[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

[pic] | EUROOPA KOMISJON |

Bryssel den 10.11.2010

Brüssel 10.11.2010

KOM(2010) 639 slutlig

KOM(2010) 639 lõplik

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

KOMISJONI TEATIS EUROOPA PARLAMENDILE, NÕUKOGULE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE JA REGIOONIDE KOMITEELE

Energi 2020 En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad

Energia 2020Säästva, konkurentsivõimelise ja kindla energia strateegia

SEK(2010) 1346

SEK(2010) 1346

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

KOMISJONI TEATIS EUROOPA PARLAMENDILE, NÕUKOGULE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE JA REGIOONIDE KOMITEELE

Energi 2020En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad

Energia 2020Säästva, konkurentsivõimelise ja kindla energia strateegia

Inledning

Sissejuhatus

Ett misslyckande skulle stå oss alltför dyrt.

Läbikukkumise hind oleks liiga kõrge.

Energi är själva livsnerven i vårt samhälle. Såväl befolkningen som industrin och ekonomin är beroende av en säker, tillförlitlig och hållbar energiförsörjning till ett rimligt pris. Samtidigt utgör de energirelaterade utsläppen nästan 80 % av EU:s sammanlagda växthusgasutsläpp. Energifrågan är därför en av de största utmaningar Europa står inför. Det kommer att ta decennier att styra in våra energisystem på en tryggare och mer hållbar väg. Men besluten som ska leda oss dit måste fattas mycket snart, eftersom kostnaderna för konsumenterna bara kommer att öka om vi inte lyckas skapa en välfungerande europeisk energimarknad, samtidigt som Europas konkurrenskraft skulle hamna i riskzonen.

Energia on meie ühiskonna eluvesi. Elanikkonna, tööstuse ja majanduse heaolu sõltub sellest, kas energia on ohutu, turvaline, säästev ja taskukohane. Samas moodustavad energiakasutamisega seotud heitkogused pea 80 % ELi kasvuhoonegaaside koguheitest. Energiaküsimus on seega üks suurimaid probleeme, millega Euroopa silmitsi seisab. Energiasüsteemide turvalisemaks ja säästvamaks muutmine võtab aastakümneid. Kuid otsused õige teeotsa leidmiseks tuleb teha kiiresti, sest suutmatus luua hästitoimivat Euroopa energiaturgu üksnes suurendab tarbijate kulusid ja ohustab Euroopa konkurentsivõimet.

Under de närmaste tio åren behövs energiinvesteringar i storleksordningen en biljon euro, för att ge oss en större mångfald av olika produktionslösningar, ersätta utrustning och tillgodose omfattande och förändrade energibehov. Strukturella förändringar i energiförsörjningen, som delvis beror på förändringar i den egna produktionen, tvingar de europeiska ekonomierna att välja bland olika energiprodukter och energiinfrastrukturer. Dessa val kommer att ha stor betydelse för de närmaste 30 åren – och ännu längre. För att besluten ska kunna fattas snabbt krävs ett ambitiös politiskt ramverk. Att skjuta upp besluten skulle få oöverskådliga konsekvenser för samhället, vad gäller såväl de långsiktiga kostnaderna som leveranssäkerheten.

Järgmise kümne aasta jooksul on vaja teha investeeringuid suurusjärgus üks triljon eurot, nii olemasolevate ressursside mitmekesistamiseks ning seadmete asendamiseks kui ka problemaatilise ja muutuva energiavajaduse rahuldamiseks. Energiavarustuse struktuurimuutused, mis osaliselt on tingitud siinse tootmisstruktuuri muutustest, sunnivad Euroopa majandusi tegema energiatoodete ja -infrastruktuuride hulgast valikuid. Neid valikuid saab tunda järgmisel 30 aastal ja hiljemgi. Kõnealuste otsuste kiireks vastuvõtmiseks on vaja ambitsioonikat poliitilist raamistikku. Otsuste edasilükkamisel oleks ühiskonnale määratu mõju nii pikemaajaliste kulude kui ka varustuskindluse poolest.

En gemensam energipolitik för EU har vuxit fram kring det gemensamma målet att trygga en störningsfri tillgång till energiprodukter och -tjänster på marknaden, till ett pris som är rimligt för alla konsumenter (såväl privata som företag). Samtidigt ska politiken bidra till EU:s mer övergripande sociala mål och klimatmål. De centrala målen för energipolitiken (leveranssäkerhet, konkurrenskraft och hållbarhet) är nu fastställda i Lissabonfördraget.[1] Där anges tydligt vad som förväntas av Europa inom energiområdet. Även om vissa framsteg har gjorts i riktning mot dessa mål, anpassas Europas energisystem alltför långsamt – samtidigt som utmaningarna blir allt större. EU:s framtida utvidgningar kommer att få dessa utmaningar att öka ytterligare, allt eftersom EU tar upp länder med omodern infrastruktur och mindre konkurrenskraftiga energimarknader.

ELi ühine energiapoliitika on lähtunud ühisest eesmärgist tagada, et energiatooted ja -teenused oleksid turul pidevalt ja füüsiliselt kättesaadavad hinnaga, mis on kõigile tarbijatele (era- ja tööstustarbijad) taskukohane, aidates samas saavutada ELi laiemaid sotsiaalseid ja kliimaeesmärke. Energiapoliitika kesksed eesmärgid (varustuskindlus, konkurentsivõimelisus, säästlikkus) on nüüd sätestatud Lissaboni lepingus[1]. Lepingus on selgelt sõnastatud, mida Euroopalt energiavaldkonnas oodatakse. Nimetatud eesmärkide poole pürgimisel on küll tehtud mõningaid edusamme, kuid Euroopa energiasüsteemide kohandamisprotsess on liiga aeglane, samas kui probleemide ulatus suureneb. ELi tulevased laienemised süvendavad probleemi veelgi, kui ELiga liituvad riigid, kelle infrastruktuur on aegunud ja energiamajandus vähem konkurentsivõimeline.

Europeiska rådet antog 2007 ambitiösa energi- och klimatmål för år 2020. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, under rätt förutsättningar till och med 30 procent[2], andelen förnybar energi ska öka till 20 procent och energieffektiviteten ska förbättras med 20 procent. Europaparlamentet har alltid stött dessa mål. Europeiska rådet har även gjort ett långsiktigt åtagande avseende utsläppen av koldioxid och satt som mål att EU och andra industrialiserade länder ska minska koldioxidutsläppen med 80 till 95 procent till år 2050.

Euroopa Ülemkogu võttis 2007. aastal vastu ambitsioonikad energia ja kliimamuutustega seotud eesmärgid 2020. aastaks: vähendada kasvuhoonegaaside heitkoguseid 20 %, sobivate tingimuste korral isegi 30 %,[2] suurendada taastuvenergia osakaalu 20 %-ni ning suurendada energiatõhusust 20 %. Euroopa Parlament on nimetatud eesmärke pidevalt toetanud. Euroopa Ülemkogu on võtnud ka pikaajalise kohustuse seoses CO2-heidete vähendamisega, nimelt peaksid EL ja muud tööstusriigid vähendama 2050. aastaks heitkoguseid 80–95 %.

Inte desto mindre är den nuvarande strategin knappast tillräcklig för att alla målen för 2020 ska kunna uppnås, och den är fullständigt otillräcklig för att lösa problemen på längre sikt. EU:s energi- och klimatmål har tagits med i Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla [3], som antogs av Europeiska rådet i juni 2010, och det där ingående huvudinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa”. Den brådskande uppgiften för EU är att komma överens om vilka verktyg som ska användas för att göra detta nödvändiga skifte möjligt och se till att Europa kan ta sig ur lågkonjunkturen och slå in på en mer konkurrenskraftig, säker och hållbar väg.

Sellest hoolimata ei saavutata olemasoleva strateegiaga tõenäoliselt kõiki 2020. aasta eesmärke ning ka pikemaajaliste ülesannete täitmiseks ei ole see sugugi kohane. ELi energia- ja kliimaeesmärgid on hõlmatud 2010. aasta juunis Euroopa Ülemkogu vastuvõetud Euroopa 2020. aasta aruka, jätkusuutliku ja kaasava majanduskasvu strateegiasse[3] ning selle suurprojekti „Ressursitõhus Euroopa”. EL peab kiiremas korras jõudma kokkuleppele vajalikku üleminekut võimaldavates vahendites ja seega tagama, et Euroopa leiaks end majanduslangusest välja tulles konkurentsivõimelisemal, turvalisemal ja jätkusuutlikumal rajal.

Trots att energipolitikens mål är så viktiga, finns det allvariga brister i politikens utförande.

Energiapoliitika eesmärkide tähtsusest hoolimata on nende rakendamine vägagi puudulik.

Den inre energimarknaden är fortfarande splittrad och har inte uppnått sin potential i fråga om öppenhet, tillgänglighet och valfrihet. Företagen har växt ut över de nationella gränserna, men deras utveckling hämmas fortfarande av en mängd olika nationella regler och föreskrifter. Det finns fortfarande många hinder för en öppen och rättvis konkurrens[4]. En nyligen genomförd studie av konsumentvillkoren på elmarknaden visar att kundernas valmöjligheter inte är optimala.[5] Genomförandet av lagstiftningen på den inre marknaden är bristfällig, med över 40 överträdelseförfaranden på gång enbart för det andra paketet om den inre energimarknaden från 2003.

Energia siseturg on jätkuvalt killustatud ning ei ole muutunud piisavalt läbipaistvaks, ei taga kõigile võrdset juurdepääsu ega anna piisavalt valikuvõimalusi. Ettevõtted on riigipiiridest üle kasvanud, kuid nende arengut takistavad endiselt erinevad riiklikud eeskirjad ja tavad. Avatud ja ausal konkurentsil on endist viisi palju tõkkeid[4]. Elektri jaeturgude tarbijatingimuste hiljutine uuring osutab sellele, et tarbija valikuvõimalus on allpool optimaalset taset[5]. Siseturgu käsitlevate õigusaktide rakendamine on mitterahuldav, juba üksnes 2003. aastast on pooleli 40 rikkumismenetlust seoses teise energia siseturu paketiga.

Leveranssäkerheten för den inre energiförsörjningen äventyras av förseningar i investeringar och teknisk utveckling.[6] För närvarande är knappt 45 procent av Europas elproduktion baserad på energikällor med låga koldioxidutsläpp, huvudsakligen kärnkraft och vattenkraft. Delar av EU kan komma att förlora mer än en tredjedel av sin produktionskapacitet till år 2020 till följd av sådana anläggningars begränsade livslängd. Därför måste den befintliga kapaciteten ersättas och byggas ut, säkra icke-fossila bränslealternativ hittas, elnäten anpassas för alternativa energikällor och en vekligt integrerad inre marknad för energi skapas. samtidigt måste medlemsstaterna avveckla sina miljöskadliga subventionssystem.

Energia varustuskindlust siseturul kahjustavad investeeringute ja tehnoloogia arenguga seotud viivitused[6]. Praegu põhineb ligikaudu 45 % Euroopa elektritootmisest vähese CO2-heitega energiaallikatel, peamiselt tuuma- ja hüdroenergial. Kõnealuste rajatiste piiratud eluea tõttu võivad teatavad ELi piirkonnad kaotada 2020. aastaks üle kolmandiku tootmisvõimsusest. See tähendab olemasoleva võimsuse asendamist ja suurendamist, kindlate alternatiivsete mittefossiilkütuste leidmist, võrkude kohandamist taastuvate energiaallikate jaoks ning tõeliselt lõimitud energia siseturu saavutamist. Samas peavad liikmesriigid endiselt kaotama keskkonnakahjulikud toetused.

Kvaliteten på de nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet, som utvecklats av medlemsstaterna sedan 2008, är en besvikelse och lämnar stor potential outnyttjad. Övergången till användning av förnybar energi och större energieffektivitet inom transportsektorn går alldeles för långsamt. Samtidigt som vi i stora drag är på rätt väg för att nå målet på 20 procent förnybar energi, är vi långt från att nå målet för energieffektivitet.

2008. aastast alates liikmesriikide koostatavate riiklike energiatõhususe tegevuskavade kvaliteet on pettumustvalmistav, nende potentsiaal on suuresti kasutamata. Transpordisektori üleminek taastuvenergia kasutamisele ja sektori energiatõhusamaks muutmine toimub liiga aeglaselt. Kui taastuvenergia 20 % eesmärgi saavutamisega oleme üldjoontes järjel, siis energiatõhususe vallas seatud eesmärgi saavutamisest oleme väga kaugel.

På internationell nivå fästs inget större avseende vid varningarna om framtida oljebrist.[7] Trots allvarliga kriser i gasleveranserna, som har fungerat som en väckarklocka och visat på Europas sårbarhet, finns ännu inget gemensamt förhållningssätt gentemot samarbets-, leverantörs- och transitländer. Det finns en potential för vidareutveckling av EU:s egna fossila bränsleresurser, däribland okonventionell gas, och den roll dessa kommer att spela kräver en objektiv analys.

Rahvusvahelisel tasandil ei pöörata erilist tähelepanu hoiatustele naftavarude vähenemise eest tulevikus[7]. Hoolimata olulistest gaasitarnehäiretest, mis on toiminud äratussignaalina ja näidanud Euroopa haavatavust, puudub endiselt ühine strateegia partner-, tarnija- ja transiidiriikide suhtes. ELi fossiilkütusevarusid, sealhulgas ebatraditsioonilisi gaasivarusid, on võimalik täiendavalt arendada ning nende osatähtsust tuleb objektiivselt hinnata.

Medlemsstaternas beroende av varandra i energifrågor kräver mer omfattande åtgärder på Europanivå.

Liikmesriikide vastastikune energiasõltuvus nõuab täiendavate meetmete võtmist Euroopa tasandil.

Energipolitik bör utvecklas på EU-nivå. Energipolitiska beslut som fattas av en medlemsstat påverkar oundvikligen även andra medlemsstater. Ett optimalt energimix, vilket innefattar en snabb utveckling av förnybar energi, förutsätter en åtminstone kontinental marknad. Energi är den marknadssektor där störst ekonomisk verkan kan uppnås på Europanivå. Splittrade marknader undergräver inte bara leveranssäkerheten. De begränsar även de fördelar som konkurrens på energimarknaden kan medföra. Det är dags för en verkligt europeisk energipolitik.

Energiapoliitika tuleks välja töötada ELi tasandil. Ühe liikmesriigi energiapoliitika otsused mõjutavad paratamatult ka teisi liikmesriike. Energialiikide optimaalseks kombinatsiooniks, sealhulgas taastuvenergiaallikate jõudsaks arendamiseks on vaja vähemalt kontinentaalse mõõtmega turgu. Energia on selline turusektor, kus suurimat majanduslikku tõhusust võib saavutada üle-euroopalisel tasandil. Killustatud turud ohustavad varustuskindlust, kuid samas ka vähendavad energiaturu konkurentsist saadavat võimalikku kasu. Käes on aeg, et energiapoliitika muutuks tõeliselt euroopalikuks poliitikaks.

EU måste bibehålla sin position som en attraktiv marknad för företag samtidigt som konkurrensen om energiresurserna tilltar över hela världen. Den nya europeiska energistrategin måste främja den integrerade industrisatsning som Europeiska kommissionen nyligen lagt fram[8], inte minst eftersom energi även framöver kommer att vara en viktig kostnadsfaktor för industrin[9]. EU måste också konsolidera sin konkurrenskraft på energiteknikmarknaderna. Andelen förnybar energi i EU:s energimix har stadigt stigit till ungefär 10 procent av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) 2008. Under 2009 kom 62 procent av den nyinstallerade elproduktionskapaciteten inom EU från förnybara källor, huvudsakligen vind- och solkraft. Europas ledande ställning är dock hotad. I den oberoende rapporten Renewable Energy Attractiveness Index för 2010[10] anges nu att de bästa investeringsmöjligheterna för förnybar energi finns i USA och Kina. Det krävs nya incitament, och EU:s ledarskap behövs mer än någonsin för att lösa dessa problem.

Energiaallikate pärast üleilmse konkureerimise suurenedes peab EL jääma ettevõtetele atraktiivseks turuks. Euroopa uus energiastrateegia peab toetama Euroopa Komisjoni äsja esitletud tööstuspoliitika üldisi lähtekohti,[8] iseäranis seetõttu, et energia on jätkuvalt tööstuse oluline kulutegur[9]. EL peab ka tugevdama oma konkurentsivõimet energiatehnoloogia turgudel. Taastuvenergia osakaal ELi energiaallikate hulgas on pidevalt suurenenud, moodustades 2008. aastal umbes 10 % energia summaarsest lõpptarbimisest. 2009. aastal tulenes 62 % uuest elektritootmisvõimsusest ELis taastuvatest energiaallikatest, peamiselt tuule- ja päikeseenergiast. Kuid Euroopa ei ole siin enam juhtrollis. Taastuvenergia atraktiivsust käsitleva sõltumatu taastuvenergia atraktiivsuse indeksi ( Renewable Energy Attractiveness Index ) 2010. aasta pingerea[10] kohaselt on kõige paremad võimalused taastuvenergiasse investeerimiseks Ameerika Ühendriikides ja Hiinas. Vaja on uusi stiimuleid, rohkem kui kunagi varem on kõnealuste probleemide lahendamiseks vaja ELi juhtrolli.

EU skulle kunna vara mycket starkare och effektivare på den internationella energimarknaden om man bättre tog fasta på gemensamma intressen och ambitioner. Trots att EU står för en femtedel av världens energianvändning fortsätter EU att ha mindre inflytande på de internationella energimarknaderna än unionens ekonomiska tyngd skulle antyda. De globala energimarknaderna blir allt tuffare, där snabbväxande asiatiska länder och Mellanöstern står för större delen av tillväxten i den globala efterfrågan.[11] Som världens största energiimportör riskerar EU därmed att bli mera sårbart för leveransrisker.

EL võiks rahvusvahelistes energiaküsimustes tegutseda tugevamalt ja tõhusamalt, esindades oma ühiseid huvisid ja eesmärke. Hoolimata asjaolust, et ELi energiakasutus moodustab maailma omast viiendiku, on ELil rahvusvahelistele energiaturgudele endiselt väiksem mõju kui võiks arvata selle majanduslikust kaalust. Olukord ülemaailmsetel energiaturgudel muutub pingelisemaks, ülemaailmse nõudluse kasvust kuulub suurem osa Aasia arenguriikidele ja Lähis-Idale[11]. See võib tekitada ELile kui maailma suurimale energiaimportijale suuremat varustusriski.

Inkluderandet av energipolitiken i EU-fördraget kräver ett nytt synsätt.

Energiapoliitika lisamine ELi lepingule nõuab ka uut perspektiivi.

Vi måste bygga vidare på det vi har uppnått och ha djärva ambitioner.

Peame tuginema saavutustele ja seadma auahneid eesmärke.

EU har inte råd att misslyckas med sina energiambitioner. Därför föreslår kommissionen en ny energistrategi inför år 2020. Den kommer att konsolidera de åtgärder som har vidtagits så här långt och öka aktiviteten inom de områden där nya utmaningar dyker upp. Strategin är resultatet av omfattande diskussioner inom EU-institutionerna och många samtal med allmänheten.

EL ei saa endale lubada energiaeesmärkide mittesaavutamist. Sestap esitab komisjon uue 2020. aasta energiastrateegia. Sellega tugevdatakse seni võetud meetmeid ja tõhustatakse tegevust valdkondades, kus kerkivad uued probleemid. Strateegia on töötatud välja ELi institutsioonide vaheliste põhjalike arutelude ja ulatuslike avalike konsultatsioonide tulemusel.

Fokus ligger inte på att jämföra olika energikällor, utan på de mått och steg som behöver vidtas för att uppfylla Europas politiska mål på medellång sikt. Olika scenarier för energimixen kommer att presenteras i energifärdplanen för år 2050, som kommer att beskriva olika vägar att nå Europas långsiktiga mål om minskning av koldioxidutsläppen och hur dessa vägar påverkar energipolitiken. Energistrategin visar vilka politiska beslut som måste fattas för att energimålen för år 2020 ska kunna nås, så som de är formulerade i dag. Färdplanerna för år 2050 rörande ekonomi och energi med låga koldioxidutsläpp kommer att ge ytterligare information och vägledning åt detta åtgärdsprogram och dess genomförande genom att tillhandahålla en långsiktig vision.

Seejuures ei keskenduta erinevate energiaallikate võrdlevale analüüsile , vaid pigem keskpika perioodi Euroopa poliitiliste eesmärkide saavutamiseks vajalikele sammudele. Tulevase 2050. aasta energeetika tegevuskava raames esitatakse mitmeid energiaallikate jaotusega seonduvaid stsenaariume, milles kirjeldatakse võimalusi CO2-heidete vähendamisega seotud Euroopa pikaajalise eesmärgi saavutamiseks ja selle mõju energiapoliitika otsustele. Käesolevas strateegias määratakse kindlaks, milliseid poliitilisi otsuseid on vaja praegusel kujul püstitatud 2020. aasta energiaeesmärkide täitmiseks. Üldiselt juhindutakse käesolevas strateegias vähese CO2-heitega majandus- ja energeetikamudeli rakendamisel laiemalt 2050. aasta tegevuskava raames esitatavast pikaajalisest nägemusest.

Vi behöver snarast långtgående förändringar inom energins produktion, användning och leverans.

Energiatootmises, -kasutuses ja -varustuses on hädasti vaja põhjalikke muutusi.

Först och främst understryker strategin behovet av att förskjuta energiåtgärderna åt en mer efterfrågestyrd politik, vilket ger konsumenterna mera makt och frikopplar den ekonomiska tillväxten från energianvändningen. I synnerhet måste transport- och byggnadssektorerna satsa aktivt på energibesparingar och genom diversifiering gå över till ej förorenande energikällor. Strategin bör sträcka sig längre än handeln med utsläppsrätter och hjälpa till att skapa marknadsförhållanden som stimulerar till högre energibesparingar och större investeringar i produktion med låga koldioxidutsläpp. Den bör underlätta utnyttjandet av många olika typer av centraliserad och distribuerad förnybar energi, liksom viktig teknik för energilagring och elektromobilitet (i synnerhet elfordon och kollektivtrafik).

Eelkõige toonitatakse strateegias vajadust energiameetmed taas tasakaalu viia, pannes rohkem rõhku nõudluspõhisele poliitikale, suurendades tarbijate mõjukust ning sidudes majanduskasvu lahti energiakasutusest. Aktiivset energiasäästupoliitikat peaksid järgima eeskätt transpordi- ja ehitussektor ning mitmekesistama oma energiaallikaid, eelistades võimalikult saastevabu lahendusi. Väljaspool heitkogustega kauplemise süsteemi peaks strateegia aitama luua turutingimused, mis soodustaksid suuremat energiasäästu ja CO2-heite vähendamisele suunatud täiendavaid investeeringuid, et kasutada ära mitmesuguseid tsentraliseeritud ja detsentraliseeritud taastuvaid energiaallikaid, aga ka energia salvestamise ja elektritranspordi põhitehnoloogiaid (eelkõige elektrisõidukid ja ühistransport).

Energipolitiken har en nyckelroll för uppnåendet av målen för den nya strategin för smart och hållbar tillväxt, som ska ge oss en stark, mångsidig och konkurrenskraftig industri. Vi måste i detta sammanhang göra klart för oss att EU:s industriella bas är beroende av alla sektorer över hela förädlingskedjan.

Energiapoliitika aitab olulisel määral kaasa aruka, jätkusuutliku ja kaasava majanduskasvu uue strateegia eesmärgi saavutamisele ning tugeva, mitmekesise ja konkurentsivõimelise tööstusbaasi loomisele. Sellega seoses peab Euroopa tunnistama, et siinne tööstus vajab kogu väärtusahela lõikes kõigis sektorites turgutamist.

Myndigheterna måste föregå med gott exempel. Varje år förbrukar de offentliga myndigheterna 16 procent av EU:s BNP – ungefär 1 500 miljarder euro. Reglerna för offentlig upphandling borde ställa krav på effektivitet för att öka energibesparingarna och sprida nya lösningar, i synnerhet inom byggnads- och transportsektorerna. Potentialen för marknadsbaserade och andra politiska instrument (bland annat beskattning) att förbättra energieffektiviteten bör utnyttjas fullt ut.

Riigiasutustel tuleb olla eeskujuks. Igal aastal kulutavad riigiasutused 16 % ELi SKPst, mis võrdub ligikaudu 1 500 miljardi euroga. Riigihanke eeskirjadega tuleks nõuda energiatõhususe tingimuste täitmist, et suurendada energiasäästu ja levitada uuenduslikke lahendusi, eeskätt ehitus- ja transpordisektoris. Energiatõhususe suurendamiseks tuleks täiel määral ära kasutada turupõhiste ja muude poliitikavahendite, sealhulgas maksustamise potentsiaali.

På leverantörssidan måste prioriteringen vara fortsatt utveckling av trygga och konkurrenskraftiga energikällor. Inom elproduktionen bör investeringar leda till att närmare två tredjedelar av elen kommer från källor med låga koldioxidutsläpp i början av 2020-talet. Den nuvarande nivån ligger på 45 procent. I detta sammanhang bör förnybar energi prioriteras. Strategin måste tillhandahålla ett ramverk på EU-nivå som, samtidigt som det respekterar nationella skillnader, inte bara låter medlemsstaterna överträffa sina mål, utan även ser till att de förnybara energikällorna och de tekniska lösningarna blir ekonomiskt konkurrenskraftiga till år 2020.

Pakkumise seisukohast peab jätkuvalt olema esmatähtis kindlate ja konkurentsivõimeliste energiaallikate arendamine. Elektritootmise valdkonnas peaks investeeringute abiga jõudma selle tasemeni, et 2020. aastate alguses pärineks pea kaks kolmandikku elektrist vähese CO2-heitega allikatest, praegune tase on 45 %. Sellega seoses tuleks eelistada taastuvenergiat. Strateegia abil tuleb luua ELi tasandil raamistik, mis riikide erinevusi arvesse võttes võimaldaks liikmesriikidel ületada oma vastavad eesmärgid aga samas ka tagaks 2020. aastaks taastuvate energiaallikate ja tehnoloogiamajandusliku konkurentsivõime.

Bidraget från kärnkraft, som för närvarande producerar ungefär en tredjedel av EU:s el och två tredjedelar av dess koldioxidfria el, måste utvärderas på ett öppet och objektivt sätt. Alla bestämmelser i Euratomfördraget måste följas till punkt och pricka, inte minst säkerhetsbestämmelserna. Med tanke på det förnyade intresset för denna typ av produktion i Europa och över hela världen måste satsningar göras på forskning kring teknik för hantering av radioaktivt avfall och hur denna teknik kan användas på ett säkert sätt. Som förberedelse för framtiden krävs även utveckling av nästa generations fissionsanläggningar för ökad hållbarhet och samproduktion av värme och el samt fusionskraft (ITER).

Praegu ligikaudu kolmandiku ELi elektrienergiast ja kaks kolmandikku ELi CO2-vabast elektrienergiast andva tuumaenergia panust tuleb hinnata avatud ja objektiivsel viisil. Euratomi asutamislepingut tuleb kohaldada täies ulatuses ja rangelt, iseäranis ohutusega seonduvaid aspekte. Arvestades, et selle energiatootmisviisi vastu on tärganud taas huvi nii Euroopas kui ka mujal maailmas, tuleb teha teadustööd radioaktiivsete jäätmete käitlustehnoloogia ja selle ohutu rakendamise vallas, aga ka valmistuda kaugemaks tulevikuks, arendades järgmise põlvkonna tuumalõhustumise süsteeme (stabiilsuse suurendamiseks ning elektri- ja soojusenergia koostootmiseks) ja tuumasünteesi (ITER).

För olja och gas kräver växande importkrav och större efterfrågan från snabbväxande länder och utvecklingsländer starkare mekanismer för att trygga nya, diversifierade och säkra leveransvägar. Precis som tillgången på råolja är infrastrukturen för raffinering en avgörande del av leveranskedjan. EU är en stark geopolitisk partner på energimarknaderna och måste kunna agera utifrån detta.

Nafta- ja gaasisektoris tekitavad impordinõuete kasv ning tärkava turumajandusega riikide ja arenguriikide suurenev nõudlus tarviduse tugevamate mehhanismide järele, et kindlustada uued, mitmekesistatud ja ohutud tarneteed. Tarneahela olulisteks lülideks on nii juurdepääsukanalid toornaftale kui ka rafineerimise infrastruktuur. EL on energiaturgudel tugev geopoliitiline partner ja ta peaks olema ka suuteline vastavalt tegutsema.

Den nya energistrategin fokuserar på följande fem områden:

Uus energiastrateegia keskendub viiele prioriteedile:

1. Uppnå ett energieffektivt Europa.

1. energiatõhus Euroopa;

2. Skapa en verkligt integrerad energimarknad för hela Europa.

2. üle-euroopaline lõimitud energiaturg;

3. Ge konsumenterna inflytande och uppnå högsta möjliga säkerhet och tillförlitlighet.

3. tarbijate mõjukus ning kõrge ohutuse ja julgeoleku tase;

4. Utöka Europas ledande roll inom energiteknik och energiutveckling.

4. Euroopa juhtpositsioon energiatehnoloogia ja -innovatsiooni vallas;

5. Förstärka de externa dimensionerna för EU:s energimarknad.

5. ELi energiaturu välismõõde.

EN EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING SOM LEDER TILL BESPARINGAR PÅ 20 PROCENT TILL ÅR 2020

1. Energia tõhus kasutus, mis võimaldab 2020. aastaks 20 % energiasäästu

Europa har inte råd att slösa med energi. Energieffektivitet är ett av de centrala målen för år 2020 och en avgörande faktor för att vi ska kunna nå våra långsiktiga energi- och klimatmål. EU måste utveckla en ny strategi för energieffektivitet som gör det möjligt för alla medlemsstater att ytterligare skilja på energianvändningen och den ekonomiska tillväxten. Denna strategi kommer att utgå från skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om energibehov. Energieffektivitet är det kostnadseffektivaste sättet att minska utsläppen, förbättra energitryggheten och konkurrensen, ge konsumenterna rimliga energikostnader och skapa arbetstillfällen, även i exportindustrier. Framför allt medför energieffektivitet märkbara fördelar för medborgarna: den genomsnittliga energibesparingen för ett hushåll kan uppgå till 1 000 euro per år[12].

Euroopa ei saa endale energia raiskamist lubada. Energiatõhusus on üks 2020. aasta strateegia peaeesmärkidest ning ka pikaajaliste energia- ja kliimaeesmärkide saavutamise põhitegureid. EL peab välja töötama uue energiatõhususe strateegia, mis võimaldaks kõikidel liikmesriikidel siduda majanduskasvu lahti energiakasutusest. Kõnealuse strateegia puhul tuleb arvestada ka liikmesriikide erinevaid energiavajadusi. Energiatõhusus on kõige tulusam viis heitkoguste vähendamiseks, energiavarustuse kindluse ja konkurentsi parandamiseks, energiatarbimise tarbijatele taskukohasemaks muutmiseks ning ka töökohtade loomiseks, sealhulgas ekspordile suunatud tööstusharudes. Eelkõige toob see reaalset kasu kodanikele, kelle keskmine energiasääst majapidamise kohta võib küündida 1 000 euroni aastas[12].

Det är nödvändigt att lösa dilemmat att de vinster som görs i fråga om energieffektivitet äts upp av en efterfrågan på mer energiintensiva eller nya produkter. Det är hög tid att vi går från ord till handling. Därför måste energieffektivitet bli en del av alla politiska områden, däribland utbildning, för att ändra det nuvarande beteendemönstret. Hänsyn måste tas till energieffektiviteten i alla beslut, inklusive tilldelningen av offentliga medel.

Paradoksne olukord, kus nõudlus energiamahukamate või uute toodete järele ületab energiatõhususe alased edusammud, tuleb lõpetada. Aeg on küps liikuda sõnadelt tegudele. Seega tuleks praeguste käitumismallide muutmiseks lõimida energiatõhusus kõikidesse asjakohastesse poliitikavaldkondadesse, sealhulgas haridus- ja koolitusvaldkonda. Energiatõhususe kriteeriumid tuleb kehtestada kõigis valdkondades, sealhulgas riiklike vahendite eraldamise suhtes.

Satsningar bör göras på hela energikedjan, från energiproduktion, via transmission och distribution till slutlig konsumtion. Effektiv kontroll av att gällande regler följs, lämplig marknadsövervakning, omfattande användning av energitjänster och -kontroller, liksom satsningar på materialeffektivitet och återvinning är exempel på åtgärder som måste vidtas.

Jõupingutused tuleb suunata kogu energiaahelale, energiatootmisest ülekande ja jaotuseni ning lõpptarbimiseni. Seejuures on oluline teostada tõhusat järelevalvet ja piisavat turujärelevalvet, kasutada laialdaselt energiateenuseid ja -auditeid ning ka parandada materjalitõhusust ja ringlussevõttu.

Vi har långt kvar innan vi når målet att minska energiförbrukningen med 20 %. Den nya strategin kräver därför ett ökat politiskt engagemang för att detta mål ska kunna nås, med en entydig definition av vad vi vill uppnå och effektiv övervakning av att regelverket följs. Medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter uppmanas att intensifiera arbetet med att inför lämpliga riktlinjer och fullt ut använda de verktyg, mål och indikatorer som finns tillgängliga, samt arbeta utifrån övergripande nationella åtgärdsplaner för energieffektivitet.

Me oleme väga kaugel 20 % energiasäästu eesmärgist. Uues strateegias kutsutakse sestap üles tugevdama poliitilist pühendumist sellele küsimusele, määratledes saavutatava eesmärgi selgelt ja teostades ranget järelevalvet selle üle, et selle saavutamiseks tehtaks vajalikke samme. Liikmesriike ning piirkondlikke ja kohalikke ametiasutusi kutsutakse üles tõhustama oma tegevust asjakohase poliitika rakendamisel ning kasutama täiel määral ära riiklike energiatõhususe tegevuskavadega ette nähtud vahendeid,, eesmärke ja näitajaid.

Särskild uppmärksamhet bör riktas på de sektorer som har störst potential för energieffektivitetsvinster, nämligen det befintliga byggnadsbeståndet och transportsektorn. Medlemsstaterna har gått med på juridiskt bindande klimatmål för dessa och andra sektorer som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter, men har ännu inte genomfört lämpliga åtgärder.[13] Översynen av direktivet om energibeskattning skulle kunna bidra med styrimpulser och på så sätt leda till långsiktiga effektivitetsökningar. Åtgärder behöver tas fram för att kraftfullt öka antalet renoveringar med energieffektiva produkter och energieffektiv teknik. Inom bostadssektorn måste frågan om delade stimulansåtgärder mellan ägare och hyresgäster hanteras. I fråga om det omfattande offentliga byggnadsbeståndet måste myndigheterna undersöka alla tillgängliga möjligheter, inklusive dem som erbjuds av EU:s regionalpolitik, för att förbättra byggnadernas energieffektivitet och göra dem mer självförsörjande. Inom transportsektorn bör de omfattande möjligheterna, i form av exempelvis kombinerade lösningar, effektiva fordon och effektiv körning, utnyttjas.

Erilist tähelepanu tuleks pöörata suurima energiatõhususe saavutamise potentsiaaliga valdkondadele, nimelt olemasolevale hoonestusele ja transpordisektorile. Liikmesriigid on nimetatud sektorite ja muude heitkogustega kauplemise süsteemi väliste sektorite puhul leppinud kokku õiguslikult siduvates kliimaeesmärkides, kuid vastavad meetmed tuleb veel rakendada[13]. Muu hulgas võib selle sektori pikaajalise tõhususe parandamisel olla abi energia maksustamise direktiivi läbivaatamisest. Samuti tuleks töötada välja meetmed, et märkimisväärselt suurendada energiatõhusate toodete ja tehnoloogia kasutamist hoonete remontimisel. Eluasemesektoris tuleb lahendada üürnike ja omanike vahel stiimulite jaotamise küsimus. Arvukate avalike sektori hoonete energiatõhususe ja sõltumatuse parandamiseks peavad ametiasutused kasutama kõiki kättesaadavaid, sealhulgas ELi regionaalpoliitika pakutavaid võimalusi. Transpordisektoris tuleks ära kasutada näiteks mitmeliigiliste lahenduste, energiatõhusate sõidukite ja energiatõhusa sõidustiili märkimisväärset potentsiaali.

Informations- och kommunikationstekniken har också en viktig roll att spela för förbättringen av effektiviteten i de sektorer som släpper ut mest växthusgaser. Denna teknik kan bidra till ett strukturellt skifte till mindre resursintensiva produkter och tjänster, till energibesparingar i byggnader och elnät, och till effektivare och energisnåla intelligenta transportsystem[14].

Peamiste heidet tekitavate sektorite energiatõhususe parandamisel on oluline osa info- ja kommunikatsioonitehnoloogial. See võimaldab minna struktuurselt üle vähem ressursimahukatele toodetele ja teenustele, parandada hoonete ja elektrivõrkude energiasäästu ning võtta kasutusele tõhusamad ja vähem energiat tarbivad intelligentsed transpordisüsteemid[14].

Industrin måste införa energieffektivitetsmål och utveckling av ny energiteknik i affärsmodellerna. Handeln med utsläppsrätter bidrar till detta i betydande grad för stora företag, men det krävs en mer omfattande användning av andra instrument, som energibesiktningar och energiförvaltningssystem för mindre företag och stödmekanismer för små och medelstora företag. Effektivitetsjämförelser kan visa företag var de står i förhållande till sina konkurrenter inom energieffektivitet. Effektivitet, även i fråga om elanvändning, måste bli en lönsam verksamhet i sig, genom utvecklingen av en stabil inre marknad för energibesparande teknik och metoder samt kommersiella möjligheter internationellt. Genom att skapa ramar för en mer omfattande resurseffektivitet skulle man kunna öka dessa besparingar.

Tööstussektoril tuleb oma ärimudelisse lisada energiatõhususe eesmärgid ja energiatehnoloogiline uuendustegevus. Heitkogustega kauplemise süsteem aitab oluliselt seda teha suurematel ettevõtetel, kuid väiksematel ettevõtetel on tarvidus laialdasemalt kasutada muid vahendeid, muu hulgas energiaauditeid ja energiahaldussüsteeme, ning VKEdel on puudus tugimehhanismidest. Energiatõhususe võrdlusuuring saab ettevõtetele anda ülevaate nende energiatõhususe olukorrast võrreldes konkurentidega. Energiatõhususest endast, sealhulgas elektrikasutuses, peab saama tulus ärivaldkond, millega kaasnevad energiasäästmise meetodite ja tavade tõhus siseturg ning rahvusvahelised ärivõimalused. Energiasäästu suurendaks ka laiaulatuslik ressursitõhususe raamistik.

Den offentliga sektorn måste föregå med gott exempel. Ambitiösa mål bör sättas för den offentliga sektorns konsumtion. Offentlig upphandling bör främja energieffektiva lösningar. Nya integrerade energilösningar på lokal nivå som bidrar till övergången till så kallade ”smarta städer” bör stödjas. Kommunerna är en mycket viktig aktör för att ändringen ska komma till stånd och deras satsningar, exempelvis bör det så kallade borgmästaravtalet (”Covenant of Mayors”) förstärkas ytterligare. Städer och stadsområden, som förbrukar upp till 80 procent av energin, är både en del av problemet och en del av lösningen för större energieffektivitet.

Siinkohal peab näitama eeskuju avalik sektor. Avaliku sektori tarbimise suhtes tuleks kehtestada ambitsioonikad eesmärgid. Riigihanked peaksid toetama energiatõhusaid lahendusi. Toetada tuleks kohaliku tasandi uuenduslikke lõimitud energialahendusi, mis aitavad kaasa üleminekule nn arukatele linnadele. Omavalitsusüksused kujutavad endast vajaliku muutuse olulist toetajat, seega tuleks täiendavalt tugevdada nende algatusi, näiteks linnapeade pakti. Linnad ja linnapiirkonnad, mis tarbivad kuni 80 % energiast, on suurema energiatõhususe saavutamisel üheaegselt nii probleemi kui ka lahenduse osaks.

Satsningar på resurseffektivitet, däribland investeringar i energieffektivitet, är ofta kostsamma i början, innan fördelarna på medellång och lång sikt börjar märkas. Verktyg behövs för att uppmuntra nya investeringar i energieffektiv teknik och energieffektiva metoder. Finansiering från EU kan ha en viktig hävstångseffekt och nya lösningar måste utvecklas. Nya och väl genomtänkta[15] användningssätt för beskattning och prissättning bör också undersökas för att se om de kan främja beteendeförändringar eller bidra till ökade investeringar.

Ressursitõhusa poliitikaga, sealhulgas energiatõhususe investeeringutega, kaasnevad sageli lühiajalised stardikulud, enne kui ilmnevad keskpika ja pika perspektiivi kasud. Selleks, et julgustada uute investeeringute tegemist energiatõhusasse tehnoloogiasse ja tavadesse, on vaja sobivaid vahendeid. ELi rahastamine võib siin olla mõjus võimendustegur ja selles vallas tuleks töötada välja uuenduslikke lahendusi. Käitumismuutusi ja investeeringuid soodustavate vahenditena tuleks uurida ka maksustamise ja hinnakujunduse uuenduslikke ja põhjalikult kaalutud[15] kasutusviise.

Energieffektivitetsplanen som ska presenteras i början av 2011 kommer att följas av konkreta förslag under årets lopp. Den kommer även att ta upp frågan om finansiering i termer av tillgång till kapital, tillgång till innovativa finansieringsprodukter, samt stimulansåtgärder för att uppmuntra investeringar i energieffektivitet, liksom vilken roll EU-finansieringen ska spela, i synnerhet strukturfonderna, med utgångspunkt från befintliga framgångsrika exempel.

2011. aasta alguses esitatavale energiatõhususe kavale järgnevad sama aasta jooksul asjakohased õigusaktiettepanekud. Kavas käsitletakse ka järgmisi rahastamisaspekte: rahastamisvõimalused, uuenduslike rahastamistoodete kasutamine, stiimulid energiatõhususe investeeringute soodustamiseks ja ka ELi rahastamise, eelkõige struktuurifondide roll, võttes aluseks olemasolevad edukad näited.

Prioritet 1: Uppnå ett energieffektivt Europa Åtgärd 1: Utnyttja den största potentialen för energisparande – byggnader och transport Antalet renoveringar för att höja energieffektiviteten bör ökas genom investeringsincitament, en bredare tillämpning av de tjänster som energitjänsteföretag kan erbjuda, innovativa ekonomiska instrument med stor hävstångseffekt och finansieringslösningar på europeisk, nationell och lokal nivå. I detta sammanhang ska frågan om delade investeringsstöd mellan ägare och hyresgäster tas upp i förslag som kommissionen har för avsikt att lägga fram, liksom energimärkning av byggnader (certifikat som används på bostadsmarknaden och i reglering av offentligt stöd). Myndigheterna måste föregå med gott exempel. Energikriterierna (för effektivitet, förnybar energi och smarta nät) bör användas vid alla offentliga uppköp av arbeten, tjänster och produkter. Program och instrument för tekniskt stöd behövs som bygger upp förmågan hos aktörerna på energimarknaden att utveckla och strukturera finansieringslösningar för projekt som vänder sig till såväl offentliga myndigheter som privata aktörer. EU:s finansieringsprogram kommer att rikta in sig på energisparprojekt och göra energieffektivitet till ett viktigt villkor vid tilldelning av ekonomiskt stöd. Den kommande vitboken om framtida transportpolitik kommer att presentera en rad åtgärder för att göra transportsektorn hållbarare och minska vårt oljeberoende. Detta ska uppnås genom bland annat initiativ för att göra transportsystemen effektivare, till exempel genom stöd för rena transporter i stadsmiljö, liksom kombinerade transportlösningar, intelligent trafikstyrning och energieffektivitetsstandarder för alla fordon, lämpliga ekonomiska incitament och främjandet av hållbara beteendemönster. I detta sammanhang bör man även undersöka möjligheterna att införa märkningssystem för effektivare fordon. Åtgärd 2: Förstärka den industriella konkurrenskraften genom att göra industrin effektivare Kommissionen kommer att försöka stödja den europeiska industrins konkurrenskraft genom energieffektivisering. Denna effektivisering kan komma till stånd genom en breddning av ekodesignkraven för energi- och resursintensiva produkter, kompletterat med krav på systemnivå där detta är relevant. Man bör undersöka de potentiella effekterna av frivilliga avtal med energi- och resursintensiva industrigrenar. Dessutom bör en mer omfattande energimärkning införas för att få en mer allsidig jämförelse mellan produkter. Åtgärder för att hantera energiförbrukningen (exempelvis besiktningar, planer och särskilt utsedda energichefer) bör införas i industriföretag och inom tjänstesektorn. Extra fokus bör läggas på små och medelstora företag genom särskilda stödmekanismer. Åtgärd 3: Öka effektiviteten i energiförsörjningen Energieffektivitet, i såväl produktion som distribution, bör bli en grundförutsättning för att godkänna produktionsanläggningar och satsningar krävs för att i avsevärd grad öka användningen av högeffektiv samproduktion, fjärrvärme och fjärrkyla. Distributionsföretag och leverantörer (återförsäljare) bör vara tvungna att garantera dokumenterat energisparande bland sina kunder. Detta kan ske med hjälp av energitjänster som tillhandahålls av tredjeparter, särskilda instrument, exempelvis ”vita certifikat”, miljöavgifter eller liknande avgifter, och snabbare införande av nya verktyg som ”smarta elmätare”. Dessa verktyg bör vara konsumentorienterade och användarvänliga, så att de blir till verklig nytta för konsumenterna. Åtgärd 4: Använda de nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet på bästa möjliga sätt De nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet innebär möjligheter att jämföra energieffektivitet på ett mångsidigt sätt, med mätbara mål och indikatorer för att se hur arbetet fortskrider och med hänsyn tagen till var länderna står vid arbetets början liksom till olika nationella förhållanden. En mekanism för årlig översyn av de nationella åtgärdsplanerna bör ingå som en del i uppföljningen av energieffektivitetsmålet i strategin Europa 2020. |

Prioriteet 1: Energiatõhus Euroopa Meede 1: kasutada ära ehitus- ja transpordisektori suur energiasäästu potentsiaal Energiatõhusa renoveerimise osatähtust tuleb suurendada investeerimisstiimulitega, energiateenuste osutamisega tegelevate ettevõtete laiema kasutusega, suure võimendusteguriga uuenduslike rahastamisvahenditega ning sobiva finantskorraldusega Euroopa, riigi ja kohalikul tasandil. Sellega seoses käsitletakse komisjoni järgmistes ettepanekutes investeerimisstiimulite jaotamist üürnike ja omanike vahel ning hoonete energiamärgistust (kinnisvaraturul ja riikliku toetuse poliitikas kasutatavad sertifikaadid). Riigiasutustel tuleb siinkohal olla eeskujuks. Kõigi tööde, teenuste ja toodete riigihangete puhul tuleks kasutada energiakriteeriume (seoses energiatõhususe, taastuvenergiaallikate ja arukate võrkudega). Vaja on programme ja tehnilise abi vahendeid, mis suurendaksid energiateenuste turu osaliste suutlikkust arendada ja struktureerida rahastamisvahendeid projektide jaoks, mis on suunatud nii avalikule kui ka erasektorile. ELi rahastamisprogrammid suunatakse energiasäästu projektidele ja rahalise toetuse eraldamise eeltingimuseks seatakse energiatõhusus. Transpordipoliitika tulevikku käsitlevas tulevases valges raamatus esitatakse valik meetmeid transpordi säästvamaks muutmiseks ja naftasõltuvuse vähendamiseks. See hõlmab transpordisüsteemi energiatõhususe suurendamisele suunatud algatusi, sealhulgas toetust keskkonnahoidlikule linnaliiklusele ja ka mitmeliigilistele transpordilahendustele, arukat liikluskorraldust ja kõigi sõidukite energiatõhususe standardeid, asjakohaseid majanduslikke signaale ning säästva käitumisviisi edendamist. Sellega seoses tuleks uurida energiatõhusamate autode märgistamise süsteeme. Meede 2: Tugevdada tööstuse tõhusust ja konkurentsivõimet Komisjon püüab suurendada energiatõhususe abil Euroopa tööstuse konkurentsivõimet , laiendades ökodisaini nõudeid energia- ja ressursimahukatele toodetele ning täiendades neid vajadusel nõuetega süsteemi tasandil. Tuleks uurida energia- ja ressursimahukate tööstusharudega sõlmitavate vabatahtlike kokkulepete võimalikku mõju. Energiamärgistus tuleks muuta ulatuslikumaks, et tagada toodete põhjalikum võrdlus. Tööstuses ja teenindussektoris tuleks rakendada energiahaldussüsteeme (nt auditid, kavad, energeetikajuhid). Spetsialiseeritud tugimehhanismide kaudu tuleks pöörata erilist tähelepanu VKEdele. Meede 3: Tugevdada energiavarustuse tõhusust Energiatõhususest peaks nii tootmises kui ka jaotuses saama oluline kriteerium uuele tootmisvõimsusele loa andmiseks. Samuti tuleb teha jõupingutusi tõhusa koostootmise, kaugkütte ja -jahutuse kasutuselevõtu märgatavaks suurendamiseks. Jaotus- ja tarneettevõtjad (jaemüüjad) peaksid olema kohustatud kindlustama ja dokumenteerima oma klientide energiasäästu, kasutades kolmanda osapoole energiateenuseid, suunitletud vahendeid, nagu näiteks valged sertifikaadid, avalikes huvides olevaid tasusid ja muid sarnaseid vahendeid ning rakendades kiirendatult uuenduslikku tehnoloogiat, nagu arukaid arvesteid, mis peaksid tarbijatele tõelise kasu toomiseks olema tarbijale suunatud ja kasutajasõbralikud. Meede 4: Kasutada optimaalselt riiklikke energiatõhususe tegevuskavasid Riiklikud energiatõhususe tegevuskavad pakuvad energiatõhususe ulatuslikku võrdlusuuringut, sealhulgas mõõdetavaid eesmärke ja näitajaid edusammude jälgimiseks, võttes samas arvesse iga riigi lähtepositsiooni ja eripära. Euroopa 2020. aasta energiatõhususe eesmärgi puhul tuleks kasutada iga-aastast läbivaatamismehhanismi. |

SÄKERSTÄLLA FRI RÖRLIGHET FÖR ENERGI

- 2. Energia vaba liikumise tagamine

- Europas energimarknader har öppnats upp för att medborgarna ska få pålitligare och mer konkurrensutsatta priser och hållbarare energi. Denna potential kommer inte att realiseras fullt ut om inte kraftfulla satsningar görs för att skapa en mer integrerad, sammankopplad och konkurrensutsatt marknad.

Euroopa energiaturud on avatud, et kodanikud saaksid kasu usaldusväärsematest ja konkurentsivõimelisematest hindadest ning ka säästvast energiast. Pakutavat potentsiaali ei saa kasutada täiel määral, kui ei tehta tugevaid jõupingutusi lõimituma, sidusama ja konkurentsivõimelisema turu loomiseks.

El- och gasmarknaderna fungerar ännu inte som fria och odelade marknader. Det finns en stor splittring i nationella marknader med olika hinder för en öppen och rättvis konkurrens. De flesta energimarknader har förblivit nationella och är mycket koncentrerade, ofta med företag som i praktiken har en monopolsituation. Reglerade energipriser minskar konkurrensen ytterligare i många medlemsstater.[16] Med tanke på hur mycket konkurrensbegränsande beteenden som finns kvar inom energibranschen[17] krävs proaktiv konkurrensförstärkning, inte bara från kommissionens sida utan även av medlemsstaterna. Ökad konkurrens på energimarknaderna kommer att bidra till att ge rätt signaler för de investeringar som krävs, och till att begränsa kostnaderna för sådana investeringar till det nödvändiga.

Elektri- ja gaasiturud ei toimi veel ühtse turuna. Turg on ikkagi suures osas killustunud riiklikeks turgudeks ning avatud ja ausal konkurentsil on endist viisi palju tõkkeid. Enamik energiaturge on ulatuselt endiselt riiklikud ja äärmiselt kontsentreeritud ning sageli on turgu valitsevatel ettevõtjatel tegelikult monopoolne seisund. Paljudes liikmesriikides vähendavad konkurentsi täiendavalt reguleeritud energiahinnad[16]. Arvestades energiasektori muid konkurentsivastaseid tavasid,[17] on vaja ennetavat konkurentsipoliitikat nii komisjoni kui ka liikmesriikide poolt. Konkurentsi suurendamine energiaturgudel aitab kaasa õigete stiimulite loomisele vajalikeks investeeringuteks ning nende kulude vajalikul määral vähendamisele.

Genom att införa en rättslig ram som är framtagen för att stödja målet på 20 procent förnybar energi till år 2020 har Europa just tagit de första stegen inom detta område. Det är nödvändigt att säkerställa att lagstiftningen genomförs fullt ut och att bana väg för storskalig användning av förnybar energi efter år 2020. Den rättsliga ramen måste upprätthållas på rätt sätt för att investerarna ska känna sig trygga att investera i nya alternativ för produktion, transport och lagring av förnybar energi. Effekterna av direktivet om förnybar energi kommer att utvärderas från och med 2011 med syfte att förstärka eller utvidga direktivet där och om det behövs.

2020. aasta 20 % taastuvenergia eesmärgi saavutamise soodustamiseks loodud õigusraamistiku kehtestamisega on Euroopa teinud üksnes esimese sammu selles valdkonnas. Tuleb tagada õigusaktide täiel määral rakendamine ja teha ettevalmistusi taastuvenergia laiaulatuslikuks kasutamiseks 2020. aastale järgnevatel aastakümnetel. Õigusraamistik tuleb jõustada nõuetekohaselt, et pakkuda investoritele kindlustunnet investeerimaks taastuvate energiaallikate uutesse tootmis-, transpordi- ja ladustamisvõimalustesse. Taastuvenergia direktiivi mõju hinnatakse pärast 2011. aastat, et seda vajadusel tugevdada või laiendada.

Utvecklingen av förnybar energi kommer ännu någon tid att förlita sig på stödåtgärder. Kommissionen måste göra sitt för att säkerställa att dessa åtgärder är hållbara, ligger i linje med den tekniska utvecklingen och inte hindrar nyskapande eller konkurrens. Den måste dock även se till att den konvergens eller harmonisering som krävs verkligen uppstår mellan de nationella åtgärdsprogrammen, då marknaden för förnybar energi går från att vara en lokal till att bli en gränsöverskridande marknad. I detta sammanhang bör de nödvändiga kraven på en alleuropeisk handel med förnybar energi definieras på grundval av bästa praxis. Större användning av balanserade, kostnadseffektiva och förutsägbara inmatningsstöd och mer teknikspecifika instrument för stöd och finansiering bör mobiliseras enligt reglerna för statligt stöd, när så är tillämpligt. Man bör särskilt undvika retroaktiva ändringar av stödordningar, eftersom sådana ändringar har en mycket negativ inverkan på investerarnas förtroende.

Taastuvenergia edasine arendamine sõltub ka edaspidi mõnda aega abikavadest. Komisjon peab täitma oma osa, tagades, et abikavad on jätkusuutlikud, tehnoloogiaarenguga kooskõlas ega takista ei uuendustegevust ega konkurentsi. Samuti tuleb tagada riiklike kavade nõutav ühtlustamise või lähenemise aste, kuna taastuvenergiaallikate turg on minemas kohalikult pakkumiselt üle piiriülesele. Sellega seoses tuleks parimate tavade alusel määrata kindlaks vajalikud nõuded taastuvenergia üle-euroopaliseks kaubanduseks. Kooskõlas riigiabieeskirjadega tuleks vajadusel võtta suuremal määral kasutusele tasakaalustatud, kulutõhusad ja prognoositavad lisatasud ning konkreetse tehnoloogiaga seotud abi- ja rahastamisvahendid. Eelkõige tuleks vältida abikavade tagantjärgi muutmist, arvestades, et sellistel muudatustel on negatiivne mõju investorite usaldusele.

Som angavs i Mario Montis rapport om den inre marknaden är den nya utmaningen för år 2020 att tillhandahålla de leveransnät som krävs för att el och gas ska kunna levereras dit det behövs. Utan en tillräcklig infrastruktur över hela Europa, som är jämförbar med förutsättningarna för andra strategiska sektorer som telekommunikation eller transport, kommer aldrig marknaden att leva upp till sina löften. Det krävs ytterligare insatser för att uppgradera energiinfrastrukturen, inte minst i de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004, och i de mindre utvecklade regionerna.

Monti aruandes rõhutati, et uus väljakutse on luua 2020. aastaks tugiraamistik, et elekter ja gaas jõuaksid sinna, kus neid vajatakse. Kui terves Euroopas puudub nõuetekohane infrastruktuur, mis oleks võrreldav muude strateegiliste sektorite (nagu telekommunikatsioon või transport) võrkudega, ei suuda turg aga kunagi oma lubadusi täita. Täiendavaid jõupingutusi tuleb teha energiainfrastruktuuri ajakohastamiseks eelkõige 2004. aastal ühinenud liikmesriikides aga ka vähemarenenud piirkondades.

Viktigast av allt är att Europa fortfarande saknar den nätinfrastruktur som gör det möjligt för förnybar energi att utvecklas och tävla på lika villkor som traditionella källor. Aktuella projekt med storskaliga vindkraftparker i norr och solaranläggningar i söder behöver kraftledningar som klarar att överföra denna gröna el till områden med hög förbrukning. Dagens nät kommer att få det svårt att ta upp de volymer av förnybar el som målen för år 2020 innebär (33 procent av bruttoelproduktionen).

Olulisim asjaolu on see, et Euroopal puuduvad endiselt võrgurajatised, mis võimaldaks taastuvenergiaallikatel areneda ja konkureerida traditsiooniliste energiaallikatega võrdsetel alustel. Käimasolevate suuremahuliste Põhja-Euroopa tuuleparkide ja Lõuna-Euroopa päikeseenergiarajatiste projektidega seoses on vaja elektriliine, mille kaudu saaks saadud rohelise energia viia suure tarbimisega aladele. Tänasel võrgul oleks probleeme taastuvenergia vastuvõtmisega sellises mahus, mis vastab 2020. aasta eesmärkidele (33 % kogu elektritootmisest).

Smarta mätare och elnät krävs för att potentialen för förnybar el och energibesparingar ska kunna utnyttjas fullt ut, liksom förbättringar i energitjänsterna. En tydlig politik och gemensamma standarder för smart elmätning och smarta nät[18] behövs i god tid före 2020 för att säkerställa driftskompatibilitet över hela nätet.

Arukad arvestid ja energiavõrgud on taastuvenergia ja energiasäästu potentsiaali täielikul ärakasutamisel ning energiateenuste parandamisel võtmetähtsusega. Aegsasti enne 2020. aastat on võrgustiku koostalitlusvõime tagamiseks vaja selget poliitikat ja ühtseid standardeid arukate arvestite ja arukate võrkude kohta[18].

I slutändan blir solidaritetsplikten mellan medlemsstaterna värdelös utan tillräcklig inre infrastruktur och förbindelseledningar över gränserna och över vattenområden. Som en stor energiimportör påverkas EU direkt av utvecklingen av nät i intilliggande länder. Byggandet av nya förbindelser vid våra gränser bör få lika stor uppmärksamhet och politiskt intresse som projekt inom EU. Sådana förbindelser är inte bara livsviktiga för våra grannländer utan också för att garantera en stabil och säker energiförsörjning i EU. Särskild tonvikt kommer att läggas vid den södra korridoren och i synnerhet starten av projekt av europeiskt intresse, som Nabucco och ITGI.

Lõpuks oleks liikmesriikidevaheline solidaarsuskohustus tühine, kui jääb vajaka sisemisest infrastruktuurist ja võrguühendustest välispiiridel ja merepiirkondades. Energia suurimportijana mõjutab ELi otseselt võrkude arendamine naaberriikides. Uute võrguühenduste loomine meie piiridel peaks saama samasugust tähelepanu ja nende suhtes tuleks rakendada samasuguseid tegevuskavu nagu ELi siseste projektide puhul. Sellised ühendused ei ole olulised mitte üksnes meie naabritele, vaid ka ELi stabiilsuse ja varustuskindluse tagamiseks. Suurt rõhku pannakse lõunakoridorile ja Euroopale tähtsate projektide, eelkõige Nabucco ja ITGI tegelikule alustamisele.

Investeringar på runt 1 biljon euro kommer att krävas till år 2020 för att ersätta föråldrad utrustning, modernisera och anpassa infrastrukturen och hantera det växande och förändrade behovet av energi med låga koldioxidutsläpp. Samtidigt som investeringsbesluten huvudsakligen ligger hos marknadsaktörerna (energibolag, systemoperatörer och konsumenter) ansvarar politiken för att skapa en stabil och öppen ram för investeringsbeslut. De nya verktygen som har tagits fram i det tredje paketet om den inre energimarknaden, däribland en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheterna (Acer) och de nya nätverken för transmissionsföretag inom el- och gassektorerna (Entso-E och Entso-G), bör utnyttjas fullt ut under de kommande åren för att gynna den fortsatta integreringen av energimarknaderna. Regionala initiativ[19] bör fungera som språngbrädor mot en europeisk marknad.

2020. aastaks on vaja ligikaudu ühe triljoni euro suuruses investeeringuid, et asendada ebatõhus tootmisvõimsus, uuendada ja kohandada infrastruktuuri ning rahuldada kasvavat ja muutuvat nõudlust vähem CO2-heiteid tekitava energia järgi. Kui investeerimisotsused on peamiselt turuosaliste (energiaettevõtted, süsteemihaldurid ja tarbijad) teha, siis riiklikul poliitikal on otsustav roll investeerimisotsusteks stabiilse ja läbipaistva raamistiku loomisel. Energiaturgude täiendavaks lõimimiseks tuleks tulevastel aastatel täielikult rakendada kolmanda energia siseturu paketiga loodud vahendeid, sealhulgas Energeetikasektorit Reguleerivate Asutuste Koostööametit (ACER) ning uut Euroopa elektripõhivõrgu ettevõtjate võrgustikku (ENTSO-E) ja uut Euroopa gaasiedastusvõrgu haldurite võrgustikku (ENTSO-G). Piirkondlikud algatused[19] peaksid Euroopa turu loomisele kaasa aitama.

Investeringar i infrastruktur kommer även fortsättningsvis främst att finansieras genom avgifter från användarna. Med tanke på investeringarnas storlek, deras art och deras strategiska karaktär, kan man emellertid inte förvänta sig att marknaderna ensamma ska kunna göra alla nödvändiga investeringar. Kommissionen kommer att anta en ny strategi för utveckling av energiinfrastrukturen för att uppmuntra lämpliga nätinvesteringar inom el, gas och andra energisektorer. Förutsatt att leveranserna är stabila kommer naturgas att spela en fortsatt viktig roll i EU:s energimix under de kommande åren och gas kan bli ännu viktigare som reservbränsle för variabel elproduktion. Detta fordrar diversifierade importer, såväl naturgas via pipeline som LNG-terminaler, samtidigt som de inhemska gasnäten behöver sammankopplas i högre grad.

Infrastruktuuriinvesteeringute rahastamine toimub ka edaspidi peamiselt kasutajate makstavate tariifide kaudu. Kuid arvestades investeeringute ulatust, laadi ja strateegilist iseloomu, ei saa oletada, et vaid turg üksi suudaks vastutada kõigi vajalike investeeringute eest. Komisjon võtab vastu uue energiainfrastruktuuri arendamise strateegia, et soodustada asjakohaseid võrguinvesteeringuid elektri-, gaasi-, nafta- ja muudes energiasektorites. Varustuskindluse tagamisel mängib tulevastel aastatel ELi energiaallikate kogumis jätkuvalt põhirolli maagaas ning gaasi kui elektritootmise kõikumiste tasakaalustamiseks kasutatava asenduskütuse osatähtsus võib suureneda. See nõuab impordi mitmekesistamist (nii võrgugaas kui ka veeldatud maagaasi terminalid), samas kui kohalike gaasivõrkude seotust üksteisega tuleb suurendada.

Förutom finansieringsfrågan kan komplexa och långdragna administrativa processer vara en betydande flaskhals. Befintliga regler och föreskrifter för projekt av europeiskt intresse (exempelvis för att öka leveranssäkerheten, solidariteten eller integreringen av förnybar energi) måste förbättras och effektiviseras i betydande grad, med bibehållen respekt för principerna om allmänhetens acceptans och befintlig miljölagstiftning. Lokala, regionala och nationella sammanslutningar kommer att engagera sig på ett mer konstruktivt sätt för att främja projekt av europeiskt intresse om de upplever att dessa projekt även medför konkreta, kortsiktiga fördelar för dem själva, exempelvis i form av privilegierad tillgång tilloffentliga medel.

Lisaks rahastamisküsimusele võivad oluliseks kitsaskohaks olla keerukad ja pikalevenivad haldusmenetlused. Euroopale tähtsate projektide olemasolevaid eeskirju ja menetlusi (nt seoses varustuskindluse, solidaarsuse ja taastuvenergiaallikate lõimimisega) tuleb ulatuslikult parandada ja ühtlustada, järgides samas avalikkuse heakskiidu põhimõtteid ja kehtivaid keskkonnaõigusakte. Kohaliku, piirkondliku ja riikliku tasandi kogukonnad osaleksid Euroopale tähtsate projektide elluviimisel meelseamini, kui need tooksid ka kogukondadele endile konkreetset lühiajalist kasu, näiteks tagades eelisjuurdepääsu riiklikele vahenditele.

Prioritet 2: Skapa en integrerad energimarknad för hela Europa Åtgärd 1: Korrekt genomförande i tid av lagstiftningen för den inre marknaden Kommissionen kommer att fortsätta säkerställa ett korrekt genomförande i tid av den befintliga lagstiftningen för den inre energimarknaden och en stark konkurrenspolitik. För ytterligare integrering av energimarknaden måste den rättsliga ramen konsolideras (exempelvis med regler för energinät), kompletterat med andra åtgärder som marknadskoppling, utveckling av målmodeller[20] och ett robust ramverk för marknaderna genom effektiv öppenhet och översikt. Om dessa åtgärder inte visar sig tillräckliga eller Acers befogenheter blir för begränsade, kommer ytterligare rättsliga åtgärder att vidtas. Åtgärd 2: Ta fram en plan för Europas infrastruktur 2020–2030 Det meddelande om infrastruktur som kommissionen förbereder ska hjälpa Europa att identifiera den prioriterade infrastruktur som måste utvecklas för att få en fungerande inre marknad, säkerställa integreringen av storskalig produktion av förnybar energi och garantera leveranssäkerheten, i linje med visionen om ett hållbart europeiskt energisystem år 2050. Inga medlemsstater ska isoleras från den inre marknaden efter 2015. Korridorer över gränserna ska också tas med. De tioåriga nätutvecklingsplaner som Entso-E och Entso-G tar fram ska realiseras med hjälp av Acer, i samarbete med alla andra relevanta intressenter. Arbetet kommer att bygga på framgångsrika regionala initiativ, som det i Östersjöregionen, och kommer även att innefatta en analys av de nödvändiga lagringsanläggningarna och klimatanpassningsåtgärderna, inklusive eventuella framtida behov av en transportinfrastruktur för koldioxid inom EU. Kommissionens förslag syftar även till att förbereda elnätet för de ofrånkomliga förändringar i efterfrågan som kommer att uppstå genom energi- och transportpolitiken, exempelvis elektromobilitet, omfattande kraftproduktion från förnybara källor och en ökad decentralisering av kraftproduktionen. Nästa år kommer kommissionen att föreslå en rad politiska verktyg för att genomföra strategiska infrastrukturprioriteringar under de närmaste två decennierna. Ett exempel är en ny metod för att definiera de strategiska infrastrukturer som kommer att vara nödvändiga för EU som helhet för att få konkurrenskraftig energiförsörjning, hållbara miljöaspekter och tillgång till förnybar energi, liksom leveranssäkerhet. Dessa avgörande delar kommer att identifieras i den övergripande kartläggningen och märkas som ”europeiskt intressanta”, vilket medför att de kan få ett förenklat tillståndsförfarande och särskild finansiering vid behov. I detta arbete kommer selektiviteten att vara av högsta vikt. Nätanslutningar till tredjeländer kommer också att tas upp i vederbörlig ordning. Acer, Entso-E och Entso-G kommer att få mandat att ta fram planen för det europeiska el- och gasnätet för perioden 2020–2030. Detta bör följas upp med en mer långsiktig plan, med utgångspunkt från energifärdplanen för 2050 som kommer att presenteras 2011. Åtgärd 3: Effektivisera tillståndsförfaranden och marknadsregler för infrastrukturutvecklingar Kommissionen kommer att föreslå införandet av ett särskilt tillståndsförfarande för projekt av ”europeiskt intresse”. Detta för att förbättra den nuvarande processen genom att exempelvis utse en enda myndighet som ansvarar för processen på nationell nivå, med fortsatt respekt för säkerhets- och skyddsnormer och helt i enlighet med EU:s miljölagstiftning. De effektiviserade och förbättrade rutinerna kommer att ge större öppenhet och säkerställa öppna och tydliga debatter på lokal, regional och nationell nivå, för att öka allmänhetens förtroende och acceptans för olika installationer. Dessutom kommer man att undersöka metoder för att belöna regioner och medlemsstater som konstruktivt deltar i och med framgång genomför utvecklingen av projekt av europeiskt intresse. Detta kan exempelvis ske genom ökad tillgång till offentliga medel. För att skapa en marknadskoppling till år 2014 kommer Acer, inom sitt mandat, att definiera och genomföra alla tekniska åtgärder (harmonisering, standardisering etc.) och rättsliga åtgärder som krävs för sammankoppling av nät över gränser, tillgång till förnybar energi och integrering av ny teknik. Ett detaljerat åtgärdsprogram kommer sedan att presenteras för att hjälpa medlemsstaterna att införa smart mätning/smarta nät (vilket innefattar informationsvisning för konsumenterna) och uppmuntra nya energitjänster. Åtgärd 4: Tillhandahålla rätt ramverk för finansiering Med tanke på att större delen av infrastrukturutvecklingen är av kommersiell natur, kommer kommissionen att ta fram metoder för att analysera den optimala balansen mellan offentlig och privat finansiering (enligt följande principer för hela unionen: ”användaren betalar”, ”den som drar nytta betalar” – i samband med allokering av kostnad/nytta över gränserna – och ”skattebetalaren betalar” – delning av bördorna för kommersiellt ej livskraftig infrastruktur och infrastruktur som är till ”nytta för hela EU”). Detta ska definieras i enlighet med gällande regler för statligt stöd. För projekt av ”europeiskt intresse” som saknar eller har dålig kommersiell livskraft kommer nya finansieringsmekanismer att föreslås för att maximera effekten av det offentligt stödet, för att förbättra investeringsklimatet, för den viktigaste risktäckningen eller för att öka hastigheten på projektgenomförandet. Utvecklingen av en lämplig energiinfrastruktur är brådskande och av avgörande betydelse. Den kräver en vidare syn på nya finansieringsinstrument (såväl offentliga som privata), liksom mobilisering av ytterligare resurser under den närmaste budgetperioden. |

Prioriteet 2: Üle-euroopaline lõimitud energiaturg Meede 1: Rakendada siseturgu reguleerivaid õigusakte õigeaegselt ja asjakohaselt Komisjon jätkab energia siseturgu reguleerivate õigusaktide nõuetekohase ja õigeaegse rakendamise tagamist ja jõulist konkurentsipoliitikat. Energiaturu edasiseks lõimimiseks tuleb õigusraamistikku konsolideerida (nt võrgukoodeksite osas) ning täiendada seda muude meetmetega, nagu turgude ühendamine, sihtmudelite väljatöötamine[20] ning tõhus, läbipaistev ja kontrollitav raamistik energiatoodetega kauplemiseks. Kui need meetmed osutuvad ebapiisavaks või Energeetikasektorit Reguleerivate Asutuste Koostööameti (ACER) haare osutub liiga väikseks, tuleb kavanda lisaks uusi õigusloomemeetmeid. Meede 2: Koostada Euroopa energiainfrastruktuuri kava aastateks 2020–2030 Peagi avaldatavas teatises Euroopa energiainfrastruktuuri kohta esitab komisjon arusaama, milline peaks olema Euroopa säästev energiasüsteem 2050. aastal, ning määrab kooskõlas sellega kindlaks, millised rajatised on toimiva siseturu, taastuvenergia suuremahulise kasutuselevõtu ning varustuskindluse tagamiseks esmatähtsad. 2015. aastaks ei tohiks enam ükski liikmesriik energia siseturust eraldatud olla. Samuti käsitletakse selles teatises piiriüleseid ühendusteid. ACERi abile tuginedes ja koos kõigi teiste asjaosalistega jätkatakse tööd ENTSO-E ja ENTSO-G 10 aasta arengukavadega. Seejuures lähtutakse edukatest piirkondlikest algatustest, tuues eeskujuks näiteks Läänemere riigid, ning antakse ühtlasi hinnang, kui palju on vaja salvestusrajatisi ja kliimamuutusega kohanemise meetmeid, ning uuritakse muu hulgas, millist CO2 transpordi infrastruktuuri EL tulevikus võib vajada. Komisjoni teatises käsitletakse ka seda, kuidas valmistada võrku ette nõudluse vältimatuks muutuseks, mis tuleneb rakendatavast energia- ja transpordipoliitikast, millega on ette nähtud elektritranspordi kasutuselevõtt, energeetika detsentraliseerimine ning elektri tootmine suures ulatuses taastuvatest energiaallikatest. Komisjon paneb järgmisel aastal ette mitmeid mehhanisme, mille abil viia ellu energiainfrastruktuuri strateegilisi prioriteete kahel järgmisel aastakümnel. Üheks selliseks on strateegilise infrastruktuuri kindakstegemise uus meetod, millega määratakse kindlaks infrastruktuurirajatised, mis on energiateenuste suure konkurentsivõime, keskkonnasäästlikkuse ja taastuvate energiaallikate kasutamise ning varustuskindluse poolest olulised Euroopa Liidu jaoks tervikuna. Need rajatised määratakse kindlaks kogu süsteemi ulatuses ja tähistatakse spetsiaalse „Üleeuroopalise huvi” tähisega, et lihtsustada nende puhul lubade saamist ja leida vajaduse korral piisavalt investeeringuid. Selliseid rajatisi tuleb hoolikalt valida. Muu hulgas võetakse igakülgselt arvesse ka võrguühendusi kolmandate riikidega. ACERile, ENTSO-E-le ja ENTSO-G-le antakse ülesanne töötada välja Euroopa elektri- ja gaasivõrgu arengukavad 2020–2030ndateks aastateks. Sellele peaks järgnema veelgi pikemaajalise visiooni kujundamine, mille raames esitatakse 2011. aastal energeetikaarengu üldsuunad kuni 2050. aastani. Meede 3: Sujuvamad loamenetlused ja turueeskirjad ning infrastruktuuri areng Komisjon teeb ettepaneku kehtestada „Euroopa huvi” tähisega projektide suhtes eraldi loamenetlus, et parandada praegu kehtivat menetlust, nähes ette näiteks riiklikul tasandil ühe kindla ametiasutuse, järgides samas ohutus- ja julgeolekunõudeid ning tagades ELi keskkonnanormidest kinnipidamise. Menetluste parandamine ja sujuvamaks muutmine suurendab nende läbipaistvust ning võimaldab algatada kohalikul, piirkondlikul ja riiklikul tasandil nende küsimuste üle avatud ja läbipaistva arutelu, suurendades sel viisil üldsuse usaldust uute rajatiste vastu ja aidates neil nende ehitamisega leppida. Lisaks on kavas uurida võimalusi, kuidas premeerida piirkondi ja liikmesriike, kes on näidanud üles konstruktiivset algatusvõimet üleeuroopalist huvi pakkuvate projektide õigeaegsel ellurakendamisel. Peamise võimalusena tuleb arutluse alla parandada nende jaoks võimalusi kasutada avalikke vahendeid. Turgude ühendamiseks 2014. aastaks tuleb ACERil oma mandaadi raames teha kindlaks kõik võrkude piiriüleseks ühendamiseks, taastuvenergia laialdaseks kasutamiseks ja uue tehnoloogia kasutuselevõtuks vajalikud tehnilised ja regulatiivsed probleemid ja leida neile sobiv lahendus (harmoniseerimine, standardiseerimine jne). Komisjon esitab selleks üksikasjaliku tegevuskava, millega toetada liikmesriikide püüdlusi töötada välja arukad arvestid/arukad energiavõrgud (leides sealhulgas lahenduse tarbijate teavitamise probleemile) ja julgustada uute energiateenuste kasutuselevõttu. Meede 4: Sobiva finantsraamistiku loomine Võttes arvesse asjaolu, et enamik arendatavast infrastruktuurist on kasumit taotleva loomuga, koostab komisjon metoodika, mille abil hinnata, milline oleks sobiv tasakaal avaliku- ja erasektori investeeringute vahel (võrreldes ELis rakendatavaid põhimõtteid: „kasutaja maksab”, „kasusaaja maksab” (piiriülese kulude ja tulude jaotamise küsimuses) ning „maksumaksja maksab” (majanduslikult vähetasuva ja ELi-ülest huvi pakkuva infrastruktuuri puhul)). Seda tehakse kooskõlas kehtivate riigiabieeskirjadega. Üleeuroopalist huvi pakkuvate projektide puhul, mis ei tasu majanduslikult ära või mille tulusus on väike, paneb komisjon ette uuenduslikke rahastamisskeeme, millega kaasatakse investeerimiskliima parandamiseks võimalikult tõhusal viisil avalikku raha, kattes selle abil peamised riskid ja kiirendades projektide rakendamist. Energiainfrastruktuuri arendamine on kriitilise tähtsusega; selleks on vaja paremat ülevaadet uutest rahastamisvahenditest (mis hõlmavad nii avalikku kui ka erasektorit) ning koondada täiendavaid vahendeid ka järgimise mitmeaastase finantsraamistiku raames. |

TILLFÖRLITLIG OCH SÄKER ENERGI TILL ETT RIMLIGT PRIS FÖR MEDBORGARNA OCH NÄRINGSLIVET

- 3. Kindel, ohutu ja taskukohase hinnaga energia kodanikele ja ettevõtetele

- En välfungerande, integrerad inre marknad är till nytta för konsumenterna med större valmöjligheter och lägre priser. Ändå är det många konsumenter som inte upplever att de får det bättre när marknaderna öppnas och olika leverantörer konkurrerar. Enskilda konsumenter måste vara medvetna om, och utöva, sina rättigheter enligt EU-lagstiftningen. De ska kunna dra nytta av möjligheterna med öppnade marknader och känna att de får tillgång till de energitjänster de behöver med den kvalitet och den utsläppsprofil de önskar. Öppnandet av marknaderna kan ge konsumenterna bästa möjliga priser, urval, nya lösningar och tjänster om det går hand i hand med åtgärder som garanterar förtroendet, skyddar konsumenterna och hjälper dem att spela den aktiva roll som liberaliseringen förväntar av dem.

Toimiv lõimitud siseturg annab energiatarbijatele suurema valiku ja tagab madalamad hinnad. Siiski ei taju paljud tarbijad, et turu avamine ja konkurents eri tarnijate vahel on nende huvides. Eratarbijad peaksid tundma ja kasutama õigusi, mida ELi õigusaktid neile annavad. Neil peaks olema võimalik kasutada võimalusi, mida annab turgude avamine, ning neil ei tuleks tunda muret selle üle, kas nad ikka saavad oma soovidele vastava kvaliteedi ja tarneprofiiliga energiateenuseid. Turgude avamine aitab üldiselt muuta hinnad soodsamaks, parandab valikut, edendab innovatsiooni ja parandab teenuste üldist kvaliteeti, kuid sellega peavad kaasnema tarbijakaitse ja laiemalt tarbijate usalduse hoidmise meetmed, et võimaldada tarbijail täita neid funktsioone, mida neilt liberaliseerimise raames oodatakse.

Medborgarna verkar dock vara omedvetna om sina rättigheter enligt EU-lagstiftningen, eller ovilliga att utöva dem. Betydligt större satsningar behövs för att informera kunderna om deras rättigheter och engagera dem i den inre marknaden. Dessutom måste möjligheten att minska sina energiräkningar genom energibesparingar framhållas tydligare. Medborgarnas energiforum (London-forumet) och det europeiska forumet för hållbar energi (Bukarest-forumet) bildades för att förbättra energisituationen för hushållskonsumenterna och vägar bör prövas för att göra dessa forum mer känsliga för konsumenternas behov.

Kuid näib, et kodanikud ei tunne hästi neid õigusi, mis on neile ELi õigustikuga antud, või lihtsalt kõhklevad neid kasutamast. Seetõttu tuleb tarbijate õiguslikuks teavitamiseks ja siseturu toimimisse kaasamiseks teha veelgi suuremaid jõupingutusi. Samuti oleks vaja paremini selgitada, mil viisil saab energiakokkuhoiuga oma energiaarvet vähendada. Leibkondade energiatarbimise parandamiseks on loodud Kodanike energeetikafoorum (London) ja Säästva energeetika foorum (Bukarest) ning tuleb edasi mõelda, mis moodi saaks nende töös tarbijate vajadusi veelgi paremini arvesse võtta.

En förutsättning för att många viktiga sektorer i EU:s ekonomi ska kunna bevara sin konkurrenskraft är också en säker tillgång till energi till överkomligt pris. Energi, och inte minst el, utgör en betydande del av de sammanlagda produktionskostnaderna för många viktiga industribranscher inom EU, även små och medelstora företag. Den internationella marknaden för olja kan bli mycket åtstramad redan innan 2020, vilket innebär att det är viktigt för EU:s konsumenter att satsa på ett minskat oljeberoende. Detta sker inte på ett ögonblick. Konsumenterna måste göras medvetna om behovet av att minska förbrukningen av fossila bränslen och om hur de kan minska sina räkningar när priserna stiger. ”Användarvänliga” smarta nät, smarta mätare och bättre fakturering kan hjälpa till. Men konsumenterna behöver även bli mer proaktiva. För att hjälpa konsumenterna att delta på marknaden bör åtgärder vidtas för att höja medvetenheten om olika möjligheter, förbättra prisjämförelsen, underlätta byten och förbättra hanteringen av klagomål.

Ka mitmete oluliste majandussektorite konkurentsivõime sõltub Euroopas energiavarustuse kindlusest ja hindade taskukohasusest. Energeetika ja eelkõige elektrienergia moodustavad olulise osa peamiste tööstussektorite ning muu hulgas väikeste ja keskmise suurusega ettevõtete tootmiskuludest.

Det ligger huvudsakligen på den inre marknadens ansvar att tillhandahålla tillförlitliga energileveranser till ett rimligt pris som ändå speglar kostnaderna. En välfungerande inre marknad som bygger på tillräcklig transmissions- och lagringsinfrastruktur är den bästa garantin för leveranssäkerhet, eftersom energin följer marknadsmekanismerna och flödar dit den behövs. Det behövs dock skyddsnät, exempelvis när det gäller utsatta konsumenter, eller vid leveranskriser som marknadsmekanismerna inte kan hantera på ett fullgott sätt. Den inre marknaden hämmas också när medlemsstaterna inte är helt sammankopplade, som i de baltiska staterna. Förordningen om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen är viktig då den säkerställer att marknaderna är fullständigt förberedda att hantera en kris och att hushållskonsumenterna skyddas. Genom att främja anslutningar mellan medlemsstater och bidra till ett aktivt upprätthållande av konkurrensen från kommissionens och medlemsstaternas sida kan man bidra till en vidare diversifiering av energikällorna, i synnerhet i de medlemsstater som för närvarande är beroende av bara en enda eller några få energikällor.

Konkurents ülemaailmsel naftaturul võib 2020. aasta paiku väga tihedaks muutuda, mistõttu on oluline, et ELi tarbijad teeks endast oleneva, et vähendada oma vajadust naftatoodete järele. Praegu ei ole selle kohta märke. Seepärast tuleb suurendada tarbijate teadlikust fossiilkütuste tarbimise vähendamise küsimuses ning näidata neile, mil viisil on neil võimalik tõusvate hindade taustal oma energiaarveid vähendada. Siinkohal võib palju abi olla kasutajasõbralikest ja arukatest energiavõrkudest ja arvestitest ning arvete koostamisest nende järgi. Kuid tarbijad ise peavad muutuma energilisemaks. Et aidata tarbijatel endal turgu mõjutada, tuleb võtta meetmeid, millega suurendada nende teadlikkust olemasolevatest võimalustest, aidata võrrelda hindu ning lihtsustada teenuseosutaja vahetamist ja parandada kaebuste menetlemist.

Energipolitiken ansvarar även för att skydda Europas medborgare mot riskerna vid energiproduktion och energitransport. EU måste fortsätta att vara världsledande inom utvecklingen av system för säker kärnkraft, transport av radioaktiva ämnen och hantering av kärnavfall. Internationellt samarbete kring skyddsanordningar vid kärnkraftsverksamhet spelar en viktig roll för att säkerställa kärnsäkerheten och etablera ett pålitligt icke-spridningsavtal. I fråga om utvinning och förädling av olja och gas ska EU:s rättsliga ram säkerställa högsta möjliga säkerhetsnivå och en tydlig och odiskutabel ansvarsskyldighet för olje- och gasinstallationer.

Siseturu ülesandeks ongi tagada tarbijaile taskukohase ja kulusid kajastava hinnaga energiateenused ning energiavarustuse kindlus. Parim viis, kuidas varustuskindlust tagada, on luua piisaval ülekande- ja salvestusinfrastruktuuril põhinev toimiv siseturg ning lasta turumehhanismidel toimetada energia sinna, kus seda vajatakse. Ent sellesse süsteemi tuleb lisada asjakohased turvamehhanismid, näites tarbijate haavatavuse või tarnekriiside puhuks, kui turumehhanismidest üksi jääb väheks. Siseturu arendamist takistab ka see, et kõik liikmesriigid, näiteks Balti riigid, ei ole üksteisega täiel määral ühendatud. Oluliseks verstapostiks on gaasivarustuse kindluse määrus, millega tagatakse, et turud on täiel määral valmis tulema toime kriisitingimustes ning kodutarbijate huvid on kaitstud. Komisjon ja liikmesriigid saavad sedasi liikmesriikide vaheliste ühenduste loomist edendades ja aktiivset konkurentsi soodustades aidata kaasa energiaallikate suuremale mitmekesistamisele, eelkõige liikmesriikides, kus praegu sõltutakse vaid mõnest või lausa ühest ainsast energiaallikast.

Prioritet 3: Ge konsumenterna inflytande och uppnå högsta möjliga säkerhet och tillförlitlighet

Energiapoliitika alla kuulub ka kodanike kaitsmine energia tootmise ja transpordiga seotud ohtude eest. EL peab igal juhul hoidma oma ülemaailmset liidripositsiooni turvaliste lahenduste leidmisel tuumaenergeetika, radioaktiivsete ainete transpordi ning tuumajäätmete käitlemise vallas. Rahvusvaheline koostöö tuumaenergiaalaste kaitsemeetmete alal aitab olulisel määral tagada tuumaohutust ning kehtestada tuumarelva leviku tõkestamiseks kindel ülemaailmne režiim. Nafta- ja gaasisektoris tuleb ELi õigusraamistikuga tagada nafta- ja gaasirajatiste võimalikult kõrge ohutuse tase ning üheselt mõistetavad vastutusalad.

Åtgärd 1: Göra energipolitiken mer konsumentvänlig

Prioriteet 3: Tarbijate mõjukus ning kõrge ohutuse ja julgeoleku tase

- En aktiv kontroll av efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen på Eu-nivå och i medlemsstaterna är en förutsättning för en fungerande konkurrens och för att konsumenterna ska få säker tillgång till energi till överkomliga priser.

Meede 1: Energiapoliitika muutmine tarbijasõbralikumaks

- Kommissionen kommer att föreslå åtgärder som kan hjälpa konsumenterna att mer aktivt delta i energimarknaden, i linje med det tredje energipaketet. Sådana åtgärder kommer bland annat att omfatta utvecklingen av vägledning grundad på bästa praxis för byte av leverantör, vidareutveckling och övervakning av rekommendationerna om fakturering och hantering av klagomål, samt identifiering av bästa praxis för alternativa tvistlösningsförfaranden. Ett prisjämförelseverktyg baserat på metoder som ska utvecklas av energilagstiftarna och andra behöriga organ bör finnas tillgängligt för alla konsumenter och alla leverantörer bör tillhandahålla uppdaterad information om priser och erbjudanden. Slutligen bör ytterligare insatser göras för att flytta siktet från energipriserna till energikostnaderna genom att utveckla marknaden för energitjänster.

- Selleks, et turul valitseks konkurents ja tarbijatel oleks võimalik saada energiateenuseid taskukohaste hindadega, on vaja nii Euroopa kui ka liikmesriikide tasandil rakendada aktiivset konkurentsipoliitikat.

- Kommissionen kommer regelbundet att offentliggöra jämförelserapporter som utvärderar i vilken grad föreskrifterna som berör konsumenterna har genomförts och bedömer den totala skyddsnivån för hela den inre marknaden. Särskild tonvikt kommer att läggas vid utsatta kunder och vid åtgärder som gör det möjligt för konsumenterna att minska energianvändningen.

- Komisjon paneb ette meetmed, millega parandada kooskõlas kolmanda energiapaketiga tarbijate võimalusi energiaturul osaleda. Nende meetmetega töötatakse parimate tavade põhjal välja suunised energiatarnijate vahetamiseks, parandatakse arvelduskorra ning kaebuste menetlemise soovitusi ning seiratakse nende rakendamist ning uuritakse alternatiivseid vaidluste lahendamise mehhanisme. Energiasektorit reguleerivad asutused peaksid koostöös muude pädevate instantsidega töötama välja metoodika, mille põhjal oleks võimalik võrrelda energiatarnijate hindu, ja tutvustama seda tarbijatele. Samas peaksid energiatarnijad esitama tarbijatele ajakohastatud teabe oma teenuste hinna ja muude pakkumiste kohta. Lõpuks oleks vaja suunata energiaturu arengut nii, et hinna asemel nihkuks keskmesse energia kulude küsimus.

- Tillsynsmyndigheterna bör öka satsningarna för att förbättra konsumentmarknadens funktion med hjälp av medborgarnas energiforum (London-forumet) och det europeiska forumet för hållbar energi (Bukarest-forumet).

- Komisjon avaldab korrapäraselt võrdlusaruandeid, milles hinnatakse, kui palju on siseturul tarbijate kaasamist reguleerivaid sätteid rakendatud, ja milline on üldine tarbijakaitse tase. Eriti pööratakse tähelepanu tarbijate haavatavusele ja sellele, kuidas tarbijad saaksid oma energiakasutust vähendada.

Åtgärd 2: Kontinuerliga förbättringar av säkerhet och leveranstrygghet

- Reguleerivad asutused peaksid koostöös Kodanike energeetikafoorumiga (London) ja Säästva energeetika foorumiga (Bukarest) kiirendama jaeturu edendamiseks tehtavaid jõupingutusi.

- Kommissionen håller på att gå igenom säkerhetsvillkoren för utvinning av olja och gas till havs efter Deepwater Horizon-olyckan med syfte att införa stränga åtgärder – från förebyggande arbete till hantering av olyckshändelser och ansvarsfrågor – som kommer att garantera högsta möjliga skydd inom hela EU och resten av världen.

Meede 2: Jätkata jõupingutusi ohutuse ja julgeoleku vallas

- Den rättsliga ramen för kärnkraftverks säkerhet och tillförlitlighet kommer att förstärkas ytterligare genom halvtidsöversynen av kärnsäkerhetsdirektivet, införandet av direktivet om kärnavfall, omdefinieringen av de grundläggande säkerhetsstandarderna för skydd av arbetare och befolkningen och ett förslag om ansvarsskyldighet vid kärnkraftsverksamhet på europeisk nivå. Större harmonisering av kraftverkskonstruktioner och certifiering på internationell nivå bör också aktivt eftersträvas. Alla dessa åtgärder borde medföra att EU kan behålla sin ledande roll inom säker kärnenergi och bidra till en ansvarsfull användning av kärnenergi över hela världen.

- Komisjon vaatab Deepwater Horizoni õnnetuse taustal läbi avamerel asuvate nafta- ja gaasirajatiste ohutusnõuded, et muuta neid kogu sekkumisahela ulatuses (alates ennetusmeetmetest kuni õnnetustele reageerimiseni) rangemaks ning täpsustada vastustust, tagades, et kogu ELis ja mujal maailmas oleks ohutus kõige kõrgemal võimalikul tasemel.

- Samma överväganden i fråga om säkerhet och tillförlitlighet kommer även att gälla vid utveckling och spridning av ny energiteknik (vätgas, transportnät för koldioxid, lagring av koldioxid etc.).

- Tuumaohutust ja –julgeolekut reguleerivat õigusraamistikku on kavas tõhustada ka tuumaohutuse direktiivi vahekokkuvõtte, tuumajäätmete direktiivi rakendusaktide ning töötajate ja elanikkonna kaitse peamiste ohutusnõuete läbivaatamise raames. Samuti käsitletakse seda teemat kavandatavas õigusettepanekus, millega fikseeritakse Euroopa Liidu arusaamad tuumavastuste vallas. Samuti tuleks aktiivselt nõuda tuumajaamade projekteerimise ja sertifitseerimise suuremat ühtlustamist rahvusvahelisel tasandil. Kõik need meetmed peaksid võimaldama ELil säilitada oma liidripositsiooni tuumaenergeetika ohutuse vallas ja aidata kogu maailmas kaasa tuumaenergia vastutustundlikule kasutamisele.

ETT TEKNISKT SKIFTE

- Kõiki neid ohutus- ja julgeolekukaalutlusi tuleb silmas pidada ka uue energeetikatehnoloogia (vesiniktehnoloogia, CO2 transpordivõrk, CO2 kogumine jms) arendamisel ja juurutamisel.

Utan ett tekniskt skifte kommer EU att misslyckas med sina ambitioner för år 2050 att minska utsläppen av koldioxid inom el- och transportsektorerna. Med tanke på tiden det tar att utveckla och sprida energiteknik är det mer brådskande än någonsin att få fram högpresterande teknik med låga utsläpp av koldioxid till de europeiska marknaderna. EU:s handel med utsläppsrätter är en viktig efterfrågestyrd drivkraft som stödjer spridandet av ny teknik med låga koldioxidutsläpp. Nya tekniker skulle dock nå marknaderna snabbare och mer ekonomiskt om de utvecklades genom samarbete på EU-nivå.

4. Tehnoloogiahüpe

Planering och styrning på Europanivå är av yttersta vikt för att få stabilitet i investeringarna, framtidstro och en politisk samsyn. Den strategiska planen för energiteknik (SET) fastställer en medellång strategi som gäller för alla sektorer. Men utvecklingen av de viktigaste teknikerna (andra generationens biobränslen, smarta nät, smarta städer, avskiljning och lagring av koldioxid [CCS], lagring av el, elektromobilitet, nästa generations kärnkraftverk, samt förnybar uppvärmning och kylning) måste gå snabbare och demonstrationsprojekt komma igång. Därför betonas också vikten av innovation i Europa 2020-flaggskeppsprojektet Innovationsunionen[21] .

Ilma otsustava tehnoloogiahüppeta ei õnnestu ELil täita oma plaane elektri- ja transpordisektoris ega süsinikdioksiidi heitkoguseid ambitsioonikalt vähendada. Energiatehnoloogia arendamise ja levitamise ajaraamid on üha kitsamad, mistõttu peab uus tõhus ja vähese CO2-heitega tehnoloogia jõudma Euroopa turgudele nii kiiresti kui võimalik. Innovatiivse ja vähese CO2-heitega tehnoloogia levikut aitab nõudluse poolel edendada ELi süsiniku heitkogustega kauplemise süsteem. Kuid selleks, et uus tehnoloogia jõuaks turule veelgi kiiremini ja ökonoomsemalt, on vajalik arendada seda ELi-üleses koostöös.

Resurserna som kommer att krävas under de närmaste två decennierna för att utveckla dessa tekniker är betydande, i synnerhet i det nuvarande ekonomiska klimatet. Stora projekt, som de havsbaserade vindkraftparker på över 140 GW som planeras av europeiska energibolag, utvecklare och myndigheter – huvudsakligen i Nordsjön – eller satsningarna Desertec och Medring (den Medelhavsbaserade energiringen), påverkar åtskilliga medlemsstater. Samordningen och samarbetet på Europanivå bör inbegripa sammanslagning av olika finansieringskällor. Alla intressenter förväntas att bidra. Kommissionen ska försöka utnyttja EU-budgeten för att öka den totala finansieringsnivån.

Euroopa-ülene planeerimine ja juhtimine on investeerimisstabiilsuse, ettevõtlusjulguse ja poliitika sidususe seisukohast möödapääsmatu. Euroopa energiatehnoloogia strateegilise kavaga sätestatakse kõikide sektorite jaoks keskpika perioodi strateegia. Kuid peamisi arendus- ja näidistehnoloogia projekte tuleb veelgi kiirendada (teise põlvkonna biokütused, arukad elektrivõrgud, aruka energiakasutusega linnad ja arukad energiavõrgud, CO2 kogumis- ja säilitamissüsteemid, elektri salvestustehnoloogia ja elektrijõul töötavad sõidukid, järgmise põlvkonna tuumaenergia, taastuvenergiat kasutavad kütte- ja jahutussüsteemid). Innovatsiooni suurt tähtsust on rõhutatud ka Euroopa 2020. aasta strateegia suurprojektis „Innovatiivne liit”[21].

EU står inför svår konkurrens på internationella teknikmarknader. Länder som Kina, Japan, Sydkorea och USA har en ambitiös industriell strategi inom solkraft, vindkraft och kärnkraft. EU:s forskare och företag måste öka sina ansträngningar för att förbli i frontlinjen på den snabbt växande internationella marknaden för energiteknik och när det är till nytta för alla parter bör de öka samarbetet med tredjeländer inom specifika tekniska områden.

Kahel järgmisel aastakümnel on nende lahenduste arendamiseks vaja leida märkimisväärselt suuri ressursse, eriti kui arvestada praegust majandusolukorda. Energeetika suurprojektid, mida Euroopa ettevõtted, arendajad ja valitsused kavandavad, nagu üle 140 GW võimsusega avamere tuulepargid, mis on peamiselt ette nähtud Põhjamerre, või sellised algatused nagu Desertec ja Medring, mõjutavad paljusid liikmesriike. Euroopa-ülene koordineerimine ja koostöö peaks võimaldama ka eri rahaallikate ühendamist. Panust oodatakse kõigilt sidusrühmadelt. Komisjon omalt poolt püüab kasutada ELi eelarve vahendeid nii, et suurendada koondatavat rahahulka.

Prioritet 4: Utöka Europas ledande roll inom energiteknik och energiutveckling Åtgärd 1: Genomföra den strategiska planen för energiteknik (SET) utan dröjsmål Kommissionen kommer att underbygga genomförandet av SET-planen, i synnerhet de gemensamma programmen för den europeiska alliansen för energiforskning (EERA) och de sex europeiska näringslivsinitiativen (vindkraft, solkraft, bioenergi, smarta nät, kärnkraft och CCS). Arbetet kommer att intensifieras med medlemsstaterna för att finansiera aktiviteterna i teknikplanerna för 2010–2020 och säkerställa att de tillhörande storskaliga demonstrationsprogrammen går bra, exempelvis genom reserven för nya deltagare (NER300)[22]. Tillgänglig gemenskapsfinansiering[23] kommer att koncentreras på SET-planens satsningar. Teknikplanerna för de europeiska näringslivsinitiativen för 2010–2020 börjar genomföras från och med detta år och kommer att få extra stöd. De kommer att vara grunden för framtagningen av nästa budgetram för ett konsoliderat, regelbundet utvärderat, effektivare och mer fokuserat energiforskningsprogram. Kommissionen kommer också att främja utvecklingen av infrastruktur för strategisk energiforskning i Europa, eftersom detta bidrar kraftigt till att minska avståndet mellan forskning och teknisk utveckling. Kommissionen kommer också att undersöka andra lovande möjligheter, som marin förnybar energi och förnybar värme och kylning. Åtgärd 2: Kommissionen kommer att starta fyra nya storskaliga europeiska projekt 1. Kommissionen kommer att leda en omfattande europeisk satsning på smarta nät som länkar samman hela elnätssystemet, från de havsbaserade vindkraftparkerna i Nordsjön, solaranläggningar i Södern och de befintliga vattenkraftverken till enskilda hushåll, och göra elnäten intelligentare, effektivare och tillförlitligare. 2. Europas ledande ställning inom lagring av el (såväl storskalig som för fordon) ska återupprättas. Ambitiösa projekt kommer att utvecklas inom vattenkraftskapacitet, tryckluftslagring, batterilagring och andra nya lagringstekniker som exempelvis vätgas. Dessa tekniker kommer att förbereda elnätet inom alla spänningsnivåer för den massiva upptagningen av småskalig decentraliserad och storskalig centraliserad förnybar elektricitet. 3. En storskalig hållbar produktion av biobränslen ska genomföras, bland anat mot bakgrund av den pågående översynen av effekterna av ändrad indirekt markanvändning. Det europeiska näringslivsinitiativet för bioenergi[24] på 9 miljarder euro kommer inom kort att lanseras för att säkerställa en snabb marknadsupptagning av en hållbar andra generation av biobränslen. 4. Städer, stadsområden och landsbygdsområden ska få hjälp att göra större energibesparingar. Samarbetsinitiativet ”Smarta städer” kommer att dras igång i början av 2011 och föra samman det allra bästa från områden som förnybar energi, energieffektivitet, smarta elnät, ren stadstrafik (t.ex. eldrivna transportmedel) och smarta nät för uppvärmning och kylning, kombinerat med innovativa informations- och kommunikationsverktyg. EU:s regionalpolitik kan spela en viktig roll för att frigöra lokal potential. Landsbygdsområden har också stora möjligheter i detta sammanhang, och de kan utnyttja EJFLU:s medel för att stödja sådana innovativa projekt Åtgärd 3: Säkerställa långsiktig teknisk konkurrenskraft inom EU Kommissionen kommer att föreslå en satsning på 1 miljarder euro[25] tillstöd för den banbrytande forskning som krävs för att utveckla tekniken för energilösningar med lågt koldioxidavtryck. Därigenom vill man skapa förutsättningarna för vår framtida position i en hård internationell konkurrens. EU:s ledande roll måste även upprätthållas inom det globala banbrytande forskningsprojektet ITER. Kommissionen kommer att säkerställa effektiv ledning (inklusive kostnadsbegränsning) och industriellt värdeskapande inom ramen för ITER och det europeiska fusionsprogrammet . Kommissionen kommer att utveckla ett EU-forskningsprogram för energimaterial, som låter EU:s energisektor förbli konkurrenskraftig trots krympande naturresurser. |

Rahvusvahelisel tehnoloogiaturul tuleb ELil kokku puutuda raevuka konkurentsiga. Hiina, Jaapan, Lõuna-Korea, USA ja teisedki riigid on töötanud välja ambitsioonika strateegia päikese-, tuule- ja tuumaenergeetika turul tegutsemiseks. ELi teadlased ja ettevõtted peavad energiatehnoloogia areneval turul esirinnas püsimiseks oma jõupingutusi suurendama ning arendama kindlates valdkondades vastastikku kasulikel tingimustel koostööd kolmandate riikidega.

STARKT INTERNATIONELLT SAMARBETE, I SYNNERHET MED VÅRA GRANNAR

Prioriteet 4: Euroopa juhtpositsioon energiatehnoloogia ja -innovatsiooni vallas Meede 1: Rakendada viivitamatult ellu energiatehnoloogia strateegiline kava Komisjon tõhustab energiatehnoloogia strateegilise kava, eriti Euroopa Energiaalaste Teadusuuringute Liidu (EERA) ühisprogrammide ning Euroopa tööstusalgatuste (tuuleenergia; päikseenergia; bioenergia; arukad elektrivõrgud; tuuma lõhustamise tehnoloogia; süsiniku kogumine ja säilitamine) rakendamist. Samuti tõhustatakse tööd liikmesriikidega, et rahastada tehnoloogia teekaartide 2010-2020 raames ette nähtud tegevusi ning tagada nendega seotud laiaulatuslike näidisprogrammide – nagu uute osalejate reservi programm (NER300)[22] – edukas rakendamine. Ühenduse panus[23] koondatakse energiatehnoloogia strateegilise kava algatuste jaoks. Alates käesolevast aastast alustatakse Euroopa tööstusalgatuste tehnoloogia teekaartide 2010–2020 rakendamist ning neile antavat toetust on kavas suurendada. Nende põhjal koostatakse järgmist finantsraamistikku silmas pidades konsolideeritud, korrapäraselt hinnatavad, senisest tõhusamad ja eesmärgistatumad energiauuringute programmid. Sellega seoses edendab komisjon strateegiliste energiauuringute infrastruktuuri rajamist Euroopasse, sest see aitab oluliselt vähendada distantsi teadusuuringute ja tehnoloogilise arengu tegeliku taseme vahel. Samuti saab selle abil avada uusi suure potentsiaaliga arengusuundi, nagu mere taastuvate energiaressursside kasutamise tehnoloogia ning taastuvenergiat kasutavad kütte- ja jahutussüsteemid. Meede 2: Komisjon algatab uusi laiaulatuslikke üle-euroopalisi projekte 1. Arukate elektrivõrkude algatus on Euroopa tasandil üks olulisemaid ning komisjonil on kavas jätkata selle arendamist, et ühendada selle raames kogu Euroopa elektrisüsteem alates avamere tuuleparkidest Põhjamerel, päikeseelektrijaamadest lõunas ja tegutsevatest hüdroelektrijaamadest kuni iga üksiku majapidamiseni, muutes praegusi võrke ühtlasi veelgi arukamaks, tõhusamaks ja usaldusväärsemaks. 2. Komisjonil on kavas taastada Euroopa juhtpositsioon elektri salvestamise tehnoloogia vallas (nii elektrivõrkude kui ka sõidukite puhul). Ambitsioonikad projektid on ette nähtud hüdroakumulatsiooni, suruõhu ja elektriakude kasutamise vallas, samuti muude uuenduslike salvestusviiside, nagu vesiniku salvestite kasutuselevõtuks. Nende projektidega valmistatakse elektrivõrk kõikidel pingetasemetel ette väiksemahulise detsentraliseeritud ja suuremahulise tsentraliseeritud taastuvelektrienergia massiliseks kasutuselevõtuks. 3. Komisjon plaanib edendada laiaulatuslikku säästvate biokütuste tootmist, pöörates sealjuures tähelepanu kaudse maakasutuse muutuse mõjule, mille kohta praegu ülevaadet koostatakse. Peatselt on kavas käivitada Euroopa tööstusliku bioenergeetika algatus[24], et tagada teise põlvkonna säästlike biokütuste kiire pääs turule. 4. Suurlinnadel ning linna- ja maapiirkondadel tuleb leida võimalusi rohkem energiat säästa. 2011. aasta alguses on kavas algatada innovatsioonipartnerlus „Aruka energiakasutusega linnad”, millega ühendatakse taastuvenergia, energiatõhususe, arukate elektrivõrkude, puhta linnatranspordi, sh elektri jõul töötavate sõidukite ning arukate kütte- ja jahutusvõrkude projektides saavutatud parimad tulemused, kasutades sealjuures uuenduslikke nuti- ja IKT-seadmeid. Kohaliku tasandi potentsiaali vallapäästmisel on oluline roll ELi regionaalpoliitikal. Ka maapiirkondadel on suur potentsiaal ning nende puhul on võimalik kasutada innovatsiooniprojektide rahastamiseks Euroopa Maaelu Arengu Fondi raha. Meede 3: Tagada ELi pikaajaline konkurentsivõime tehnoloogia vallas Et tihedas rahvusvahelises konkurentsis laduda valmis tulevase läbilöögivõime vundament, paneb komisjon ette algatuse eraldada eesliini teadusuuringute rahastamise raames üks miljard eurot[25] selleks, et hankida vähese CO2-heitega energiaallikate laialdaseks kasutuselevõtuks vajalikke teadmisi. EL peab säilitama oma juhtpositsiooni ka rahvusvahelise katsetermotuumareaktori projektis (ITER). Komisjon tagab ITER-projekti ja Euroopa termotuumaprogrammi tõhusa juhtimise (sealhulgas kulude kokkuhoiu) ning nende tulemuste eduka kasutuselevõtu tööstuses. Komisjon algatab ELi energeetiliste materjalide uurimise teadusprogrammi, et säilitada hoolimata haruldaste maavarade vähenemisest ELi energeetikasektori konkurentsivõimet. |

- Den europeiska energimarknaden är världens största regionala marknad (över 500 miljoner konsumenter) och den största energiimportören. Samma samarbete och gemensamma föresatser som har lett till antagandet av EU:s övergripande energi- och klimatmål märks dock ännu inte i den externa energipolitiken. Flera av de utmaningar som EU står inför – klimatförändringen, tillgången till olja och gas, teknisk utveckling och energieffektivitet – berör de flesta länderna och förutsätter internationellt samarbete. Medlemsstater har upprepade gånger krävt att EU ska tala med en enad röst mot tredjeländer. I praktiken har inte nationella initiativ den styrka som EU-marknaden har på grund av sin storlek och kan inte hävda EU:s intressen på bästa sätt.

- 5. Tihedad rahvushvalised partnerlussuhted eelkõige naabritega

En internationell energipolitik måste eftersträva de gemensamma målen leveranssäkerhet, konkurrenskraft och hållbarhet. Samtidigt som relationerna med producerande länder och transitländer är viktig, är relationerna med stora energiförbrukande länder och i synnerhet länder med tillväxtekonomi och utvecklingsländer av växande betydelse. En förutsättning för att man ska kunna bekämpa fattigdomen är att ge folk tillgång till energi, och målet att utrota den extrema fattigdomen till 2015 kan bara uppnås om stora förbättringar görs på detta område. För att se till att detta inte inverkar menligt på andra politiska mål måste hållbar utveckling vara grundprincipen både för energi- och utvecklingspolitiken, så som det föreslås i grönboken om utvecklingspolitiken[26].

Euroopa energiaturg on maailma suurim piirkondlik turg (üle 500 miljoni tarbija), samuti on Euroopa Liit maailma suurim energia importija. Siiski ei ole koostöövaim, mis võimaldas sellel suurel turul võtta vastu ühised energia ja kliima üldeesmärgid, jõudnud energiaalasesse välispoliitikasse. Paljud energiaprobleemid, millega ELil rinda pista tuleb – kliimamuutus, juurdepääs nafta- ja gaasivarudele, vajadus tagada tehnoloogia areng ja energiatõhusus – on ühised enamikule riikidele ning nende lahendamise võti peitub rahvusvahelises koostöös. Liikmesriigid on korduvalt kutsunud ELi üles rääkima kolmandate riikidega ühisel häälel. Praktikas ei toeta liikmesriikide projektid teinekord ELi energiaturu potentsiaali avamist ning võiksid hoopis paremini kajastada ELi huve.

Nya mönster för tillgång och efterfrågan på de globala energimarknaderna och växande konkurrens om energiresurserna gör det viktigt för EU att kunna använda sin samlade marknadstyngd på ett effektivt sätt i kontakterna med viktiga energipartners i tredjeländer. Europa bör kunna förlita sig på en betydande mängd nya energikällor och energivägar år 2020.

Rahvusvahelisel areenil peab ELi energiapoliitika olema jätkuvalt keskendunud ühistele eesmärkidele, nagu varustuskindlus, konkurentsivõime ja säästev energia. Ühest küljest on väga olulised suhted energiat tootvate ja transiidiriikidega, kuid teisalt on ka suhted suure energiatarbega riikide ning eelkõige tärkava majandusega ja arenguriikidega üha tähtsamad. Inimeste vaesusest vabastamine nõuab juurdepääsu energiale ning äärmise vaesuse väljajuurimine 2015. aastaks ei ole võimalik muidu kui järsu läbimurdega energiarindel. Et see ei kahjustaks muudes valdkondades seatud eesmärke, tuleb tagada, et nii energia- kui ka arengupoliitika puhul oleks keskmes säästev areng, nagu on pandud ette arengupoliitika rohelises raamatus[26].

Behovet av internationella lösningar gör det nödvändigt för oss att framföra vår agenda om minskade koldioxidutsläpp och ökning av energieffektiviteten till våra viktigaste samarbetspartner, vid internationella förhandlingar och vid kontakter med internationella organisationer. Den europeiska handeln med utsläppsrätter driver på utvecklingen av internationella utsläppsmarknader och ytterligare åtgärder bör bygga vidare på pågående satsningar för att vidareutveckla dessa marknader. Som en föregångare inom energipolitisk utveckling har EU större möjligheter att påverka miljöstandarder och verka för öppna och konkurrensutsatta marknader.

Ülemaailmse energiaturu tarne- ja nõudlusmustrid muutuvad ning konkurents energiavarude kasutamise üle üha tiheneb, mistõttu peab EL olema valmis kasutama peamiste energiapartneritega suhetes oskuslikult kõiki oma turu suurusest tulenevaid eeliseid. 2020. aastaks tuleks ELil saada oma käsutusse märkimisväärses koguses uusi energiavarustuse allikaid ja kanaleid.

EU har redan en rad kompletterande och riktade ramar som sträcker sig från specifika energibestämmelser i bilaterala avtal med tredjeländer (frihandelsavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal, associeringsavtal etc.) och samförståndsavtal om energisamarbete till multilaterala avtal, som fördraget om energigemenskap[27] och deltagandet i energistadgefördraget. EU förhandlar för närvarande med flera länder om nya avtal, däribland viktiga energiförsörjningsavtal.

Vajadus leida probleemidele lahendusi rahvusvahelisel tasandil sunnib suhetes oma peamiste energiapartneritega ning rahvusvahelistes läbirääkimistes ja koostööraamistikes pöörama rohket tähelepanu CO2-heite vähendamisele ja energiatõhususele. Euroopa Liidu heitkogustega kauplemise süsteem on eeskujuks rahvusvahelistele CO2-turgudele ning seni võetud meetmetele tuginedes on vaja jätkata tegevust nende turgude edasise arengu soodustamiseks. Selle valdkonna teerajajana on ELil rohkelt võimalusi mõjutada keskkonnapõhimõtete kujunemist ning edendada läbipaistvat ja konkurentsipõhist turumudelit.

EU måste nu formalisera rutinerna för hur medlemsstaterna bäst kan agera för EU som helhet i bilaterala energikontakter med viktiga samarbetspartners och i globala diskussioner. Utifrån den rättsliga grunden i Lissabonavtalet, som förtydligar och stärker den externa dimensionen, måste EU:s externa energipolitik säkerställa en effektiv solidaritet, ansvarsfullhet och öppenhet mellan alla medlemsstater, spegla EU:s intressen och säkerställa leveranssäkerheten på EU:s inre energimarknad. Det krävs bättre samordning på EU- och medlemsstatnivå.

EL osaleb mitmetes üksteist täiendavates ja erieesmärgilistes partnerlusvormides: alates kolmandate riikidega sõlmitud kahepoolsetest energiatarnelepingutest (vabakaubanduslepingud, partnerlus- ja koostöölepingud, assotsiatsioonilepingud jne) ning energiakoostööalastest vastastikuse mõistmise memorandumitest kuni mitmepoolsete koostöövormideni, nagu Energiaühendus[27] ja energiaharta. Praegu peab EL mitme riigiga läbirääkimisi uute, olulisi energiasätteid sisaldavate lepingute sõlmimiseks.

Inom kärnkraftsområdet har internationellt samarbete gett goda resultat. Detta är särskilt relevant eftersom olika grannländer driver, eller planerar att starta, kärnkraftverk. EU måste nu uppmuntra sina samarbetsländer att göra alla befintliga internationella standarder och rutiner för säkerhet och leveranssäkerhet inom kärnkraftsområdet juridiskt bindande och effektivt genomförda över hela världen. EU är särskilt lämpat för detta arbete, eftersom EU är den första enhet som har vidtagit sådana åtgärder inom både säkerhets- och leveranssäkerhetsområdet och har särskilda samarbetsinstrument för detta ändamål.

EL peab kehtestama põhimõtte, et iga liikmesriik esindab kahepoolsetes energiasuhetes peamiste partnerriikidega ja globaalses koostöös ELi kui terviku huve. Lähtudes Lissaboni lepingus sätestatud põhimõtetest, mis selgitavad ja tugevdavad ELi tegevuse välismõõdet, peab ELi energiaalane välispoliitika looma liikmesriikide vahel tegeliku solidaarsuse, vastutustunde ja läbipaistvuse ning kajastama ELi kui terviku huve ja tagama ELi energia siseturu kindluse. Tuleb veelgi tihendada koordineerimist ELi ja liikmesriikide tasandil.

De externa dimensionerna i EU:s energipolitik är inte bara avgörande för EU:s försörjningstrygghet, utan de måste också vara konsekventa och ömsesidigt förstärka EU:s övriga externa aktiviteter (utveckling, handel, klimat och biologisk mångfald, utvidgning, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik etc.). Det måste finnas synergier mellan energimål och andra politiska beslut och instrument, däribland handel, bilaterala avtal och instrument för utvecklingssamarbete.

Tuumaenergeetika vallas on rahvusvaheline koostöö andnud häid tulemusi. See on muu hulgas oluline seetõttu, et paljud ELi naabrid kasutavad või kavatsevad hakata kasutama tuumajaamu. EL peab julgustama partnerriike muutma kõik rahvusvahelised tuumaohutuse ja -julgeoleku standardid ja menetlused õiguslikult siduvaks ja tagama nende tegeliku rakendamise üle kogu maailma. ELil on selles küsimuses eriti tugev positsioon, kuna ühest küljest on ta sellised meetmed ise esimesena nii ohutuse kui ka julgeoleku vallas võtnud ning teisest küljest on tal kasutada asjaomased rahvusvahelise koostöö instrumendid.

Leveranssäkerheten för energi är nära sammankopplad med EU:s utrikes- och säkerhetsprioriteringar.[28] Diversifiering av bränslen, leveranskällor och transportvägar är av avgörande betydelse för EU:s leveranssäkerhet. Dessutom måste de energiproducerande länderna och transitländerna ha en välfungerande styrning, visa respekt för lagar och regler och skydda EU:s och utländska intressens investeringar. EU:s politik kommer även att lägga särskild vikt vid säker och trygg leverans av olja, naturgas i rörledningar och tillhörande produktions- och transportinfrastruktur genom att kombinera energipolitiken med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).

Energiaalane välispoliitika on keskse tähtsusega ELi energiavarustuse kindluse jaoks, kuid samuti peab see olema sidus ELi muu välistegevusega ning täiendama seda (arengupoliitika, kaubavahetus, kliimamuutus ja bioloogiline mitmekesisus, laienemine, ühine välis- ja julgeolekupoliitika jms). See tähendab, et vaja on saavutada sünergia ELi energiaeesmärkide ja muude tegevusvaldkondade ja instrumentide vahel, nagu kaubavahetus, kahepoolsed lepingud, arengukoostöö.

2011 kommer kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att förstärka vår externa energipolitiks övergripande konsekvens och effektivitet, vilket kommer att involvera medlemsstaterna, olika externa politiska områden inom EU och externa stödprogram.

Energiavarustuse kindlus on tihedalt seotud ELi välis- ja julgeolekupoliitika prioriteetidega[28]. Kütuste, tarneallikate ja transiidikanalite mitmekesistamine on ELi julgeoleku jaoks sama oluline nagu head valitsemistavad, õigusriigi põhimõtte austamine ning ELi ja teiste välisriikide investeeringute kaitse energiat tootvates ja transiidiriikides. Lisaks pöörab EL erilist tähelepanu nafta ja maagaasi torujuhtmete ja muude tootmis- ja transpordirajatiste ohutusele ja julgeolekule, kombineerides selleks energiapoliitikat ning ühise välis- ja julgeolekupoliitika instrumente.

Prioritet 5: Förstärka de externa dimensionerna för EU:s energimarknad

2011. aastal esitab komisjon konkreetsed ettepanekud, millega parandada ELi energiaalase välispoliitika üldist sidusust ja tõhusust, liites ühtseks tervikuks liikmesriikide tegevuse, Euroopa Liidu eri välisalgatused ja väljapoole suunatud abiprogrammid.

Åtgärd 1: Integrera energimarknader och regelverk med våra grannar

Prioriteet 5: ELi energiaturu välismõõde

- Fördraget om energigemenskap bör genomföras och utvidgas till alla grannar till EU som är villiga att anta EU:s marknadsmodell. I detta sammanhang bör marknadsintegrering och konvergens i lagstiftningen eftersträvas genom omfattande EU-avtal, baserat på EU:s regler i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsprocessen, i synnerhet inom Medelhavsområdet och med transitländer som Ukraina och Turkiet. Dessutom bör fördraget om energigemenskap fördjupas genom att nya element i EU:s regelverk utvidgas till att även omfatta fördragsparterna. Därigenom skulle grannländernas medverkan i den inre marknaden förstärkas, samtidigt som det skulle uppstå rättvisa villkor och risken för koldioxidläckage genom elsektorn.

Meede 1: Lõimida naaberriikidega energiaturud ja lähendada õigusraamistikke

- Kommissionen kommer att lägga fram förslag till mekanismer för att anpassa befintliga internationella avtal (i synnerhet inom gassektorn) till den inre marknadens regler och bygga ut samarbetet mellan medlemsstater i syfte att sluta nya avtal. Dessutom kommer man att lägga fram förslag i syfte att skapa de rättsliga ramarna för EU och tredjeländer för att utveckla strategiska vägar från nya leverantörer (särskilt runt den södra korridoren och södra Medelhavsområdet). Försörjningsfrågor, däribland utveckling av nät och möjliga samarbetsarrangemang för leveranser, liksom rättsliga frågor som transitfrihet och investeringssäkerhet, kommer att tas upp.

- Energiaühendust tuleks laiendada kõigile neile ELi naabritele, kes soovivad ELi turumudelit rakendada. EL peaks sellega seoses edendama riikides, mille suhtes kohaldatakse Euroopa naabruspoliitikat või mis on taotlenud ELi liikmesust ja eelkõige Vahemere piirkonnas ja transiidiriikides, nagu Ukraina ja Türgi, ELi eeskirjadel põhinevate laiahaardeliste lepingute alusel turgude lõimimist ja õigusnormide lähendamist. Lisaks tuleks Energiaühenduse lepingut täiendada ühenduse õigustiku uute sätetega. See aitaks suurendada naaberriikide osalust siseturul, tagades samas elektritootmise sektoris ühtsed konkurentsitingimused ja ka kaitsemeetmed CO2-heite ülekandumise vastu.

- Teknisk hjälp från EU kommer att mobiliseras för ett effektivt genomförande av den inre marknadens regelverk och modernisering av energisektorn i grannländer, samtidigt som samordningen av stödsystemen från EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet ska förbättras.

- Komisjon paneb ette mehhanismi, millega ühtlustada praeguseks (eelkõige gaasisektoris) sõlmitud rahvusvahelised lepingud kehtivate siseturu eeskirjadega ning tugevdada koostööd liikmeriikide vahel uute lepingute sõlmimiseks. Samuti tehakse ettepanek kehtestada ELi ja kolmandate riikide vaheliste suhete jaoks asjakohane õigusraamistik, mille abil edendada strateegiliste tarnekanalite arendamist uute tarnijate juurest, eelkõige Lõunakoridori ja Vahemere lõunaosa piirkonnas. Samuti käsitletaks neis lepingutes tarneprobleeme, sealhulgas tarnevõrgu arendamist ja võimalikku grupeeritud tarnekorraldust, ning õiguslikke aspekte, nagu transiidivabadus ja investeeringute kaitse.

Åtgärd 2: Etablera privilegierade partnerskap med viktiga samarbetspartners

- EL annab tehnilist abi siseturgu reguleerivate õigusnormide tegeliku rakendamise ja energiasektori moderniseerimise jaoks naaberriikides, parandades samas koordineerimist ELi, selle liikmesriikide ja rahvusvahelise üldsuse toetusskeemide vahel.

- Samtidigt som diversifiering av importkällor och importvägar eftersträvas, kommer EU att upprätta förstärkta energipartnerskap med viktiga leverantörer och transitländer. Dessa partnerskap kommer att ha som syfte att främja grundläggande principer, bland annat dem som ingår i energistadgefördraget (exempelvis transitfrihet, öppenhet, säkerhet, investeringsmöjligheter och efterlevnad av den internationella lagstiftningen).

Meede 2: Arendada privilegeeritud partnerlussuhteid peamiste partneritega

Åtgärd 3: Stödja EU:s globala roll för en framtid med energi med låga koldioxidutsläpp

- Ehkki ühelt poolt püüab EL saavutada tarneallikate ja -kanalite mitmekesistamist, on teiselt poolt kavas tihendada ELi energiapartnerlust peamiste tarnepartnerite ja transiidiriikidega. Selle raames edendatakse energiaharta lepingus sätestatud ja muid olulisi energiapartnerluse aluspõhimõtteid (näiteks transiidivabadus, läbipaistvus, ohutus, investeerimisvõimaluste tagamine ning lähtumine rahvusvahelisest õigusest).

- Energieffektivitet, ren teknik och säker och hållbar energi med låga koldioxidutsläpp bör integreras i EU:s samarbete och de bilaterala samarbetsaktiviteterna, i synnerhet med större konsumenter och framväxande ekonomier och med globala partnerskap.

Meede 3: Edendada ELi globaalset rolli vähese CO 2 -heitega energiatehnoloogia arendamisel

- Kommissionen kommer att inleda ett omfattande samarbete med Afrika kring energisatsningar för att stegvis ge alla människor tillgång till hållbar energi, i linje med grönboken om utvecklingspolitik.

- Energiatõhususe, puhta tehnoloogia ning ohutu ja säästva vähese CO2-heitega energiatootmise nõue tuleb muuta ELi tasandi ja iga liikmesriigi kahepoolse väliskoostöö osaks, eelkõige suhetes oluliste energiatarbijate ja tärkava majandusega riikidega ning globaalsetes partnerkondades.

Åtgärd 4: Stödja juridiskt bindande standarder för säkerhet, trygghet och icke-spridning inom kärnkraftsområdet över hela världen

- Komisjon algatab energeetikaalgatuste vallas suurkoostöö Aafrikaga, et tagada kooskõlas arengupoliitika rohelise raamatuga säästva energia järkjärguline jõudmine kõigi kodanikeni.

- Kommissionen kommer att ta fram initiativ som uppmuntrar samarbetsländer att göra internationella standarder och föreskrifter kring säkerhet, trygghet och icke-spridning juridiskt bindande och effektivt genomförda runt hela världen. Detta ska framför allt ske genom förstärkt samarbete med Internationella atomenergiorganet (IAEA) och genom att slutföra Euratom-avtalen med viktiga leverantörer och användarländer inom kärnkraftsområdet.

Meede 4: Edendada üle maailma õiguslikult siduvaid tuumaohutuse ja -julgeoleku ning tuumarelva leviku tõkestamise nõudeid

SLUTSATSER

- Komisjon töötab välja algatusi, millega julgustada partnerriike muutma rahvusvahelisi tuumaohutuse ja -julgeoleku ning tuumarelva leviku tõkestamise nõudeid ja menetlusi õiguslikult siduvaks, ning tagada nende tegelik rakendamine üle kogu maailma, püüdes selleks eelkõige tõhustada koostööd Rahvusvahelise Aatomienergia Agentuuriga ning sõlmides uusi Euratomi lepinguid olulisemate tuumaenergiat tarnivate ja kasutavate riikidega.

EU står på tröskeln till en tidsperiod då energipolitiken kommer att vara i blickfånget som aldrig förr. Energimarknaderna har i stor utsträckning skonats från effekterna av den globala marknadsturbulensen under senare år som en följd av liberalisering, god tillgång på energi och produktionskapacitet och bra importmöjligheter. Nu är dock dramatiska förändringar på gång. Energipriserna kommer att påverkas av de stora investeringsbehoven inom energisektorn, liksom av kostnaderna för koldioxidutsläpp och högre internationella energipriser. Konkurrenskraften, leveranssäkerheten och klimatmålen kommer att urholkas om inte elnäten uppgraderas, föråldrade kraftverk ersätts av konkurrenskraftiga och renare alternativ och energin används mer effektivt genom hela energikedjan.

Kokkuvõte

Medlemsstaterna och industrin har insett utmaningarnas omfattning. En trygg energiförsörjning, effektiv användning av resurserna, rimliga priser och nya lösningar är av avgörande betydelse för vår långsiktiga tillväxt, jobbskapandet och vår livskvalitet. Medlemsstaterna har enats om att dessa utmaningar effektivast hanteras genom politiska beslut och åtgärder på EU-nivå, genom en ”europeiserad” energipolitik. I detta ingår att fokusera EU-finansieringen på prioriterade områden för allmänhetens nytta som marknaderna inte klarar av att hantera och som ger Europa största möjliga nytta.

Euroopa Liit on seismas uue ja seninägematu energeetikaajastu lävepakul. Viimastel aastatel toimunud globaalsete turuvapustuste eest on energiaturgu suurel määral kaitsnud edukas liberaliseerimine, ulatuslikud tarnemahud ja tootmisvõimsused ning piisavad impordivõimalused. Siiski on oodata drastilisi muutusi. Energiahinda hakkab mõjutama terav vajadus energiainvesteeringute järele ning samuti CO2-heite maksustamine ja energia hinna tõus rahvusvahelises plaanis. Euroopa konkurentsivõimet, varustuskindlust ja kliimaeesmärke ei ole võimalik saavutada muul viisil kui moderniseerides elektrivõrke, asendades vananenud elektrijaamad konkurentsivõimeliste ja puhtamate alternatiividega ning parandades energiatõhusust kogu energiaahela lõikes.

EU:s nya energistrategi kommer att kräva betydande satsningar inom teknisk utveckling och tekniska investeringar. Den kommer att skapa en dynamisk och konkurrensutsatt marknad och leda till en omfattande förstärkning av tillsynen för att övervaka och leda dessa utvecklingar. Den kommer att förbättra energisystemens leveranssäkerhet och hållbarhet, nätförvaltningen och regleringen av energimarknaden. Dessutom kommer den att innehålla omfattande satsningar för att informera hushålls- och företagskonsumenter och ge dem större möjligheter att agera. De kommer att engageras i övergången till en hållbar framtid inom energiområdet, exempelvis genom att spara energi, minska svinnet och gå över till tekniska lösningar och bränslen med låga koldioxidutsläpp. Investeringar i energiproduktion med låga koldioxidutsläpp kommer att uppmuntras ytterligare genom marknadsbaserade instrument som handel med utsläppsrätter och beskattning. Den nya strategin kommer att vara ett första steg på vägen för att förbereda EU för de större utmaningar som mycket väl kan vänta oss redan 2020. Framför allt kommer den att säkerställa ett bättre ledarskap och bättre samordning på europeisk nivå, såväl för inre åtgärder som i förhållandet till andra parter.

Liikmesriigid ja energiasektor tervikuna on mõistnud nende vajaduste ulatust. Energia varustuskindlus ja ressursside tõhus kasutamine, taskukohased hinnad ja innovatiivsed lahendused on pikaajalise säästva majanduskasvu, uute töökohtade loomise ja parema elukvaliteedi jaoks möödapääsmatud. Liikmesriigid on leppinud kokku, et neid küsimusi püütakse lahendada eelkõige ELi tasandi meetmete ja tegevuskavadega. Sellega kaasneb ELi rahaeraldiste suunamine sellistele avalikele eesmärkidele, mille saavutamist turg üksi ei suuda tagada ja mis seetõttu kehastavadki kõige otsesemalt Euroopa pakutavat lisaväärtust.

Det globala energisystemet är på väg in i en fas med snabba förändringar som kan få långtgående följder, vilka kommer att visa sig under de närmaste decennierna. Europa måste agera så länge möjligheterna finns. Det är ont om tid. Därför kommer kommissionen att presentera de flesta av sina förslag för att nå målen för 2020 under de närmaste 18 månaderna. Diskussionerna, besluten och genomförandet måste gå snabbt. Därigenom får EU bättre möjligheter att få alla bitar på plats till år 2020 – standarder, regler, föreskrifter, planer, projekt, finansiella och personella resurser, teknikmarknader, samhällsförväntningar etc. – och möjlighet att förbereda Europas invånare på de kommande utmaningarna.

ELi uus energiastrateegia nõuab olulisi jõupingutusi tehnoloogia uuendamiseks ja investeeringute tagamiseks. Sellega edendatakse dünaamilist ja konkurentsipõhist turgu ning püütakse oluliselt tugevdada institutsionaalset korraldust, mille abil arenguid seirata ja suunata. See strateegia parandab energiasüsteemide turvalisust ja säästlikkust, elektrivõrgu haldust ning energiaturu reguleerimist. Samuti nähakse selle strateegiaga ette olulised jõupingutused, et suurendada kodu- ja äritarbijate teadlikkust ja rolli ning kaasata neid säästva energeetika ülesehitamisse, kutsudes neid muu hulgas üles energiat kokku hoidma, piirama raiskamist ning eelistama vähese CO2-heitega tehnoloogiat ja kütuseid. Investeerimist vähese CO2-heitega energiatootmisse saaks veelgi paremini innustada turupõhiselt, näiteks heitkogustega kauplemist edendades ja heitkoguseid maksustades. Uus strateegia kujutab esimesi samme, millega valmistada ELi ette uuteks suurteks väljakutseteks, millega võib tulla silmitsi seista juba 2020. aasta paiku. Kõige olulisem on aga, et see tagab Euroopa tasandil nii siseküsimustes kui ka suhetes välispartneritega parema juhtimise ja koordineerimise.

På grund av de långa ledtiderna för förändringar i energisystemet, garanterar inte åtgärder som vidtas idag att de strukturella förändringarna som behövs för en övergång till låga koldioxidutsläpp slutförs innan 2020, som är så långt denna strategi sträcker sig. Det är därför nödvändigt att se längre än den aktuella strategins tidsskala för att säkerställa att EU är väl förberett för målen för 2050 om ett tryggt och konkurrenskraftigt energisystem med låga koldioxidutsläpp. Som en följd av detta kommer kommissionen att följa upp denna strategi med en komplett färdplan för år 2050, som kommer att betrakta åtgärderna som tas upp i detta dokument ur ett längre perspektiv och överväga ytterligare steg.

Ülemaailmne energiasüsteem on jõudmas uude, kiirete muutuste järku, millel on eeldatavasti kaugeleulatuv mõju, mis ilmneb järgnevatel aastakümnetel. Euroopa peab hakkama tegutsema enne, kui võimaluste aken on sulgunud. Aega ei ole palju. Niisiis on komisjonil kavas esitada suurem osa 2020. aasta eesmärkide saavutamiseks vajalikest ettepanekutest järgmise 18 kuu jooksul. Nende üle arutamise, nende vastuvõtmise ja elluviimisega ei saa kaua viivitada. See võimaldab ELil seada valmis vahendid 2020. aasta strateegia edukaks rakendamiseks – normid, eeskirjad, korraldused, kavad, projektid, finants- ja inimressursid, tehnoloogiaturud, ühiskondlikud ootused jms – ning valmistada Euroopa kodanikud ette uutes oludes hakkama saamiseks.

[1] Artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Kuna energiasüsteemide muutmine on väga pikaajaline protsess, ei ole sugugi kindel, et täna tehtav tagab 2020. aastaks, kui selle strateegia rakendamine lõppeb, täieliku ülemineku vähese CO2-heitega tehnoloogiale. Seetõttu on vajalik vaadata kaugemale tulevikku, et tagada ELi valmisolek saavutada oma 2050. aasta eesmärk – turvalise, konkurentsivõimelise ja vähese CO2-heitega energiasüsteemi kasutuselevõtt. Komisjonil on kavas jätkata käesoleva strateegia täiendamist 2050. aasta eesmärgi saavutamiseks vajalike terviklike üldsuundade avaldamisega, nähes ette käesolevas dokumendis viidatud pikaajalised meetmed, aga kaaludes lisaks uusi vajalikke täiendavaid samme.

[2] Europeiska rådet har specificerat att detta gäller "under förutsättning att andra industriländer förbinder sig att göra jämförbara utsläppsminskningar och ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar alltefter ansvar och respektive förmåga".

[1] Euroopa Liidu toimimise lepingu artikkel 194.

[3] Meddelande från kommissionen (se rådets dokument 7110/10 av den 5 mars 2010).

[2] Euroopa Ülemkogu täpsustas: „eeldusel et teised arenenud riigid võtavad endale võrreldavaid heitkoguste vähendamise kohustusi ning majanduslikult enamarenenud arengumaad panustavad piisavalt vastavalt oma kohustustele ja võimalustele.”

[4] Vilket bevisas av kommissionens utredning av energisektorn, meddelande från kommissionen av den 1 januari 2007 Utredning i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 av de europeiska gas- och elsektorerna KOM(2006) 851, och det stora antalet undersökningar av konkurrenshämmande beteenden inom sektorn (se t.ex. IP/10/494 av den 4 maj 2010).

[3] Komisjoni teatis (dokument 7110/10, 5. märts 2010).

[5] Studie av hur elmarknaden fungerar för konsumenter inom EU, november 2010.

[4] See nähtub komisjoni energiasektori uuringust (komisjoni 1. jaanuari 2007. aasta teatis, määruse (EÜ) nr 1/2003 artikli 17 alusel algatatud Euroopa gaasi- ja elektrisektoreid käsitlev uurimine , KOM(2006) 851) ning paljudest sektori konkurentsivastast käitumist käsitlevatest uuringutest (nt IP/10/494, 4. mai 2010).

[6] Entso-E har beräknat att EU behöver bygga eller förnya 30 000 km elnät under de närmaste tio åren.

[5] Euroopa Liidu elektri jaeturgude toimimise uuring, november 2010.

[7] Se exempelvis IEA:s energiprognoser (World Energy Outlook) för 2009 och 2010.

[6] ENTSO-E hinnangu kohaselt tuleks ELil järgmise kümne aasta jooksul ehitada või uuendada 30 000 km võrgukaableid.

[8] Meddelande om ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid” (KOM(2010) 619).

[7] Nt Rahvusvahelise Energiaagentuuri 2009. ja 2010. aasta energiaülevaated.

[9] Man räknar exempelvis med att elpriserna i Europa ligger 21 % över priserna i Förenta staterna och 197 % över priserna i Kina.

[8] Teatis „Üleilmastumise ajastu terviklik tööstuspoliitika”, KOM(2010) 614.

[10] Utgåva 26, augusti 2010.

[9] Näiteks on hinnangute kohaselt elektrihinnad Euroopas 21 % kõrgemad Ameerika Ühendriikide hindadest ja 197 % kõrgemad Hiina omadest.

[11] Internationella energirådets (IEA) World Energy Outlook 2010.

[10] 26. väljaanne, august 2010.

[12] KOM(2008) 772.

[11] Rahvusvahelise Energiaagentuuri 2010. aasta energiaülevaade.

[13] Se beslutet om fördelning av insatserna (nr 406/2009/EG).

[12] KOM(2008) 772.

[14] I den digitala agendan för Europa redogörs det för specifika åtgärder (KOM(2010) 245).

[13] Jõupingutuste jagamise otsus nr 406/2009/EÜ.

[15] Inte minst avseende eventuella kumulativa effekter av olika marknadsbaserade åtgärder.

[14] Konkreetsed meetmed on sätestatud Euroopa digitaalarengu tegevuskavas, KOM(2010) 245.

[16] Rapport om framstegen i arbetet med att upprätta den inre el- och gasmarknaden (KOM(2010) 84) .

[15] Eelkõige seoses erinevate turupõhiste meetmete võimaliku kumulatiivse mõjuga.

[17] Efter det att Energisektorutredningen uppdagat en hel rad konkurrensproblem inom energisektorn, vilket ledde till att nio stora antitrustbeslut antogs, fortsätter kommissionen nu att utvärdera konkurrenssituationen på EU:s energimarknader.

[16] Aruanne gaasi ja elektri siseturu loomisel tehtud edusammude kohta KOM(2010) 84.

[18] Europeiska kommissionen har satt samman en arbetsgrupp för att diskutera införandet av smarta nät på europeisk nivå: http://ec.europa.eu/energy/gas_electricity/smartgrids/taskforce_en.htm.

[17] Pärast seda kui energiasektori uuringust ilmnesid energiasektori erinevad konkurentsiprobleemid, mis tõi kaasa üheksa kartellivastase otsuse vastuvõtmise, jätkab komisjon Euroopa energiaturgude konkurentsiolukorra hindamist.

[19] Exempelvis Östersjöregionens energimarknad och den Medelhavsbaserade energiringen.

[18] Euroopa Komisjon on loonud arukate võrkude töörühma, et arutada arukate võrkude rakendamist Euroopa tasandil: http://ec.europa.eu/energy/gas_electricity/smartgrids/taskforce_en.htm.

[20] En målmodell för el har tagits fram i samband med Florens-forumet, i en särskild rådgivande grupp. Riktlinjerna och föreskrifterna för att införa denna målmodell håller på att tas fram. En målmodell för gas håller på att utvecklas inom ramarna för Madrid-forumet.

[19] Nt Läänemere energiaturg, Vahemere energiaring.

[21] SEK(2020) 1161, 6.10.2010.

[20] Elektrivõrgu modelleerimist on käsitletud Firenze foorumil, nn ajutises nõuanderühmas. Elektrivõrgu sihtmudeli rakendamiseks vajalikud suunised ja koodeksid on ettevalmistamisel. Gaasivõrgu modelleerimisega tegeletakse Madriidi foorumi raames.

[22] Enligt det ändrade ETS-direktivet (2009/29/EG) förutses att 300 miljoner utsläppsrätter från reserven för nya deltagare (NER) kommer att finnas tillgängliga för att stödja CCS i kommersiell skala och nyskapande demonstrationsprojekt kring förnybara energikällor (RES) inom EU.

[21] SEK(2010) 1161, 6. oktoober 2010.

[23] Anslag inom ramen för den nuvarande budgetramen.

[22] Heitkogustega kauplemise süsteemi direktiivi läbivaadatud versioonis (2009/20/EÜ) nähakse ette, et uute osalejate reservist on võimalik saada kuni 300 miljonit saastekvooti, et toetada süsinikdioksiidi kaubanduslikku kogumist ja säilitamist ning uuenduslike taastuvenergiatehnoloogia näidisprojektide elluviimist liidu territooriumil.

[24] Se fotnot 23.

[23] Praeguse finantsperspektiivi alusel ette nähtud summad.

[25] Se fotnot 23.

[24] Vt viide nr 23.

[26] Länder utanför OECD kan komma att stå för all beräknad tillväxt av koldioxidutsläppen år 2030, men redan med en ökning på 0,8 % av koldioxidutsläppen skulle man kunna garantera alla tillgång till moderna energitjänster. IEA:s energiprognos World Energy Outlook 2009 och det särskilda förhandsutdraget ur IEA WEO 2010 för toppmötet om millennieutvecklingsmålen.

[25] Vt viide nr 23.

[27] Fördraget om energigemenskap ska främja marknadsintegration, men också genomförandet av EU:s regelverk på västra Balkan. Det utvidgar EU:s inre energimarknad till att även omfatta Sydösteuropa. Det är inte bara en ram för samarbete, utan ett rättsligt bindande instrument som förbereder EU-anslutningen. Ytterligare parter kommer att ansluta sig till detta fördrag: Moldavien är redan med, och Ukraina och Turkiet står i begrepp att gå med.

[26] Kogu 2030. aastani kavandatud CO2 heitkoguste kasv võib langeda OECD-väliste riikide arvele, kuid siiski tähendab tänapäevaste energiateenuste üleüldiselt kättesaadavaks muutmine CO2-heitkoguse suurenemist kõigest 0,8 %, Rahvusvahelise Energiaagentuuri (IEA) maailma 2009. aasta energiaaruanne (WEO 2009) ja IEA 2010. aasta maailma energia aruandest (WEO 2010) aastatuhande arengueesmärkide tippkohtumise jaoks tehtud eriväljavõte.

[28] Europeisk säkerhetsstrategi antagen av Europeiska rådet i december 2003.

[27] Energiaühendus edendab turu lõimimist aga ka Euroopa õigustiku ülevõtmist ja rakendamist Lääne-Balkanil ning sellega laiendatakse ELi energia siseturgu Kagu-Euroopasse. See ei kujuta endast üksnes koostööraamistikku, vaid on õiguslikult siduv mehhanism, millega valmistatakse ette liitumist Euroopa Liiduga. Energiaühendusega on liitumas uued liikmed: hiljuti sai liikmeks Moldova, käimas on Ukraina ja Türgi ühinemine.

[28] Euroopa julgeolekustrateegia, Euroopa Ülemkogu, detsember 2003.