[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

[pic] | KOMISIA EURÓPSKYCH SPOLOČENSTIEV |

Bryssel den 22.12.2008

Brusel, 22.12.2008

KOM(2008) 888 slutlig

KOM(2008) 888 v konečnom znení

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

SPRÁVA KOMISIE

på grundval av artikel 20 i rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff

na základe článku 20 rámcového rozhodnutia Rady 2005/214/SVV z 24. februára 2005 o uplatňovaní zásady vzájomného uznávania na peňažné sankcie

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

SPRÁVA KOMISIE

på grundval av artikel 20 i rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömse sidigt erkännande på bötesstraff

na základe článku 20 rámcového rozhodnutia Rady 2005/214/SVV z 24. februára 2005 o uplatňovaní zásady vzájomného uznávania na peňažné sankcie

INLEDNING

ÚVOD

Bakgrund

Súvislosti

I syfte att underlätta verkställigheten av ett bötesstraff i en annan medlemsstat än den där straffet utdömdes tillämpas i rambeslut 2005/214/RIF principen om ömsesidigt erkännande på av rättsliga eller administrativa myndigheter utdömda bötesstraff. Europeiska unionens råd antog den 29 november 2000 i enlighet med slutsatserna från Tammerfors ett åtgärdsprogram för att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av beslut på det straffrättsliga området och gav därvid prioritet åt antagandet av en rättsakt om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff.

V rámcovom rozhodnutí 2005/214/SVV sa uplatňuje zásada vzájomného uznávania na peňažné sankcie uložené súdnymi alebo správnymi orgánmi s cieľom uľahčiť výkon týchto sankcií v inom členskom štáte, ako je štát, v ktorom boli uložené. V súlade so závermi z Tampere Rada Európskej únie 29. novembra 2000 súhlasila, aby sa prijatiu takéhoto nástroja udelila priorita v rámci programu opatrení na vykonávanie zásady vzájomného uznávania rozhodnutí v trestných veciach.

Rambeslutet gäller för alla brott för vilka bötesstraff kan utdömas. För 39 kategorier av brott som förtecknas i rambeslutet slopades kontroll av huruvida dubbel straffbarhet föreligger.

Rámcové rozhodnutie sa uplatňuje pri všetkých trestných činoch, v súvislosti s ktorými sa môžu ukladať peňažné sankcie. Kontroly obojstrannej trestnosti boli zrušené v súvislosti s 39 trestnými činmi uvedenými v rámcovom rozhodnutí.

Anmälningar från medlemsstaterna

Oznámenia, ktoré zaslali členské štáty

I slutet av oktober 2008 hade följande 11 medlemsstater anmält sina nationella lagar om införlivande av bestämmelserna i rambeslutet till kommissionen: AT, CZ[1], DK, EE, FI, FR, HU, LT, LV, NL och SI[2]. Inga anmälningar hade vid den tidpunkten mottagits från följande 16 medlemsstater: BE, BG, CY, DE, EL, ES, IE, IT, LU, MT, PL, PT, RO, SE, SK och UK.

Komisia dostala do októbra 2008 oznámenia o vnútroštátnych právnych predpisoch transponujúcich ustanovenia rámcového rozhodnutia od týchto jedenástich členských štátov: AT, CZ[1], DK, EE, FI, FR, HU, LT, LV, NL, SI[2]. Žiadne oznámenia nedostala od týchto šestnástich členských štátov: BE, BG, CY, DE, EL, ES, IE, IT, LU, MT, PL, PT, RO, SE, SK, UK.

Metod och bedömningskriterier

Metóda a kritériá hodnotenia

Enligt artikel 20 i rambeslutet ska kommissionen utarbeta en rapport om de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att senast den 22 mars 2007 följa bestämmelserna i rambeslutet. Utarbetandet av rapporten fördröjdes på grund av att det vid utgången av den ovan nämnda tidsfristen inte hade inkommit mer än ett fåtal anmälningar från medlemsstaterna.

V článku 20 rámcového rozhodnutia sa stanovuje vypracovanie písomnej správy Komisie o opatreniach, ktoré členské štáty prijali, aby do 22. marca 2007 dosiahli súlad s týmto nástrojom. Oneskorená príprava tejto správy vyplýva z malého počtu oznámení doručených v čase pôvodného termínu, ktorý je stanovený v rámcovom rozhodnutí.

Rambeslut ska vara bindande för medlemsstaterna när det gäller de resultat som ska uppnås men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt (kriterierna är tydlighet, rättssäkerhet och verkningsfullhet). Rambeslut ska inte ha direkt effekt. Principen om konform tolkning gäller dock för rambeslut som antagits inom ramen för avdelning VI i EU-fördraget[3]. Eftersom kommissionen inte är behörig att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i ett rambeslut som antagits inom ramen för tredje pelaren, begränsar sig denna rapport till en bedömning av de införlivandeåtgärder som vidtagits av de ovan nämnda 11 medlemsstaterna.

Rámcové rozhodnutia sú svojou povahou pre členské štáty záväzné, pokiaľ ide o výsledok, ktorý sa má dosiahnuť. Závisí však od vnútroštátnych orgánov, akú formu a metódu vykonania si zvolia (kritériá sú: jasnosť, právna istota, účinnosť). Z rámcových rozhodnutí nevyplýva priamy účinok. Zásada jednotného výkladu je však záväzná vo vzťahu k rámcovým rozhodnutiam, ktoré boli prijaté v súvislosti s hlavou VI Zmluvy o Európskej únii[3]. Keďže Komisia nemá právomoc začať konanie o porušení voči členským štátom, v prípade ktorých sa predpokladá, že neprijali potrebné opatrenia, aby dosiahli súlad s ustanoveniami rámcového rozhodnutia Rady prijatého na základe tretieho piliera, povaha a účel tejto správy sa obmedzujú na hodnotenie transpozičných opatrení, ktoré prijalo jedenásť členských štátov.

BEDÖMNING

HODNOTENIE

Artikel 1 – Definitioner

Článok 1 – Vymedzenie pojmov

I artikel 1 definieras beteckningarna beslut , bötesstraff , utfärdande stat och verkställande stat .

V článku 1 sa vymedzujú pojmy ako: „rozhodnutie“, „peňažná sankcia“, „štát pôvodu“ a „vykonávajúci štát“.

CZ, HU och NL har införlivat definitioner av alla dessa beteckningar i sin nationella lagstiftning men de flesta medlemsstaterna (AT, DK, EE, FI, FR och SI) har bara införlivat definitioner av beslut och bötesstraff. LT och LV har bara införlivat en definition av bötesstraff. I ett antal införlivandelagar saknas bestämmelser rörande vissa beståndsdelar av definitionerna. Den viktigaste bristen i detta avseende är att den nationella lagstiftningen i CZ inte erkänner juridiska personers ansvar[4].

CZ, HU a NL zahrnuli všetky tieto pojmy, ale väčšina členských štátov (AT, DK, EE, FI, FR, SI) transponovala len vymedzenie pojmov „rozhodnutie“ a „peňažná sankcia“. LT a LV transponovali len vymedzenie pojmu „peňažná sankcia“. Viacerým transpozičným právnym predpisom chýbajú ustanovenia o určitých prvkoch týchto vymedzení pojmov. Jedným z hlavných je neuznávanie zodpovednosti právnických osôb vo vnútroštátnych právnych predpisoch CZ[4].

Artikel 2 – Fastställande av behöriga myndigheter

Článok 2 – Určenie príslušných orgánov

Enligt denna artikel ska varje medlemsstat underrätta rådets generalsekretariat om vilken eller vilka myndigheter som är behöriga för rambeslutets syften. Varje medlemsstat får, om organisationen av dess interna system gör detta nödvändigt, utse en eller flera centrala myndigheter med ansvar för administrativt översändande och mottagande av beslut och för att bistå de behöriga myndigheterna.

V tomto článku sa členským štátom ukladá povinnosť oznámiť Generálnemu sekretariátu Rady a Komisii, ktoré vnútroštátne orgány sú príslušné na účely rámcového rozhodnutia. Každý členský štát môže určiť, ak to vyžaduje organizácia jeho vnútorného systému, jeden alebo viacero ústredných orgánov zodpovedných za administratívne zasielanie a prijímanie rozhodnutí a pomoc príslušným orgánom.

I vissa medlemsstater är nationella domstolar behöriga för utfärdande och verkställighet av beslut (AT, CZ, HU, LT, LV och SI). I andra medlemsstater har en central myndighet utsetts till utfärdande och verkställande myndighet. Detta är fallet i DK och EE (justitieministeriet) samt i NL (allmänna åklagaren ( officier van justitie ) i Leeuwarden). I FR är allmänna åklagarmyndigheten ( ministère public ) behörig för utfärdande av beslut och enskilda allmänna åklagare ( procureurs de la République ) behöriga för verkställighet.

V prípade niektorých členských štátov sú príslušnými orgánmi na vydávanie alebo výkon rozhodnutí vnútroštátne súdy (AT, CZ, HU, LT, LV, SI). V ostatných členských štátoch je za vydávajúci alebo vykonávajúci orgán určený ústredný orgán. Je to tak v prípade DK a EE (ministerstvo spravodlivosti), NL (verejný prokurátor v Leeuwarden). Vo FR je príslušným orgánom na vydanie rozhodnutia útvar prokuratúry a na ich výkon štátni prokurátori.

I CZ, HU, LT, LV och SI har det utsetts en central myndighet (justitieministeriet) för översändande av handlingar.

Na zasielanie dokumentov je určený ústredný orgán v CZ, HU, LT, LV a SI (ministerstvo spravodlivosti).

FI har utsett rättsregistercentralen till behörig myndighet enligt artikel 2.

FI určilo za príslušný orgán podľa článku 2 ústredný súdny register.

Article 3 – Grundläggande rättigheter

Článok 3 – Základné práva

Enligt artikel 3 ska rambeslutet inte ändra skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rättsliga principerna enligt artikel 6 i EU-fördraget.

Podľa článku 3 rámcové rozhodnutie nemá účinok meniť a dopĺňať povinnosť dodržiavať základné práva a základné právne zásady, ako je zakotvené v článku 6 Zmluvy.

Flera medlemsstater (DK, FR och NL) anser att denna artikel inte behöver införlivas. AT och HU genomförde artikeln som ett tvingande skäl för att vägra verkställighet. LT och SI åberopade befintlig nationell lagstiftning. FI införlivade artikeln genom att föreskriva ett skäl för att vägra verkställa ett beslut när det finns skälig grund att misstänka att garantierna för prövning i laga ordning kränktes i det förfarande som ledde till beslutet.

Podľa niekoľkých členských štátov si tento článok nevyžaduje transpozíciu (DK, FR, NL). AT a HU ho zaviedli ako záväzný dôvod na odmietnutie výkonu. Niektoré členské štáty sa v tomto ohľade odvolávali na vnútroštátne právne predpisy (LT, SI). FI transponovalo toto ustanovenie tým, že stanovilo dôvody na odmietnutie výkonu rozhodnutia, ak existujú dostatočné dôvody na podozrenie, že v konaní, ktoré viedlo k rozhodnutiu, boli porušené záruky na riadny proces.

Artikel 4 – Översändande av beslut och anlitande av den centrala myndigheten

Článok 4 – Zasielanie rozhodnutí a zapojenie ústredného orgánu

Enligt artikel 4 får ett beslut tillsammans med ett intyg enligt den artikeln översändas till de behöriga myndigheterna i en medlemsstat där den fysiska eller juridiska person mot vilken beslutet har meddelats har egendom eller inkomst, normalt är bosatt eller, när det gäller en juridisk person, har sitt säte. Översändandet av handlingar äger rum direkt mellan de behöriga myndigheterna.

Podľa tohto článku sa dané rozhodnutie spolu s osvedčením môže zaslať príslušným orgánom členského štátu, v ktorom má fyzická alebo právnická osoba, proti ktorej bolo rozhodnutie prijaté, majetok alebo príjem, zvyčajné bydlisko alebo v prípade právnickej osoby kanceláriu. Zasielanie dokumentov sa uskutočňuje priamo medzi príslušnými orgánmi.

CZ, FI, HU, LT, LV och NL har införlivat alla beståndsdelar av artikel 4 i sin genomförandelagstiftning. AT, DK, FR och SI har inte genomfört artikel 4 mer än till viss del.

CZ, FI, HU, LT, LV a NL transponovali do svojich vykonávacích právnych predpisov všetky prvky článku 4. AT, DK, FR a SI implementovali toto ustanovenie len čiastočne.

I EE kan bötesstraff verkställas i förhållande till personer som är medborgare eller fast bosatta i den utfärdande staten och i förhållande till personer som befinner sig på den statens territorium men inte kommer att utlämnas samt i förhållande till juridiska personer som är registrerade på den verkställande statens territorium.

V EE sa sankcia môže vykonať v súvislosti s osobami, ktoré sú občanmi členského štátu pôvodu, alebo v ňom majú trvalé bydlisko, ako aj v súvislosti s osobami, ktoré sú prítomné na území daného členského štátu, ale nebudú vydané, a tiež v súvislosti s právnickými osobami, ktoré sú registrované na území vykonávajúceho členského štátu.

Artikel 5 – Räckvidd

Článok 5 – Rozsah pôsobnosti

Denna artikel inkluderar en förteckning över brott som ifall de är straffbara i den utfärdande staten medför erkännande och verkställighet av beslut utan kontroll av huruvida dubbel straffbarhet föreligger. Alla andra typer av brott får göras till föremål för sådan kontroll från den verkställande statens sida. Förteckningen omfattar utöver de 32 kategorier av brott som förtecknas i vissa andra rambeslut (t.ex. i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder) även följande:

Tento článok obsahuje zoznam trestných činov, ktoré sú dôvodom na uznanie a výkon rozhodnutí bez overovania obojstrannej trestnosti, ak sú trestné v členskom štáte pôvodu. Na všetky ostatné trestné činy sa môže vzťahovať takéto overovanie zo strany vykonávajúceho členského štátu. Zoznam zahŕňa 32 trestných činov už uvedených v iných rámcových rozhodnutiach (napr. európsky zatýkací rozkaz) a niekoľko ďalších, a to:

- Beteende som står i strid med vägtrafikbestämmelser, inbegripet överträdelser av bestämmelser om körtid och viloperioder och av bestämmelser om farligt gods.

- správanie porušujúce pravidlá cestnej premávky vrátane porušenia predpisov vzťahujúcich sa na čas jazdy a odpočinku a predpisov o nebezpečnom tovare,

- Smuggling av varor.

- pašovanie tovaru,

- Intrång i immateriella rättigheter.

- porušovanie práv duševného vlastníctva,

- Våldshandlingar och hot om våld mot personer, inbegripet våldshandlingar under idrottsevenemang.

- hrozby a skutky násilia proti osobám vrátane násilia počas športových podujatí,

- Skadegörelse.

- škoda spôsobená trestným činom,

- Stöld.

- krádež,

- Brott i enlighet med den utfärdande statens lagstiftning vilka omfattas av genomförandeskyldigheter enligt instrument som antagits enligt EG-fördraget eller enligt avdelning VI i EU-fördraget.

- trestné činy určené štátom pôvodu a slúžiace na účely plnenia záväzkov vyplývajúcich z nástrojov prijatých na základe Zmluvy o ES alebo podľa hlavy VI Zmluvy o EÚ.

AT, DK, EE, FI, FR, HU, LT och NL har genomfört förteckningen. CZ, LV och SI har utelämnat en del av förteckningen.

AT, DK, EE, FI, FR, HU, LT, NL zoznam zaviedli. V prípade CZ, LV a SI nebola pripojená časť zoznamu.

Artikel 6 – Erkännande och verkställighet av beslut

Článok 6 – Uznanie a výkon rozhodnutí

Enligt artikel 6 ska beslut erkännas utan krav på ytterligare formaliteter och alla åtgärder som krävs för att verkställa besluten vidtas skyndsamt.

Podľa článku 6 sa dané rozhodnutie uzná bez toho, aby sa požadovali akékoľvek ďalšie náležitosti a bezodkladne sa prijmú všetky potrebné opatrenia na jeho výkon.

CZ, DK, FI, FR, LV och NL har genomfört denna artikel. AT, EE, HU, LT och SI har införlivat den till viss del. Medlemsstaterna har i allmänhet inte angivit någon tidsfrist för verkställigheten.

CZ, DK, FI, FR, LV a NL toto ustanovenie implementovali. AT, EE, HU, LT a SI toto ustanovenie transponovali čiastočne. Členské štáty celkovo neuviedli lehotu na výkon.

Artikel 7 – Skäl för att inte erkänna och verkställa ett beslut

Článok 7 – Dôvody odmietnutia uznania alebo výkonu rozhodnutia

I artikel 7 anges ett antal skäl som kan utgöra grund för en vägran att erkänna och verkställa ett beslut. Alla skäl som anges i den artikeln är fakultativa (dvs. icke tvingande).

V článku 7 sa stanovuje viacero dôvodov, ktoré môžu byť základom na odmietnutie uznania alebo výkonu rozhodnutia. Všetky dôvody uvedené v článku 7 sú nezáväzné.

Det rör sig om följande skäl:

Sú to tieto dôvody:

- Intyget saknas, är ofullständigt eller motsvarar uppenbarligen inte beslutet (införlivade som fakultativa skäl av FI, FR och HU, införlivade som tvingande skäl av AT, CZ, DK, LT, LV, NL och SI, införlivade delvis som tvingande och delvis som fakultativa skäl av EE).

- osvedčenie nie je predložené, je neúplné alebo zjavne nezodpovedá rozhodnutiu (ako nezáväzný ho transponovali: FI, FR, HU; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, DK, LT, LV, NL, SI; EE ho transponovalo ako čiastočne záväzný, čiastočne nezáväzný)

- Ne bis in idem (dvs. ”inte två gånger om samma sak”, jfr. artikel 7.2 a) (införlivat som fakultativt skäl av DK och FI, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, EE, FR, HU, LT, LV, NL och SI).

- ne bis in idem (ako nezáväzný ho transponovali: DK, FI; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, EE, FR, HU, LT, LV, NL, SI)

- Skäl grundat på principen om dubbel straffbarhet (jfr. artikel 7.2 b) (införlivat som fakultativt skäl av DK och FI, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, EE, FR, HU, LT, LV, NL och SI).

- zásada obojstrannej trestnosti (ako nezáväzný ho transponovali: DK, FI; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, EE, FR, HU, LT, LV, NL, SI)

- Verkställigheten av beslutet har preskriberats (införlivat som fakultativt skäl av DK och FI, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, EE, FR, HU, LT, LV, NL och SI).

- výkon rozhodnutia je premlčaný (ako nezáväzný ho transponovali: DK, FI; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, EE, FR, HU, LT, LV, NL, SI)

- Skäl grundat på territorialitetsprincipen (jfr. artikel 7.2 d) (införlivat som fakultativt skäl av FI, FR, HU och NL, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, DK, LV och SI, inte införlivat av EE och LT).

- zásada územnej pôsobnosti (ako nezáväzný ho transponovali: FI, FR, HU, NL; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, DK, LV, SI; netransponovali ho EE a LT)

- Immunitet (införlivat som fakultativt skäl av FI, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, DK, EE, FR, HU, LT, LV, NL och SI).

- immunita (ako nezáväzný ho transponovalo: FI; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, DK, EE, FR, HU, LT, LV, NL, SI)

- Skäl grundat på åldern för straffrättsligt ansvar (införlivat som fakultativt skäl av FI, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, DK, EE, FR, HU, LT, LV, NL och SI).

- vek trestnej zodpovednosti (ako nezáväzný ho transponovalo: FI; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, DK, EE, FR, HU, LT, LV, NL, SI)

- Skäl grundat på den berörda personens rättigheter (införlivat som fakultativt skäl av FI, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, DK, EE, FR, LT, LV, NL och SI, inte införlivat av HU).

- práva dotknutej osoby vo veci (ako nezáväzný ho transponovalo: FI; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, DK, EE, FR, LT, LV, NL, SI; netransponovalo ho HU)

- Bötesstraffet understiger 70 euro (införlivat som fakultativt skäl av FI, FR och NL, införlivat som tvingande skäl av AT, CZ, EE (1 000 estniska kronor), DK, HU, LT, LV och SI).

- sankcia je nižšia ako 70 EUR (ako nezáväzný ho transponovali: FI, FR, NL; ako záväzný ho transponovali: AT, CZ, EE (1 000 kroon), DK, HU, LT, LV, SI)

Skäl som sex medlemsstater föreskrivit utöver de som redovisas ovan

Dodatočné dôvody, ktoré stanovilo šesť členských štátov:

- Enligt Tjeckiens anmälan kommer landet inte att verkställa beslut som rör juridiska personer, eftersom den nationella lagstiftningen inte erkänner juridiska personers ansvar[5].

- Podľa vyhlásenia CZ, keďže sa v jeho vnútroštátnych právnych predpisoch neuznáva zodpovednosť právnických osôb, výkon žiadostí súvisiacich s nimi bude zamietnutý[5];

- Estlands extraskäl gäller följande: domstolsbeslut som inte trätt i kraft och beslut som meddelats av en domstol som inte anses oberoende (Estland skiljer mellan fall som rör landets egna medborgare och fall som rör andra EU-medborgare).

- Dodatočné dôvody EE zahŕňajú: rozhodnutie súdu, ak ešte nenadobudlo právoplatnosť; rozhodnutie, ktoré prijal súd, ktorý sa nepovažuje za nezávislý (EE rozlišuje prípady svojich vlastných občanov a iných občanov EÚ);

- Finland har föreskrivit följande tvingande extraskäl för att vägra verkställa ett beslut: det finns skälig grund att misstänka att garantierna för prövning i laga ordning kränktes i det förfarande som ledde till beslutet.

- FI pridalo dodatočný záväzný dôvod: ak existujú dostatočné dôvody na podozrenie, že v konaní, ktoré viedlo k rozhodnutiu, boli porušené záruky na riadny súdny proces;

- Ungern har föreskrivit följande tvingande extraskäl: den brottsliga gärning som det utländska beslutet grundar sig på omfattas av Ungerns behörighet enligt landets egen lagstiftning (artiklarna 3 och 4 i strafflagen); den brottsliga gärningen omfattas enligt ungersk lag av en amnesti; ett år har förflutit sedan det utländska beslutet trädde i kraft och preskriptionsfristen har löpt ut (detta utgör dock inte ett hinder för slutförande av ett verkställighetsförfarande som inleddes före utgången av preskriptionsfristen).

- HU uviedlo niekoľko záväzných dodatočných dôvodov: trestný čin, na základe ktorého členský štát rozhodol, je v maďarskej právomoci (články 3 a 4 Trestného zákona); a na trestný čin sa podľa maďarského práva vzťahuje amnestia. Ďalšie okolnosti sú, keď od nadobudnutia právoplatnosti cudzieho rozhodnutia uplynul jeden rok a ak už uplynula premlčacia lehota. Toto však nebráni výkonu, ktorý začal počas premlčacej lehoty;

- Lettland har föreskrivit följande tvingande extraskäl: det finns skäl för att tro att bötesstraffet syftar till att straffa personen i fråga på grundval av dennes ras, religiösa tillhörighet, etnicitet, kön eller politiska uppfattning; det är inte möjligt att verkställa beslutet i Lettland.

- LV pridalo ako záväzné dôvody: dôvod domnievať sa, že sankcia bola uložená ako trest z dôvodov súvisiacich s rasou, náboženským presvedčením, pôvodom, rodom alebo politickými názormi a taktiež keď nie je možné vykonať rozhodnutie v LV;

- Slovenien har föreskrivit följande extraskäl: det finns skäl för att tro att bötesstraffet syftar till att straffa personen i fråga på grundval av dennes ras, kön eller politiska eller religiösa uppfattning; verkställighet skulle vara oförenlig med den slovenska författningen.

- SI pridalo dva dodatočné dôvody: ak sú dôvody domnievať sa, že sankcia bola uložená ako trest z dôvodov súvisiacich s rasou, pohlavím, politickými alebo náboženskými názormi a taktiež keby bol výkon rozhodnutia v rozpore so slovinskou ústavou.

Artikel 8 – Fastställande av det belopp som ska betalas

Článok 8 – Určenie čiastky, ktorá sa má zaplatiť

Denna artikel rör situationer där beslutet hänför sig till gärningar som inte begåtts i den utfärdande staten. I sådana fall får den verkställande staten när gärningarna omfattas av denna stats behörighet besluta att minska bötesbeloppet till det högsta belopp som föreskrivs för gärningar av samma slag enligt nationell lag i den verkställande staten. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten ska vid behov räkna om bötesbeloppet till den verkställande statens valuta, till den växelkurs som gällde vid den tidpunkt då bötesstraffet utdömdes.

Tento článok sa vzťahuje na situáciu, keď skutky uvedené v rozhodnutí neboli vykonané na území členského štátu pôvodu. V takom prípade vykonávajúci štát môže rozhodnúť o znížení vymáhanej peňažnej sankcie na najvyššiu sumu stanovenú za rovnaké skutky podľa vnútroštátneho práva vykonávajúceho štátu, ak spadajú do právomoci tohto štátu. Príslušný orgán vykonávajúceho štátu prepočíta podľa potreby peňažnú sankciu do meny vykonávajúceho štátu vo výmennom kurze platnom v čase jej uloženia.

AT, CZ, DK, FI, FR, HU, LT, NL och SI har genomfört denna artikel. EE har inte gjort det. LV har bara tagit upp valutaomräkningen i sina genomförandebestämmelser.

AT, CZ, DK, FI, FR, HU, LT, NL, SI toto ustanovenie implementovali. EE ho neimplementovalo. LV uviedlo len prepočet meny.

Artikel 9 – Lag som reglerar verkställighet

Článok 9 – Právny poriadok, ktorým sa spravuje výkon rozhodnutia

Enligt artikel 9 ska beslutets verkställighet regleras av lagen i den verkställande staten på samma sätt som för ett bötesstraff i den verkställande staten. Om den dömda personen kan lämna bevis för att han erlagt betalning i någon stat, ska varje del av bötesbeloppet som betalats dras av från det belopp som ska indrivas i den verkställande staten.

Podľa článku 9 sa výkon rozhodnutia spravuje právnym poriadkom vykonávajúceho štátu rovnakým spôsobom ako peňažná sankcia vykonávajúceho štátu. V prípadoch, keď bola sankcia zaplatená v celku alebo v časti, odpočíta sa v plnej výške zo sumy, ktorá sa má vymáhať vo vykonávajúcom štáte.

Ett bötesstraff som ådömts en juridisk person ska verkställas under alla omständigheter, även om den verkställande staten inte erkänner principen om juridiska personers straffrättsliga ansvar.

Peňažná sankcia uložená právnickej osobe sa vymáha aj vtedy, ak vykonávajúci štát neuznáva zásadu trestnej zodpovednosti právnických osôb.

AT, FI, FR, NL och SI har genomfört artikel 9. DK, EE, HU, LT och LV har inte gjort det mer än till viss del.

AT, FI, FR, NL a SI tento článok implementovali. DK, EE, HU, LT a LV ho implementovali len čiastočne.

De fem sistnämnda medlemsstaterna har nämligen inte införlivat artikel 9.3, rörande juridiska personer (se ovan). AT, FR och NL åberopade befintlig nationell lagstiftning. Den nationella lagstiftningen i CZ erkänner inte juridiska personers ansvar[6].

Čiastočná implementácia tohto článku bola spôsobená tým, že nebol transponovaný odsek 3 o právnických osobách. Niektoré členské štáty sa v tomto smere odvolávali na vnútroštátne právne predpisy (AT, FR, NL). V CZ sa vo vnútroštátnych právnych predpisoch neuznáva zodpovednosť právnických osôb[6].

Artikel 10 – Frihetsberövande eller andra alternativa straff då böterna inte kan indrivas

Článok 10 – Odňatie slobody alebo iná, alternatívna sankcia ako spôsob náhrady neuhradenej peňažnej sankcie

Om det inte är möjligt att vare sig helt eller delvis verkställa ett beslut, får den verkställande staten tillämpa alternativa straff, inbegripet frihetsstraff, om dessa föreskrivs i dess lagar i sådana fall och den utfärdande staten i det intyg som avses i artikel 4 i beslutet har medgivit att sådana alternativa straff får tillämpas. Hur strängt det alternativa straffet ska vara ska bestämmas enligt lagen i den verkställande staten, men det får inte överskrida det maximala straff som anges i intyget från den utfärdande staten.

Keď nie je možné vykonať rozhodnutie, úplne alebo čiastočne, vykonávajúci štát môže uplatniť alternatívne sankcie vrátane trestu odňatia slobody, ak to v takýchto prípadoch povoľujú jeho zákony a ak štát pôvodu umožnil uplatnenie takýchto alternatívnych sankcií v osvedčení uvedenom v článku 4. Prísnosť alternatívnej sankcie sa určí v súlade s právnym poriadkom vykonávajúceho štátu, nesmie však presiahnuť žiadnu najvyššiu úroveň uvedenú v osvedčení, ktoré zaslal štát pôvodu.

AT, CZ, HU, LT och SI har införlivat artikel 10. LV har utelämnat en del av bestämmelserna. EE har föreskrivit att bötesstraffet kan omvandlas till frihetsberövande eller samhällstjänst.

AT, CZ, HU, LT a SI toto ustanovenie transponovali. V prípade LV neboli niektoré z ustanovení priložené. EE stanovilo prepočet peňažnej sankcie na odňatie slobody alebo verejnoprospešné služby.

FI och FR uppgav i sina anmälningar att deras nationella rättssystem inte medger tillämpning av alternativa straff vare sig på det egna territoriet eller utomlands. DK uppgav att landets rättssystem inte medger tillämpning av sådana straff på det egna territoriet. NL införlivade bestämmelserna om frihetsberövande som alternativt straff. Nederländska domstolar kan tillåta frihetsberövande under följande omständigheter: den myndighet som utdömde bötesstraffet har i sitt beslut angivit att frihetsberövande kan komma i fråga ifall bötesstraffet inte verkställs; böterna betalas inte av den dömda personen och det finns inget annat sätt att verkställa bötesstraffet; den utfärdande myndigheten har gått med på att frihetsberövande är ett möjligt alternativ till bötesstraffet.

Určité členské štáty uviedli, že podľa ich vnútroštátneho systému nie je možné uplatňovať alternatívne sankcie ani na ich území ani v zahraničí (FI, FR), alebo len na ich území (DK). NL toto ustanovenie transponovalo. Holandský sudca môže povoliť odňatie slobody za týchto okolností: príslušný orgán, ktorý peňažnú sankciu uložil, vo svojom rozhodnutí zároveň uviedol, že odňatie slobody je možné, ak sa peňažná sankcia nevymôže, obvinená osoba peňažnú sankciu nezaplatí a nie je žiadny iný spôsob na výkon sankcie; a vydávajúci orgán súhlasil s odňatím slobody ako s možnou alternatívou peňažnej sankcie.

Artikel 11 – Amnesti, nåd, omprövning av dom

Článok 11 – Amnestia, milosť, preskúmanie rozsudku

Enligt denna artikel får både den utfärdande staten och den verkställande staten bevilja amnesti och nåd men endast den utfärdande staten fatta beslut om ansökningar om omprövning av beslut om bötesstraff.

Podľa tohto článku môže amnestiu aj milosť udeliť štát pôvodu aj vykonávajúci štát, ale o žiadosti o preskúmanie rozhodnutia môže rozhodnúť len štát pôvodu.

FI och NL har genomfört artikel 11. Tjeckiens och Danmarks genomförandebestämmelser hänför sig enbart till beviljande av nåd i respektive land. LT har införlivat artikeln vad beträffar amnesti och nåd men har inte tagit upp omprövning av beslut i sina genomförandebestämmelser. Enligt den estländska lagstiftningen har den utfärdande staten behörighet för amnesti, nåd och omprövning av beslut. LV tar i sina genomförandebestämmelser upp situationer där amnesti eller nåd som beviljats i den utfärdande staten är bindande för LV. AT och SI införlivade bestämmelserna om amnesti och nåd som tvingande skäl för att vägra verkställighet (SI åberopade dessutom befintlig nationell lagstiftning). AT förklarade i sin anmälan att bestämmelserna om omprövning av beslut inte behöver införlivas.

Určité členské štáty tento článok implementovali (FI, NL). Vykonávacie ustanovenia CZ a DK sa vzťahujú len na udelenie milosti na ich území. LT toto ustanovenie transponovala, pokiaľ ide o amnestiu a milosť, ale neuviedla žiadny odkaz na preskúmanie rozhodnutia. Podľa právnych predpisov EE sa udelenie amnestie, milosti a preskúmanie rozhodnutia vykonáva v štáte pôvodu. LV uviedlo situáciu, pri ktorej sú rozhodnutia o amnestii a milosti v členskom štáte pôvodu pre LV záväzné. AT a SI transponovali ustanovenie o amnestii a milosti ako záväzný dôvod na odmietnutie (SI sa okrem toho odvolávalo v tomto smere na vnútroštátne právne predpisy). Pokiaľ ide o preskúmanie rozhodnutia, AT vyhlásilo, že toto ustanovenie si nevyžaduje transpozíciu.

HU har inte införlivat artikeln. FR har inte gjort det heller. Landet har åberopat bestämmelser i befintlig nationell lagstiftning.

HU tento článok netransponovalo. Neurobilo tak ani FR, ale odvolalo sa na príslušné ustanovenia existujúce vo vnútroštátnych právnych predpisoch.

Artikel 12 – Inställande av verkställighet

Článok 12 – Ukončenie výkonu

Enligt denna artikel ska den behöriga myndigheten i den utfärdande staten genast informera den behöriga myndigheten i den verkställande staten om varje beslut eller åtgärd som innebär att beslutet om bötesstraff inte längre är verkställbart eller av någon annan anledning dras tillbaka från den verkställande staten. Den verkställande staten ska inställa verkställigheten av beslutet om bötesstraff så snart den erhållit sådan information.

V tomto článku sa stanovuje povinnosť bezodkladne informovať príslušný orgán vykonávajúceho štátu o každom rozhodnutí alebo opatrení, v dôsledku ktorého dané rozhodnutie prestáva byť vykonateľné alebo je z vykonávajúceho štátu stiahnuté z akéhokoľvek iného dôvodu. V dôsledku takejto informácie je vykonávajúci štát povinný ukončiť výkon daného rozhodnutia.

AT, CZ, DK, FI, FR, HU, LT, LV, NL och SI har införlivat artikeln till fullo. EE har inte införlivat den.

AT, CZ, DK, FI, FR, HU, LT, LV, NL a SI transponovali toto ustanovenie úplne. EE neimplementovalo tento článok.

Artikel 13 – Fördelning av belopp som erhålls vid verkställighet av beslut

Článok 13 – Finančné prostriedky získané z výkonu rozhodnutí

Enligt denna artikel ska belopp som erhålls vid verkställighet av beslut tillfalla den verkställande staten såvida inget annat överenskommits (särskilt i fall där det utdömts ersättning till brottsoffer som inte var civilrättsliga parter i förfarandet).

V tomto článku sa uvádza, že finančné prostriedky získané z výkonu rozhodnutí pripadnú vykonávajúcemu štátu, pokiaľ sa nedohodne inak, najmä v prípadoch, keď ide o obete, ktoré nie sú stranami v občianskoprávnom konaní.

AT, CZ, DK, FI, FR, HU, LT, NL och SI har genomfört artikeln. EE och LV har inte gjort det.

Tento článok implementovali AT, CZ, DK, FI, FR, HU, LT, NL, SI. EE a LV toto ustanovenie neimplementovali.

Artikel 14 – Information från den verkställande staten

Článok 14 – Informácie vykonávajúceho štátu

Enligt artikel 14 ska den behöriga myndigheten i den verkställande staten utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om vissa beslut och åtgärder i förbindelse med erkännande och verkställighet av beslut om bötesstraff.

Podľa tohto článku príslušný orgán vykonávajúceho štátu bezodkladne informuje príslušný orgán štátu pôvodu o rozhodnutiach v súvislosti s uznaním alebo výkonom.

AT, CZ, FI, HU, LT, LV, NL och SI har genomfört artikel 14. FR har genomfört artikeln med undantag av det fall som gäller tillämpning av alternativa straff. Den nationella lagstiftningen i FR medger inte tillämpning av alternativa straff.

AT, CZ, FI, HU, LT, LV, NL, SI tento článok implementovali. FR implementovalo tento článok okrem prípadu prepočtu sankcií, ktorý nie je stanovený vo vnútroštátnom práve vo FR.

EE har inte genomfört artikeln. DK förklarade i sin anmälan att artikeln inte behöver införlivas.

EE toto ustanovenie nezaviedlo. DK uviedlo, že toto ustanovenie si nevyžaduje transpozíciu.

Artikel 15 – Följder av översändande av beslut

Článok 15 – Následky zaslania rozhodnutia

Artikel 15 tar upp undantagsfall där den utfärdande staten får fullfölja verkställigheten av beslut.

Tento článok sa zaoberá prípadmi, keď štát pôvodu môže výnimočne pokračovať vo výkone rozhodnutia.

Med undantag av EE har alla medlemsstater som skickat anmälningar genomfört denna artikel.

Tento článok vykonali všetky členské štáty, ktoré zaslali oznámenia, okrem EE.

Artikel 16 – Språk

Článok 16 – Jazyky

Enligt artikel 16 ska intyget översättas till det officiella språket eller något av de officiella språken i den verkställande staten. Enligt samma artikel får varje medlemsstat dock när som helst i en förklaring tillkännage att den godtar en översättning till vissa andra språk.

V článku 16 sa uvádza, že osvedčenie musí byť preložené do úradného jazyka alebo do jedného z úradných jazykov vykonávajúceho štátu. Ktorýkoľvek členský štát však môže kedykoľvek vyhlásiť, že bude akceptovať preklad do jedného alebo viacerých ďalších úradných jazykov únie.

AT, CZ, DK, FR och HU kräver en översättning till det officiella språket i respektive land. EE, LT, LV, NL och SI godtar utöver en översättning till det officiella språket i respektive land även en översättning till engelska. FI godtar intyg på finska, svenska eller engelska. Om det inte föreligger några hinder för godkännande av intyg på andra språk, godtar landet även sådana intyg.

Väčšina členských štátov požaduje preklad do ich vlastného úradného jazyka (AT, CZ, DK, FR, HU). Ostatné budú akceptovať okrem toho angličtinu (EE, LT, LV, NL, SI). FI bude akceptovať osvedčenia vo fínčine, švédčine alebo angličtine a v ďalších jazykoch, ak neexistujú prekážky na schválenie osvedčenia.

Artikel 17 – Kostnader

Článok 17 – Náklady

Enligt artikel 17 får medlemsstaterna inte avkräva varandra ersättning för kostnader i samband med tillämpningen av rambeslutet. AT, CZ, FI, NL och SI har genomfört denna artikel. EE, HU och LV har inte gjort det. DK, FR och LT förklarade i sin anmälan att artikeln inte behöver införlivas.

V tomto článku sa uvádza, že členské štáty si navzájom nenárokujú náhradu nákladov vyplývajúcich z uplatňovania tohto nástroja. AT, CZ, FI, NL, SI tento článok implementovali. EE, HU a LV ho neimplementovali. DK, FR a LT uviedli, že toto ustanovenie si nevyžaduje transpozíciu.

SLUTSATSER

ZÁVERY

Det kan i det här skedet inte göras någon fullständig bedömning av införlivandet av rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Införlivandet kan emellertid inte bedömas som tillfredsställande, eftersom endast 11 anmälningar har mottagits från medlemsstaterna.

Stupeň vykonávania rámcového rozhodnutia Rady 2005/214/SVV z 24. februára 2005 vo vnútroštátnych právnych predpisoch členských štátov Európskej únie nie je v tomto štádiu možné úplne posúdiť. Transpozícia nie je uspokojivá, pretože členské štáty poskytli len jedenásť oznámení.

De nationella genomförandebestämmelserna står i regel i överensstämmelse med bestämmelserna i rambeslutet, särskilt när det gäller de viktigaste frågorna, såsom slopandet av kontroll av huruvida dubbel straffbarhet föreligger och erkännandet av beslut utan ytterligare formaliteter. Analysen av skälen för att vägra erkännande och verkställighet visade visserligen att nästan alla de 11 medlemsstaterna har genomfört samtliga skäl men den visade tyvärr också att skälen för det mesta har genomförts som tvingande skäl, vilket inte är något nytt i sådana här sammanhang. Vissa medlemsstater har dessutom föreskrivit extraskäl. Ett sådant förfaringssätt står helt klart inte i överensstämmelse med rambeslutet.

Vnútroštátne vykonávacie ustanovenia sú vo všeobecnosti v súlade s rámcovým rozhodnutím, najmä pokiaľ ide o najdôležitejšie otázky, ako je zrušenie kontrol obojstrannej trestnosti a uznávanie rozhodnutí bez ďalších náležitostí. Analýzou dôvodov na odmietnutie uznania alebo výkonu sa však, žiaľ, opäť potvrdilo, že keďže ich transponovali takmer všetky členské štáty, zaviedli sa väčšinou ako záväzné dôvody. Okrem toho boli pridané niektoré dodatočné dôvody. Tento postup jasne nie je v súlade s rámcovým rozhodnutím.

Kommissionen uppmanar samtliga medlemsstater att fundera över denna rapport och ta tillfället i akt att tillhandahålla kommissionen och rådets generalsekretariat all relevant information i syfte att fullgöra de skyldigheter som åligger medlemsstaterna enligt artikel 20 i rambeslutet. Den uppmanar de medlemsstater som uppgivit att de håller på att utarbeta nationella genomförandebestämmelser att anta och anmäla dessa snarast möjligt.

Komisia vyzýva členské štáty, aby si túto správu preštudovali a využili príležitosť poskytnúť Komisii a sekretariátu Rady všetky ostatné príslušné informácie s cieľom splniť si povinnosti podľa článku 20 rámcového rozhodnutia. Komisia okrem toho vyzýva tie členské štáty, ktoré ohlásili, že pripravujú príslušné právne predpisy, aby tieto vnútroštátne opatrenia čo najskôr prijali a oznámili.

[1] Anmälan mottagen från rådets generalsekretariat.

[1] Doručené z Generálneho sekretariátu Rady EÚ.

[2] Idem.

[2] Doručené z Generálneho sekretariátu Rady EÚ.

[3] EG-domstolens dom av den 16 juni 2005 i mål C-105/03 (Pupino), EUT C 193, 6.8.2005, s. 3.

[3] Rozsudok Európskeho súdneho dvora, Pupino, vec-105/03 (16. júna 2005), Ú. v. EÚ C 193, 6.8.2005, s. 3.

[4] Det har hittills inte inlämnats någon förklaring på grundval av artikel 20.2 b med avseende på begränsning, under en period av högst fem år från och med dagen för rambeslutets ikraftträdande, av tillämpningen av bestämmelserna om juridiska personers ansvar.

[4] Doteraz nebolo doručené žiadne vyhlásenie na základe článku 20 ods. 2 písm. b) v súvislosti s obmedzením uplatňovania ustanovení o zodpovednosti právnických osôb na obdobie do piatich rokov odo dňa nadobudnutia účinnosti rámcového rozhodnutia.

[5] Det har hittills inte inlämnats någon förklaring på grundval av artikel 20.2 b med avseende på begränsning, under en period av högst fem år från och med dagen för rambeslutets ikraftträdande, av tillämpningen av bestämmelserna om juridiska personers ansvar.

[5] Doteraz nebolo doručené žiadne vyhlásenie na základe článku 20 ods. 2 písm. b) v súvislosti s obmedzením uplatňovania ustanovení o zodpovednosti právnických osôb na obdobie do piatich rokov odo dňa nadobudnutia účinnosti rámcového rozhodnutia.

[6] Det har hittills inte inlämnats någon förklaring på grundval av artikel 20.2 b med avseende på begränsning, under en period av högst fem år från och med dagen för rambeslutets ikraftträdande, av tillämpningen av bestämmelserna om juridiska personers ansvar.

[6] Doteraz nebolo doručené žiadne vyhlásenie na základe článku 20 ods. 2 písm. b) v súvislosti s obmedzením uplatňovania ustanovení o zodpovednosti právnických osôb na obdobie do piatich rokov odo dňa nadobudnutia účinnosti rámcového rozhodnutia.