Kommissionens direktiv 2005/78/EG

av den 14 november 2005

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon och om ändring av bilagorna I–IV samt bilaga VI till det direktivet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon [1], särskilt artikel 13.2 andra strecksatsen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG av den 28 september 2005 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon [2], särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1) Direktiv 2005/55/EG är ett av särdirektiven inom ramen för det förfarande för typgodkännande som fastställs i direktiv 70/156/EEG.

(2) Enligt direktiv 2005/55/EG skall nya motorer till tunga fordon och motorer till nya tunga fordon från och med den 1 oktober 2005 omfattas av nya tekniska krav på system för omborddiagnos, hållbarhet och överensstämmelse hos fordon i drift som underhålls och används på korrekt sätt. De tekniska bestämmelser som krävs för att genomföra artiklarna 3 och 4 i det direktivet bör antas.

(3) För att tillgodose kraven i artikel 5 i direktiv 2005/55/EG bör det införas bestämmelser som främjar att nya tunga fordon vars motor är utrustad med ett system för avgasefterbehandling som kräver ett förbrukningsbart reagens för att uppnå den avsedda minskningen av reglerade föroreningar används enligt tillverkarens anvisningar. Åtgärder bör vidtas för att se till att föraren av ett sådant fordon underrättas i god tid om ett eventuellt förbrukningsbart reagens ombord på fordonet är på väg att ta slut eller om det inte sker någon reagensdosering alls. Om föraren ignorerar dessa varningar skall motorns prestanda ändras fram till det att föraren fyller på det förbrukningsbara reagens som krävs för att systemet för efterbehandling av avgaser skall fungera effektivt.

(4) Om motorer som omfattas av direktiv 2005/55/EG kräver ett förbrukningsbart reagens för att uppnå de utsläppsgränsvärden för vilka dessa motorer beviljades typgodkännande, bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att se till att sådant reagens finns tillgängligt inom ett rimligt geografiskt område. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att vidta åtgärder för att främja förbrukningen av ett sådant reagens.

(5) Det är lämpligt att införa bestämmelser som ger medlemsstaterna möjlighet att vid den regelbundna fordonsbesiktningen kontrollera och se till att tunga fordon utrustade med ett system för avgasefterbehandling som kräver ett förbrukningsbart reagens har använts på ett korrekt sätt under den period som föregick besiktningen.

(6) Medlemsstaterna bör kunna förbjuda bruket av tunga fordon utrustade med ett system för avgasefterbehandling som kräver användning av ett förbrukningsbart reagens för att uppfylla de utsläppsgränsvärden för vilka det typgodkänts, om systemet för avgasefterbehandling inte förbrukar det reagens som krävs eller om det nödvändiga reagenset inte finns i fordonet.

(7) Tillverkare av tunga fordon med ett system för avgasefterbehandling som kräver ett förbrukningsbart reagens bör informera sina kunder om hur sådana fordon bör användas.

(8) Det är nödvändigt att anpassa de bestämmelser i direktiv 2005/55/EG som rör användning av olika strategier för att manipulera utsläppen för att beakta den tekniska utvecklingen. Krav för motorer med flera inställningsmöjligheter och för anordningar som kan begränsa motorns vridmoment under vissa driftsförhållanden bör också anges.

(9) I bilagorna III och IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG [3] fastställs att bensin och dieselbränslen som säljs i gemenskapen från och med den 1 januari 2005 skall ha en högsta svavelhalt på 50 mg/kg ("”parts per million", ppm). Tillgången på motorbränsle med en svavelhalt på 10 mg/kg eller mindre ökar i gemenskapen, och enligt direktiv 98/70/EG skall sådant bränsle finnas tillgängligt från och med 1 januari 2009. De referensbränslen som används för typgodkännandeprovning av motorernas överensstämmelse med utsläppsgränsvärdena på rad B1, rad B2 och rad C i tabellerna i bilaga I till direktiv 2005/55/EG bör därför definieras om så att de i tillämpliga fall bättre avspeglar svavelhalten i de dieselbränslen som skall finnas på marknaden från och med 1 januari 2005 och som skall användas av motorer med avancerade avgasreningssystem. Referensbränslet motorgas (gasol, "Liquefied Petroleum Gas", LPG) bör också definieras om för att återspegla utvecklingen på marknaden efter 1 januari 2005.

(10) Mät- och provtagningsmetoder bör anpassas till den tekniska utvecklingen så att man kan försäkra sig om pålitliga och reproducerbara mätningar av partikelutsläppen för sådana motorer med kompressionständning som typgodkänts enligt de gränsvärden för partiklar som anges på rad B1, rad B2 eller rad C i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 2005/55/EG, och för sådana gasmotorer som typgodkänts enligt de utsläppsgränser som anges på rad C i tabell 2 i punkt 6.2.1 i den bilagan.

(11) Eftersom bestämmelserna om genomförande av artiklarna 3 och 4 i direktiv 2005/55/EG antas samtidigt som bestämmelserna om anpassning av det direktivet till den tekniska utvecklingen, har bägge typerna av bestämmelser samlats i en och samma rättsakt.

(12) Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på detta område, bör detta direktiv ses över senast den 31 december 2006 om så är lämpligt.

(13) Direktiv 2005/55/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(14) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från kommittén för anpassning till teknisk utveckling som inrättades genom artikel 13.1 i direktiv 70/156/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I–IV samt bilaga VI till direktiv 2005/55/EG skall ändras på det sätt som anges i bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

Bestämmelser om genomförande av artiklarna 3 och 4 till direktiv 2005/55/EG anges i bilagorna II-V till detta direktiv.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall senast den 8 november 2006 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 9 november 2006.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 november 2005.

På kommissionens vägnar

Günter Verheugen

Vice ordförande

[1] EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/49/EG (EUT L 194, 26.7.2005, s. 12).

[2] EUT L 275, 20.10.2005, s. 1.

[3] EGT L 350, 28.12.1998, s. 58. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

--------------------------------------------------

BILAGA I

ÄNDRINGAR AV BILAGORNA I–IV SAMT VI TILL DIREKTIV 2005/55/EG

Direktiv 2005/55/EG ändras på följande sätt:

1) Bilaga I ändras på följande sätt:

a) Avsnitt 1 skall ersättas med följande:

"1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Detta direktiv omfattar dels kontroll av gas- och partikelformiga föroreningar, avgasreningssystems livslängd, överensstämmelse för fordon och motorer i drift och system för omborddiagnos (OBD-system) för alla motorfordon utrustade med motorer med kompressionständning, dels gasformiga föroreningar, livslängd, överensstämmelse för fordon och motorer i drift och system för omborddiagnos (OBD-system) för alla motorfordon utrustade med motorer med gnisttändning och drivna med naturgas eller motorgas samt motorer med kompressionständning eller gnisttändning enligt artikel 1 med undantag av motorer med kompressionständning i sådana fordon i kategorierna N1, N2 och M2 och av motorer med gnisttändning och drivna med naturgas eller motorgas i sådana fordon i kategori N1 för vilka typgodkännande har beviljats enligt rådets direktiv 70/220/EEG [*] EGT L 76, 6.4.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/76/EG (EUT L 206, 15.8.2003, s. 29).".

b) I avsnitt 2 skall rubriken och punkterna 2.1–2.32.1 ersättas med följande:

"2. DEFINITIONER

2.1 I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

godkännande av en motor (motorfamilj): tillstånd att använda en motortyp (motorfamilj) med avseende på mängden utsläppta gas- och partikelformiga föroreningar.

hjälpstrategi för avgasrening: avgasreningsstrategi vilken aktiveras eller ändrar grundstrategin för avgasrening i ett eller flera särskilda syften och under särskilda miljö- eller driftsförhållanden, t.ex. fordonshastighet, motorns varvtal, växel, insugningstemperatur eller insugningsundertryck.

grundstrategi för avgasrening: den avgasreningsstrategi som är aktiv under motorns hela arbetsvarvtals- och arbetsbelastningsområde såvida inte en hjälpstrategi är aktiverad. Några exempel på grundstrategier är

- tändningsmatris,

- EGR-matris,

- reagensdoseringsmatris för SCR.

kombinerat system med deNOx-katalysator och partikelfilter: ett system för efterbehandling av avgaser som syftar till att minska såväl utsläppen av kväveoxider (NOx) som utsläppen av partikelformiga föroreningar.

kontinuerlig regenerering: den regenereringsprocess i ett system för avgasefterbehandling som sker kontinuerligt eller åtminstone en gång per ETC-prov. För en sådan regenereringsprocess behövs inget särskilt provningsförfarande.

kontrollområde: området mellan motorvarvtalen A och C och mellan 25 % och 100 % belastning.

angiven maxeffekt (Pmax): största effekt i EG-kW (nettoeffekt) enligt tillverkarens uppgift i hans ansökan om typgodkännande.

manipulationsstrategi:

- en hjälpstrategi för avgasrening som reducerar grundstrategins effektivitet under förhållanden som rimligen kan förväntas vid normal användning av fordonet,

eller

- en grundstrategi för avgasrening som skiljer mellan driftsmoment vid ett standardiserat typgodkännandeprov och andra driftsmoment, och ger reducerad avgasrening under förhållanden som i huvudsak inte ingår i typgodkännandeprovet i fråga.

deNOx-system: ett system för efterbehandling av avgaser som syftar till att minska kväveoxidutsläppen (NOx) (för närvarande finns t.ex. passiva och aktiva magra NOx-katalysatorer, NOx-adsorbenter och system för selektiv katalytisk reduktion (SCR).

fördröjningstid: tiden från det att den förändring av komponenten som skall mätas vid referenspunkten börjar, till det att utvärdet uppnått 10 % av slutvärdet (t10). I fråga om gasformiga ämnen rör det sig i själva verket om det uppmätta ämnets transporttid från provtagningssonden till detektorn. För fördröjningstiden utgör provtagningssonden referenspunkt.

dieselmotor: en motor som arbetar enligt kompressionständningsprincipen.

ELR-prov: en provcykel bestående av en serie belastningssteg med konstanta motorvarvtal som skall användas i enlighet med punkt 6.2 i denna bilaga.

ESC-prov: en provcykel bestående av 13 stationära driftslägen (steady state-steg) som skall användas i enlighet med punkt 6.2 i denna bilaga.

ETC-prov: en provcykel bestående av 1800 sekundvisa transient fastställda driftslägen. Används i enlighet med punkt 6.2 i denna bilaga.

konstruktionselement: i fråga om ett fordon eller en motor är detta

- ett kontrollsystem med dataprogramvara, elektroniska kontrollsystem och datorlogik,

- varje form av kalibrering av ett kontrollsystem,

- resultatet av interaktion mellan systemen,

eller

- eventuella hårdvarukomponenter.

utsläppsrelaterat fel: en brist eller en avvikelse från normala tillverkningstoleranser för en anordnings eller ett systems utformning, material eller utförande som påverkar eventuella parametrar, specifikationer eller komponenter i avgasreningssystemet. En komponent som saknas kan anses vara ett utsläppsrelaterat fel.

avgasreningsstrategi: ett eller flera konstruktionselement som ingår i motorsystemets eller fordonets allmänna utformning för att det skall vara möjligt att begränsa utsläppen och som omfattar en grundstrategi och en uppsättning hjälpstrategier.

avgasreningssystem: systemet för efterbehandling av avgaser, motorsystemets elektroniska styrdon och motorsystemets eventuella utsläppsrelaterade komponenter i avgaserna som förser styrdonet eller styrdonen med indata eller som mottar utdata från dessa, och eventuellt kommunikationsgränssnitt (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet(er) och andra eventuella styrdon för drivaggregat och fordonssystem när det gäller utsläppskontroll.

motorer med liknande efterbehandlingssystem: motorer som tillhör samma motorfamilj och som en tillverkare dessutom sammanfört i en undergrupp av motorer med samma slags system för efterbehandling av avgaser för att med hjälp av en driftsackumuleringsplan kunna bestämma försämringsfaktorerna i enlighet med bilaga II till kommissionens direktiv 2005/78/EG av den 14 november 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon och om ändring av bilagorna I-IV samt bilaga VI till det direktivet [**] EUT L 313, 29.11.2005, s. 1. och kontrollera att de uppfyller kraven på fordon och motorer i drift enligt bilaga III till direktiv 2005/78/EG.

motorsystem: motorn, avgasreningssystemet och kommunikationsgränssnittet (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet(er) och andra eventuella styrdon för drivaggregat och fordonssystem.

motorfamilj: en tillverkares sammanföring av motorsystem, vilka genom sin konstruktion, enligt definitionen i tillägg 2 till bilaga II till detta direktiv, har liknande avgasutsläppsvärden. Alla motorer i motorfamiljen måste hålla sig inom gränsvärdena för utsläpp.

motorns arbetsvarvtalsområde: det varvtalsområde som används oftast vid körning och som ligger mellan det låga och höga varvtalet enligt bilaga III till detta direktiv.

motorvarvtal A, B och C: de provningsvarvtal inom motorns arbetsvarvtalsområde vilka skall användas för ESC- och ELR-proven enligt tillägg 1 till bilaga III till detta direktiv.

motorinställning: en särskild motor-/fordonskonfiguration med en avgasreningsstrategi, en enda prestandakurva för motorn (den typgodkända fullbelastningskurvan) och eventuellt en momentbegränsare.

motortyp: en kategori motorer som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som i fråga om motorns egenskaper enligt bilaga II till detta direktiv.

system för efterbehandling av avgaser: en katalysator (oxidationskatalysator eller trevägskatalysator), partikelfilter, deNOx-system, kombinerat system med deNOx-katalysator och partikelfilter eller någon annan form av utsläppsbegränsande anordning som är monterad nedströms motorn. Denna definition omfattar inte avgasåterföring, som betraktas som en del av motorsystemet.

gasmotor: motor med gnisttändning som drivs med naturgas (NG) eller motorgas (LPG) som bränsle.

gasformiga föroreningar: kolmonoxid, kolväten (med antagande av förhållandet CH1,85 för diesel, CH2,525 för gasol och CH2,93 för naturgas [icke-metankolväten] och med antagande av molekylen CH3O0,5 för etanoldrivna dieselmotorer), metan (med antagande av förhållandet CH4 för naturgas) och oxider av kväve, varvid de sistnämnda uttrycks i kvävedioxidekvivalenter (NO2).

högt varvtal (nhi): det högsta motorvarvtal vid vilket 70 % av den uppgivna maximieffekten levereras.

lågt varvtal (nlo): det lägsta motorvarvtal vid vilket 50 % av den uppgivna maximieffekten levereras.

större funktionsfel [***] Enligt artikel 4.1 i detta direktiv skall kontroll ske med avseende på större funktionsfel istället för att det anges när katalysatorns eller filtrets effektivitet i systemet för efterbehandling av avgaser försämras eller upphör. Exempel på större funktionsfel finns i punkterna 3.2.3.2 och 3.2.3.3 i bilaga IV till direktiv 2005/…/EG.: ett sådant permanent eller tillfälligt fel i ett system för efterbehandling av avgaser som antas medföra att de gas- eller partikelformiga utsläppen från motorsystemet ökar omgående eller i ett senare skede och som inte kan bedömas korrekt av OBD-systemet.

fel:

- eventuella försämringar eller haveri, även elektriska fel, i avgasreningssystemet som medför att utsläppen överskrider gränsvärdena för omborddiagnosen eller som gör att systemet för efterbehandling av avgaser inte uppnår funktionsduglighet så att utsläppen av reglerade föroreningar överskrider OBD-gränsvärdena,

- alla fall där OBD-systemet inte kan uppfylla direktivets kontrollkrav.

En tillverkare kan emellertid även betrakta en försämring eller ett haveri som kan medföra utsläpp som inte överskrider OBD-gränsvärdena som ett fel.

felindikator: en visuell indikator som tydligt talar om för fordonets förare att det uppstått ett fel enligt definitionen i detta direktiv.

motor med flera inställningsmöjligheter: en motor med mer än en motorinställning.

naturgastyp: H eller L enligt Europastandard EN 437 av november 1993.

nettoeffekt: den effekt i EG-kW som erhålls i provbänk vid vevaxelns ände eller motsvarande, uppmätt i enlighet med EG-metoden för mätning av effekt enligt kommissionens direktiv 80/1269/EEG [****] EGT L 375, 31.12.1980, s. 46. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/99/EG (EGT L 334, 28.12.1999, s. 32).".

OBD-system: system för omborddiagnos för kontroll av utsläpp med förmåga att upptäcka ett fel och identifiera det sannolika felstället med hjälp av felkoder som lagras i ett datorminne.

OBD-motorfamilj: olika motorsystem som har gemensamma grundläggande konstruktionsparametrar i enlighet med punkt 8 i denna bilaga och som har sammanförts av tillverkaren för typgodkännande av OBD-systemet enligt bestämmelserna i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG.

rökgasmätare: instrument för mätning av opaciteten hos rökpartiklar genom ljusutsläckningsprincipen.

huvudmotor: motor utvald ur en motorfamilj enligt sådana kriterier att dess utsläppsegenskaper kan anses representativa för hela motorfamiljen.

system för efterbehandling av partiklar: ett system för efterbehandling av avgaser som är utformat så att det skall reducera utsläppen av partikelformiga föroreningar genom mekanisk eller aerodynamisk separation, separation genom diffusion eller tröghetsseparation.

partikelformiga föroreningar: allt material som samlats upp på ett särskilt filter efter utspädning av avgaserna med ren filtrerad luft så att temperaturen inte överstiger 325 K (52 °C).

procentuell belastning: andelen av det maximalt tillgängliga vridmoment som erhålls vid ett visst varvtal hos motorn.

periodisk regenerering: den regenereringsprocess som sker med jämna mellanrum i en avgasreningsanordning efter mindre än 100 timmar av normal motordrift. Under provcykler då regenereringen sker får utsläppsgränserna överskridas.

permanent standardinställning för utsläpp: en hjälpstrategi som aktiveras vid ett fel i avgasreningsstrategin som upptäckts av OBD-systemet, vilket i sin tur medför att felindikatorn aktiveras, utan att det krävs någon signal från den felaktiga komponenten eller det felaktiga systemet.

kraftuttagsenhet: en motordriven anordning som driver extra utrustning som är monterad på fordonet.

reagens: ett medel som förvaras i en behållare ombord på fordonet och som (efter behov) tillförs systemet för avgasefterbehandling när en signal sänds från avgasreningssystemet.

omkalibrering: fininställning av en naturgasmotor så att den ger samma prestanda (effekt och bränsleförbrukning) med en annan naturgastyp.

referensvarvtal (nref): 100 % av det varvtal som används för omvandling av de normaliserade (relativa) varvtalsvärdena från ETC-provet till denormaliserade varvtal enligt tillägg 2 till bilaga III till detta direktiv.

svarstid: tidsskillnaden mellan en snabb förändring av en komponent som skall mätas vid referenspunkten och den därpå registrerade ändringen i mätsystemets reaktion, varvid förändringen av den mätta komponenten är minst 60 % FS och sker på mindre än 0,1 sekund. Systemets svarstid (t90) är fördröjningstiden i systemet och systemets stigtid (se även ISO 16183).

stigtid: tiden mellan utvärden på 10 % respektive 90 % av slutvärdet (t90 – t10). Detta är instrumentets svar sedan den komponent som skall mätas har nått instrumentet. För stigtiden utgör provtagningssonden referenspunkt.

självanpassning: varje lösning som gör att motorns luft-bränsleförhållande kan hållas konstant.

rök: svävande partiklar i avgasströmmen från en dieselmotor vilka absorberar, reflekterar eller bryter ljus.

provcykel: en serie provpunkter, var och en med fastlagt varvtal och vridmoment, vilka motorn skall genomgå under stationära (ESC-prov) eller transienta driftsförhållanden (ETC- och ELR-prov).

momentbegränsare: en anordning som tillfälligt begränsar motorns maximala vridmoment.

omvandlingstid: tiden från det att den förändring av komponenten som skall mätas vid provtagningssonden börjar till det att utvärdet uppnått 50 % av slutvärdet (t50). Omvandlingstiden används för att justera signalerna från olika mätinstrument.

livslängd: för fordon och motorer som är typgodkända enligt rad B1, rad B2 eller rad C i tabellen i punkt 6.2.1 i denna bilaga, det avstånd eller den tid som anges i artikel 3 (avgasreningssystemens hållbarhet) i detta direktiv då de relevanta utsläppsgränserna för gas- och partikelformiga utsläpp samt rök måste respekteras för att fordonet eller motorn i fråga skall beviljas typgodkännande.

Wobbeindex (undre Wobbeindexet, Wl, eller övre Wobbeindexet, Wu): förhållandet mellan värmevärdet per volymenhet för en gas och kvadratroten ur dess relativa densitet under samma referensförhållanden:

+++++ TIFF +++++

λ-skiftfaktor (Sλ): uttryck som beskriver den förmåga som motorstyrsystemet måste ha att anpassa sig till en ändring av luftöverskottsförhållandet λ om motorn drivs med en gas vars sammansättning skiljer sig från ren metan (se bilaga VII för beräkningen av Sλ).

2.2 Beteckningar, förkortningar och internationella standarder

2.2.1 Beteckningar för testparametrar

Beteckning | Enhet | Förklaring |

Ap | m2 | Den isokinetiska provtagningssondens tvärsnittsarea |

Ae | m2 | Avgasrörets tvärsnittsarea |

c | ppm eller volymprocent | Koncentration |

Cd | — | Utsläppskoefficient för SSV-CVS |

C1 | — | Kol 1-ekvivalent kolväte |

d | m | Diameter |

D0 | m3/s | PDP-kalibreringsfunktionens skärningspunkt |

D | — | Utspädningsfaktor |

D | — | Konstant i Besselfunktionen |

E | — | Konstant i Besselfunktionen |

EE | — | Verkningsgrad för etan |

EM | — | Verkningsgrad för metan |

EZ | g/kWh | Interpolerat NOx-utsläpp i kontrollpunkten |

f | 1/s | Frekvens |

fa | — | Atmosfärisk faktor i laboratoriet |

fc | s–1 | Besselfiltrets gränsfrekvens |

Fs | — | Stökiometrisk faktor |

H | MJ/m3 | Värmevärde |

Ha | g/kg | Inloppsluftens absoluta fuktighet |

Hd | g/kg | Utspädningsluftens absoluta fuktighet |

i | — | Index för enskilt steg eller momentant värde |

K | — | Besselkonstant |

k | m–1 | Ljusabsorptionskoefficient |

kf | | Bränslespecifik faktor för korrigering från torr till våt |

kh,D | — | Luftfuktighetskorrektion för NOx i dieselmotorer |

kh,G | — | Luftfuktighetskorrektion för NOx i gasmotorer |

KV | | CFV-kalibreringsfunktion |

kW,a | — | Korrektionsfaktor från torr till våt bas för inloppsluften |

kW,d | — | Korrektionsfaktor från torr till våt bas för utspädningsluften |

kW,e | — | Korrektionsfaktor från torr till våt bas för utspädda avgaser |

kW,r | — | Korrektionsfaktor från torr till våt bas för outspädda avgaser |

L | % | Procent av maximalt vridmoment för testmotorn |

La | m | Effektiv optisk våglängd |

Mra | g/mol | Inloppsluftens molekylmassa |

Mre | g/mol | Avgasernas molekylmassa |

md | kg | Massa av det prov på utspädningsluften som passerat genom partikelprovtagningsfiltren |

med | kg | Total massa av utspädda avgaser under hela provcykeln |

medf | kg | Ekvivalent massa utspädda avgaser under hela provcykeln |

mew | kg | Total massa avgaser under hela provcykeln |

mf | mg | Massa av uppsamlade partiklar |

mf,d | mg | Massa av partikelprovet från den uppsamlade utspädningsluften |

mgas | g/h eller g | Massflöde för gasformiga utsläpp |

mse | kg | Provmassa under hela provcykeln |

msep | kg | Massa för provet av utspädda avgaser genom partikelfiltren |

mset | kg | Massa för provet av dubbelt utspädda avgaser genom partikelfiltren |

mssd | kg | Massa av sekundär utspädningsluft |

N | % | Opacitet |

NP | — | Totalt antal PDP-varv (slag) under cykeln |

NP,i | — | Antal PDP-varv (slag) under ett tidsintervall |

n | min–1 | Motorvarvtal |

np | s–1 | PDP-varvtal (antal pumpslag per sekund) |

nhi | min–1 | Högt motorvarvtal |

nlo | min–1 | Lågt motorvarvtal |

nref | min–1 | Referensmotorvarvtal för ETC-prov |

pa | kPa | Mättnadstryck hos motorns inloppsluft |

pb | kPa | Totalt atmosfärstryck |

pd | kPa | Mättnadstryck hos utspädningsluften |

pp | kPa | Absolut tryck |

pr | kPa | Vattenångtrycket efter kylbad |

ps | kPa | Torrt atmosfärstryck |

p1 | kPa | Undertryck vid pumpinloppet |

P(a) | kW | Effekt förbrukad av hjälpaggregat som skall monteras på inför provet |

P(b) | kW | Effekt förbrukad av hjälpaggregat som skall monteras av inför provet |

P(n) | kW | Okorrigerad nettoeffekt |

P(m) | kW | Effekt uppmätt i provbänk |

qmaw | kg/h eller kg/s | Inloppsluftens massflöde på våt bas |

qmad | kg/h eller kg/s | Inloppsluftens massflöde på torr bas |

qmdw | kg/h eller kg/s | Utspädningsluftens massflöde på våt bas |

qmdew | kg/h eller kg/s | De utspädda avgasernas massflöde på våt bas |

qmdew,i | kg/s | Momentant CVS-massflöde på våt bas |

qmedf | kg/h eller kg/s | Ekvivalent massflöde för utspädda avgaser på våt bas |

qmew | kg/h eller kg/s | Massflöde för avgaser på våt bas |

qmf | kg/h eller kg/s | Massflöde för bränsle |

qmp | kg/h eller kg/s | Massflöde för partikelprov |

qvs | dm3/min | Gasflöde till analysator |

qvt | cm3/min | Spårgasflöde |

Ω | — | Besselkonstant |

Qs | m3/s | Volymflöde PDP/CFV-CVS |

QSSV | m3/s | Volymflöde SSV-CVS |

ra | — | Förhållandet mellan den isokinetiska sondens och avgasrörets tvärsnittsarea |

rd | — | Spädningsförhållande |

rD | — | Diameterförhållande SSV-CVS |

rp | — | Tryckförhållande SSV-CVS |

rs | — | Provkvot |

Rf | — | Flamjonisationsdetektorns svarsfaktor (FID-svarsfaktor) |

ρ | kg/m3 | Densitet |

S | kW | Dynamometerinställning |

S i | m–1 | Momentant rökvärde |

Sλ | — | λ-skiftfaktor |

T | K | Absolut temperatur |

Ta | K | Inloppsluftens absoluta temperatur |

t | s | Mättid |

te | s | Elektrisk svarstid |

tf | s | Filtrets svarstid för Besselfunktionen |

tp | s | Fysikalisk svarstid |

Δt | s | Tidsintervall mellan successiva rökprov (= 1/provtagningsfrekvensen) |

Δti | s | Tidsintervall för momentant CVS-flöde |

τ | % | Röktransmittans |

u | - | Förhållandet mellan avgaskomponentens och avgasernas densitet |

V0 | m3/rev | PDP-gasvolym som pumpas per pumpvarv |

Vs | l | Analysatorns systemvolym |

W | — | Wobbeindex |

Wact | kWh | Verkligt arbete genererat under ETC-cykeln |

Wref | kWh | Arbete genererat under referens-ETC-cykeln |

WF | — | Viktningsfaktor |

WFE | — | Effektiv viktningsfaktor |

X0 | m3/rev | Kalibreringsfunktion för PDP-volymflödet |

Yi | m–1 | 1 sekunds rökmedelvärde beräknat med Bessel-algoritmen |

c) Tidigare punkterna 2.32.2 och 2.32.3 skall betecknas punkt 2.2.2 respektive 2.2.3.

d) Följande punkter skall läggas till som punkterna 2.2.4 och 2.2.5:

"2.2.4 Beteckningar för bränslesammansättningar

som avser ett bränsle Cβ Hα Oε Nδ Sγ

β = 1 för kolbaserade bränslen, β = 0 för vätgasbränsle

wALF | bränslets vätehalt, massprocent |

wBET | bränslets kolhalt, massprocent |

wGAM | bränslets svavelhalt, massprocent |

wDEL | bränslets kvävehalt, massprocent |

wEPS | bränslets syrehalt, massprocent |

α | molar vätekvot (H/C) |

β | molar kolkvot (C/C) |

γ | molar svavelkvot (S/C) |

δ | molar kvävekvot (N/C) |

ε | molar syrekvot (O/C) |

2.2.5 Standarder som hänvisas till i detta direktiv

ISO 15031-1 | ISO 15031-1: 2001 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 1: General information. |

ISO 15031-2 | ISO/PRF TR 15031-2: 2004 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 2: Terms, definitions, abbreviations and acronyms. |

ISO 15031-3 | ISO 15031-3: 2004 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 3: Diagnostic connector and related electrical circuits, specification and use. |

SAE J1939-13 | SAE J1939-13: Off-Board Diagnostic Connector. |

ISO 15031-4 | ISO DIS 15031-4.3: 2004 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 4: External test equipment. |

SAE J1939-73 | SAE J1939-73: Application Layer – Diagnostics. |

ISO 15031-5 | ISO DIS 15031-5.4: 2004 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 5: Emissions-related diagnostic services. |

ISO 15031-6 | ISO DIS 15031-6.4: 2004 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 6: Diagnostic trouble code definitions. |

SAE J2012 | SAE J2012: Diagnostic Trouble Code Definitions Equivalent to ISO/DIS 15031-6, 30 april 2002. |

ISO 15031-7 | ISO 15031-7: 2001 Road vehicles – Communication between vehicle and external equipment for emissions related diagnostics – Part 7: Data link security. |

SAE J2186 | SAE J2186: E/E Data Link Security, daterad oktober 1996. |

ISO 15765-4 | ISO 15765-4: 2001 Road vehicles – Diagnostics on Controller Area Network (CAN) – Part 4: Requirements for emissions-related systems. |

SAE J1939 | SAE J1939: Recommended Practice for a Serial Control and Communications Vehicle Network. |

ISO 16185 | ISO 16185: 2000 Road vehicles – engine family for homologation. |

ISO 2575 | ISO 2575: 2000 Road vehicles – Symbols for controls, indicators and tell-tales. |

ISO 16183 | ISO 16183: 2002 Heavy duty engines – Measurement of gaseous emissions from raw exhaust gas and of particulate emissions using partial flow dilution systems under transient test conditions." |

e) Punkt 3.1.1 skall ersättas med följande:

"3.1.1 Ansökan om EG-typgodkännande av en motortyp eller motorfamilj med avseende på dieselmotorers utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar, gasmotorers utsläpp av gasformiga föroreningar samt livslängd och system för omborddiagnos (OBD-system) skall inges av motortillverkaren eller dennes ombud.

Om ansökan gäller en motor utrustad med ett system för omborddiagnos (OBD) måste kraven i punkt 3.4 vara uppfyllda."

f) Punkt 3.2.1 skall ersättas med följande:

"3.2.1 Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från dess dieselmotor eller dieselmotorfamilj och med avseende på utsläppen av gasformiga föroreningar från dess gasmotor eller gasmotorfamilj samt livslängden och systemet för omborddiagnos (OBD) skall inges av fordonstillverkaren eller dennes ombud.

Om ansökan gäller en motor utrustad med ett system för omborddiagnos (OBD) måste kraven i punkt 3.4 vara uppfyllda."

g) Följande punkt skall läggas till som punkt 3.2.3:

"3.2.3 Tillverkaren skall tillhandahålla en beskrivning av den felindikator som OBD-systemet använder för att göra fordonets förare uppmärksam på att något är fel.

Tillverkaren skall tillhandahålla en beskrivning av felindikatorn och den varningssignal som avges för att göra fordonets förare uppmärksam på att det nödvändiga reagenset saknas."

h) Punkt 3.3.1 skall ersättas med följande:

"3.3.1 Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från dess godkända dieselmotor eller dieselmotorfamilj och med avseende på utsläppen av gasformiga föroreningar från dess godkända gasmotor eller gasmotorfamilj samt livslängden och systemet för omborddiagnos (OBD) skall inges av fordonstillverkaren eller dennes ombud."

i) Följande punkt skall läggas till som punkt 3.3.3:

"3.3.3 Tillverkaren skall tillhandahålla en beskrivning av den felindikator som används av OBD-systemet för att göra fordonets förare uppmärksam på att något är fel.

Tillverkaren skall tillhandahålla en beskrivning av felindikatorn och den varningssignal som avges för att göra fordonets förare uppmärksam på att det nödvändiga reagenset saknas."

j) Följande punkt skall läggas till som punkt 3.4:

"3.4 System för omborddiagnos

3.4.1 Ansökan om godkännande av en motor utrustad med ett system för omborddiagnos (OBD) måste innehålla de uppgifter som anges i punkt 9 i tillägg 1 till bilaga II (beskrivning av huvudmotorn) och/eller i punkt 6 i tillägg 3 till bilaga II (beskrivning av en motortyp inom motorfamiljen). Dessutom måste ansökan innehålla följande:

3.4.1.1 Detaljerad skriftlig information som ger en fullständig beskrivning av OBD-systemets funktionella driftsegenskaper, bland annat en förteckning över alla relevanta delar i motorns avgasreningssystem, dvs. sensorer, ställdon och komponenter som styrs och kontrolleras av OBD-systemet.

3.4.1.2 I förekommande fall en beskrivning från tillverkaren av de parametrar som används för att signalera större funktionsfel. I samband med detta gäller följande:

3.4.1.2.1 Tillverkaren skall förse den tekniska tjänsten med en redogörelse för fel som kan uppstå i avgasreningssystemet och påverka utsläppen. Den tekniska tjänsten och fordonstillverkaren skall diskutera och komma överens om dessa uppgifter.

3.4.1.3 I förekommande fall en beskrivning av kommunikationsgränssnittet (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet och eventuella andra styrdon för drivaggregat och fordonssystem när informationsutbytet kan påverka avgasreningssystemets funktion.

3.4.1.4 Kopior av eventuella andra typgodkännanden samt de uppgifter som är relevanta för att godkännandena skall kunna utvidgas.

3.4.1.5 I förekommande fall de närmare uppgifter om motorfamiljen som anges i punkt 8 i denna bilaga.

3.4.1.6 En beskrivning från tillverkaren av de åtgärder som har vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av motorns elektroniska styrenhet eller någon av de gränssnittsparametrar som avses i punkt 3.4.1.3."

k) I punkt 5.1.3 skall fotnoten utgå.

l) Punkt 6.1 skall ersättas med följande:

"6.1 Allmänt

6.1.1 Avgasreningsutrustning

6.1.1.1 De komponenter som eventuellt kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer och gasmotorer skall vara utformade, konstruerade, monterade och installerade så att motorn vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv.

6.1.2 Det är förbjudet att använda manipulationsstrategier.

6.1.2.1 Det är förbjudet att använda motorer med flera inställningsmöjligheter så länge det inte införts klara och ändamålsenliga bestämmelser om sådana motorer i detta direktiv [*] I samband med ett förslag där bestämmelserna i artikel 10 i detta direktiv behandlas kommer kommissionen också att ta ställning till huruvida detta direktiv bör innehålla särskilda bestämmelser om motorer med flera inställningsmöjligheter..

6.1.3 Avgasreningsstrategi

6.1.3.1 Varje konstruktionselement och avgasreningsstrategi som kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer och utsläppen av gasformiga föroreningar från gasmotorer skall vara så utformade, konstruerade, monterade och installerade så att motorn vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv. Avgasreningsstrategin består av grundstrategin för avgasrening och vanligtvis en eller flera hjälpstrategier för avgasrening.

6.1.4 Bestämmelser för grundstrategin för avgasrening

6.1.4.1 Grundstrategin för avgasrening skall vara utformad så att motorn vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv. Normal användning begränsas inte till sådan användning som anges i punkt 6.1.5.4.

6.1.5 Bestämmelser för hjälpstrategin för avgasrening

6.1.5.1 En hjälpstrategi för avgasrening får installeras i en motor eller i ett fordon om denna strategi

- endast utnyttjas under andra driftsförhållanden än de som anges under punkt 6.1.5.4 för de ändamål som fastställs i punkt 6.1.5.5,

eller

- aktiveras endast undantagsvis och på de villkor som anges i punkt 6.1.5.4 för de ändamål som fastställs i punkt 6.1.5.6 och inte längre än vad som krävs för dessa ändamål.

6.1.5.2 Det är tillåtet att använda en hjälpstrategi för avgasrening under de driftsförhållanden som anges i punkt 6.1.5.4, som innebär att det används en annan eller modifierad avgasreningsstrategi än normalt under de aktuella provcyklerna för utsläpp, om det i enlighet med kraven i punkt 6.1.7 helt har kunnat visas att denna åtgärd inte permanent minskar avgasreningssystemets effektivitet. I alla andra fall kommer en sådan strategi att betraktas som en manipulationsstrategi.

6.1.5.3 Det är tillåtet att använda en hjälpstrategi för avgasrening under andra driftsförhållanden än de som anges i punkt 6.1.5.4 om det, samtidigt som kraven i punkt 6.1.7 är uppfyllda, helt kan påvisas att åtgärden är det minimum som krävs för att tillgodose kraven i punkt 6.1.5.6 i fråga om miljöskydd och andra tekniska aspekter. I alla andra fall kommer en sådan strategi att betraktas som en manipulationsstrategi.

6.1.5.4 I enlighet med punkt 6.1.5.1 skall samtliga följande driftsförhållanden gälla för såväl stationära som transienta driftsförhållanden:

- Högst 1000 m.ö.h (eller motsvarande lufttryck på 90 kPa).

- Omgivande temperatur på 275 K–303 K (2 °C–30 °C) [**] Till den 1 oktober 2008 gäller följande: "Omgivande temperatur på 279 K–303 K (6 °C–30 °C)". [***] Detta temperaturintervall kommer att ses över vid översynen av detta direktiv, då särskild tonvikt kommer att läggas vid att fastställa en lämplig nedre temperaturgräns.".

- Motorkylvätskans temperatur inom intervallet 343 K–373 K (70 °C–100 °C).

6.1.5.5 En hjälpstrategi för avgasrening får installeras i en motor eller i ett fordon om hjälpstrategin ingår i det tillämpliga typgodkännandeprovet och om den aktiveras i enlighet med punkt 6.1.5.6.

6.1.5.6 Hjälpstrategin skall

- endast aktiveras i samband med indikation från OBD-systemet för att skydda motorsystemet (även luftkontrollanordning) eller för att skydda fordonet från skada,

eller

- aktiveras för driftssäkerhet, permanent standardinställning för utsläpp och "limp-home-strategier",

eller

- aktiveras för att undvika alltför stora utsläpp, vid kallstart eller vid varmkörning,

eller

- aktiveras för att under särskilda miljö- eller driftsförhållanden frångå kontrollen av en reglerad förorening för att kunna garantera att alla andra reglerade föroreningar befinner sig inom de utsläppsgränsvärden som gäller för motorn i fråga. De övergripande effekterna av en sådan hjälpstrategi skall vara att kompensera för naturliga företeelser på ett sådant sätt att det sker en godtagbar kontroll av alla beståndsdelar i utsläppen.

6.1.6 Krav på momentbegränsare

6.1.6.1 Momentbegränsare är tillåtna om de uppfyller kraven i punkt 6.1.6.2 eller punkt 6.5.5. I alla andra fall kommer en momentbegränsare att betraktas som en manipulationsstrategi.

6.1.6.2 En momentbegränsare får installeras i en motor eller i ett fordon om

- momentbegränsaren endast aktiveras i samband med indikation från OBD-systemet för att skydda drivsystemet eller fordonets konstruktion från skada och/eller för fordonssäkerheten, eller inkoppling av kraftuttaget när fordonet är stillastående, eller för att se till att deNOx-systemet fungerar som det skall,

och

- momentbegränsaren endast tillfälligt aktiveras,

och

- momentbegränsaren inte påverkar avgasreningsstrategin,

och

- momentbegränsningen vid kraftuttag eller för att skydda drivsystemet är begränsad till ett konstant värde, som är oberoende av motorns varvtal, och inte överskrider vridmomentet vid full belastning,

och

- den aktiveras på samma sätt för att begränsa prestandan hos ett fordon för att få föraren att vidta de åtgärder som krävs för att begränsningen av NOx-utsläpp i motorsystemet skall fungera korrekt.

6.1.7 Särskilda bestämmelser för elektroniska avgasreningssystem

6.1.7.1 Dokumentation

Tillverkaren skall tillhandahålla dokumentation om varje konstruktionselement och avgasreningsstrategi, momentbegränsning av motorn och metoden för att kontrollera utsläppsvariablerna, oavsett om detta görs direkt eller indirekt. Denna dokumentation skall bestå av följande två delar:

a) Det formella dokumentationsmaterialet, som skall lämnas till den tekniska tjänsten i samband med att ansökan om typgodkännande lämnas in, skall innehålla en fullständig beskrivning av avgasreningsstrategin och den eventuella momentbegränsaren. Denna dokumentation får vara kortfattad, under förutsättning att det framgår att alla utsläppsvärden är tillåtna enligt ett schema över samtliga alternativa ingångsvärden från den enskilda enheten. Uppgifterna skall bifogas den dokumentation som krävs enligt punkt 3 i denna bilaga.

b) Kompletterande uppgifter om de parametrar som modifieras av eventuella hjälpstrategier för avgasrening och randvillkoren för att dessa strategier skall aktiveras. De kompletterande uppgifterna skall omfatta en beskrivning av bränslekontrollsystemets logik inklusive tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftsformer. De skall även innehålla en beskrivning av den momentbegränsare som avses i punkt 6.5.5 i denna bilaga.

Dokumentationen skall också innehålla en motivering till varför eventuella hjälpstrategier används samt kompletterande uppgifter och provningsdata som visar vilken effekt hjälpstrategin i motorn eller fordonet har på avgasutsläppen. Användningen av en hjälpstrategi kan motiveras med hjälp av provningsdata och/eller en vederhäftig teknisk analys.

Dessa kompletterande uppgifter skall vara sekretessbelagda, och typgodkännandemyndigheten skall kunna ta del av dem på begäran. Typgodkännandemyndigheten skall behandla uppgifterna konfidentiellt.

6.1.8 Särskilda bestämmelser för typgodkännanden av motorer enligt rad A i tabellerna i punkt 6.2.1 (motorer som normalt inte genomgår ETC-prov)

6.1.8.1 För att kontrollera om en strategi eller åtgärd skall betraktas som en manipulationsstrategi enligt definitionen i punkt 2 får typgodkännandemyndigheten och/eller den tekniska tjänsten kräva ytterligare en NOx-mätning inom ramen för ett ETC-prov som kan utföras i samband med typgodkännandeprovet eller produktionskontrollen.

6.1.8.2 När det kontrolleras om en strategi eller anordning skall betraktas som en manipulationsstrategi enligt definitionen i punkt 2, skall en extramarginal på 10 % accepteras i fråga om gränsvärdet för NOx.

6.1.9 Övergångsbestämmelserna för utvidgat typgodkännande finns i punkt 6.1.5 i bilaga I till direktiv 2001/27/EG.

Numren på befintliga godkännandeintyg kommer att fortsätta gälla till och med den 8 november 2006. Om typgodkännandet utvidgas skall endast det löpnummer som anger numret på grundtypgodkännandet ändras i enlighet med följande:

Exempel på en andra utvidgning av det fjärde typgodkännandet som avser tillämpningsdatum A och som utfärdats av Tyskland:

e1*88/77*2001/27A*0004*02

6.1.10 Bestämmelser om säkerhet för elektroniska system

6.1.10.1 Fordon som är utrustade med en styrenhet för avgasreningen skall vara försedda med anordningar som förhindrar alla ändringar som inte är tillåtna av tillverkaren. Tillverkaren skall tillåta ändringar om dessa är nödvändiga för diagnos, underhåll, kontroll, montering eller reparation. Alla datorkoder som kan programmeras om och alla driftparametrar skall vara skyddade mot manipulering och ge ett minst lika gott skydd som bestämmelserna i ISO 15031–7 (SAE J2186), förutsatt att utbyte av säkerhetsdata sker via de protokoll och den diagnosanslutare som anges i punkt 6 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG. Alla kalibreringschip som kan avlägsnas skall sitta i socklar, vara inneslutna i ett förseglat hölje eller vara skyddade av elektroniska algoritmer och inte kunna bytas ut annat än med hjälp av särskilda verktyg och förfaranden.

6.1.10.2 Kodade motordriftsparametrar skall inte kunna bytas ut annat än med hjälp av särskilda verktyg och förfaranden (t.ex. datorkomponenter som är fastlödda eller sitter i socklar eller förseglade [eller fastlödda] datorkapslar).

6.1.10.3 Tillverkarna skall vidta lämpliga åtgärder för att skydda inställningen för maximal bränsletillförsel från manipulation då fordonet är i drift.

6.1.10.4 Tillverkarna får hos den myndighet som beviljar typgodkännande ansöka om undantag från något av dessa krav för fordon som sannolikt inte kommer att behöva skydd. De kriterier som denna myndighet skall bedöma när den överväger ett undantag skall bland annat omfatta aktuell tillgång på prestandahöjande chip, fordonets högprestandakapacitet och den sannolika försäljningsvolymen för fordonet.

6.1.10.5 Tillverkare som använder kodsystem som kan programmeras (t.ex. Electrical Erasable Programmable Read-Only Memory, EEPROM) skall försvåra otillåten omprogrammering. Tillverkare skall tillämpa förbättrad teknik för att skydda mot manipulation, och skrivskyddsfunktioner som kräver elektronisk tillgång till en dator på annan plats som underhålls av tillverkaren. Myndigheten kan godkänna alternativa metoder som ger ett likvärdigt skydd mot manipulation.

m) Inledningen till punkt 6.2 skall ersättas med följande:

"6.2 Specifikationer för utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar och rök

För typgodkännande enligt rad A i tabellerna i punkt 6.2.1 skall utsläppen uppmätas i ESC- och ELR-prov med konventionella dieselmotorer, inbegripet sådana som är utrustade med elektronisk bränsleinsprutning, avgasåterföring och/eller oxidationskatalysatorrening. Dieselmotorer utrustade med avancerade system för avgasefterbehandling, däribland deNOx-katalysatorer och/eller partikelfällor, skall dessutom genomgå ETC-prov.

För typgodkännandeprov enligt antingen rad B1 eller B2 eller rad C i tabellerna i punkt 6.2.1 skall utsläppen uppmätas i ESC-, ELR- och ETC-prov.

För gasmotorer skall gasutsläppen uppmätas i ETC-prov.

ESC- och ELR-proven beskrivs i tillägg 1 till bilaga III, och ETC-provet i tilläggen 2 och 3 till bilaga III.

Utsläppen av gasformiga föroreningar samt i tillämpliga fall partikelformiga föroreningar och rök från den motor som undergår provning skall mätas med de metoder som beskrivs i tillägg 4 till bilaga III. I bilaga V beskrivs de rekommenderade analyssystemen för gasformiga föroreningar, de rekommenderade partikelprovtagningssystemen och det rekommenderade rökmätsystemet.

Andra system eller analysatorer får godkännas av den tekniska tjänsten om det framgår att de ger likvärdiga resultat i respektive provcykel. Huruvida systemen är likvärdiga skall avgöras på grundval av en undersökning med sju provpar (eller mer) för bestämning av korrelationen mellan det aktuella systemet och ett av de referenssystem som nämns i detta direktiv. För partikelformiga utsläpp godtas enbart ett system med fullflödesutspädning eller ett system med delflödesutspädning som uppfyller kraven i ISO 16183 som likvärdiga referenssystem. "Resultat" avser utsläppsvärdet från respektive provcykel. Korrelationsprovet skall utföras vid samma laboratorium, i samma provcell och på samma motor, och det skall helst göras samtidigt med de båda systemen. Huruvida medelvärdena från provparen är likvärdiga eller ej skall avgöras genom den beräkning av utfallet från F-test och t-test enligt tillägg 4 till denna bilaga som erhållits under dessa laboratorie-, provcells- och motorförhållanden. Extremvärden skall fastställas i enlighet med ISO 5725 och uteslutas från databasen. Om ett nytt system skall införas i direktivet skall bedömningen av likvärdighet grunda sig på repeterbarhet och reproducerbarhet som beräknats i enlighet med ISO 5725."

n) Följande punkter 6.3, 6.4 och 6.5 skall läggas till:

"6.3 Hållbarhet och försämringsfaktorer

6.3.1 Vid tillämpningen av detta direktiv skall tillverkaren fastställa försämringsfaktorer som skall användas för att påvisa att de gas- och partikelformiga utsläppen från en motorfamilj eller motorer med liknande efterbehandlingssystem överensstämmer med respektive utsläppsgränser i tabellerna i punkt 6.2.1 i denna bilaga under hela den hållbarhet som fastställs i artikel 3 i detta direktiv.

6.3.2 I bilaga II till direktiv 2005/78/EG anges vilka metoder som skall tillämpas för att visa att en motorfamilj eller en viss typ av efterbehandlingssystem håller sig inom de relevanta utsläppsgränserna under hela sin hållbarhet.

6.4 System för omborddiagnos (OBD-system)

6.4.1 I enlighet med artikel 4.1 och 4.2 i detta direktiv måste dieselmotorer och fordon med dieselmotor vara utrustade med ett system för omborddiagnos (OBD) för kontroll av utsläpp för att uppfylla kraven i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG.

I enlighet med artikel 4.2 i detta direktiv måste gasmotorer och fordon med gasmotor vara utrustade med ett system för omborddiagnos (OBD) för kontroll av utsläpp för att uppfylla kraven i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG.

6.4.2 Småskalig motortillverkning

Som alternativ till kraven i detta avsnitt får motortillverkare vars årliga produktion över hela världen av en viss motortyp inom en motorfamilj utrustad med omborddiagnos

- understiger 500 enheter per år, erhålla EG-typgodkännande på grundval av kraven i detta direktiv då motorn kontrolleras endast med avseende på kretskontinuitet och efterbehandlingssystemet kontrolleras med avseende på större funktionsfel,

- understiger 50 enheter per år, erhålla EG-typgodkännande på grundval av kraven i detta direktiv då hela avgasreningssystemet (dvs. motorn och efterbehandlingssystemet) kontrolleras endast med avseende på kretskontinuitet.

Typgodkännandemyndigheten skall underrätta kommissionen om omständigheterna i samband med varje typgodkännande som beviljas enligt denna bestämmelse."

6.5 Krav på fungerande NOx-rening [*] Kommissionen har för avsikt att se över detta avsnitt före den 31 december 2006.

6.5.1 Allmänt

6.5.1.1 Detta avsnitt skall tillämpas på alla motorsystem, oavsett vilken teknik som används för att utsläppen inte skall överskrida de gränsvärden som anges i tabellerna i punkt 6.2.1 i denna bilaga.

6.5.1.2 Tillämpningsdatum

Bestämmelserna i punkterna 6.5.3, 6.5.4 och 6.5.5 skall tillämpas från och med den 1 oktober 2006 för nya typgodkännanden och från och med den 1 oktober 2007 för alla registreringar av nya fordon.

6.5.1.3 Varje motorsystem som omfattas av detta avsnitt skall vara utformat, konstruerat och monterat så att det uppfyller kraven under motorns hela livslängd.

6.5.1.4 Tillverkare av motorsystem som omfattas av detta avsnitt skall ge en fullständig beskrivning av motorsystemets funktionella driftsegenskaper i bilaga II till detta direktiv.

6.5.1.5 Om motorsystemet förbrukar ett reagens skall tillverkaren i sin ansökan om typgodkännande ange egenskaperna hos varje reagens som förbrukas av systemet för avgasefterbehandling, t.ex. typ och koncentrationer, arbetstemperaturförhållanden, hänvisning till internationella standarder etc.

6.5.1.6 I enlighet med punkt 6.1 skall varje motorsystem som omfattas av detta avsnitt bibehålla sin avgasreningsfunktion under alla förhållanden som normalt förekommer inom Europeiska unionens territorium, särskilt vid låg omgivningstemperatur.

6.5.1.7 För typgodkännandet skall tillverkaren ge den tekniska tjänsten belägg för att eventuella ammoniakutsläpp från motorsystem som förbrukar ett reagens inte överstiger ett genomsnittsvärde på 25 ppm under den tillämpade utsläppsprovcykeln.

6.5.1.8 Det skall vara möjligt att ta ett prov på vätskan i varje enskild reagensbehållare i ett fordon vars motorsystem förbrukar ett reagens. Provtagningspunkten skall vara lättåtkomlig även utan specialverktyg eller särskilda anordningar.

6.5.2 Underhåll

6.5.2.1 Tillverkaren skall förse alla ägare till nya tunga fordon eller nya motorer till tunga fordon, eller se till att de förses med, skriftliga instruktioner där det anges att om fordonets avgasreningssystem inte fungerar som det skall, skall felindikatorn göra föraren uppmärksam på att något är fel, och motorns prestanda skall reduceras till följd av detta.

6.5.2.2 Instruktionerna skall innehålla krav på korrekt användning och underhåll av fordonen samt eventuella krav på reagensförbrukning.

6.5.2.3 Instruktionerna skall vara lättbegripliga och inte skrivna på fackspråk. De skall vara på det språk som talas i det land där det nya tunga fordonet eller den nya motorn till ett tungt fordon säljs eller registreras.

6.5.2.4 I instruktionerna skall det anges om användaren behöver fylla på förbrukningsbart reagens mellan de normala serviceintervallen och hur mycket reagens motorn sannolikt förbrukar beroende på vilken typ av nytt tungt fordon det rör sig om.

6.5.2.5 Det skall poängteras i instruktionerna att det är obligatoriskt att använda och fylla på ett förbrukningsbart reagens med de rätta egenskaperna när så är angivet för att fordonet skall stämma överens med det intyg om överensstämmelse som utfärdats för den fordons- eller motortypen.

6.5.2.6 Det skall anges i instruktionerna att det kan vara straffbart att använda ett fordon som inte förbrukar ett reagens om detta krävs för att minska utsläppen av föroreningar och att eventuella förmånliga villkor för köp eller drift av fordonet i det land där fordonet är registrerat eller något annat land där fordonet används följaktligen kan bli ogiltiga.

6.5.3 Motorsystemets NOx-rening

6.5.3.1 Med hjälp av sensorer som kontrollerar NOx-halten i avgaserna skall det fastställas om motorsystemets avgasrening inte fungerar som det skall när det gäller NOx-utsläpp (exempelvis på grund av att nödvändigt reagens saknas, avgasåterföringsflödet är felaktigt eller avgasåterföringen inte är aktiverad).

6.5.3.2 Motorsystemen skall vara försedda med möjligheten att fastställa NOx-halten i avgaserna. Felindikatorn (se punkt 3.6.5 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG) skall ge utslag och varna föraren varje gång NOx-halten överskrider det gränsvärde som gäller enligt tabell I i punkt 6.2.1 i bilaga I till detta direktiv med mer än 1,5 g/kwh.

6.5.3.3 Dessutom skall en felkod, som inte kan raderas och som anger orsaken till att NOx-halten överskrider de nivåer som anges i punkten ovan, lagras i enlighet med punkt 3.9.2 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG under minst 400 dagar eller 9600 timmars motordrift.

6.5.3.4 Om NOx-halten överskrider OBD-gränsvärdena i tabellen i artikel 4.3 i detta direktiv [**] Kommissionen har för avsikt att se över dessa gränsvärden före den 31 december 2005.", skall en momentbegränsare försämra motorns prestanda enligt bestämmelserna i punkt 6.5.5 så att föraren tydligt märker det. Så länge momentbegränsaren är aktiverad skall föraren uppmärksammas på detta i enlighet med punkt 6.5.3.2.

6.5.3.5 För motorsystem med avgasåterföring som enda system för avgasefterbehandling för att begränsa NOx-utsläppen får tillverkaren använda ett alternativ till den metod som avses i punkt 6.5.3.1 för att fastställa NOx-halten. Vid typgodkännandet skall tillverkaren visa att den alternativa metoden är lika lämplig och exakt för att fastställa NOx-halten som den metod som anges i punkt 6.5.3.1, och att konsekvenserna blir desamma som i punkterna 6.5.3.2, 6.5.3.3 och 6.5.3.4.

6.5.4 Reagenskontroll

6.5.4.1 Fordon som måste förbruka ett reagens för att uppfylla kraven i detta avsnitt skall ha en särskild mekanisk eller elektronisk mätare på instrumentbrädan där föraren kan se reagensnivån i fordonets reagensbehållare. Mätaren skall varna föraren när reagensnivån

- understiger 10 % av behållaren, eller en högre procentsats som tillverkaren anger,

eller

- understiger den nivå som motsvarar den körsträcka som är möjlig med den bränslereserv som tillverkaren angett.

Reagensmätaren skall sitta nära bränslemätaren.

6.5.4.2 När reagensbehållaren är tom skall föraren uppmärksammas på detta i enlighet med bestämmelserna i punkt 3.6.5 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG.

6.5.4.3 Så snart reagensbehållaren är tom skall bestämmelserna i punkt 6.5.5 tillämpas utöver bestämmelserna i punkt 6.5.4.2.

6.5.4.4 Tillverkare kan välja att uppfylla kraven i punkterna 6.5.4.5–6.5.4.13 som ett alternativ till kraven i punkt 6.5.3.

6.5.4.5 Hos motorsystemen skall det finnas ett sätt att fastställa att det i fordonet finns en vätska med de egenskaper som krävs för reagenset och som tillverkaren angett och vilka införts i bilaga II till detta direktiv.

6.5.4.6 Om vätskan i reagensbehållaren inte har de egenskaper som tillverkaren angett för reagenset i bilaga II till detta direktiv skall även bestämmelserna i punkt 6.5.4.13 gälla.

6.5.4.7 För motorsystemen skall det finnas ett sätt att fastställa reagensförbrukningen och att ge tillgång till uppgifter om förbrukningen externt.

6.5.4.8 Motorsystemets genomsnittliga reagensförbrukning och den genomsnittliga reagensförbrukning som krävs under den tid som är längst av den föregående kompletta 48-timmarsperioden som motorn arbetat eller den tid som behövs för en erforderlig reagensförbrukning på minst 15 liter skall finnas tillgänglig via den seriella anslutningen på det standardiserade diagnosuttaget (se punkt 6.8.3 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG).

6.5.4.9 När reagensförbrukningen kontrolleras skall åtminstone följande parametrar kontrolleras:

- Reagensnivån i fordonets reagensbehållare.

- Reagensflödet eller reagensinsprutningen så nära insprutningspunkten till systemet för avgasefterbehandling som det är tekniskt möjligt.

6.5.4.10 Om den genomsnittliga reagensförbrukningen avviker mer än 50 % från den genomsnittliga reagensförbrukning som motorsystemet kräver under den tid som anges i punkt 6.5.4.8 skall bestämmelserna i punkt 6.5.4.13 gälla.

6.5.4.11 Om reagensdoseringen upphör skall bestämmelserna i punkt 6.5.4.13 gälla. Detta är inte nödvändigt om motorns elektroniska styrenhet kräver att doseringen avbryts på grund av att motorns driftsförhållanden är sådana att motorns utsläppsvärden inte behöver något tillsatt reagens, under förutsättning att tillverkaren klart och tydligt har informerat typgodkännandemyndigheten om vilka dessa driftsförhållanden är.

6.5.4.12 Om NOx-halten överskrider 7,0 g/kWh under ETC-provcykeln skall bestämmelserna i punkt 6.5.4.13 gälla.

6.5.4.13 När hänvisning görs till denna punkt skall felindikatorn (se punkt 3.6.5 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG) ge utslag och varna föraren, och en momentbegränsare skall försämra motorns prestanda enligt bestämmelserna i punkt 6.5.5 så att föraren tydligt märker det.

En felkod som inte kan raderas och som anger orsaken till att momentbegränsaren aktiveras skall lagras i enlighet med punkt 3.9.2 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG under minst 400 dagar eller 9600 timmars motordrift.

6.5.5 Åtgärder för att motverka manipulering av systemen för avgasefterbehandling

6.5.5.1 Varje motorsystem som omfattas av detta avsnitt skall ha en momentbegränsare som uppmärksammar föraren på att motorsystemet inte fungerar som det skall eller att fordonet inte körs på rätt sätt så att detta omgående kan rättas till.

6.5.5.2 Momentbegränsaren skall aktiveras när fordonet blir stillastående för första gången efter det att något av de förhållanden som beskrivs i punkterna 6.5.3.4, 6.5.4.3, 6.5.4.6, 6.5.4.10, 6.5.4.11 eller 6.5.4.12 har inträffat.

6.5.5.3 När momentbegränsaren träder in skall motorns vridmoment inte under några omständigheter överskrida ett konstant värde på

- 60 % av vridmomentet vid full belastning, oberoende av motorns varvtal, för fordon i kategori N3 > 16 ton, M3/III och M3/B > 7,5 ton,

- 75 % av vridmomentet vid full belastning, oberoende av motorns varvtal, för fordon i kategorierna N1, N2, N3 ≤ 16 ton, M2, M3/I, M3/II, M3/A och M3/B ≤ 7,5 ton.

6.5.5.4 Bestämmelser för momentbegränsningen finns i punkterna 6.5.5.5 och 6.5.5.6.

6.5.5.5 Det skall ges detaljerad skriftlig information med en fullständig beskrivning av momentbegränsarens funktionella driftsegenskaper i enlighet med dokumentationskraven i punkt 6.1.7.1 i denna bilaga.

6.5.5.6 Momentbegränsaren skall kopplas bort vid tomgångsvarvtal om förutsättningarna för att den skall aktiveras inte längre råder. Momentbegränsaren får inte stängas av automatiskt utan att orsaken till att den aktiverats har åtgärdats.

6.5.5.7 Demonstration av momentbegränsaren

6.5.5.7.1 Som en del av den ansökan om typgodkännande som avses i punkt 3 i denna bilaga skall tillverkaren demonstrera hur momentbegränsaren fungerar, antingen genom prov på en motordynamometer eller genom fordonsprovning.

6.5.5.7.2 Om en motorprovning i dynamometer skall utföras, skall tillverkaren genomföra på varandra följande ETC-prov för att visa att momentbegränsaren fungerar och aktiveras i enlighet med punkt 6.5, och särskilt i enlighet med kraven i punkterna 6.5.5.2 och 6.5.5.3.

6.5.5.7.3 Om en fordonsprovning skall utföras, skall fordonet köras på väg eller testbana för att visa att momentbegränsaren fungerar och aktiveras i enlighet med punkt 6.5, och särskilt i enlighet med kraven i punkterna 6.5.5.2 och 6.5.5.3.

o) Punkt 8.1 skall ersättas med följande:

"8.1 Parametrar för bestämning av en motorfamilj

En motorfamilj enligt en motortillverkares bestämning måste uppfylla kraven i ISO 16185."

p) Följande punkt skall läggas till som punkt 8.3:

"8.3 Parametrar för bestämning av en OBD-motorfamilj

En OBD-motorfamilj kännetecknas av att alla motorsystem i familjen har gemensamma grundläggande konstruktionsparametrar.

För att olika motorsystem skall kunna anses tillhöra samma OBD-motorfamilj måste de ha vissa grundläggande parametrar gemensamt, nämligen

- de metoder som används för OBD-kontroll,

- de metoder som används för att upptäcka fel,

såvida tillverkaren inte på teknisk väg eller genom andra lämpliga förfaranden har visat att metoderna är likvärdiga.

Anm.: Motorer som inte hör till samma motorfamilj kan trots detta tillhöra samma OBD-motorfamilj, förutsatt att ovannämnda kriterier är uppfyllda."

q) Punkt 9.1 skall ersättas med följande:

"9.1 Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse skall vidtas i enlighet med bestämmelserna i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG. Produktionsöverensstämmelsen skall kontrolleras på grundval av beskrivningen i intygen om typgodkännande enligt bilaga VI till detta direktiv. Vid tillämpningen av tilläggen 1, 2 eller 3 skall de uppmätta utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras, justeras med hjälp av de försämringsfaktorer för den motorn som anges i punkt 1.5 i tillägget till bilaga VI.

Punkterna 2.4.2 och 2.4.3 i bilaga X till direktiv 70/156/EEG är tillämpliga när de behöriga myndigheterna inte godtar tillverkarens kontrollförfarande.

r) Följande punkt skall läggas till som punkt 9.1.2:

"9.1.2 System för omborddiagnos (OBD-system)

9.1.2.1 Om OBD-systemets produktionsöverensstämmelse skall kontrolleras, skall det göras på följande sätt:

9.1.2.2 När typgodkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten är bristfällig skall en slumpmässigt utvald motor ur serien genomgå de prov som beskrivs i tillägg 1 till bilaga IV till direktiv 2005/78/EG. Proven får utföras på en motor som har körts in högst 100 timmar.

9.1.2.3 Produktionsöverensstämmelse skall anses föreligga om motorn uppfyller kraven för de prov som beskrivs i tillägg 1 till bilaga IV till direktiv 2005/78/EG.

9.1.2.4 Om den utvalda motorn ur serien inte uppfyller kraven i punkt 9.1.2.2 skall ytterligare fyra slumpmässigt utvalda motorer ur serien genomgå de prov som beskrivs i tillägg 1 till bilaga IV till direktiv 2005/78/EG. Proven får utföras på motorer som har körts in högst 100 timmar.

9.1.2.5 Produktionsöverensstämmelse skall anses föreligga om åtminstone tre av de ytterligare fyra slumpmässigt utvalda motorerna uppfyller kraven för de prov som beskrivs i tillägg 1 till bilaga IV till direktiv 2005/78/EG."

s) Följande punkt skall läggas till som punkt 10:

"10. Överensstämmelse för fordon/motorer i drift

10.1 Vid tillämpningen av detta direktiv skall det med jämna mellanrum kontrolleras att fordon/motorer i drift uppfyller kraven under hela livslängden för en motor som monterats i ett fordon.

10.2 När det gäller typgodkännanden som har beviljats med avseende på utsläpp är det lämpligt med ytterligare åtgärder för att visa att de utsläppsbegränsande anordningarna är funktionsdugliga under den normala livslängden för en motor monterad i ett fordon vid normal användning.

10.3 I bilaga III till direktiv 2005/78/EG till detta direktiv anges vilka förfaranden som skall följas för att kontrollera att fordon och motorer i drift uppfyller kraven."

t) Punkt 3 i tillägg 1 skall ersättas med följande:

"3. För var och en av de föroreningar som anges i punkt 6.2.1 i bilaga I skall följande förfarande tillämpas (se figur 2):

Antag att

L = den naturliga logaritmen av gränsvärdet för föroreningen,

xi = den naturliga logaritmen av mätvärdet (sedan den relevanta försämringsfaktorn tagits med i beräkningen) för stickprovets motor nr i,

s = en skattning av produktionens standardavvikelse (efter bestämning av den naturliga logaritmen av de uppmätta värdena),

n = antalet stickprov."

u) Punkt 3 och den inledande meningen i i punkt 4 i tillägg 2 skall ersättas med följande:

"3. De mätvärden för föroreningarna som anges i punkt 6.2.1 i bilaga I skall, sedan den relevanta försämringsfaktorn tagits med i beräkningen, betraktas som den logaritmiska normalfördelningen och måste först transformeras genom bestämning av deras naturliga logaritmer. Den minsta och största stickprovsstorleken anges av m0 respektive m (m0 = 3 och m = 32), och n anger det aktuella antalet stickprov.

4. Om de naturliga logaritmerna av mätvärdena (sedan den relevanta försämringsfaktorn tagits med i beräkningen) i serien betecknas x1, x2, … xi och om L är den naturliga logaritmen av gränsvärdet för föroreningen bestäms följande:"

v) Punkt 3 i tillägg 3 skall ersättas med följande:

"3. För var och en av de föroreningar som anges i punkt 6.2.1 i bilaga I skall följande förfarande tillämpas (se figur 2):

Antag att

L = den naturliga logaritmen av gränsvärdet för föroreningen,

xi = den naturliga logaritmen av mätvärdet (sedan den relevanta försämringsfaktorn tagits med i beräkningen) för stickprovets motor nr i,

s = en skattning av produktionens standardavvikelse (efter bestämning av den naturliga logaritmen av de uppmätta värdena),

n = antalet stickprov."

w) Följande tillägg 4 skall läggas till:

"Tillägg 4

BESTÄMNING AV SYSTEMENS LIKVÄRDIGHET

Huruvida systemen är likvärdiga skall i enlighet med punkt 6.2 i denna bilaga avgöras på grundval av en undersökning med sju provpar (eller mer), med en eller flera lämpliga provcykler, för bestämning av korrelationen mellan det system som provas och ett av de godkända referenssystemen i detta direktiv. De kriterier som skall användas för att bedöma likvärdigheten skall vara F-testet och det tvåsidiga Students t-test.

Med denna statistiska metod kan man undersöka hypotesen att populationsstandardavvikelsen och medelvärdet för utsläpp som uppmätts genom försökssystemet inte skiljer sig från standardavvikelsen och populationsmedelvärdet för samma utsläpp uppmätta med referenssystemet. Hypotesen skall testas utifrån en femprocentig signifikansnivå för F- och t-värdena. I tabellen nedan anges de kritiska F- och t-värdena för 7–10 provpar. Om de F- och t-värden som beräknats enligt formlerna nedan är större än de kritiska F- och t-värdena är försökssystemet inte likvärdigt.

Följande förfarande skall användas. Beteckningarna R och C i nedsänkt text avser referens- respektive försökssystemet (Reference resp. Candidate).

a) Utför minst sju prov med försöks- och referenssystemen, helst samtidigt. Antalet prov skall anges som nR och nC.

b) Beräkna medelvärdena xR och xC samt standardavvikelserna sR och sC.

c) Beräkna F-värdet enligt följande:

+++++ TIFF +++++

F=smajor2sminor2

(Den större av de bägge standardavvikelserna SR och SC måste vara täljare.)

d) Beräkna t-värdet enligt följande:

+++++ TIFF +++++

t=xC–xRnC–1×sC2+nR–1×sR2×nC×nR×nC+nR–2nC+nR

e) Jämför de framräknade F- och t-värdena med de kritiska F- och t-värden som motsvarar det antal prov som anges i tabellen nedan. Då större stickprovsstorlekar valts, se statistiska tabeller för en femprocentig signifikansnivå (95 % konfidens).

f) Fastställ frihetsgraderna (df) enligt följande:

För F testet : df = nR –1 / nC –1

För t testet : df = nC + nR –2

F- och t-värden för valda stickprovsstorlekar

Stickprovets storlek | F-test | t-test |

| df | Fkrit | df | tkrit |

7 | 6/6 | 4,284 | 12 | 2,179 |

8 | 7/7 | 3,787 | 14 | 2,145 |

9 | 8/8 | 3,438 | 16 | 2,120 |

10 | 9/9 | 3,179 | 18 | 2,101 |

g) Avgör huruvida systemen är likvärdiga enligt följande:

- Om F < Fkrit och t < tkrit, så är försökssystemet likvärdigt detta direktivs referenssystem.

- Om F ≥ Fkrit och t ≥ tkrit, så skiljer sig försökssystemet från detta direktivs referenssystem."

2) Bilaga II ändras på följande sätt:

a) Följande punkt skall föras in som punkt 0.7:

"0.7 Tillverkarens ombuds namn och adress:"

b) Tidigare punkten 0.7 och punkterna 0.8 och 0.9 skall ändras till punkterna 0.8, 0.9 och 0.10.

c) Följande punkt skall läggas till som punkt 0.11:

"0.11 Om fordonet är utrustat med ett system för omborddiagnos (OBD), en skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering:"

d) Tillägg 1 ändras enligt följande:

i) Följande punkt skall läggas till som punkt 1.20:

"1.20 Motorns elektroniska styrenhet (alla motortyper):

1.20.1. Fabrikat: …

1.20.2. Typ: …

1.20.3. Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran: …"

ii) Följande två punkter skall läggas till som punkterna 2.2.1.12 och 2.2.1.13:

"2.2.1.12 Normalintervall för drifttemperatur (K):

2.2.1.13 Förbrukningsbart reagens (i förekommande fall):

2.2.1.13.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen:

2.2.1.13.2 Normalintervall för reagensets temperatur under drift:

2.2.1.13.3 Internationell standard (om sådan finns):

2.2.1.13.4 Hur ofta reagens skall fyllas på: kontinuerligt/service [*] Stryk det som inte är tillämpligt.":

iii) Punkt 2.2.4.1 skall ersättas med följande:

"2.2.4.1 Egenskaper (fabrikat, typ, flöde osv.):"

iv) Följande punkter skall läggas till som punkterna 2.2.5.5 och 2.2.5.6:

"2.2.5.5 Normalintervall för temperatur (K) och tryck (kPa) under drift:

2.2.5.6 Vid periodisk regenerering:

- Antal ETC-provcykler mellan två regenereringar (n1):

- Antal ETC-provcykler under regenereringen (n2)"

v) Följande punkt skall läggas till som punkt 3.1.2.2.3:

"3.1.2.2.3 Common rail, fabrikat och typ:"

vi) Följande två punkter skall läggas till som punkt 9 och 10:

"9. System för omborddiagnos (OBD-system)

9.1. Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

9.2. Förteckning över och syftet med alla komponenter som styrs med hjälp av OBD-systemet: …

9.3. Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt för OBD-systemet) för:

9.3.1. Diesel-/gasmotorer [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

9.3.1.1. . Katalysatorkontroll [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

9.3.1.2. Kontroll av deNOx-system [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

9.3.1.3. Kontroll av dieselpartikelfilter [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

9.3.1.4. Styrning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

9.3.1.5. Andra komponenter som styrs med hjälp av OBD-systemet [*] Stryk det som inte är tillämpligt.": …

9.4. Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod): …

9.5. Förteckning över alla OBD-koder och OBD-format som används (med förklaring av samtliga): …

10. Momentbegränsare

10.1. Beskrivning av hur momentbegränsaren aktiveras

10.2. Beskrivning av begränsningen av fullbelastningskurvan

e) I tillägg 2 punkt 2.1.1 skall texten på den första spaltens fjärde rad i tabellen ersättas med följande:

"Bränsleflöde per slag (mm3)"

f) Tillägg 3 skall ändras på följande sätt:

i) Följande punkt skall läggas till som punkt 1.20:

"1.20 Motorns elektroniska styrenhet (alla motortyper):

1.20.1 Fabrikat:

1.20.2 Typ:

1.20.3 Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran:"

ii) Följande två punkter skall läggas till som punkterna 2.2.1.12 och 2.2.1.13:

"2.2.1.12 Normalintervall för drifttemperatur (K):

2.2.1.13 Eventuellt förbrukningsbart reagens:

2.2.1.13.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen:

2.2.1.13.2 Normalintervall för reagensets temperatur under drift:

2.2.1.13.3 Internationell standard (om sådan finns):

2.2.1.13.4 Hur ofta reagens skall fyllas på: kontinuerligt/service [*] Stryk det som inte är tillämpligt."

iii) Punkt 2.2.4.1 skall ersättas med följande:

"2.2.4.1 Egenskaper (fabrikat, typ, flöde osv.):"

iv) Följande punkter skall läggas till som punkterna 2.2.5.5 och 2.2.5.6:

"2.2.5.5 Normalintervall för temperatur (K) och tryck (kPa) under drift:

2.2.5.6 Vid periodisk regenerering:

- Antal ETC-provcykler mellan två regenereringar (n1):

- Antal ETC-provcykler under regenereringen (n2)"

v) Följande punkt skall läggas till som punkt 3.1.2.2.3:

"3.1.2.2.3 Common rail, fabrikat och typ:"

vi) Följande två punkter skall läggas till som punkterna 6 och 7:

"6. System för omborddiagnos (OBD-system)

6.1 Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

6.2. Förteckning över och syftet med alla komponenter som styrs och kontrolleras med hjälp av OBD-systemet:

6.3 Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt för OBD-systemet) för:

6.3.1. Diesel-/gasmotorer [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

6.3.1.1. Katalysatorkontroll [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

6.3.1.2. Kontroll av deNOx-system [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

6.3.1.3. Kontroll av dieselpartikelfilter [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: …

6.3.1.4. Styrning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet [*] Stryk det som inte är tillämpligt.: ….

6.3.1.5. Andra komponenter som styrs med hjälp av OBD-systemet [*] Stryk det som inte är tillämpligt.": …

6.4. Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod): …

6.5. Förteckning över alla OBD-koder och OBD-format som används (med förklaring av samtliga): …

7. Momentbegränsare

7.1. Beskrivning av hur momentbegränsaren aktiveras

7.2. Beskrivning av begränsningen av fullbelastningskurvan

g) Följande tillägg skall läggas till som tillägg 5:

"Tillägg 5

INFORMATION OM OBD-SYSTEMET

1. I enlighet med bestämmelserna i punkt 5 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG skall följande ytterligare information lämnas av fordonstillverkaren för att det skall vara möjligt att tillverka ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla, såvida inte denna information är upphovsrättsligt skyddad eller utgör specifik know-how för fordonstillverkaren eller underleverantören.

Informationen i detta avsnitt skall i tillämpliga delar även föras in i tillägg 2 till EG-typgodkännandeintyget (bilaga VI till det här direktivet).

1.1 En beskrivning av typ och antal konditioneringscykler som används för det ursprungliga typgodkännandet.

1.2 En beskrivning av typ av OBD-demonstrationscykel som används för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet för den komponent som kontrolleras av OBD-systemet.

1.3 En uttömmande beskrivning av alla komponenter som felsökningsfunktionen känner av och för vilka felindikeringen aktiveras (grundat på fast antal körcykler eller statistisk metod), inklusive en förteckning över relevanta sekundära parametrar för varje komponent som kontrolleras av OBD-systemet. En förteckning över OBD-systemets utkoder och format som används (med en förklaring av var och en) och som har samband med enskilda utsläppsrelaterade framdrivningskomponenter och enskilda icke-utsläppsrelaterade komponenter, där komponenten kontrolleras för att avgöra om felindikeringen skall aktiveras.

1.3.1 Den information som efterfrågas i detta avsnitt kan t.ex. lämnas i en tabell enligt nedan och bifogas denna bilaga.

1.3.2 I de fall då punkt 5.1.2.1 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG inte gäller, t.ex. vid reservdelar och servicedelar, kan de upplysningar som krävs enligt detta tillägg inskränkas till att omfatta den fullständiga förteckningen över felkoder som registreras av OBD-systemet. Dessa upplysningar kan exempelvis anges i de två första spalterna i tabellen i punkt 1.3.1 ovan.

Typgodkännandemyndigheten skall ges tillgång till hela det tekniska underlaget, som skall ingå i de kompletterande uppgifter som avses i punkt 6.1.7.1 i bilaga I till detta direktiv – "Dokumentation".

1.3.3 Informationen i detta avsnitt skall även föras in i tillägg 2 till EG-typgodkännandeintyget (bilaga VI till det här direktivet).

I de fall då punkt 5.1.2.1 i bilaga IV till direktiv 2005/78/EG inte tillämpas på reservdelar och servicedelar får de upplysningar som avses i tillägg 2 till EG-typgodkännandeintyget (bilaga VI till detta direktiv) inskränkas till att gälla sådana upplysningar som avses i punkt 1.3.2."

3) Bilaga III ändras på följande sätt:

a) Punkt 1.3.1 skall ersättas med följande:

"1.3.1 ESC-prov

Under en fastställd serie driftsförhållanden med varmkörd motor skall mängderna av de ovannämnda avgasutsläppen undersökas fortlöpande genom provtagning från de utspädda eller outspädda avgaserna. Provcykeln består av ett antal steg med olika varvtals- och effektvärden, som skall täcka det typiska driftsområdet för dieselmotorer. I varje steg mäts koncentrationerna av alla gasformiga föroreningar, liksom avgasflödet och den avgivna effekten, och de uppmätta värdena viktas sedan. Vid partikelmätningar skall avgaserna spädas ut med konditionerad omgivningsluft genom antingen ett system med delflödesutspädning eller ett system med fullflödesutspädning. Partiklarna skall samlas in med ett enda lämpligt filter i förhållande till viktningsfaktorerna för varje steg. Antalet gram per kilowattimme av varje utsläppt förorenande ämne skall beräknas enligt anvisningarna i tillägg 1 till denna bilaga. Vidare skall NOx mätas vid tre provpunkter inom det kontrollområde som valts ut av den tekniska tjänsten och de uppmätta värdena skall jämföras med de värden som beräknats från de steg av provcykeln vilka innehåller de utvalda provpunkterna. Denna dubbelkontroll av NOx bidrar till att säkra att motorns avgasreningssystem fungerar korrekt inom motorns typiska driftsområde."

b) Punkt 1.3.3 skall ersättas med följande:

"1.3.3 ETC-prov

Under en fastställd provcykel med transienta steg bestående av driftsförhållanden med varmkörd motor, vilka nära efterliknar vägtypsspecifika körningsmönster för motorer i tunga lastbilar och bussar, skall de ovannämnda föroreningarna undersökas efter utspädning av hela avgasflödet med konditionerad omgivningsluft (CVS-systemet med utspädning i två steg för partikelprovtagning) eller genom bestämning av gasformiga ämnen i de outspädda avgaserna och partiklar med ett system för delflödesutspädning. Med hjälp av motordynamometerns återkopplingssignaler för motorns vridmoment och varvtal skall kraften integreras över provcykelns tid, och som resultat erhåller man det arbete som motorn genererat under provcykeln. För ett CVS-system skall koncentrationen av NOx och HC bestämmas för hela provcykeln genom integration av analysatorsignalen, medan koncentrationerna av CO, CO2 och NMHC kan bestämmas genom integration av analysatorsignalen eller genom provuppsamling i säckar. Alla gasformiga ämnen som mäts i de outspädda avgaserna skall bestämmas för hela provcykeln genom integration av analysatorsignalen. För partiklar skall ett proportionellt prov samlas upp på lämpliga filter. Det utspädda eller outspädda avgasflödet skall bestämmas för hela provcykeln för beräkningen av de förorenande ämnenas massutsläppsvärden. Massutsläppsvärdena skall ställas i relation till motorns arbete så att man får fram antalet gram av varje förorenande ämne som släpps ut per kilowattimme enligt anvisningarna i tillägg 2 till denna bilaga."

c) Punkt 2.1 skall ersättas med följande:

"2.1 Provningsvillkor för motorn

2.1.1 Inloppsluftens absoluta temperatur (Ta) i Kelvin och det torra atmosfärstrycket (ps), uttryckt i kPa, skall mätas, och parametern fa bestämmas enligt följande. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av inloppsrör, t.ex. i en V-motor, skall genomsnittstemperaturen mätas för varje avgränsad grupp.

a) För motorer med kompressionständning:

Sugmotorer och motorer med mekanisk överladdning

+++++ TIFF +++++

fa=99ps×Ta2980,7

Turboladdade motorer med eller utan kylning av inloppsluften

+++++ TIFF +++++

fa=99ps0,7×Ta2981,5

b) För motorer med gnisttändning:

+++++ TIFF +++++

fa=99ps1,2×Ta2980,6

2.1.2 Provets giltighet

För att ett prov skall godkännas skall parametern fa vara sådan att

0,96 ≤ fa ≤ 1,06"

d) Punkt 2.8 skall ersättas med följande:

"2.8 Om motorn är utrustad med ett system för avgasefterbehandling skall de utsläpp som mäts upp under provcykeln vara representativa för utsläppen under verkliga driftsförhållanden. Om motorn är utrustad med ett system för avgasefterbehandling som förbrukar ett reagens, skall det reagens som används vid varje prov uppfylla kraven i punkt 2.2.1.13 i tillägg 1 till bilaga II.

2.8.1 I system för avgasefterbehandling som bygger på en kontinuerlig regenereringsprocess skall utsläppen mätas på ett stabiliserat efterbehandlingssystem.

Regenereringsprocessen skall ske åtminstone en gång under ETC-provet och tillverkaren skall ange under vilka förhållanden regenereringen normalt inträffar (sotmängd, temperatur, avgasmottryck osv.).

Minst fem ETC-prov skall genomföras för att kontrollera regenereringsprocessen. Under proven skall avgastemperaturen och avgastrycket registreras (temperaturen före och efter efterbehandlingssystemet, avgasmottryck osv.).

Efterbehandlingssystemet anses tillräckligt om de förhållanden som tillverkaren angett uppträder under provet under tillräckligt lång tid.

Det aritmetiska medelvärdet av de olika provresultaten från ETC-provet skall utgöra det slutgiltiga provresultatet.

Om efterbehandlingen av avgaser har ett säkerhetsläge som övergår till periodisk regenerering bör det kontrolleras i enlighet med punkt 2.8.2. I detta enskilda fall får gränsvärdena för utsläpp i tabell 2 i bilaga I överskridas, och de viktas inte.

2.8.2 I system för avgasefterbehandling som bygger på en periodisk regenereringsprocess skall utsläppen mätas vid åtminstone två ETC-prov, varav ett under och ett utanför själva regenereringen på ett stabiliserat efterbehandlingssystem. Resultaten skall därefter viktas.

Regenereringsprocessen skall inträffa åtminstone en gång under ETC-provet. Motorn får vara utrustad med en omkopplare som kan aktivera eller avaktivera regenereringsprocessen, under förutsättning att denna funktion inte påverkar den ursprungliga motorkalibreringen.

Tillverkaren skall ange under vilka parameterförhållanden regenereringsprocessen normalt inträffar (sotmängd, temperatur, avgasmottryck osv.) samt hur länge den varar (n2). Tillverkaren skall dessutom tillhandahålla alla uppgifter för att bestämma tidsintervallet mellan två regenereringar (n1). Hur bestämningen av tidsintervallet exakt skall gå till avgörs i samråd med den tekniska tjänsten och utifrån god branschpraxis.

Tillverkaren skall tillhandahålla ett efterbehandlingssystem som har belastats så att regenereringen sker under ETC-provet. Under denna konditioneringsfas skall det inte förekomma någon regenerering.

De genomsnittliga utsläppen mellan regenereringsfaserna skall bestämmas av det aritmetiska medelvärdet av flera ungefär ekvidistanta ETC-prov. Minst ett ETC-prov bör utföras så kort tid före ett regenereringsprov som möjligt, och ett ETC-prov omedelbart efter ett regenereringsprov. Alternativt kan tillverkaren tillhandahålla uppgifter som visar att utsläppen förblir konstanta (±15 %) mellan regenereringsfaserna. Om så är fallet räcker det att använda utsläppen från endast ett ETC-prov.

Under regenereringsprovet skall alla uppgifter som behövs för att påvisa regenereringen registreras (CO- eller NOx-utsläpp, temperaturen före och efter efterbehandlingssystemet, avgasmottryck etc.).

Under regenereringsprocessen får de gränsvärden för utsläpp som anges i tabell 2 i bilaga I överskridas.

De uppmätta utsläppen skall viktas i enlighet med punkterna 5.5 och 6.3 i tillägg 2 till denna bilaga och slutresultatet får inte överskrida gränsvärdena i tabell 2 i bilaga I."

e) Tillägg 1 ändras på följande sätt:

i) Punkt 2.1 skall ersättas med följande:

"2.1 Förberedelse av provtagningsfiltret

Minst en timme före provet skall varje filter placeras i en delvis övertäckt petriskål, som är skyddad mot damm och som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och tareringsvikten registreras. Filtret förvaras sedan i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Filtret skall användas inom åtta timmar efter att ha tagits ur vägningskammaren. Tareringsvikten skall registreras."

ii) Punkt 2.7.4 skall ersättas med följande:

"2.7.4 Partikelprovtagning

Ett och samma filter skall användas under hela provningsförfarandet. De viktningsfaktorer för varje steg som angetts i provcykelförfarandet skall beaktas genom att man tar ett prov som är proportionellt mot avgasmassflödet under varje enskilt steg av cykeln. Detta kan åstadkommas genom att provtagningsflödet, provtagningstiden och/eller spädningsförhållandet anpassas i motsvarande mån, så att villkoret för de effektiva viktningsfaktorerna i punkt 5.6 blir uppfyllt.

Provtagningstiden i varje steg måste vara minst 4 sekunder per 0,01 viktningsfaktor. Provtagningen måste ske så sent som möjligt inom varje steg. Partikelprovtagningen skall vara slutförd tidigast 5 sekunder före slutet av respektive steg."

iii) Följande punkt skall föras in som punkt 4:

"4. Beräkning av avgasflödet

4.1 Bestämning av massflödet av outspädda avgaser

För beräkningen av utsläppen i de outspädda avgaserna måste man känna till avgasflödet. Massflödet av avgaser skall bestämmas i enlighet med punkt 4.1.1 eller punkt 4.1.2. Noggrannheten i bestämningen av avgasflödet skall vara det högsta av följande värden: ±2,5 % av avläst värde eller ±1,5 % av maxvärdet för motorn. Likvärdiga metoder (t.ex. de som beskrivs i punkt 4.2 i tillägg 2 till denna bilaga) får användas.

4.1.1 Metod med direkt mätning

Direkt mätning av avgasflödet kan exempelvis ske med hjälp av

- differentialtrycksutrustning, såsom flödesmunstycke,

- ultraljudsflödesmätare,

- Vortex-flödesmätare.

Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden. Detta innebär bland annat noggrann installation av utrustningen i motorns avgassystem enligt instrumenttillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. Särskilt motorns prestanda och utsläpp får inte påverkas av utrustningens installation.

4.1.2 Metod med mätning av luft och bränsle

Denna metod innebär mätning av luftflödet och bränsleflödet. Luftflödesmätare och bränsleflödesmätare som uppfyller kravet på absolut noggrannhet i punkt 4.1 skall användas. Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

qmew = qmaw + qmf

4.2 Bestämning av massflödet av utspädda avgaser

För att kunna beräkna utsläppen i de utspädda avgaserna med hjälp av ett system med fullflödesutspädning måste man känna till massflödet av utspädda avgaser. Flödet av de utspädda avgaserna (qmdew) skall mätas för varje steg med PDP-CVS, CFV-CVS eller SSV-CVS enligt de generella formlerna i punkt 4.1 i tillägg 2 till denna bilaga. Noggrannheten skall vara ±2 % av avläst värde eller bättre, och skall bestämmas i enlighet med punkt 2.4 i tillägg 5 till denna bilaga."

iv) Punkterna 4 och 5I skall ersättas med följande:

"5. BERÄKNING AV GASFORMIGA UTSLÄPP

5.1 Utvärdering av mätdata

För bedömningen av gasformiga utsläpp skall man bestämma medelvärdet för avläsningarna under de sista 30 sekunderna i varje provsteg, och de genomsnittliga koncentrationerna av HC, CO och NOx under varje provsteg skall bestämmas ur medelvärdet av avläsningarna och motsvarande kalibreringsdata. Andra metoder för registrering får användas om de ger likvärdiga data.

För NOx-kontrollen inom kontrollområdet gäller ovanstående krav bara för NOx.

Avgasflödet qmew eller det utspädda avgasflödet qmdew, om det används som alternativ, skall bestämmas i enlighet med punkt 2.3 i tillägg 4 till denna bilaga.

5.2 Korrigering från torr bas till våt bas

Den uppmätta koncentrationen skall omvandlas till våt bas enligt följande formler, om den inte redan mätts på våt bas. Omvandlingen skall göras för varje enskilt steg.

cwet = kw × cdry

För outspädda avgaser:

+++++ TIFF +++++

eller

+++++ TIFF +++++

där:

pr = vattenångtrycket efter kylbad (kPa),

pb = totalt atmosfärstryck (kPa),

Ha = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft),

kf = 0,055584 × wALF – 0,0001083 × wBET – 0,0001562 × wGAM + 0,0079936 × wDEL + 0,0069978 × wEPS

För utspädda avgaser:

+++++ TIFF +++++

eller

+++++ TIFF +++++

För utspädningsluften:

KWd = 1 – KW1

+++++ TIFF +++++

För inloppsluften:

KWa = 1 – KW2

+++++ TIFF +++++

där

Ha = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft),

Hd = utspädningsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

och kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

5.3 Fuktighets- och temperaturkorrigering för NOx

Eftersom NOx-utsläppen beror på omgivande luftförhållanden skall NOx-koncentrationen korrigeras för den omgivande luftens temperatur och fuktighet med hjälp av faktorerna i följande formler. Faktorerna gäller inom intervallet 0–25 g/kg torr luft.

a) För motorer med kompressionständning:

+++++ TIFF +++++

kh,D=11–0,0182×Ha–10,71+0,0045×Ta–298

där

Ta = inloppsluftens temperatur (K),

Ha = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft),

där

Ha kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

b) För motorer med gnisttändning:

kh.G = 0,6272 + 44,030 × 10–3 × Ha - 0,862 × 10–3 × Ha2

där

Ha kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler.

5.4 Beräkning av massflödena av utsläpp

Massflödena av utsläpp (g/h) för varje steg skall beräknas enligt följande: Beräkningen av NOx skall göras med hjälp av den korrektionsfaktor för fuktigheten kh,D, eller kh,G som beräknats enligt punkt 5.3.

Den uppmätta koncentrationen skall omvandlas till våt bas enligt punkt 5.2, om den inte redan mätts på våt bas. Tabell 6 innehåller värden för ugas för vissa utvalda komponenter utifrån egenskaperna hos en ideal gas och de bränslen som är relevanta för detta direktiv.

a) För outspädda avgaser:

mgas = ugas × cgas × qmew

där:

ugas = förhållandet mellan avgaskomponentens och avgasernas densitet,

cgas = koncentration (ppm) av respektive komponent i de outspädda avgaserna,

qmew = avgasmassflöde (kg/h).

b) För utspädda avgaser:

mgas = ugas × cgas,c× qmdew

där:

ugas = förhållandet mellan avgaskomponentens och luftens densitet,

cgas,c = bakgrundskorrigerad koncentration (ppm) av respektive komponent i de utspädda avgaserna,

qmdew = massflöde av utspädda avgaser (kg/h)

där:

+++++ TIFF +++++

cgas,c=c–cd×1–1D

Utspädningsfaktorn D skall beräknas enligt punkt 5.4.1 i tillägg 2 till denna bilaga.

5.5 Beräkning av specifika utsläpp

Det specifika utsläppet (g/kWh) skall för samtliga enskilda beståndsdelar beräknas på följande sätt:

+++++ TIFF +++++

där:

mgas är den enskilda gasens massa,

Pn är den nettoeffekt som bestämts i enlighet med punkt 8.2 i bilaga II.

De viktningsfaktorer som används i ovanstående beräkning är de som återfinns i punkt 2.7.1.

Tabell 6

Värden för ugas i de outspädda och de utspädda avgaserna för olika avgaskomponenter

Anm.:

- u-värden för outspädda avgaser utifrån egenskaperna hos en ideal gas då λ = 2, torr luft, 273 K, 101,3 kPa

- u-värden för utspädda avgaser grundade på egenskaperna hos en ideal gas och luftens densitet

- u-värden för CNG med en noggrannhet på 0,2 % för en massasammansättning på: C = 66–76 %; H = 22–25 %; N = 0–12 %

- u-värdet för CNG för HC motsvarar CH2,93 (för totalt HC används u-värdet för CH4)

Bränsle | | NOx | CO | THC/NMHC | CO2 | CH4 |

Diesel | Outspädda | 0,001587 | 0,000966 | 0,000479 | 0,001518 | 0,000553 |

Utspädda | 0,001588 | 0,000967 | 0,000480 | 0,001519 | 0,000553 |

Etanol | Outspädda | 0,001609 | 0,000980 | 0,000805 | 0,001539 | 0,000561 |

Utspädda | 0,001588 | 0,000967 | 0,000795 | 0,001519 | 0,000553 |

CNG | Outspädda | 0,001622 | 0,000987 | 0,000523 | 0,001552 | 0,000565 |

Utspädda | 0,001588 | 0,000967 | 0,000584 | 0,001519 | 0,000553 |

Propan | Outspädda | 0,001603 | 0,000976 | 0,000511 | 0,001533 | 0,000559 |

Utspädda | 0,001588 | 0,000967 | 0,000507 | 0,001519 | 0,000553 |

Butan | Outspädda | 0,001600 | 0,000974 | 0,000505 | 0,001530 | 0,000558 |

Utspädda | 0,001588 | 0,000967 | 0,000501 | 0,001519 | 0,000553 |

5.6 Beräkning av utsläppsvärdena i kontrollområdet

För de tre speciellt utvalda kontrollpunkterna enligt punkt 2.7.6 skall NOx-utsläppet mätas och beräknas enligt punkt 5.6.1, och dessutom bestämmas genom interpolation med hjälp av de steg av provcykeln som ligger närmast respektive kontrollpunkt i enlighet med punkt 5.6.2. De uppmätta värdena jämförs sedan med de interpolerade värdena i enlighet med punkt 5.6.3.

5.6.1 Beräkning av specifika utsläpp

NOx-utsläppet för varje kontrollpunkt (Z) beräknas på följande sätt:

mNOx,Z = 0,001587 × cNOx,Z × kh,D × qmew

+++++ TIFF +++++

5.6.2 Bestämning av utsläppsvärdet med hjälp av provcykeln

NOx-utsläppet för varje kontrollpunkt skall interpoleras från de fyra mest närliggande steg av provcykeln vilka omger den utvalda kontrollpunkten Z (se fig. 4). För dessa steg (R, S, T och U) gäller följande definitioner:

Varvtal (R) = Varvtal (T) = nRT

Varvtal (S) = Varvtal (U) = nSU

Belastning (%) (R) = Belastning (%) (S)

Belastning (%) (T) = Belastning (%) (U).

NOx-utsläppet i den utvalda kontrollpunkten Z beräknas på följande sätt:

+++++ TIFF +++++

och:

+++++ TIFF +++++

där:

ER, ES, ET, EU = de specifika NOx-utsläppen i de omgivande provstegen beräknade i enlighet med punkt 5.6.1.

MR, MS, MT, MU = motorns vridmoment i de omgivande provstegen.

Figur 4

Interpolation av kontrollpunkten för NOx

+++++ TIFF +++++

5.6.3 Jämförelse av NOx-utsläppsvärden

Det uppmätta specifika NOx-utsläppet vid kontrollpunkten Z (NOx,Z) jämförs med det interpolerade värdet (EZ) enligt följande:

+++++ TIFF +++++

6. BERÄKNING AV PARTIKELFORMIGA UTSLÄPP

6.1 Utvärdering av mätdata

För utvärderingen av resultaten för partiklar skall de totala provmassorna (msep) som passerar genom filtret registreras i varje steg.

Filtret skall ställas tillbaka i vägningskammaren och konditioneras i minst en och högst 80 timmar, varpå det vägs. Filtrens bruttovikt registreras och tareringsvikten (se punkt 2.1) subtraheras, vilket ger partikelprovmassan mf.

Om bakgrundskorrigering skall tillämpas, skall utspädningsluftens massa (md) som passerar genom filtren samt partikelmassan (mf,d) registreras. Om mer än en mätning gjorts skall kvoten mf,d/md beräknas för varje enskild mätning och medelvärdet beräknas.

6.2 System med delflödesutspädning

De slutgiltiga provresultat för partikelutsläpp som skall rapporteras bestäms genom nedanstående steg. Eftersom utspädningsförhållandet kan regleras på flera olika sätt, används olika beräkningsmetoder för qmedf. Samtliga beräkningar skall göras på grundval av medelvärdena för de enskilda stegen under provtagningsperioden.

6.2.1 Isokinetiska system

qmedf = qmew × rd

+++++ TIFF +++++

där ra är förhållandet mellan den isokinetiska sondens tvärsnittsarea och avgasrörets tvärsnittsarea:

Upp

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV NL PL PT RO SK SL SV	BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV NL PL PT RO SK SL SV
sv	sv
Sida 1 av 3 - > >> hela texten

Visa två språkversioner samtidigt

sv

sv