|
|
Beslut nr F1
|
Lēmums Nr. F1
|
|
av den 12 juni 2009
|
( 2009. gada 12. jūnijs)
|
|
om tolkningen av artikel 68 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller prioritetsregler vid samtidig rätt till familjeförmåner
|
par to, kā interpretēt Eiropas Parlamenta un Padomes Regulas (EK) Nr. 883/2004 68. pantu attiecībā uz prioritāriem tiesību aktiem, ko piemēro gadījumā, kad tiesības uz pabalstiem pārklājas
|
|
(Text av betydelse för EES och för avtalet mellan EG och Schweiz)
|
(Dokuments attiecas uz EEZ un uz EK un Šveices nolīgumu)
|
|
2010/C 106/04
|
2010/C 106/04
|
|
ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SAMORDNING AV DE SOCIALA TRYGGHETSSYSTEMEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
|
ADMINISTRATĪVĀ KOMISIJA SOCIĀLĀS NODROŠINĀŠANAS SISTĒMU KOORDINĀCIJAI,
|
|
med beaktande av artikel 72 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen [1], enligt vilken administrativa kommissionen ska behandla alla administrativa frågor och tolkningsfrågor som följer av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen [2],
|
ņemot vērā 72. panta a) punktu Eiropas Parlamenta un Padomes 2004. gada 29. aprīļa Regulā (EK) Nr. 883/2004 par sociālās nodrošināšanas sistēmu koordinēšanu [1], kurā paredzēts, ka Administratīvā komisija nodarbojas ar visiem administratīviem jautājumiem vai interpretācijas jautājumiem, kas izriet no Regulas (EK) Nr. 883/2004 un Eiropas Parlamenta un Padomes 2009. gada 16. septembra Regulas (EK) Nr. 987/2009, ar ko nosaka īstenošanas kārtību Regulai (EK) Nr. 883/2004 par sociālās nodrošināšanas sistēmu koordinēšanu [2],
|
|
med beaktande av artikel 68 i förordning (EG) nr 883/2004,
|
ņemot vērā Regulas (EK) Nr. 883/2004 68. pantu,
|
|
med beaktande av artikel 1 a och b i förordning (EG) nr 883/2004, och
|
ņemot vērā Regulas (EK) Nr. 883/2004 1. panta a) un b) apakšpunktu,
|
|
av följande skäl:
|
tā kā:
|
|
(1) När familjeförmåner kan utges av flera medlemsstater ska rätten till familjeförmåner i en medlemsstat där rätten grundas på pensionsinkomst eller på bosättning innehållas upp till ett belopp som motsvarar de familjeförmåner som utges i en medlemsstat där rätten grundas på arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare. Det är därför viktigt att det råder klarhet om vilka andra perioder som räknas som arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare för att kunna fastställa prioritetsordningen vid samtidig rätt till förmåner.
|
(1) Ja vairāk nekā vienai dalībvalstij ir jāmaksā ģimenes pabalsti, tiesības uz tās dalībvalsts ģimenes pabalstiem, kurā tiesības ir radušās, pamatojoties uz to, ka šajā valstī persona saņem pensiju vai ka personai šajā valstī ir dzīvesvieta, jāatceļ līdz ģimenes pabalstu summai, ko noteikusi dalībvalsts, kurā tiesības personai ir radušās, pamatojoties uz darbību nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā. Lai noteiktu prioritāšu kārtību tiesību pārklāšanās gadījumā, ir svarīgi zināt, kurus citus periodus vēl uzskata par laikposmiem, kad veikta darbība nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā.
|
|
(2) Enligt lagstiftningen i vissa medlemsstater ska perioder när arbetet som anställd eller verksamheten som egenföretagare tillfälligt avbryts på grund av semester, arbetslöshet, tillfällig arbetsoförmåga, strejker eller lockouter behandlas antingen som perioder av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare för intjänande av rätt till familjeförmåner eller som perioder utan förvärvsverksamhet, som i förekommande fall antingen i sig eller på grundval av tidigare arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare medför utbetalning av familjeförmåner.
|
(2) Dažu dalībvalstu tiesību aktos paredzēts, ka periodi, kuros brīvdienu, bezdarba, īslaicīgas darbnespējas, streiku vai lokautu dēļ apturēta vai pārtraukta faktiskā darbība nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā, jākvalificē vai nu kā periodi, kuros persona veikusi darbību nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā, lai iegūtu tiesības uz ģimenes pabalstiem, vai kā ekonomiski neaktīvi periodi, kas attiecīgā gadījumā iestājas vai izriet no personas iepriekšējas darbības nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā, lai izmaksātu ģimenes pabalstus.
|
|
(3) I artikel 1 a och b i förordning (EG) nr 883/2004 definieras "arbete som anställd och verksamhet som egenföretagare" genom hänvisning till "en verksamhet eller en likvärdig situation som betraktas som sådan vid tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet i den medlemsstat där denna verksamhet utövas eller denna situation råder".
|
(3) Regulas (EK) Nr. 883/2004 1. panta a) un b) punktā sniegtas jēdzienu "darbība nodarbinātas personas statusā" vai "darbība pašnodarbinātas personas statusā" definīcijas, norādot uz "katru darbību vai līdzvērtīgu situāciju, ko par tādu uzskata, piemērojot tās dalībvalsts sociālās nodrošināšanas tiesību aktus, kurā tiek veikta minētā darbība vai pastāv līdzvērtīga situācija".
|
|
(4) Det är viktigt att det råder klarhet om vad som avses med/över omfattningen av "rättigheter som förvärvats på grund av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare" i artikel 68 i förordning (EG) nr 883/2004 för att undvika oklarhet och olika tolkningar.
|
(4) Lai novērstu nenoteiktību un atšķirības interpretācijā, ir svarīgi zināt, kāds ir tvērums Regulas (EK) Nr. 883/2004 68. pantā paredzētajām "tiesībām, kas pieejamas, pamatojoties uz darbību nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā".
|
|
(5) I ett mål där en arbetstagare tillfälligt förlorat sin ställning som förvärvsarbetande på grund av att personen tog ut obetald ledighet i samband med barnafödsel och vård av barn hänvisade EG-domstolen [3] till artikel 73 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 [4] jämförd med artikel 13.2 a i samma förordning [5]. Sådan obetald ledighet måste därför också betraktas som arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare vid tillämpning av artikel 68 i förordning (EG) nr 883/2004. I samband med detta erinrade domstolen om att dessa bestämmelser kan tillämpas endast så länge som den berörda personen är anställd eller egenföretagare i den mening som avses i artikel 1 a i förordning (EEG) nr 1408/71 [6], vilket innebär att personen ska omfattas av minst en socialförsäkringsgren. Detta utesluter personer som tar ut obetald ledighet och som inte omfattas av något socialförsäkringssystem i den berörda medlemsstaten.
|
(5) Gadījumā, kad darba ņēmēja aktīvas nodarbinātības statuss bijis apturēts tādēļ, ka šī persona pēc bērna piedzimšanas un bērna kopšanai izmantojusi neapmaksātu atvaļinājumu, Eiropas Kopienu Tiesa [3] ir atsaukusies uz Padomes Regulas (EEK) Nr. 1408/71 [4] 73. pantu saistībā ar Regulas (EEK) Nr. 1408/71 [5] 13. panta 2. punkta a) apakšpunktu. Tādējādi, piemērojot Regulas (EK) Nr. 883/2004 68. pantu, arī šāds neapmaksāts atvaļinājums jāuzskata par darbību nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā. Saistībā ar šo Tiesa ir uzsvērusi, ka iepriekšminētos noteikumus var piemērot tikai uz laiku, kamēr attiecīgajai personai ir darba ņēmēja vai pašnodarbinātas personas statuss Regulas (EEK) Nr. 1408/71 [6] 1. panta a) apakšpunkta nozīmē, kurā paredzēts, ka attiecīgajai personai jābūt apdrošinātai vismaz vienā sociālās drošības jomā. Tādējādi šo noteikumu subjektu lokā nav personas, kas atrodas bezalgas atvaļinājumā un uz kurām vairs neattiecas kāda no attiecīgās dalībvalsts sociālās drošības sistēmām.
|
|
(6) På grund av att det finns så många olika system för obetald ledighet i medlemsstaterna samt att nationella lagar fortlöpande ändras går det inte att upprätta någon uttömmande förteckning över de fall där en person under en period av ledighet kan anses arbeta som anställd eller bedriva verksamhet som egenföretagare. Det är därför inte lämpligt att närmare precisera alla de fall där sådan obetald ledighet likställs med arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare, eller de fall där det nödvändiga nära sambandet med betald förvärvsverksamhet saknas.
|
(6) Iespējams izveidot vienīgi neizsmeļošu sarakstu, kurā uzskaitīti gadījumi, kad personas darbību atvaļinājuma laikā uzskata par tādu, kas veikta darba ņēmēja vai pašnodarbinātas personas statusā, jo dalībvalstīs ir dažādas neapmaksāta atvaļinājuma sistēmas un pastāvīgi tiek izdarīti grozījumi valstu nacionālajos tiesību aktos. Tāpēc nav lietderīgi definēt visus gadījumus, kad bezalgas atvaļinājumu pielīdzina darbībai darba ņēmēja vai pašnodarbinātas personas statusā un kuros nepastāv vajadzīgā ciešā saikne ar algotu darbu.
|
|
I enlighet med villkoren i artikel 71.2 i förordning (EG) nr 883/2004.
|
Rīkojoties saskaņā ar Regulas (EK) Nr. 883/2004 71. panta 2. punktā izklāstītajiem nosacījumiem,
|
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
|
IR NOLĒMUSI ŠĀDI.
|
|
1. Vid tillämpningen av artikel 68 i förordning (EG) nr 883/2004 ska familjeförmåner betraktas som förmåner "som förvärvats på grund av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare", särskilt
|
1. Piemērojot Regulas (EK) Nr. 883/2004 68. pantu, tiesības uz ģimenes pabalstiem jāuzskata "radušās, pamatojoties uz darbību nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā", īpaši tad, ja:
|
|
a) genom faktiskt utövande av förvärvsverksamhet som anställd eller som egenföretagare, och
|
a) faktiski tiek veikta darbība nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā; kā arī
|
|
b) under perioder när sådan förvärvsverksamhet tillfälligt avbrutits
|
b) darbība nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā uz laiku pārtraukta
|
|
i) till följd av sjukdom, moderskap, olycksfall i arbetet, arbetssjukdom eller arbetslöshet så länge som lön eller andra förmåner, utom pension, utbetalas för dessa försäkringsfall, eller
|
i) un iemesls tam ir slimība, maternitāte, nelaimes gadījums darbā, arodslimība vai bezdarbs, kamēr saistībā ar šiem riskiem ir jāmaksā darba alga vai pabalsti, izņemot pensijas; vai
|
|
ii) under betald ledighet, strejk eller lockout, eller
|
ii) apmaksāta atvaļinājuma, streika vai lokauta laikā; vai
|
|
iii) under obetald ledighet för vård av barn så länge som denna ledighet likställs med förvärvsverksamhet som anställd eller egenföretagare enligt den berörda lagstiftningen.
|
iii) bērna kopšanai paredzēta neapmaksāta atvaļinājuma laikā, kamēr šo atvaļinājumu uzskata par līdzvērtīgu darbībai nodarbinātas vai pašnodarbinātas personas statusā atbilstoši saistošajiem tiesību aktiem.
|
|
2. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den dag då förordningen (EG) nr 987/2009 träder i kraft.
|
2. Šo lēmumu publicē Eiropas Savienības Oficiālajā Vēstnesī. To piemēro no Regulas (EK) Nr. 987/2009 spēkā stāšanās dienas.
|
|
Administrativa kommissionens ordförande
|
Administratīvās komisijas priekšsēdētāja
|
|
Gabriela Pikorová
|
Gabriela Pikorová
|
|
[1] EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.
|
[1] OV L 166, 30.4.2004., 1. lpp.
|
|
[2] EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.
|
[2] OV L 284, 30.10.2009., 1. lpp.
|
|
[3] Dom av den 7 juni 2005 i mål C-543/03, Dodl och Oberhollenzer v Tiroler Gebietskrankenkasse.
|
[3] 2005. gada 7. jūnija Spriedums lietā C-543/03, "Dodl and Oberhollenzer/Tiroler Gebietskrankenkasse".
|
|
[4] EGT L 149, 5.7.1971, s. 2.
|
[4] OV L 149, 5.7.1971., 2. lpp.
|
|
[5] Nu artiklarna 67 och 11.3 a i förordning (EG) nr 883/2004.
|
[5] Pašlaik Regulas (EK) Nr. 883/2004 67. pants un 11. panta 3. punkta a) apakšpunkts.
|
|
[6] Nu artikel 1 c i förordning (EG) nr 883/2004.
|
[6] Pašlaik Regulas (EK) Nr. 883/2004 1. panta c) punkts.
|
|
--------------------------------------------------
|
--------------------------------------------------
|