[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

[pic] | EIROPAS KOPIENU KOMISIJA |

Bryssel den 25.6.2008

Briselē, 25.6.2008

KOM(2008) 394 slutlig

COM(2008) 394 galīgā redakcija

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

KOMISIJAS PAZIŅOJUMS PADOMEI, EIROPAS PARLAMENTAM, EIROPAS EKONOMIKAS UN SOCIĀLO LIETU KOMITEJAI UN REĢIONU KOMITEJAI

Tänk småskaligt först En ”Small Business Act” för Europa

“Vispirms domāt par mazākajiem” Eiropas Mazās uzņēmējdarbības akts "Small Business Act"

{SEK(2008) 2101}{SEK(2008) 2102}

{SEC(2008) 2101}{SEC(2008) 2102}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

KOMISIJAS PAZIŅOJUMS PADOMEI, EIROPAS PARLAMENTAM, EIROPAS EKONOMIKAS UN SOCIĀLO LIETU KOMITEJAI UN REĢIONU KOMITEJAI

Tänk småskaligt förstEn ”Small Business Act” för Europa

“Vispirms domāt par mazākajiem”Eiropas Mazās uzņēmējdarbības akts " Small Business Act "

1. INLEDNING

1. IEVADS.

Att klara övergången till en kunskapsbaserad ekonomi är den viktigaste utmaningen för EU i dag. Lyckas detta kan vi se fram emot en konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi med fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning.

Pašlaik Eiropas Savienībā galvenais risināmais jautājums ir pārejas vadība uz ekonomiku, kas balstīta uz zināšanām. Panākumi nodrošinās konkurētspējīgu un dinamisku ekonomiku, kurā būs vairāk un labākas darbavietas un augstāka līmeņa kohēzija.

Dynamiska entreprenörer har särskilt goda förutsättningar att dra fördel av globaliseringen och av de allt snabbare tekniska förändringarna. Vår förmåga att utnyttja de små och medelstora företagens tillväxt- och innovationspotential kommer därför att vara avgörande för fortsatt välfärd i EU. I ett globalt föränderligt landskap, karaktäriserat av ständigt pågående strukturförändringar och ett ökande konkurrenstryck, har de små och medelstora företagen fått en stärkt samhällsroll som de aktörer som kan tillhandahålla nya arbetstillfällen och bära upp lokala och regionala samhällens välfärd. Livskraftiga små och medelstora företag kommer att göra EU stabilare och bättre skickat att möta osäkerheten i dagens globaliserade värld.

Dinamiski uzņēmēji ir īpaši izdevīgā stāvoklī, lai izmantotu globalizācijas un tehnoloġisko pārmaiņu sniegtās iespējas. Tāpēc mūsu spējas izmantot izaugsmei un inovācijām mazo un vidējo uzņēmumu (MVU) potenciālu būs izšķirošas ES turpmākajai labklājībai. Mainīgajā pasaules ainā, kuru raksturo nepārtrauktas struktūras izmaiņas un pieaugošs konkurences spiediens, MVU nozīme mūsu sabiedrībā ir kļuvusi vēl lielāka, jo tie sniedz darba iespējas un ir galvenie vietēja un reģionāla mēroga labklājības nodrošinātāji. Dzīvotspējīgi MVU stiprinās Eiropu, lai tā spētu noturēties tagadējā neskaidrību pilnajā globalizētajā pasaulē.

EU har därför gett dessa företags behov en central plats i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, framför allt genom att tillämpa partnerskapstanken[1], som har gett konkreta resultat. Det är nu dags att en gång för alla ge de små och medelstora företagens behov en permanent framskjuten plats i EU:s politik och att omsätta den vision som uttrycktes av EU:s stats- och regeringschefer år 2000 i praktisk handling och erbjuda dessa företag en företagsmiljö i världsklass i EU[2].

Tādējādi MVU vajadzības ES ir likusi par pamatu Lisabonas partnerībai izaugsmei un darbavietām, īpaši pēc 2005. gada, izmantojot partnerības pieeju[1], ar kuru jau sasniegti ievērojami rezultāti. Tagad ES politikas priekšplānā uz visiem laikiem jānostiprina MVU vajadzības un ES valstu un valdību vadītāju 2000. gada sanāksmes plānus jāpārvērš par realitāti — ES jāizveido pasaules līmeņa apstākļi MVU[2].

De nationella och lokala miljöer där små och medelstora företag är verksamma kan vara mycket olika, och det gäller också företagen själva (som kan vara hantverksföretag, mikroföretag, familjeföretag eller företag i den sociala ekonomin). Den politik som ska se till de små och medelstora företagens behov måste därför helt och fullt ta hänsyn till denna mångfald och även till subsidiaritetsprincipen.

Valstu un vietēja mēroga apstākļi, kādos darbojas MVU ļoti atšķiras, tāpat atšķiras MVU paši (ieskaitot amatniekus, mikrouzņēmumus, ģimenes uzņēmumus vai sociālās ekonomikas uzņēmumus). Tāpēc politikai, kas ņem vērā MVU vajadzības, pilnībā jāatzīst šīs atšķirības un pilnībā jārespektē subsidiaritātes princips.

2. DAGS FÖR ETT GENOMBROTT I EU:S POLITIK FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

2. LAIKS LIELāM PāRMAIņāM ES MVU POLITIKā

Halvtidsrapporten om EU:s moderna politik för små och medelstora företag[3] 2005–2007 visade att såväl medlemsstaterna som EU har gjort framsteg med skapa en bättre miljö för dem. Kommissionen har verkligen vinnlagt sig om att försöka minska byråkratin för dem och har i många av EU:s stödprogram för perioden 2007–2013 uppmärksammat dem betydligt mer än förut. Medlemsstaterna har gjort stora förbättringar i företagsklimatet för små och medelstora företag och låtit sig inspireras av goda exempel som presenterats i samband med Europeiska stadgan för småföretag, som antogs i Feira 2000 samt tillämpat Europeiska rådets slutsatser från våren 2006 – bl.a. har man infört principen om ett enda kontaktställe (one-stop shops) vid registrering av företag och minskat tidsåtgången och kostnaderna vid nyetableringar.

Termiņa vidus pārskats par ES Mūsdienīgu MVU politiku[3] no 2005. līdz 2007. gadam rādīja, ka dalībvalstis un ES ir daudz paveikušas, lai izveidotu MVU labvēlīgāku uzņēmējdarbības vidi. Komisija ir patiesi centusies mazināt birokrātiju MVU un vēl vairāk pievērsusies MVU lielākajās ES atbalsta programmās (2007. — 2013.). Dalībvalstis ir ievērojami uzlabojušas MVU uzņēmējdarbības vidi, ņemot par paraugu labākās prakses apmaiņu Eiropas Mazo uzņēmumu hartas kontekstā, kuru apstiprināja Eiropadomes sanāksmē Feirā 2000. gadā, un īstenojot 2006. gada pavasara Eiropadomes secinājumus, piemēram, par vienas pieturas aģentūru izveidošanu uzņēmumu reģistrācijai, laika saīsināšanu un izmaksu samazināšanu, kas vajadzīgi uzņēmuma izveidošanai.

Dessutom har EU:s strategi för bättre lagstiftning[4] varit avgörande för de små och medelstora företagen, som har stor glädje av en moderniserad och förenklad EU-lagstiftning och av det ambitiösa programmet för att minska den byråkrati som beror på EU:s lagstiftning med 25 % fram till 2012.

Turklāt ES stratēģija par labāku regulējumu[4] ir būtiska MVU, kuri kopumā būs ieguvēji, ja modernizēs un vienkāršos esošos ES tiesību aktus un izstrādās tālejošu programmu, kā līdz 2012. gadam samazināt par 25 % ES tiesību aktu radīto administratīvo slogu.

Trots dessa glädjande förbättringar måste EU fortfarande vidta kraftfulla åtgärder för att frigöra de små och medelstora företagens hela potential[5]. Generellt sett har dessa företag fortfarande lägre produktivitet och långsammare tillväxt än motsvarande företag i USA. I USA har de företag som överlever i genomsnitt ökat sin personal med 60 % det sjunde året, att jämföra med 10–20 % bland de företag som överlever i Europa. De små och medelstora företagen drabbas fortfarande av marknadsmisslyckanden, som undergräver villkoren för deras verksamhet, och de tvingas konkurrera med andra aktörer på områden som finans (särskilt riskkapital), forskning, innovation och miljö. Så anger t.ex. ca 21 % av de små och medelstora företagen att de har svårt att få tillgång till finansiering[6], och i många medlemsstater är andelen mycket större bland mikroföretagen. Dessutom är det färre små och medelstora företag än stora företag som är framgångsrika inom innovation i Europa. Situationen förvärras av strukturella problem, t.ex. bristande kunskaper i företagsledning och teknik, och bristfällig flexibilitet på den nationella arbetsmarknaden.

Lai gan panākts tik iedvesmojošs progress, ES arī turpmāk jāīsteno nozīmīgi pasākumi, lai atraisītu pilnu MVU potenciālu[5]. Kopumā MVU ES vēl ir mazāka produktivitāte un tie aug lēnāk nekā to līdzinieki Amerikas Savienotajās Valstīs. ASV uzņēmumi, kas izdzīvo, vidēji līdz septītajam gadam palielina darbinieku skaitu par 60 %, bet Eiropā izdzīvojušie uzņēmumi palielina darbinieku skaitu apmēram par 10 % – 20 %. MVU vēl sastopas ar tirgus neveiksmēm, kas pasliktina to, kādos apstākļus tie darbojas un konkurē ar citiem tādās jomās kā finanses (īpaši pašu kapitāls), pētījumi, inovācijas un vide. Piemēram, aptuveni 21 % MVU norāda, ka finansējuma saņemšana ir problēma[6], un daudzās dalībvalstīs šis procents mikrouzņēmumiem ir augstāks. Arī mazākam skaitam Eiropas MVU ir sekmes inovācijās, salīdzinot ar lielajiem uzņēmumiem. Situāciju pasliktina strukturālas grūtības, piemēram, trūkst vadības un tehniskās prasmes un valsts līmenī darba tirgus joprojām ir neelastīgs.

De små och medelstora företagens betydelse för den europeiska ekonomin har upprepade gånger erkänts på högsta politiska nivå. Europeiska rådets möte i mars 2008 uttryckte sitt starka stöd för ett initiativ för att ytterligare stärka hållbar tillväxt och konkurrenskraft för små och stora företag, den så kallade ”Small Business Act” för Europa, och önskade se det antaget så snart som möjligt. I översynen av den inre marknaden[7] framhålls det även att det behövs fler initiativ för att bättre anpassa den inre marknaden till dessa företags behov, så att bättre resultat och större fördelar kan åstadkommas. Sist men inte minst bekräftade det offentliga samråd och internetsamråd som genomfördes inför utarbetandet av ”Small Business Act”[8] att det behövs ett omfattande politiskt initiativ för att helt frigöra de små och medelstora företagens potential i EU. Därför har kommissionen nu tagit detta avgörande steg – att lägga fram ett förslag till ett initiativ till stöd för små och medelstora företag, en ”Small Business Act” för Europa.

MVU lomu Eiropas ekonomikā atkārtoti atzīst augstākajā politiskajā līmenī. Eiropadome 2008. gada martā izteica spēcīgu atbalstu iniciatīvai turpmāk stiprināt MVU ilgspējīgu izaugsmi un konkurētspēju, ko nosauca par Eiropas Mazās uzņēmējdarbības aktu " Small Business Act " ( SBA ) un pieprasīja tā nekavējošu pieņemšanu. Vienotā tirgus pārskats[7] arī izvirza vajadzību pēc turpmākām iniciatīvām, kas vienoto tirgu labāk piemērotu mūsdienu MVU vajadzībām, lai sasniegtu labākus rezultātus un iegūtu vairāk priekšrocību. Pēdējais, bet ne mazāk svarīgais ir sabiedriskā uzklausīšana un apspriešana tīmeklī, ko veica, SBA sagatavošanai[8], un tā apstiprināja, ka vajadzīga spēcīga politiska iniciatīva, kas pilnībā atraisīs Eiropas MVU potenciālu. Tāpēc Komisija ir veikusi šos noteiktus pasākumus, iesniedzot Eiropas " Small Business Act " ( SBA ).

3. EN AMBITIÖS POLITISK AGENDA FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG – EN ”SMALL BUSINESS ACT” FÖR EUROPA

3. TāLEJOšAS MVU POLITIKAS VIRZīšANA: EIROPAS MAZāS UZņēMēJDARBīBAS AKTS " SMALL BUSINESS ACT " ( SBA )

Bakom initiativet med en ”Small Business Act” ligger övertygelsen att den bästa möjliga miljön för de små och medelstora företagens verksamhet endast kan uppnås genom att samhället i stort får upp ögonen för entreprenörernas viktiga roll. Det allmänna samhällsklimatet bör bidra till att enskilda ser positivt på att starta eget, och till att de små och medelstora företagens betydelsefulla bidrag till sysselsättning och ekonomiskt välstånd erkänns. Som ett viktigt led i att skapa en positivt klimat för dessa företag bör den gängse uppfattningen om entreprenörernas roll och risktagande i EU därför förändras. Entreprenörskap och riskvilja bör ses som något positivt bland politiska ledare och medier och understödjas av myndigheterna. En positiv inställning till små och medelstora företag bör vara en del av den allmänna politiken, utgående från övertygelsen att regler måste ta hänsyn till majoriteten av dem som ska tillämpa dem: ”tänk småskaligt först”-principen.

Eiropas SBA pamatā ir pārliecība, ka labākās iespējamās sistēmas izveide MVU apstākļiem pirmām kārtām un visvairāk ir atkarīga no tā, vai sabiedrība atzīst uzņēmējus. Vispārīgā sabiedrības attieksme var likt cilvēkiem sava uzņēmuma veidošanas iespēju apsvērt kā pievilcīgu un atzīt, ka MVU dod ievērojamu ieguldījumu nodarbinātības un ekonomiskās labklājības izaugsmē. Tāpēc ES jāmaina attieksme pret uzņēmēju lomu un riska uzņemšanos, kas ir MVU labvēlīgas vides izveidošanas galvenais nosacījums. Politiskajiem vadītājiem un plašsaziņas līdzekļiem jāapsveic uzņēmēji un ar tiem saistītā gatavība uzņemties risku un tiem jāsaņem administratīvs atbalsts. Labvēlība MVU jāpadara par pamatpolitiku, kas balstās uz pārliecību, ka noteikumiem jārespektē lielākā daļa to, uz kuriem tie attiecas: princips “Vispirms domāt par mazākajiem”.

Mot denna bakgrund ska ”Small Business Act” ses som ett försök att förbättra de generella attityder till entreprenörskap som kommer till uttryck i politiken, att slutgiltigt förankra principen ”tänk småskaligt först” i utformningen av politiken, allt ifrån lagstiftning till offentliga tjänster, och att främja tillväxten för små och medelstora företag genom att hjälpa dem lösa de problem som fortfarande står i vägen för deras utveckling.

Tāpēc “Small Business Act” mērķis ir uzlabot vispārējo politisko pieeju uzņēmējdarbībai, politikas veidošanā no regulas līdz valsts dienestiem neatgriezeniski nostiprināt principu “Vispirms domāt par mazākajiem” un veicināt MVU izaugsmi, palīdzot risināt atlikušās problēmas, kas traucē to attīstībai.

Initiativet tar avstamp i de resultat som hittills uppnåtts med kommissionens och medlemsstaternas politiska insatser, skapar en ny politisk ram där de befintliga företagspolitiska instrumenten införlivas, och bygger även vidare på Europeiska stadgan för småföretag och den moderna politiken för små och medelstora företag. För att genomföra denna ambitiösa politiska agenda föreslår kommissionen ett genuint politiskt partnerskap mellan EU och medlemsstaterna, där subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen iakttas.

SBA pamatots uz Komisijas un dalībvalstu politikas sasniegumiem, rada jauno politikas sistēmu, kas apvieno esošos uzņēmumu politikas instrumentus un īpaši pamatojas uz Eiropas Mazo uzņēmumu hartas un Mūsdienīgas MVU politikas. Lai īstenotu šo tālejošo politiku, Komisija iesaka veidot patiesu politisku partnerību ES un dalībvalstu starpā, kas ievēro subsidiaritātes un proporcionalitātes principu.

Engelskans ”Act” (akt, även rättsakt dvs. lag) används symboliskt i benämningen på detta initiativ, för att framhäva den politiska viljan att erkänna de små och medelstora företagens centrala roll i EU:s ekonomi och för första gången skapa en omfattande politisk ram för EU och dess medlemsstater, som bygger på

Simboliskais nosaukums „akts”, kas dots šai iniciatīvai, uzsver politisko gribu atzīt MVU svarīgo lomu ES ekonomikā un pirmo reizi izveidot visaptverošu politikas sistēmu ES un dalībvalstīs, izmantojot:

- tio vägledande principer om betydelsen och genomförandet av politiken både på EU-nivå och på nationell nivå. Dessa principer, som beskrivs mer utförligt i kapitel 4, är avgörande för att ge mervärde på EU-nivå, skapa likvärdiga villkor för små och medelstora företag och förbättra den rättsliga och administrativa miljön i hela EU:

- 10 principu kopumu, kas vada politikas koncepciju un īstenošanu ES un dalībvalstu līmenī. Šie principi, kas sīkāk pārrunāti 4. nodaļā, ir būtiski, lai ES līmenī pievienotu vērtību, sniegtu vienādas iespējas MVU un uzlabotu tiesisko un administratīvo vidi visā ES:

I Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.

I. Radīt vidi, kurā uzņēmēji un ģimenes uzņēmumi var attīstīties un uzņēmējdarbība tiek atalgota.

II Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.

II. Nodrošināt, lai godīgi uzņēmēji, kas ir bankrotējuši, ātri varētu izmantot otro iespēju.

III Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först.

III. Noteikumus izstrādāt saskaņā ar principu “Vispirms domāt par mazākajiem”.

IV Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov.

IV. Valsts iestādes padarīt atsaucīgas MVU vajadzībām.

V Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd.

V. Valsts politikas instrumentus pielāgot MVU vajadzībām: atvieglot MVU dalību valsts iepirkuma procedūrā un labāk izmantot valsts atbalsta MVU iespējas.

VI Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.

VI. Atvieglot MVU pieeju finansējumam un attīstīt tiesisko un uzņēmējdarbības vidi, kas atbalsta laicīgi veiktus maksājumus komerciālos darījumos.

VII Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter.

VII. Palīdzēt MVU izmantot iespējas, ko dod vienotais tirgus.

VIII Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag.

VIII. Veicināt MVU prasmju uzlabošanu un visa veida inovācijas.

IX Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter.

IX. Ļaut MVU vides problēmas pārvērst par iespējām.

X Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta.

X. Rosināt un atbalstīt MVU, lai tie izmantotu tirgus izaugsmes priekšrocības.

- ett antal nya lagförslag som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först:

- jaunu tiesību aktu projektu priekšlikumi, kam pamatā ir princips “Vispirms domāt par mazākajiem”:

- En allmän gruppundantagsförordning för statligt stöd.

- Vispārīga grupālā atbrīvojuma regula par valsts atbalstu (GBER)

Denna förordning, som snart ska antas, kommer att undanta från förhandsanmälan sådana typer av statligt stöd som redan omfattas av regler på området för stöd till små och medelstora företag när det gäller utbildning samt forskning och utveckling, och möjligen även nya typer av stöd. Den nya förordningen kommer att förenkla och harmonisera befintliga regler för små och medelstora företag och intensiteten i investeringsstödet till små och medelstora företag.

Šī regula, ko drīz pieņems, atbrīvos no iepriekšējas ziņošanas tās valsts atbalsta kategorijas, uz kurām jau attiecas spēkā esošās regulas jomā par atbalstu MVU, par apmācību, nodarbinātību, pētniecību un attīstību un reģionālo atbalstu un, iespējams, vēl citas atbalsta kategorijas. Jaunā regula vienkāršos un harmonizēs spēkā esošos noteikumus par MVU un palielinās investīciju atbalsta intensitāti MVU.

- En förordning om en Europabolagsordning ( Société privée europénne ).

- Regula par Eiropas privātā uzņēmuma statūti (EPU)

Genom denna förordning fastställs formerna för ett särskilt Europabolag som skulle fungera enligt samma enhetliga principer i alla medlemsstater. Kommissionen kommer även att lägga fram nödvändiga ändringsförslag för att se till att denna nya bolagsform kan omfattas av befintliga bolagsskattedirektiv.

Šī regula nosaka statūtus tādam EPU, ko visās dalībvalstīs var izveidot un vadīt saskaņā ar vienotiem principiem. Komisija piedāvās arī vajadzīgos grozījumu priekšlikumus, lai nodrošinātu, ka šis jaunā tipa uzņēmums var izmantot priekšrocības, kuras rada spēkā esošā direktīva par uzņēmuma ienākuma nodokli.

- Ett direktiv om sänkta momssatser.

- Direktīva par samazinātu PVN likmi

Detta direktiv, som snart kommer att läggas fram, ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt, som ju framför allt brukar erbjudas av små och medelstora företag.

Šī direktīva, ko drīz iesniegs, dos dalībvalstīm iespēju piemērot samazinātas PVN likmes galvenokārt vietēji sniegtiem pakalpojumiem, kurus visvairāk sniedz MVU.

Dessutom kommer följande förslag att utarbetas som en del av initiativet:

Turklāt kā SBA daļa tiek gatavoti šādi projekti:

- Ett lagförslag för att ytterligare modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler om momsfakturering för att underlätta för företagen.

- tiesību akta projekts lai turpmāk modernizētu, vienkāršotu un harmonizētu spēkā esošos noteikumus par PVN iekasēšanu, kas atvieglotu administratīvo slogu uzņēmumiem;

- En ändring av direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar, för att se till att små och medelstora företag får in sina betalningar i tid i samband med handelstransaktioner.

- Direktīvas 2000/35/EK par maksājumu kavējumiem grozījums ar mērķi nodrošināt, lai MVU laicīgi saņemtu maksu par visiem komercdarījumiem.

- ett antal nya politiska åtgärder där de tio principerna tillämpas utifrån de små och medelstora företagens behov, såväl på gemenskapsnivå som i medlemsstaterna.

- Jaunas politikas pasākumu kopums, kas īstenos minētos 10 principus atbilstoši MVU vajadzībām Kopienas un dalībvalstu līmenī.

4. OMSÄTTA PRINCIPERNA I POLITISKA INSATSER

4. PRINCIPU PāRVēRšANA PAR POLITISKU RīCīBU

I EU och medlemsstaterna bör skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.

I. ES un dalībvalstīm jārada vide, kurā uzņēmēji un ģimenes uzņēmumi var attīstīties un uzņēmējdarbība tiek atalgota.

De bör ta bättre hand om framtidens entreprenörer, särskilt genom att väcka intresse för entreprenörskap och stödja talanger på detta område, inte minst bland ungdomar och kvinnor, och genom att förenkla villkoren för handelstransaktioner.

Tām labāk jārūpējas par nākamajiem uzņēmējiem, īpaši, atbalstot interesi par uzņēmējdarbību un talantu, īpaši starp jauniešiem un sievietēm, un vienkāršojot komercdarījumu nosacījumus.

Flash Eurobarometer-undersökningen 2007[9] om entreprenörstänkande visar att 45 % av EU-medborgarna skulle föredra att ha eget företag, att jämföra med 61 % i USA. Detta har inte förändrats på flera år. Folk i EU borde uppmärksammas mer på att egenföretagande kan vara ett attraktivt karriäralternativ, och de bör få de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna kanalisera sina ambitioner i framgångsrika satsningar.

Flash Eurobarometer[9] 2007. gada aptauja par attieksmi pret uzņēmējdarbību rāda, ka 45 % eiropiešu dotu priekšroku pašnodarbinātībai, salīdzinot ASV tie ir 61 %. Tas nav mainījies daudzus gadus. Cilvēkiem Eiropā vairāk jāapzinās, ka pašnodarbinātība, iespējams, ir pievilcīgs karjeras variants un tiem jāsniedz vajadzīgās prasmes, lai plānus pārvērstu par sekmīgiem uzņēmumiem.

Utbildningssystemet, och särskilt skolornas kursplaner, är inte tillräckligt inriktade på entreprenörskap och erbjuder inte de grundläggande kunskaper som egenföretagare behöver. Barnen kan ända från början av sin utbildning lära sig uppskatta entreprenörskap.

Izglītības sistēma un īpaši skolu mācību plāns nepievērš pietiekošu uzmanību uzņēmējdarbībai un nesniedz uzņēmējam vajadzīgās pamatprasmes. Bērni, jau izglītību sākot, var iemācīties augstu vērtēt uzņēmējdarbību.

När uppskattningsvis sex miljoner ägare till småföretag går i pension under de tio närmaste åren har EU inte råd att förlora dessa företag bara därför att det inte finns någon som tar över och för att familjeföretagets traditionsenliga roll inte längre uppskattas. Fler företagsöverlåtelser skulle få en direkt positiv effekt på den europeiska ekonomin. Det bevaras fler arbetstillfällen genom framgångsrika överlåtelser än det skapas nya genom nyetableringar. Företagsöverlåtelser bör därför få samma stöd som nyetableringar. Ett erkännande av den unika roll som de små och medelstora företagen och framför allt familjeföretagen spelar med sin typiskt lokala bas, sin socialt ansvarsfulla inställning och sin förmåga att kombinera tradition och innovation skulle vara ett steg i rätt riktning mot att förstå behovet av att förenkla överlåtelsen av företag och bevarandet av de speciella kunskaper och färdigheter som dessa företag ofta står för.

Tā kā lēš, ka 6 miljoni mazo uzņēmumu īpašnieku nākošo desmit gadu laikā pensionēsies, tad Eiropa nevar atļauties risku zaudēt šos uzņēmumus tikai dēļ grūtībām nodot uzņēmumu un tradicionālā ģimenes uzņēmuma lomas neizpratnes dēļ. Lielāka skaita uzņēmumu nodošana nekavējoši pozitīvi ietekmētu Eiropas ekonomiku. Veiksmīga uzņēmuma nodošana saglabā vidēji vairāk darbavietu nekā rada jaunizveidotie uzņēmumi. Uzņēmumu nodošanai tāpēc jāsniedz tāds pat atbalsts kā jauna uzņēmuma izveidei. MVU un jo sevišķi ģimenes uzņēmumu, tiem raksturīgās vietējās bāzes, sociāli atbildīgās attieksmes un spējas apvienot tradīcijas ar inovāciju īpašās lomas atzīšana pasvītro uzņēmumu un ar tiem saistīto prasmju nodošanas vienkāršošanas nozīmi.

Entreprenörskapets möjligheter måste utnyttjas bättre. Det finns fortfarande ett jämställdhetsproblem när det gäller entreprenörskap – bland egenföretagarna är kvinnorna i minoritet. Dessutom finns en outnyttjad potential för entreprenörskap bland invandrare[10].

Labāk jāizmanto uzņēmējdarbības potenciāls. Uzņēmējdarbībā ilgstoši pastāv dzimumu noteiktas atšķirības, kā rezultātā sieviešu - uzņēmēju ir mazāk. Turklāt paliek neizmantots imigrantu uzņēmējdarbības potenciāls[10].

Slutligen bör initiativet ses som ett tillfälle för entreprenörerna själva att bidra till ett bättre företagsklimat genom att förbättra sitt samarbete och sitt nätverksbyggande, genom att bättre utnyttja de små och medelstora företagens och särskilt familjeföretagens potential som en viktig utbildningsmöjlighet inom entreprenörskap, och genom att agera socialt ansvarsfullt.

Beidzot, SBA jāuzskata kā iespēja uzņēmējiem pašiem dot ieguldījumu labākas uzņēmējdarbības vides radīšanā, paplašinot sadarbību un tīklus, vairāk izmantojot MVU, īpaši ģimenes uzņēmumu, kā nozīmīgu apmācības vietu uzņēmējdarbībā potenciālu un rīkojoties sociāli atbildīgi.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē:

Kommissionen främjar en entreprenörskultur och underlättar utbyte av goda exempel i samband med entreprenörsutbildning kommer att utlysa en europeisk vecka för små och medelstora företag år 2009, som ska innehålla många evenemang bl.a. i form av kampanjer runt om i Europa lanserar initiativet ”Erasmus för unga företagare” 2008, som syftar till att främja utbyte av erfarenheter och utbildning genom att ge nya unga entreprenörer möjlighet att lära sig av erfarna värdentreprenörer och samtidigt förbättra sina språkkunskaper kommer att starta ett EU-nätverk för kvinnliga ambassadörer för entreprenörskap, främja mentorsystem för att inspirera kvinnor att starta eget och främja entreprenörskap bland kvinnor med akademisk utbildning. |

Komisija veicina uzņēmējdarbības kultūru un atvieglo labākās prakses apmaiņu uzņēmumu izglītībā, sāk “Eiropas MVU nedēļu” 2009. gadā, kura apvienos daudzus kampaņveida pasākumus, kas notiks visā Eiropā, 2008. gadā sāk iniciatīvu “Erasmus jaunajiem uzņēmējiem”, kuras mērķis ir veicināt pieredzes apmaiņu un apmācību, dodot iesācējiem uzņēmējiem iespēju mācīties no pieredzes bagātiem uzņēmējiem citās valstīs un uzlabot valodas prasmes, izveido uzņēmēju – sieviešu vēstnieku ES tīklu, veicinās darbaudzināšanas shēmas, lai iedvesmotu sievietes dibināt savu uzņēmumu un popularizētu uzņēmējdarbību starp sievietēm, kuras pabeigušas universitātes. |

Medlemsstaterna uppmanas att stimulera innovativt tänkande och entreprenörstänkande bland unga genom att införa entreprenörskap som ett viktigt inslag i skolornas kursplaner, särskilt i den allmänna gymnasiala utbildningen, och se till att det får en rättvisande presentation i utbildningsmaterialet se till att entreprenörskapets betydelse för samhället återspeglas korrekt i lärarutbildningen öka samarbetet med näringslivet för att utveckla systematiska strategier för utbildning i entreprenörskap på alla nivåer se till att beskattningen (särskilt gåvoskatten, skatten på utdelning och förmögenhetsskatten) inte ställer onödiga hinder i vägen för företagsöverlåtelser inrätta system för att föra samman företag som kan överlåtas och tänkbara nya ägare erbjuda mentorskap och stöd för företagsöverlåtelser erbjuda mentorskap och stöd till kvinnliga entreprenörer erbjuda mentorskap och stöd till invandrare som önskar bli entreprenörer. |

Dalībvalstis tiek aicinātas: stimulēt radošu un uzņēmējam raksturīgu domāšanas veidu jauniešu vidū, ieviešot uzņēmējdarbību kā svarīgu priekšmetu skolu mācību programmās, īpaši vispārējās vidusskolās un nodrošinot, ka to pareizi atspoguļo mācību materiālos, nodrošināt, lai uzņēmējdarbības nozīmi pareizi atspoguļotu skolotāju apmācībā, izveidot sadarbību ar uzņēmējiem, lai attīstītu uzņēmējdarbības visu līmeņu izglītības sistemātisku stratēģiju, nodrošināt, lai aplikšana ar nodokļiem (īpaši dāvinājuma nodoklis, dividenžu aplikšana ar nodokli un īpašuma nodoklis) nevajadzīgi nekavētu uzņēmumu nodošanu, īstenot nododamo uzņēmumu un iespējamo jauno īpašnieku meklēšanas shēmas, nodrošināt darbaudzināšanu un atbalstu uzņēmumu nodošanai, nodrošināt darbaudzināšanu un atbalstu uzņēmējām sievietēm, nodrošināt darbaudzināšanu un atbalstu imigrantiem, kuri vēlas kļūt par uzņēmējiem. |

- II Medlemsstaterna bör se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.

- II. Dalībvalstīm jānodrošina, lai godīgi uzņēmēji, kas ir bankrotējuši, ātri varētu izmantot otro iespēju

Konkurser ligger bakom ca 15 % av alla företagsnedläggningar. I genomsnitt drabbas ca 700 000 små och medelstora företag årligen, och ca 2,8 miljoner arbetstillfällen blir årligen lidande runt om i Europa[11]. I EU är det fortfarande stigmatiserande att misslyckas och samhället underskattar potentialen hos de företagare som vill starta om. I dag skulle 47 % av EU-medborgarna tveka att beställa av ett företag som har nybildats efter konkurs. Samtidigt är det på grund av utdragna konkursförfaranden komplicerat att starta om. Tiden för att slutföra en konkurs i EU kan vara allt mellan 4 månader och 9 år.

No uzņēmumu slēgšanas iemesliem bankrots ir apmēram 15 % gadījumu. Vidēji apmēram 700 000 MVU un apmēram 2,8 miljonus darbavietu visā Eiropā katru gadu skar bankrots[11]. ES vēl pastāv aizspriedumi attiecībā uz neveiksmīgu uzņēmējdarbību un sabiedrība pietiekami nenovērtē otro reizi uzņēmumu veidojošo uzņēmēju potenciālu. Pašlaik 47 % eiropiešu vilcinātos dot pasūtījumu uzņēmumam, kas agrāk cietis neveiksmi. Vienlaikus jauna uzņēmuma sākšanu apgrūtina garas bankrota procedūras. Vidēji laiks, kas vajadzīgs bankrota pabeigšanai, ES svārstās no 4 mēnešiem līdz 9 gadiem.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja en politik för en andra chans genom att underlätta utbyte av goda exempel mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas att främja en positiv inställning i samhället till att ge entreprenörer en nystart, t.ex. genom upplysningskampanjer försöka avsluta alla rättsliga förfaranden för att avveckla företaget inom ett år vid konkurser där det inte rör sig om bedrägeri se till att den som startar om får samma behandling som nyetableringar, bl.a. i förhållande till olika stödsystem. |

Komisija turpina veicināt otrās iespējas politiku, atvieglojot labākās prakses apmaiņu starp dalībvalstīm. Dalībvalstis tiek aicinātas popularizēt pozitīvu sabiedrības attieksmi pret uzņēmējiem, kas sāk no jauna, piemēram, izmantojot sabiedrības informēšanas kampaņas, izvirzīt mērķi neļaunprātīgas maksātnespējas gadījumā pabeigt uzņēmuma slēgšanas juridiskās procedūras gada laikā, nodrošināt, lai attieksme pret otrreiz sākošajiem uzņēmējiem būtu tāda pati kā pret jaunajiem uzņēmējiem, ieskaitot atbalsta programmas. |

- III EU och medlemsstaterna bör utarbeta regler i överensstämmelse med principen om att tänka småskaligt först, så att de små och medelstora företagens särdrag beaktas när lagstiftningen utformas, och bör förenkla befintliga regler.

- III. ES un dalībvalstīm jāizstrādā noteikumi saskaņā ar principu ”Vispirms domāt par mazākajiem”, likumdošanā ņemot vērā MVU īpatnības, un jāvienkāršo pašreizējais regulējums.

Som den största belastningen utpekar de små och medelstora företagen alla administrativa bestämmelser som måste följas. Faktiskt har dessa företag en orimligt stor administrativ börda i förhållande till större företag. Man har uppskattat att där det kostar ett storföretag en euro per anställd att uppfylla en föreskriven skyldighet kan det kosta ett litet företag upp till 10 euro[12]. Av alla små och medelstora företag i EU anger 35 % att byråkratin har hämmat deras affärsverksamhet under de två senaste åren.

Vissmagākais slogs, par ko ziņo MVU, ir administratīvo noteikumu ievērošana. Tiešām, MVU uzlikts nesamērīgs tiesiskais un administratīvais slogs salīdzinājumā ar lielajiem uzņēmumiem. Lēš, ka gadījumā, kur liels uzņēmums, izpildot normatīvo pienākumu, iztērē vienu euro uz darbinieku, mazam uzņēmumam var būt jāiztērē vidēji līdz 10 euro[12]. ES 36 % MVU ziņo, ka pēdējo divu gadu laikā birokrātija ir traucējusi to uzņēmējdarbību.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē:

När det gäller att nya regler ska bygga på principen om att tänka småskaligt först: Kommissionen intensifierar utvärderingen av hur protokollet om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen följs i kommande rättsliga och administrativa initiativ kommer alltid när så är möjligt att tillämpa gemensamma första tillämpningsdatum för förordningar och beslut som påverkar näringslivet och offentliggöra en årlig redovisning av sådan lagstiftning som träder i kraft. Kommissionen kommer att, och medlemsstaterna uppmanas att se till att politiken ger resultat samtidigt som kostnader och bördor för företagen blir de minsta möjliga, bl.a. genom att använda en smart uppsättning verktyg, t.ex. ömsesidigt erkännande och själv- eller samreglering, för att uppnå resultat noggrant utvärdera konsekvenserna av kommande rättsliga och administrativa initiativ som gäller små och medelstora företag och ta hänsyn till relevanta resultat vid utarbetandet av förslag samråda med berörda parter, bl.a. dessa företags organisationer, minst åtta veckor före varje rättsligt eller administrativt förslag som påverkar företagen tillämpa särskilda åtgärder på småföretag och mikroföretag, t.ex. undantag och övergångsperioder, särskilt när det gäller informations- och rapporteringskrav, liksom även andra särskilt anpassade åtgärder där sådana behövs. Medlemsstaterna uppmanas att överväga fördelen med att införa gemensamma första tillämpningsdatum och årliga redovisningar av lagstiftning som träder i kraft tillämpa flexibla bestämmelser som särskilt gäller små och medelstora företag vid tillämpningen av EU-lagstiftningen, och undvika att införa ytterligare nationella regler. När det gäller att förbättra regelverket med hänsyn till principen om att tänka småskaligt först: Kommissionen kommer att lägga fram alla de förslag om att minska företagens administrativa börda som behövs för att uppnå målet om en minskning med 25 % fram till 2012 kommer före utgången av 2008 att genomföra en fullständig kartläggning av EU:s regelverk och ta med resultaten av denna i det uppdaterade löpande förenklingsprogram som ska läggas fram i början av 2009. Särskild vikt kommer att läggas vid förslag där lagstiftningen skulle kunna förenklas till glädje för små och medelstora företag, särskilt inom bolagsrätten. Medlemsstaterna uppmanas att ställa upp mål som till sin ambitionsnivå är jämförbara med åtagandet att minska de administrativa bördorna med 25 % fram till 2012 på EU-nivå, om detta inte redan gjorts, och arbeta mot dessa mål se till att de förslag som gäller minskning av de administrativa bördorna i gemenskapslagstiftningen kan antas snabbt anta kommissionens förslag som skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att höja tröskeln för momsregistrering till 100 000 euro. |

Lai turpmāk regulācija atbilstu principam „Vispirms domāt par mazākajiem”, Komisija: stiprina subsidiaritātes un proporcionalitātes principa piemērošanas protokola respektēšanas novērtējumu turpmākajās tiesību aktu un administratīvajās iniciatīvās, ja praktiski iespējams, noteiks to regulu un lēmumu spēkā stāšanās vienotus sākuma datumus, kuras ietekmē uzņēmumus un katru gadu publicēs paziņojumu par šādu tiesību aktu stāšanos spēkā. Komisija apņemas un dalībvalstis tiek aicinātas: nodrošināt, lai politikas rezultātus sasniegtu ar minimāliem izdevumiem un slogu uzņēmumiem, ieskaitot sarežģītus/instrumentus, piemēram, savstarpēju atzīšanu un pašregulāciju vai kopregulāciju, lai sasniegtu politikas mērķus, stingri vērtēt turpmāko tiesību aktu un administratīvo iniciatīvu ietekmi uz MVU („MVU tests”) un , izstrādājot priekšlikumus, ņemt vērā attiecīgos rezultātus, apspriesties ar ieinteresētajām personām, ieskaitot MVU organizācijas, vismaz 8 nedēļas pirms katra tiesiska vai administratīva priekšlikuma iesniegšanas, kas ietekmē uzņēmumus, izmantot īpašus pasākumus mazajiem un mikrouzņēmumiem, piemēram, atkāpes, pārejas periodus un izņēmumus, īpaši no prasībām par informāciju vai paziņošanu un, ja vajadzīgs, citas speciālas pieejas. Dalībvalstis tiek aicinātas: izskatīt, cik lietderīgi ir ieviest vienotus datumus un katru gadu ziņot par tiesību aktu stāšanos spēkā, izmantot nosacījumu elastīgumu attiecībā uz MVU, kad īsteno ES tiesību aktus, un izvairīties no „pārpilnības” noteikumu īstenošanā. Lai uzlabotu regulācijas vidi saskaņā ar principu „Vispirms domāt par mazākajiem”, Komisija: iesniegs priekšlikumus, kas mazina administratīvo slogu uzņēmumiem, kuri vajadzīgi, lai sasniegtu ES mērķi līdz 2012. gadam samazināt slogu par 25 %, līdz 2008. gada beigām pabeigs pilnīgu acquis pārbaudi un rezultātus ietvert atjaunotajā pastāvīgajā vienkāršošanas programmā, ko jāiesniedz 2009. gada sākumā. Īpašu uzmanību pievērsīs tādu priekšlikumu atrašanai, kuri var vienkāršot tiesību aktus MVU labā, konkrēti ieskaitot likumu par uzņēmējdarbību. Dalībvalstis tiek aicinātas: kur tas vēl nav izdarīts, nospraust mērķus, kas ir samērojami ar apņemšanos ES līmenī līdz 2012. gadam samazināt administratīvo slogu par 25 %, un tos īstenot, nodrošināt, ka ātri tiek pieņemts priekšlikums par Kopienas tiesību aktu administratīvā sloga mazināšanu, pieņemt Kopienas priekšlikumu, kas ļaus dalībvalstīm palielināt PVN reģistrācijas slieksni līdz EUR 100 000. |

- IV EU och medlemsstaterna bör se till att offentliga förvaltningar blir lyhörda för de små och medelstora företagens behov, så att tillvaron i görligaste mån förenklas för dessa företag, bl.a. genom att främja e-förvaltning och modeller med ett enda kontaktställe (one-stop shops).

- IV. ES un dalībvalstīm jāveicina, lai valsts iestādes būtu atsaucīgas MVU vajadzībām, vienkāršojot MVU dzīvi tik, cik iespējams, īpaši veicinot e-pārvaldi un vienas pieturas aģentūras.

Moderna och lyhörda offentliga förvaltningar kan på ett viktigt sätt bidra till de små och medelstora företagens framgång och tillväxt genom att spara tid och pengar åt dem och frigöra resurser för innovation och jobbskapande. Särskilt e-förvaltning och one-stop shops har potential för att bidra till att förbättra servicen och minska kostnaderna.

Mūsdienīgas un atsaucīgas valsts iestādes var dot lielu ieguldījumu MVU izaugsmē un panākumos, taupot to laiku un naudu un tā atbrīvojot resursus inovācijām un darbavietu radīšanai. E-pārvalde un vienas pieturas aģentūras īpaši spēj palīdzēt uzlabot apkalpošanu un samazināt izdevumus.

Den pågående tillämpningsprocessen när det gäller tjänstedirektivet kommer att bidra till att göra livet lättare för små och medelstora företag, och den kräver av medlemsstaterna att de inrättar kontaktpunkter enligt one-stop shop-principen, att de minskar antalet tillståndssystem och förenklar dem, och att de undanröjer juridiska hinder för att utveckla tjänsteverksamhet. Den ger också möjlighet att gå utöver direktivets krav och påskynda etableringen av företagsverksamhet.

Pakalpojumu direktīvas īstenošana vēl turpinās un tā atvieglos dzīvi MVU un liks dalībvalstīm izveidot vienas pieturas aģentūras, samazināt apstiprināšanas shēmu skaitu un atvieglot tās un atcelt šķēršļus pakalpojumu sniegšanas attīstībai. Tā arī piedāvās iespējas veikt vairāk nekā prasīts, lai paātrinātu uzņēmumu darbības uzsākšanu.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Medlemsstaterna uppmanas att sänka de avgifter som medlemsstaternas myndigheter uppbär för att registrera företag, med utgångspunkt i de bästa exemplen i EU fortsätta arbeta på att minska den tid det tar att starta ett företag till mindre än en vecka, om detta mål inte redan har uppnåtts påskynda inledandet av små och medelstora företags verksamhet, genom att minska och förenkla tillstånden för näringsverksamhet. Medlemsstaterna skulle kunna fastställa en maximitid på en månad för att utfärda dessa tillstånd, utom när det handlar om att ta hänsyn till allvarliga risker för människor eller miljön avstå från att inbegära sådan information från små och medelstora företag som redan är tillgänglig hos myndigheten, om det inte handlar om att den behöver uppdateras se till att mikroföretag högst vart tredje år uppmanas att delta i statistiska undersökningar som anordnas av statliga, regionala eller lokala statistikbyråer, om inte behovet av statistisk och annan information kräver annat inrätta en kontaktpunkt dit berörda parter kan rapportera om regler och förfaranden som anses orimliga och anses hämma företagens verksamhet i onödan se till att tjänstedirektivet genomförs i rätt tid och fullt ut, bland annat så att gemensamma kontaktpunkter inrättas så att företagen genom dessa kan få all relevant information och fullgöra alla nödvändiga förfaranden och formaliteter elektroniskt. |

Dalībvalstis tiek aicinātas samazināt dalībvalsts valsts iestāžu prasītās uzņēmumu reģistrācijas maksas līmeni, ņemot par paraugu ES veiksmīgākās valstis, turpināt darbu, lai laiku, kas vajadzīgs uzņēmuma izveidošanai, saīsinātu par vienu nedēļu, ja tas vēl nav sasniegts, paātrināt MVU komercdarbības sākumu, samazinot uzņēmējdarbības licenču un atļauju skaitu un tās vienkāršojot. Konkrētāk, dalībvalstis šo licenču un atļauju izsniegšanai var noteikt garāko termiņu, t.i., 1 mēnesi, izņemot gadījumus, ko attaisno nopietns risks cilvēkiem vai videi, atturēties pieprasīt MVU informāciju, kas iestādēm jau ir pieejama, izņemot, ja tā jāatjaunina, pārliecināties, ka mikrouzņēmumiem nepieprasa vairāk nekā vienu reizi trīs gados piedalīties statistikas pētījumos, par ko atbild valsts, reģiona vai vietējie statistikas biroji, ar nosacījumu, ja statistiskās un cita veida informācijas vajadzības nenosaka citādi, izveido kontaktpunktu, kur ieinteresētās personas var paziņot par noteikumiem un procedūrām, kuras, viņuprāt, ir nesamērīgas un/vai nevajadzīgi kavē MVU darbību, nodrošināt pilnīgu un laicīgu pakalpojumu direktīvas īstenošanu, ietverot vienas pieturas aģentūru izveidošanu, kur uzņēmumi elektroniskā veidā var iegūt visu attiecīgo informāciju un veikt visas vajadzīgās procedūras un formalitātes. |

- V EU och medlemsstaterna bör anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov. De bör tillämpa koden för bästa praxis som ger vägledning till upphandlande myndigheter om hur dessa kan tillämpa EU:s ramlagstiftning för offentlig upphandling på ett sådant sätt att det blir lättare för små och medelstora företag att delta. För att komma tillrätta med de marknadsmisslyckanden som drabbar små och medelstora företag upprepade gånger under deras livscykel bör de bättre utnyttja de möjligheter som gemenskapens regler för statligt stöd ger dem att stödja nyetableringar och erbjuda incitament för små och medelstora företag.

- V. ES un dalībvalstīm jāpiemēro valsts politikas instrumenti MVU vajadzībām. Tām jāizmanto L/labākās prakses kodekss, kas dod norādījumus līgumslēdzējām iestādēm par EK valsts pasūtījuma sistēmas izmantošanu, lai atvieglotu MVU dalību valsts iepirkuma procedūrās. Lai risinātu tirgus neveiksmes jautājumus, ar kādiem MVU saskaras visā savā darbībā, tiem labāk jāizmanto iespējas, ko sniedz noteikumi par Kopienas valsts atbalstu, lai atbalstītu uzņēmumu veidošanu un stimulētu MVU.

Små och medelstora företag stöter på hinder på marknaden för offentlig upphandling, som svarar för 16 % av EU:s BNP, ofta helt enkelt därför att de mindre företagen inte är medvetna om möjligheterna eller för att de låter sig avskräckas av formaliteterna, eller kanske därför att de offentliga myndigheterna tycker det är bekvämare att ge vissa kontrakt till stora företag som kan visa upp resultat från tidigare verksamhet än till unga, innovativa företag. Trots detta gick kontrakt motsvarande 42 % av värdet av offentlig upphandling ovanför EU:s tröskelvärden till små och medelstora företag under 2005[13]. Fler kraftfulla insatser behövs dock för att minska kvarstående hinder för de små och medelstora företagens tillträde till marknaden för offentlig upphandling, särskilt genom att de krav som ställs av de upphandlande myndigheterna vid upphandlingsförfarandet mildras.

MVU saskaras ar šķēršļiem, piedaloties valsts iepirkuma tirgū, kas veido 16 % no ES IKP, bieži vien tāpēc, ka mazākie uzņēmumi nav informēti par iespējām un tos atbaida procedūras un valsts iestādēm var būt ērtāk piešķirt dažus līgumus lieliem uzņēmumiem ar zināmu vēsturi, nevis jauniem inovatīviem uzņēmumiem. Tomēr 2005. gadā 42 % valsts iepirkuma līgumu vērtības virs ES sliekšņa piešķīra MVU[13]. Tomēr arī turpmāk jāpieliek ievērojamas pūles, lai samazinātu palikušos šķēršļus MVU piekļuvei valsts iepirkuma tirgum, īpaši pazeminot prasības, kādas piešķiršanas procedūrā uzstāda līgumslēdzējas iestādes.

Statligt stöd kan hjälpa små och medelstora företag under hela deras livscykel. För närvarande har små och medelstora företag endast marginell glädje av det statliga stöd som finns tillgängligt, därför att de alternativ som finns för att tilldela stöd inte till fullo utnyttjas. Orsakerna är flera: För det första inrättar offentliga myndigheter inte alla de stödmekanismer som enligt gemenskapsreglerna är tillåtna och som skulle kunna vara till nytta för de små och medelstora företagen. För det andra är förfarandena ofta alltför utdragna och komplicerade för dessa företag. För det tredje har de små och medelstora företagen inte kunskap om de stödordningar som de skulle kunna utnyttja.

Valsts atbalsts var palīdzēt MVU visā to pastāvēšanas laikā. Pašlaik MVU izmanto tikai dažas no pieejamā valsts atbalsta priekšrocībām, jo piedāvātās atbalsta iespējas bieži netiek pilnībā izmantotas. Tam ir vairāki iemesli: pirmkārt, valsts iestādes ne vienmēr MVU labā izmanto visus atbalsta mehānismus, kādus atļauj Kopienas noteikumi; otrkārt, procesi MVU bieži ir pārāk gari un sarežģīti; un ,treškārt, MVU bieži trūkst informācijas par tiem pieejamām atbalsta shēmām.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen kommer att lägga fram en frivillig kod för bästa praxis för upphandlande myndigheter i syfte att åstadkomma en förändring i upphandlingskulturen. Den ger vägledning om hur byråkratin kan minskas och öppenheten och informationen förbättras, och hur små och medelstora företag kan garanteras deltagande på lika villkor fortsätter att underlätta tillgången till information om upphandlingsmöjligheter genom att komplettera EU:s nuvarande webbsidor om offentlig upphandling med ett antal initiativ såsom frivilligt offentliggörande av meddelanden om upphandling under tröskelvärdena, ett nätverktyg för att hitta affärspartner, och ökad öppenhet när det gäller kraven vid offentlig upphandling kommer att offentliggöra en handledning om statligt stöd till små och medelstora företag för att öka kunskaperna om befintliga stödalternativ. Medlemsstaterna uppmanas att inrätta elektroniska portaler för att bredda tillgången till information om möjligheter till offentlig upphandling under EU:s tröskelvärden uppmuntra sina upphandlande myndigheter att dela in kontrakten i delavtal där så är lämpligt och synliggöra tillfällena till underleverantörskontrakt påminna sina upphandlande myndigheter om deras skyldighet att undvika orimliga kvalificeringskrav och finansiella krav uppmuntra till konstruktiv dialog och ömsesidig förståelse mellan små och medelstora företag och stora uppköpare genom information, utbildning, övervakning, utbyte av goda exempel mm. ändra inriktning på sin politik för statligt stöd så att de små och medelstora företagens behov beaktas i högre grad, bl.a. så att mer målinriktade åtgärder utformas. |

Komisija līgumslēdzējām iestādēm iesniegs brīvprātīgi pieņemtu labākās prakses kodeksu, lai veicinātu turpmāku/ iepirkumu paradumu maiņu. Tā dos norādījumus kā mazināt birokrātiju, uzlabot pārredzamību un informāciju un nodrošināt vienādas iespējas MVU, turpmāk atvieglos pieeju informācijai par iepirkuma iespējām, papildinot esošās ES tīmekļa vietnes, kas veltītas valsts iepirkumam, ar iniciatīvu sērijām, piemēram, paziņojumu par līgumiem, kas ir zem sliekšņa, papildus publicēšana, tiešsaistes instrumentu uzņēmējdarbības partneru meklēšanai, un palielina valsts iepirkuma prasību pārredzamību, publicēs norādījumus par valsts atbalstu MVU, lai popularizētu esošos atbalsta variantus. Dalībvalstis tiek aicinātas izveidot elektroniskus portālus, lai paplašinātu pieeju informācijai par valsts iepirkuma iespējām, kas ir zem ES sliekšņa, rosināt līgumslēdzējas iestādes, ja iespējams, sadalīt līgumus daļās un vairāk popularizēt iespējas kļūt par apakšuzņēmējiem, atgādināt līgumslēdzējām iestādēm to pienākumu izvairīties no nesamērīgām kvalifikācijas un finansiālajām prasībām, rosināt konstruktīvu dialogu un savstarpēju sapratni MVU un lielo uzņēmumu starpā, izmantojot tādus pasākumus, kā informēšana, apmācība, monitorings un labas prakses apmaiņa, valsts atbalsta politiku novirzīt uz MVU vajadzībām, ietverot labāk piemērotu pasākumu izstrādāšanu. |

- VI EU och medlemsstaterna bör göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering, i synnerhet riskkapital, mikrokrediter och mezzaninfinansiering, och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.

- VI. ES un dalībvalstīm jāatvieglo MVU pieeja finansēm, īpaši riska kapitālam, mikrokredītam un mezanīnkapitālam, un jāizveido tiesiskā un uzņēmējdarbības vide, kas atbalsta laicīgi veiktus maksājumus komercdarījumos.

Att få tillgång till rätt typ av finansiering kan vara ett stort problem för entreprenörer och små och medelstora företag. Det står faktiskt som nummer två på deras problemlista, strax efter den administrativa bördan. Detta är situationen, trots det offentliga stödet från EU bl.a. från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, som anslår över 1 miljard euro till stöd för dessa företags tillgång till finansiering, varav ett betydande belopp kanaliseras genom EIB-gruppen. Fram till 2013 kommer ca 27 miljarder euro inom ramen för sammanhållningspolitiken att specifikt anslås till understödjande av små och medelstora företag. Ca 10 miljarder euro tilldelas genom finansieringstekniska åtgärder, bl.a. Jeremie, och ca 3,1 miljarder euro i form av riskkapital. Även Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling gagnar de små och medelstora företagen genom att den främjar entreprenörskap och uppmuntrar till ekonomisk diversifiering på landsbygden.

Pieeja atbilstošam finansējumam var radīt galvenās grūtības uzņēmējiem un MVU, kam bažu sarakstā tā ir nākošā pēc administratīvā sloga. Tā ir, neraugoties uz ES valsts atbalstu, piemēram, Konkurētspējas un Inovāciju pamatprogrammu ( CIP ), kas dod vairāk nekā 1 miljardu, lai atbalstītu MVU pieeju finansējumam, no kura ievērojamu summu pārvalda EIB grupa. Līdz 2013. gadam kohēzijas politika dos apmēram 27 miljardus, kas nepārprotami paredzēti MVU atbalstam. Apmēram 10 miljardus piesaistīs no finansēšanas pasākumiem, ietverot JEREMIE, un apmēram EUR 3,1 miljonu no pašu kapitāla. Eiropas Lauksaimniecības fonds lauku attīstībai arī atbalsta MVU, cita starpā popularizējot uzņēmējdarbību un veicinot lauku rajonu ekonomisko daudzveidību.

Riskovillighet gör ofta att investerare och banker tvekar att finansiera företag under etableringsfasen och början av expansionsfasen. Eventuella marknadsmisslyckanden i samband med finansiering av små och medelstora företag måste kartläggas och avhjälpas för att den europeiska riskkapitalmarknaden ska kunna utvecklas, de små och medelstora företagens tillgång till mikrokrediter och mezzaninfinansiering förbättras och nya produkter och tjänster tas fram. Dessutom behöver många entreprenörer rådgivning om för- och nackdelar med olika finansieringsformer och om hur de bäst kan presentera sina investeringsprojekt för potentiella finansiärer.

Izvairīšanās no riska bieži liek investoriem un bankām atteikties no uzņēmumu finansēšanas to darbības sākumposmā un agrīnās izaugsmes stadijās. Iespējamās tirgus neveiksmes MVU finanšu nodrošināšanā jāuzrāda un jālabo, lai attīstītu Eiropas riska kapitāla tirgu, uzlabotu MVU pieeju mikrokredītam un mezanīnkapitālam un jāattīsta jauni produkti un pakalpojumi. Turklāt pieprasījuma jomā daudziem uzņēmējiem vajadzīgs padoms par alternatīviem finansēšanas veidiem raksturīgajām priekšrocībām un trūkumiem, un par to, kā izklāstīt savus ieguldījumu projektus iespējamajiem finansētājiem.

Dessutom har de små och medelstora företagen ofta en svag aktieposition, som ofta undergrävs av en etablerad praxis i Europa att dröja med inbetalning av fakturor. Med vissa skillnader mellan länderna brukar små och medelstora företag faktiskt kunna få vänta allt från 20 till mer än 100 dagar på betalningen. I ett fall av fyra är företagets insolvens en följd av försenad betalning. Detta leder till att 450 000 arbetstillfällen och 25 miljarder euro går förlorade årligen.

Turklāt MVU parasti ir vāja kapitāla ieguldījumu pozīcija, kuru vēl pasliktina tas, ka Eiropā parasti maksājumi tiek kavēti. Faktiski, atkarībā no valsts, MVU var būt jāgaida vidēji no 20 līdz 100 dienām, līdz kamēr to rēķinus apmaksā. Viens no četriem bankrotiem notiek maksājumu kavējumu dēļ. Tas izraisa 450 000 darbavietu un EUR 25 miljardu zaudējumu katru gadu.

Kommissionen gör samma bedömning som Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB och EIF) att det finns ett behov av att ytterligare förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och välkomnar därför gruppens arbete med att modernisera de befintliga produkterna, förenkla användningen av dem och bredda deras användningsområde från och med 2008. Kommissionen ser även mycket positivt på EIB-gruppens initiativ att starta en ny ”mikrofond” med ett grundkapital på ca 40 miljoner euro (varav 16 miljoner tas från EIB) för att stödja mikrofinansieringsinstitut som inte är banker, inom ramen för kommissionens nya mikrokreditinitiativ. Kommissionen gläder sig också över att EIB planerar att inrätta en särskild finansieringsram för mezzaninfinansiering till de mindre företagen i denna företagskategori, och särskilda finansieringsinstrument som grundar sig på riskdelning med affärsbanker och är särskilt anpassade för snabbt växande innovativa små och medelstora företags och mid-cap-företags behov, och som ska inriktas på påvisade marknadsmisslyckanden.

Komisija piekrīt Eiropas Investīciju bankas grupas (EIB un EIF) novērtējumam, ka turpmāk jāuzlabo MVU pieeja finansējumam un tāpēc apsveic grupas centienus 2008. gadā modernizēt esošo piedāvājumu, vienkāršot izmantošanu un paplašināt izmantošanas jomu. Komisija silti apsveic EIB grupas nodibināto jauno “mikrofondu”, kura sākumkapitāls ir apmēram EUR 40 miljonu (no kuriem EUR 16 miljonu būs no EIB), lai atbalstītu Komisijas ārpus banku mikrofinanšu iestāžu jaunās mikrokredīta iniciatīvas sistēmu. Komisija arī izsaka atzinību EIB par tās plānu izveidot mazākajiem MVU paredzētu mezanīnkapitāla finansēšanas sistēmu un īpašus riska dalīšanas finanšu instrumentus ar komercbankām, kas pielāgoti ātri augošo inovatīvo MVU un uzņēmumu ar vidēji lielu kapitālu vajadzībām, kas risinās atklātās tirgus neveiksmes.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen kommer att utvärdera olika alternativ att inrätta en särskild ordning för privata placeringar, som ska underlätta investeringar över gränserna för att stärka den europeiska riskkapitalmarknaden erbjuder medlemsstaterna hjälp med att utveckla kvalificerade program för investeringsberedskap. |

Komisija novērtēs iespējas ieviest privātā izvietojuma režīmu, ar ko paredz atvieglot pārrobežu investīcijas Eiropas pašu kapitāla tirgus stiprināšanai, piedāvās dalībvalstīm palīdzību kvalitatīvu programmu, kas sagatavo ieguldījumu saņemšanai, izveidošanai. |

Medlemsstaterna uppmanas att utveckla finansieringsprogram för att fylla finansieringsluckan mellan 100 000 euro och 1 miljon euro, särskilt med instrument som kombinerar aspekter av skuldfinansiering och eget kapital, inom ramen för reglerna för statligt stöd undanröja juridiska och skattetekniska hinder för att riskkapitalfonder som är verksamma på den inre marknaden kan investera på samma villkor som inhemska fonder se till att beskattningen av företagsvinster uppmuntrar till investering fullt ut utnyttja den finansiering som är tillgänglig genom de sammanhållningspolitiska programmen och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, till stöd för de små och medelstora företagen. |

Dalībvalstis tiek aicinātas izstrādāt finansēšanas programmas, kas pārvar finansēšanas atšķirības starp EUR 100 000 un EUR 1 miljonu, konkrēti ar instrumentiem, kas apvieno aizdevuma un pašu kapitāla īpašības, vienlaikus ievērojot noteikumus par valsts atbalstu, novērst regulatīvos un nodokļu šķēršļus, kas neļauj investēt pašu kapitālu vienotajā tirgū ar tādiem pašiem noteikumiem kā vietējos fondus, nodrošināt, lai uzņēmumu ienākumu aplikšana ar nodokli rosinātu investīcijas, MVU atbalstam pilnībā izmantot kohēzijas politikas programmās un Eiropas Lauksaimniecības fonda lauku attīstībai pieejamo finansējumu. |

- VII EU och medlemsstaterna bör uppmuntra små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter, särskilt genom att förbättra styrningen av och informationen om inremarknadspolitiken, så att de små och medelstora företagens intressen blir bättre företrädda vid utarbetandet av standarder och deras tillgång till patent och varumärken förbättras.

- VII. ES un dalībvalstīm jārosina MVU vairāk izmantot iespējas, ko piedāvā vienotais tirgus, īpaši uzlabojot vienotā tirgus politikas vadību un informāciju par to, ļaujot labāk pārstāvēt MVU intereses standartu izstrādāšanā un atvieglojot MVU pieeju patentiem un preču zīmēm.

Den inre marknaden bör garantera företagen tillträde till en omfattande gemensam marknad av mer än 500 miljoner konsumenter, där de regler som gäller är gemensamma för alla. Den förenkling som följer av att 27 olika uppsättningar nationella regler ersätts av en uppsättning EU-regler för den inre marknaden gynnar särskilt de små och medelstora företagen. En väl fungerande inre marknad skapar en konkurrensmiljö där de små och medelstora företagen har bättre förutsättningar att dra nytta av globaliseringen och där nya möjligheter öppnas för kunskap och innovation. I dag kan de små och medelstora företagen inte fullt ut utnyttja den inre marknadens möjligheter, på grund av bristande information om affärsmöjligheter och de regler som tillämpas i andra medlemsstater, och otillräckliga språkkunskaper. Kostnaderna och riskerna när man måste hantera flera olika nationella lagstiftningar hindrar ofta företagen från att expandera till utlandet.

Vienotais tirgus garantē uzņēmumiem pieeju plašam kopējam tirgum, kur vairāk nekā 500 miljoni patērētāju darbojas pēc vienotiem noteikumiem. Vienkāršošana, kas aizvieto 27 dažādas valstu noteikumu sistēmas ar vienu ES vienotā tirgus noteikumu sistēmu, ir īpaši izdevīga MVU. Labi funkcionējošs vienotais tirgus radīs konkurences vidi, kas ļaus MVU labāk izmantot globalizāciju, pavērs jaunas iespējas zināšanām un inovācijām. Pašlaik MVU tomēr pilnībā neizmanto vienotā tirgus piedāvātās iespējas, galvenokārt tāpēc, ka trūkst informācijas par uzņēmējdarbības iespējām un citās dalībvalstīs spēkā esošajiem noteikumiem, kā arī valodu prasme ir nepietiekama. Izmaksas un risks, kas saistās ar darbību dažādu valstu tiesiskajās sistēmās, bieži kavē uzņēmumus paplašināt savu darbību ārzemēs.

De små och medelstora företagen kan även ha stor nytta av offentligt stöd i form av rådgivningstjänster och nätverksbyggande, bl.a. så att de får hjälp med att försvara sig mot otillbörliga affärsmetoder. Särskilt nätverket Enterprise Europe Network[14] som nyligen lanserades av kommissionen kan hjälpa de små och medelstora företagen med information och rådgivning om de möjligheter som den inre marknaden erbjuder.

MVU var daudz iegūt no valsts atbalsta, kas izpaužas kā konsultācijas vai tīkla veidošanas pakalpojumi, ieskaitot palīdzību MVU aizstāvēties pret negodīgu komercpraksi. Konkrēti Eiropas uzņēmumu tīkls, Enterprise Europe network [14], ko nesen izveidoja Komisija cita starpā var palīdzēt MVU informējot un konsultējot par vienotā tirgus piedāvātajām iespējām.

Dessutom behöver de små och medelstora företagen kunna delta fullt ut i utarbetandet av standarder och ha full tillgång till dem, bland annat när det gäller certifiering.

Turklāt MVU jāvar pilnībā piedalīties standartu izstrādē un jābūt iespējai tiem atbilstoši piekļūt, ieskaitot sertifikācijas procesu.

För att lyfta fram betydelsen av immateriella rättigheter för små och medelstora företag arbetar kommissionen även vidare på ett välfungerande, kostnadseffektivt, juridiskt säkert patentsystem av hög kvalitet på EU-nivå, som bl.a. ska omfatta ett gemenskapspatent och en EU-omfattande domstolsordning för patent.

Beidzot, lai uzsvērtu intelektuālā īpašuma tiesības (IĪT) nozīmi MVU, Komisija turpina darbu pie efektīvas, ekonomiski izdevīgas, augstas kvalitātes un juridiski drošas Eiropas līmeņa patentu sistēmas, ietverot juridiski drošu Kopienas patentu sistēmu un ES mēroga Patentu jurisdikciju.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen kommer att se till att små och medelstora företag kan dra nytta av befintliga strategier för att öppna marknaden. I detta syfte kommer kommissionen att samla information om den inre marknadens funktion genom bättre marknads- och sektorsövervakning, så att marknadsmisslyckanden upptäcks och kan åtgärdas där det finns mest att vinna på det ekonomiskt lägger fram en handlingsplan 2008 för att främja användning av kompatibla system för elektroniska underskrifter och elektronisk autentisering och kommer att inleda åtgärder som involverar alla relevanta intressenter under andra kvartalet 2009 för att hjälpa små och medelstora företag att delta i globala leverantörskedjor ökar EU:s ekonomiska stöd (till 1 miljon euro 2008 och 2,1 miljoner euro från 2009) för att stödja de små och medelstora företagens deltagande och försvaret av deras intressen inom standardisering och förbättra deras kunskaper om och användning av europeiska standarder kommer att göra systemet för gemenskapsvarumärken mer tillgängligt, särskilt genom att väsentligt sänka avgifterna för gemenskapsvarumärken, detta som ett led i en övergripande lösning av de finansiella perspektiven för Byrån för harmonisering inom den inre marknaden kommer att verka för att få bort fragmenteringen av konsumentskyddsreglerna för att göra det lättare för små och medelstora företag att idka handel över gränserna bland annat genom att kraftigt begränsa den administrativa bördan. De europeiska standardiseringsorganen uppmanas att i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen se över sin verksamhetsmodell för att minska kostnaderna för att få tillgång till standarder, först och främst de standarder som utarbetats till stöd för EU:s lagstiftning och politik inrätta en eller flera hjälpcentraler för små och medelstora företag, som ska samordnas av företrädare för företagens organisationer systematiskt offentliggöra sammanfattningar av europeiska standarder, inklusive listor över hänvisningar, med obegränsad tillgång och på olika språk. Medlemsstaterna uppmanas att se till att principen om ömsesidigt erkännande tillämpas korrekt stärka problemlösningssystemet SOLVIT[15] för att se till att problem med att utöva inremarknadsrättigheter kan lösas på ett informellt, snabbt och pragmatiskt sätt uppmuntra nationella standardiseringsorgan att se över sin verksamhetsmodell för att minska kostnaderna för tillgång till standarder se till att standardiseringskommittéerna har en rättvis sammansättning uppmana nationella standardiseringsorgan att tillsammans med europeiska standardiseringsorgan genomföra informationskampanjer för att uppmuntra små och medelstora företag att bättre utnyttja standarderna och lämna synpunkter på deras innehåll erbjuda små och medelstora företag rådgivningstjänster, inklusive stöd för att försvara sig mot otillbörliga affärsmetoder. |

Komisija nodrošina, lai MVU izmantotu tagadējās tirgus atvēršanas politikas priekšrocības, apkopojot informāciju par vienotā tirgus darbību, vairāk izmantojot tirgus un nozaru monitoringu, lai tirgus neveiksmes tiktu atrastas un risinātas, ja ekonomiskais ieguvums ir lielāks, iesniedz rīcības plānu 2008. gadam, lai veicinātu savstarpēji savietojamu elektronisko parakstu un e-autentifikāciju (elektroniskās identitātes) ieviešanu un 2009. gada otrajā ceturksnī sāks pasākumus, kas aptver visas ieinteresētās personas, tādējādi atvieglinot pārrobežu sabiedrisko pakalpojumu sniegšanu, lai MVU varētu piedalīties pasaules preču apritē, palielina ES finansiālo atbalstu (līdz EUR 1 miljonam 2008. gadā un EUR 2,1 miljonam no 2009. gada) MVU dalības veicināšanai un to interešu aizstāvībai standartizācijā un MVU informētības uzlabošanā par Eiropas standartiem un to izmantošanā, padarīs Kopienas preču zīmju sistēmu pieejamāku, konkrēti, ievērojami samazinot maksu par Kopienas preču zīmi, tā ir daļa no Iekšējā tirgus saskaņošanas biroja (OHIM) finansiālās perspektīvas visaptverošā risinājuma, rīkosies, lai novērstu patērētāju aizsardzības noteikumu sadrumstalotību, lai MVU būtu vieglāka pārrobežu tirdzniecība, ieskaitot administratīvā sloga samazināšanu. Eiropas standartu iestādes tiek aicinātas cieši sadarbojoties ar dalībvalstīm un Komisiju, pārskatīt uzņēmējdarbības modeli, lai samazinātu izmaksas par pieeju standartiem, sākot ar standartiem, kas izstrādāti ES tiesību aktu un politikas atbalstam, izveidot vienu vai vairākus „MVU palīdzības dienestus”, ko koordinē ar MVU asociāciju pārstāvjiem, sistemātiski publicē fragmentus no Eiropas standartiem, ieskaitot normatīvo atsauču sarakstus, bez pieejas ierobežojuma un dažādās valodās. Dalībvalstis tiek aicinātas nodrošināt pareizu savstarpējās atzīšanas principa pielietojumu, pastiprināt SOLVIT[15] problēmu risināšanas sistēmu, lai nodrošinātu, ka problēmas saistībā ar vienoto tirgu var atrisināt neformāli, ātri un praktiski, rosināt valsts standartu birojus pārskatīt to uzņēmuma modeli, lai samazinātu izmaksas par pieeju standartiem, nodrošina, ka standartizācijas komiteju sastāvs ir taisnīgs, aicina valsts standartu birojus kopā ar Eiropas standartu organizācijām popularizēt un rīkot informācijas kampaņas, lai rosinātu MVU labāk izmantot standartus un dot atsauksmes par to saturu, nodrošināt MVU konsultāciju dienestus, ieskaitot atbalstu aizstāvībai pret negodīgu komercpraksi. |

- VIII EU och medlemsstaterna bör stödja kontinuerlig kompetensutveckling och alla former av innovation.

- VIII. ES un dalībvalstīm jāveicina MVU prasmju uzlabošana un visa veida inovācijas

De bör uppmuntra små och medelstora företag att investera i forskning och delta i FoU-stödprogram och gränsöverskridande forskningsprojekt, att bilda kluster och att aktivt förvalta de immateriella rättigheterna.

Tām jārosina MVU investīcijas pētījumos un MVU dalība pētījumu un attīstības atbalsta programmās, starptautiskos pētījumos, uzņēmumu kopu veidošanā un intelektuālā īpašuma aktīvā vadībā.

Över 60 % av de företag som deltog i samrådet anser att skolorna inte förmedlar de kunskaper som entreprenörer och deras personal behöver. Detta resultat understryker vikten av att samhället öppnar vägen för de unga till grundläggande kunskaper och färdigheter som läsning och skrivning, naturkunskap, ledarskap, teknik, data och språk, och till kreativitet. Små och medelstora företag lider framför allt brist på kvalificerad arbetskraft inom ny teknik. Här gäller det att tillämpa den gemensamma europeiska ramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande[16], som syftar till att ge alla unga människor de nödvändiga grundläggande kunskaperna och färdigheterna.

Vairāk nekā 60 % uzņēmumu, kas atsaucās konsultācijās, uzskata, ka skolas nedod prasmes, kādas vajadzīgas uzņēmējam un darbiniekiem. Šis rezultāts izceļ sabiedrības vajadzību sniegt jauniešiem būtiskas prasmes, piemēram, lasīšanu, rakstīšanu, dabas zinātnes zināšanas, vadību, tehniskās, IKT un valodu prasmes un ļaut tiem būt radošiem. MVU īpaši cieš no kvalificēta darbaspēka trūkuma jauno tehnoloģiju jomā. Tālab jāīsteno Eiropas pamatprincipu kopums par galvenajām prasmēm mūžizglītībā[16], kura mērķis ir dot vajadzīgās pamatprasmes visiem jauniešiem.

Den europeiska sammanhållningspolitiken stöder insatser för att stödja arbetstagares, entreprenörers och företags anpassningsförmåga med ca 13,5 miljarder euro under perioden 2007–2013. En betydande del av detta belopp riktar sig direkt till små och medelstora företag. Dessutom bedöms stödet till egenföretagare och nyetablering belöpa sig till 2,8 miljarder euro. Sist men inte minst arbetar kommissionen på en kartläggning av framtida kompetensbehov i EU.

Eiropas kohēzijas politika no 2007. – 2013. gadam ar apmēram EUR 13,5 miljoniem atbalsta pasākumus, kas veicina darbinieku, uzņēmēju un uzņēmumu pielāgošanās spējas. Ievērojama daļa šīs summas ir tieši paredzēta MVU. Turklāt lēš, ka atbalsts pašnodarbinātības sākšanai un uzņēmumu veidošanai kopā būs EUR 2,8 miljardi. Pēdējais, bet ne mazāk svarīgais — Komisija izstrādā pārskatu par nākotnē ES vajadzīgajām prasmēm.

En annan sida av problemet med brist på kompetens är den outnyttjade potentialen för forskning och innovation. Endast tre av tio små och medelstora företag i EU angav under 2007 att de hade nya produkter eller inkomst av nya produkter. Det är därför viktigt att bättre integrera de små och medelstora företagen i forskningsvärlden och se till att det skapas kontakter mellan dem och universitet och högskolor.

Ar prasmju trūkumu saistīts arī neizmantotais pētījumu un inovāciju potenciāls. Tikai apmēram 3 no 10 ES MVU 2007. gadā norādīja, ka tiem ir jauni ražojumi vai ienākumi no jauniem ražojumiem. Tāpēc ir svarīgi labāk integrēt MVU pētniecības sabiedrībā un veicināt saites starp universitātēm un MVU.

Små och medelstora företag behöver också uppmuntras att aktivt förvalta sina immateriella rättigheter t.ex. genom att möjliggöra e-fakturering och e-förvaltning.

Vēl jārosina MVU aktīva intelektuālā īpašuma vadība, piemēram, atļaujot e-rēķinu un e-pārvaldes izmantošanu.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen kommer att utvidga systemet för att främja rörligheten för lärlingar inom ramen för programmet Leonardo da Vinci 2010 stöder utarbetandet under 2008 av en portal för e-kompetens och karriär som ska göra det möjligt för företagen att själva bedöma sina behov av e-kompetens, och hjälpa dem med kompetens- och karriärutvecklingen för sin personal, och kommer under 2008 att ge ut en vägledning för e-handel som ska hjälpa må och medelstora företag att själva diagnostisera sina behov inom e-handel kommer att fortsätta att genom förenkling, bättre information och högre finansieringsnivåer försöka optimera de små och medelstora företagens deltagande i det sjunde FoU-ramprogrammet stöder de små och medelstora företagens tillväxt genom att se till att ett företag som deltar i ett projekt inom ramprogrammet behåller förmånen att behandlas som ett företag i kategorin små och medelstora företag, även om företaget skulle överskrida gränsvärdena för denna företagskategori under den tid projektet pågår kommer att förenkla reglerna om statligt stöd när det gäller stöd från medlemsstaterna till forskning, utvecklig och innovation, med hjälp av gruppundantagsförordningen främjar framväxten av företag med stark tillväxt genom att stödja små och medelstora företags forsknings- och innovationskapacitet framför allt genom ökad samordning av nationella program och initiativ kommer i samverkan med medlemsstaterna att utveckla en strategi för företagskluster, bl.a. genom initiativ för att uppmuntra klusterbildning över nationsgränserna, underlätta företagsklusters tillträde till nya marknader och vidta åtgärder för att uppmuntra små och medelstora företag att i högre utsträckning delta i innovativa kluster kommer att försöka stödja små och medelstora företags deltagande i kunskapsöverföring, delvis genom att starta ett pilotprojekt för att hjälpa till med finansieringen av kommersialisering av immateriella rättigheter Kommer att stödja små och medelstora företags aktiva deltagande inom ramen för den verksamhet som bedrivs av Europeiska institutet för teknik och innovation så att de kan dra nytta av den kunskapsöverföring som institutet främjar. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra små och medelstora företags ansträngningar för att skapa sig en internationell arena och bli företag med hög tillväxt, bland annat genom att delta i innovationskluster stödja små och medelstora företags kompetensutveckling inom forskning och innovation, bl.a. genom förenklad tillgång till den offentliga forskningsinfrastrukturen, användning av FoU-tjänster, rekrytering av kvalificerad arbetskraft samt utbildning, i enlighet med gemenskapens regelverk för statligt stöd för forskning, utveckling och innovation öppna nationella forskningsprogram för små och medelstora företag från andra medlemsstater där det är till ömsesidig nytta, och bidra till dessa företags tillträde till gränsöverskridande forskningsverksamhet bl.a. genom gemensam programplanering i sitt genomförande av det sammanhållningspolitiska programmet garantera enkel tillgång för små och medelstora företag till finansiering i anslutning till entreprenörskap, innovation och kunskap stödja utvecklingen av en elektronisk identitet för företagen, för att möjliggöra e-fakturering och e-förvaltningstransaktioner uppmuntra företagen, särskilt små och medelstora företag, samt andra berörda parter, bl.a. upphandlande myndigheter, att delta i verksamhet som bidrar till ett snabbt genomförande av pionjärmarknadsinitiativet. |

Komisija turpinās paplašināt mācekļu mobilitātes veicināšanas shēmu, kas ir daļa no Leonardo Da Vinci programmas 2010. gadam, atbalsta tiešsaistes e-prasmju un karjeras portāla veidošanu ieinteresētajām personām 2008. gadā, kurš ļaus uzņēmumiem pašiem novērtēt savas e-prasmju vajadzības un atrast, kā veidot karjeras un celt darbinieku kvalifikāciju, un 2008. gadā tiešsaistē publicēs e-uzņēmumu rokasgrāmatu, kas palīdzēs MVU pašiem noteikt savas e-uzņēmuma vajadzības, turpinās darbu, lai vienkāršojot, uzlabojot informāciju un palielinot finansējuma likmes, optimizētu MVU dalību pētniecības un attīstības 7. pamatprogrammā (FP7), rosina MVU izaugsmi, nodrošinot, ka MVU dalība FP7 projektā var saglabāt MVU attieksmes priekšrocības visu projekta darbības laiku, pat ja šajā periodā uzņēmums pārsniedz MVU griestus, vienkāršos noteikumus par valsts atbalstu, lai dalībvalstis atbalstītu pētījumus, attīstību un inovācijas, īpaši izmantojot vispārīga grupālā atbrīvojuma regulu, veicina ātri augošu uzņēmumu rašanos, atbalstot MVU pētījumu un inovāciju jaudas, galvenokārt izmantojot lielāku valsts programmu un iniciatīvu koordināciju, apspriežoties ar dalībvalstīm, izveidos klasteru stratēģiju, ieskaitot iniciatīvas, lai rosinātu klasteru starptautisku sadarbību, atvieglojot klasteru pieeju jauniem tirgiem un veicot pasākumus, lai rosinātu lielāku MVU dalību inovatīvos klasteros, centīsies atbalstīt MVU dalību zināšanu nodošanā, daļēji izmantojot izmēģinājuma projektu, lai palīdzētu finansēt intelektuālā īpašuma komercializāciju, rosinās MVU aktīvu dalību Eiropas Inovāciju un tehnoloģiju institūta (EIT) darbā, lai tie izmantotu EIT atbalstītās zināšanu nodošanas priekšrocības. Dalībvalstis tiek aicinātas rosināt MVU centienus iziet starptautiskā arēnā un kļūt par strauji augošiem uzņēmumiem, ieskaitot dalību inovatīvos klasteros, veicināt MVU attīstību pētniecības un inovāciju jomā, izmantojot, piemēram, atvieglotu pieeju valsts pētniecības infrastruktūrām, pētniecības un attīstības dienestus, kvalificētu darbinieku pieņemšanu darbā un apmācību, kā atļauj jaunā Kopienas pamatprogramma par valsts palīdzību pētniecībai, attīstībai un inovācijai, veido valsts pētniecības programmas, kuras ir savstarpēji izdevīgas MVU no citām dalībvalstīm un dod ieguldījumu MVU pieejai starptautiskam pētniecības darbam, piemēram, izmantojot apvienotas programmas, nodrošina, lai kohēzijas politikas programmas īstenošana MVU ļautu viegli piekļūt finansējumam, kas saistīts ar uzņēmējdarbību, inovāciju un zināšanām, atbalsta uzņēmumu elektroniskâs identitātes izstrādāšanu, lai varētu izmantot e-rēķinus un e-pārvaldes darījumus, rosina uzņēmumus, īpaši MVU un citas ieinteresētās personas, ieskaitot valsts iepirkuma iestādes, piedalīties pasākumos, kas veicina vadošā tirgus iniciatīvas ātru īstenošanu. |

- IX EU och medlemsstaterna bör göra det möjligt för små och medelstora företag att omvandla miljöproblem till affärsmöjligheter.

- IX. ES un dalībvalstīm jāļauj MVU pārvērst vides problēmas par iespējām.

De bör tillhandahålla mer information och expertis, och fler finansiella incitament för att fullt ut utnyttja möjligheterna till nya ”gröna” markader och ökad energieffektivitet, delvis genom tillämpning av miljöstyrningssystem i små och medelstora företag.

Vairāk jāinformē, jādod ekspertīzes un finanšu ieguldījumi, lai pilnā apjomā tiktu izmantoti jaunā “zaļā” tirgus iespējas un palielinātu energoefektivitāti, daļēji — izmantojot vides vadības sistēmas MVU.

Klimatförändringen, sinande energitillgångar, hållbar utveckling – allt detta är utmaningar av central betydelse för små och medelstora företag, som måste tillägna sig hållbarare produktions- och affärsmodeller. Efterfrågan på miljövänliga varor och tjänster öppnar också dörren till nya affärstillfällen.

Klimata pārmaiņas, enerìçtisko resursu trūkums un ilgspējīga attīstība ir MVU galvenās problēmas, tiem jāpieņem stabilāka ražošana un uzņēmuma modeļi. Pieprasījums pēc videi draudzīgiem ražojumiem un pakalpojumiem arī paver ceļu jaunām uzņēmējdarbības iespējām.

Endast 29 % av de små och medelstora företagen har vidtagit åtgärder för att spara energi eller råvaror (jämfört med 46 % av de stora företagen). Endast 4 % av de små och medelstora företagen i EU har infört ett övergripande system för energieffektivitet, att jämföra med 19 % av de stora företagen. De små och medelstora företagen är särskilt sårbara för den stigande trenden för energi- och råvarupriserna och för den förutsedda klimatförändringen, och behöver öka sin effektivitet och sin förmåga att anpassa sig till dessa utmaningar så att dessa kan omvandlas till möjligheter.

Tikai 29 % MVU ir veikuši kādus enerģijas vai izejvielu taupīšanas pasākumus (salīdzinājumā ar 46 % lielo uzņēmumu) Tikai 4 % MVU ir pietiekoša energoefektivitātes sistēma, salīdzinot ar 19 % lielo uzņēmumu. MVU īpaši ietekmē enerģijas un izejvielu cenu kāpums un paredzamās klimata pārmaiņas un tiem jāpalielina to efektivitāte un spēja pielāgoties šīm problēmām, lai pārvērstu tās par iespējām.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen underlättar de små och medelstora företagens tillträde till miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen EMAS genom lättare miljöförfaranden, sänkta avgifter och möjligheten att registrera sig som kluster kommer att finansiera ett nätverk av experter på miljö och energieffektivitet inom Enterprise Europe Network, som ska ge råd om miljöeffektiv drift, marknadspotential och finansieringsmöjligheter för effektivare drift särskilt för små och medelstora företag håller på att utveckla nya stödformer för innovativa start-up-företag och små och medelstora företag inom miljöinnovation med målet att underlätta markandstillträde, tekniköverföring, användning av standarder och tillgång till finansiering, med iakttagande av befintliga regler om statligt stöd. Medlemsstaterna uppmanas att erbjuda incitament till miljöeffektiva företag och produkter (t.ex. system för skatteincitament och prioritering av finansiering av hållbar verksamhet vid stödtilldelningen) i linje med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, och tillämpa det förenklade förfarandet för miljöstöd till små och medelstora företag enligt gruppundantagsförordningen utnyttja hela det belopp på ca 2,5 miljarder euro som i de sammanhållningspolitiska programmen anslagits till stöd till miljövänliga varor och processer i små och medelstora företag. |

Komisija atvieglo MVU pieeju ekoloģijas revīzijas un vadības shēmai (EMAS), izmantojot vieglākas vides procedūras, samazinātas maksas un iespēju reģistrēt klasterus, finansē vides tīklu un energoefektivitātes ekspertus Eiropas uzņēmumu tīklā, kas konsultē par ekoloģiski efektīvām darbībām, tirgus potenciālu un efektīvāku operāciju finansēšanas iespējām īpaši MVU, attīsta jaunas atbalsta formas inovatīvu uzņēmumu veidošanai un MVU ekoloģijas inovāciju jomā, ar mērķi atvieglot pieeju tirgum, tehnoloģiju nodošanu, standartu izmantošanu un pieeju finansējumam, saskaņā ar spēkā esošajiem noteikumiem par valsts atbalstu. Dalībvalstis tiek aicinātas stimulēt ekoloģiski efektīvus uzņēmumus un ražojumus (piemēram, nodokļu stimulēšanas shēmas un subsīdiju prioritātes ilgspējīgu uzņēmumu finansēšanai) saskaņā ar Kopienas norādījumiem par valsts atbalstu vides aizsardzībai un izmantot vienkāršotu pieeju GBER izveidotajam MVU vides atbalstam, pilnībā izmantot apmēram EUR 2,5 miljardus, ko piešķir kohēzijas programmas ekoloģiski draudzīgu ražojumu atbalstam un procesiem MVU. |

- X EU och medlemsstaterna bör hjälpa och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av tillväxten på marknader utanför EU, särskilt genom marknadsspecifika stöd- och affärsutbildningsinsatser.

- X. ES un dalībvalstīm jāatbalsta un jārosina MVU izmantot tirgus izaugsmes ārpus ES priekšrocības, īpaši konkrētam tirgum paredzēta atbalsta un uzņēmēju apmācības pasākumus.

Endast 8 % av de små och medelstora företagen i EU rapporterar omsättning från export (7 % av mikroföretagen rapporterade export), vilket är en väsentligt lägre siffra än den för stora företag (28 %). Dessutom inhandlas endast 12 % av insatsvarorna till ett genomsnittligt litet eller medelstort företag utomlands.

Tikai 8 % Eiropas MVU ziņo par apgrozījumu no eksporta (7 % mikrouzņēmumu ziņoja par eksportu), kas ir ievērojami mazāk nekā attiecīgais skaitlis lieliem uzņēmumiem (28 %). Turklāt tikai 12 % vidusmēra MVU izejvielu tiek iepirktas ārzemēs.

Snabbt växande marknader representerar outnyttjad potential för många små och medelstora företag i EU. Särskilt de senaste utvidgningarna har skapat betydande nya affärsmöjligheter för företag i såväl ”gamla” som ”nya” medlemsstater. Detta visar på betydelsen av att fullt ut utnyttja marknadsmöjligheternas potential i kandidatländerna och de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

Ātri augošie tirgi daudziem Eiropas MVU piedāvā neizmantotas iespējas. Konkrēti, nesenā ES paplašināšanās radīja nozīmīgas uzņēmējdarbības iespējas uzņēmumiem no “vecajām” un “jaunajām” dalībvalstīm. Tas rāda cik svarīgi ir pilnībā izmantot tirgus iespēju potenciālu ES kandidātvalstīs un kaimiņu sadarbības programmas dalībvalstīs.

Handelshinder har svårare konsekvenser för små och medelstora företag än större företag eftersom de förstnämnda har begränsade resurser och sämre kapacitet att absorbera risker, särskilt när de är verksamma inom intensivt konkurrensutsatta marknader. För att kunna få tillträde till dessa marknader behöver de små och medelstora företagen därför hjälp med att skaffa information om möjliga partner och öppningar på deras marknader. De behöver också hjälp med att tackla handelshinder som beror på kulturella skillnader och skillnader i regler och lagstiftning.

Šķēršļi tirdzniecībai vairāk ietekmē MVU, nekā lielākos uzņēmumus, jo MVU ir ierobežoti resursi un mazākas spējas neitralizēt risku, īpaši darbojoties tirgos, kur ir sīva konkurence. Lai varētu piekļūt šiem tirgiem, MVU jāpalīdz iegūt informāciju par iespējamiem partneriem un to tirgu atklāšanu. Tiem jāpalīdz arī pārvarēt kultūras atšķirību radītos šķēršļus uzņēmējdarbībai un atšķirības regulatoriskajā un tiesiskajā vidē.

För att små och medelstora företag fullt ut ska kunna utnyttja globaliseringens möjligheter måste man arbeta på att ge dem bättre tillträde till upphandlingsmarknaderna och möjligheter att tillvarata sina immateriella rättigheter, och på att garantera dem rättvis konkurrens och underlätta deras marknadstillträde.

Lai palīdzētu MVU pilnībā izmantot globalizācijas piedāvāto iespēju priekšrocības, īpaša uzmanība jāpievērš pieejas uzlabošanai iepirkuma tirgiem un intelektuālā īpašuma tiesību ievērošanas nodrošināšanai, godīgas konkurences nodrošināšanai, kā arī tirgus pieejas atvieglošanai.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Īstenojot šo principu praksē

Kommissionen har inrättat marknadstillträdesgrupper för de viktigaste exportmarknaderna, med medlemsstaternas handelsattachéer och företrädare för näringslivsorganisationer i EU, som ska bidra till att ge små och medelstora företag bättre information om handelshinder på marknader utanför EU kommer att aktivt försöka öppna marknader i länder utanför EU, särskilt i utvecklade ekonomier och avancerade ekonomier i utveckling, genom förhandlingar i WTO och bilaterala avtal kommer särskilt att försöka öppna upphandlingsmarknader i länder utanför EU, vilket bör leda till ömsesidiga fördelar, genom bilaterala och multilaterala förhandlingar (WTO-avtalet om offentlig upphandling), särskilt med länder med snabb tillväxt kommer att främja underlättandet av handel både i WTO-sammanhang och genom bilaterala förhandlingar kommer att göra det lättare för små och medelstora företag i EU att få tillträde till marknaderna i kandidatländerna och övriga länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, framför allt genom Enterprise Europe Network och genom att främja principen om att tänka småskaligt först i dessa länder, bl.a. genom utbyte av goda exempel på grundval av Europeiska stadgan för småföretag och initiativet för att stödja små och medelstora företag (”Small Business Act”) har för avsikt att inrätta europeiska företagscenter under 2009 på valda marknader, med början i Indiens och Kinas snabbt växande ekonomier har för avsikt att lansera en särskild ordning under benämningen Porten till Kina, som främst inriktar sig på att inrätta ett chefsutbildningsprogram i Kina för att europeiska små och medelstora företag ska kunna bli mer konkurrenskraftiga på den kinesiska marknaden fram till 2010. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra stora företag att åta sig handledning av små och medelstora företag för att ge dem tillträde till internationella marknader. |

Komisija izveidojusi tirgus pieejas komandas galvenajos eksporta tirgos, kur apvienojas dalībvalstu tirdzniecības padomnieki un ES uzņēmumu organizācijas, kas palīdz uzlabot MVU informētību par šķēršļiem tirdzniecībai ārpus ES tirgos, aktīvi centīsies atvērt trešo valstu tirgus, īpaši attīstītajās un visvairāk progresējušās jaunattīstības valstis, izmantojot PVO sarunas un divpusējus nolīgumus, īpaši centīsies atvērt ārpus ES valstu iepirkuma tirgus, kam jānoved pie savstarpēji izdevīgas sadarbības, izmantojot divpusējas un daudzpusējas sarunas (PTO valsts iepirkuma nolīgums), īpaši ar strauji augošām valstīm, veicinās tirdzniecības atvieglošanu PTO kontekstā un divpusējās sarunās, turpinās atvieglot ES MVU pieeju kandidātvalstu un citu kaimiņu sadarbības programmas dalībvalstu tirgiem, īpaši izmantojot Eiropas uzņēmumu tīklu un šajās valstīs popularizējot principu „Vispirms domāt par mazākajiem”, ieskaitot labas prakses apmaiņu, kam pamatā Eiropas Mazo uzņēmumu harta un SBA, paredz 2009. gadā izveidot Eiropas uzņēmumu centrus izvēlētajos tirgos, sākot ar Indijas un Ķīnas strauji augošajām ekonomikām, paredz sākt programmu „Vārti uz Ķīnu”, kuras mērķis ir izveidot izpildpersonāla mācību programmu Ķīnā, lai līdz 2010. gadam Eiropas MVU varētu kļūt konkurētspējīgāki Ķīnas tirgū. Dalībvalstis tiek aicinātas: rosināt lielos uzņēmumus apmācīt MVU, lai ievestu tos starptautiskajos tirgos. |

- 5. GENOMFÖRANDE OCH FÖRVALTNING AV ”SMALL BUSINESS ACT”

- 5. SBA UN VADīBAS īSTENOšANA

Allt sedan initiativet för första gången lades fram i oktober 2007 har tanken på ett sådant initiativ till stöd för små och medelstora företag i EU väckt stora förväntningar. Det har vunnit ett brett stöd hos medlemsstaternas regeringar, i Europaparlamentet och bland de små och medelstora företagen, men det måste genomföras grundligt. Detta kräver av kommissionen och medlemsstaterna ett helhjärtat politiskt engagemang för initiativet. Som grund för ett förnyat åtagande för de små och medelstora företagen uppmanar kommissionen därför Europeiska rådet att omfatta och stödja initiativet om en ”Small Business Act” för Europa, anta de tio principerna och förbinda sig att genomföra de föreslagna åtgärderna. Dessutom uppmanar kommissionen rådet och Europaparlamentet att snabbt anta de lagförslag som ingår i initiativet.

Kopš Komisija 2007. gada oktobrī sāka izstrādāt “ Small Business Act ”, šī ideja Eiropai ir devusi daudzas cerības. Tā kā to plaši atbalsta valdības līmenī, Eiropas Parlamentā un MVU, ir svarīgi to pilnībā īstenot. Tas prasa Komisijas un dalībvalstu pilnīgu politisko iesaistīšanos. Tāpēc, lai pamatotu MVU atjaunotu ieguldījumu, Komisija aicina Eiropas Padomi apsveikt un atbalstīt Eiropas “ Small Business Act ”, pieņemt 10 principus un piedalīties ieteikto pasākumu īstenošanā. Turklāt Komisija aicina Padomi un Parlamentu nekavējoties pieņemt saistītos tiesību aktu priekšlikumus.

Initiativet bör helt och full inarbetas i strategin för tillväxt och sysselsättning för att det ska kunna genomföras effektivt och resultaten ska kunna följas upp regelbundet. Medlemsstaterna uppmanas därför att utnyttja den uppdatering av Lissaboncykeln som planeras ske i slutet av 2008, så att de i sina nationella reformprogram och årliga genomföranderapporter kan ta hänsyn till de små och medelstora företagen. Medlemsstaterna kan låta sig inspireras av bifogade översikt över goda exempel i EU, och kommissionen kommer även fortsatt att tillhandahålla en plattform för utbyte av goda exempel.

SBA pilnībā jāiekļauj Izaugsmes un nodarbinātības stratēģijā, lai nodrošinātu tā efektīvu īstenošanu un būtu iespējams to regulāri atjaunot atkarībā no rezultātiem. Tāpēc dalībvalstis tiek aicinātas izmantot Lisabonas cikla atjaunošanu, ko plāno 2008. gada beigās, lai ietvertu SBA savās valsts reformu programmās un to ikgadējos īstenošanas ziņojumos. Dalībvalstis var ņemt par paraugu klāt pievienoto ES labâkâs prakses pārskatu un Komisija turpinās atbalstīt labâkâs prakses apmaiņu.

Kommissionen kommer att bedöma de framsteg som gjorts med att genomföra initiativet och med början år 2008 regelbundet rapportera om dessa inom ramen för strategin för tillväxt och sysselsättning. Därigenom kan rådet följa med utvecklingen inom politiken för små och medelstora företag både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna och dra nödvändiga slutsatser av detta.

Komisija novērtēs SBA īstenošanas progresu un sākot ar 2008. gadu regulāri ziņos par to Izaugsmes un nodarbinātības stratēģijas kontekstā. Tas ļaus Eiropas Padomei pārskatīt sasniegto MVU politikas jomā Kopienas un dalībvalstu līmenī un izdarīt vajadzīgos secinājumus.

Bilaga: Utbyte av goda exempel i politiken för små och medelstora företag

Pielikums. Labas prakses apmaiņa MVU politikā

Att utbyta goda exempel i politiken för små och medelstora företag har visat sig vara ett nyttigt verktyg i genomförandet av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Sedan 2000 har kommissionen sammanställt goda exempel inom olika områden. De som sammanställts inom ramen för Europeiska stadgan för småföretag finns upptagna i en förteckning på Internet på adressen

Pierādījies, ka labas prakses apmaiņa MVU politikā ir noderīgs instruments, lai īstenotu Lisabonas stratēģiju izaugsmei un nodarbinātībai. Kopš 2000. gada Komisija ir vākusi dažādu jomu labas prakses piemērus. Savāktie piemēri atrodami Eiropas Mazo uzņēmumu hartas katalogā tiešsaistē:

http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/charter/gp.

http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/charter/gp.

Det europeiska näringslivspriset delas ut för att uppmärksamma utmärkta insatser för att främja entreprenörskap och belöna särskilt lyckade initiativ. En sammanställning av goda exempel inom främjande av näringslivet finns på adressen

Eiropas uzņēmumu balva ir atzinums par izcilību reģionālās uzņēmējdarbības popularizēšanā un apbalvo izcilas iniciatīvas. Labas prakses apkopojums uzņēmējdarbības popularizēšanai atrodams šeit:

http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/smes/awards/download/compendium_2007_en_lowres.pdf.

http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/smes/awards/download/compendium_2007_en_lowres.pdf.

I denna bilaga presenteras några goda exempel i medlemsstaterna som förhoppningsvis ska inspirera till genomförande av initiativet till stöd för små och medelstora företag.

Šajā pielikumā doti daži labas prakses piemēri dalībvalstīs, kuri var kalpot par paraugu SBA īstenošanai.

Princip 1: | Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap. |

1. princips | Radīt vidi, kurā uzņēmēji un ģimenes uzņēmumi var attīstīties un uzņēmējdarbība tiek atalgota |

Saxony-Anhalt Impulse Network, Tyskland |

Saksijas-Anhaltes iniciatīvas tīkls, Vācija |

Webbplats: www.impuls-netzwerk.de |

Tīmekļa vietne: www.impuls-netzwerk.de |

Youth Enterprise and Entrepreneurship Strategy in Wales, Storbritannien |

Jauniešu uzņēmumu un uzņēmējdarbības stratēģija Velsā, Apvienotajā Karalistē |

Webbplats: http://www.projectdynamo.co.uk; www.becauseyoucan.com. |

Tīmekļa vietne: http://www.projectdynamo.co.uk; www.becauseyoucan.com. |

Cap’Ten, be captain of your project, Belgien |

Cap’Ten, esi sava projekta kapteinis, Beļģija |

Webbplats: www.ichec-pme.be |

Tīmekļa vietne: www.ichec-pme.be |

Emax – nordiskt träningsläger för unga entreprenörer, Sverige |

Emax – Ziemeļvalstu apmācību nometne jaunajiem uzņēmējiem, Zviedrija |

Webbplats: www.emaxevent.com, www.startcentrum.se |

Tīmekļa vietne: www.emaxevent.com, www.startcentrum.se |

Kinder Business Week, Österrike |

Uzņēmumu laipnības nedēļa, Austrija |

Webbplats: www.kinderbusinessweek.at |

Tīmekļa vietne: www.kinderbusinessweek.at |

Entreprenörskapsdagar: Emprendemos Juntos – Vi är alla entreprenörer, Spanien |

Uzņēmējdarbības dienas: Emprendemos Juntos – mēs visi esam uzņēmēji, Spānija |

Webbplats: www.emprendemosjuntos.es |

Tīmekļa vietne: www.emprendemosjuntos.es |

Utveckling av en entreprenörskultur bland kvinnor, Rumänien |

Uzņēmējdarbības kultūras attīstība sieviešu vidū, Rumānija |

Webbplats: www.animmc.ro |

Tīmekļa vietne: www.animmc.ro |

Princip 2: | Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans. |

2. princips | Nodrošināt, lai godīgi uzņēmēji, kas ir bankrotējuši, ātri varētu izmantot otro iespēju |

Utvecklingsprogram för att förbereda kontrollerat generationsskifte i små och medelstora företag, Finland |

Attīstības programma, kas sagatavo kontrolētu paaudžu maiņu MVU, Somija |

Webbplats: www.te-keskus.fi, www.yrityssuomi.fi |

Tīmekļa vietne: www.te-keskus.fi, www.yrityssuomi.fi |

Snabbare omstart efter konkurs, Danmark |

Uzņēmuma ātrāka veidošana pēc bankrota, Dānija |

Webbplats: www.naec.dk |

Tīmekļa vietne: www.naec.dk |

Hjälp till egenföretagare och företagsägare i svårigheter, Belgien |

Palīdzība grūtībās nokļuvušiem pašnodarbinātajiem un uzņēmumu īpašniekiem, Beļģija |

Webbplats: www.beci.be |

Tīmekļa vietne: www.beci.be |

Princip 3: | Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först. |

3. princips | Noteikumus izstrādāt saskaņā ar principu “Vispirms domāt par mazākajiem” |

Webbplats för samråd med allmänheten, ”Teeme koos”, Estland |

Sabiedriskās apspriešanas tīmekļa vietne “Teeme koos”, Igaunija |

Webbplats: www.osale.ee; www.riigikantselei.ee; www.valitsus.ee |

Tīmekļa vietne: www.osale.ee; www.riigikantselei.ee; www.valitsus.ee |

Stödtjänster för små och medelstora företag lokalt med hjälp av one-stop-shops, Slovenien |

Vietēja līmeņa atbalsta pakalpojumu MVU īstenošana, izmantojot vienas pieturas aģentūras, Slovēnija |

Webbplats: www.japti.si |

Tīmekļa vietne: www.japti.si |

Checklista för uppfyllande av gällande bestämmelser, Storbritannien |

Noteikumu saraksts pārbaudei, Apvienotā Karaliste |

Webbplats: www.businesslink.gov.uk |

Tīmekļa vietne: www.businesslink.gov.uk |

Y4 Committee, Finland |

Y4 Komiteja, Somija |

Webbplats: www.y4.fi |

Tīmekļa vietne: www.y4.fi |

Princip 4: | Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov |

4. princips | Valsts iestādes padarīt atsaucīgas pret MVU vajadzībām |

Den belgiska socialsektorns e-förvaltningsprogram för små och medelstora företag, Belgien |

Beļģijas sociālās jomas e-pārvaldes programma MVU, Beļģija |

Webbplats: www.ksz-bcss.fgov.be |

Tīmekļa vietne: www.ksz-bcss.fgov.be |

Gemensamma kontaktpunkter för företagsregistrering, Tjeckien |

Vienotas reģistrācijas vietas uzņēmējiem, Čehija |

Webbplats: www.mpo.cz |

Tīmekļa vietne: www.mpo.cz |

One-stop-shop för entreprenörer, Tyskland |

Vienas pieturas aģentūra uzņēmējiem, Vācija |

Webbplats: www.one-stop-shop-trier.de |

Tīmekļa vietne: www.one-stop-shop-trier.de |

Ledningscentrum för mikroföretag – ekonomisk och finansiell rapportering, Frankrike |

Mikrouzņēmumu vadības centrs ekonomiskajām un finanšu atskaitēm, Francija |

Webbplats: www.artifrance.eu |

Tīmekļa vietne: www.artifrance.eu |

Webbportal för offentlig information för småföretag, Frankrike |

Valsts informācijas portāls mazajiem uzņēmumiem, Francija |

Webbplats: pme.service-public.fr |

Tīmekļa vietne: pme.service-public.fr |

CORE - Companies Online Registration Environment, Irland |

CORE – Uzņēmumu reģistrācija tiešsaistē, Īrija |

Webbplats: www.cro.ie |

Tīmekļa vietne: www.cro.ie |

Kick-start project, Malta |

Projektu ātrs sākums, Malta |

Webbplats: www.mcmpgov.mt |

Tīmekļa vietne: www.mcmpgov.mt |

Företagsdisk on-line, Nederländerna |

Uzņēmumu reģistrs tiešsaistē, Nīderlande |

Webbplats: www.bedrijvenloket.nl |

Tīmekļa vietne: www.bedrijvenloket.nl |

KSU – Nationellt servicenät för små och medelstora företag, Polen |

KSU – valsts pakalpojumu tīkls MVU, Polija |

Webbplats: www.euroinfo.org.pl, www.ksu.parp.gov.pl |

Tīmekļa vietne: www.euroinfo.org.pl, www.ksu.parp.gov.pl |

Enterprise online, Portugal |

Uzņēmums tiešsaistē, Portugāle |

Webbplats: www.portaldaempresa.pt |

Tīmekļa vietne: www.portaldaempresa.pt |

One-stop-shops för små och medelstora företag (VEM), Slovenien |

Vienas pieturas aģentūras MVU (VEM), Slovēnija |

Webbplats: www.japti.si |

Tīmekļa vietne: www.japti.si |

Central myndighetsportal, Slovakien |

Centrālais valsts pārvaldes portāls, Slovākija |

Webbplats: www.telecom.gov.sk |

Tīmekļa vietne: www.telecom.gov.sk |

Löneservice på internet för små arbetsgivare, Finland |

Alga-tīmeklī pakalpojums mazajiem uzņēmumiem, Somija |

Webbplats: www.palkka.fi |

Tīmekļa vietne: www.palkka.fi |

Princip 5: | Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd |

5. princips | Valsts politikas instrumentus pielāgot MVU vajadzībām: atvieglot MVU dalību valsts iepirkuma procedūrā un labāk izmantot valsts atbalsta MVU iespējas |

e-upphandlingsportal, Luxemburg |

e-iepirkuma portāls, Luksemburga |

Webbplats: http://www.marches.public.lu, http://www.mtp.public.lu |

Tīmekļa vietne: http://www.marches.public.lu, http://www.mtp.public.lu |

Princip 6: | Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttande av sista betalningsdag vid handelstransaktioner. |

6. princips | Atvieglot MVU piekļuvi finansējumam un attīstīt juridisku un uzņēmējdarbības vidi, kas atbalsta laicīgi veiktus maksājumus komerciālos darījumos |

Sådd- och riskkapitalprogram, Irland |

Sākuma un pašu kapitāla programma, Īrija |

Webbplats: www.enterprise-ireland.com |

Tīmekļa vietne: www.enterprise-ireland.com |

Lån med ränteåterbäring för småföretag, Cypern |

Aizdevumi mazajiem uzņēmumiem ar procentu atmaksu, Kipra |

Webbplats: www.bankofcyprus.com |

Tīmekļa vietne: www.bankofcyprus.com |

Offentliga riskkapitallån, Lettland |

Valsts fondu fonds riska kapitāla nozarē, Latvija |

Webbplats: www.lga.lv |

Tīmekļa vietne: www.lga.lv |

Mikrokreditprogram för kvinnliga entreprenörer och företagsägare, Spanien |

Mikrokredītu programma sievietēm uzņēmējām un uzņēmumu īpašniecēm, Spānija |

Webbplats: www.ipyme.org |

Tīmekļa vietne: www.ipyme.org |

Princip 7: | Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter. |

7. princips | Palīdzēt MVU izmantot iespējas, ko dod vienotais tirgus |

Portal för handel och export, Tjeckien |

Portāls uzņēmumiem un eksportam, Čehija |

Webbplats: Businessinfo.cz |

Tīmekļa vietne: Businessinfo.cz |

Kompetensnätverk Nederländerna/Nordrhein-Westfalen (INTER-NED), Tyskland |

Kompetences tīkls Nīderlande/ Ziemeļreina Vestfālija INTER-NED, Vācija |

Webbplats: www.inter-ned.info |

Tīmekļa vietne: www.inter-ned.info |

Upplysningskampanj för allmänheten om standardisering, Litauen |

Sabiedrības informēšana par standartizāciju, Lietuva |

Webbplats: www.lsd.lt |

Tīmekļa vietne: www.lsd.lt |

CETMOS –— The Central European Trade Mark Observation Service, Österrike |

CETMOS –— Centrāleiropas preču zīmju novērošanas dienests, Austrija |

Webbplats: www.cetmos.eu |

Tīmekļa vietne: www.cetmos.eu |

Princip 8: | Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag. |

8. princips | Veicināt MVU prasmju uzlabošanu un visa veida inovācijas |

National e-business strategy, Irland |

Valsts e-uzņēmuma stratēģija, Īrija |

Webbplats: www.entemp.ie |

Tīmekļa vietne: www.entemp.ie |

Innovationsförvaltning, Ungern |

Inovāciju vadība, Ungārija |

Webbplats: www.chic.hu |

Tīmekļa vietne: www.chic.hu |

Nationell innovationsfond, Bulgarien |

Valsts inovāciju fonds, Bulgārija |

Webbplats: www.sme.government.bg |

Tīmekļa vietne: www.sme.government.bg |

Hellenic Technology Clusters Initiative, Grekland |

Grieķijas tehnoloģiju klasteru iniciatīva, Grieķija |

Webbplats: www.htci.gr |

Tīmekļa vietne: www.htci.gr |

Princip 9: | Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter. |

9. princips | Padarīt MVU spējīgus vides problēmas pārvērst par iespējām |

En ny process för micro-finishing av ytor i den keramiska industrin, för mindre miljöpåverkan, Italien |

Jauns virsmas mikroapstrādes process keramikas nozarē, kas samazina ietekmi uz vidi, Itālija |

Webbplats: http://www.fondovalle.it |

Tīmekļa vietne: http://www.fondovalle.it |

Miljöskattereform, Estland |

Ekoloģijas nodokļa reforma, Igaunija |

Webbplats: www.fin.ee |

Tīmekļa vietne: www.fin.ee |

EDM – Electronisk databehandling inom miljö- och avfallsförvaltning, Österrike |

EDM – elektroniskā datu vadība vides un atkritumu vadībā, Austrija |

Webbplats: www.lebensministerium.at |

Tīmekļa vietne: www.lebensministerium.at |

Princip 10: | Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta. |

10. princips | Rosināt un atbalstīt MVU, lai tie izmanto tirgus izaugsmes priekšrocības |

Internet Fair, Polen |

Gadatirgus tīmeklī, Polija |

Webbplats: www.euroinfo.org.pl |

Tīmekļa vietne: www.euroinfo.org.pl |

Pipe – introduktion till exportmarknadsföring, Spanien |

Pipe – sākotnējais plāns ārvalstu tirgu popularizēšanai, Spānija |

Webbplats: www.portalpipe.com |

Tīmekļa vietne: www.portalpipe.com |

Sprint – gå samman för att konkurrera på världsmarknaden, Italien |

Sprint – apvienojamies, lai konkurētu pasaules tirgos, Itālija |

Webbplats: www.sprint-er.it |

Tīmekļa vietne: www.sprint-er.it |

[1] ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram – Tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag”, KOM(2005) 551 slutlig, 10.11.2005.

[1] „Kopienas Lisabonas programmas īstenošana. Mūsdienīga MVU politika izaugsmes un nodarbinātības veicināšanai” - COM(2005) 551, galīgā redakcija, 10.11.2005.

[2] http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/charter/docs/charter_en.pdf

[2] http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/charter/docs/charter_en.pdf.

[3] ”Små och medelstora företag är nyckeln till tillväxt och sysselsättning. Halvtidsrapport om den moderna politiken för små och medelstora företag”, KOM(2007) 592 slutlig, 4.10.2007.

[3] “Mazo un vidējo uzņēmumu būtiskā nozīme, lai veicinātu lielāku izaugsmi un vairāk darbavietu. Termiņa vidus pārskats. Mūsdienīgās MVU politikas pārskats”, COM(2007) 592, galīgā redakcija, 4.10.2007.

[4] http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/home_en.htm

[4] http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/home_en.htm.

[5] ”Konsekvensanalys för Small Business Act”, SEK(2008) 2101.

[5] „ SBA i etekmes novērtējums ”, SEC(2008) 2101.

[6] 2007 Observatory of EU SMEs. http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/analysis/observatory_en.htm

[6] ES MVU pētījums 2007. gadā: http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/analysis/observatory_en.htm.

[7] ”En inre marknad för framtidens Europa”, KOM(2007) 724 slutlig, 20.11.2007.

[7] „Vienots tirgus 21. gadsimta Eiropai” COM(2007) 724 galīgā versija, 20.11.2007.

[8] http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/docs/sba_consultation_report_final.pdf

[8] http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/docs/sba_consultation_report_final.pdf.

[9] http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/survey/eurobarometer_intro.htm

[9] http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/survey/eurobarometer_intro.htm.

[10] En gemensam invandringspolitik för Europa: principer, åtgärder och verktyg, KOM(2008) 359 slutlig, 17.6.2008.

[10] “Kopēja imigrācijas politika Eiropai: Principi un instrumenti”, COM(2008)359 galīgā redakcija, 17.6.2008.

[11] Omstart för konkursstämplad: För en politik som ger en andra chans - Att genomföra Lissabonprogrammet för tillväxt och sysselsättning, KOM(2007) 584 slutlig, 5.10.2007.

[11] „Pārvarot aizspriedumus par neveiksmīgu uzņēmējdarbību. Otras iespējas politika - Lisabonas partnerības izaugsmei un darbavietām īstenošana”, COM(2007) 584 galīgā versija, 5.10.2007.

[12] ”Models to Reduce the Disproportionate Regulatory burden on SMEs”, rapport från expertgruppen, maj 2007.

[12] Ekspertu grupas ziņojums „Nesamērīgā tiesiskā sloga samazināšanas modeļi MVU”, 2007. gada maijs.

[13] http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/docs/SME_public_procurement_Summary.pdf

[13] http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/docs/SME_public_procurement_Summary.pdf.

[14] http://www.enterprise-europe-network.ec.europa.eu/

[14] http://www.enterprise-europe-network.ec.europa.eu/.

[15] http://ec.europa.eu/solvit/site/index_en.htm

[15] http://ec.europa.eu/solvit/site/index_en.htm.

[16] Kommissionens rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 18.12.2006.

[16] Komisijas Ieteikums par pamatprasmēm mūžizglītībā 18.12.2006.