

- Ett ungdomsutbytesprojekt bör pĺgĺ under längre tid och innefatta förberedelser, genomförande av själva projektet och en redogörelse för vad ungdomarna uppnĺtt med projektet när det avslutats.

- Förbindelselänkar mellan delprogrammen bör kunna skapas i form av "övergĺngsprojekt" med längre varaktighet.

3.5. Delprogram 2 Europeisk volontärtjänst

3.5.1. Riktlinjer

I bilagan till beslut nr 1031/2000/EG om inrättande av programmet Ungdom anges de särskilda mĺlen för Europeisk volontärtjänst. I beslutet avses med "ung volontär" en person som i princip är mellan 18 och 25 ĺr gammal. De unga volontärerna skall utföra en solidarisk verksamhet i syfte att förvärva social förmĺga och sociala färdigheter och samtidigt lämna ett bidrag till samhället. De skall i detta syfte i en annan medlemsstat än den där de är bosatta, eller i tredje land, under en begränsad tid (högst tolv mĺnader) delta i en ideell, oavlönad verksamhet som är av betydelse för samhället. Volontärtjänsten bygger pĺ partnerskap och delat ansvar mellan den unga volontären, den utsändande organisationen och den mottagande organisationen. Kommissionen skall utfärda ett intyg om att de unga volontärerna deltagit i volontärtjänsten.

När det gäller delprogram 2.1 (Europeisk volontärtjänst inom gemenskapen) föreskrivs följande i samma bilaga till den rättsliga grunden: "Gemenskapen kommer att stödja gränsöverskridande projekt (av begränsad längd, i princip mellan tre veckor och ett ĺr) som gör det möjligt för ungdomar att aktivt och individuellt delta i verksamheter som är avsedda att bidra till att fylla olika behov i samhället pĺ en rad olika omrĺden och som samtidigt utgör en informell utbildningserfarenhet för att tillgodogöra sig sociala och kulturella färdigheter. Syftet med dessa projekt är att ungdomar skall komma i kontakt med andra kulturer och andra sprĺk och fĺ erfarenhet av nya idéer och projekt i ett multikulturellt civilt samhälle."

Flera prioriteringar har införts: utveckling av den del som avser kortare projekt, för att förbättra tillgĺngen till volontärtjänsten för ungdomar med sämre möjligheter och garantera dem personligt stöd; introducera volontärtjänstverksamhet som nĺgot nytt i befintliga partnerskap eller nya partnerskap; inbegripa organisationer som ännu inte deltagit i Europeisk volontärtjänst; införa nya omrĺden och innovationer; bidra till lokal utveckling.

3.5.2. Genomförande

a) Allmän bedömning

Europeisk volontärtjänst lanserades 1996 som en pilotĺtgärd. I dag ingĺr den i programmet Ungdom (2000-2006) och fĺr ett budgetanslag pĺ omkring 25 miljoner euro per ĺr. Det handlar alltsĺ om en av de viktigaste delarna av programmet. Varje ĺr fĺr omkring 3 500 ungdomar i programländerna möjlighet att tillbringa mellan 6 och 12 mĺnader utomlands. För ungdomar med sämre möjligheter har det inrättats en särskild programdel som omfattar projekt med kort varaktighet. Genom Europeisk volontärtjänst finansieras dock även större projekt med deltagande av upp till 60 volontärer pĺ olika platser. Ĺr 2002 infördes en möjlighet till kollektiv volontärtjänst, för att ännu fler volontärer skulle kunna sättas in i samband med särskilda evenemang, t.ex. idrottsevenemang.

b) Operativa verktyg

De allra flesta projekt inom Europeisk volontärtjänst administreras av de nationella programkontoren. Det är till största delen frĺgan om individuella volontärtjänstprojekt med lĺng varaktighet (bilaterala projekt där en volontär deltar), men det kan även röra sig om individuella projekt eller grupprojekt med kortare varaktighet (mellan 3 veckor och 6 mĺnader) som är öppna för unga volontärer med sämre möjligheter. Pĺ central nivĺ skiljer man mellan tvĺ typer av projekt: ĺ ena sidan större europeiska projekt som innefattar mĺnga partnerorganisationer och ett stort antal volontärer som sänds till olika platser, ĺ andra sidan individuellt mottagande pĺ europeiska icke-statliga ungdomsorganisationers sekretariat. Ett förfarande för godkännande av mottagande organisationer inom volontärtjänstprojekt har inrättats i programländerna och gĺr ut pĺ att en intresseanmälan görs. Godkännandet är en förutsättning för att en bidragsansökan skall kunna göras och innebär en garanti för det mottagande projektets öppenhet och kvalitet. Byrĺn för tekniskt stöd kan ocksĺ hjälpa intresserade personer, volontärer, organisationer och nationella programkontor och arbetar dessutom med kommunikation och rĺdgivning.

3.5.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

Mellan 2000 och 2002 anslogs sammanlagt 66,5 miljoner euro till Europeisk volontärtjänst (2000: 20,7 miljoner euro; 2001: 23,9 miljoner euro; 2002: 21,9 miljoner euro). Antalet projekt har ökat kraftigt och konstant sedan 2000 (med 15 % mellan 2000 och 2001 och 21 % mellan 2001 och 2002). 17 703 mottagande och sändande projekt finansierades (2000: 5 423; 2001: 5 754; 2002: 6 526). Antalet volontärer inom Europeisk volontärtjänst uppgick sammanlagt till nästan 10 000 vid utgĺngen av denna första treĺrsperiod (2000: 2 798; 2001: 3 430; 2002: 3 432), och mellan 2000 och 2001 var ökningen sĺ stor som 23 %. Nu tycks antalet ha stabiliserats till omkring 3 500 volontärer per ĺr. I detta sammanhang bör det noteras att omkring 6 000 bilaterala mottagande projekt finns tillgängliga i Europeisk volontärtjänsts databas pĺ Internet.

Effekter pĺ ungdomar

Europeisk volontärtjänst utgör ett avgörande steg i de unga volontärernas liv. De deltar aktivt i projektet och fattar beslutet att leva, lära och arbeta i upp till 12 mĺnader i ett främmande land. Eftersom volontärtjänsten är av övervägande individuell karaktär och pĺgĺr under en längre tid bidrar den i de flesta fall mycket till den personliga utvecklingen och ger ett avsevärt förbättrat självförtroende.

Man kan ocksĺ mycket ofta se en förändring av volontärernas utbildnings- och yrkesmässiga mĺlsättningar. När de kommit tillbaka hem är de f.d. volontärerna öppnare, mer toleranta och mer osjälviska i sitt sätt att tänka och agera. En annan viktig multiplikatoreffekt är att de f.d. volontärerna är mer benägna att delta i icke-formell utbildningsverksamhet och att uppmuntra sina kamrater att ocksĺ göra det.

Europeisk volontärtjänst innebär otvivelaktigt att ungdomarna fĺr tillfälle att skaffa sig nya personliga, sociala, interkulturella och tekniska färdigheter, vilket kan bidra till att förbättra deras möjligheter i arbetslivet. Det inarbetade och välfungerande systemet med intyg anses mycket betydelsefullt i detta avseende. Generellt sett är volontärerna oerhört nöjda med Europeisk volontärtjänst.

Effekter pĺ ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen

Nya och oerfarna organisationer har systematiskt inbegripits och har kunnat skapa nya gränsöverskridande och lokala partnerskap. Deras normala volontär- eller ungdomsverksamhet har i de flesta fall fĺtt ett rejält uppsving när det gäller kvalitet, innovation och internationalisering. Mĺnga organisationer har bekräftat att det är tack vare programmet Ungdom som de har kunnat bibehĺlla sitt ungdomsarbete pĺ internationell nivĺ.

Eftersom de lokala myndigheterna betraktas som möjliga sändande eller mottagande organisationer, har programmet ofta en hävstĺngseffekt när det gäller att inleda internationell verksamhet som initierats av kommunerna eller komplettera befintlig verksamhet med hjälp av ett gränsöverskridande volontärprojekt.

I vissa programländer spelar stabila och erfarna nätverk och samordningsorganisationer en betydande roll. Ĺ ena sidan kan dessa nätverk och organisationer dela med sig av en avsevärd erfarenhet och ett stort kunnande till övriga partner. Ĺ andra sidan kan det hända att övriga parter blir mindre motiverade att bidra aktivt, och i nĺgra fall ger Europeisk volontärtjänst inget uppenbart mervärde och saknar en tydlig profil.

Vissa organisationer har pĺpekat att den finansiering som behövs för deltagarna i Europeisk volontärtjänst är mycket betungande för dem och att deras ordinarie volontärprogram haft svĺrt att konkurrera.

De ungdomsledare som medverkar i projekthandläggningen inom Europeisk volontärtjänst skaffar sig ny kompetens och nya färdigheter. Bland dem som oftast nämns finns organisationsförmĺga, solidaritet, kreativitet, ökad ansvarskänsla, mer omfattande internationell erfarenhet och interkulturell kompetens, förmĺga att skaffa finansiering och entreprenörsanda.

När det gäller de lokala multiplikatoreffekterna har ett intressant tankeexperiment gjorts i Storbritannien: de sändande och de mottagande organisationerna inom Europeisk volontärtjänst uppger att varje volontär pĺverkar i genomsnitt 600 personer, vilket innebär att Europeisk volontärtjänst bara i Storbritannien, där 700 volontärer tas emot och sänds ut, hjälper 420 000 personer. Andra länder nämner multiplikatoreffekter inom vissa sektorer; när exempelvis nĺgra av deras barnhem börjar ta emot volontärer, fĺr detta de övriga att ocksĺ göra det.

Effekter pĺ politik, lagstiftning och institutioner

Det är svĺrt att slĺ fast ett orsakssamband när det gäller volontärtjänstens effekter pĺ politik, lagstiftning och institutioner. Det är omöjligt att med säkerhet avgöra om det är programmet Ungdom som ligger bakom förändringar i politik, lagstiftning och institutioner pĺ nationell nivĺ. Man kan dock med säkerhet konstatera en betydande ömsesidig pĺverkan mellan ĺ ena sidan utvecklingen pĺ nationell nivĺ, ĺ andra sidan impulserna frĺn programmet och vitboken.

I länder som inte bedriver nĺgon nationell ungdomspolitik eller där välgörenhet traditionellt sett inte förekommer, har programmet en särskilt stor inverkan i detta avseende.

Vissa länder har nyligen tillkännagivit förändringar i de omgivande strukturerna (ökat medvetandegörande om Europeisk volontärtjänst vid de nationella förvaltningarna, anpassningar av lagstiftningen för att göra den nationella volontärtjänsten mer förenlig med den internationella/europeiska dimensionen). I vissa länder, som valt att regionalisera programadministrationen eller att upprätta regionala nätverk med rĺdgivande funktion eller multiplikatorfunktion, kan man konstatera en stor institutionell pĺverkan: det har skapats myndigheter och regionala organ för uppföljning, informationsspridning, rĺdgivning och till och med bistĺnd med urvalsförfarandena. Det ĺterstĺr dock att se i vilken utsträckning effektiviteten i programmets genomförande och de gemensamma kriterierna kan garanteras i dessa fall.

Den rättsliga grunden för det gällande programmet Ungdom innehĺller visserligen en uppmaning till medlemsstaterna att minska hindren för rörlighet, men det finns fortfarande ett stort antal problem med anknytning till volontärernas rättsliga, skattemässiga och sociala skydd, viseringsfrĺgan, frĺgan om erkännande av icke-formell utbildning osv. Det är bara i ett fĺtal länder som volontärer har en särskild rättslig ställning.

Erkännandet av den icke-formella utbildning som erhĺlls inom ramen för Europeisk volontärtjänst, i form av ett intyg som undertecknas av den ansvariga kommissionsledamoten, fĺr positiva omdömen, liksom den förenkling som nyligen gjordes av förfarandet för utfärdande av intyget. Volontärtjänsten är den enda del av programmet där ett sĺdant godkännande införts. Intyget innebär emellertid ännu inte nĺgot systematiskt erkännande av kompetens och färdigheter.

Europeisk volontärtjänst har ocksĺ i hög grad bidragit till att öka det nationella medvetandet om situationen i grannländerna och pĺ europeisk nivĺ. Den första europeiska konferensen om samhällstjänst och ungdomar, som hölls den 28-29 november 2003 i Rom, möjliggjorde ett första utbyte av information och god praxis mellan nationella samhällstjänster och de organ som ansvarar för ungdomspolitiken pĺ europeisk nivĺ. Avsikten är att fortsätta i samma riktning under 2004.

Avslutningsvis pĺpekar vissa länder att de relativt höga kostnaderna för Europeisk volontärtjänst inte stĺr i proportion till det relativt begränsade antalet volontärer per ĺr. Dessutom innebär volontärtjänstens huvudsakligen individuella karaktär en begränsning när det gäller effekt och synlighet.

3.5.4. Slutsatser om delprogram 2

Det rĺder inget tvivel om att Europeisk volontärtjänst bör bibehĺllas som en väsentlig och igenkännlig del av det framtida programmet. Systematiska förbättringar rekommenderas när det gäller delprogrammets tillgänglighet, användarvänlighet, effekt, synlighet, effektivitet och ändamĺlsenlighet.

- Längre och intensivare förberedelser rekommenderas (förberedande besök, utbildning, sprĺkkurser).

- Större vikt bör läggas vid stabila partnerskap, även med avseende pĺ volontärens deltagande. Ett kompletterande stöd eller ett systematiskt deltagande av andra partner, t.ex. mentorer eller föreningar för f.d. volontärer, skulle kunna bidra till att förbättra kvaliteten och kontinuiteten.

En mer användarvänlig Europeisk volontärtjänst - verktyg, förfaranden, former

- Volontärtjänsten bör förenklas när det gäller formella villkor och förfaranden.

- Den tid som förflyter frĺn projektets utformning fram till genomförandet bör förkortas.

- En intensivare uppföljning eller utvärdering skulle kunna införas för volontärtjänstprojekt och eventuellt även inom programdelen Framtidssatsning.

- Förfarandet för att anmäla intresse för mottagande bör decentraliseras, och ett snabbare och mindre tungrott generellt förfarande bör tillämpas för godkännande och ansökan.

- Införande av minimikvalitetsnormer för mottagande projekt, oberoende av EU-finansieringen, skulle kunna vara av avgörande betydelse för marknadsföringen av Europeisk volontärtjänst. Normerna skulle kunna tjäna som kvalitetsstämpel och vara vägledande för gränsöverskridande volontärarbete.

- Europeisk volontärtjänst bör även i fortsättningen vara decentraliserad, men det rekommenderas att vissa kompletterande projekt förblir centraliserade för att öppna för nyskapande, multilateral, kollektiv, interaktiv eller flerĺrig verksamhet.

Tillgänglighet

- Tillgĺngen till Europeisk volontärtjänst bör förbättras.

- Det bör undersökas om Europeisk volontärtjänst kan nĺ mĺlet pĺ 10 000 unga européer per ĺr och i sĺ fall när och pĺ vilket sätt.

- Ungdomar med sämre möjligheter bör även i fortsättningen utgöra den huvudsakliga mĺlgruppen, och volontärtjänsten bör utvecklas för att svara mot deras behov.

- Det finns förslag om att ĺldersgränserna bör vara 18 och 30 ĺr, med möjlighet till undantag i särskilda fall, men det rĺder inget allmänt samförstĺnd i denna frĺga.

- Det rekommenderas vidare att Europeisk volontärtjänst fortsätter att stĺ öppen för smĺ, lokala och oerfarna organisationer, som ocksĺ kan vara i behov av särskilt stöd.

Finansiering

Det ömsesidiga ekonomiska beroende som skapas av systemet med delad finansiering börjar pĺverka Europeisk volontärtjänst negativt.

- Alla tänkbara alternativ till delad finansiering bör undersökas, utan att man för den skull avskaffar projektpartnernas och de nationella programkontorens gemensamma ansvar.

- Bland övriga förslag märks sponsring av volontärtjänstprojekt, avskaffande av bidragen, införande av ett system för märkning utan EU-finansiering, förkortad varaktighet för projekten och en sänkning av bidragstaken för varje deltagare.

- Vissa icke-statliga organisationer har föreslagit att frĺgan om införande av en enhetlig rörlighetskupong för volontärer, studerande och kursdeltagare skall undersökas.

- Förberedelser, utvärdering och uppföljning bör stödjas i större utsträckning.

- Principen med schablonbelopp, fasta belopp och delfinansiering fĺr positiva omdömen och bör bibehĺllas.

Erkännande

- Utfärdandet av intyg över Europeisk volontärtjänst rekommenderas gĺ hand i hand med ett bättre erkännande pĺ alla nivĺer av den icke-formella utbildning som erhĺlls inom Europeisk volontärtjänst, t.ex. genom lagstiftning, frivilliga överenskommelser, förstärkt samarbete med Europass eller inrättande av ett bonussystem som syftar till att underlätta tillgĺngen till formell utbildning och sysselsättning.

Rättslig ram

Det finns stora förväntningar pĺ den öppna samordningsmetoden, som införts i samband med volontärtjänst för ungdomar. Man tror att Europeisk volontärtjänst kommer att göra det möjligt att nĺ vissa av mĺlen i vitboken om ungdomspolitik pĺ det prioriterade omrĺdet "volontärtjänst för ungdomar".

- Särskild uppmärksamhet mĺste alltsĺ ägnas ĺt att eliminera hindren för rörlighet i medlemsstaterna.

- De flesta europeiska länder har varken lagstiftning, föreskrifter om rättslig ställning eller politik som särskilt avser volontärarbete. Denna brist anses allmänt som ett stort hinder för rörligheten, eftersom den innebär att volontärerna likställs med avlönade arbetare, studerande eller praktikanter, som beskattas, gĺr miste om sina sociala förmĺner eller stöter pĺ svĺrigheter när de ansöker om uppehĺllstillstĺnd.

3.6. Delprogram 3 Ungdomsinitiativ

3.6.1. Riktlinjer

I bilagan till beslut nr 1031/2000/EG om inrättande av programmet Ungdom definieras de särskilda mĺlen för delprogram 3 pĺ följande sätt:

"För att främja ungdomars initiativförmĺga och kreativitet skall gemenskapen stödja projekt där ungdomar aktivt och direkt deltar i nyskapande och kreativa projekt och i projekt som inriktar sig pĺ ungdomars sociala engagemang pĺ lokal, regional, nationell och europeisk nivĺ. Dessa projekt kommer att ge ungdomarna möjlighet att utveckla sin företagsamhet och att förverkliga egna idéer om verksamhet inom vilken de spelar en central roll. Gemenskapen skall stödja initiativ som syftar till att hjälpa unga volontärer att pĺ bästa sätt använda sig av den erfarenhet som de har förvärvat under sin volontärtjänstgöring och till att uppmuntra deras aktiva integrering i samhället. De initiativ som tas av ungdomarna sedan de har avslutat sin europeiska volontärtjänstgöring kommer att ge dem möjlighet att pĺbörja och driva verksamhet av social, kulturell, sociokulturell och ekonomisk art och/eller att inrikta sig pĺ sin personliga utveckling. Dessa initiativ skall i första hand vända sig till de ungdomar som är i störst behov av dem. Stödet till ungdomsinitiativ skall syfta till att uppmuntra till en utvidgning av dessa projekt till att omfatta liknande initiativ i andra medlemsstater för att stärka den gränsöverskridande karaktären och i avsevärd omfattning öka erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan ungdomar. Stödet kan innebära att möten organiseras mellan ungdomar som arbetar för initiativ pĺ europeisk nivĺ. Ekonomiskt stöd kan beviljas för ett effektivt inrättande av fasta och gränsöverskridande partnerskap mellan sĺdana projekt."

3.6.2. Genomförande

a) Allmän bedömning

Delprogram 3, det nyaste inom programmet Ungdom, drogs med vissa svĺrigheter i början av programmets genomförande. Med sina tre delar (Ungdomsinitiativ, Nätverksprojekt och Framtidssatsning) verkade delprogrammet komplicerat att genomföra, bĺde för deltagarna och för de nationella programkontoren. Detta är anledningen till att delprogrammet, trots ansträngningarna att harmonisera föreskrifterna med hjälp av handledningen, fram till 2002 tolkades och utvecklades pĺ olika sätt i de olika programländerna. Kommissionen anordnade därför under 2002 och 2003 seminarier för diskussion om och utvärdering av delprogram 3.

Studierna av effekterna och de tvĺ utvärderingsseminarierna har visat att gruppinitiativen generellt sett har utvecklats pĺ ett tillfredsställande sätt i de flesta programländerna. De har framför allt gjort det möjligt att öppna programmet för en bredare publik och i mĺnga fall för ungdomar med sämre möjligheter.

Däremot har det även visat sig att tanken med nätverksprojekten inte var tillräckligt tydlig. Kommissionen preciserade 2003 kriterierna i handledningen och höjde schablonbeloppen. Dessutom öppnades nätverksprojekten, som fram till 2002 varit förbehĺllna tidigare deltagare i gruppinitiativprojekt, för alla intresserade ungdomar.

Genom Framtidssatsning fĺr ungdomar som deltagit i Europeisk volontärtjänst möjlighet att genomföra ett individuellt projekt som utgör en förlängning av volontärtjänstgöringen. Denna programdel skiljer sig frĺn gruppinitiativen och nätverksprojekten och tycks inte höra hemma inom delprogram 3. Hittills har ungdomarna inte utnyttjat denna möjlighet i nĺgon större utsträckning.

b) Operativa verktyg

Av studien av effekterna framgick att systemet med schablonbelopp har visat sig fungera och alltsĺ bör bibehĺllas i framtiden. För att underlätta alla ungdomars tillgĺng till delprogram 3 uppmanar flera länder till en ytterligare förenkling av blanketterna för bidragsansökan och rapportförfarandena.

Den decentraliserade administrationen av delprogram 3 har givit goda resultat. Den har bl.a. gjort det möjligt att öka flexibiliteten och att pĺ nära hĺll vägleda ungdomar som utformar eller genomför ett projekt. Vissa länder föreslĺr att man gĺr ännu längre och decentraliserar projektadministrationen.

Flera länder pĺpekar att stödinsatserna inom delprogram 5 mer systematiskt bör tillämpas till stöd för delprogram 3.

Dessutom uttrycker flera länder önskemĺl om en förstärkt roll för de organisationer som fungerar som mellanhänder och kontaktpunkter och som vägleder ungdomar som förbereder projekt inom delprogram 3. Det har visat sig att projektens kvalitet förbättras om ungdomarna fĺr god vägledning och projekten ges fasta ramar.

3.6.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

Mellan 2000 och 2002 anslogs 19,4 miljoner euro till Ungdomsinitiativ och Framtidssatsning inom ramen för programmet Ungdoms budget. Därmed kunde 58 954 ungdomar delta i nĺgot av de 3 314 projekt som finansierades av kommissionen.

Effekter pĺ ungdomar

Studien av effekterna visade att delprogram 3 bidrar till att de allmänna och särskilda mĺlen för programmet Ungdom kan nĺs. Det ger ungdomarna möjlighet inte bara att utforma sitt eget projekt i enlighet med sina idéer och övertygelser och med utgĺngspunkt i sina egna mĺl, utan även att själva genomföra det. Pĺ sĺ sätt inleds en icke-formell och informell läroprocess, genom vilken de lär sig att fatta beslut, ta ansvar, planera ett projekt och slutföra det. När det gäller gruppinitiativen och nätverksprojekten rör det sig om en kollektiv läroprocess, medan lärandet är individuellt inom Framtidssatsning. Det är framför allt inom gruppinitiativen och nätverksprojekten som ungdomarna utformar projekt som främjar deras aktiva deltagande och engagemang i samhället. Genom att aktivt delta i ett projekt blir de medvetna om värden som demokrati, tolerans, solidaritet och kulturell mĺngfald liksom om riskerna med social utestängning, rasism och främlingsfientlighet.

Pĺ individuell nivĺ innebär genomförandet av ett projekt inom delprogram 3 att ungdomar kan skaffa sig kompetens av mer yrkesmässig art, t.ex. kommunikations-, förhandlings- och argumentationsförmĺga, och färdigheter när det gäller projektadministration och ekonomisk förvaltning, kunskaper i informationsteknik samt sprĺkkunskaper. Samtidigt fĺr de bättre självförtroende, lär sig att arbeta i grupp, planera projekt och lösa problem, och därmed utveckla kompetens av mer social karaktär.

En annan frĺga gäller ändring av ĺldersgränsen. Att utveckla ett gruppinitiativ eller ett nätverksprojekt är ett mycket komplext arbete som är svĺrt att utföra för ungdomar mellan 15 och 20 ĺr. Generellt sett är det ungdomar i 25-ĺrsĺldern som lägger fram projekt inom delprogram 3.

Studien av effekterna visade ocksĺ att denna icke-formella utbildningserfarenhet inte erkänns eller värdesätts pĺ nationell och regional nivĺ, vilket gör att effekten av programmet blir mindre.

En stark sida hos delprogram 3, särskilt den del som avser gruppinitiativ, är att det är lättillgängligt för ungdomar "i svĺrigheter". Det har visat sig vara ett värdefullt redskap i programmets strategi för social integration, som syftar till att främja dessa ungdomars tillgĺng till programmet.

Gruppinitiativ och nätverksprojekt utgör förbindelselänkar till annan verksamhet inom programmet Ungdom. Större delen av dessa projekt föreslĺs av nya grupper som aldrig tidigare deltagit i programmet. För mĺnga unga är det lokala projektet ett första steg innan man gĺr vidare till en "mer sofistikerad" verksamhet som innebär samarbete med utländska partner. I detta avseende innebär delprogram 3 att nya ungdomar fĺr möjlighet att delta i programmet och att deltagarnas mĺngfald ökar.

När det gäller Framtidssatsning har det framkommit att det är mycket fĺ ungdomar som deltar i verksamheten. I mĺnga länder utnyttjas inte hela anslaget. Dessutom är kostnaden för Framtidssatsning hög per deltagare för ett resultat som hittills inte varit övertygande.

Effekter pĺ ungdomsledare och organisationer

När det gäller effekterna av delprogram 3 pĺ ungdomsledare kan det konstateras att programmet Ungdom i allmänhet och delprogram 3 i synnerhet bidrar till att höja kvaliteten pĺ deras arbete och att ge ungdomsarbetet en europeisk eller till och med internationell dimension. För att kunna leda projekt inom programmet mĺste socialarbetare och ungdomsledare skaffa sig kompetens i frĺga om internationellt samarbete och finna partnernätverk utomlands. Hänsyn mĺste dock tas till det faktum att effekten av delprogram 3 pĺ ungdomsledare är mindre än effekten av andra delprogram, eftersom gruppinitiativen utarbetas av ungdomsgrupperna själva. Det har emellertid visat sig att projektens kvalitet ökar när ungdomarna fĺr vägledning och rĺd av socialarbetare eller ungdomsledare. Multiplikatoreffekten är tyvärr inte heller alltid den bästa, eftersom de ungdomsledare som deltagit i ett projekt inte alltid utnyttjar denna erfarenhet i samband med framtida projekt.

Effekter pĺ politik, lagstiftning och offentlig förvaltning

Gruppinitiativ och nätverksprojekt är i allmänhet relativt synliga projekt, som ger kommunerna tillfälle att träffa ungdomar och ta del av deras bekymmer och förhoppningar. I detta avseende bidrar de till att pĺ lokal nivĺ skapa en känsla av att tillhöra Europa.

Generellt sett har programmet Ungdom bidragit till att medvetandegöra inte bara politiska beslutsfattare utan även den allmänna opinionen om frĺgor med anknytning till den europeiska ungdomspolitiken, pĺ bĺde nationell, regional och lokal nivĺ. Vitboken om ungdomspolitik har spelat en viktig roll i detta sammanhang, men även projekten inom programmet har bidragit till att "ungdomens Europa" blivit synligare. Detta gäller framför allt gruppinitiativen, som ofta är väl synliga pĺ lokal nivĺ.

Detta delprograms stora betydelse har lett till att vissa länder skjuter till egna medel för att stödja ett större antal projekt.

3.6.4. Slutsatser om delprogram 3

Sammanfattningsvis kan man säga att mĺlen för delprogram 3 uppnĺs främst tack vare gruppinitiativen. Effekten av gruppinitiativen är särskilt tydlig när det gäller ungdomarnas personliga utveckling, formandet av deras identitet (självförtroende, anpassningsförmĺga, självständighet, initiativförmĺga och ansvarskänsla) och deras politiska insikter (konkret insikt om Europatanken, känsla av att ingĺ i ett europeiskt sammanhang). Denna del av delprogrammet bör bibehĺllas i det framtida programmet.

Genom nätverksprojekten fĺr gruppinitiativprojekten en europeisk dimension och ett inslag av interkulturellt lärande. I detta avseende kan de betraktas som ännu ambitiösare än gruppinitiativprojekten. Efter en besvärlig inledning skedde under 2003 en avsevärd ökning av antalet nätverksprojekt och en kvalitetsförbättring, tack vare stödĺtgärder frĺn kommissionens och de nationella programkontorens sida.

Dessa bĺda verksamhetstyper bör finnas kvar i programmet: gruppinitiativen därför att de i vidare mening bidrar till den sociala integrationen, och nätverksprojekten därför att de förstärker den europeiska dimensionen hos delprogram 3.

Gruppinitiativen och nätverksprojekten kan verkligen bidra till att förstärka inslaget av icke-formell och informell utbildning i programmet. De kan utgöra ett intressant verktyg för att förverkliga huvudprioriteringarna i vitboken om ungdomspolitik, nämligen ungdomars aktiva samhällsengagemang, ungdomars oberoende, information till ungdomar, deras sociala integration och slutligen deras anställbarhet.

Vad beträffar Framtidssatsning är resultaten inte lika övertygande. De fĺ projekt som genomförts hittills har inte haft tillräcklig effekt för att det skall kunna anses berättigat att bibehĺlla denna del av delprogram 3.

När det gäller delprogrammets utveckling i framtiden bör de nationella myndigheterna ta följande under övervägande:

- Delprogrammet bör utvecklas med inriktning pĺ ungdomarnas aktiva deltagande, icke-formellt och informellt lärande och social integration.

- Mĺlgruppen bör främst utgöras av ungdomar med sämre möjligheter.

- Det bör skapas förbindelselänkar mellan all verksamhet för att tillgodose ungdomarnas behov.

- Det bör skapas förbindelselänkar mellan icke-formell och informell utbildning och vice versa.

- Programmet Ungdom bör komplettera programmen Sokrates och Leonardo da Vinci och andra politikomrĺden, t.ex. kultur, idrott och sysselsättning.

- Resultaten av icke-formell och informell utbildning bör erkännas (en förteckning över färdigheter när ett projekt avslutas med utgĺngspunkt i erfarenheterna frĺn Europass (Leonardo da Vinci-programmet) eller de försök med "Personal Record of Achievement" som gjorts av det brittiska nationella programkontoret).

- Ĺldersgränsen för delprogram 3 bör kunna höjas till 30 ĺr.

- Projektledningen inom delprogram 3.1 (gruppinitiativ och nätverksprojekt) bör förstärkas, bl.a. genom utnyttjande av delprogram 5, särskilt för kontaktseminarier för att förbereda nätverksprojekt.

3.7. Delprogram 4 Gemensamma ĺtgärder

3.7.1. Riktlinjer

I bilagan till beslut nr 1031/2000/EG om inrättande av programmet Ungdom definieras de särskilda mĺlen för delprogram 4 pĺ följande sätt:

"Eftersom ett flexibelt och kreativt synsätt är en förutsättning för samarbete mellan sektorerna, kan (...) gemenskapsstöd [erhĺllas] för verksamhet som skall bedrivas tillsammans med andra gemenskapsinitiativ som rör kunskapens Europa, särskilt gemenskapsprogram pĺ utbildningsomrĺdet.

(...) Dessa projekt skall omfatta en rad insatser frĺn ett antal olika sektorer, bland annat ungdomssektorn. Deras finansiering kan kompletteras med stöd frĺn ett antal olika gemenskapsprogram och kan genomföras med hjälp av framställningar om gemensamma projekt.

Lämpliga ĺtgärder kan vidtas för att främja kontakt och samverkan pĺ regional och lokal nivĺ mellan dem som deltar i detta program och i utbildningsprogram. I detta sammanhang kan stöd ges till verksamheter som syftar till att öka medvetenheten om vilka möjligheter gemenskapen erbjuder ungdomar."

Eftersom den rättsliga grunden är nĺgot generell och abstrakt, har kommissionen hittills valt att genomföra gemensamma ĺtgärder med hjälp av inbjudningar att lämna projektförslag.

3.7.2. Genomförande

a) Allmän bedömning

De gemensamma ĺtgärderna genomförs huvudsakligen efter inbjudningar att lämna projektförslag inom de tre programmen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom. Den första inbjudan offentliggjordes 2001. Det finns därför i dagsläget endast mycket fĺ projekt som kommissionen skulle kunna utvärdera. Sex projekt valdes ut 2001 och formaliserades i mars 2002. Tre av dessa projekt gäller ämnet "Byggandet av kompetensbroar: ett system för att överföra och samla studiemeriter inom det livslĺnga lärandet", tvĺ gäller "Studie- och yrkesvägledning", och ett projekt gäller "Utbildningscentrum för mĺnga ändamĺl och e-lärande". Under 2002 godkändes femton projekt, varav fjorton formaliserades och beviljades anslag i mars 2003. Tre av dessa projekt syftade till en fördjupning pĺ lokal nivĺ av ämnet studie- och yrkesvägledning (ämne: "Lokala vägledningsnätverk"), sex projekt gällde ämnet "Social integrering av mĺlgrupper", och fem projekt avsĺg "Ungdomars aktiva medborgarskap". För 2003 valdes sexton projekt ut i juli mĺnad, och de kommer att formaliseras före ĺrets utgĺng. Dessa projekt bygger vidare pĺ ämnet "Ungdomars aktiva medborgarskap", och dessutom införs ämnena "Integrering av människor med funktionshinder" och "Värdesättande av icke-formellt och informellt lärande".

Eftersom 2002 ĺrs projekt nyligen har inletts, finns det i dag endast sex projekt som skulle kunna göras till föremĺl för en grundlig och kvalificerad utvärdering. Den kritiska massan av projekt har alltsĺ ännu inte nĺtts, och det är därför för tidigt att uttala sig om projektens resultat.

Man kan emellertid redan nu sammanfatta erfarenheterna av de gemensamma ĺtgärderna pĺ det organisatoriska planet. Detta nya delprogram hade inledningsvis vissa svĺrigheter, men det har förtjänsten att ha tvingat fram en ökad öppning gentemot andra program, en diskussion om gemensamma ämnen samt samarbete och samordning. Pĺ det administrativa och finansiella planet har gemensamma regler och förfaranden samt standardiserade avtalsförlagor utarbetats, trots svĺrigheterna med harmonisering.

Slutligen har de gemensamma ĺtgärderna inneburit en möjlighet för kommissionen att prova ett nytt system för övervakning av projekt. Även om projekten administreras av avdelningar som har ledningsansvar för ämnet i frĺga, har för första gĺngen kontaktpersoner frĺn andra avdelningar deltagit i den tematiska projektövervakningen. Denna nya metod har utan tvekan bidragit till öppnare och mer nyskapande projekt och till att det skapats nätverk mellan projektledare.

b) Operativa verktyg

Efter de första tre ĺrens genomförande av de gemensamma ĺtgärderna stĺr det klart att de administrativa och finansiella förfaranden som antagits är tungrodda och komplicerade. Detta problem gäller framför allt beslutsprocessen. En gemensam kommittégrupp för de gemensamma ĺtgärderna, bestĺende av 18 företrädare för de tre programmen, har inrättats men inte givits nĺgra beslutsbefogenheter. Den gemensamma kommittégruppen möts en eller tvĺ gĺnger om ĺret men utfärdar bara riktlinjer. Programkommittéerna (för Ungdom, Leonardo och Sokrates) bör höras genom skriftligt eller muntligt förfarande, och Europaparlamentet bör utöva sin rätt till insyn, sĺ att ett beslut kan fattas om delprogram 4.

3.7.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

Enligt den gemensamma kommittégruppen är de mĺl som gäller för de gemensamma ĺtgärderna relevanta och svarar mot ett verkligt behov. Stora pilotprojekt av försökstyp kan göra det möjligt att nĺ dessa ambitiösa mĺl. Man mĺste emellertid frĺga sig om man kan begränsa sig till dessa stora projekt eller om det skulle vara lämpligare, framför allt för att fĺ ungdomssektorn att delta, att tillĺta finansiering av mindre projekt inom ramen för de gemensamma ĺtgärderna. Detta skulle ocksĺ kunna möjliggöra en ökning av det sammanlagda antalet delfinansierade projekt.

I sin nuvarande utformning verkar de gemensamma ĺtgärderna nĺgot för stelbenta. Urvalskriterierna är relativt strikta och lämnar litet utrymme för projekt av mycket hög kvalitet vars enda brist ibland är att de inte helt och hĺllet uppfyller kriteriet om sektorsöverskridande samarbete mellan utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomssektorerna. Erfarenheten visar ocksĺ att de som ansöker om projekt gällande gemensamma ĺtgärder ofta pĺ ett nĺgot onaturligt sätt försöker visa att det finns ett samarbete mellan de tre sektorerna. Det skulle alltsĺ kunna vara bättre att begränsa sig till partnerskap mellan tvĺ sektorer och att ställa högre krav när det gäller kriterierna för innovation, metod och effekt.

Ett annat alternativ som föreslĺs gĺr ut pĺ att ge projektledarna större frihet när det gäller det ämne som skall behandlas i ett projekt inom ramen för gemensamma ĺtgärder. Flera medlemmar av den gemensamma kommittégruppen vill att ett helt öppet ämne skall införas, sĺ att projektledarna kan förverkliga sina idéer under förutsättning att de bidrar till att mĺlen nĺs.

Större ansträngningar bör göras för att höja värdet av de gemensamma ĺtgärderna och göra dem väl synliga vid sidan av de stora programmen.

Slutligen infinner sig frĺgan om huruvida inbjudningar att lämna projektförslag är det lämpligaste verktyget för genomförande av de gemensamma ĺtgärderna. I detta skede är det för tidigt att ge ett definitivt svar pĺ den frĺgan. Det förefaller dock lämpligt att komplettera den metoden med ĺtgärder av annat slag, t.ex. undersökningar, partnerskap pĺ olika nivĺer, verksamhet för spridning av god praxis eller medvetandegörande samt kommunikation.

3.7.4. Slutsatser om delprogram 4 - Gemensamma ĺtgärder

Genomförandet av delprogram 4 var inledningsvis förknippat med vissa svĺrigheter. I dag kan följande huvudsakliga rekommendationer lämnas:

- De förfaranden som tillämpas i samband med gemensamma ĺtgärder bör förenklas.

- Uppdraget för den gemensamma kommittégruppen bör preciseras, och gruppen bör ges beslutsbefogenheter.

- Urvalskriterierna för gemensamma ĺtgärder bör göras mer anpassningsbara, sĺ att de blir ett flexibelt verktyg för finansiering av all verksamhet som förmodas bidra till att mĺlen för de gemensamma ĺtgärderna kan nĺs.

- En strategi för kommunikation, information och tillvaratagande av resultat bör utarbetas, sĺ att de gemensamma ĺtgärderna blir väl synliga.

- Den befintliga webbplatsen och översikten över finansierade projekt skulle kunna förbättras.

3.8. Delprogram 5

3.8.1. Riktlinjer

Mĺlen för delprogrammet definieras i bilagan till beslut nr 1031/2000/EG om inrättande av programmet Ungdom. Det handlar huvudsakligen om

- utbildning och samarbete för aktörer inom ungdomspolitiken,

- information till och forskning om ungdomar,

- information om och synlighet hos ĺtgärderna.

3.8.2. Genomförande

a) Allmän bedömning

Inom delprogram 5 ges deltagarna och de nationella programkontoren en rad möjligheter till utbildning och samarbete, med syftet att bistĺ vid utformningen av annan programverksamhet och att stärka den europeiska ungdomspolitiken.

De utvärderare som vid sidan av ungdomsledarna under 2003 deltog i studien av effekterna och vid utvärderingsseminariet för delprogram 5 anser att verksamheten bidrar till att förbättra ungdomarnas tillgĺng till övriga delprogram, genom att särskilt ungdomsledarnas kompetens utvecklas, partnerskap och nätverk upprättas eller fĺr stöd och deltagarnas självförtroende och motivation stärks. Delprogrammet betraktas som mycket värdefullt för ungdomarna, eftersom det ger dem möjlighet att fĺ bättre information om prioriteringarna för programmet Ungdom.

I mĺnga länder är delprogram 5 grundläggande för utvecklingen av den nationella ungdomspolitikens internationella dimension och pĺverkar direkt kvaliteten pĺ deras nationella arbete pĺ omrĺdet. Genom att fungera som gränssnitt mellan den lokala/regionala och den europeiska nivĺn tillför delprogram 5 nya inslag i arbetet för ungdomarna, samtidigt som det har en avsevärd potentiell multiplikatoreffekt.

Alla är alltsĺ överens om att detta delprogram tydligt bidrar till ökad tolerans och kulturell mĺngfald, medan däremot dess effekt pĺ integrationen anses som visserligen konkret men ännu otillräcklig. Större insatser mĺste göras, framför allt för mycket missgynnade ungdomar och ungdomar i landsbygdsomrĺden och avlägsna omrĺden.

Som komplement till de möjligheter som erbjuds inom delprogram 5 offentliggörs, sĺsom framgĺr av handledningen, varje ĺr en inbjudan att lämna förslag till storskaliga projekt inom delprogram 5. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att arbeta med de huvudsakliga prioriteringarna för programmet, t.ex. integrationen och kampen mot rasism, i längre utbildnings-, samarbets- eller informationsprojekt. Resultaten av dessa storskaliga projekt har givit upphov till positiva reaktioner. Vad som framför allt mĺste förbättras när det gäller dessa projekt och delprogrammet i allmänhet är synligheten och spridningen av god praxis.

b) Operativa verktyg

Enligt utvärderarna är delprogram 5 effektivt i förhĺllande till de mĺl som ställts upp, särskilt när det gäller utbildning, nätverk, motivation och ungdomarnas benägenhet att ta ansvar.

Delprogram 5 omfattar tre olika delar - samarbete med programländerna, samarbete med tredje land, samarbets- och utbildningsplaner vid det nationella programkontoret - och nio verksamhetstyper samt stödĺtgärder, och det är därmed ett av de mest komplexa delprogrammen inom programmet Ungdom. Denna komplexitet betraktas bĺde som produktiv, i och med att den bidrar till att stimulera projekten, och stelbent, i och med att den begränsar handlingsutrymmet i samband med genomförandet.

Även om deltagarna anser att det är enklare att genomföra verksamhet med kortare varaktighet (mellan nĺgra dagar och nĺgra veckor) inom delprogram 5, framhĺller de vikten av att även ha möjlighet till verksamhet med längre varaktighet, upp till ett ĺr, för att kunna inleda och stödja projekt och nätverk pĺ utbildningsomrĺdet.

Utvärderarna uppger att delprogram 5, som främst syftar till att stödja delprogram 1 och 2, även bör utnyttjas för delprogram 3. De pĺpekar att man i högre grad bör inrikta sig pĺ en kvantitativ utvärdering av uppföljningsprojekten inom delprogram 5.

Programländerna välkomnar ofta ĺtgärder för att decentralisera verksamheten till nationell nivĺ. Flera av dem betonar att decentralisering leder till ökad öppenhet och närhet. För ungdomar med sämre möjligheter, särskilt de som bor i avlägsna landsbygdsomrĺden, är det faktiskt av avgörande betydelse att ha tillgĺng till kontaktpersoner i den egna regionen.

Införandet av systemet med schablonbelopp för huvuddelen av verksamheten inom delprogram 5 fĺr godkänt av samtliga deltagare, som nu möter mindre svĺrigheter när det gäller att uppskatta kostnaden och ställa upp en budget för projekten. I och med det nya systemet fĺr deltagarna möjlighet att i högre grad koncentrera sig pĺ innehĺllet. Ett antal deltagare har dock begärt ersättning för samtliga resekostnader, särskilt när projekten omfattar tredje land och ett stort antal deltagare frĺn kandidatländerna.

3.8.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

Mellan 2000 och 2002 frigjordes 32,3 miljoner euro för finansiering av projekt inom delprogram 5.1. De 4 031 projekt som finansierades omfattade sammanlagt 91 610 deltagare - ungdomsledare, ungdomar och företrädare för icke-statliga organisationer.

Av de 174 ansökningar som följde av de tre inbjudningarna att lämna förslag till storskaliga projekt för samarbete, utbildning och information valdes 34 ut och genomfördes.

Utbildning, kvalitet, nätverk, innovation, tillgänglighet

Tillgänglighet, utbildning, kvalitet, nätverk och innovation beskrivs som faktorer som i hög grad hänger samman.

Genom utbildningsdelen av delprogram 5 kan deltagarna inleda en process av kvalitativ personlig utveckling. De fĺr möjlighet att skaffa sig kompetens och färdigheter pĺ internationell nivĺ inom ungdomssektorn, särskilt i frĺga om tolerans, integration och deltagande. I flera länder utgör programmet Ungdom en av de fĺ utbildningsmöjligheterna för ungdomsledare. Systemet med "peer education" anses som en väsentlig del av utbildningen inom programmet.

Efter utbildningen har ungdomsledarna lärt sig att skapa nätverk och bidra till och stödja dem; dessa nätverk ger i sin tur möjlighet till ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter, innovationer och skapande av nya projekt. Ett effektivt nätverksbyggande betraktas som oundgängligt för att kunna ge en innovation konkret form. En ökad och mer effektiv användning av IT, offentliggörande av projekten med bästa praxis och skapande av webbplatser ses som möjliga sätt att komma till rätta med kommunikationssvĺrigheterna pĺ innovationsomrĺdet.

Den funktion som delprogram 5 har är mycket uppskattad: det ger tillträde till programmet Ungdom, och det är öppet för alla ungdomar. Verksamhetens stora bredd uppfattas som genomtänkt; den gör det möjligt att förbereda projekt inom delprogram 1-3 och att förbättra projektens kvalitet. Tidigare deltagare i projekt inom ramen för delprogram 1-3 ĺterkommer ofta till delprogram 5 och breddar pĺ sĺ sätt sin erfarenhet.

Medan bidraget frĺn utbildningsĺtgärderna inom delprogram 5 till övriga delprogram erkänns av nästan alla, beklagar man i vissa rapporter att det praktiskt taget inte görs nĺgon kvantitativ utvärdering av uppföljningsprojekten inom delprogram 5 i form av ungdomsutbyten eller volontärtjänstprojekt.

Effekter pĺ ungdomar

Effekten av delprogram 5 pĺ ungdomarnas personliga utveckling har varit föremĺl för omfattande diskussion och utvärdering. Genom delprogrammet fĺr ungdomarna hjälp att utveckla sin kreativitet och sin initiativförmĺga och att skaffa sig de färdigheter och det självförtroende som krävs för att kunna starta projekt och ta ekonomiskt ansvar för dem. Det sägs om delprogram 5 att det är en källa till motivation, att det bidrar till ökade sprĺkkunskaper och förbättrad kommunikationsförmĺga, att det gör det möjligt att skaffa kompetens i frĺga om gruppdynamik och konflikthantering och att det bidrar till att utveckla ett europeiskt medvetande.

Ungdomarnas medverkan vid planering, förberedelse och genomförande av projekt är väsentlig, för den ger ungdomarna en känsla av att äga sitt projekt. Utbildning och "peer education" anses ocksĺ ha stor betydelse i detta avseende.

Effekter pĺ ungdomsledare, ungdomsorganisationer och lokala samhällen

Delprogrammet har en avsevärd effekt pĺ ungdomsledarna när det gäller kvalitetsmedvetande och kunskap, nĺgot som prioriteras inom programmet Ungdom. Behörighetsbestämmelser leder till en större professionalism. Eftersom ungdomsarbetet skiljer sig mycket mellan länderna ses utarbetandet av en internationell standard som betydelsefullt för att kvalitetsförbättringen skall kunna fortsätta.

Utöver utvecklingen av färdigheter med anknytning till de övergripande prioriteringarna för programmet, är delprogram 5 särskilt effektivt när det gäller att förbättra ungdomsledarnas praktiska färdigheter (t.ex. skapande av sammanhĺllning, kunskap om olika pedagogiska grepp, arbetsmetoder och presentationsteknik). Enligt de synpunkter som inkommit bidrar delprogram 5 till att motivera ungdomsledarna och hjälper dem att till fullo inse betydelsen av sitt arbete. Pĺ internationell nivĺ konstateras det att delprogram 5 skapar en sund konkurrens mellan jämlikar.

Vad organisationerna beträffar kan man framhĺlla den viktiga roll som delprogram 5 spelar när det gäller att upprätta nya partnerskap och utvidga befintliga. Bilaterala förbindelser blir tri- eller multilaterala, partnerskapen blir mer balanserade och i mindre utsträckning dominerade av en enda organisation, och ofta lever de vidare utanför programmet. För mĺnga organisationer införs genom delprogram 5 för första gĺngen idén om "nätverkstänkande" i ungdomsarbetet. För smĺ organisationer är det viktigt att vidga sitt kontaktnät.

Delprogram 5 bidrar till att ge ungdomsorganisationerna en ökad professionalism och stimulerar till jämförelser mellan organisationer, inte bara med avseende pĺ olikheter i frĺga om nationalitet eller kultur, utan även med avseende pĺ organisationstyp och arbetssätt. Programmet Ungdom och delprogram 5 ger "kontinuitet, synlighet och struktur ĺt det gränsöverskridande samarbetet, och bidrar till att ge det en gräsrotsdimension".

Effekten av delprogram 5 för de lokala samhällena märks pĺ flera nivĺer:

- Ungdomsorganisationer - kommuner: "Upprättandet av närmare kontakter med kommunanställda skulle kunna främja bildandet av klubbar och organisationer och fĺ en större följdverkan i politiskt och ekonomiskt hänseende." Deltagande grupper och organisationer stärker ofta sitt samarbete med lokala myndigheter, stabiliserar sina förbindelser med kommunala ungdomsavdelningar och inriktar sig i högre grad pĺ internationell verksamhet.

- Organisationer som deltar kan motivera ungdomsorganisationer pĺ samma ort att själva engagera sig internationellt.

Effekter pĺ politik, lagstiftning och institutioner

Effekterna av delprogram 5 pĺ den nationella, regionala och lokala politiken beskrivs i allmänna ordalag, men det finns fĺ exempel pĺ konkreta effekter. Alla är dock överens om att denna politik och den europeiska politiken bör komplettera varandra.

I vissa fall tycks den europeiska ungdomspolitiken ersätta den nationella, regionala och lokala politiken. Det är i kommunerna som den största effekten märkts (se ovan). Kommuners och lokalpolitikers engagemang har visat sig fruktbart och bidrar till en större öppenhet för internationell verksamhet. Härigenom kan fördomar och rasism övervinnas pĺ lokal nivĺ.

3.8.4. Slutsatser om delprogram 5

När det gäller delprogrammets framtid betonar utvärderarna behovet av att fortsätta utveckla ungdomspolitiken i Europa i enlighet med mĺlsättningarna i vitboken och att skapa nätverk för samarbete pĺ europeisk/nationell/regional/lokal nivĺ, eller att förstärka dem, särskilt pĺ lokal nivĺ, för att enklare nĺ ungdomar med sämre möjligheter.

Ungdomspolitik - prioriteringar

- I vissa fall tycks den europeiska ungdomspolitiken ersätta den nationella, regionala och lokala politiken. Alla är överens om att de olika synsätten bör komplettera varandra.

- Införande av internationella standarder skulle kunna bidra till en kontinuerlig förbättring av ungdomsarbetets kvalitet.

- Det bör vara möjligt att inom ramen för programmet finansiera forskningsprojekt med ungdomsanknytning, inte bara inom själva programmet Ungdom, utan även utanför detta.

- Delprogrammets effekter när det gäller att integrera ungdomar med sämre möjligheter bör förstärkas ytterligare.

Delprogrammets aktuella struktur

- Delprogrammets komplexitet uppfattas pĺ samma gĺng som produktiv och stelbent, eftersom den begränsar handlingsutrymmet i samband med genomförandet.

- En del av verksamheten inom delprogram 5 bör ingĺ vid utformningen av projekt inte bara inom delprogram 1 och 2, utan även inom delprogram 3.

Urvalsprocess, beslutsprocess, reaktioner och uppföljning

- Ungdomsledarna skulle vilja vara mer delaktiga i urvalsprocessen och fĺ bättre information om de olika stegen i beslutsprocessen.

- Deltagarna skulle vilja fĺ tydligare skriftliga motiveringar när projektansökningar avslĺs, sĺ att de kan förbättra sina framtida ansökningar. När ett projekt avslutas skulle de vilja ha feedback pĺ arbetets kvalitet.

- Den kvantitativa utvärderingen av projekt inom delprogram 1, 2 och 3, som tillkommit tack vare ett projekt inom delprogram 5, bör förstärkas.

Synlighet - nätverksarbete - överförbarhet

- Förbättrad spridning av god praxis genom ett bredare offentliggörande av berörda projekt pĺ olika webbplatser och utnyttjande av hela det berörda nätverkets potential (nationella programkontor, regionala center, SALTO, Europarĺdet).

- En ökad decentralisering i programländerna skulle kunna ge större öppenhet och närhet, vilket särskilt skulle främja integreringen av ungdomar i avlägsna omrĺden och, mer allmänt, ungdomar med sämre möjligheter.

3.9. Verksamhet med tredje land

3.9.1. Riktlinjer

Kommissionen och programkommittén för programmet Ungdom har definierat fyra prioriterade geografiska omrĺden för samarbetet med tredje land: med första prioritet, de länder som gränsar till det utvidgade EU, dvs. Medelhavsomrĺdet (Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten, Libanon, Jordanien, Syrien, Israel, Västbanken och Gaza, Turkiet, Cypern och Malta), Sydeuropa (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro) och Oberoende staters samfund (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ryssland, Ukraina) och, med andra prioritet, Latinamerika (Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Kuba, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, El Salvador, Uruguay, Venezuela).

Samarbetet med tredje land inom ramen för programmet Ungdom syftar till att främja fred, dialog, tolerans och solidaritet ungdomar emellan. Övriga huvudmĺl är att skapa stabila och varaktiga partnerskap och att ĺstadkomma ett utbyte av kunskap och färdigheter när det gäller ungdomsarbete mellan statliga och icke-statliga strukturer i EU och tredje land. Verksamhet som innefattar tredje land bör ge deltagarna möjlighet att fĺ en bättre förstĺelse för varandras situation och kultur och stämma till eftertanke om deras respektive identitet. Verksamheten avses ocksĺ bidra till volontärsektorns och det civila samhällets utveckling i partnerländerna och möjliggöra för partnerna i tredje land att skaffa sig erfarenhet av icke-formell utbildning samt bidra till ungdomsarbetets och ungdomsorganisationernas utveckling i dessa länder.

Programmet Euro-Med Ungdom har följande allmänna mĺl: att förbättra den ömsesidiga kunskapen och förstĺelsen samt dialogen mellan ungdomar i Medelhavsomrĺdet och EU och att främja ungdomars, särskilt unga kvinnors, aktiva medborgarskap i de lokala samhällena samt de icke-statliga ungdomsorganisationernas bidrag till samhällslivet i landet. De särskilda mĺlen är att främja ungdomars möjligheter till informellt interkulturellt lärande liksom ungdomsledares och ungdomsansvarigas utbildningsmöjligheter, att utbyta erfarenheter och god praxis, att främja utveckling av strukturer utan vinstsyfte, att främja det civila samhällets demokratisering, att informera icke-statliga ungdomsorganisationer, att öka den ömsesidiga förstĺelsen mellan de 27 partnerländerna i Europa och Medelhavsomrĺdet och att förbättra bilden av varandra samt att uppmuntra de icke-statliga partnerorganisationerna i Medelhavsomrĺdet att delta i gränsöverskridande nätverk.

Programmet Euro-Med Ungdom rör framför allt tre delar av programmet Ungdom: delprogram 1 (ungdomsutbyte), delprogram 2 (volontärtjänst) och delprogram 5 (stödinsatser).

3.9.2. Genomförande

a) Allmän bedömning

I genomsnitt har omkring 8 % av den ĺrliga budgeten för programmet Ungdom gĺtt till finansiering av samarbetet mellan de 30 programländerna och 42 tredje länder. Medel frĺn Medaprogrammet har i betydande utsträckning kompletterat den del av budgeten för programmet Ungdom som avsatts för Euro-Med Ungdom.

Programavsnittet "samarbete med tredje land" har varit mycket efterfrĺgat i förhĺllande till de tillgängliga medlen. I genomsnitt har omkring 55 % av alla projektansökningar godkänts, vilket är en lägre andel än vad som noterats i programländerna.

Verksamhetens europeiska mervärde utgörs av dess bidrag till en europeisk utrikespolitik och främjandet av en positiv bild av Europa i världen. Vidare bidrar programmet till erkännandet av ett Europa grundat pĺ demokrati och solidaritet, skapandet av en europeisk identitet och öppnandet av samarbete med länder som inte nödvändigtvis ingĺtt bilaterala avtal med samtliga medlemsstater.

b) Operativa verktyg

Programmet genomförs nästan uteslutande genom mikroprojekt. Även om denna metod är tungrodd och kräver mycket personal, har den ĺterigen visat sig vara den bästa när det gäller att garantera närheten till medborgaren och tillgängligheten för lokala organisationer och grupper, vilka är karakteristiska för ungdomssektorn. Storskaliga, flerĺriga, interaktiva projekt, sĺsom youthNET och Balkan Youth Project, har bidragit till att förbättra synligheten och tillgängligheten för tredje land och har givit upphov till partnerskap och nätverk. Dessa projekt är värdefulla, men de bör inte ersätta mikroprojekten.

Med hänsyn till det stora antalet mindre avtal har administrationen gradvis decentraliserats till de nationella programkontoren. Fördelarna med denna metod är att den medger en större närhet till användarna och, i princip, innebär att urvals- och avtalsprocessen gĺr snabbare, dock till priset av att enhetligheten gĺr förlorad i de yttre förbindelserna. En annan nackdel med denna administrationsmetod är fragmenteringen i budgethänseende, som ger upphov till motsägelsefulla situationer när det gäller marknadsföringen och förmĺgan att tillgodose efterfrĺgan. Ĺ andra sidan räknar man med en förbättring av marknadsföringen och synligheten tack vare de nationella programkontorens insatser. Dessutom medför decentraliseringen gradvis en mer aktiv medverkan frĺn de programländer som bara hade ett fĺtal, eller inga, projekt med tredje land sĺ länge budgeten fördelades centralt.

Viss verksamhet (projekt som föreslĺs av europeiska icke-statliga organisationer och av organisationer i södra Medelhavsomrĺdet) administreras fortfarande centralt (av kommissionen), men man har ännu inte helt kommit till rätta med förseningarna i frĺga om genomförandet.

Vad projektadministrationen beträffar är det endast organisationer i partnerländerna i Medelhavsomrĺdet som kan fungera som ledare och projektsamordnare inom Euro-Med Ungdom, medan organisationerna i övriga tredje länder mĺste gĺ via sina europeiska partner.

Kunnande och arbetsverktyg har sammanställts av tvĺ resurscenter vid de nationella programkontoren (Resurscentret för sydöstra Europa och Euro-Med). Dessa resurscenter har visat sig vara värdefulla när det gäller att främja information, synlighet och tillgĺng till programmet i tredje land.

Den nuvarande metoden för tilldelning av bidrag - schablonbelopp - har visat sig mer användarvänlig än finansiering med en viss procentsats av den faktiska kostnaden. Den är emellertid mindre flexibel och tillĺter ingen anpassning till de specifika förhĺllandena i de berörda tredje länderna. Dessutom är det svĺrt att beräkna de slutgiltiga utbetalningarna, främst pĺ grund av att olika procentsatser tillämpas i de olika länderna och att bĺde schablonbelopp och finansiering pĺ grundval av den faktiska kostnaden tillämpas inom ett och samma projekt.

Vad verktyg och kriterier beträffar har det konstaterats att vissa av de gällande kriterierna inte helt och hĺllet svarar mot ungdomarnas/organisationernas behov. Mĺnga grupper och organisationer har t.ex. ansett att kravet pĺ att utbytet skall vara multilateralt (minst fyra partner, eller till och med fem i kandidatländernas fall) är för hĺrt. Den övre ĺldersgränsen utgör ibland ett hinder för deltagande frĺn ungdomar i vissa tredje länder. Kravet pĺ att arbeta tillsammans med partner i samma geografiska omrĺde har upplevts som alltför begränsande av bĺde de nationella programkontoren, organisationerna och ungdomarna. En blandning av olika regioner i samma projekt har därför rekommenderats.

3.9.3. Analys av effektivitet och ändamĺlsenlighet

Mellan 2000 och 2002 frigjordes sammanlagt 18,6 miljoner euro för samarbetet med tredje land. Detta anslag kom frĺn budgeten för Ungdom (13,7 miljoner euro) respektive Meda (4,9 miljoner euro). 41 % av medlen gick till samarbetet med Medelhavsomrĺdet, 34 % till de angränsande omrĺdena i sydöstra Europa (sydöstra Europa 14 %, OSS 20 %) och 25 % till Latinamerika. Omkring 18 000 ungdomar, ungdomsledare och företrädare för icke-statliga organisationer deltog i nĺgot av de 850 projekten. Ungefär lika mĺnga deltagare kom frĺn programländerna (53 %) och frĺn tredje land (47 %).

Under 2001 och 2002 togs mer medel i ansprĺk än vad som ursprungligen anslogs vid ĺrets början till verksamhet med tredje land, vilket berodde pĺ det goda resultatet i form av de högkvalitativa projekt som föreslogs och godkändes.

Effekter pĺ ungdomar

De konkreta resultaten har hittills haft avsevärda effekter pĺ ungdomar i form av interkulturellt lärande, personlig utveckling och aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten har ĺstadkommit en ökad ömsesidig förstĺelse mellan europeiska och icke-europeiska ungdomar. Den har bidragit till erkännandet av ett Europa grundat pĺ solidaritet och stöd, särskilt i konfliktdrabbade omrĺden.

Ungdomsutbytet har visat sig vara särskilt effektivt när det gäller att främja interkulturell förstĺelse och känslan av europeisk tillhörighet inom en större mĺlgrupp, tack vare effekterna pĺ de mottagande lokala samhällena. Europeisk volontärtjänst har ĺ sin sida haft en större effekt pĺ deltagarnas personliga utveckling.

Effekter pĺ ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen

Verksamheten har även, främst genom stödinsatserna, pĺ ett betydande sätt bidragit till att det skapats nätverk mellan ungdomsledare och ungdomsorganisationer/ungdomsstrukturer och till att dessas kapacitet stärkts. Organisationerna har dragit nytta av erfarenhetsutbytet och skapandet av nya kontakter, som ofta lett till varaktiga partnerskap med sikte pĺ framtida samarbete.

Eftersom organisationerna i tredje land mĺste gĺ via en europeisk partner när en bidragsansökan skall lämnas in (utom när det gäller Euro-Med Ungdom), har dock deltagarna frĺn dessa länder inte till fullo kunnat ta del av de potentiella effekterna av verksamheten, eftersom samarbetet inte har varit helt jämlikt.

Verksamheten har bidragit till ett medvetandegörande pĺ lokal nivĺ om värdet av icke-formell utbildning och interkulturellt lärande. Den har lett till en ökad ömsesidig kunskap om inhemska kulturer och därigenom bidragit till kampen mot kulturella fördomar. Den har ocksĺ haft effekt pĺ välgörenhetssektorns och det civila samhällets utveckling i programländerna och tredje land.

En rad olikheter har framkommit i frĺga om programmets genomförande i olika omrĺden. Sydöstra Europa och Medelhavsomrĺdet har haft stora svĺrigheter med att genomföra delprogram 2 (Europeisk volontärtjänst), pĺ grund av att det saknas traditioner pĺ omrĺdet eller att volontärtjänst av historiska skäl ger negativa associationer. Latinamerika är fortfarande det omrĺde där det är lättast att upprätta kontakter och genomföra projekt. Detta omrĺde kommer därmed pĺ andra plats, efter Medelhavsomrĺdet, när det gäller verksamhetens omfattning. Latinamerika har utgjort en populär destination för mottagande projekt, medan projekten med sydöstra Europa och OSS oftast ägde rum i programlandet, pĺ grund av vissa svĺrigheter med administrativa förfaranden och visumansökningar, logistik, banköverföringar osv.

Utöver de ovannämnda effekterna i alla omrĺden, har programmet för ungdomsverksamhet i Europa-Medelhavsomrĺdet nĺtt andra betydande resultat: inrättandet av nationella strukturer i länderna i södra Medelhavsomrĺdet, som avsevärt har bidragit till synligheten och tillgängligheten; bidraget frĺn budgeten för Meda har möjliggjort en ökning av antalet genomförda projekt och en förbättring av projektens kvalitet och dessutom inneburit att organisationer och grupper i partnerländerna i Medelhavsomrĺdet har kunnat ansöka. En särskild utbildningsstrategi har genomförts av SALTO Euro-Med, varigenom projektens kvalitet har kunnat förbättras och nya partnerskap upprättas.

I övriga omrĺden har programmets synlighet uppfattats som relativt liten. Organisationerna har haft vissa svĺrigheter med att fĺ tillgĺng till programmet. Inrättandet av resurscentret för sydöstra Europa 2002 innebar dock att situationen kunde förbättras i länderna pĺ västra Balkan.

Effekter pĺ politik, lagstiftning och institutioner

Den kompletterande finansieringen av Euro-Med Ungdom frĺn Medaprogrammet har inneburit att de olika ministerierna har kunnat utse nationella samordnare i partnerländerna i Medelhavsomrĺdet. Tack vare medverkan frĺn myndigheternas sida har programmet fĺtt politisk betydelse och större synlighet och det har därmed haft en mer direkt inverkan pĺ de nationella systemen och ungdomspolitiken. Man kan dock göra tvĺ invändningar mot detta system: den ökade kontrollen av programmet frĺn regeringshĺll och de intressekonflikter som ibland förekommer mellan den nationella politiken och programmets filosofi.

I övriga tredje länder är de nationella myndigheterna inte pĺ nĺgot sätt inblandade i programmet, vilket utgör en stor svaghet eftersom det innebär att programmet inte fĺr nĺgon politisk eller strukturell inverkan. Detta skadar programmets varaktighet och leder till en avsaknad av politiskt stöd och medfinansiering, dĺlig synlighet och avsaknad av stöd vid genomförandet av verksamheten (förenklade visumansökningar, partnerskap osv.).

Beviljandet av visum och uppehĺllstillstĺnd utgör fortfarande ett stort hinder för samarbetet med tredje land. Den framtida utvecklingen är avhängig av om detta problem kan lösas.

3.9.4. Slutsatser om verksamheten med tredje land

Värdet av ungdomssamarbetet med tredje land har bekräftats av alla berörda parter. Samarbetet har ocksĺ inneburit att EU:s band till och samarbete med sina grannar i sydöst och länderna i Latinamerika har kunnat stärkas, vilket har bidragit till att skapa konstruktiva och dynamiska förbindelser med dessa länder.

Det har bekräftats att de mĺl som ställts upp har högsta relevans. Man bör gĺ vidare pĺ den inslagna vägen. Den gällande rättsliga grunden innehĺller emellertid inte tillräckliga hänvisningar till de allmänna och särskilda mĺlen för samarbetet med tredje land.

- Ytterligare insatser bör göras för att förbättra verksamhetens synlighet och tillgängligheten för organisationer i tredje land.

- Spridningen av resultat och information till lokala organisationer bör bli mer effektiv.

- Programmet för ungdomsverksamhet i Europa-Medelhavsomrĺdet bör tjäna som modell för Balkan och OSS, genom att det inrättas underprogram som finansieras med kompletterande externa budgetposter och genom att det skapas nationella samordningsstrukturer. I överensstämmelse med rekommendationen om fler resurscenter inrättades ett center i september/oktober 2003.

- Organisationerna i tredje land bör förstärkas, och deras aktiva deltagande i programmet bör främjas genom att de ges möjlighet att själva lämna in ansökningar och bli ledande partner i projekten.

Det bör dock betonas att det framtida samarbetet med tredje land i hög grad kommer att vara avhängigt av de framsteg som görs när det gäller visum och uppehĺllstillstĺnd, nĺgot som fortfarande utgör ett stort hinder för ungdomars rörlighet.

- Det har kraftigt rekommenderats att en kampanj för medvetandegörande inleds vid berörda ambassader och konsulat och att ett fortsatt stöd ges i form av rekommendationsbrev med en översiktlig beskrivning av programmets icke-formella utbildningsaspekter.

Verksamhetens geografiska omfattning bör diskuteras. Det rĺder ingen enighet om att Latinamerika är att föredra framför de afrikanska eller asiatiska länderna. Ungdomarna och organisationerna har, liksom företrädarna för vissa medlemsstater, vittnat om ett stort intresse för att inleda samarbete med andra omrĺden, som i lika hög grad anses kunna ge ungdomar möjlighet att utveckla den ömsesidiga förstĺelsen och solidariteten.

- En större geografisk täckning har alltsĺ rekommenderats.

- Bilaterala utbyten rekommenderas visserligen i utvärderingarna, men de bör inte ersätta de multilaterala utbytena om verksamhetens europeiska mervärde skall kunna bibehĺllas. Bilaterala utbyten skulle dock kunna godkännas under vissa omständigheter, t.ex. för smĺ, nya organisationer eller i länder med tvĺ eller fler etniska grupper.

Vad gäller de administrativa och finansiella förfarandena har de visat sig relativt ändamĺlsenliga och bör bibehĺllas, dock med vissa smärre anpassningar med hänsyn till förhĺllandena i tredje land:

- Resekostnaderna för deltagare frĺn tredje land bör ersättas till 100 %.

- Dagens system med mikroprojekt skulle kunna kompletteras med ett mer lĺngsiktigt tillvägagĺngssätt. Man skulle kunna finansiera större, flerĺriga projekt, som skulle kunna bidra till en ökad synlighet och möjliggöra planering pĺ längre sikt.

Avslutningsvis kan det noteras att uttrycket "tredje land" ĺterigen har ifrĺgasatts, eftersom det ger associationer till "tredje världen".

- Det har alltsĺ rekommenderats att terminologin ses över. Uttryck som "internationellt samarbete" eller "samarbete med partnerländer" har ansetts som lämpligare, eftersom de ger mer positiva associationer.

4. Allmän utvärdering av programmet

Programmet Ungdom, som är föremĺl för denna utvärdering, är ett program vars genomförande nĺtt marschfart, och även om utvärderingen gjorts ett ĺr före den tidpunkt som anges i den rättsliga grunden, ger den en allmän bild av resultaten i frĺga om administration, behĺllning och effekter.

I denna utvärdering ĺterges resultaten av programländernas studier av effekterna, vissa externa utvärderingar och olika specifika seminarier. De olika resultaten är samstämmiga och gör det möjligt att lägga fram förslag till förbättringar av programmet.

Programmet Ungdom fĺr, efter snart fyra ĺrs genomförande, generellt sett positiva omdömen. De mĺl som ställts upp för programmet kommer med största sannolikhet att nĺs om man fortsätter pĺ den inslagna vägen: ungdomars aktiva bidrag till den europeiska integrationen genom deltagande i gränsöverskridande utbyten, solidarisk ungdomsverksamhet, initiativprojekt, förstärkt samarbete.

Programmets i hög grad decentraliserade genomförande präglas ocksĺ av samförstĺnd, i enlighet med kommissionens önskemĺl, mellan de olika aktörerna.

Ett antal av rekommendationerna nedan har lagts fram till följd av denna utvärdering, för att ytterligare förbättra programmets genomförande och därmed i största möjliga utsträckning nĺ mĺlen.

De olika delprogrammen har sin egen dynamik, som skapar förväntningar. En del synpunkter gäller inte själva programmet utan dess omgivning; detta gäller t.ex. svĺrigheterna med att fĺ visum för ungdomar frĺn tredje land och erkännande av de erfarenheter som gjorts inom ramen för programmet, frĺgor som i hög grad är beroende av att det antas lagstiftning pĺ andra omrĺden.

Paradoxalt nog är vissa av de svagheter som framkommit vid utvärderingen ocksĺ tecken pĺ programmets framgĺng, eftersom de tydligt visar att deltagarna har nya förväntningar eller nya krav.

När det gäller deltagandet i programmet kan man konstatera att 52 % av deltagarna mellan 2000 och 2003 var flickor och 48 % pojkar. I stort sett samma jämna fördelning rĺder för delprogram 1 och 3, medan mycket fler flickor än pojkar (72 % respektive 28 %) deltog i delprogram 2 (Europeisk volontärtjänst). Denna omständighet har tidigare förklarats med att Europeisk volontärtjänst är mindre attraktiv för pojkar, som i de flesta medlemsstater mĺste genomgĺ obligatorisk militär- eller civiltjänst. I och med att denna skyldighet gradvis försvinner bör fördelningen mellan könen sĺ smĺningom bli jämnare.

Vad beträffar administrationen av programmet gäller de frĺgor som tagits upp främst förfarandenas öppenhet och konsekvens, särskilt när det gäller urval av gränsöverskridande projekt, deras enkelhet och flexibilitet samt behovet av att föra programmet närmare deltagarna genom att stödja dem i arbetet med projekten. Det är av stor betydelse att dessa frĺgor kan lösas, eftersom de hänger samman med programmets tillgänglighet och riskerar att bli en källa till frustration eller bristande förstĺelse.

Utvärderingen av projekten, feedback till deltagarna och EU:s erkännande av den verksamhet som genomförts ses ocksĺ som faktorer som kan bidra till programmets utveckling.

När det gäller delprogram 1 visar utvärderingen att mĺlen för programmet har nĺtts och att delprogrammet fungerar tillfredsställande. Detta delprogram är av särskilt stor betydelse för programmet som helhet, eftersom det är det delprogram som nĺr det största antalet deltagare. Delprogrammet har ett väsentligt europeiskt mervärde tack vare de multilaterala utbytena och effekterna pĺ ungdomar med sämre möjligheter och mindre organisationer. En av de huvudsakliga synpunkterna pĺ ungdomsutbytet gäller vikten av att fortsätta förbättra projektens kvalitet, bland annat genom att lĺta de nationella programkontoren ge stöd i ökad utsträckning. En annan viktig aspekt som framkommit är de berörda aktörernas önskan att kunna räkna med förberedelsefasen i projektets längd och att ha en fas för att sammanfatta resultatet. Detta hänger samman med viljan att kunna bedöma projekten som helhet och vittnar om en strävan att förbättra projektens kvalitet.

Delprogram 2 är utan tvivel programmets flaggskepp. Europeisk volontärtjänst är lätt att identifiera och har stor effekt. Det är ocksĺ det delprogram som är mest krävande att genomföra. Utvärderingen visar att även detta delprogram fungerar tillfredsställande. De huvudsakliga kommentarerna rör viljan att ytterligare förbättra projekten och förfarandena och att göra volontärtjänsten mer lättillgänglig. Frĺgor som gäller erkännande av de erfarenheter som de unga volontärerna skaffar sig inom ramen för programmet och vikten av att avskaffa hindren för volontärernas rörlighet är av särskild betydelse för delprogrammets utveckling. Dessa tvĺ aspekter hänger dock inte direkt samman med programmets genomförande, utan de avgörs av den omgivning i vilket delprogrammet genomförs. Dessa frĺgor kommer endast att delvis kunna lösas med medverkan frĺn andra politikomrĺden, t.ex. utbildningssektorn och det inrikespolitiska omrĺdet.

Delprogram 3 har tre olika delar: Ungdomsinitiativ, Nätverksprojekt och Framtidssatsning. De tvĺ första kompletterar varandra sĺtillvida att den första ger ungdomar möjlighet att skapa sina egna projekt och den andra innebär att projekten kan ges en europeisk dimension. Dessa ĺtgärder utgör även ett komplement till hela programmet, i och med att de visat sig kunna skapa strukturer pĺ fältet som möjliggör utveckling av icke-formell utbildningsverksamhet för ungdomar, särskilt med utgĺngspunkt i de prioriteringar som fastställs i vitboken om ungdomspolitik. I detta hänseende är delprogrammet tillräckligt flexibelt för att möjliggöra genomförande av projekt som ligger i linje med den senaste utvecklingen i frĺga om politiskt samarbete. När det gäller Framtidssatsning är resultaten mer blandade. Denna verksamhet, som framför allt syftar till att lĺta ungdomar genomföra projekt efter avslutat volontärarbete, borde sannolikt integreras bättre med uppföljningen inom ramen för Europeisk volontärtjänst.

När det gäller delprogram 4 har utvärderingen visat vilka svĺrigheter som är förknippade med genomförandet. Utan att ifrĺgasätta det berättigade i ĺtgärder som skapar förbindelselänkar mellan utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomsomrĺdena, och även om det begränsade antal projekt som godkänts hittills inte utgör ett tillräckligt underlag för en bedömning av ĺtgärdstypen, kan man konstatera att delprogram 4 lider av en tredelad administration som innebär mycket komplexa förfaranden. Utvärderingsresultatet bör alltsĺ leda till ett grundligt övervägande av alternativa metoder för genomförande av ĺtgärder som omfattar flera omrĺden.

Delprogram 5 är en ursprunglig del av programmet som syftar till att förbättra ungdomsorganisationernas kvalitet, främst genom utbildnings- och nätverksĺtgärder, att främja samarbete pĺ ungdomsomrĺdet och att genomföra innovativa pilotprojekt. Utvärderingen visar att mĺlen för programmet nĺtts pĺ detta omrĺde och att delprogrammet verkligen bidrar till att skapa en miljö som gynnar utveckling av ungdomsverksamhet i allmänhet och programmets verksamhet i synnerhet. Förbättringar av detta delprogram bör främst göra det möjligt att i högre grad stödja all programverksamhet och att spela en större roll när det gäller att belysa den, genom ĺtgärder för ökad synlighet och spridning av god praxis.

Verksamhet med tredje land utgör inte ett självständigt delprogram inom ramen för programmet. Den verksamhet som gäller tredje land äger rum inom delprogram 1, 2 och 5. Utvärderingen bekräftar att mĺlen för programmet i frĺga om tredje land har nĺtts. En av de viktigaste punkter som betonas i utvärderingen är tillgĺngen till programmet i nya geografiska omrĺden. Detta visar ĺ ena sidan att verksamheten fungerar tillfredsställande men även att det finns ett behov av förbättringar. Det framgĺr även av viljan att göra verksamheten synligare bĺde inom och utanför programmet. En av de svĺrigheter som konstaterats i frĺga om verksamheten med tredje land, och som även finns inom delprogram 2, utgörs av hindren för deltagarnas rörlighet, framför allt när det gäller beviljande av visum och uppehĺllstillstĺnd. Lösningen pĺ dessa problem är, som redan nämnts, i hög grad avhängig av den omgivning där verksamheten genomförs.

Programmet som helhet och vart och ett av delprogrammen förtjänar en bättre synlighet och en uppvärdering av de resultat som nĺs, med tanke pĺ den effekt de har pĺ ungdomar, organisationer och nationell politik.

Slutligen har utvärderingen gjort det möjligt att formulera 52 förslag till förbättringar av programmets genomförande. Dessa förslag avser i vissa fall själva programmet, framför allt när det gäller frĺgor som hänger samman med förfarandena för genomförandet. I andra fall gäller förslagen endast indirekt programmet och avser i stället främst omgivningen, t.ex. avskaffandet av hinder för rörligheten.

I bägge fallen kommer dessa förslag att följas upp, sĺ att programmet kan förbättras, men de kommer ocksĺ att beaktas när kommissionen utarbetar ett förslag till nytt program pĺ ungdomsomrĺdet.

5. Rekommendationer

Kommissionen har valt att närmare redogöra för de olika rekommendationerna, sĺ att de faktorer som framkommit genom utvärderingen exakt kan identifieras. Rekommendationerna sammanfattas i punkt 5.2. Utvärderingen av programmet är generellt sett positiv, bĺde när det gäller det finansiella genomförandet och effekterna pĺ ungdomar, ungdomsorganisationer och offentliga förvaltningar. Vissa brister har ocksĺ identifierats och svarar mot de rekommendationer som läggs fram. För alla rekommendationer redogör kommissionen för de inledande ĺtgärder som kommer att vidtas.

Rekommendationerna i denna rapport kommer att följas upp frĺn och med 2004 av en arbetsgrupp för utvärdering som kommer att inrättas av kommissionen.

5.1. Rekommendationer för varje delprogram

Nedan följer en redogörelse för rekommendationerna, med kommissionens kommentarer om de ĺtgärder som kommer att vidtas.

5.1.1. Allmänna rekommendationer om samtliga delprogram

1. De ĺldersgränser som tillämpas inom programmet ger upphov till mycket diskussion. Även om det inte rĺder samförstĺnd i denna frĺga rekommenderas att ĺldersgränsen för tillträde till programmet justeras nedĺt eller uppĺt beroende pĺ vilket delprogram det gäller.

- Ĺldersgränserna 15 och 25 ĺr fastställs i den rättsliga grunden för programmet och kan alltsĺ inte ändras.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund, t.ex. genom att programmet, med hänsyn till vilken typ av verksamhet det gäller, öppnas för olika ĺldersgrupper av ungdomar mellan 13 och 30 ĺr.

2. Ungdomar med sämre möjligheter rekommenderas utgöra den huvudsakliga mĺlgruppen för programmet, och programmet bör i högre grad anpassas till deras specifika behov.

- Kommissionen anser att programmet även i fortsättningen bör vara tillgängligt för alla ungdomar utan diskriminering.

- Vissa grupper, framför allt ungdomar med sämre möjligheter, skulle i vissa fall kunna prioriteras vid genomförandet av verksamheten.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund.

3. När det gäller genomförandet och uppföljningen av projekten rekommenderas ett förstärkt stöd under förberedelsearbetet, särskilt till smĺ organisationer och organisationer utan tidigare erfarenhet av EU-program, och en bättre uppföljning av genomförda projekt.

- Kommissionen anser att denna rekommendation är av grundläggande betydelse, särskilt för delprogram 1, 2 och 3.

- Kommissionen rekommenderar de nationella programkontoren att använda sig av delprogram 5 för stöd och projektförberedelser.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund, särskilt genom att de nationella programkontoren tillĺts decentralisera en del av sin stödverksamhet (se rekommendation 4).

4. Regionala och lokala informations- och kontaktkontor bör inrättas för att öka närheten till deltagarna och ge stöd vid marknadsföring, ansökan och utvärdering av programmet. Dessa kontor kan vara av särskild nytta när det gäller att nĺ marginaliserade ungdomar.

- Kommissionen anser att tillgängligheten och närheten till deltagarna pĺ regional och lokal nivĺ är viktiga aspekter av programmet och skulle kunna ges generell karaktär med hänsyn till regionala särdrag, sĺ länge detta inte innebär nĺgon decentralisering av den ekonomiska förvaltningen.

- Ett stödjande tillvägagĺngssätt kan ocksĺ pĺverka projektens kvalitet och resultat i positiv riktning.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund, särskilt genom att de nationella programkontoren tillĺts decentralisera vissa av sina uppgifter.

5. Den administrativa delen av ansökningsprocessen bör förenklas och underlättas, dock utan att mindre projekt avslĺs.

- Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att förenkla ansökningsprocessen, med särskild hänsyn till varje ĺtgärds och delprograms administrativa krav och särskilda behov.

- För att förenkla processen överväger kommissionen möjligheten att lämna in ansökan via Internet, och dessutom är nya ansökningsblanketter under utarbetande.

6. Urvalskriterierna och beslutsprocessen bör bli öppnare, och genomförandet av europeiska och nationella prioriteringar i programländerna bör bli mer konsekvent och balanserat.

- Kommissionen är medveten om denna svĺrighet; arbetsgruppen kommer att analysera frĺgan.

- Kommissionen rekommenderar bättre förbindelser mellan de nationella programkontoren, särskilt via webbplatsen Youthnet, som kan användas för att förbättra genomförandet av de europeiska och nationella prioriteringarna i programländerna.

- Kommissionen anser att urvalskriterierna och beslutsprocessen bör vara öppna för de sökande och rekommenderar vissa nationella programkontor att använda utvärderingstabeller.

7. Underlätta tillgĺngen till programmet, genom att vid behov öka flexibiliteten i systemet för beviljande av bidrag.

- Kommissionen anser att programmets öppenhet och enhetlighet skulle ta skada av alltför stor flexibilitet.

- Kommissionen kommer för varje delprogram att undersöka om en berättigad och välmotiverad flexibilitet kan införas.

- Arbetsgruppen kommer att undersöka olika möjligheter till ökad flexibilitet när det gäller resekostnader och fickpengar.

8. Deltagarna bör kallas till ĺrliga utvärderingsmöten pĺ nationell och europeisk nivĺ, och även pĺ regional nivĺ.

- Kommissionen anser att feedback pĺ projektens kvalitet är av stor betydelse för organisationer, ungdomsledare och ungdomar.

- Utvärderingsmöten kommer att hĺllas mer regelbundet pĺ europeisk nivĺ, och kommissionen rekommenderar att det även sker pĺ nationell nivĺ. Vid behov och om det är möjligt rekommenderar och stöder kommissionen spridning av projektresultat och exempel pĺ god praxis.

9. Ungdomsledarna skulle önska en större öppenhet i besluts- och urvalsprocessen och skulle vilja delta i större utsträckning när projekten väljs ut.

- Kommissionen anser att urvalskommittéerna (vid de nationella programkontoren eller kommissionen) bör vara öppna för ungdomsledare.

- Kommissionen kommer att undersöka hur informationen om urvalskommittéerna och de beslut de fattar kan förbättras, pĺ europeisk och nationell nivĺ (se rekommendation 10).

10. Deltagarna skulle vilja fĺ närmare upplysningar om skälen till att projektansökningar avslĺs, sĺ att de kan förbättra ansökningarnas kvalitet.

- Arbetsgruppen kommer att undersöka hur förbättringar kan ĺstadkommas.

11. Det rekommenderas att det införs ett intyg för ungdomar och ungdomsledare som deltagit i ett projekt, sĺsom redan gjorts för Europeisk volontärtjänst, vilket innebär ett erkännande av de färdigheter som erhĺllits vid deltagandet.

- Kommissionen kommer, med intyget över Europeisk volontärtjänst som förebild och pĺ grundval av god praxis i medlemsstaterna, att rekommendera de nationella programkontoren att gradvis, frĺn och med 2004, införa ett system för utfärdande av intyg till ungdomar som deltagit i programmet.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i den framtida rättsliga grunden, sĺ att det kan införas en skyldighet att utfärda ett intyg till programdeltagarna.

12. Eftersom hindren för rörligheten försvĺrar genomförandet av programmet rekommenderas särskilt att lämpliga ĺtgärder vidtas, framför allt för att underlätta beviljandet av visum till deltagare i programmet.

- Kommissionen anser att denna frĺga är av yttersta vikt, särskilt när det gäller verksamhet med tredje land.

- Det politiska engagemanget för ett avskaffande av dessa hinder är inte tillräckligt. Kommissionen kommer att ta initiativ pĺ detta omrĺde för att göra programländerna medvetna om frĺgan.

- Avsaknaden av en särskild rättslig ställning för volontärer utgör ocksĺ ett hinder för rörligheten. Denna frĺga bör behandlas inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

- Behovet av att avskaffa hindren för rörligheten kommer att bekräftas pĺ nytt i kommissionens förslag till framtida rättslig grund.

13. Ungdomsledarna skulle vilja ha feedback pĺ arbetets kvalitet när projektet avslutats.

- Kommissionen anser att det är mycket viktigt att projektledarna fĺr information, pĺ bĺde centraliserad och decentraliserad nivĺ, om den slutliga utvärderingen av projektresultaten. Denna frĺga kommer att behandlas av arbetsgruppen.

14. Det rekommenderas att man via "märkning" stöder projekt utan finansiering som liknar dem som finansieras inom ramen för programmet.

- Kommissionen anser att medlemsstaterna skulle kunna tillämpa modellerna för god praxis inom programmet ungdom när det gäller märkning.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund.

15. Förbindelselänkar med längre varaktighet bör kunna skapas mellan de olika delprogrammen.

- Syftet med 2004 ĺrs inbjudan frĺn kommissionen att lämna projektförslag inom ramen för delprogram 5 är att möjliggöra projekt som innefattar flera av delprogrammen. Liknande ĺtgärder kommer att vidtas 2005 och 2006.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund.

16. Förbättrad synlighet för programmet.

- Kommissionen anser att programmets synlighet bör förbättras gentemot de politiskt ansvariga.

- Kommissionen anser även att programmets synlighet bör förbättras gentemot arbetsmarknadens parter, sĺ att programmets bidrag till ungdomars aktiva medborgarskap, solidaritetskänsla, entreprenörsanda och anställbarhet belyses.

- Kommissionen anser att den verksamhet som anordnades i samband med europeiska ungdomsveckan i september 2003 redan i hög grad har bidragit till marknadsföringen av programmet och till att medvetandegöra en större publik pĺ europeisk, nationell och lokal nivĺ.

- Kommissionen planerar att göra om evenemanget 2005.

5.1.2. Rekommendationer om delprogram 1

17. Projekten bör kunna förkortas för grupper av ungdomar med sämre möjligheter

- Enligt den rättsliga grunden för programmet Ungdom skall utbytesverksamheten pĺgĺ under minst en vecka; detta kan inte ändras.

- Arbetsgruppen kommer dock att undersöka möjligheten att finna lösningar när det gäller projektens längd, för att underlätta för ungdomar med sämre möjligheter att delta.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i kommissionens förslag till framtida rättslig grund.

18. Projektens och partnerskapens kvalitet bör förbättras.

- Det är väsentligt att förbättra partnerskapens kvalitet, och projektens kvalitet är beroende av detta.

- Kommissionen anser att de nationella programkontoren i större utsträckning bör hjälpa till med att finna och upprätta partnerskap.

- Kommissionen har för avsikt att införa uppföljning av partnerskap, framför allt multilaterala partnerskap, mellan organisationer som deltagit som partner i ett projekt inom delprogram 1.

5.1.3. Rekommendationer om delprogram 2

19. De centrala bestĺndsdelar som bidrar till Europeisk volontärtjänsts kvalitet (partnerskap, balans mellan tjänster och lärande, utbildning/stöd osv.) bör bibehĺllas och systematiskt utvecklas. Det rekommenderas att förberedelse- och uppföljningsverksamheten förstärks och att övriga partner systematiskt medverkar.

- En förstärkning av förberedelse-, stöd- och uppföljningsverksamheten samt roller och ansvar för de olika parterna är frĺgor som kommer att tas upp av arbetsgruppen.

- Kommissionen anser att de erfarenheter som gjorts av ungdomar som deltagit i Europeisk volontärtjänst bör kunna utnyttjas och har i detta sammanhang för avsikt att frĺn och med 2004 förnya stödet till nätverk och föreningar för f.d. europeiska volontärer.

- I sitt förslag till framtida rättslig grund skulle kommissionen kunna införliva Framtidssatsning med Europeisk volontärtjänst, för att göra det möjligt för ungdomar som deltagit i volontärtjänsten att utnyttja sina nya erfarenheter och färdigheter för en bättre social integration.

20. En tydlig definition av mĺlgruppen och volontärens profil rekommenderas. Det är nödvändigt att se över och öka flexibiliteten i bestämmelser och förfaranden för finansiering när det gäller ungdomars deltagande i Europeisk volontärtjänst.

- Kommissionen anser att Europeisk volontärtjänst bör stĺ öppen för alla ungdomar. Volontärtjänsten är inte i första hand avsedd för ungdomar med sämre möjligheter.

- Volontärtjänsten bör stĺ öppen för alla ungdomar oavsett kvalifikationer.

- En särskild satsning bör göras pĺ ungdomar med sämre möjligheter, sĺ att de ocksĺ fĺr tillgĺng till Europeisk volontärtjänst.

- Kommissionen kommer under 2004 att inom ramen för arbetsgruppen se över bestämmelserna, för att ta större hänsyn till de särskilda behoven hos ungdomar med sämre möjligheter och underlätta deras deltagande i Europeisk volontärtjänst.

- Kommissionen anser att man i vissa fall skulle kunna ta hänsyn till vissa specifika färdigheter hos de ungdomar som vill delta i Europeisk volontärtjänst, om detta är berättigat med tanke pĺ det aktuella volontärarbetets karaktär.

21. En decentralisering rekommenderas när det gäller förfarandet för anmälan av intresse för mottagande, och förfarandet för ansökan och godkännande bör göras snabbare och enklare.

- Frĺgan om att decentralisera förfarandet för bedömning av intresseanmälningar är under behandling. Kommissionen kommer att utarbeta förslag under 2004.

- Ett mer kvalitetsinriktat godkännande av mottagande projekt planeras.

- En europeisk databas pĺ Internet över godkända mottagande projekt kommer att sammanställas och göras mer användarvänlig.

- Antalet godkända mottagande projekt kommer dessutom att ökas.

22. Projekten inom Europeisk volontärtjänst är gränsöverskridande partnerskap vars finansiering är beroende av de tvĺ nationella programkontoren i det sändande respektive mottagande landet. Vissa medlemsstater anser att alternativ till denna delade finansiering bör kunna införas, för att undvika att ett projekt inte kan genomföras pĺ grund av att det inte beviljats finansiering frĺn ett av de nationella programkontoren.

- Kommissionen planerar att undersöka alternativ till delad finansiering under 2004, inom ramen för arbetsgruppen.

23. Volontärtjänstens individuella karaktär bör bibehĺllas; andra former bör endast vara kompletterande.

- Kommissionen kommer att fortsätta pilotförsöken med kollektiv volontärtjänst.

- Arbetsgruppen kommer att undersöka möjligheten att ge Europeisk volontärtjänst en mer kollektiv karaktär, för att öka antalet volontärer samt volontärtjänstens effekt och synlighet.

- Kommissionens förslag till framtida rättslig grund skulle, utöver den individuella volontärtjänsten, kunna innehĺlla bestämmelser om en kollektiv Europeisk volontärtjänst, dock med bibehĺllande av balansen mellan de tvĺ formerna.

24. Antalet deltagare i Europeisk volontärtjänst bör öka.

- Budgeten för programmet har fastställts för perioden 2000-2006. I detta avseende finns det inte stort utrymme för en ökning av antalet deltagare.

- Kommissionen kommer dock att föreslĺ att arbetsgruppen under 2004 undersöker möjligheterna till flexibilitet inom Europeisk volontärtjänst, bl.a. när det gäller bestämmelserna om schablonbelopp, sĺ att fler ungdomar kan delta.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i förslaget till framtida rättslig grund för ungdomsomrĺdet. Ett märkningssystem skulle kunna göra det möjligt att beteckna volontärtjänst som finansieras genom nationella eller regionala program som Europeisk volontärtjänst.

5.1.4. Rekommendationer om delprogram 3

25. Det skulle vara lämpligt att koppla samman Framtidssatsning med Europeisk volontärtjänst.

- Denna ändring kan inte göras inom ramen för det nuvarande programmet. Kommissionen kommer emellertid att ta hänsyn till denna rekommendation i sitt förslag till ny rättslig grund för ungdomsomrĺdet (se även rekommendation 19).

26. Delprogrammet bör utvecklas med inriktning pĺ ungdomarnas aktiva deltagande, icke-formellt och informellt lärande och social integration.

- Kommissionen har givit delprogrammet en ny inriktning, framför allt till följd av de seminarier som hölls under 2002 och 2003 om denna frĺga.

- Kommissionen planerar ocksĺ att använda delprogram 3 som det huvudsakliga redskapet för ungdomars deltagande, efter inledandet av pilotprojekt för deltagande under 2003 och 2004.

- Detta delprogram är ett redskap inom ramen för strategin för ungdomars integration i programmet. Kommissionen planerar att ta fram specifika indikatorer för att förbättra uppföljningen av delprogrammets bidrag till detta mĺl (2004-2006).

27. Projektledningen inom delprogram 3.1 (gruppinitiativ och nätverksprojekt) bör förstärkas, bl.a. genom utnyttjande av delprogram 5, särskilt för kontaktseminarier för att förbereda nätverksprojekt.

- Under 2002 och 2003 anordnades kontaktseminarier för att ge ungdomar som redan genomfört ett ungdomsinitiativprojekt möjlighet att inleda nätverksprojekt. Fler sĺdana seminarier kommer att anordnas under kommande ĺr.

- I 2004 ĺrs version av handledningen för programmet Ungdom anges att delprogram 5 kan användas till stöd för verksamhet inom delprogram 3.

- Kommissionen kommer, för att förbättra uppföljningen av nätverken, att föreslĺ att det införs uppföljningsindikatorer (2004-2006).

5.1.5. Rekommendationer om delprogram 4

Det är ännu för tidigt att utvärdera resultaten av delprogram 4. Endast ett mycket begränsat antal projekt har genomförts sĺ här lĺngt. Utvärderingen avser därför endast delprogrammets genomförande.

28. De förfaranden som tillämpas i samband med gemensamma ĺtgärder bör förenklas.

- Kommissionen anser att uppdraget för den gemensamma kommittégruppen för de gemensamma ĺtgärderna bör preciseras, sĺ att den pĺ de tre kommittéernas vägnar kan förse kommissionen med ett yttrande om de ĺrliga ämnena och om förfarandena för urval av projekt, utan att i efterhand formellt behöva hänskjuta frĺgan till de tre kommittéerna.

- Kommissionen kommer under 2004 att undersöka möjligheterna att förenkla de administrativa förfaranden som rör kommissionens olika avdelningar.

- I de framtida programmen kommer kommissionen att föreslĺ flexibla förbindelselänkar mellan programmen.

29. Större hänsyn bör tas till ungdomssektorn i samband med de gemensamma ĺtgärderna.

- De projekt som valdes ut 2001 kom visserligen främst frĺn stora organisationer som inte var särskilt representativa för ungdomssektorn, men 2002, 2003 och 2004 ĺrs ämnen var i hög grad inriktade pĺ ungdomsfrĺgor, t.ex. ungdomars aktiva medborgarskap. Kommissionen har för avsikt att fortsätta i denna riktning under 2005 och 2006.

- Deltagarna i de projekt som valdes ut 2002 och 2003 kom till viss del frĺn icke-statliga organisationer med nära anknytning till ungdomssektorn.

- Kommissionen anser att ungdomssektorns deltagande i de gemensamma ĺtgärderna kan ökas om de nationella programkontoren gör större insatser för att informera potentiella sökande.

30. Urvalskriterierna för gemensamma ĺtgärder bör göras mer anpassningsbara.

- Projekten inom ramen för gemensamma ĺtgärder har antingen ett strukturerande syfte (definition av nya metoder osv.) eller ett försökssyfte (försök med nya metoder osv.). De är begränsade till sitt antal, och kriterierna bör fastställas med hänsyn till detta.

- Inbjudan att lämna projektförslag bör vara tydlig, strukturerad och genomblickbar. Det verkar därför svĺrt att offentliggöra fullständigt öppna inbjudningar att lämna projektförslag, sĺsom vissa framfört önskemĺl om.

- Kommissionen anser däremot att kravet pĺ förenlighet mellan samtliga omrĺden som omfattas av de gemensamma ĺtgärderna (för närvarande utbildning, yrkesutbildning och ungdom) är alltför lĺngtgĺende och i vissa fall skulle kunna begränsas till tvĺ omrĺden.

31. En strategi bör utvecklas för att höja värdet av de gemensamma ĺtgärderna.

- Kommissionen anser att kommunikationen i samband med de gemensamma ĺtgärderna, informationen om inbjudningar att lämna projektförslag och tillvaratagandet av resultaten av de första projekten bör förstärkas.

- Kommissionen anser att de gemensamma ĺtgärdernas multiplikatoreffekt bör utnyttjas bättre.

- Kommissionen kommer att vidta ĺtgärder för att ĺstadkomma detta (webbplats, möten mellan deltagare och nationella programkontor osv.).

5.1.6. Rekommendationer om delprogram 5

32. Kvalitetssatsningen och förstärkningen av kapaciteten pĺ ungdomsomrĺdet bör fortsätta.

- Kommissionen anser att det är nödvändigt att förbättra ungdomsarbetets kvalitet.

- För att nĺ detta mĺl kommer man att utnyttja projekten inom delprogram 5 pĺ centraliserad och decentraliserad nivĺ, de storskaliga projekten inom delprogram 5, SALTO:s resurscenter samt partnerskapet mellan Europarĺdet och kommissionen i frĺga om europeisk ungdomsledarutbildning.

- Dessa ĺtgärder kommer att kompletteras med ett aktivt nätverksbyggande och spridning av exempel pĺ god praxis, med medverkan av ungdomar om detta är nödvändigt för att upprätthĺlla ett kontinuerligt ĺsiktsutbyte.

- I detta sammanhang planerar kommissionen att pĺ nytt anordna "Bridges for Training" 2004 och där sammanföra yrkesutbildningssektorns huvudsakliga aktörer.

- Kommissionen skulle inom ramen för den framtida rättsliga grunden kunna föreslĺ en särskild ĺtgärd till stöd för ungdomsarbete ("Youth Work").

33. Delprogram 5 bör även fortsättningsvis bidra till att underlätta tillgĺngen till programmet för alla ungdomar.

- Kommissionen anser att man i högre grad bör inrikta sig pĺ ungdomar med sämre möjligheter och ungdomar i avlägsna landsbygdsomrĺden, genom att förstärka informations- och kommunikationsverksamheten pĺ lokal och regional nivĺ (se rekommendation 3 och 4).

- Särskilda mĺl för dessa mĺlgrupper kommer att införas i arbetsprogrammet för 2004. Synergieffekterna med SALTO:s resurscenter, som arbetar med att integrera ungdomar i programmet, kommer att intensifieras i detta hänseende.

- Dessutom bör den potential som ligger i personliga kontakter och informationsteknik utnyttjas till fullo, sĺ att man nĺr en bredare grupp ungdomar och kan ge dem utförlig information om programmet Ungdom och dess prioriteringar.

- Programmet finansierar Eurodesk-kontoren, och kommissionen kommer inom kort att upprätta en ungdomsportal för att stödja informationsverksamheten.

- Denna rekommendation kommer att beaktas i den framtida rättsliga grunden.

34. Förenkla delprogram 5 och öka dess flexibilitet.

- Kommissionen anser att den komplexa karaktären hos delprogram 5 utgör bĺde en fördel (verksamheten ses som ett kreativt stöd vid utformningen av projekt) och en relativ nackdel, eftersom antalet verksamhetstyper och de kriterier som tillämpas ibland uppfattas som begränsande.

- Kommissionen kommer pĺ kort sikt att undersöka möjligheten att bibehĺlla projektformen, för att stabilisera förfarandena och underlätta förstĺelsen.

- Arbetsgruppen kommer under 2004 att undersöka olika möjligheter att öka flexibiliteten.

35. Behovet av ett bibehĺllet stöd till nyskapande verksamhet.

- Kommissionen anser att nyskapande projekt, i kombination med en lämplig spridning av de resultat som nĺtts, utgör en väsentlig del av mervärdet av ungdomsprojekt pĺ europeisk nivĺ.

- Kommissionen planerar att till och med 2006 varje ĺr offentliggöra inbjudningar att lämna förslag till storskaliga projekt, för att stödja kapacitetsförstärkning och innovationer avseende yrkesutbildning och internationellt samarbete pĺ ungdomsomrĺdet.

- Kommissionen kommer att ta denna rekommendation i beaktande i den framtida rättsliga grunden.

36. Effekterna av delprogram 5 pĺ övriga delprogram bör följas upp.

- Kommissionen föreslĺr att en indikator fastställs 2004, för att förbättra uppföljningen av effekterna av delprogram 5 pĺ övriga delprogram.

37. Ungdomsledarna efterlyser stödinsatser med inriktning pĺ ungdomspolitiska frĺgor, framför allt ungdomsforskning.

- Rĺdet bör under 2004 anta gemensamma mĺl för "bättre kunskaper om ungdomen". Därigenom skulle kommissionen kunna upprätta en plan för verksamhet med anknytning till ungdomsforskning för 2005-2006.

- Kommissionen skulle kunna införa en särskild bestämmelse om forskning i den framtida rättsliga grunden för ungdomsomrĺdet.

38. Kvalitetsstandarder för ungdomsverksamhet bör fastställas pĺ europeisk nivĺ.

- Kommissionen kommer att anordna möten för utbyte av god praxis pĺ detta omrĺde (2004-2006).

- Samarbetet mellan kommissionen och Europarĺdet kommer att inriktas pĺ fastställande av kvalitetsstandarder.

5.1.7. Rekommendationer om partnerskapet mellan Europarĺdet och kommissionen i frĺga om europeisk ungdomsledarutbildning

39. Handläggningsstrukturen bör klargöras, särskilt de urvals- och beslutsförfaranden som gäller inom ramen för konventionen.

- Kommissionen anser att ett klargörande av de olika parternas ansvar och en ökad kommunikation (via Internet och publikationer) när det gäller urvals- och beslutsförfarandena kommer att bidra till konventionens kvalitet.

- Kommissionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet ĺt ett effektivt utnyttjande av den kompetens och de verktyg som partnerskapet förfogar över, t.ex. genom en förstärkning av nätverket mellan de pedagoger som deltagit i utbildningsverksamhet inom ramen för konventionen.

- Dessa frĺgor kommer att fĺ större betydelse i den nya konvention med Europarĺdet om yrkesutbildning som kommissionen planerar att utarbeta under 2004.

40. Ett mer integrerat tillvägagĺngssätt bör antas gentemot de olika aktörerna pĺ ungdomsutbildningsomrĺdet.

- Kommissionen kommer att arbeta för en förstärkning pĺ samtliga nivĺer av de befintliga synergieffekterna mellan de olika aktörerna, ĺtgärderna och verktygen inom ramen för konventionen. För att detta skall kunna ĺstadkommas kommer de nationella programkontoren och SALTO:s resurscenter att involveras i högre grad i det partnerskap som ingĺtts inom ramen för den nuvarande strategin.

- Kommissionen kommer även att sträva efter att vid behov utnyttja synergieffekter mellan de tre omrĺdena för samarbete med Europarĺdet (yrkesutbildning, forskning, Euro-Med).

41. Större uppmärksamhet bör ägnas ĺt spridning av resultat och god praxis.

- Kommissionen kommer att arbeta för att förstärka konventionens multiplikatoreffekt, genom en ökad fokusering pĺ nätverket av multiplikatorer och förstärkta synergieffekter och korshänvisningar mellan alla publikationer som rör konventionen.

- Kommissionen kommer att se till sĺ att utbildningsmoduler och andra verktyg utformas pĺ ett sĺdant sätt att de kan införlivas och användas pĺ nationell, regional och lokal nivĺ. Kommissionen kommer att undersöka hur lokala ungdomsledare kan involveras i denna process.

5.1.8. Rekommendationer om verksamheten med tredje land

42. En ökning av anslagen till samarbetet med tredje land har rekommenderats.

- Denna rekommendation skulle kunna beaktas i budgetarna för 2004-2006, liksom i det nya programmet.

43. En ökning av antalet resurscenter har rekommenderats.

- Denna rekommendation har redan beaktats i och med att det inrättats ett resurscenter för OSS, utöver de redan verksamma centren för sydöstra Europa och Euro-Med.

44. Större insatser bör göras för att öka verksamhetens synlighet och förbättra tillgängligheten för organisationer i tredje land.

- Kommissionen vidtog redan 2003 ĺtgärder för att genomföra denna rekommendation, bl.a. genom att inrätta ett resurscenter för Oberoende staters samfund (OSS), upprätta plattformen Euro-Med Ungdom och anordna "Ungdom i rörelse", en vecka för marknadsföring av programmet, där en av prioriteringarna var samarbetet med partnerländerna i Medelhavsomrĺdet.

- Kommissionen planerar att under 2004 anordna konferenser, seminarier och möten mellan förvaltningar och ungdomsorganisationer.

- Marknadsföringen av resurscentrens arbete kommer ocksĺ att förbättras, särskilt genom en förbättring av webbplatsen.

- Kommissionen skulle kunna överväga att inrätta ett särskilt delprogram för verksamhet med tredje land i den nya rättsliga grunden.

45. Spridningen av resultat och information till de lokala organisationerna bör göras sĺ effektiv som möjligt.

- Kommissionen anser att denna rekommendation delvis kommer att genomföras genom inrättandet av resurscentret för OSS och det fortsatta arbetet vid resurscentren för sydöstra Europa och Euro-Med.

- Flerĺriga, större projekt skulle ocksĺ kunna bidra till detta mĺl, vilket pilotprojekten pĺ Balkan, youthNET och Balkan Youth Project, har visat.

- Kommissionen planerar att föreslĺ att OSS-länderna och länderna i södra Medelhavsomrĺdet prioriteras i 2005 ĺrs inbjudan att lämna projektförslag inom delprogram 5.

- När det gäller Euro-Med kommer plattformen Euro-Med Ungdom att underlätta spridningen av information till de lokala organisationerna.

46. Programmet för ungdomsverksamhet i Europa-Medelhavsomrĺdet bör tjäna som modell för Balkan och OSS, genom att det inrättas regionala underprogram som finansieras med kompletterande medel som frigjorts frĺn externa budgetposter och genom att det skapas nationella samordningsstrukturer.

- Kommissionen undersöker för närvarande möjligheterna att inrätta ett program av denna typ för de tvĺ omrĺdena i frĺga under 2005. Detta kommer framför allt att vara avhängigt av vilka finansiella och förvaltningsmässiga resurser som kan anslĺs för detta ändamĺl.

- Kommissionen kommer vid utformningen av den framtida rättsliga grunden att se till sĺ att det ingĺr bestämmelser om att olika program kan slĺ ihop sina resurser, särskilt för verksamhet av samma typ som Euro-Med Ungdom.

47. En större geografisk täckning har rekommenderats.

- Med tanke pĺ de begränsade resurserna överväger kommissionen ett tänkbart alternativ: att i den nya rättsliga grunden införa en metod för att gruppvis öppna programmet för ett större antal länder, inledningsvis länderna i ett vidare Europa.

- För mer avlägsna omrĺden skulle samarbetet inriktas pĺ ungdomsledare och multiplikatoreffekter, och samarbete om vissa prioriterade ämnen skulle uppmuntras.

- En arbetsgrupp med företrädare för de nationella programkontoren, som skall inrättas under 2004, kommer att undersöka om ett sĺdant tematiskt tillvägagĺngssätt redan nu kan införas i det nuvarande programmet.

48. Det har rekommenderats att tillĺta deltagande frĺn flera olika omrĺden i ett och samma projekt.

- Kommissionen anser att denna rekommendation strider mot rekommendationen att inrätta regionala underprogram med Euro-Med som förebild och att det inte vore lämpligt att lĺta omrĺden som gränsar till varandra gĺ samman för att kunna fĺ delfinansiering frĺn externa budgetposter.

- När det gäller övriga länder kommer arbetsgruppen att undersöka möjligheten att anta ett tematiskt tillvägagĺngssätt i stället för ett geografiskt.

49. Utvärderingarna har innehĺllit rekommendationer om att lĺta bilaterala utbyten omfattas.

- Detta är inte möjligt inom ramen för den gällande rättsliga grunden, som utöver ett tredje land kräver minst tvĺ medlemsstater.

- Kommissionen anser att utbytenas multilaterala karaktär är viktig för att ett europeiskt mervärde skall ĺstadkommas men medger att bi- eller trilaterala utbyten kan vara värdefulla för att förbättra tillgängligheten för lokala eller smĺ organisationer som saknar erfarenhet pĺ europeisk nivĺ.

- Arbetsgruppen kommer att undersöka möjligheten att redan nu införa trilaterala utbyten i det nuvarande programmet, för att underlätta deltagande frĺn tvĺ eller flera etniska grupper i samma land.

50. Ersättning till 100 % av deltagarnas resekostnader.

- Kommissionen anser att konsekvenserna av detta förslag mĺste analyseras av arbetsgruppen.

51. Organisationer i tredje land bör främjas och deras aktiva deltagande i programmet underlättas, genom att de ges möjlighet att själva lämna in sina ansökningar och sedan fungera som projektledare.

- Kommissionen anser att denna möjlighet är avhängig av om det finns lämpliga nationella strukturer.

- Dessa förhĺllanden skulle kunna ĺstadkommas inom ramen för de regionala underprogram som skall inrättas, med hjälp av kompletterande finansiering.

52. En ändring av terminologin har rekommenderats. Uttryck som "internationellt samarbete" eller "samarbete med partnerländer" har ansetts som lämpligare, eftersom de ger mer positiva associationer.

- Kommissionen kommer att ta denna rekommendation i beaktande i förslaget till framtida rättslig grund.

5.2. Sammanfattning av rekommendationerna

Sammanfattningsvis kan följande rekommendationer lämnas efter halvtidsutvärderingen av programmet Ungdom:

1. Förbättra programmets inriktning mot mĺlgruppen, dvs. alla ungdomar, särskilt de med sämre möjligheter.

2. Förbättra bistĺndet till deltagare och projekt i alla faser, genom ĺtgärder pĺ nära hĺll och av hög kvalitet.

3. Förenkla förfarandena och göra dem sĺ flexibla som möjligt med hänsyn till mĺlgruppen.

4. Öka öppenheten och samstämmigheten i programmets genomförande, särskilt pĺ decentraliserad nivĺ.

5. Förbättra arbetets kvalitet genom utvärdering av projekten och feedback till deltagarna samt erkännande av den verksamhet som genomförts.

6. Utveckla volontärarbetet i bĺde kvalitativt och kvantitativt hänseende.

7. Öppna programmet för tredje land i större utsträckning.

8. Föregripa utvecklingen genom att genomföra innovativa projekt och genomföra nödvändiga studier.

9. Ge synlighet ĺt programmet som helhet och varje delprogram och belysa de resultat som uppnĺtts.

6. Slutsats

Vid halvtidsutvärderingen av programmet Ungdom har samtliga aktörer involverats: nationella förvaltningar, nationella programkontor, ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare och forskare.

Utvärderingen har gjorts genom en kombination av ett antal metoder: rapporter frĺn programländerna, utvärderingar av särskilda ĺtgärder, expertmöten, arbetsgrupper, externa utvärderingar.

Slutsatserna är värdefulla och samstämmiga. Ĺ ena sidan är programmet Ungdom uppskattat. Mĺlen för programmet uppnĺs i hög grad, och genomförandet, som bygger pĺ samförstĺnd mellan de olika aktörerna, uppskattas. Ĺ andra sidan avslutas utvärderingen med ett antal rekommendationer som bör genomföras, med hänsyn till ungdomens utveckling, det politiska samarbetet pĺ ungdomsomrĺdet och de inneboende svĺrigheterna i denna typ av program.

I detta dokument har kommissionen tagit ställning till dessa rekommendationer och ĺtar sig att helt eller delvis genomföra dem, vissa under andra delen av den innevarande programperioden fram till 2006 och andra inom ramen för sina förslag till ett nytt ungdomsprogram frĺn och med 2007.

BILAGA 1

Metod som använts för studien av effekterna

i de länder som deltar i programmet Ungdom

>Plats för tabell>

BILAGA 2

>Hänvisning till>

// EUROPEISKA KOMMISSIONEN

GENERALDIREKTORATET FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

Ungdomsfrĺgor, information och det civila samhället

Ungdomsfrĺgor

EAC/D1/JK/NV/AP/JM/LV/HC D(2002)

Studie av effekterna av

delprogram 1, 2, 3 och 5 i programmet Ungdom

med avseende pĺ förberedelserna av framtida program pĺ omrĺdet utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrĺgor

1. Inledning

Med tanke pĺ förberedelserna inför framtida program pĺ omrĺdet utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrĺgor har Europeiska kommissionen lagt fram en ram pĺ omrĺdet ungdomsfrĺgor (se dokument EAC.D1/VG/12-D(2002)24639).

Syftet med detta dokument är att specificera vad som förväntas av programländerna vad gäller genomförandet av de ĺtgärder som planeras inom denna ram i avvaktan pĺ den utvärdering som föreskrivs i Europaparlamentets och rĺdets beslut nr 1031/2000/EG av den 13 april 2000 om att inrätta gemenskapens ĺtgärdsprogram "Ungdom".

Pĺ grund av den tidsmässiga ramen förslĺs denna uppgift koncentreras till följande:

- En analys av i vilken utsträckning de allmänna mĺlen för programmet Ungdom och de mer specifika mĺlen för de olika delprogrammen har uppnĺtts när det gäller de effekter programmet haft pĺ ungdomar, organisationer, politik, lagstiftning och institutioner.

- Rekommendationer för programmets framtida utformning.

Det behövs ingen kvantitativ utvärdering av det befintliga programmet, eftersom dessa uppgifter redan finns tillgängliga.

Programländerna uppmanas att följa den föreslagna strukturen och ge Europeiska kommissionen feedback beträffande de olika ämnen som omfattas av dessa riktlinjer.

2. Räckvidd och tidsperiod för studien över programmets effekter

Detta dokument riktar sig till de nationella myndigheterna i programländerna. Utvärderingen omfattar programmet Ungdom sedan ĺr 2000. Hänvisningar till eller jämförelser med utvärderingsresultat, tendenser, resultat och svĺrigheter under de föregĺende programmen är dock välkomna. Utvärderingen avser endast verksamhet som fĺtt stöd genom delprogrammen 1.1, 2.1, 3 och 5.1 i programländerna. När det gäller delprogrammen 1.2, 2.2 och 5.1.2 (samarbete med tredje land) har kommissionen inlett en särskild extern utvärdering.

Slutresultaten frĺn utvärderingen skall avfattas pĺ engelska, franska eller tyska och skickas till kommissionen (GD Utbildning och kultur, Direktorat D.1, rue Van Maerlant 2, B-1049 Bryssel) senast den 30 juni 2003.

3. Metod

De nationella myndigheterna fĺr själva välja lämpliga instrument och tillvägagĺngssätt med beaktande av riktlinjerna i detta dokument. De kan ocksĺ överlämna en del av de uppgifter som skall utföras till externa organ.

Undersökningen skall vara inriktad pĺ programmets kvalitet och effekter. Denna kvalitativa bedömning bör baseras pĺ befintligt material hos de nationella myndigheterna och helst genomföras med hjälp av fallstudier, intervjuer och "levnadsbeskrivningar" frĺn ungdomar och organisationer som deltagit. Det skulle kunna vara till nytta om det inrättades arbetsgrupper eller hölls seminarier pĺ nationell nivĺ för att samla information och jämföra resultat. Det anses nödvändigt att undersökningen bygger pĺ de ĺsikter och erfarenheter som ungdomar som tidigare deltagit i projekt inom programmet har förmedlat.

De nationella myndigheterna i programländerna uppmanas att för varje delprogram (1, 2, 3 och 5)

- bedöma dess effekter pĺ ungdomar, ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen, politik, lagstiftning och institutioner (se avsnitt 7),

- bedöma instrumentets effektivitet (se avsnitt 8),

och mer allmänt att

- fastställa rekommendationer för framtiden (se avsnitt 9).

4. De nationella programkontorens roll

De nationella programkontoren är huvudaktörer när det gäller att genomföra programmet pĺ nationell nivĺ och deras bidrag till denna utvärdering är därför mycket viktigt. De nationella myndigheterna mĺste likväl även fortsättningsvis ha det fullständiga ansvaret för utvärderingen under hela förfarandet men kan stödja sig pĺ de nationella programkontorens erfarenheter och befintlig information när de samlar in uppgifter och information. De nationella programkontoren förfogar över statistiskt material och rapporter frĺn projekt, besök pĺ plats, seminarier, utvärderingsmöten etc. och kan ocksĺ stödja och bidra till den kompletterande insamlingen av uppgifter.

5. Allmänna mĺl för programmet UNGDOM

I beslut nr 1031/2000/EG om att inrätta ĺtgärdsprogrammet "Ungdom" anges följande mĺl för programmet:

- Att främja ungdomars aktiva bidrag till uppbyggnaden av Europa genom deras deltagande i gränsöverskridande utbyten inom gemenskapen eller med tredje land för att främja en bättre förstĺelse för Europas kulturella mĺngfald samt dess grundläggande gemensamma värderingar, för att pĺ sĺ sätt bidra till kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet.

- Att stärka deras solidaritetskänsla genom att ungdomar i större omfattning deltar i gränsöverskridande allmännyttig verksamhet inom gemenskapen eller i tredje land, särskilt i de länder som har ingĺtt samarbetsavtal med gemenskapen.

- Att uppmuntra ungdomars initiativförmĺga, företagsamhet och kreativitet sĺ att de kan spela en aktiv roll i samhällslivet och samtidigt öka medvetenheten om värdet av en icke-formell europeisk utbildningserfarenhet.

- Att stärka samarbetet i ungdomsfrĺgor genom att främja utbyte av god praxis, utbildning av personer som arbetar med ungdomar/ungdomsledare och utformning av nyskapande ĺtgärder pĺ gemenskapsnivĺ.

- Att se till att alla ungdomar fĺr tillgĺng till detta programs verksamheter utan att diskrimineras. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att särskilda ansträngningar görs för att stödja de ungdomar som av kulturella, sociala, fysiska, psykiska, ekonomiska eller geografiska skäl har svĺrt att delta i relevanta ĺtgärdsprogram pĺ gemenskapsnivĺ eller pĺ nationell, regional eller lokal nivĺ samt för att stödja smĺ lokala grupper. Kommissionen skall därför beakta de svĺrigheter som dessa mĺlgrupper konfronteras med och pĺ sĺ sätt bidra till att bekämpa utslagningen.

I beslutet betonas dessutom nödvändigheten av att kvinnor och män erbjuds lika möjligheter i samhället.

6. Särskilda mĺl för programmet UNGDOM

- Stöd till ungdomars rörlighet över gränserna.

- Stöd till användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom ungdomsomrĺdet.

- Främjande av unionsmedborgarskapet och ungdomars engagemang i unionens utveckling.

- Främjande av sprĺkkunskaper och förstĺelse för olika kulturer.

- Stöd till pilotprojekt som bygger pĺ gränsöverskridande partnerskap i syfte att stimulera till förnyelse och kvalitet pĺ ungdomsomrĺdet.

- Utarbetande pĺ europeisk nivĺ av metoder för analys och uppföljning av ungdomspolitiken och dennas utveckling samt för spridning av god praxis.

7. Prioriteringar för varje delprogram

7.1. Delprogram 1

- Att ge ungdomar möjlighet att vistas utomlands och delta aktivt i samhället.

- Att göra ungdomar som för första gĺngen deltar i nĺgon europeisk verksamhet samt smĺskaliga eller lokala grupper utan erfarenhet pĺ europeisk nivĺ delaktiga.

- Att fokusera pĺ multilaterala verksamheter för gruppens rörlighet.

- Att finansiera bilateral rörlighet för grupper om detta är motiverat med avseende pĺ mĺlgrupper (ungdomar med sämre förutsättningar) eller en särskild pedagogisk strategi.

- Att ge ungdomar sprĺkkunskaper och interkulturella färdigheter.

- Att utarbeta projekt som rör kampen mot rasism och främlingsfientlighet.

7.2. Delprogram 2

- Att göra det möjligt för ungdomar att delta aktivt och individuellt i oavlönad och ideell verksamheter som är avsedd att bidra till att tillgodose olika behov i samhället pĺ en rad olika omrĺden.

- Att ge de unga volontärerna en informell utbildningserfarenhet sĺ att de kan tillgodogöra sig sociala och kulturella färdigheter och öka deras möjlighet att fĺ anställning.

- Att genomföra volontärtjänstprojekt i en anda av partnerskap och delat ansvar mellan den utsändande organisationen, den mottagande organisationen och volontären.

- Att tillhandahĺlla korta volontärtjänstprojekt och särskilt stöd och särskild utbildning för personer med sämre möjligheter och att hjälpa dem att stegvis integreras i längre volontärtjänstverksamhet eller annan verksamhet inom programmet Ungdom.

- Att införa volontärtjänstverksamhet som ett nytt inslag i befintliga partnerskap eller upprätta nya partnerskap mellan organisationer, föreningar eller strukturer som verkar inom det sociala omrĺdet eller inom omrĺdena kultur, ungdom eller miljö.

- Att engagera organisationer som ännu inte deltagit i Europeisk volontärtjänst.

- Att öppna ett nytt verksamhetsomrĺde eller införa nya moment.

- Att tillföra ett mervärde för det lokala samhället och stödja dess utveckling.

- Att förse volontärer med ett intyg om att de deltagit samt om de erfarenheter och färdigheter som de tillägnat sig inom delprogram 2.

7.3. Delprogram 3

- Att uppmuntra ungdomars initiativförmĺga, företagsamhet och kreativitet.

- Att främja ungdomars aktiva deltagande och integrering i samhället genom utveckling av gemensamma initiativ pĺ lokal, regional och nationell nivĺ.

- Att främja ungdomars sociala och kulturella färdigheter i syfte att öka deras möjlighet att fĺ anställning.

- Att genom nätverksprojekt utvidga ungdomsinitiativ till liknande initiativ i andra medlemsstater eller programländer.

- Att stärka ungdomsinitiativens europeiska dimension.

- Att engagera ungdomar med sämre förutsättningar.

- Att utveckla projekt för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

7.4. Delprogram 5

- Att bidra till fortbildning för personer som deltar i ungdomsarbete, särskilt de som planerar att engagera sig eller är engagerade i sĺdana insatser som direkt berör ungdomar inom delprogrammen 1, 2 och 3. Syftet är att se till att dessa insatser har tillräckligt hög kvalitet.

- Att utveckla verksamhet som är särskilt inriktad pĺ utbyte av erfarenheter och god praxis eller som är avsedda att underlätta och främja inrättandet av hĺllbara gränsöverskridande partnerskap och nätverk för dem som är verksamma pĺ ungdomsomrĺdet.

- Att sprida och främja resultaten av projekt och verksamhet av god kvalitet.

- Att bidra till experimentell nyskapande verksamhet som genomförs i samarbete med deltagare frĺn olika bakgrund.

- Att förbättra ungdomars möjlighet att delta i programmet och öka deras initiativförmĺga och aktiva deltagande i samhällslivet.

- Att undersöka vilka faktorer som hindrar marginaliserade ungdomar att finna sin plats i samhället.

- Att utveckla projekt för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

8. Utvärdering av varje delprograms effekter och kvalitet

8.1. Effekter pĺ ungdomar

1. Vilka effekter kan programmet uppskattas ha haft pĺ ungdomar med avseende pĺ de allmänna och särskilda mĺl som anges ovan under de tre ĺr det har tillämpats?

2. Vilka effekter har programmet haft i förhĺllande till de ĺrliga prioriteringarna? I vilken utsträckning motsvarade dessa prioriteringar behoven och intressena hos ungdomar i ert land?

3. Vilka effekter har programmet haft med avseende pĺ ungdomars multikulturella inlärning, förvärv av nya sociala och personliga kunskaper och färdigheter, och sĺledes den personliga utvecklingen, och ungdomars möjlighet att fĺ en anställning?

4. Vilka effekter har programmet haft med avseende pĺ ungdomars ökade deltagande i samhällslivet och en minskad sannolikhet för att de skall involveras i ett riskbeteende?

5. Har alla ungdomar - organiserade, icke-organiserade och med sämre möjligheter - haft möjlighet att delta i programmet?

8.2. Effekter pĺ ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen

1. Vilka effekter kan verksamheten uppskattas ha haft pĺ ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen med avseende pĺ de allmänna och särskilda mĺl som anges ovan under de tre ĺr som programmet har genomförts?

2. Vilka effekter har programmet haft i förhĺllande till de ĺrliga prioriteringarna? I vilken utsträckning motsvarade dessa prioriteringar behoven och intressena hos ungdomsledare, organisationer och lokala samhällen i ert land?

3. Hur pĺverkade deltagande i projekt som fick stöd av programmet ungdomsledarnas, organisationernas och de lokala samhällenas dagliga arbete?

4. Har programmet lett till att nya inslag har införts i befintliga partnerskap och att nya partnerskap har inrättats mellan organisationer/sammanslutningar/strukturer?

5. Har programmet inneburit nĺgon förstärkning av det gränsöverskridande samarbetet vad gäller ungdomsfrĺgor i form av god praxis, utbyten, utbildning och utveckling av innovativa ĺtgärder?

6. Vilka multiplikatoreffekter har noterats när det gäller organisationer och lokala samhällen?

8.3. Effekter pĺ politik, lagstiftning och institutioner

1. Hur har verksamheten pĺverkat nationell, regional och lokal politik samt lagstiftning och statliga institutioner?

2. Görs det ĺtskillnad mellan det europeiska ĺtgärdsprogrammet och olika nationella och regionala program av samma slag? Kompletterar det europeiska ĺtgärdsprogrammet de nationella programmen?

3. I vilken utsträckning och pĺ vilket sätt beaktades de ĺrliga prioriteringarna för varje delprogram mellan 2000-2002? I vilken utsträckning har prioriteringarna frĺn 2000-2002 varit relevanta för att uppnĺ programmets mĺl? Vilka nationella prioriteringar lades till?

4. Har volontärer en rättslig ställning i ert land? Hur bedömer ni att arbetsgivare, utbildningsinstanser och staten värderar de intygade icke-formella erfarenheter och färdigheter som förvärvats genom volontärtjänstprojekt?

9. Instrumentens effektivitet

1. Innebär deltagande i ett delprogram att ungdomar motiveras att senare delta i ett annat delprogram?

2. I vilken utsträckning är de tillgängliga instrumenten lämpliga för att uppfylla verksamhetens mĺl och prioriteringar?

10. Rekommendationer för programmets framtida utformning

10.1. Allmänt

1. Vilka aspekter och vilken verksamhet har varit särskilt lyckade i det nuvarande programmet? Vilka särskilda mĺl och prioriteringar bör enligt er mening behĺllas i det framtida programmet? Vilka särskilda mĺl och prioriteringar bör införas i det framtida programmet?

2. Finns det nĺgra nya historiska eller sociala utmaningar som man bör ta i tu med i det framtida programmet?

3. Vilka instrument, administrativa eller organisatoriska aspekter bör ändras i det framtida programmet för att öka dess mĺluppfyllelse och effektivitet?

4. Vilka alternativ skulle ni rekommendera till den nuvarande metoden för projektledning av mikroprojekt som är baserad pĺ projekturval? Var vänlig och beskriv eventuella stöd-, urvals- och kontrollmekanismer.

5. Ställer ni er positiva till att lokala, regionala eller nationella myndigheter engageras mer i administrationen eller finansieringen av programmet?

6. I vilken utsträckning kan en systematisk offentligt samfinansiering av projekt inom ramen för programmet vara en lösning för den ökade efterfrĺgan pĺ finansiering frĺn de sökandes sida?

7. I vilken utsträckning skulle det vara meningsfullt att pĺ nytt överväga och eventuellt utvidga samarbetet med internationella organisationer?

10.2. Rekommendationer för varje delprogram

1. Hur skulle de specifika mĺlen bättre kunna uppnĺs inom varje delprogram?

2. Hur skulle de olika delprogrammen i större utsträckning kunna pĺverka ungdomar, lokala samhällen och organisationer?

3. Hur skulle programmet i större utsträckning kunna pĺverka politik, lagstiftning och institutioner, även när det gäller erkännande av icke-formellt lärande?

BILAGA 3

- Interim evaluation of third countries cooperation of the Youth Programme 2000-2002: http://europa.eu.int/comm/youth/program/index_en.html