SV

[pic] | EUROOPA ÜHENDUSTE KOMISJON |

Bryssel den 27.2.2006

Brüssel 27.2.2006

KOM(2006)79 slutlig

KOM(2006)79 lõplik

2006/0025(COD)

2006/0025(COD)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

KOMISJONI TEATIS NÕUKOGULE, EUROOPA PARLAMENDILE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE JA REGIOONIDE KOMITEELE

om förbättrat skydd i försörjningskedjan

tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta

Förslag till

Ettepanek

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROOPA PARLAMENDI JA NÕUKOGU MÄÄRUS

om förbättrat skydd i försörjningskedjan

tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta {SEC(2006)251}

(komisjoni esitatud)

KOMISJONI TEATIS NÕUKOGULE, EUROOPA PARLAMENDILE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE JA REGIOONIDE KOMITEELE

tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta

{SEC(2006)251}

1. Transpordi turvalisuse vajadus

(framlagt av kommissionen)

1.1 Terrorism on suureks ohuks demokraatiale ja vabadusele. Kaubavedudele suunatud terrorirünnakute oht on jätkuvalt suur. Nendest tulenev võimalik kahju inimelude ja majandustegevuse mõttes on mõõtmatu ja ettearvamatu.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

1.2. Transpordi turvalisus on muutunud tähtsaks ülemaailmseks probleemiks. See puudutab Euroopa Liitu, kelle roll kaubanduspartnerina tugineb kõikide transpordiliikide tõhusal ja turvalisel toimimisel kõikidel tasanditel. EL kaubanduspartnerid on hakanud kaubaveo turvalisuse küsimustega tegelema. Ameerika Ühendriigid on juba juurutanud mõningaid Euroopa tarneahelaid mõjutavaid impordi turvameetmeid.

om förbättrat skydd i försörjningskedjan

1.3. Euroopas on viimasel ajal tehtud transpordi turvalisuse alal märkimisväärseid edusamme: lennundus ja lennujaamade turvalisus on saanud Euroopa raamistiku[1], kindlustatud on meretranspordi ja sadamaterminalide turvalisust[2] ja pärast hiljutist seadusandliku protsessi lõpuleviimist meresadamate turvameetmete[3] alal on loota kõikide sadamapiirkondade turvalisuse tunduvat paranemist.

1. Behovet av transportskydd

1.4. Komisjon osutas juba 2003. aastal kauba maismaavedude turvalisuse tugevdamise vajadusele.[4] Euroopa maismaavedude tarneahela kohta tervikuna praegu eeskirjad puuduvad. Tarneahel hõlmab määratluse kohaselt kogu transpordi ja transpordiga seotud toimingud ja protsessid tootmiskohast kuni veose sihtkohani.

1.1 Terrorismen är ett av de största hoten mot demokratin och friheten. Risken för att en terroristattack riktar sig mot godstransporter är hög. De skador mätta i människoliv och ekonomisk verksamhet som detta skulle kunna leda till är oändliga och omöjliga att beräkna.

1.5. Terrorirünnakute oht on tõstnud päevakorda tarneahela haavatavad kohad ja vajaduse tegutseda: kodanikud eeldavad tarneahela turvalisuse meetmete võtmist, sest sellest sõltub nende igapäevane elu, samuti ei saa äriühingud turvalisust enam kauem tähelepanuta jätta, et kaitsta oma töötajaid, ettevõtteid, kliente ja avalikkust terrorirünnakute eest.

1.2. Transportskydd har seglat upp som en viktig global fråga. Den berör Europeiska unionen, eftersom effektiva och säkra transportmedel i alla lägen är en förutsättning för att handeln skall fungera. EU:s handelspartner har börjat agera i frågan om skydd av godstransporter. USA har t.ex. redan infört vissa skyddsåtgärder för import, vilket påverkar den europeiska försörjningskedjan.

1.6. EL riigipead kutsusid terrorismi vastu võitlemiseks “kindlustama kõiki transpordisüsteemi liike, muu hulgas tugevdama nende õiguslikku raamistikku ja täiustama ennetusmehhanisme”.[5]

1.3. Under den senaste tiden har stora förbättringar gjorts av transportskyddet i Europa: det finns gemenskapslagstiftning för luftfart och flygplatser [1], sjöfartsskyddet och skyddet i hamnar har förbättrats [2], och skyddet i hamnområden i deras helhet kan förväntas öka avsevärt sedan lagstiftning införts om ökat hamnskydd [3].

1.7. Tegutsemata jätta ei ole võimalik. Sellepärast teeb komisjon ettepaneku tugevdada maismaavedude tarneahela turvalisust ühenduse meetmega, mis täiendab olemasolevaid ühenduse turvaeeskirju transpordi alal. Kõnesolev ettepanek ei hõlma reisijateveo turvalisust, eeskätt ühistranspordisüsteemides, mida saab vajaduse korral käsitleda hilisemas etapis.

1.4. Redan 2003 pekade kommissionen på behovet av ökat skydd för godstransporter på land [4]. För närvarande finns det inte några regler som gäller för hela den del av försörjningskedjan som sker med landtransport i Europa. Med försörjningskedja avses all transport och transportrelaterade verksamheter och processer från produktionsplatsen till godsets destination.

2. Teel tarneahela turvalisuse parandamisele

1.5. Hotet om terroristattacker har tydliggjort de svaga länkarna i försörjningskedjan och behovet av att agera. Medborgarna förväntar sig att skyddsåtgärder vidtas för försörjningskedjan, eftersom deras dagliga liv är beroende av den. Företag har inte längre råd att strunta i skydd, eftersom de måste skydda sina anställda, företaget, kunderna och allmänheten från en attack.

2.1. Komisjon esitab käesoleva teatise ja õigusakti ettepaneku tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta, pidades silmas kiire tegutsemise vajadust ja Euroopa Ülemkogu otsuseid.

1.6. För att bekämpa terrorismen har EU:s stats- och regeringschefer krävt ökad säkerhet för alla former av transportsystem, stärkta rättsliga ramar och förbättrade förebyggande mekanismer [5].

2.2. Teatises käsitletakse kaubaveo turvalisuse olulisemaid asjaolusid, mida tuleb selles valdkonnas mis tahes algatuste puhul arvestada. Selles arutatakse mõningate võimaluste eeliseid ja puudujääke ning samuti põhjuseid, mille poolest ettepandud õigusakt on Euroopa kaubavedude turvalisuse tugevdamiseks kõige realistlikum ja sobivam lähenemisviis.

1.7. Att inte agera är inte något alternativ. Kommissionen föreslår därför gemenskapsåtgärder för att förbättra skyddet i försörjningskedjan för landtransporter, i syfte att komplettera befintliga gemenskapsbestämmelser om transportskydd. Förslaget täcker inte skydd för persontransport (inte heller andra kommunikationsmedel för persontransport), utan denna fråga kommer att behandlas på ett senare stadium om det visar sig nödvändigt.

2.3 Ettepaneku eesmärk on tugevdada tarneahela turvalisust kõigi Euroopa kaubavedude paremaks kaitsmiseks võimalike terrorirünnakute eest.

2. Så skall skyddsåtgärderna i försörjningskedjan förbättras

2.4. Komisjoni ettepaneku eesmärgid on:

2.1. Med tanke på frågans brådskande natur och Europeiska rådets slutsatser lägger kommissionen fram detta meddelande och ett lagförslag om förbättrade skyddsåtgärder i försörjningskedjan.

- suurendada kogu tarneahela turvalisustaset, takistamata vaba kaubavahetust;

2.2. I meddelandet listas de centrala delar av transportskyddet som ett eventuellt initiativ på området måste behandla. För- och nackdelar med olika alternativ tas upp liksom skälen till varför den föreslagna rättsakten är det angreppsätt som är mest realistiskt och bäst inriktat på att öka skyddet för godstransporterna i Europa.

- luua ühist transporditurgu ja olemasolevaid turvameetmeid kahjustamata ühine raamistik süsteemsele Euroopa Liidu lähenemisviisile;

2.3 Målet med förslaget är att förbättra skyddet i försörjningskedjan i syfte att ge alla europeiska godstransporter ökat skydd mot möjliga terroristattacker.

- vältida tarbetuid haldusmenetlusi ja -koormust Euroopa Liidu ja liikmesriikide tasandil.

2.4. Målen med kommissionens förslag är

2.5. Komisjoni ettepandud meetmega :

· att öka skyddsnivån i försörjningskedjan utan att hämma det fria handelsflödet,

- kehtestatakse kohustuslik süsteem, mis nõuab liikmesriikidelt turvakvaliteedimärgi (turvaline ettevõtja) loomist, mille saaks anda minimaalsetele Euroopa turvanõuetele vastavatele tarneahela ettevõtjatele, võimaldades siseturul selle märgi vastastikust tunnustamist;

· att införa ett gemensamt regelverk för en systematisk EU-strategi utan att äventyra den gemensamma transportmarknaden och befintliga skyddsåtgärder,

- nähakse liikmesriikidele kohustuslike sätete raames ette vabatahtlik kava, mille alusel tarneahela ettevõtjad suurendavad soodustuste saamiseks oma turvalisustaset;

· att undvika onödiga administrativa förfaranden och belastningar på EU-nivå och i medlemsstaterna.

- tehakse tarneahela ettevõtjad oma Euroopa kaubavedude turvalisuse eest vastutavaks;

2.5. Följande sker genom kommissionens förslag till åtgärd:

- võimaldatakse turvalistel ettevõtjatel kasutada turvakontrollisoodustusi ning eristuda turvalisuse valdkonnas positiivselt teistest konkurentidest, saades seega kaubandus- ja konkurentsieelise;

· Det införs obligatoriska regler för medlemsstaterna att skapa en kvalitetsmärkning för skydd (säker aktör) som kan tilldelas aktörer i försörjningskedjan som uppfyller de europeiska minimikraven för skydd. På detta sätt kan märkningen erkännas ömsesidigt på den inre marknaden.

- võimaldatakse komiteemenetlust kohaldades turvanõuete, sealhulgas tunnustatud rahvusvaheliste nõuete ja standardite pidevat uuendamist ja ajakohastamist.

· Inom ramen för de obligatoriska reglerna för medlemsstaterna införs det en frivillig ordning genom vilken aktörerna i försörjningskedjan kan öka skyddet i utbyte mot stimulansåtgärder.

3. Olulised küsimused ja komisjoni vastused

· Aktörerna i försörjningskedjan blir ansvariga för skyddet i deras verksamhet i godstransporten i Europa.

Missugune turvalisustase on vajalik?

· Säkra aktörer medges förenklingar vid säkerhetskontroller och kan sålunda skilja ut sig på ett positivt sätt från sina konkurenter på skyddsområdet, vilket ger dem handels- och konkurrensfördelar.

3.1 Paljude tarneahelate kaks tähtsat vahelüli, st õhutransport koos lennujaamadega ja meretransport koos sadamatega, on eeskirjade ja meetmete näol rajanud tugeva turvasüsteemi üksikasjalike õiguslikult siduvate nõuete ja kontrollimistega. Samasugune lähenemisviis tarneahela ülejäänud osadele tugevdaks kahtlemata kogu tarneahela turvalisust.

· Skyddskraven kan regelbundet uppdateras och aktualiseras genom kommittéförfarandet. Detta gäller även de internationella kraven och normerna.

3.2. Tarneahelas tervikuna on siiski mere- ja õhutranspordiga võrreldes olulisi erinevusi. Meretranspordi- ja lennutransporditurgude eripära on piiratud arv ettevõtjaid, kes tegutsevad geograafiliselt piiratud ja kindlates piirkondades, mida saab kontrolli all hoida. Nendes ollakse turvameetmetega harjunud.

3. Nyckelfrågor och kommissionens svar

3.3. Maismaatranspordi tarneahel tervikuna on täiesti teistsuguste mõõtmetega. Ainult transpordi ja selle kõrvalteenustega tegeleb rohkem kui pool miljonit[6] ettevõtet suurtest rahvusvahelistest äriühingutest kuni paljudest erinevatest kultuuridest ja ärikeskkondadest võrsunud pisikeste teenindusettevõteteni välja. Need paiknevad üle kogu ühenduse territooriumi. Suurel osal neist julgeolekukorraldus praegu puudub ja turvalisustase alles hakkab arenema.

Vilken skyddsnivå krävs?

3.4. Tuleks tõsta kõikide EÜ sisese tarneahelaga seotud ettevõtjate turvateadlikkust. Vajaliku turvalisustaseme saab kindlaks määrata, arvestades transporditavaid kaupu, ettevõtja kohta tarneahelas ja infrastruktuuri haavatavust. Kõikide ettevõtjate suhtes kohaldatavad liiga normatiivsed uued turvameetmed viiksid tarneahela kokkuvarisemiseni. Samas kehtestab järjest suurem arv ettevõtteid endale ise julgeolekukorralduse standardid, mitte ainult oma tegevuse ja kaubamärgi kaitseks, vaid ka vahendina tarneahela partnerite valimiseks.

3.1 För två centrala länkar i många försörjningskedjor, lufttransport och flygplatser samt sjötransport och hamnar, har man infört höga skyddsnivåer i form av bestämmelser med detaljerade och rättsligt bindande föreskrifter och kontroller. Ett liknande angreppssätt för de återstående länkarna i försörjningskedjan skulle utan tvekan öka skyddet för hela försörjningskedjan.

3.5. Eespool öelduga arvestades on seega praktikas võimatu ainsa kõikehõlmava menetlusega kehtestada maismaatranspordi tarneahela jaoks õhu- ja meretranspordiga võrreldavaid turvaeeskirju ja -meetmeid. Selle asemel on töökeskkonna rahuldavate turvalisustasemete kindlustamiseks realistlikum kehtestada minimaalsete turvanõuete raamistik, mis areneb järk-järgult edasi vastavalt tehnoloogia arengule ja riskisuundumustele.

3.2. Det finns dock grundläggande skillnader mellan å ena sidan sjö- och luftfart och å andra sidan försörjningskedjan i sin helhet. Marknaderna för sjöfart och lufttransport kännetecknas av ett begränsat antal aktörer som framförallt verkar i geografiskt begränsade och definierade kontrollerbara områden. Aktörerna är vana vid skyddsarrangemang.

Turvaeeskirjad ainult konteinerveoste jaoks?

3.3. Försörjningskedjan för landtransport har i sin helhet helt andra dimensioner. Över en halv miljon [6] företag deltar i transporten och tillhörande tjänster, från multinationella företag till små företag. De är sprungna ur olika kulturella och affärsmässiga miljöer och omfattar hela gemenskapen. De flesta har för närvarande inga särskilda skyddsarrangemang och skyddsnivåer håller på sin höjd på att utarbetas.

3.6. On tõdetud, et nii riiklikul ja rahvusvahelisel tasandil kui ka teatavate ettevõtete tasandil keskenduvad praegused algatused ja arutelud peamiselt konteiner-ühendvedudele. See on mõistetav, arvestades kartusi, et terroristid võivad kasutada konteinereid ära relvade vedamiseks ja isegi keemilise, bioloogilise, radioloogilise või tuumarelva kohaletoimetamiseks.

3.4. Alla aktörer som ingår i försörjningskedjan inom EU bör bli mer skyddsmedvetna. En skyddsnivå kan fastställas med utgångspunkt från vilka varor som transporteras, aktörens roll i kedjan och infrastrukturens sårbarhet. Stränga föreskrifter om nya skyddsåtgärder för alla aktörer skulle leda till försörjningskedjans sammanbrott. Ändå håller ett stort antal företag på att införa egna skyddsnormer, både för att skydda sina egna verksamheter och varumärken och för att kunna välja partner i försörjningskedjan.

3.7. Konteinerid ei ole siiski ainsad võimalikud sihtmärgid. Euroopa-siseses kaubanduses kasutatakse mitmesuguseid laadimisüksuseid, mis kõik on terroristide sekkumise suhtes võrdselt tundlikud. Sama kartus kehtib tegelikult kõikide kaubaveoliikide kohta, mida ühel või teisel viisil ähvardab kuritarvitamise oht.

3.5. Det är därför omöjligt att i praktiken, i ett enda slag, införa allomfattande skyddsbestämmelser för försörjningskedjan för landtransport på samma sätt som för luft- och sjötransport. Det är mer realistiskt att i stället införa en ram för minimikrav i fråga om skydd som gradvis kan förändras i takt med tekniska framsteg och förändrade hotbilder, så att tillfredsställande skyddsnivåer kan säkerställas på ett fungerande sätt.

Turvaeeskirjad teatavate piirkondade või kogu tarneahela kohta?

Skyddsbestämmelser endast för containerlast?

3.8. Keskendada jõupingutused tarneahela turvalisustasemete parandamiseks piiratud arvule täpselt määratletud põhivaldkondadest on ahvatlev – töötatakse välja seadmeid lukkude rikkumiskindlamaks muutmiseks; suurem osa logistikakeskusi on karmistanud sissepääsueeskirju ja paljud ettevõtjad on oma töötajate jaoks kehtestanud taustakontrolli ja läbipääsukaardid. Riskiteadlikkus kasvab.

3.6. Det är väl känt att de vanligaste initiativen riktar in sig på intermodal containertransport, både nationellt och internationellt, och även på vissa företag. Detta är begripligt med tanke på faran för att containrar utnyttjas för smuggling av terroristvapen eller rentav för att forsla kemiska och biologiska vapen eller strålnings- och kärnvapen.

3.9. Kõik need suundumused on tervitatavad. Kuid nende rakendusala on piiratud ja nad ei paku tarneahela turvalisusele süstemaatilist lähenemisviisi, mis on vajalik potentsiaalsetele terrorismiohtudele või terrorirünnakutele võimalikult kiiresti ja efektiivselt reageerimiseks.

3.7. Containrar är emellertid inte det enda potentiella problemet. Den inomeuropeiska handeln är beroende av diverse lastningsenheter som också kan utsättas för terrorism. Samma sak gäller alla typer av godstransport som på ett eller annat sätt kan komma att missbrukas.

3.10. Tarneahel koosneb paljudest toimingutest, mis algavad tootmiskohas ja lõpevad veose üleandmise kohas, ja nendega kaasnevatest protsessidest. Need toimingud ja neid teostavad ettevõtjad on üksteisest vastastikku sõltuvad. Kõik üksikelemendid, sealhulgas teabevood, peavad kogu tarneahela ulatuses kõrge turvalisustaseme kindlustamiseks kokku sobima.

Skyddsbestämmelser för särskilda områden eller för hela försörjningskedjan?

3.11. Turvalisuse parandamisel täpselt määratletud põhivaldkondades on eraldatult siiski oht mõju kaotada. Kindlate lukkude panemisest on näiteks vähe abi, kui seda ei tehta samaaegselt asjakohaste muutustega nt töötajate suhtumises turvalisusesse. Täiesti turvaline osa paljude ettevõtjatega tarneahelas, milles üks teatud turvaelement on ülisuure tähtsusega, võib kaotada oma turvalisuse eelised, kui teisel, teistsuguste turvaelementidega tarneahela osal lastakse jääda ebaturvaliseks. Rahvusvahelisel tasandil leiavad tunnustust ainult terviklikult turvalised tarneahelad. Ettevõtjate ja tarneahelate eripära tõttu vajab suur hulk täpseid turvaelemente eriotstarbelist lähenemisviisi.

3.8. Det är frestande att inrikta ansträngningarna på att förbättra skyddsnivån i försörjningskedjan på ett begränsat antal fastställda nyckelområden. Det har till exempel tagits fram utrustning för att göra förseglingar säkrare. Logistikcentrer har infört strängare regler för tillträde och många aktörer har infört ID-kort och kontroller av de anställdas bakgrund. Riskmedvetenheten ökar.

3.12. Arvestades eespool öelduga loetakse ebaühtlase lähenemisviisi asemel kohasemaks keskenduda ühenduse tarneahela turvalisuse raamistiku väljaarendamisele. See valik ei välista mingil juhul kogu ühendust hõlmavaid üksikasjalikke miinimumnõudeid või isegi üksikasjalikke eeskirju teatud aladel. Nagu hiljem selgitatakse, peaks raamistik sisaldama niisuguseid miinimumnõudeid tarneahela kõikidele üksikutele osadele ja täpseid tehnilisi eeskirju seal, kus see on õigustatud. Kõigil juhtudel peaks raamistik siiski võimaldama korrapäraseid ja lihtsalt teostatavaid uuendamisi.

3.9. Denna nya utveckling är välkommen. Dess räckvidd är dock begränsad och kan inte erbjuda en systematisk strategi för att ge försörjningskedjan det skydd som behövs för att svara på terroristhot eller attacker så snabbt och effektivt som möjligt.

3.13. Raamistik annaks juhiseid ettevõtjatele, kes teevad tihti märkimisväärseid investeeringuid oma turvalisuse ajakohastamiseks.

3.10. Försörjningskedjan består av ett antal operationer som börjar på produktionsplatsen och slutar på den plats dit godset levereras. I försörjningskedjan ingår också alla processer på vägen. Operationerna är beroende av varandra, liksom aktörerna som utför dem. Alla enskilda delar, även informationsflödet, måste samverka för ett fullgott skydd längs hela försörjningskedjan.

Kes peaks vastutama turvalisuse eest?

3.11. Ökade skyddsåtgärder på fastställda områden riskerar att inte bli verkningsfulla om de införs isolerat. Det vore inte särskilt meningsfullt att införa säkerhetsförseglingar om man inte samtidigt förbättrade exempelvis personalens skyddstänkande. Även om en del av hela försörjningskedjan med flera inblandade aktörer har ett fullgott skydd som är av avgörande betydelse i just den delen, så blir skyddet helt meningslöst om andra delar av försörjningskedjan, med andra typer av skyddsbehov, inte ges det skydd som krävs. På internationell nivå erkänns endast försörjningskedjor med komplett skydd. Den stora mängden särskilda skyddsfaktorer kräver skräddarsydda åtgärder som kan svara mot aktörernas och försörjningskedjornas behov.

3.14. Tuleb kindlaks määrata, kas üks asjaosalistest ettevõtjatest peab vastutama kogu tarneahela turvalisuse eest või peab iga ettevõtja vastutama turvalisuse eest oma tarneahelalõigus. See punkt on oluline, kuna tarneahel koosneb märkimisväärsest hulgast ettevõtjatest.

3.12. Det är därför lämpligt att rikta in sig på rambestämmelser för gemenskapens skydd av försörjningskedjan hellre än en rad bestämmelser för olika områden. Detta utesluter emellertid inte minimikrav för gemenskapen eller tillämpningsföreskrifter för vissa områden. Som vi kommer att se senare bör rambestämmelserna innehålla sådana minimikrav för alla enskilda länkar i försörjningskedjan och särskilda tekniska bestämmelser där så behövs. Rambestämmelserna bör hur som helst kunna uppdateras regelbundet och på ett enkelt sätt.

3.15. Tavaliselt algab tarneahel saadetise ettevalmistamisega tootmiskohas. Kaubad võib laadida konteineritesse või pakkida muul viisil. Need võib viia tootmiskohast lõpp-sihtkohta ainult ühte transpordiliiki kasutades. Kaubad võib viia hoidlatesse, laopiirkondadesse või sisemaa terminalidesse, kus transpordiliik võib vahetuda. Toiming võib kaasata ekspediitoreid, esindajaid ja vahendajaid. Tarneahela iga osa hõlmab sageli keerukaid teabemenetlusi.

3.13. Rambestämmelserna är avsedda att ge riktlinjer till aktörerna som ofta gör betydande investeringar för att utöka sitt skydd.

3.16. Ahvatlev oleks panna vastutama kogu tarneahela turvalisuse eest üks ettevõtja. See oleks lihtne. Kuid see ei peegeldaks turu tegelikkust. Võimalik, et spetsialiseeritud tootjad teostavad või vähemalt kontrollivad oma suuruse ja toimingute laadi tõttu täielikult veotoiminguid. Nad võib hästi teha vastutavaks kogu tarneahela turvalisuse eest.

Vem ansvarar för skyddet ?

3.17. Tavalistes kaubandustingimustes ei teosta kaupade tootja siiski kõiki veotoiminguid. Seda teevad spetsialiseeritud äriühingud, mille üheks näiteks on raudtee-ettevõtted. Sageli tootjad ei tea ega peagi teadma, missugune ettevõtja ja mis vahendite abil nende kaupu transpordib. Samad kaalutlused kehtivad tarneahela muude ettevõtjate kohta. Nad võivad kontrollida rohkem kui üht tarneahela osa või harvematel juhtudel isegi kogu tarneahelat peale esimese astme, tootmispaiga. Nad võivad seega olla vastutavad rohkem kui ühe astme eest.

3.14. Det måste beslutas om en av de inblandade aktörerna bör stå som ansvarig för skyddet i hela försörjningskedjan, eller om varje aktör bör ansvara för skyddet i sin del av försörjningskedjan. Denna fråga är viktig eftersom försörjningskedjan består av ett stort antal aktörer.

3.18. Kõnesolev tegelik turuolukord viib ainult ühele praktilisele järeldusele: tarneahela mis tahes osa iga ettevõtja vastutab iseenda – ja ainult enda – tegevuse turvalisuse eest. Üksikud turvameetmed liituvad tarneahela kui terviku turvalisuseks.

3.15. Försörjningskedjan börjar normalt på produktionsplatsen i samband med att varorna förbereds för transport. De packas antingen i containrar eller på annat sätt. De kan avhämtas från produktionsplatsen för att transporteras med ett enda transportmedel fram till slutdestinationen. De kan forslas till lager eller inlandsterminaler där man eventuellt byter transportsätt. I denna process kan speditörer och ombud eller mellanhänder ingå. Varje länk i försörjningskedjan omges av en avancerad informationsprocess.

3.19. Tarneahela analüüsil eristub neli tegevusrühma, millel on vastavad turvalisusega seotud iseloomulikud jooned:

3.16. Det är frestande att lägga ansvaret för skyddet i hela försörjningskedjan på en enda aktör. Det vore enkelt så, men det skulle inte återspegla marknadens faktiska villkor. Det kan hända att producenter, på grund av företagets storlek eller typ av verksamhet, själva genomför eller har full kontroll över transporterna. Där råder det ingen tvekan om att de är ansvariga för hela försörjningskedjan.

- kaupade saatmiseks ettevalmistamine ja tootmiskohast teelesaatmine;

3.17. Det hör dock inte till vanligheterna att producenten av varorna genomför hela godstransporten från start till mål, utan detta görs av företag som är specialiserade på detta; järnvägsföretag är bara ett exempel. Faktum är att producenterna ofta inte vet, eller ens har behov av att veta, vilken aktör som transporterar deras varor eller hur. Samma gäller andra aktörer i försörjningskedjan. De kan ha kontroll över mer än en länk i kedjan, eller i sällsynta fall t.o.m. över hela försörjningskedjan, förutom det första stadiet på produktionsplatsen. De kan således vara ansvariga för mer än ett stadium.

- kaupade vedu;

3.18. Verkligheten på marknaden innebär att det egentligen bara finns en praktisk lösning: varje aktör i varje länk av försörjningskedjan tar ansvar för skyddet av sin, och enbart sin, verksamhet. De enskilda skyddsåtgärderna ger sammantaget skydd för hela kedjan.

- kaupade ekspedeerimine;

3.19. En analys av försörjningskedjan visar på fyra typer av verksamhet, som var och en kännetecknas av olika typer av skyddsbehov:

- hoiustamine, ladustamine ja toimingud maismaaterminalis.

– Förberedelse av gods för transport och avsändning från produktionsplatsen.

Kuidas saab tarneahela turvalisuse suurendamiseks kasutada olemasolevaid EL põhimõtteid?

– Transport av gods.

3.20. Ühenduse tollieeskirjades[7] kasutatakse mõistet volitatud ettevõtja. Kindlatele usaldusväärsuse kriteeriumidele vastavatele ettevõtjatele saab anda volitatud ettevõtja staatuse, mis võimaldab neil kasutada soodustusi ohutuse ja turvalisusega seotud tollikontrollide osas ja/või tollieeskirjades ettenähtud lihtmenetlusi. Viimane on ettevõtjatele eriti suure majandusliku tähtsusega, kuna neil on siis võimalik oma materjaliringlust vastavalt oma vajadustele juhtida.

– Befordran av gods.

3.21. Vastavalt ühenduse määrusele[8] lennujaamade julgestuse kohta võib kokkuleppeline esindaja või lennuettevõtja tunnustada kaubasaatjat tuntud saatjana, kui viimane täidab kindlaid turvalisusega seotud tingimusi. Tuntud saatjalt saadud veoste suhtes ei ole seetõttu vaja rakendada teatud turvakontrollimeetmeid.

– Lagring eller verksamhet vid inlandsterminal.

3.22. Mõlemad mõisted tuginevad põhimõttele, et ettevõtjad, kes täidavad vabatahtlikult teatavaid nõudeid ja keda ametiasutused on hoolikalt kontrollinud, saavad kasutada teatud soodustusi. Neid kontrollitakse korrapäraselt. Sedasama põhimõtet saab asjakohaselt muudetuna kasutada tarneahela turvalisuse puhul, kehtestades turvalise ettevõtja staatuse.

Hur kan befintliga arrangemang i EU användas för att öka skyddet i försörjningskedjan?

3.23. Tuleks sätestada täpsed miinimumnõuded nelja tegevusrühmaga seotud ettevõtjatele:

3.20. I gemenskapens tullregler [7] används begreppet ”godkända ekonomiska aktörer”. Aktörer som uppfyller vissa kriterier om tillförlitlighet kan beviljas status som godkänd ekonomisk aktör och få tillgång till förenklingar i fråga om skydd och säkerhet i tullkontrollerna eller förenklingar enligt tullagstiftningen. Det senare är av särskilt stort kommersiellt värde för aktörerna, eftersom de då kan kontrollera sitt varuflöde efter sina egna behov.

- kaupade saatmiseks ettevalmistamine ja tootmiskohast teelesaatmine;

3.21. Enligt gemenskapens skyddsregler för luftfarten [8] får en säkerhetsgodkänd speditör eller ett flygföretag godkänna en avsändare som känd avsändare (known consignor) om denne uppfyller vissa skyddskriterier. Av denna anledning är det inte nödvändigt att tillämpa alla säkerhetskontroller på gods från en känd avsändare.

- kaupade vedu;

3.22. Båda koncepten grundar sig på den underliggande principen att aktörer som frivilligt uppfyller vissa krav och som har granskats av myndigheterna skall få åtnjuta vissa förenklade förfaranden. De inspekteras regelbundet. Samma koncept, men med vissa ändringar, är tänkt att användas för skyddet i försörjningskedjan i form av säkra aktörer.

- kaupade ekspedeerimine;

3.23. Särskilda minimikrav bör fastställas för aktörer som är verksamma inom följande fyra kategorier:

- hoiustamine, ladustamine ja toimingud maismaaterminalis.

– Förberedelse av gods för transport och avsändning från produktionsplatsen.

3.24. Liikmesriikides kehtestatud turvalise ettevõtja kava võimaldab tarneahela ettevõtjatel tõestada oma vastavust minimaalsetele turvanõuetele. Turvalise ettevõtja staatus antakse ettevõtjatele, kes neile nõudmistele vastavad. Liikmesriigid võivad sellel eesmärgil kasutada olemasolevaid süsteeme ja menetlusi või luua spetsiaalselt tarneahela turvalisuse jaoks määratud süsteemi. Kava rakendamine nõuab kontrollimist, usaldus saab tugineda üksnes kontrollimisele.

– Transport av gods.

3.25. Kuna olulisel hulgal tarneahela ettevõtjatest on võimatu teatud miinimumnõudeid rakendada ja liikmesriigid ei saa tagada nende rakendamise pädevat kontrolli, toimub see vabatahtlikkuse alusel. Ühtegi ettevõtjat ei sunnita turvalise ettevõtja kavaga liituma.

– Befordran av gods.

3.26. Ühise turu terviklikkuse säilitamise huvides tuleb igal liikmesriigil mis tahes teise liikmesriigi poolt antud turvalise ettevõtja staatust tunnustada, kui selle turvalise ettevõtja äritegevus toimub tema territooriumil.

– Lagring eller verksamhet vid inlandsterminal.

3.27. Liikmesriigid võivad võtta vastu otsuse piirata turvalistel ettevõtjatel juurdepääsu hoonetele ja infrastruktuurile, kui see on õigustatud.

3.24. Bestämmelser om säker aktör i medlemsstaterna skulle ge aktörerna i försörjningskedjan möjlighet att bevisa att de uppfyller minimiskyddskraven. Aktörer som befunnits uppfylla kraven klassas som säkra aktörer. Medlemsstaterna kan utnyttja befintliga system och förfaranden eller införa ett nytt system särskilt för försörjningskedjan. Genomförandet måste kontrolleras om systemet skall kunna ses som tillförlitligt.

Missuguseid eeliseid pakub turvalise ettevõtja kava?

3.25. För en stor del av aktörerna i försörjningskedjan är det omöjligt att genomföra de särskilda minimikraven och medlemsstaterna har inte heller möjlighet att se till att genomförandet kontrolleras. Det kommer således att vara frivilligt att genomföra minimikraven. Ingen aktör kommer att tvingas delta i systemet med säker aktör.

3.28. Turvalise ettevõtja kava edukas rakendamine sõltub käegakatsutavatest praktilistest eelistest ametiasutustele ja neile ettevõtjatele, kes otsustavad finantsinvesteeringuid teha:

3.26. För att integriteten för den inre marknaden skall kunna upprätthållas måste varje medlemsstat erkänna de andra medlemsstaternas säkra aktörer då dessa verkar i en annan medlemsstat än sin egen.

3.28.1. Riiklike vahendite kasutamine . Turvalisuse eest vastutavad ametiasutused saavad keskendada oma käsutuses olevad kontrollivahendid kavas mitteosalevatele ettevõtjatele, kaotamata siiski õigust kontrollida turvalisi ettevõtjaid, kui see on õigustatud. Samasugune lähenemisviis osutus edukaks, kui tollivõimud rakendasid seda volitatud ettevõtjate puhul. On põhjust arvata, et julgeolekuasutused saavad seeläbi võimaluse oma tööle paremini keskenduda.

3.27. Om så är motiverat får medlemsstaterna besluta om begränsa tillträdet till anläggningar och infrastruktur till säkra aktörer.

3.28.2. Üleeuroopaline kooskõlastatud turvakampaania . Ametiasutused saavad esimest korda käsitleda tarneahela turvalisuse üleeuroopalisi algatusi ühise teadlikkuse, ühiste eesmärkide ja ühiste tingimuste alusel.

Vilka fördelar för systemet med säkra aktörer med sig?

3.28.3. Seotus turvalise mere- ja lennutranspordiga . Lennujaamad ja sadamad, sealhulgas sadamarajatised, mis alluvad rangetele ühenduse turvanõuetele, võivad olla kindlad, et nende territooriumile tarneahela turvalise ettevõtja kaudu saabunud veost on kogu tarneahela ulatuses pädevalt turvatud. Niisuguseid ettevõtjaid tuleks kohelda eelistatult, nt peaks neil olema õigus kasutada kiirmenetlust.

3.28. För att systemet med säkra aktörer skall bli framgångsrikt måste myndigheterna och de aktörer som tar på sig att göra de nödvändiga ekonomiska investeringar få reella fördelar:

3.28.4. Üleeuroopaline tunnustus . Riigi ametiasutuse poolt antud turvalise ettevõtja staatuse üleeuroopalisel tunnustamisel on eelised nii ettevõtjate kui ka liikmesriikide jaoks: ettevõtjale on kasulik tunnustus üle kogu EL. Liikmesriigid saavad tugineda teiste liikmesriikide otsustele, teades, et staatus on antud kokkulepitud minimaalseid Euroopa turvanõudeid kohaldavate ühtsete Euroopa eeskirjade alusel.

3.28.1. Användning av offentliga medel. De skyddsansvariga myndigheterna bör kunna koncentrera sina resurser på de aktörer som inte deltar i systemet, men ändå kunna få kontrollera säkra aktörer på förekommen anledning. Detta tillvägagångssätt har framgångsrikt tillämpats av tullmyndigheterna inom ordningen med godkända ekonomiska aktörer. Det finns goda skäl att tro att skyddsmyndigheterna skulle vinna på att kunna rikta in sitt arbete på ett bättre sätt.

3.28.5. Integreerimine ülemaailmse tarneahela turvalisusega . Tänu võrreldavatele turvasätetele tunnustab välispiiridel nii ekspordi kui ka impordi turvakontrolli eest vastutav tolliasutus tarneahela julgeolekuasutuse poolt antud turvalise ettevõtja staatust volitatud ettevõtja staatusena. Tarneahela julgeolekuasutus teeb volitatud ettevõtja puhul samuti. Tolli praegune töö ja käesolevale teatisele lisatud ettepaneku tingimuste rakendamine viivad vastavuse ja vastastikuse tunnustamiseni. Turvalise ettevõtja kava võimaldaks Euroopa eksportijatel saada kasu USA praegustest impordi soodustamise kavadest, kuid see ennetaks ka rahvusvahelisi suundumusi. Euroopa kava võiks tegelikult saada mudeliks Maailma Tolliorganisatsiooni poolt väljatöötatud ülemaailmse tarneahela turvasoovituste kiirele rakendamisele kogu maailmas.

3.28.2. Samordnade skyddsinsatser i hela Europa. För första gången kommer myndigheterna att kunna vidta initiativ i hela Europa för försörjningskedjan på grundval av samstämmig medvetenhet, gemensamma mål och enhetliga kriterier.

3.28.6. Äritegevuse turvatase . Turvaline ettevõtja saab oma klientidele ja tarneahela partneritele näidata oma suutlikkust tarneahela kaitsmisel turvanõuete rikkumiste eest. Kergem on tuvastada vastutustundlikke, turvateadlikke äripartnereid nende kahjuks, kes ei ole turvateadlikud.

3.28.3. Samstämmighet med skydd för sjö- och luftfart. Man kan vara förvissad om att det gods som kommer från en kedja av säkra aktörer till flygplatser, hamnar och hamnanläggningar som omfattas av stränga gemenskapsbestämmelser om skydd, har skyddats under hela transporten. Sådana aktörer bör ges förmånsbehandling, t.ex. i form av påskyndat förfarande.

3.28.7. Äritegevuse tõhusus ja paindlikkus . Külgnevate valdkondade kogemus viib järelduseni, et ettevõtjad saavad turvalise ettevõtja kavas osalemisest kasu. Kuigi CSI kava (USA konteinerite ohutuse algatus) rakendamine meretranspordis ei ole spetsiaalselt kavandatud ettevõtjatele kasusaamiseks, on sellel mitmeid üldiselt tunnistatud positiivseid kaubanduslikke kõrvaltoimeid, muu hulgas paremad juhtimissüsteemid ja transpordi ning muude toimingute parem kontroll ja prognoositavus, aga ka usaldusväärsemad töötlemisajad ja väiksemad kaod varguste tõttu. Suundumused hiljuti avaldatud uurimustes[9] näitavad, et nii transpordi tarneahela kui ka sellega seotud äritegevuste mõned kulutegurid saavad paranenud turvameetmetest mitmetes valdkondades lisaeeliseid.

3.28.4. Erkänt begrepp i hela Europa. Det finns fördelar både för aktörer och medlemsstater med att klassificeringen som säker aktör tilldelad av en nationell myndighet erkänns i hela Europa: aktören kommer att vara erkänd i hela EU. Medlemsstaterna kommer att kunna lita på övriga medlemsstaters klassificering, eftersom den görs på grundval av enhetliga EU-regler med tillämpning av EU:s minimiskyddskrav.

Kas ühenduse raamistik on vajalik?

3.28.5. Integrering i hela skyddet för försörjningskedjan. Tullmyndigheterna med ansvar för säkerhetskontroller vid de yttre gränserna, både för import och export, kommer att jämställa klassificeringen som säker aktör, som tilldelas av försörjningskedjans skyddsmyndighet, med sin klassificering som godkänd ekonomisk aktör eftersom de två systemens bestämmelser liknar varandra. Skyddsmyndigheten för försörjningskedjan skall göra sammaledes med den godkända ekonomiska aktören. Tullmyndigheternas arbete och ett genomförande av villkoren i förslaget till detta meddelande skulle leda till ömsesidigt erkännande och förenliga regler. Systemet med säker aktör skulle göra det möjligt för alla europeiska exportörer att ta del av USA:s system med förenklad import, men det föregriper också den internationella utvecklingen. Faktum är att ett EU-system skulle kunna stå som modell för det snara införandet av de rekommendationer om skydd i hela försörjningskedjan som Världstullorganisationen har lämnat.

3.29. Liikmesriikide ametiasutused tahavad kindlust, et kõikides liikmesriikides kehtivad samasugused minimaalsed turvanõuded ja neid rakendatakse tõhusalt. Kui ühisturg saab tarneahela ettevõtjate jaoks tegelikkuseks, on kõik riiklikud ametiasutused vastamisi ettevõtjatega, kellele on teises liikmesriigis antud turvalise ettevõtja staatus ja kes loodavad kasutada riigi enda ettevõtjatele antavaid soodustusi. Riiklikud ametiasutused peavad toetuma eeskirjade ühtsele rakendamisele kogu Euroopas.

3.28.6. Företagsskydd. Den säkra aktören kan för sina kunder och partner i försörjningskedjan påvisa sin förmåga att undvika skyddsrelaterade faror i försörjningskedjan. Dessa aktörer kommer få det lättare att finna ansvarstagande, skyddsmedvetna företagspartner än de aktörer som inte lägger vikt vid skyddsfrågan.

3.30. Kuigi suur protsent veotoiminguid toimub alati Euroopa Liidu geograafilistes piirides, on oluline osa siiski seotud teiste Euroopa riikidega ja riikidega väljaspool Euroopat. EL-välistes riikides astutakse juba samme eesmärgiga tõsta tarneahela turvalisust. Kuigi välismõõde tähendab tingimata mõlema kaubanduspartneri tolliasutuste kaasamist, kontrollitakse vältimatult ka riigisiseseid turvasüsteeme. Võimalikult pea rakendataval ühtsel Euroopa süsteemil on tõenäoliselt arvestatav tähtsus arengutele EL-välistes riikides ja kindlasti on see suurem kui riiklike eeskirjade ebaühtlasel kogumil.

3.28.7. Effektiva och flexibla företag. Erfarenhet på angränsande områden visar att aktörerna kan få fördelar av att delta i systemet för säker aktör. Genomförandet av initiativet US Container Security Initiative inom sjöfarten, som i och för sig inte utformades särskilt till fördel för aktörerna, anses allmänt ha haft ett antal positiva kommersiella bieffekter, som bättre driftsystem och bättre prognoser för transport och andra processer liksom tillförlitligare processtider och minskat svinn till följd av stöld. Tendenser i ny forskning [9] visar att ett antal kostnadsfaktorer, både i transportkedjan och i de berörda företagen, skulle få positiva bieffekter på ett antal områden av förbättrade skyddsåtgärder.

3.31. Tarneahela turvalisuse ülemaailmsed aspektid muudavad ühenduse raamistiku vajalikuks.

Är gemenskapsramlagstiftning nödvändig?

4. Järeldus

3.29. Medlemsstaternas myndigheter vill kunna vara säkra på att samma minimikrav gäller i alla medlemsstater och genomförs effektivt. Eftersom den inre marknaden är verklighet för aktörerna i försörjningskedjan kommer varje nationell myndighet att stöta på aktörer som godkänts som säkra aktörer i en annan medlemsstat, och som förväntar sig samma lättnader som de nationella aktörerna. De nationella myndigheterna måste förlita sig på att reglerna tillämpas på samma sätt i hela EU.

Komisjon leiab, et vaja on teha esimene samm kogu tarneahela turvalisuse parandamise suunas. Kõige sobivam tegevussuund on turu suurust ja keerukust arvesse võttes vabatahtlik, aga kontrollitav maismaavedude tarneahela turvalisuse raamistik.

3.30. En hög andel transporter sker inom Europeiska unionen, men det finns också många transporter som involverar andra europeiska länder eller länder utanför Europa. Åtgärder har redan vidtagits i länder utanför EU för att öka skyddet i försörjningskedjan. Även om båda handelspartnernas tullmyndigheter berörs vid en transport som sker i och utanför EU kommer de nationella skyddssystemen ofrånkomligen att granskas. Ett enhetligt EU-system som genomförs så snart som möjligt kommer troligen kraftigt att påverka utvecklingen i länderna utanför EU, och i vilket fall som helst mer än ett lapptäcke av nationella regler skulle göra.

Raamistik stimuleerib eri transpordiliikide ja ettevõtjate seoseid, tõstes sellega tarneahela kui terviku turvalisust. Kiirmenetlus suudab ergutada riiklikke ametiasutusi edendama mitmesuguste haldusüksuste ja majandusharude vahelist koostööd, vähendades nii halduskoormust.

3.31. De globala aspekterna av skyddet i försörjningskedjan nödvändiggör en ramlagstiftning för gemenskapen.

Raamistik tuleb luua ja seda saab aja jooksul edasi arendada kooskõlas turvariskide hindamise ja kaubandusettevõtjate poolse tunnustamise astmega. See julgustab tarneahela ettevõtjaid juurutama kooskõlas konkreetsete miinimumnõuetega uusi julgeoleku korraldamise vahendeid ja täiustama olemasolevaid.

4. Slutsats

Vabatahtlikku elementi toetavad turvakontrolli praktilised eelised, sealhulgas ka need, mida pakub toll. See soodustab uudsete meetmete võtmist ja võimaldab osalejatel tõsta oma konkurentsivõimet.

Kommissionen anser att det behövs ett första steg mot en förbättring av skyddet i hela försörjningskedjan. Med tanke på marknadens storlek och komplexitet är frivilliga, men kontrollerade rambestämmelser för försörjningskedjan för landtransport det lämpligaste tillvägagångssättet.

Ettepanek ei välista rangemaid meetmeid, kui selgub, et turg ei võta ettepandud lähenemisviisi omaks.

Ramlagstiftningen kommer att stimulera samstämmigheten mellan olika transportsätt och aktörer och därigenom öka skyddet i försörjningskedjan i sin helhet. Påskyndat förfarande kan få de nationella myndigheterna att förbättra samarbetet mellan olika administrativa institutioner och med branschen, för att på så sätt minska de administrativa turerna.

Käesolevale teatisele lisatakse ettepanek määruse kohta.

Ramlagstiftningen skall införas och kan så småningom ytterligare utvecklas i linje med de risker som bedöms finnas och i enlighet med vad aktörerna kan acceptera. Detta kommer att uppmuntra aktörerna i försörjningskedjan att införa nya typer av skydd och förbättra de befintliga i enlighet med särskilda minimikrav.

SELETUSKIRI

Önskan om att delta frivilligt torde öka tack vare de praktiska fördelarna i säkerhetskontrollerna, även i tullen. Det stimulerar innovativa åtgärder och ger deltagarna möjlighet att öka sin konkurrenskraft.

1. Ettepaneku taust

Förslaget utesluter inte strängare regler om det visar sig att marknaden inte accepterar det föreslagna tillvägagångssättet.

- Ettepaneku põhjused ja eesmärgid

På lagstiftningsnivå läggs det fram ett förslag till förordning.

Euroopa Ülemkogu on tunnistanud transpordi terrorismivastase võitluse peamiseks valdkonnaks. Sellepärast kutsus ta „kindlustama kõiki transpordisüsteemi liike, muu hulgas tugevdama nende õiguslikku raamistikku ja täiustama ennetusmehhanisme”.[10] Käesolev ettepanek on koostatud vastuseks kindlaksmääratud vajadustele ja nõukogu soovile.

MOTIVERING

- Üldine taust

1. Bakgrund

Hiljuti on Euroopas märkimisväärselt parandatud transpordi turvalisust: lennunduse ja lennujaamade turvalisuse jaoks on loodud Euroopa õigusnormid,[11] tugevdatud on meretranspordi[12] ja sadamate[13] turvalisust.

· Motiv och syfte

Praegu puuduvad eeskirjad ühenduse maismaavedude turustusahela kohta tervikuna, mis määratluse kohaselt hõlmab kogu transporti ja transpordiga seotud toiminguid ja protsesse tootmiskohast kuni veose sihtkohani.

Europeiska unionens råd har fastställt att transportområdet är av central betydelsen i kampen mot terrorismen. Rådet har därför krävt ökad säkerhet för alla former av transportsystem, stärkta rättsliga ramar och förbättrade förebyggande mekanismer [10]. Detta förslag är ett svar på de behov som visat sig finnas och på rådets uppmaning.

- Ettepanekus käsitletavas valdkonnas kehtivad õigusnormid

· Allmän bakgrund

Ettepanekus käsitletavas valdkonnas praegu kehtivad õigusnormid puuduvad.

Under den senaste tiden har stora förbättringar gjorts av transportskyddet i Europa: Mer omfattande EU-bestämmelser har införts för luftfart- och flygplatsskydd [11], sjöfarts- [12] och hamnskydd [13].

- Kooskõla Euroopa Liidu muude põhimõtete ja eesmärkidega

Det finns för närvarande inga regler för hela den del av försörjningskedjan som sker med landtransport i gemenskapen. Med försörjningskedjan avses all transport och transportrelaterad verksamhet och processer från produktionsplatsen till godsets destination.

Ettepanek seondub olemasolevate õigusaktidega transpordi turvalisuse kohta. Transpordi turvalisuse suurendamise huvides välispiiridel on see täielikult kooskõlas tollimeetmetega ja toetab Lissaboni tegevuskava eesmärke.

· Gällande bestämmelser

2. Konsulteerimine huvitatud isikutega ja mõju hindamine

Gemenskapslagstiftning saknas.

- Konsulteerimine huvitatud isikutega

· Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Konsultatsioonimeetodid, peamised sihtvaldkonnad ja vastajate üldiseloomustus

Förslaget kompletterar befintlig transportskyddslagstiftning. Det är fullt ut förenligt med tullbestämmelserna om ökat transportskydd vid de yttre gränserna och stödjer Lissabon-målen.

2003. aasta detsembris konsulteeriti nõuandva dokumendi alusel liikmesriikide, transpordiassotsiatsioonide, ametiühingute ning muude transpordist ja turvalisusest eriti huvitatud ühendustega, nt kutseühingutega. Vastajad esindavad läbilõiget majandusharudest, mida transpordi turvalisus nii otseselt kui ka kaudselt puudutab.

2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys

23. detsembrist 2003 kuni 27. veebruarini 2004 toimus Interneti vahendusel avalik arutelu. Komisjon sai 65 vastust. Tulemused on kättesaadavad aadressil http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/security/intermodal/consultation_en.htm

· Samråd med berörda parter

Interneti vahendusel toimunud avalikule arutelule järgnesid 2004. aasta jooksul ja 2005. aasta esimesel poolel konsultatsioonid liikmesriikide ja majandusharuga.

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Vastuste kokkuvõte ja nende arvessevõtmine

Med utgångspunkt i ett samrådsdokument i december 2003 rådfrågades medlemsstater, transportorganisationer, fackföreningar och andra branschorganisationer med inriktning på transport och skydd. De som svarade utgjorde ett tvärsnitt av de näringar som direkt och indirekt berörs av transportskydd.

Konsultatsiooniprotsessi põhijäreldused saab kokku võtta järgmiselt:

Ett öppet samråd ägde rum över Internet under tiden 23 december 2003–27 februari 2004. Kommissionen mottog 65 svar. Resultaten finns på:

1) tarneahela turvalisus on muutunud tõsiseks probleemiks, millega tuleb tegelda;

http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/security/intermodal/consultation_en.htm

2) EL võimalikud turvameetmed peaksid keskenduma pigem terrorismile kui üldisele kuritegevusele;

Internetsamrådet följdes av fler samråd med medlemsstaterna och näringen under 2004 och första halvåret 2005.

3) riski hindamine on tähtis ja seda tuleks rohkem uurida;

Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

4) keskmise tähtajaga ei ole võimalik saavutada täieliku turvalisuse garantiid;

De viktigaste slutsatserna från samrådsprocessen kan sammanfattas enligt följande:

5) meetmed peavad turu tegelikkust arvesse võtma;

1) Skyddet inom försörjningskedjan har blivit en viktig fråga som måste åtgärdas.

6) kõiki meetmeid tuleks kohaldada kogu ELs, et vältida moonutusi turgude vahel, ja nii palju, kui see on võimalik, kõikide transpordiliikide suhtes;

2) Eventuella EU-skyddsåtgärder bör inriktas på terrorism i synnerhet snarare än kriminalitet i allmänhet.

7) toetati vabatahtlikku süsteemi, nagu kontrollitud esindaja ja tuntud kaubasaatja.

3) Det är viktigt med riskbedömning och saken bör utredas närmare.

Need põhijäreldused, mis on kooskõlas komisjoni lähenemisviisiga võitluses terrorismi vastu[14], on komisjoni ettepaneku aluseks.

4) På medellång sikt går det inte att förvänta sig några garantier om fullständigt skydd.

- Ekspertarvamuste kogumine ja kasutamine

5) Åtgärderna måste beakta de faktiska omständigheter som gäller på marknaden.

Komisjon sai ekspertarvamusi paljudest allikatest: ettevõtjatelt, ettevõtete esindajatelt, julgeoleku- ja transpordispetsialistidelt ning liikmesriikide ametiasutustelt.

6) Åtgärderna bör gälla över inom EU så att det inte sker någon snedvridning mellan marknader. Så långt det är möjligt bör de avse alla transportsätt.

- Mõju hindamine

7) Man förespråkade en frivillig ordning med säkerhetsgodkända speditörer och ”known shipper”.

Uuriti alternatiivseid võimalusi. Laiaulatuslikus välisuurimuses Euroopa võimalike õigusaktide mõju kohta transpordi turvalisuse parandamisele on ettepaneku põhimõtteid kirjeldatud kui majanduslikult kõige soodsamaid. Uurimus on kättesaadav aadressil http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/security/intermodal/doc/2005_finalreport_impact_assessment_transport_security.pdf#pagemode=bookmarks

Dessa slutsatser ligger i linje med kommissionens strategi för att bekämpa terrorism [14] och utgör grundvalen i kommissionens förslag.

Liikmesriigid

· Extern experthjälp

Kõnesoleva ettepanekuga tehakse liikmesriikidele kohustuslikuks kehtestada riiklik süsteem turvalise ettevõtja staatuse andmiseks seda taotlevatele ettevõtjatele, kes vastavad minimaalsetele nõudmistele. Liikmesriigid võivad sisse seada uue ohutus- ja julgeolekusüsteemi või kasutada juba olemasolevat süsteemi. Kuigi uue riikliku kava loomine vajab rahalisi vahendeid, peaks olema võimalik koostoime olemasolevate turvameetmetega. Ettepanek võimaldab riigiasutustel kavad lisakuludeta ellu viia.

Kommissionen har fått expertråd från flera olika håll: branschaktörer, företagsrepresentanter, skydds- och transportsakkunniga samt medlemsstaternas myndigheter.

Majandusharud

· Konsekvensanalys

Tarneahela ettevõtjate jaoks ei sisalda ettepanek kohustuslikke meetmeid. Väljapakutud turvalise ettevõtja kava on vabatahtlik; selle rakendajad saavad kasu soodustustest ja lihtsustustest tollikontrolli osas, näidates end ühtlasi kõrge turvastandardiga ettevõtjatena tarneahela partneritele, kes niisuguseid standardeid nõuavad. Muud ettevõtjad, kes on veendunud, et nende tegevus ei nõua kõrgeid turvastandardeid, ei pea kõnesolevas uues kavas osalema.

Olika alternativ har utretts. I en bred extern studie, ”The impact of possible European legislation to improve transport security”, fastställs de mest kostnadseffektiva åtgärderna, och det är de som ligger till grund för det här förslaget. Studien finns på http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/security/intermodal/doc/2005_finalreport_impact_assessment_transport_security.pdf#pagemode=bookmarks

Komisjon

Medlemsstaterna

Peale põhilepingute täitmise järele valvamise kohustuse mõju puudub.

Medlemsstaterna skulle enligt förslaget bli skyldiga att införa ett nationellt system för att klassa sökande som uppfyller kraven som säker aktör. Medlemsstaterna får antingen anta nya säkerhets- och skyddsbestämmelser eller använda redan befintliga. Även om det kostar att införa nationella system bör det kunna gå att utnyttja redan existerande skyddsåtgärder. Med förslaget kan medlemsstaternas myndigheter får driva systemet på kostnadsneutral grund.

3. Ettepaneku õiguslik külg

Branscher

- Kavandatud meetmete kokkuvõte

I förslaget finns det inga åtgärder som försörjningskedjans aktörer måste vidta. Det föreslagna systemet med säker aktör är frivilligt. Användarna kan förvänta sig fördelar i form av lättnader och förenklingar i fråga om säkerhetskontroller i tullen och marknadsföra sig själva som aktörer med höga skyddsnormer gentemot sina partner i försörjningskedjan. Aktörer som anser att deras verksamhet inte kräver höga skyddsnormer kan besluta att inte delta i systemet.

Komisjon teeb ettepaneku, et Euroopa Parlamendil ja nõukogul tuleks kõnesolev määrus tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta võimalikult kiiresti vastu võtta. Ettepanek täiendab juba toimivaid muid transpordialaseid turvameetmeid.

Kommissionen

Maismaatranspordi tarneahela turvalisuse tugevdamiseks vajalikud meetmed peaksid järgima järgmisi põhimõtteid:

Inga skyldigheter förutom att slå vakt om fördragen.

- tarneahela turvalisus eeldab liikmesriikide ametiasutuste ja majandusharude vahelist aktiivset julgeolekualast partnerlust;

3. Rättsliga aspekter

- tarneahela turvalisus täiendab transpordialaseid turvameetmeid, mis juba toimivad lennunduses ja meretranspordis, sealhulgas lennuväljadel ja meresadamates;

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

- liikmesriikidel on kohustus luua üksteisega kokkusobivad riiklikud tarneahela turvalisuse suurendamise kavad;

Kommissionen föreslår att Europaparlamentet och rådet så snart som möjligt antar denna förordning om förbättrade skyddsåtgärder i försörjningskedjan. Förslaget kompletterar andra redan existerande transportskyddsåtgärder.

- vabatahtlik raamprogramm, millega kehtestatakse ettevõtjatele miinimumnõuded, mida tuleb turvalise ettevõtja staatuse saamiseks tarneahela neljas kindlaksmääratud tegevuskategoorias täita;

Följande principer ligger till grund för de åtgärder som behövs för att förbättra skyddet i försörjningskedjan:

- turvalised ettevõtjad peaksid tänu turvameetmete ja tollikontrolli lihtsustustele, mida võimaldab turvakontrolli kiirmenetlus, saama eelise võrreldes äripartneritega;

– Skyddsåtgärderna i försörjningskedjan kräver ett aktivt partnerskap på skyddsområdet mellan medlemsstaterna och branschen.

- liikmesriigid peavad määrama tarneahela turvalisuse alal pädeva asutuse, mille ülesanne on turvalise ettevõtja staatuse andmine. Selleks võivad nad määrata tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioone, kui need vastavad kindlaksmääratud tingimustele;

– Skyddsåtgärderna i försörjningskedjan kompletterar de transportskyddsåtgärder som redan finns inom områdena för luftfart och sjöfart, även på flygplatser och i hamnar.

- liikmesriigid peavad määrama riikliku tarneahela turvalisuse teabekeskuse, mis korraldab vajalikku suhtlemist nii teiste liikmesriikide kui ka komisjoniga;

– Medlemsstaterna skall vara skyldiga att införa nationella, inbördes kompatibla, system för att öka skyddet i försörjningskedjan.

- ühe liikmesriigi ametiasutuste poolt antud turvalise ettevõtja staatust peavad tunnustama teiste liikmesriikide ametiasutused;

– Frivilliga ramar för aktörer med minimikrav, som aktörer i fyra specifika kategorier av försörjningskedjans verksamhet skall uppfylla för att klassas som säker aktör.

- kehtestatakse nõuete tehniliste muudatustega kohandamise kord.

– Säkra aktörer bör omfattas av ett påskyndat förfarande och medges lättnader och förenklingar vid säkerhetskontroller i tullen, och kommer att åtnjuta högre prestige hos sina handelspartner.

- Õiguslik alus

– Medlemsstaterna skall utse en behörig skyddsmyndighet för försörjningskedjan som skall ansvara för klassificeringen av säkra aktörer. De får utnämna erkända skyddsorganisationer för försörjningskedjan i detta avseende, förutsatt att dessa uppfyller vissa fastlagda krav.

Asutamislepingu artikkel 71 ja artikli 80 lõige 2.

– Medlemsstaterna skall utse nationella sambandspunkter som skall sköta den nödvändiga kommunikationen både med andra medlemsstater och med kommissionen.

- Subsidiaarsuspõhimõte

– Klassificering som säker aktör av myndigheter i en medlemsstat skall erkännas av alla medlemsstaters myndigheter.

Subsidiaarsuspõhimõtet kohaldatakse niivõrd, kuivõrd ettepanek ei kuulu ühenduse ainupädevusse. Liikmesriigid ei saa täiel määral saavutada ettepaneku eesmärke järgmistel põhjustel.

– Det skall fastställas ett förfarande för hur bestämmelserna skall kunna anpassas till teknisk utveckling.

- Efektiivseks võitluseks rahvusvahelise terrorismiohu vastu on vaja ühiseid reegleid, kaasa arvatud ühist raamistikku.

· Rättslig grund

- Selleks et täiustada ühist transporditurgu, kus on tagatud asutamislepingu neli vabadust, on vaja Euroopa Liidu ühtset lähenemisviisi tarneahela turvalisusele. Suur hulk erinevaid riiklikke tarneahela turvalisuse kavasid tooks kaasa sisepiiride taastekkimise ohu.

Artikel 71 och artikel 80.2 i fördraget

- Ühe või mitme liikmesriigi eri algatusi, mis tingimata viiksid turvalisustasemete lahknemiseni liikmesriikide vahel, tõlgendaksid Euroopa kaubanduspartnerid paratamatult soovimatusena turvalisusküsimusi käsitleda või kasutataks neid ühe liikmesriigi teise vastu välja mängimiseks.

· Subsidiaritetsprincipen

Ühenduse meetmega saavutatakse ettepaneku eesmärgid paremini. Kõikidest liikmesriikidest pärit ettevõtjatele identsete miinimumnõuetega kogu Euroopa Liitu hõlmav raamistik säilitaks ühise lähenemisviisi tarneahela turvalisusele ja väldiks selle taas riigikeskseks muutumist.

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån som förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet. Av följande skäl kan målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna:

Kõnesolev ettepanek piirdub kogu ühendust hõlmava raamistiku vajadustega:

· Gemensamma regler och en gemensam ram är nödvändig för en effektiv kamp mot internationell terrorism.

- ühtne lähenemisviis, mis on liikmesriikidele kohustuslik ühise ühenduse raamistiku loomiseks, et tagada transpordituru jätkuv toimimine, ja ettevõtjatele vabatahtlik, aga rõhutaks selgelt kõikide tarneahela ettevõtjate julgeoleku täiustamise vajalikkust;

· Förverkligandet av den gemensamma transportmarknaden och fördragets fyra friheter förutsätter en gemensam europeisk strategi för skyddsåtgärderna i försörjningskedjan. Om det funnes flera olika skyddssystem för försörjningskedjan skulle detta kunna skapa inre gränser.

- maismaatranspordi tarneahelas töötavatele ettevõtjate gruppidele ühised minimaalsed turvanõuded; turvalise ettevõtja staatuse vastastikune tunnustamine, mis võimaldab kõigil turvalistel ettevõtjatel kasutada riigisiseselt soodustusi ja lihtsustusi ning aitab vältida diskrimineerimist;

· Enskilda initiativ från en eller flera medlemstater skulle få till följd att de olika medlemsstaterna fick olika skyddsnivåer. Det i sin tur skulle oundvikligen tolkas av EU:s handelpartner som ovilja att ta itu med skyddsfrågor, och situationen skulle kunna utnyttjas för att spela ut medlemsstaterna mot varandra.

- süsteem, mis täiendab olemasolevaid ühenduse tollieeskirju ja võimaldab ajakohastamist, arvestades rahvusvahelisi arenguid nt standardimises.

Insatser på gemenskapsnivå kommer att bättre kunna bidra till att förslagets mål uppnås. Rambestämmelser för hela EU med samma krav för aktörer från alla medlemsstater kommer att vidmakthålla en gemensam skyddsstrategi för försörjningskedjan och förhindra att skyddsåtgärder åter fastställs på nationell nivå.

Seepärast vastab ettepanek subsidiaarsuspõhimõttele.

Förslaget är begränsat till de bestämmelser som krävs för att skapa en gemenskapsram:

- Proportsionaalsuspõhimõte

– En enhetlig strategi, enligt vilken medlemsstaterna är skyldiga att införa de gemensamma gemenskapsramarna för att transportmarknaden skall fortsätta att fungera och det är frivilligt för aktörerna att delta, men där det klart och tydligt påpekas att det är nödvändigt för alla aktörer i försörjningskedjan att förbättra skyddsförvaltningen.

Ettepanek on proportsionaalsuspõhimõttega kooskõlas järgmistel põhjustel.

– Gemensamma minimikrav i fråga om skydd för de grupper av aktörer som arbetar med försörjningskedjan i landtransporter. Ett ömsesidigt erkännande av klassificeringen säkra aktörer som skall göra det möjligt för säkra aktörer att åtnjuta förenklingar och lättnader på nationell nivå och slippa risken för diskriminering.

- Ettepanek on koostatud tarneahela tegelikku olukorda arvestades. Selles välditakse ulatuslikke liiga normatiivseid meetmeid, mida liikmesriikidel oleks väga keeruline või koguni võimatu rakendada ja kontrollida. Selle asemel kutsutakse ettevõtjaid investeerima tarneahela turvalisusesse, kui nende investeering on kooskõlas ühtsete üleeuroopaliste nõudmistega, ja pakutakse vabatahtlikele turvakontrollialaseid soodustusi ja lihtsustusi võimalike menetluslike takistuste puhul.

– Ett system som kompletterar befintliga tullregler i gemenskapen och möjliggör uppdateringar som följer den internationella utvecklingen, t.ex. när det gäller standardisering.

- Liikmesriigid on tunnustanud nõukogu vahendusel vajadust parandada tarneahela turvalisust.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

- Liikmesriigid saavad hoida kulud minimaalsel tasemel. Liikmesriikidel tuleks luua turvalise ettevõtja staatuse andmise kava, mille puhul on võimalik siiski tugineda maismaatranspordi ja tolli valdkonna juba olemasolevatele eeskujudele. Nad võivad saada praktilist abi turvalisuse alal tunnustatud organisatsioonidelt. Liikmesriigid võivad otsustada, et staatuse andmise menetlusega ei kaasne ametiasutustele lisakulu. Kui liikmesriik ei otsusta teisiti, ei kaasata piirkondlikke ja kohalikke ametiasutusi.

· Proportionalitetsprincipen

Ühenduse kulud on väga väikesed: komisjon peab täitma oma kohustusi asutamislepingute täitmise järelevalvajana. Turvameetmetesse investeerida soovivad ettevõtjad teavad nüüd, et nende investeeringud on kooskõlas kogu ühendust hõlmavate nõuetega. Hiljuti avaldatud uurimusest selgub, et turvameetmete parandamisel oleks soodne mõju mitmele transpordi ja sellega seotud äritegevuse kulutegurile.

Förslaget är ligger i linje med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

- Õigusakti valik

· Förslaget bygger på hur verkligheten ser ut för försörjningskedjan. Man undviker storskaliga föreskrivande åtgärder som skulle vara mycket svåra, eller rentav omöjliga, för medlemsstaterna att genomföra och övervaka. I stället uppmanas aktörerna att investera i skyddsåtgärder i försörjningskedjan, väl medvetna om att deras investeringar ligger i linje med de enhetliga EU-kraven och att frivilliga i utbyte medges lättnader när det gäller säkerhetskontroller och förenklingar av eventuella administrativa hinder.

Kavandatud õigusakt: määrus. Muud õigusaktid ei oleks asjakohased järgmistel põhjustel.

· Medlemsstaterna har genom rådet medgivit att det är nödvändigt att öka säkerheten försörjningskedjan.

Kaaluti, kas komisjonil tuleks teha ettepanek määruse või direktiivi kohta. Määruse valimine on täielikult kooskõlas julgeolekualaste õigusaktidega meretranspordi, lennunduse ja lennujaamade kohta. See on kooskõlas ka tolli käsitlevate õigusaktidega, mida määrus võib täiendada tarneahela ja tollinõuete kokkupuutepunktides.

· Medlemsstaterna kan hålla ner kostnaderna till ett minimum. Medlemsstaterna kommer att behöva inrätta ett system för klassificeringen av säkra aktörer, men skulle i detta sammanhang kunna använda befintliga modeller på området landtransportskydd och tull. De kan söka praktisk hjälp av erkända organisationer som sysslar med skydd i försörjningskedjan. De kan besluta att klassificeringsförfarandet blir kostnadsneutralt för myndigheterna. Regionala och lokala myndigheter kommer inte att delta, om inte medlemsstaten beslutar annat.

Rahvusvaheline terrorismioht nõuab liikmesriikidelt ühtset, paralleelset ja kattuvat lähenemisviisi, et luua terrorismiohu vastu efektiivselt toimiv kava. Selleks on kõige efektiivsem vahend määrus.

Kostnaderna är försumbara för gemenskapen: det enda kommissionen behöver göra är att slå vakt om fördraget i vanlig ordning. Aktörer som vill investera i skyddsåtgärder kommer nu att veta att deras investeringar ligger i linje med EU-kraven. Ny forskning visar att ett antal kostnadsfaktorer, både för transportkedjan och för berörda företag, skulle medföra positiva sidoeffekter i och med de förbättrade skyddsåtgärderna.

Eraldi võttes on ettepanek väga lihtne; puudub vajadus üldiste eesmärkide ja põhimõtete järele, mida liikmesriigid saaksid konkreetsete õigusaktidena vormistada. Selle põhielemente saab puuduliku julgeolekusituatsiooni parandamiseks vahetult rakendada ning kui aluseks võetakse määrus, pole vaja riiklikke rakendusakte.

· Val av regleringsform

Määrus on sellepärast kõige asjakohasem valik.

Föreslagen regleringsform: förordning. Av nedanstående skäl skulle andra rättsakter inte vara lämpliga.

4. Mõju eelarvele

Man övervägde om kommissionen skulle föreslå en förordning eller ett direktiv. Valet av förordning är ligger helt i linje med skyddslagstiftningen för sjöfart, luftfart och flygplatser. Förordningen är förenlig med tullagstiftningen och kan komplettera den i de fall där försörjningskedjan uppfyller tullkraven.

Puudub.

De internationella riskerna för terrorattacker ställer krav på en enhetlig, parallell och samstämmig strategi från medlemsstaterna för att införa bestämmelser som effektivt motverkar terrorhotet. En förordning är det mest effektiva verktyget för detta.

5. Lisateave

Förslaget i sig är mycket enkelt – det finns inga behov av allmänna mål eller principer som skulle kunna byggas på av medlemsstaterna. De centrala delarna kan genomföras omedelbart för att åtgärda det otillfredsställande skyddsläget utan att det behövs några nationella tillämpningsföreskrifter, eftersom det är fråga om en förordning.

- Euroopa Majanduspiirkond

En förordning var därför det lämpligaste valet.

Kavandatav õigusakt on EMPs kohaldatav ja peaks seetõttu laienema kogu Euroopa Majanduspiirkonnale.

4. Budgetkonsekvenser

- Ettepaneku üksikasjalik selgitus

Inga.

Komisjon teeb ettepaneku tugineda määruse koostamisel Euroopa Ühenduse asutamislepingu artiklile 71, ilma et see piiraks liikmesriikide turvalisusalaste õigusaktide kohaldamist ja võimalike meetmete võtmist Euroopa Liidu lepingu VI jaotise põhjal.

5. Ytterligare upplysningar

ERIKAALUTLUSED

· Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Artikkel 1:

Detta förslag är av betydelse för EES och bör därför gälla i hela EES.

selles artiklis sätestatakse määruse eesmärk.

· Närmare redogörelse för förslaget

Artikkel 2:

Kommissionen anser det lämpligt att grunda förordningen på artikel 71 i EG-fördraget, utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas nationella skyddsbestämmelser och åtgärder som kan vidtas inom ramen för avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen.

selles artiklis määratletakse tarneahela mõiste.

SÄRSKILDA ÖVERVÄGANDEN

Artikkel 3:

Artikel 1:

selles artiklis sätestatakse määruse reguleerimisala.

I denna artikel fastställs förordningens syfte.

Artikkel 4:

Artikel 2:

selle artikliga kohustatakse liikmesriike määrama tarneahela turvalisuse alal pädev asutus.

I denna artikel definieras ”försörjningskedja”.

Artikkel 5:

Artikel 3:

selle artikliga kohustatakse liikmesriike looma riiklik kava tarneahela ettevõtjatele turvalise ettevõtja staatuse tagamiseks.

I denna artikel fastställs förordningens tillämpningsområde.

Artikkel 6:

Artikel 4:

selles artiklis sätestatakse turvalise ettevõtja staatuse hüved (kiirmenetlus) ja võimalus keelduda nende hüvede kohaldamisest turvalise ettevõtja suhtes.

I denna artikel föreskrivs att medlemsstaterna skall utse en behörig skyddsmyndighet för försörjningskedjan.

Artikkel 7:

Artikel 5:

selle artikliga kehtestatakse liikmesriikidevaheline vastastikuse tunnustamise kohustus.

I denna artikel föreskrivs att medlemsstaterna skall inrätta ett system för klassificering av aktörer i försörjningskedjan som säker aktör och fördelarna med denna klassificering redovisas.

Artikkel 8:

Artikel 6:

selles artiklis sätestatakse tingimused, mille alusel on võimalik anda turvalise ettevõtja staatus.

I denna artikel redogör man för fördelarna med statusen som säker aktör (påskyndad behandling) och möjligheten att neka fördelarna för en säker aktör.

Artikkel 9:

Artikel 7:

selle artikliga nähakse ette võimalus turvalise ettevõtja staatus ära võtta või peatada.

I denna artikel föreskrivs att medlemsstaterna skall erkänna varandras beviljande av status.

Artikkel 10:

Artikel 8:

selle artikliga kohustatakse liikmesriike looma menetlused staatuse andmiseks kas vahetult ametiasutuse poolt või tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioonide kaudu, ja muutma turvaliste ettevõtjate nimestiku kättesaadavaks riigiasutustele, teabekeskustele ja komisjonile.

I denna artikel fastställs de villkor enligt vilka status som säker aktör får beviljas.

Artikkel 11:

Artikel 9:

selles artiklis nähakse ette tarneahela turvalisuse teabekeskuse määramine liikmesriikide ja komisjoni kontaktpunktiks.

I denna artikel föreskrivs möjligheten att återkalla eller upphäva en klassificering som säker aktör.

Artikkel 12:

Artikel 10:

selle artikliga kohustatakse liikmesriike tagama riiklike turvalise ettevõtja staatuse andmise kavade üle piisav ja korrapärane järelevalve.

I denna artikel föreskrivs att medlemsstaterna skall införa ett förfarande för beviljande, antingen direkt genom en myndighet eller genom godkända organisationer för skydd i försörjningskedjan. Registren över säkra aktörer skall vara tillgängliga för nationella myndigheter, sambandspunkterna och kommissionen.

Artikkel 13:

Artikel 11:

selles artiklis sätestatakse, et kõnesoleva määruse lisades sisalduvaid tehnilisi nõudmisi võib parandada või lisada määruses 1999/468/EÜ sätestatud menetluse kohaselt.

I denna artikel föreskrivs att en sambandspunkt skall utses för skydd i försörjningskedjan som en kontaktpunkt för medlemsstaterna och kommissionen.

Artikkel 14:

Artikel 12:

selles artiklis sätestatakse, et komisjoni abistab liikmesriikide esindajatest koosnev komitee.

I denna artikel föreskrivs att medlemsstaterna skall deras nationella system för beviljande av säker aktör övervakas på lämpligt sätt.

Artikkel 15:

Artikel 13:

selles artiklis käsitletakse turvalisusega seotud teabe konfidentsiaalsust.

I denna artikel föreskrivs att de tekniska kraven i bilagorna till förordningen får ändras eller kompletteras i enlighet med förfarandet i beslut 1999/468/EG.

Artikkel 16:

Artikel 14:

see artikkel sisaldab üksikasju jõustumise kohta.

I denna artikel föreskrivs att kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstater.

1.–4. lisa:

Artikel 15:

sisaldavad üksikasjalikke nõudmisi kaubasaatjale, transpordiettevõttele, ekspedeerimisettevõttele ning laole, hoidlale ja sisemaaterminalile turvalise ettevõtja staatuse saamiseks.

Denna artikel behandlar sekretessbelagd information.

5. lisa:

Artikel 16:

sisaldab üksikasjalikke nõudmisi ettevõtjatele riski hindamise läbiviimiseks.

Denna artikel behandlar ikraftträdandet.

6. lisa:

Bilaga 1–4:

sisaldab üksikasjalikke tingimusi, mida peab täitma tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioon.

Innehåller närmare villkor för när avsändare, transportföretag, speditionsföretag, magasin, lagerlokal eller inlandsterminal får beviljas status som säker aktör.

2006/0025(COD)

Bilaga 5:

Ettepanek

Innehåller närmare bestämmelser för hur aktörerna skall genomföra riskbedömningar.

EUROOPA PARLAMENDI JA NÕUKOGU MÄÄRUS

Bilaga 6:

tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta

Denna bilaga innehåller de specifika krav som en erkänd organisation för skydd i försörjningskedjan måste uppfylla.

(EMPs kohaldatav tekst)

2006/0025(COD)

EUROOPA PARLAMENT JA EUROOPA LIIDU NÕUKOGU,

Förslag till

võttes arvesse Euroopa Ühenduse asutamislepingut, eriti selle artiklit 71,

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

võttes arvesse komisjoni ettepanekut,[15]

om förbättrat skydd i försörjningskedjan

võttes arvesse Euroopa majandus- ja sotsiaalkomitee arvamust,[16]

(Text av betydelse för EES)

võttes arvesse regioonide komitee arvamust,[17]

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

toimides asutamislepingu artiklis 251 sätestatud korras[18]

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,

ning arvestades järgmist:

med beaktande av kommissionens förslag [15],

(1) Turvalisust ohustavad vahejuhtumid ja terrorism on suureks ohuks demokraatia ja vabaduse ideaalidele ning rahuväärtustele, mis on Euroopa Liidu aluseks.

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [16],

(2) Tarneahelat tuleks kaitsta turvalisust ohustavate vahejuhtumite eest. Niisugune kaitse oleks kasulik transpordi kasutajatele, töötajatele, majandusele ja ühiskonnale tervikuna.

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [17],

(3) Euroopa Ülemkogu on kutsunud üles „kindlustama kõiki transpordisüsteemi liike, muu hulgas tugevdama nende õiguslikku raamistikku ja täiustama ennetusmehhanisme”.[19]

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [18], och

(4) Viimasel ajal on märkimisväärselt parandatud Euroopa õhutranspordi[20] ja meretranspordi julgeolekut[21]. Pärast hiljutist turvameetmete kehtestamist sadamate jaoks[22] võib oodata edasist muutust paremuse poole.

av följande skäl:

(5) Väljaspool nimetatud valdkondi jäävad tarneahela turvatasemed ilma ühenduse eeskirjadeta ebarahuldavaks.

(1) Säkerhetstillbud och terrorism hör till de allvarligaste hoten mot de ideal i fråga om demokrati, frihet och fred som utgör själva grunden för Europeiska unionen.

(6) Euroopa maismaatranspordi tarneahela turvataset on vaja parandada. See tuleks saavutada asjakohaste meetmete vastuvõtmisega, ilma et see piiraks riikliku julgeoleku valdkonda käsitlevaid liikmesriikide eeskirju ja võimalike meetmete võtmist Euroopa Liidu lepingu VI jaotise põhjal.

(2) Försörjningskedjan bör skyddas mot säkerhetstillbud. Ett sådant skydd gagnar både dem som använder transporterna, arbetstagarna, ekonomin och samhället som helhet.

(7) Iga meetme puhul peab arvestama, et tarneahelaturud hõlmavad paljusid ettevõtjaid ja ettevõtlusvorme, mis muudavad meetmed, mis on võrreldavad õhu- ja meretranspordi puhul kasutatavate meetmetega, lühikeses perspektiivis ebasobivateks.

(3) Europeiska rådet har krävt ökad säkerhet för alla former av transportsystem, bland annat genom stärkta rättsliga ramar och förbättrade förebyggande mekanismer [19].

(8) Mis tahes meede peaks tagama vaba kaubavahetuse, võimaldades siiski minimaalsete turvanõuete tugevdamist.

(4) Det har nyligen gjorts stora förbättringar i Europa när det gäller skyddet i luftfarts- [20] och sjöfartstransporterna [21]. Ytterligare förbättringar är att vänta efter de nyligen antagna skyddsåtgärderna för hamnar [22].

(9) Liikmesriigid peaksid võtma tarvitusele kava, mille kohaselt antakse ühenduses asuvatele tarneahela ettevõtjatele turvalise ettevõtja staatus eeldusel, et kõnesolevad ettevõtjad vastavad kindlatele minimaalsetele turvanõuetele. Niisugune kava peaks sobima kokku tarneahela turvalisuse programmidega, mis on välja töötatud ülemaailmsete tarneahelate jaoks.

(5) Skyddsnivåerna i försörjningskedjan inom andra områden än de ovan nämnda förblir otillfredsställande utan gemenskapsbestämmelser.

(10) Tarneahela ettevõtjad kuuluvad järgmistesse gruppidesse: kaupade ettevalmistamine ja tootmiskohast teelesaatmine; kaupade vedu; kaupade ekspedeerimine; hoiustamine, ladustamine ja toimingud maismaaterminalis.

(6) Det är nödvändigt att förbättra skyddsnivån i den del av försörjningskedjan som sker med landtransporter i Europa. Skyddsmålet bör kunna uppnås genom att lämpliga åtgärder antas utan att det påverkar medlemsstaternas bestämmelser inom området nationell säkerhet och de åtgärder som kan vidtas enligt avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen.

(11) Minimaalsed turvanõuded peaksid iga tarneahela ettevõtjate grupi jaoks olema täpselt määratletud. Liikmesriigid võivad kehtestada oma territooriumil asuvatele ettevõtjatele rangemad nõuded.

(7) Varje åtgärd måste ta hänsyn till att försörjningskedjan består av ett stort antal aktörer och driftsmodeller, vilket gör att åtgärder liknande dem som gäller för luft- och sjöfartstransporter är olämpliga på kort sikt.

(12) Turvalise ettevõtja kava annab eeliseid ametiasutustele ja äriettevõtjatele.

(8) Varje åtgärd bör säkerställa fri handel och möjliggöra skärpta minimikrav i fråga om skydd.

(13) Turvalise ettevõtja kava võimaldab turvalisuse eest vastutavatel ametiasutustel keskendada kontrollivahendid ettevõtjatele, kes ei täida veel minimaalseid turvanõudeid, ja teha seda ühise üleeuroopalise turvakampaania raames.

(9) Medlemsstaterna bör införa ett system för klassificering av aktörer inom försörjningskedjan som säkra aktörer om de är etablerade i gemenskapen och om de kan visa att de uppfyller vissa minimikrav i fråga om skydd. Systemet bör vara kompatibelt med de skyddsprogram för försörjningskedjan som utvecklas för globala försörjningskedjor.

(14) Turvalise ettevõtja staatust tunnustatakse kogu Euroopa Liidus.

(10) Aktörer inom försörjningskedjan tillhör någon av följande kategorier: förberedelse och avsändning av gods från produktionsplatsen, transport av gods, befordran av gods, lagring eller verksamhet vid inlandsterminal.

(15) Liikmesriigid peaksid andma turvalistele ettevõtjatele soodustusi ohutusjärelvalve osas ja lihtsustama turvakontrolli välispiiridel, kasutades muuhulgas võimaluse korral kiirmenetlust, kuid kaotamata õigust kontrollida turvalisi ettevõtjaid.

(11) Minimiskyddskrav bör fastställas för var och en av aktörskategorierna inom försörjningskedjan. Medlemsstaterna får införa strängare krav för aktörer som är etablerade på deras territorium.

(16) Lisaks sellele saavad turvalised ettevõtjad näidata turule oma suutlikkust kaitsta tarneahelat turvarikkumiste eest, eristudes sellega positiivselt muudest ettevõtjatest ja pannes aluse positiivsele suunale äritegevuse turvalisuses.

(12) Ett system med säkra aktörer skulle vara till fördel för myndigheter och affärsidkande aktörer.

(17) Liikmesriigid peaksid tagama turvaliste ettevõtjate nimekirja kättesaadavuse teiste liikmesriikide ametiasutustele ja komisjonile.

(13) Ett system med säkra aktörer skulle göra det möjligt för skyddsmyndigheterna att koncentrera sina kontrollresurser på de aktörer som inte kan bereda sig för att uppfylla minimiskyddskraven och då göra detta i form av en gemensam säkerhetskampanj på europeisk nivå.

(18) Turvalise ettevõtja staatus peaks leidma tunnustust kogu Euroopa Liidus, kuid selle andnud liikmesriigil peab olema õigus see ära võtta juhul, kui ettevõtja rikub tõsiselt nõudeid, mille alusel see staatus anti. Kõnesoleva staatuse kehtivusaeg peaks olema piiratud, aga pikendatav. Liikmesriik võib soodustuste andmisest ja lihtmenetlusest keelduda, kui ta leiab, et teiselt liikmesriigilt selle staatuse saanud turvaline ettevõtja rikub minimaalseid turvanõudeid.

(14) Klassificeringen som säker aktör bör erkännas i hela Europeiska unionen.

(19) Liikmesriigid võiksid määrata tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioonid, kelle ülesanne on hinnata turvalise ettevõtja staatuse taotleja nõuetelevastavust.

(15) Medlemsstaterna bör medge säkra aktörer lättnader i fråga om säkerhetskontroller och förenkla säkerhetskontrollerna vid de yttre gränserna och, om det är möjligt, tillämpa ett påskyndat förfarande, utan att de förlorar rätten att genomföra säkerhetskontroller på säkra aktörer.

(20) Liikmesriigid peaksid määrama tarneahela turvalisuse alal pädeva asutuse.

(16) Säkra aktörer skulle dessutom kunna visa marknaden att de har möjlighet att hålla försörjningskedjan fri från säkerhetsöverträdelser, särskilja sig på ett positivt sätt från andra aktörer och införa en positiv trend när det gäller företags skyddstänkande.

(21) Liikmesriigid peaksid tagama, et teabekeskus toimib komisjoni ja liikmesriikide kontaktpunktina.

(17) Medlemsstaterna bör se till att det finns en förteckning över säkra aktörer tillgänglig för andra medlemsstaters myndigheter och för kommissionen.

(22) Liikmesriigid peaksid jälgima rakendamist tarneahela ettevõtjate hulgas.

(18) Klassificeringen som säker aktör bör erkännas i hela Europeiska unionen, men bör kunna återkallas av den medlemsstat som gjort klassificeringen om det visar sig att aktören på ett allvarligt sätt har överträtt de villkor som låg till grund för klassificeringen. Klassificeringen bör ha begränsad giltighetstid, men kunna förnyas. En medlemsstat får neka lättnader och förenklingar om den upptäcker att en aktör som klassats som säker aktör av en annan medlemsstat inte uppfyller minimiskyddskraven.

(23) Käesoleva määruse rakendamiseks vajalikud meetmed tuleks vastu võtta vastavalt nõukogu 28. juuni 1999. aasta otsusele 1999/468/EÜ, millega kehtestatakse komisjoni rakendusvolituste kasutamise menetlused[23]. Tuleks kindlaks määrata käesoleva määruse kohandamise kord, mis võimaldaks määruse reguleerimisala muutmata võtta arvesse muudatusi rahvusvahelistes õigusaktides ja kogemustest lähtudes kohandada või täiendada käesoleva määruse lisade üksikasjalikke sätteid.

(19) Medlemsstaterna kan utse erkända skyddsorganisationer för försörjningskedjan som har till uppgift att bedöma om den som ansöker om att klassas som säker aktör uppfyller de fastlagda villkoren.

(24) Kavandatud meetme eesmärgid, nimelt ühine lähenemine tarneahela turvalisusele, ühine turvalise ettevõtja kava ja liikmesriigi turvalise ettevõtja staatuse tunnustamine kogu ühise transpordituru ulatuses, on käesoleva määruse üleeuroopalise ulatuse tõttu paremini saavutatavad ühenduse tasandil. Seetõttu võib ühendus võtta meetmeid asutamislepingu artiklis 5 sätestatud subsidiaarsuspõhimõtte kohaselt. Vastavalt samas artiklis sätestatud proportsionaalsuspõhimõttele piirdutakse käesolevas määruses tarneahela turvalisuse eesmärkide saavutamiseks vajalike minimaalsete turvalisusnõuetega ega minda kaugemale nende saavutamiseks vajalikust,

(20) Medlemsstaterna bör utse en skyddsmyndighet för försörjningskedjan.

ON VASTU VÕTNUD KÄESOLEVA MÄÄRUSE:

(21) Medlemsstaterna bör utse en nationell sambandspunkt som sköter förbindelserna mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Artikkel 1

(22) Medlemsstaterna bör övervaka tillämpningen av systemet bland aktörerna i försörjningskedjan.

Eesmärk

(23) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [23]. Det bör fastställas ett förfarande för anpassning av denna förordning med hänsyn till den utveckling som internationella instrument genomgår och, mot bakgrund av gjorda erfarenheter, för anpassning eller komplettering av de enskilda bestämmelserna i bilagorna till denna förordning, utan att förordningens tillämpningsområde utvidgas.

1. Käesoleva määrusega kehtestatakse maismaatranspordi tarneahela turvalisuse tugevdamise ühised reeglid, pidades silmas turvalisust ohustavate vahejuhtumite ohtu.

(24) Målet med den föreslagna förordningen, nämligen införande av ett gemensamt system för skydd i försörjningskedjan, ett gemensamt system med säkra aktörer och behovet av att se till att nationella klassificeringar som säker aktör erkänns på hela den gemensamma transportmarknaden, kan på grund av denna förordnings europeiska dimension, bättre uppnås på gemenskapsnivå. Gemenskapen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel är denna förordning begränsad till de minimiskyddskrav som krävs för att man skall uppnå målen med skyddet i försörjningskedjan, och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

2. Lõikes 1 esitatud eesmärk saavutatakse järgmiste meetmete abil:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

a) luuakse kava, mis võimaldab liikmesriikidel tarneahela ettevõtjatele turvalise ettevõtja staatuse andmist;

Artikel 1

b) kehtestatakse minimaalsed turvanõuded, millele ettevõtjad peavad turvalise ettevõtja staatuse saamiseks vastama;

Syfte

c) luuakse asjakohased järelevalvesüsteemid.

1. I denna förordning fastställs gemensamma bestämmelser för att förbättra skyddet i försörjningskedjan vid landtransporter mot bakgrund av hotet om säkerhetstillbud.

Artikkel 2

2. Syftet enligt punkt 1 skall uppnås genom att

Mõiste

a) varje medlemsstat inrättar ett system för klassificering av aktörer i försörjningskedjan som säker aktör,

Käesolevas määruses tähendab tarneahel kõiki tööprotsesse ja ettevõtjaid, mis on Euroopa Ühenduse territooriumil seotud kaupade transpordiks ettevalmistamisega ja maismaavedudega tootmiskohast sihtkohta.

b) det fastställs minimikrav i fråga om den skyddsnivå en aktör måste uppfylla för att klassas som säker aktör,

Artikkel 3

c) lämpliga övervakningsmekanismer införs.

Reguleerimisala

Artikel 2

1. Käesolevat määrust kohaldatakse tarneahela turvalisuse suhtes ja selles käsitletakse veose, transpordi ja võimaluse korral tarneahelaga seotud infrastruktuuri turvalisust Euroopa Ühenduse territooriumil.

Definition

2. Käesolevas määruses sätestatud meetmeid kohaldatakse mis tahes ettevõtja suhtes, kes on seotud ühega järgmistest tegevusaladest:

I denna förordning avses med försörjningskedja alla de processer och aktörer som är inblandade i förberedelse av gods för transport och landtransport av gods från en produktionsplats till en leveransplats inom Europeiska gemenskapens territorium.

a) kaupade saatmiseks ettevalmistamine ja tootmiskohast teelesaatmine;

Artikel 3

b) kaupade vedu;

Tillämpningsområde

c) kaupade ekspedeerimine;

1. Denna förordning skall gälla för skyddet i försörjningskedjan och avser skydd av last, transport och, i lämpliga fall, försörjningskedjerelaterad infrastruktur inom Europeiska gemenskapens territorium.

d) ladustamine, hoiustamine või toimingud maismaaterminalis.

2. Bestämmelserna i denna förordning skall gälla för alla aktörer som är inblandade i någon av följande verksamheter:

3. Määruse kohaldamine ei piira järgmiste ühenduse ja rahvusvaheliste eeskirjade kohaldamist:

a) Förberedelse av gods för avsändning och avsändning av gods från produktionsplatsen.

a) ühenduse tsiviillennundusjulgestuse eeskirjad;[24]

b) Transport av gods.

b) ühenduse laevade ja sadamarajatiste turvalisuse tugevdamise eeskirjad;[25]

c) Befordran av gods.

c) ühenduse sadamate turvalisuse eeskirjad;[26]

d) Lagring eller verksamhet vid inlandsterminal.

d) rahvusvahelised ja ühenduse ohtlike kaupade[27] ja tuumamaterjalide[28] transpordi eeskirjad;

3. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av

e) ühenduse tollieeskirjad[29].

a) gemenskapens bestämmelser om luftfartsskydd [24],

Artikkel 4

b) gemenskapens bestämmelser om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar [25],

Tarneahela turvalisuse alal pädev asutus

c) gemenskapens bestämmelser om ökat hamnskydd [26],

Liikmesriigid määravad tarneahela turvalisuse alal pädeva asutuse, kes korraldab, koordineerib ja kontrollib käesolevas määruses sätestatud tarneahela turvameetmete kohaldamist.

d) gemenskapens och internationella bestämmelser om transport av farligt gods [27] och kärnämnen [28],

Artikkel 5

e) gemenskapens tullbestämmelser [29].

Turvaline ettevõtja

Artikel 4

1. Liikmesriigid kehtestavad tarneahela ettevõtjatele turvalise ettevõtja staatuse andmise kava 18 kuu jooksul alates käesoleva määruse vastuvõtmisest.

Skyddsmyndighet för försörjningskedjan

2. Ettevõtja võib taotleda turvalise ettevõtja staatust tingimusel, et ta on seotud ühega järgmistest tarneahela tegevusaladest:

Medlemsstaterna skall utse en skyddsmyndighet för försörjningskedjan som skall samordna, genomföra och övervaka tillämpningen av de skyddsåtgärder som fastställs i denna förordning.

a) kaupade saatmiseks ettevalmistamine ja tootmiskohast teelesaatmine;

Artikel 5

b) kaupade vedu;

Säker aktör

c) kaupade ekspedeerimine;

1. Inom 18 månader från denna förordnings antagande skall medlemsstaterna inrätta ett system för klassificering av aktörer inom försörjningskedjan som säker aktör.

d) ladustamine, hoiustamine või toimingud maismaaterminalis.

2. Alla aktörer som är inblandade i någon av följande verksamheter inom försörjningskedjan kan ansöka om att klassas som säker aktör:

3. Taotlus saadetakse taotleja asukohariigi tarneahela turvalisuse alal pädevale asutusele.

a) Förberedelse av gods för avsändning och avsändning av gods från produktionsplatsen.

4. Turvalise ettevõtja staatus näitab selle saanud ettevõtja suutlikkust kaitsta tema vastutusel olevat tarneahela osa turvalisuse rikkumiste eest.

b) Transport av gods.

5. Liikmesriigid teavitavad Euroopa Komisjoni, kui turvalise ettevõtja staatuse andmise kava on kehtestatud.

c) Befordran av gods.

Artikkel 6

d) Lagring eller verksamhet vid inlandsterminal.

Turvalise ettevõtja hüved

3. Ansökan skall ställas till skyddsmyndigheten i det land där den sökande är etablerad.

1. Liikmesriigid võimaldavad turvalistele ettevõtjatele turvakontrollimeetmetega seotud soodustusi ja lihtsustusi (kiirmenetlust).

4. En säker aktör är en aktör som kan hålla de led i försörjningskedjan som står under dennes ansvar fria från säkerhetsöverträdelser.

2. Soodustuste ja lihtsustuste hulka kuulub turvalistele ettevõtjatele antav luba teisaldada veoseid, järgides menetlusi, mis eristavad neid mitteturvalistest ettevõtjatest. Need menetlused hõlmavad lihtsustatud turvakontrolli.

5. Medlemsstaterna skall informera Europeiska kommissionen när de har inrättat sitt system för klassificering av säkra aktörer.

3. Liikmesriigid võivad kontrollida turvalise ettevõtja staatuse kehtivust pädeva teabekeskuse abil.

Artikel 6

4. Liikmesriik võib keelduda artikli 6 lõike 1 ja artikli 6 lõike 2 kohaldamisest teise liikmesriigi turvalise ettevõtja suhtes, kui kõnesolev ettevõtja on turvanõudeid tõsiselt rikkunud. Ta teatab sellest viivitamata teistele liikmesriikidele ja komisjonile ning annab küsimuse arutamiseks artikli 14 kohaselt loodud komiteele. Kohaldatakse artikleid 9 ja 12.

Säkra aktörers förmåner

Artikkel 7

1. Medlemsstaterna skall ge säkra aktörer förmåner i form av lättnader och förenklingar i fråga om säkerhetskontroller (”påskyndat förfarande”).

Vastastikune tunnustamine

2. Lättnaderna och förenklingarna skall bland annat innebära att säkra aktörer får flytta sin last enligt andra regler än dem som gäller för andra aktörer. Reglerna i fråga skall bland annat innebära lindrigare säkerhetskontroller.

Ühe liikmesriigi poolt antud turvalise ettevõtja staatust tunnustavad kõikide liikmesriikide ametiasutused.

3. Medlemsstaterna får verifiera att den som utger sig för att vara säker aktör verkligen är det genom att kontakta den behöriga sambandspunkten.

Artikkel 8

4. En medlemsstat får neka att tillämpa punkterna 1 och 2 i fråga om en säker aktör från en annan medlemsstat om aktören bryter mot skyddsbestämmelserna på ett allvarligt sätt. Medlemsstaten skall genast informera de andra medlemsstaterna och kommissionen, och hänskjuta ärendet till den kommitté som inrättas genom artikel 14. Artiklarna 9 och 12 skall tillämpas.

Staatuse andmine

Artikel 7

1. Ettevõtjale antakse turvalise ettevõtja staatus, kui:

Ömsesidigt erkännande

a) ta on loonud, rakendanud ja dokumenteerinud julgeolekusüsteemi;

Klassificering som säker aktör i en medlemsstat skall erkännas av myndigheterna i alla medlemsstater.

b) ta tagab, et tema vastutusalas olevas tarneahela osas on olemas vajalikud vahendid võimalike turvariskide vastu;

Artikel 8

c) tema julgeolekusüsteem võimaldab pidevat täiustamist;

Klassificering

d) ta vastab käesoleva määruse lisades esitatud erinõuetele;

1. En aktör skall klassas som säker aktör om den kan visas att den

e) ta vastab vajaduse korral artikli 3 lõikes 3 nimetatud eeskirjade nõuetele.

a) har upprättat, genomfört och dokumenterat ett säkerhetsledningssystem,

2. Turvalise ettevõtja staatus antakse kolmeks aastaks. Staatust võib uuendada, kui turvaline ettevõtja vastab jätkuvalt käesoleva määrusega sätestatud minimaalsetele nõuetele.

b) garanterar att resurser för att motverka eventuella säkerhetsrisker finns tillgängliga för de led i försörjningskedjan som aktören ansvarar för,

3. Kui ettevõtjale on vastavalt EÜ määruse nr 648/2005[30] artikli 5 punktile a antud volitatud ettevõtja staatus, loeb tarneahela turvalisuse alal pädev asutus lõikes 1 kirjeldatud tingimused täidetuks juhul, kui volitatud ettevõtja staatuse andmise kriteeriumid on samad või võrreldavad.

c) har ett säkerhetsledningssystem som går att förbättra löpande,

Artikkel 9

d) uppfyller de särskilda kraven i bilagorna,

Staatuse äravõtmine või peatamine

e) i tillämpliga fall, uppfyller kraven enligt de bestämmelser som avses i artikel 3.3.

1. Liikmesriigid kehtestavad eeskirjad, mille kohaselt võib turvalise ettevõtja staatuse ära võtta, kui ettevõtja on rikkunud tõsiselt või korduvalt tingimusi, mille alusel kõnealune staatus talle oli antud.

2. Klassificeringen som säker aktör skall gälla för tre år. Klassificeringen kan förnyas om aktören i fråga fortsätter att uppfylla minimikraven i denna förordning.

2. Turvalise ettevõtja staatuse võib ära võtta ka vastavalt artiklile 12 läbiviidud rakendus- ja vastavuskontrollimise tulemusena.

3. Den som är godkänd ekonomisk aktör i enlighet med artikel 5a i förordning (EG) nr 648/2005 [30] skall anses uppfylla kriterierna i punkt 1, under förutsättning att kriterierna för godkänd ekonomisk aktör är identiska eller jämförbara med dem.

3. Kui turvalise ettevõtja staatus on ära võetud, võib ettevõtja uue taotluse esitada alles kahe aasta pärast.

Artikel 9

4. Liikmesriigid kehtestavad eeskirjad, mille kohaselt võib turvalise ettevõtja staatuse peatada, kui ettevõtja on rikkunud muul kombel tingimusi, mille alusel kõnesolev staatus oli antud.

Återkallande eller tillfälligt upphävande av klassificering

5. Peatamine lõpetatakse, kui tarneahela turvalisuse alal pädev asutus on veendunud, et rikkumised on heastatud.

1. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser som gör det möjligt att återkalla klassificeringen som säker aktör om det visar sig att aktören på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger överträtt villkoren för klassificeringen.

Artikkel 10

2. Klassificeringen som säker aktör kan också återkallas till följd av kontroller av genomförande och efterlevnad i enlighet med artikel 12.

Staatuse andmise menetlus

3. Om klassificeringen som säker aktör återkallas får aktören lämna in en ny ansökan först efter två år.

1. Turvalise ettevõtja staatuse andmise eest vastutab tarneahela turvalisuse alal pädev asutus. Liikmesriigid seavad sisse registri kõikide turvaliste ettevõtjate kohta. Nimetatud register on kättesaadav liikmesriikide tarneahela turvalisuse alal pädevatele asutustele ning teabekeskustele ja komisjonile.

4. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser som gör det möjligt att tillfälligt upphäva klassificeringen som säker aktör om det visar sig att aktören på annat sätt överträtt villkoren för klassificeringen.

2. Kõik turvalised ettevõtjad saavad identifitseerimisnumbri, mis algab liikmesriigi riigitähisega.

5. Klassificeringen kan återfås när skyddsmyndigheten för försörjningskedjan är säker på att överträdelserna har åtgärdats.

3. Liikmesriigid võivad lõikes 1 nimetatud eesmärgi täimiseks määrata tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioonid. Tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioonid peavad vastama 6. lisas sätestatud tingimustele.

Artikel 10

Artikkel 11

Klassificeringsförfaranden

Tarneahela turvalisuse teabekeskus

1. Skyddsmyndigheten skall ansvara för klassificeringen som säker aktör. Varje medlemsstat skall upprätta ett register över samtliga säkra aktörer. Registret skall vara tillgängligt för medlemsstaternas skyddsmyndigheter, för sambandspunkter och för kommissionen.

1. Liikmesriigid määravad tarneahela turvalisuse teabekeskuse.

2. Varje säker aktör skall ges ett identifieringsnummer som börjar med medlemsstatens landskod.

2. Teabekeskus toimib komisjoni ja teiste liikmesriikide kontaktpunktina, hõlbustab ja jälgib tarneahela turvameetmete kohaldamist ja annab selle kohta teavet.

3. Medlemsstaterna får utse erkända skyddsorganisationer för försörjningskedjan för det ändamål som avses i punkt 1. Erkända skyddsorganisationer skall uppfylla villkoren i bilaga 6.

Artikkel 12

Artikel 11

Rakendus- ja vastavuskontroll

Sambandspunkt för skyddsåtgärder i försörjningskedjan

Liikmesriigid tagavad turvalise ettevõtja kava üle piisava järelevalve, kaasa arvatud tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioonide kontrollimise.

1. Medlemsstaterna skall utse en sambandspunkt för skyddsåtgärder i försörjningskedjan.

Artikkel 13

2. Sambandspunkten skall utgöra kontaktpunkt för kommissionen och andra medlemsstater och underlätta, följa upp och informera om tillämpningen av skyddsåtgärderna.

Kohandamine

Artikel 12

Käesoleva määruse reguleerimisala muutmata võib artiklis 14 ettenähtud korras lisade sätteid muuta või täiendada üksikasjaliste tehniliste nõudmistega.

Genomförande och kontroll av efterlevnaden

Artikkel 14

Medlemsstaterna skall säkerställa adekvat övervakning av systemet med säkra aktörer och av de erkända skyddsorganisationerna.

Komiteemenetlus

Artikel 13

1. Komisjoni abistab liikmesriikide esindajatest koosnev komitee, mille eesistujaks on komisjoni esindaja.

Ändringar

2. Käesolevale lõikele viitamisel kohaldatakse otsuse 1999/468/EÜ[31] artikleid 5 ja 7, võttes arvesse kõnealuse otsuse artikli 8 sätteid.

Bilagorna får ändras eller kompletteras med närmare tekniska krav i enlighet med förfarandet i artikel 14, utan att denna förordnings tillämpningsområde utvidgas.

3. Otsuse 1999/468/EÜ artikli 5 lõikes 6 sätestatud tähtajaks kehtestatakse üks kuu.

Artikel 14

4. Komitee võtab vastu oma töökorra.

Kommittéförfarande

Artikkel 15

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Konfidentsiaalsus ja teabe kättesaadavaks tegemine

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG [31] tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

1. Käesoleva määruse kohaldamisel võtab komisjon vastavalt komisjoni otsusele 2001/844/EÜ, ESTÜ, Euratom[32] vajalikud meetmed, et kaitsta teavet, millele tal on juurdepääs või mida talle edastavad liikmesriigid ning mille suhtes kehtivad konfidentsiaalsusnõuded.

3. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

2. Liikmesriigid võtavad vastavalt asjakohastele riiklikele õigusaktidele samaväärseid meetmeid.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikkel 16

Artikel 15

Jõustumine

Sekretess och spridning av information

Käesolev määrus jõustub kahekümnendal päeval pärast selle avaldamist Euroopa Liidu Teatajas.

1. Vid tillämpningen av denna förordning skall kommissionen, i enlighet med beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom [32], vidta lämpliga åtgärder för att skydda sekretessbelagd information som den har tillgång till eller som medlemsstaterna har lämnat till kommissionen.

Käesolev määrus on tervikuna siduv ja vahetult kohaldatav kõikides liikmesriikides.

2. Medlemsstaterna skall vidta likvärdiga åtgärder i enlighet med gällande nationell lagstiftning.

Brüssel, [...]

Artikel 16

Euroopa Parlamendi nimel Nõukogu nimel

Ikraftträdande

president eesistuja

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1. LISA

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Kaubasaatja

Utfärdad i Bryssel den

(kaupade saatmiseks ettevalmistamine ja tootmiskohast teelesaatmine)

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Turvalise ettevõtja staatuse saamiseks peab kaubasaatja julgeolekusüsteem põhinema riski hindamisel ja hõlmama järgmist:

Ordförande Ordförande

Füüsiline kaitse: kõik hooned ja valdused peavad olema kaitstud loata sisenemise ja sissetungimise eest. Füüsiline kaitse peab hõlmama:

BILAGA 1

- välis- ja siseuste, akende, väravate ja tarade lukustusseadmeid;

Avsändare

- valgustust nii rajatise sees kui ka väljas, kaasa arvatud parklates;

(förberedelse av gods för avsändning och avsändning av gods från produktionsplatsen)

- veose saatmis-, laadimis- ja ladustamispiirkonnast eraldi asuvat erasõidukite parklat;

För att klassas som säker aktör måste avsändarens säkerhetsledningssystem vara baserat på en riskbedömning och omfatta följande:

- sisse- ja väljahelistamisega sidesüsteemi, mis võimaldab ühendust nii ettevõtte turvatöötajatega kui ka kohalike õiguskaitseorganitega.

Fysiskt skydd: Alla byggnader och fastigheter skall vara skyddade mot obehörigt tillträde och skydda mot intrång utifrån. Fysiskt skydd skall bland annat omfatta följande:

Juurdepääsukontroll: tuleb keelata loata juurdepääs kauba saatmis-, laadimis- ja ladustamispiirkonnale. Kontroll peab hõlmama:

· Lås på inner- och ytterdörrar, fönster, grindar och staket.

- kõikide töötajate, külastajate ja äripartnerite süstemaatilist eksimiskindlat identifitseerimist;

· Belysning inom och utanför anläggningen, även på parkeringsplatser.

- loata/tuvastamata isikute peatamise korda.

· Parkeringsplatser för privata fordon avskilda från avsändnings-, lastnings- och fraktområden.

Turvamenetlused: saabuvate ja väljasaadetavate veoste käsitlemise meetmed peavad sisaldama kaitsemeetmeid materjalide ebaseadusliku sissetoomise, vahetamise ja kadumise vastu. Turvamenetlused peavad hõlmama:

· Interna/externa kommunikationssystem för att kontakta intern säkerhetspersonal eller lokala brottsbekämpande organ.

- turvaametniku määramist veose sissetoomise/väljaviimise kontrollimiseks;

Tillträdeskontroller: Tillträde till avsändnings-, lastnings- och fraktområden skall vara förbjudet för obehöriga. Kontrollerna skall bland annat omfatta

- nõuetekohaselt märgistatud, kaalutud, loetud ja dokumenteeritud veost;

· systematisk helsäker identifiering av alla anställda, besökare och affärskontakter,

- sissetoodava veose plommide või muude turvavahendite puutumatuse kontrollimist;

· åtgärder för att försvåra tillträdet för obehöriga/oidentifierade personer.

- väljaminevale veosele plommide või muude turvavahendite panemist;

Administrativ säkerhet: Hanteringen av inkommande och utgående gods skall omfatta skyddsåtgärder mot införande, utbyte eller förlust av material. Administrativ säkerhet skall uppnås på följande sätt:

- üle- ja puudujääkide avastamist ja nendest teatamist;

· En skyddschef skall utses för att övervaka intag/uttag av last.

- sissetoodavate ja väljaviidavate veoste liikumise jälgimist;

· Lasten skall vara korrekt märkt, vägd, räknad och åtföljas av de dokument som krävs.

- loata juurdepääsu ärahoidmiseks tühjade ja täis laadimisvahendite korralikku ladustamist;

· Det skall kontrolleras att förseglingar eller andra skyddsanordningar på inkommande last är intakta.

- ettevõtte poolt avastatud või kahtlustatavate kõrvalekallete või avastatud või kahtlustatava ebaseadusliku tegevuse käsitlemise korda.

· Det skall finnas rutiner för att förse utgående last med förseglingar eller andra skyddsanordningar.

Personali usaldatavus: ettevõtetel tuleb luua täielikus kooskõlas võrdse kohtlemise ja isikuandmete kaitset käsitlevate õigusaktidega asutusesisene töölevõetavate isikute julgeolekukontrolli ja taotluste kontrolli menetlus. Niisugune asutusesisene menetlus peaks sisaldama taustauuringuid ja konkreetse töötaja ametiülesannetest sõltuvaid teste.

· Det skall finnas ett system för att upptäcka och rapportera saknat och överflödigt gods.

Dokumenteerimismenetlused: ettevõtetel tuleb tagada, et dokumentatsioon on täielik, loetav, korrektne ja õigel ajal esitatud.

· Förflyttningar av inkommande och utgående gods skall spåras.

Andmeturve: kõik tarneahela toimimisega seotud teabeprotsessid peavad olema turvalised.

· Tomma och fulla lastenheter skall lagras på ett sådant sätt att obehörigt tillträde förhindras.

Koolitus ja teadlikkuse tõstmine: töötajatele peab olema ette nähtud turvateadlikkuse programm, mis sisaldab võimalike turvariskide äratundmist, toote puutumatuse säilitamist ning loata juurdepääsu kindlakstegemist ja käsitlemist. Niisugused programmid peaksid julgustama töötajate aktiivset osavõttu julgestuskontrollimeetmetest.

· Det skall finnas rutiner för hantering av oegentligheter eller illegal verksamhet som företaget upptäcker eller misstänker.

2. LISA

Personalsäkerhet: Företag skall fastställa interna rutiner för att noggrant kontrollera arbetssökande och deras ansökningshandlingar, dock med beaktande av lagstiftningen på områdena likabehandling och skydd av personuppgifter. Sådana interna rutiner kan omfatta bakgrundskontroller och andra kontroller beroende på vilka arbetsuppgifter det rör sig om.

Transpordiettevõte

Dokumentationsrutiner: Företagen skall se till att dokumentationen är fullständig, läsbar, korrekt och inlämnad i tid.

Turvalise ettevõtja staatuse saamiseks peab transpordiettevõtte julgeolekusüsteem põhinema riski hindamisel ja hõlmama järgmist:

Informationssäkerhet: All informationshantering i samband med försörjningskedjan skall vara säker.

Füüsiline kaitse: kõik hooned, valdused ja transpordivahendid peavad olema kaitstud loata sisenemise ja väljastpoolt sissetungimise eest. Füüsiline kaitse peab hõlmama:

Säkerhetsutbildning och säkerhetsmedvetenhet: Anställda skall erbjudas utbildning i säkerhetsmedvetenhet. Utbildningen skall lära de anställda hur de känner igen möjliga skyddsrisker, hur de behåller produkterna intakta, hur de upptäcker obehöriga personer och hur de skall agera i en sådan situation. Utbildningen skall uppmuntra de anställda att aktivt delta i säkerhetskontroller.

- välis- ja siseuste, akende, väravate ja tarade lukustusseadmeid;

BILAGA 2

- ümbritsevat tara, piisavat valgustust nii rajatise sees kui ka väljas, kaasa arvatud parklates;

Transportföretag

- veoste saatmis-, laadimis- ja ladustamispiirkonnast eraldi asuvat erasõidukite parklat;

För att klassas som säker aktör måste transportföretagets säkerhetsledningssystem vara baserat på en riskbedömning och omfatta följande:

- sisse- ja väljahelistamisega sidesüsteemi, mis võimaldab ühendust nii ettevõtte turvatöötajatega kui ka kohalike õiguskaitseorganitega.

Fysiskt skydd: Alla byggnader, fastigheter och transportmedel skall vara skyddade mot obehörigt tillträde och skydda mot intrång utifrån. Fysiskt skydd skall bland annat omfatta följande:

Juurdepääsukontroll: tuleb keelata loata juurdepääs rajatistele ja transpordivahenditele. Kontroll peab hõlmama:

· Lås på inner- och ytterdörrar, fönster, grindar och staket.

- kõikide töötajate, külastajate ja äripartnerite süstemaatilist eksimiskindlat identifitseerimist;

· Staket runt hela området, tillräcklig belysning inom och utanför anläggningen, även på parkeringsplatser.

- loata/tuvastamata isikute peatamise korda.

· Parkeringsplatser för privata fordon avskilda från avsändnings-, lastnings- och fraktområden.

Turvamenetlused: tuleb luua menetlused dokumenteerimata materjali transpordivahenditesse ja veostesse paneku ning loata isikute juurdepääsu takistamiseks. Turvamenetlused peavad hõlmama:

· Interna/externa kommunikationssystem för att kontakta intern säkerhetspersonal eller lokala brottsbekämpande organ.

- veoste ja nende käsitlemise seadmete nõuetekohast märgistamist, lugemist ja dokumenteerimist;

Tillträdeskontroller: Tillträde till lokaler och transportmedel skall vara förbjudet för obehöriga. Kontrollerna skall bland annat omfatta

- veose transpordiks vastuvõtmisel veose plommide ja muude turvavahendite puutumatuse kontrollimist;

· systematisk helsäker identifiering av alla anställda, besökare och affärskontakter,

- veose üleandmisel plommide ja muude turvavahendite puutumatuse tagamist;

· åtgärder för att försvåra tillträdet för obehöriga/oidentifierade personer.

- puudujääkide avastamise ja nendest teatamise süsteemi;

Administrativ säkerhet: Det skall finnas rutiner för att förhindra att odokumenterat material förs in i transportmedlet och i lasten och för att förhindra att obehörig personal får tillträde. Administrativ säkerhet skall uppnås på följande sätt:

- sissetoodavate ja väljaviidavate veoste ja transpordivahendite liikumise jälgimist;

· Last och lastutrustning skall vara korrekt märkt, räknad och åtföljas av de dokument som krävs.

- ettevõtte poolt avastatud või kahtlustatavate kõrvalekallete või avastatud või kahtlustatava ebaseadusliku tegevuse käsitlemise korda.

· Det skall kontrolleras att förseglingar och andra skyddsanordningar är intakta när lasten tas emot för transport.

Dokumenteerimata materjalide või rikkumistunnuste leidmisel tuleb teha transpordivahendi juurdepääsetavate osade ja selle kergesti ligipääsetava lähiümbruse füüsiline ülevaatus. Tuleb luua niisugustest juhtumitest teatamise menetlused.

· Det skall finnas rutiner för att säkerställa att förseglingar och andra skyddsanordningar är intakta när lasten lämnas över.

Personali usaldatavus: ettevõtetel tuleb luua kooskõlas võrdse kohtlemise ja isikuandmete kaitset käsitlevate õigusaktidega asutusesisene töölevõetavate isikute julgeolekukontrolli ja taotluste kontrolli menetlus. Niisugune asutusesisene menetlus peaks sisaldama taustauuringuid ja konkreetse töötaja ametiülesannetest sõltuvaid teste.

· Det skall finnas ett system för att upptäcka och rapportera saknat gods.

Dokumenteerimismenetlused: ettevõtetel tuleb tagada, et dokumentatsioon on täielik, loetav, korrektne ja õigel ajal esitatud.

· Förflyttningar av inkommande och utgående gods och transportmedel skall spåras.

Andmeturve: kõik tarneahela toimimisega seotud teabeprotsessid peavad olema turvalised.

· Det skall finnas rutiner för hantering av oegentligheter eller illegal verksamhet som företaget upptäcker eller misstänker.

Turvalise kaubavoo menetlused: kui veose sisu kontrollimise tulemus seda võimaldab, võivad ettevõtjad nimetada mitteturvaliste ettevõtjate pakutava veose turvaliseks. Kui veost sel viisil ei kontrollita või kui kontrollimise põhjal ei saa tunnistada veost turvalise tarneahela osaks, võib kiirmenetlusest keelduda.

Om odokumenterat material eller tecken på manipulation upptäcks skall det göras en fysisk kontroll av tillgängliga delar av transportmedlet och av lättillgängliga områden runt transportmedlet. Det skall finnas rutiner för hur sådana fall skall rapporteras.

Koolitus ja teadlikkuse tõstmine: töötajatele peab olema ette nähtud turvateadlikkuse programm, mis sisaldab võimalike turvariskide äratundmist, toote puutumatuse säilitamist ja loata juurdepääsu kindlakstegemist ja käsitlemist. Niisugused programmid peavad julgustama töötajate aktiivset osavõttu julgestuskontrollimeetmetest.

Personalsäkerhet: Företag skall fastställa interna rutiner för att noggrant kontrollera arbetssökande och deras ansökningshandlingar, dock med beaktande av lagstiftningen på områdena likabehandling och skydd av personuppgifter. Sådana interna rutiner kan omfatta bakgrundskontroller och andra kontroller beroende på vilka arbetsuppgifter det rör sig om.

3. LISA

Dokumentationsrutiner: Företagen skall se till att dokumentationen är fullständig, läsbar, korrekt och inlämnad i tid.

Ekspedeerimisettevõte

Informationssäkerhet: All informationshantering i samband med försörjningskedjan skall vara säker.

Turvalise ettevõtja staatuse saamiseks peab ekspedeerimisettevõtte julgeolekusüsteem põhinema riski hindamisel ja hõlmama järgmist:

Bestämmelser om säkert fraktflöde: Företag får, efter en kontroll av innehållet, uppgradera last från aktörer som inte klassats som säkra aktörer till säker last. Om det inte görs en sådan kontroll eller om det inte går att betrakta lasten som del i en säker försörjningskedja får påskyndat förfarande nekas.

Juurdepääsukontroll: tuleb keelata loata juurdepääs rajatistele. Kontroll peab hõlmama nii kõikide töötajate, külastajate ja äripartnerite identifitseerimist kui ka loata ja tuvastamata isikute peatamise korda.

Säkerhetsutbildning och säkerhetsmedvetenhet: Anställda skall erbjudas utbildning i säkerhetsmedvetenhet. Utbildningen skall lära de anställda hur de känner igen möjliga skyddsrisker, hur de behåller produkterna intakta, hur de upptäcker obehöriga personer och hur de skall agera i en sådan situation. Utbildningen skall uppmuntra de anställda att aktivt delta i säkerhetskontroller.

Turvamenetlused: tuleb kehtestada ettevõtte poolt avastatud või kahtlustatavate kõrvalekallete ja avastatud või kahtlustatava ebaseadusliku tegevuse käsitlemise kord.

BILAGA 3

Dokumentide käsitlemine: ekspedeerimisettevõtted peavad parimal viisil tagama, et kõik veose vormistamisel esitatavad ja kasutatavad dokumendid on loetavad ja kaitstud vahetussemineku, kadumise ja eksliku teabe sisestamise eest. Dokumentide käsitlemise menetlus peab hõlmama:

Speditionsfirma

- kaubasaatja ja kaubasaaja nime ja aadressi, esimese ja teise kontaktisiku, veose kirjelduse, kaalu, koguse ja mõõtühiku (st kast, karp jne) ning muu saadud teabe täpsuse säilitamist;

För att klassas som säker aktör måste speditionsfirmans säkerhetsledningssystem vara baserat på en riskbedömning och omfatta följande:

- veose puudu- ja ülejääkide registreerimist, nendest teatamist ja nende uurimist;

Tillträdeskontroller: Tillträde till lokalerna skall vara förbjudet för obehöriga. Kontrollerna skall bland annat omfatta helsäker identifiering av alla anställda, besökare och affärskontakter liksom åtgärder för att försvåra tillträdet för obehöriga och oidentifierade personer.

- sissetoodavate ja väljaviidavate veoste liikumise jälgimist;

Administrativ säkerhet: Rutinerna skall omfatta hantering av oegentligheter eller illegal verksamhet som företaget upptäcker eller misstänker.

- arvutitele juurdepääsu turvamist ja andmekaitset.

Dokumenthantering: Speditionsfirmor skall göra sitt yttersta för att se till att all dokumentation som lämnas in och används vid tullbehandling av gods är läsbar och skyddas mot utbyte, förlust eller införande av felaktig information. Dokumenthanteringen skall garantera att

Personali usaldatavus: ettevõtetel tuleb luua kooskõlas võrdse kohtlemise ja isikuandmete kaitset käsitlevate õigusaktidega asutusesisene töölevõetavate isikute julgeolekukontrolli ja taotluste kontrolli menetlus. Niisugune asutusesisene menetlus peaks sisaldama taustauuringuid ja konkreetse töötaja ametiülesannetest sõltuvaid teste.

· den erhållna informationen är tillförlitlig, däribland avsändarens och mottagarens namn och adress, första och andra kontaktperson, beskrivning, vikt, kvantitet och mätenhet (t.ex. lådor, kartonger osv.) för godset,

Dokumenteerimismenetlused: ettevõtetel tuleb tagada, et saatelehed, deklaratsioonid ja/või muud veostega seotud dokumendid oleksid täielikud, loetavad, korrektsed ja õigel ajal esitatud.

· saknat och överflödigt gods registreras, rapporteras och utreds,

Andmeturve: kõik tarneahela toimimisega seotud teabeprotsessid peavad olema turvalised.

· förflyttningar av inkommande och utgående last spåras,

Turvalise kaubavoo menetlused: kui veose sisu kontrollimise tulemus seda võimaldab, võivad ettevõtjad nimetada mitteturvaliste ettevõtjate pakutava veose turvaliseks. Kui veost sel viisil ei kontrollita või kui kontrollimise põhjal ei saa tunnistada veost turvalise tarneahela osaks, võib kiirmenetlusest keelduda.

· datorer och information skyddas mot obehörig tillgång.

Koolitus ja teadlikkuse tõstmine: töötajatele peab olema ette nähtud turvateadlikkuse programm, mis sisaldab võimalike turvariskide äratundmist, toote puutumatuse säilitamist ja loata juurdepääsu kindlakstegemist ja käsitlemist. Niisugused programmid peaks julgustama töötajate aktiivset osavõttu julgestuskontrollimeetmetest ja võimaldama:

Personalsäkerhet: Företag skall fastställa interna rutiner för att noggrant kontrollera arbetssökande och deras ansökningshandlingar, dock med beaktande av lagstiftningen på områdena likabehandling och skydd av personuppgifter. Sådana interna rutiner kan omfatta bakgrundskontroller och andra kontroller beroende på vilka arbetsuppgifter det rör sig om.

- töötajate tunnustamist aktiivse julgestuskontrollimeetmetest osavõtu eest;

Dokumentationsrutiner: Företagen skall se till att lastspecifikationer, fraktsedlar och andra transportdokument är fullständiga, läsbara, korrekta och inlämnade i tid.

- võltsitud dokumentide tuvastamise ja infotehnoloogia turvakontrolli alast koolitamist.

Informationssäkerhet: All informationshantering i samband med försörjningskedjan skall vara säker.

4. LISA

Bestämmelser om säkert fraktflöde: Företag får, efter en kontroll av innehållet, uppgradera last från aktörer som inte klassats som säker aktör till säker last. Om det inte görs en sådan kontroll eller om det inte går att betrakta godset som del i en säker leveranskedja får "påskyndat förfarande" nekas.

Lao, hoidla või maismaaterminaliga (kaasa arvatud siseveesadamaga*) seotud toimingud

Säkerhetsutbildning och säkerhetsmedvetenhet: Anställda skall erbjudas utbildning i säkerhetsmedvetenhet. Utbildningen skall lära de anställda hur de känner igen möjliga säkerhetsrisker, hur de behåller produkterna intakta, hur de upptäcker obehöriga personer och hur de skall agera i en sådan situation. Utbildningen skall uppmuntra de anställda att aktivt delta i säkerhetskontroller och inbegripa

Turvalise ettevõtja staatuse saamiseks peab ladu, hoidlat, maismaaterminali või siseveesadamat käitava ettevõtte julgeolekusüsteem põhinema riski hindamisel ja hõlmama järgmist:

· ett erkännande av att den anställde har deltagit aktivt i säkerhetskontroller,

Füüsiline kaitse: kõik hooned tuleb ehitada materjalidest, mis takistavad loata sisenemist ja kaitsevad sissetungimise eest. Füüsiline kaitse peab hõlmama:

· utbildning i dokumentförfalskning och kontroll av datasäkerhet.

- välis- ja siseuste, akende, väravate ja tarade lukustusseadmeid;

BILAGA 4

- valgustust nii rajatise sees kui ka väljas, kaasa arvatud parklates;

Lagring eller verksamhet i inlandsterminaler (även inlandshamnar*)

- veoste saatmis-, laadimis- ja ladustamispiirkonnast eraldi asuvat erasõidukite parklat;

För att klassas som säker aktör måste ett företaget som lagrar eller bedriver verksamhet i inlandsterminaler eller inlandshamnar ha ett säkerhetsledningssystem som är baserat på en riskbedömning och som omfattar följande:

- sisse- ja väljahelistamisega sidesüsteemi, mis võimaldab ühendust nii sisemiste turvatöötajate kui ka kohalike õiguskaitseorganitega.

Fysiskt skydd: Alla byggnader skall vara uppförda av material som förhindrar obehörigt tillträde och skyddar mot intrång utifrån. Fysiskt skydd skall omfatta följande:

Juurdepääsukontroll: tuleb keelata loata juurdepääs rajatistele. Kontroll peab hõlmama:

· Lås för inner- och ytterdörrar, fönster, grindar och staket.

- kõikide töötajate, külastajate ja äripartnerite süstemaatilist eksimiskindlat identifitseerimist;

· Belysning inom och utanför anläggningen, även på parkeringsplatser.

- loata/tuvastamata isikute peatamise korda.

· Parkeringsplatser för privata fordon avskilda från avsändnings-, lastnings- och fraktområdena.

Turvamenetlused: tuleb luua menetlused dokumenteerimata materjali lattu, hoidlasse või maismaaterminali (k.a siseveesadamasse) toimetamise takistamiseks. Turvamenetlused peavad hõlmama:

· Interna/externa kommunikationssystem för att kontakta intern säkerhetspersonal eller lokala brottsbekämpande organ.

- turvaametniku määramist kaubasaadetiste sissetoomise/väljaviimise kontrollimiseks;

Tillträdeskontroller: Tillträde till lokalerna skall vara förbjudet för obehöriga. Kontrollerna skall bland annat omfatta

- nõuetekohaselt märgistatud, loetud ja dokumenteeritud veoseid ja seadmeid, mille vastavus lastimanifestile on kontrollitud;

· systematisk helsäker identifiering av alla anställda, besökare och affärskontakter,

- sissetoodava veose plommide ja muude turvavahendite puutumatuse kontrollimist;

· åtgärder för att försvåra tillträdet för obehöriga/oidentifierade personer.

- väljaminevale veosele plommide ja muude turvavahendite panemist;

Administrativ säkerhet: Det skall finnas rutiner för att förhindra att odokumenterat material förs in i lagerlokaler eller inlandsterminaler (inkl. inlandshamnar). Administrativ säkerhet skall uppnås på följande sätt:

- üle- ja puudujääkide avastamise ja nendest teatamise menetlusi;

· En särskild skyddschef skall utses för att övervaka intag/uttag av last.

- ettevõtte poolt avastatud või kahtlustatavate kõrvalekallete või avastatud või kahtlustatava ebaseadusliku tegevuse käsitlemise korda;

· Det skall kontrolleras, mot transportdokumenten, att last och utrustning är korrekt märkt, räknad och att de åtföljs av de dokument som krävs.

- loata juurdepääsu ärahoidmiseks tühjade ja täis laadimisvahendite korralikku ladustamist;

· Det skall kontrolleras att förseglingar och andra skyddsanordningar på inkommande last är intakta.

- veostele ja tühjale taarale juurdepääsu tõkestamist.

· Det skall finnas rutiner för att förse utgående last med förseglingar och andra skyddsanordningar.

Personali usaldatavus: ettevõtetel tuleb luua kooskõlas võrdse kohtlemise ja isikuandmete kaitset käsitlevate õigusaktidega asutusesisene töölevõetavate isikute julgeolekukontrolli ja taotluste kontrolli menetlus. Niisugune asutusesisene menetlus peaks sisaldama taustauuringuid ja konkreetse töötaja ametiülesannetest sõltuvaid teste.

· Det skall finnas rutiner för att upptäcka och rapportera saknat och överflödigt gods.

Andmeturve: kõik tarneahela toimimisega seotud teabeprotsessid peavad olema turvalised.

· Det skall finnas rutiner för hur oegentligheter eller illegal verksamhet som företaget upptäcker eller misstänker skall hanteras.

Turvalise kaubavoo menetlused: kui veose sisu kontrollimise tulemus seda võimaldab, võivad ettevõtjad nimetada mitteturvaliste ettevõtjate pakutava veose turvaliseks. Kui veost sel viisil ei kontrollita või kui kontrollimise põhjal ei saa tunnistada veost turvalise tarneahela osaks, võib kiirmenetlusest keelduda.

· Tomma och fulla lastenheter skall lagras på ett sådant sätt att obehörigt tillträde förhindras.

Koolitus ja teadlikkuse tõstmine: töötajatele peab olema ette nähtud turvateadlikkuse programm, mis sisaldab võimalike turvariskide äratundmist, veose puutumatuse säilitamist ja loata juurdepääsu kindlakstegemist ja käsitlemist. Niisugused programmid peaksid julgustama töötajate aktiivset osavõttu julgestuskontrollimeetmetest.

· Tillgång till last eller tomma lastenheter skall förhindras.

* Eeldusel, et määrust (EÜ) 725/2004 ei kohaldata.

Personalsäkerhet: Företag skall fastställa interna rutiner för att noggrant kontrollera arbetssökande och deras ansökningshandlingar, dock med beaktande av lagstiftningen på områdena likabehandling och skydd av personuppgifter. Sådana interna rutiner kan omfatta bakgrundskontroller och andra kontroller beroende på vilka arbetsuppgifter det rör sig om.

5. LISA

Informationssäkerhet: All informationshantering i samband med försörjningskedjan skall vara säker.

Riski hindamine

Bestämmelser om säkert fraktflöde: Företag får, efter en kontroll av innehållet, uppgradera last från aktörer som inte klassats som säker aktör till säker last. Om det inte görs en sådan kontroll eller om det inte går att betrakta lasten som del i en säker försörjningskedja får påskyndat förfarande nekas.

Ettevõtja riski hindamise alusel luuakse julgeolekusüsteem. Riski hindamine peab põhinema ettevõtte üldisel olukorral, mitte konkreetsel veooperatsioonil, ja hõlmama vähemalt järgmisi etappe.

Säkerhetsutbildning och säkerhetsmedvetenhet: Anställda skall erbjudas utbildning i säkerhetsmedvetenhet. Utbildningen skall lära de anställda hur de känner igen möjliga säkerhetsrisker, hur de behåller produkterna intakta, hur de upptäcker obehöriga personer och hur de skall agera i en sådan situation. Utbildningen skall uppmuntra de anställda att aktivt delta i säkerhetskontroller.

Esimene etapp – määratakse kindlaks ohu liigid, arvestades järgmist:

* Under förutsättning att förordning (EG) nr 725/2004 inte gäller.

- riigisisest ja rahvusvahelist olukorda ning terroriakte käsitlevate uudiste ajakohane ülevaade;

BILAGA 5

- julgeolekuasutuste nõuanded rajatisi või tegevusi ähvardava terroriohu kohta;

Riskbedömning

- asutuse hoone, tegevuse ja töötajate atraktiivsus terrorirünnaku jaoks;

Riskbedömningen av en aktör skall leda till ett säkerhetsledningssystem. Riskbedömningen måste vara baserad på företagets allmänna situation och inte på en enskild transport och omfatta minst följande steg:

- läheduses toimuva rünnaku võimalikud tagajärjed, kui ettevõtja asub kõrge riskiteguriga ümbruskonnas.

Steg ett – Identifiering av hotbilder:

Teine etapp – määratakse kindlaks kaitstavad objektid ja nende haavatavus terrorirünnaku korral.

· Faktisk nyhetsuppföljning av det rådande nationella och internationella läget eller aktuella terroristkampanjer.

Kolmas etapp – määratakse kindlaks toimingud, mis on vajalikud riski vastuvõetava tasemeni vähendamiseks.

· Skyddsmyndigheternas uttalanden om risken för terroristattacker på anläggningar eller verksamhet.

6. LISA

· Hur attraktiv organisationens byggnad, verksamhet eller personal är för en terroristattack.

Tingimused, mida peab täitma tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioon

· Risken för ytterligare skador med tanke på aktörens läge i ett högriskområde.

Tarneahela turvalisuse alal tunnustatud organisatsioon peab olema võimeline näitama:

Steg två – Identifiering av vad som skall skyddas och i synnerhet hur sårbart detta är vid en eventuell terroristattack.

- andmeid korruptsiooni ja pettuste puudumise kohta nii organisatsiooni kui ka selle töötajate puhul;

Steg tre – Fastställande av vilka åtgärder som skall vidtas för att minska risken till en godtagbar nivå.

- asjatundlikkust asjakohastes tarneahela turvalisuse küsimustes;

BILAGA 6

- asjakohaseid teadmisi tarneahela tööoperatsioonide kohta, sealhulgas teadmisi talitlusnõuete kohta;

Krav som en erkänd skyddsorganisation för försörjningskedjan skall uppfylla

- muude turvalisusega seotud ja tarneahela turvalisust mõjutada võivate toimingute asjakohast tundmist;

En erkänd skyddsorganisation skall kunna uppvisa belägg för

- suutlikkust hinnata tarneahela tõenäolisi turvariske;

· ett fläckfritt förflutet när det gäller korruption och bedrägeribekämpning både för organisationen och dess anställda,

- suutlikkust säilitada ja parandada oma töötajate asjatundlikkust tarneahela turvalisuse alal;

· expertkunskaper på områden av betydelse för skyddet i försörjningskedjan,

- suutlikkust pidevalt kontrollida oma töötajate usaldusväärsust;

· lämpligt kunnande om försörjningskedjan, inbegripet kunskap om driftsmässiga krav,

- suutlikkust rakendada jätkuvalt asjakohaseid meetmeid turvalisuse seisukohast oluliste materjalide loata avalikustamise või nendele loata juurdepääsu ärahoidmiseks;

· lämpliga kunskaper om annan säkerhetsrelevant verksamhet som kan komma att påverka skyddet i försörjningskedjan,

- teadmisi asjakohaste riiklike ja rahvusvaheliste õigusaktide ja turvanõuete kohta;

· förmåga att bedöma de sannolika säkerhetsriskerna i försörjningskedjan,

- teadmisi olemasolevate turvaohtude ja tüüpolukordade kohta;

· förmåga att upprätthålla och förbättra personalens expertkunskaper när det gäller skydd i försörjningskedjan,

- teadmisi relvade, ohtlike ainete ja seadmete äratundmise ja avastamise kohta;

· förmåga att övervaka sin personals kontinuerliga pålitlighet,

- teadmisi tarneahela turvalisust tõenäoliselt ohustavate isikute omaduste ja käitumismallide mittediskrimineerival viisil äratundmise kohta;

· förmåga att upprätthålla lämpliga åtgärder för att förhindra obehörigt röjande av eller obehörig tillgång till säkerhetskänsligt materiel,

- teadmisi turvameetmetest kõrvalehoidmiseks kasutatavate meetodite kohta;

· kunskaper om tillämplig nationell och internationell lagstiftning och skyddskrav,

- teadmisi turva- ja valveseadmete ja -süsteemide ning nende kasutuspiirangute kohta.

· kunskaper om aktuella säkerhetshot och hotbilder,

FINANTSSELGITUS

· förmåga att känna igen och upptäcka vapen, farliga ämnen och anordningar,

1. ETTEPANEKU NIMETUS:

· förmåga att känna igen, på icke-diskriminerande basis, egenskaper och beteendemönster hos personer som kan misstänkas hota säkerheten i försörjningskedjan,

Euroopa Parlamendi ja nõukogu määrus tarneahela turvalisuse tugevdamise kohta.

· kunskaper om teknik som används för att kringgå skyddsåtgärder,

2. TEGEVUSPÕHISE JUHTIMISE/EELARVESTAMISE RAAMISTIK

· kunskaper om utrustning och system som används för skydd och övervakning samt om begränsningarna hos sådan utrustning och sådana system.

Asjaomased poliitikavaldkonnad ja nendega seotud meetmed:

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Poliitikavaldkond: maismaa-, õhu- ja meretranspordipoliitika

1. FÖRSLAGETS BETECKNING:

Meetmed: tarneahela turvalisuse meetmete rakendamine ja järelevalve.

Europaparlamentets och rådets förordning om förbättrat skydd i försörjningskedjan.

3. EELARVEREAD

2. Berörda delar i den verksamhetsbaserade förvaltningen/budgeteringen

3.1. Eelarveread (tegevusassigneeringute read ja nendega seotud tehnilise ja haldusabi read (endised B.A read)), sealhulgas järgmised rubriigid:

Berörda politikområden och verksamheter:

06 02 03 02 transpordi turvalisus

Politikområde(n): Inre vattenvägar, luftfart och sjötransporter

06 02 11 03 komiteed

Verksamhet: Genomförande och övervakning av skyddsåtgärder i försörjningskedjan.

3.2. Meetme kestus ja finantsmõju:

3. BUDGETPOSTER

piiramatu, algus 2008. aastal.

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (före detta B.A-poster) inklusive rubriker:

3.3. Eelarve tunnusjooned (lisada vajadusel ridu):

06 02 03 02 Transportskydd

Eelarve-rida | Kulu liik | Uus | EFTA riikide osamakse | Kandidaatriikide osamaksed | Finantsperspektiivi rubriik |

06 02 11 03 Kommittéer

Mitte-kohustuslik | Liigendamata assigneeringud | EI | EI | EI | Nr |

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

Mitte-kohustuslik | Liigendamata assigneeringud | EI | EI | EI | Nr |

Tills vidare med start år 2008.

4. ÜLEVAADE VAHENDITEST

3.3. Budgettekniska uppgifter (lägg till rader vid behov):

4.1. Rahalised vahendid

Budgetpost | Typ av utgifter | Nya | EFTA:s bidrag | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

4.1.1. Ülevaade kulukohustuste assigneeringutest ja maksete assigneeringutest.

| Icke oblig. utg. | Icke-diff. | NEJ | NEJ | NEJ | Nr |

miljonites eurodes (kolm kohta pärast koma)

| Icke oblig. utg. | Icke-diff. | NEJ | NEJ | NEJ | Nr |

Kulu liik | Jao nr | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 või hilisem | Kokku |

4. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

Tegevuskulud[33] |

4.1. Finansiella medel

Kulukohustuste assigneeringud | 8.1 | a | 0 | 0 | 0 | 0. | 0,5 | 0 | 0,5 |

4.1.1. Förteckning över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Maksete assigneeringud | b | 0 | 0 | 0 | 0. | 0,5 | 0 | 0,5 |

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Võrdlussummasse jäävad halduskulud[34] |

Typ av utgifter | Avsnitt nr | | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 och följande budgetår | Totalt |

Tehniline ja haldusabi (liigendamata assigneeringud) | 8.2.4 | c | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Driftsutgifter [33] | | | | | | | | |

VÕRDLUSSUMMA KOKKU |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1 | a | 0 | 0 | 0 | 0. | 0.5 | 0 | 0.5 |

Kulukohustuste assigneeringud | a+c | 0 | 0 | 0 | 0. | 0,5 | 0 | 0,5 |

Betalningsbemyndiganden (BB) | | b | 0 | 0 | 0 | 0. | 0.5 | 0 | 0.5 |

Maksete assigneeringud | b+c | 0 | 0 | 0 | 0. | 0,5 | 0 | 0,5 |

Administrativa utgifter inom referensbeloppet [34] | | | | |

Võrdlussummast välja jäävad halduskulud[35] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff.) | 8.2.4 | c | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Personalikulud ja nendega seonduvad kulud (liigendamata assigneeringud) | 8.2.5 | d | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

TOTALT REFERENSBELOPP | | | | | | | |

Võrdlussummast välja jäävad halduskulud, v.a personalikulud ja nendega seonduvad kulud (liigendamata assigneeringud) | 8.2.6 | e | 0 | 0 | 0,056 | 0,037 | 0,037 | 0,037 | 0,168 |

Åtagandebemyndiganden | | a+c | 0 | 0 | 0 | 0. | 0.5 | 0 | 0.5 |

Meetme soovituslik finantskulu kokku

Betalningsbemyndiganden | | b+c | 0 | 0 | 0 | 0. | 0.5 | 0 | 0.5 |

Kulukohustuste assigneeringud (sh personalikulud) KOKKU | a+c+d+e | 0 | 0 | 0,056 | 0,037 | 0,537 | 0,037 | 0,668 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet [35] | | |

Maksete assigneeringud (sh personalikulud) KOKKU | b+c+d+e | 0 | 0 | 0,056 | 0,037 | 0,537 | 0,037 | 0,668 |

Personalresurser och utgifter i samband därmed (IDA) | 8.2.5 | d | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Kaasfinantseerimise andmed

Administrativa kostnader utom personalresurser och kostnader i samband därmed, som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff.) | 8.2.6 | e | 0 | 0 | 0.056 | 0.037 | 0.037 | 0.037 | 0.168 |

Kui ettepanek hõlmab liikmesriikide või muude asutuste (täpsustada, milliste) poolset kaasfinantseerimist, peaks allpool esitatud tabelis näitama, milline on selle kaasfinantseerimise hinnanguline tase (kui kaasfinantseerimist on planeeritud saada erinevatest asutustest, võib lisada täiendavaid ridu):

Total preliminär finansiell kostnad för stödet

miljonites eurodes (kolm kohta pärast koma)

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | | a+c+d+e | 0 | 0 | 0.056 | 0.037 | 0.537 | 0.037 | 0.668 |

Kaasfinantseeriv asutus | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 või hilisem | Kokku |

BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | | b+c+d+e | 0 | 0 | 0.056 | 0.037 | 0.537 | 0.037 | 0.668 |

…………………… | f |

Samfinansieringsuppgifter

Kulukohustuste assigneeringud (sh kaasfinantseerimine) KOKKU | a+c+d+e+f | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Om förslaget skall samfinansieras av medlemsstaterna eller av andra organ (specificera), ange den uppskattade samfinansieringnivån i nedanstående tabell (lägg till ytterligare rader, om det rör sig om flera organ):

4.1.2. Kooskõla finantsplaneeringuga

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

X Ettepanek vastab olemasolevale finantsplaneeringule.

Samfinansierande organ | | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 och följande budgetår | Totalt |

( Ettepanekuga kaasneb finantsperspektiivi asjakohase rubriigi ümberplaneerimine.

…………………… | f | | | | | | | |

( Ettepanekuga seoses võib olla vajalik institutsioonidevahelise kokkuleppe[36] sätete (st paindlikkusinstrumendi või finantsperspektiivi läbivaatamise) kohaldamine.

ÅB TOTALT inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

4.1.3. Finantsmõju tuludele.

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Ettepanekul puudub finantsmõju tuludele.

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Ettepanekul on finantsmõju; mõju tuludele on järgmine:

Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

NB! Kõik üksikasjad ja tähelepanekud, mis seonduvad tuludele avaldatava mõju arvutusmeetodiga, tuleb näidata eraldi lisas.

i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet [36] (dvs. mekanism för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

miljonites eurodes (üks koht pärast koma)

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

Enne meedet [n-1 aasta] | Olukord pärast meetme rakendamist |

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

Personali arv kokku | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Inkomsterna påverkas enligt följande:

5. TUNNUSJOONED JA EESMÄRGID

Obs. den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt.

Seletuskirjas nõutakse täpsemaid andmeid ettepaneku tausta kohta. Finantsselgituse käesolevas jaos tuleb esitada järgmine konkreetne lisateave:

5.1. Lühi- või pikaajalises perspektiivis täidetav vajadus

miljoner euro (avrundat till en decimal)

25. märtsi 2004. aasta deklaratsioonis terrorismivastase võitluse kohta kutsub Euroopa[38] Ülemkogu “kindlustama kõiki transpordisüsteemi liike, muu hulgas tugevdama nende õiguslikku raamistikku ja täiustama ennetusmehhanisme”. Käesolev ettepanek on koostatud vastuseks kindlaksmääratud vajadustele ja nõukogu soovile.

| | Före åtgärden (År n-1) | | Situation efter åtgärden |

Euroopa Liit on viimastel aastatel saavutanud transporditoimingute terrorismiohu eest kaitsmisel arvestatavat edu. Kättesaadavad on Euroopa julgeolekualased õigusaktid lennunduse, muu hulgas lennujaamade ja meretranspordi kohta. Õigusaktid sadamate julgeoleku tagamise kohta on jõudnud seadusandliku protsessi lõppjärku. Väljaspool nimetatud valdkondi tarneahelat kaitsvad Euroopa õigusaktid puuduvad. Käesolevas ettepanekus käsitletakse erinevate transpordiliikide turvalisuses seni esinevaid lünki.

Budgetpost | Inkomster | | | [År n] | [n+1] | [n+2] | [n+3] | [n+4] | [n+5] [37] |

5.2. Ühenduse meetme lisandväärtus, ettepaneku seotus ja kooskõla muude finantsmeetmetega ja võimalik koostoime

| a) Inkomster i absoluta belopp | | | | | | | | |

Riiklike tarneahela turvalisuse eeskirjade tõttu veonduse siseturgude taastekke vältimiseks on vaja sarnaselt meretranspordi, meresadamate, lennunduse ja lennujaamadega ühenduse lähenemisviisi.

| b) Förändring av inkomster | | | | | | | | |

5.3. Ettepaneku eesmärgid, oodatavad tulemused ja nendega seotud näitajad tegevuspõhise juhtimise raames.

(Om flera inkomstrubriker i budgeten påverkas skall varje rubriks nummer anges i tabellen.)

Puuduvad, välja arvatud asutamislepingute täitmise järelevalvaja ülesanne.

4.2. Personalresurser (heltidsekvivalenter) (inklusive fast anställda, tillfälligt anställda och extern personal) – för närmare uppgifter se punkt 8.2.1.

5.4. Rakendusmeetod (soovituslik)

Årsbehov | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |

Märkida allpool meetme rakendamiseks valitud meetod(id)[39].

Totalt antal personal | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

ٱ Haldamine tsentraliseeritult

5. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

ٱ otse, haldajaks on komisjon

Uppgifter om förslagets bakgrund skall ges i motiveringen. Detta avsnitt av finansieringsöversikten för rättsakt bör innehålla följande särskilda kompletterande uppgifter:

ٱ kaudselt, delegeerides haldamise:

5.1. Behov på kort eller lång sikt

ٱ täitevasutustele

I sitt uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004 kräver Europeiska rådet [38] ökad säkerhet för alla former av transportsystem, stärkta rättsliga ramar och förbättrade förebyggande mekanismer. Detta förslag är ett svar på de behov som finns och på rådets begäran.

ٱ ühenduse asutatud asutustele, millele on osutatud finantsmääruse artiklis 185

Under de senaste åren har Europeiska unionen gjort stora framsteg när det gäller att skydda transportverksamheten från terrorhot. Skyddslagstiftning på EU-nivå finns för luftfart (även flygplatser) och sjöfart. Lagstiftningsprocessen om skydd i hamnar har nu avslutats. Det finns ingen EU-lagstiftning som täcker försörjningskedjan utanför de områden som nämns ovan. Förslaget täpper igen de luckor som funnits när det gäller skydd av olika typer av transport.

ٱ riiklikele avalik-õiguslikele asutustele või avalikke teenuseid osutavatele asutustele

5.2. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

ٱ Haldamine detsentraliseeritult või koostöös

För att undvika att det på nytt uppstår nationella transportmarknader till följd av nationella skyddsregler för försörjningskedjan, krävs det en gemenskapsstrategi på samma sätt som för sjötransport, hamnar, luftfart och flygplatser.

ٱ liikmesriikidega

5.3. Verksamhetsbaserade mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer för förslaget inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

ٱ kolmandate riikidega

Inga skyldigheter förutom att som vanligt slå vakt om fördragen.

ٱ Haldamine ühiselt rahvusvaheliste organisatsioonidega (täpsustada)

5.4. Genomförandebestämmelser (preliminära)

Asjakohased märkused:

Ange hur åtgärden [39] skall genomföras:

puuduvad.

ٱ Centraliserad förvaltning

6. JÄRELEVALVE JA HINDAMINE

ٱ Direkt av kommissionen.

6.1. Järelevalvesüsteem

ٱ Indirekt genom utläggning på

Asutamislepingute täitmise järelevalvajana tuleb komisjonil teha tavapärast järelevalvetööd.

ٱ Genomförandeorgan

6.2. Hindamine

ٱ Av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

6.2.1. Eelhindamine

ٱ Nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med offentliga förvaltningsuppgifter

Euroopa Ülemkogu 25. märtsi 2004. aasta terrorismivastase võitluse deklaratsioon[40] muutis komisjoni kõnesoleva algatuse poliitilises kontekstis hädavajalikuks.

ٱ Gemensam eller decentraliserad förvaltning

2004. aastal algas konsultatsiooniprotsess. Selle protsessi käigus täpsustati ja kinnitati liikmesriikide ja sidusrühmadega seisukoht EL võimalike meetmete kohta maismaatranspordi tarneahela turvalisuse tugevdamiseks.

ٱ Med medlemsstater

Konsultatsiooniprotsess ja mõju hindamine[41] näitavad, et EL meetmete puhul tuleks arvestada järgmist.

ٱ Med tredjeland

- Tarneahela turvalisus on raskesti käsitletav valdkond. Turvariskid on seotud veostega, transpordiliikidega ja infrastruktuuriga. Ametiasutused ei saa kunagi tagada täielikku turvalisust.

ٱ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (specificera)

- Paljud ettevõtted rakendavad järjest enam omaenda turvastandardeid. Ettevõtete tarneahela partneritel tuleb nende protseduuridega kohaneda. Veoteenuse osutajad ja muud varustajad, kes töötavad paljude klientide heaks, peavad alluma mitmekordsetele hindamistele, mis on tarbetu, häiriv ja kulukas.

Kommentarer:

- Eesmärk on kaubandust ohustamata saavutada tarneahela suurim võimalik turvalisus, hoides haldusnõuded minimaalsena.

Inga.

- Ametiasutustel ja majandusharul tuleb tarneahela turvalisuse tõstmiseks teha koostööd. Juhtpõhimõtteks on, et need ettevõtjad, kes täidavad vabatahtlikult kindlaid nõudmisi ja keda ametiasutused on hoolikalt kontrollinud, saavad kasutada teatud soodustusi ja lihtsustusi.

- Ühtse tarneahela raamistik vähendab turvalisusega seotud konkurentsi EL piires. Ettevõtete sertifitseerimine võib olla üks võimalus.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.2.2. Vahe- või järelhindamise järel võetavad meetmed (varasematest sarnastest kogemustest saadud õppetunnid)

6.1. Kontrollsystem

Komisjonil on kavas tellida uurimus võetud meetmete mõju ja tõhususe hindamiseks. Nimetatud uurimus tuleks teha 2010. aastal ja seejärel igal kolmandal aastal. Niisugune regulaarne hindamine on vajalik selleks, et komisjon saaks esitatud süsteemis teha komiteemenetluse kaudu vajalikke täpsustusi. Ühe uurimuse maksumus on hinnanguliselt 500 000 eurot.

Kommissionen kommer att i vanlig ordning slå vakt om fördraget.

6.2.3. Tulevase hindamise tingimused ja sagedus

6.2. Utvärdering

Vt 6.2.2.

6.2.1. Förhandsbedömning

7. PETTUSEVASTASED MEETMED

Europeiska rådets uttalande av den 25 mars 2004 om bekämpande av terrorism [40] är den politiska grundvalen för kommissionens initiativ.

Tarneahela turvalisuse alal tunnustatud turvaorganisatsioonil tuleb ettepandud määruse 6. lisa alusel näidata laitmatuid andmeid korruptsiooni ja pettuste puudumise kohta nii organisatsiooni kui ka selle töötajate puhul.

En samrådsprocess inleddes 2004. Detta ledde till att det blev tydligare vilken inriktning eventuella EU-åtgärder borde ha för att förbättra skyddsåtgärderna inom försörjningskedjan för landtransport, och detta kunde stämmas av med medlemsstater och berörda parter.

8. TÄPSEMAD ANDMED VAHENDITE KOHTA

Samrådsprocessen och konsekvensbedömningen [41] ger vid handen att EU bör beakta följande:

8.1. Ettepaneku eesmärgid nende finantskulu järgi

· Skydd i försörjningskedjan handlar om att betänka det otänkbara. Skyddsriskerna gäller gods, transportsätt och infrastruktur. De offentliga myndigheterna kan aldrig garantera ett fullständigt skydd.

Kulukohustused miljonites eurodes (kolm kohta pärast koma)

· Många företag håller på att införa egna skyddsnormer. Deras partner i försörjningskedjan måste anpassa sig till de nya rutinerna. Transportföretag och andra leverantörer med flera kunder kommer att utsättas för upprepade bedömningar, vilket är onödigt, dyrt och leder till avbrott i verksamheten.

2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |

· Utmaningen är att uppnå en så hög skyddsnivå som möjligt utan att handeln äventyras, samtidigt som de administrativa kraven hålls nere till ett minimum.

Ametnikud või ajutised töötajad[43] (XX 01 01) | A*/AD |

· Myndigheter och branschfolk behöver samarbeta för att förbättra skyddet i försörjningskedjan. Den ledande principen är att aktörer som frivilligt uppfyller vissa krav och som har granskats av myndigheterna skall medges vissa lättnader och förenklingar.

B*, C*/AST |

· En enhetlig strategi för försörjningskedjan kommer att minska skyddsrelaterad konkurrens inom EU. Man kan tänka sig certifiering av företag.

Artikli XX 01 02 kohaselt rahastatud personal[44] |

6.2.2. Åtgärder som vidtagits som följd av en interims-/efterhandsutvärdering (lärdom från tidigare erfarenheter)

Artikli XX 01 04/05 kohaselt rahastatud muu personal[45] |

Kommissionen har för avsikt att beställa en utvärdering av de antagna åtgärdernas konsekvenser och effekter. Utvärderingen bör göras under 2010 och därefter vart tredje år. Denna regelbundna utvärdering krävs för att kommissionen inom ramen för kommittéförfarandet skall kunna föreslå eventuella nödvändiga ändringar av det föreslagna systemet. Varje utvärdering beräknas kosta 500 000 euro.

KOKKU |

6.2.3. Villkor för och tidsintervall mellan framtida utvärderingar

8.2.2. Meetmest tulenevate ülesannete kirjeldus

Se 6.2.2.

Ei kohaldata.

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

8.2.3. Personali allikad (kohustuslik)

Enligt bilaga 6 till den föreslagna förordningen måste en erkänd organisation för skydd i försörjningskedjan ha ett fläckfritt förflutet när det gäller korruption och bedrägeribekämpning både för organisationen och dess anställda.

(Rohkem kui ühe allika nimetamisel märkida ametikohtade arv iga allika puhul)

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

( Ametikohad, mis on asendatava või pikendatava programmi haldamiseks praegu ette nähtud.

8.1. Mål och finansiella behov för förslaget

( Ametikohad, mis on poliitilise strateegia / esialgse eelarveprojekti rakendamise raames eelnevalt n aastaks ette nähtud.

Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

( Ametikohad, mida tuleb taotleda järgmise poliitilise strateegia / esialgse eelarveprojekti menetlemise käigus.

Mål, åtgärder och resultat | Typ av resultat | Genomsnittliga kostnader | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | TOTALT |

( Ametikohad, mis tuleb olemasolevaid vahendeid kasutades haldustalituses ümber paigutada (sisemised ümberpaigutused).

| | | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader |

( Ametikohad, mis on n aastal nõutavad, kuid ei ole kõnealuse aasta poliitilise strateegia / esialgse eelarveprojekti rakendamise raames ette nähtud.

Driftsmål nr 1 [42] | | | | | | | | | | | | | | | | |

8.2.4. Võrdlussummas sisalduvad muud halduskulud (XX 01 04/05 – halduskorralduskulud)

Åtgärd 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

miljonites eurodes (kolm kohta pärast koma)

Resultat 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

Eelarverida (number ja rubriik) | n aasta | n+1 aasta | n+2 aasta | n+3 aasta | n+4 aasta | n+5 või hilisem aasta | KOKKU |

Resultat 2 | | | | | | | | | | | | | | | | |

Muu tehniline ja haldusabi |

Åtgärd 2. | | | | | | | | | | | | | | | | |

-sisene |

Resultat 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

-väline |

Delsumma mål 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

Tehniline ja haldusabi kokku |

Driftsmål nr 21 | | | | | | | | | | | | | | | | |

8.2.5. Võrdlussummast välja jäävad personalikulud ja nendega seonduvad kulud.

Åtgärd 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

miljonites eurodes (kolm kohta pärast koma)

Resultat 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

Personali liik | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |

Delsumma mål 2 | | | | | | | | | | | | | | | | |

Ametnikud ja ajutised töötajad (XX 01 01) |

Driftsmål nr n 1 | | | | | | | | | | | | | | | | |

Artikli XX 01 02 kohaselt rahastatav personal (abiteenistujad, riikide lähetatud eksperdid, lepingulised töötajad jne) (täpsustada eelarverida) |

Delsumma mål n | | | | | | | | | | | | | | | | |

(Võrdlussummast VÄLJA jäävad) personalikulud ja nendega seonduvad kulud kokku |

TOTALKOSTNAD | | | | | | | | | | | | | | | | |

Arvutamismeetod – viidata tuleks punktile 8.2.1, kui see on kohaldatav.

8.2. Administrativa utgifter

8.2.6 Võrdlussummast välja jäävad muud halduskulud miljonites eurodes (kolm kohta pärast koma) |

8.2.1. Antal och typ av personal

2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | KOKKU |

Typ av tjänster | | Personal som krävs för att förvalta åtgärden (befintliga plus ev. ytterligare personalresurser) (antal tjänster/heltidsekvivalenter) |

XX 01 02 11 01 – Lähetused |

| | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |

XX 01 02 11 02 – Koosolekud ja konverentsid |

Fast eller tillfälligt anställda [43] (XX 01 01) | A*/AD | | | | | | |

01 02 11 03 – Kohustuslikud komiteed (27C730) | 0,056 | 0,0375 | 0,0375 | 0,0375 | 0,168 |

| B*, C*/AST | | | | | | |

XX 01 02 11 04 – Uuringud ja konsultatsioonid |

Personal som finansieras [44] via artikel XX 01 02 | | | | | | |

XX 01 02 11 05 – Infosüsteemid |

Övrig personal [45] som finansieras genom art. XX 01 04/05 | | | | | | |

2 Muud halduskulud kokku (XX 01 02 11) |

TOTALT | | | | | | |

3 Muud haldusliku iseloomuga kulud (täpsustada, lisades viite eelarvereale) |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

(Võrdlussummast VÄLJA jäävad) halduskulud, v.a personalikulud ja nendega seonduvad kulud, kokku | 0,056 | 0,0375 | 0,0375 | 0,0375 | 0,168 |

Ej tillämpligt.

Arvutamismeetod – esimesel aastal 3 tarneahela turvalisuse komitee koosolekut. – Järgmistel aastatel 2 koosolekut. Riikide ekspertide reisikulude hüvitamine, hinnanguliselt 25 korda aastas, 750 eurot/ekspert.

8.2.3. Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

[1] Määrus (EÜ) nr 2320/2002, EÜT L 355, 30.12.2002, lk 1.

Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna) (Vid olika rekryteringsalternativ, ange antalet tjänster för var och en av dem.)

[2] Määrus (EÜ) nr 725/2004, ELT L 129, 29.4.2004, lk 6.

Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som skall ersättas eller utvidgas.

[3] Direktiiv (EÜ) 65/2005, ELT L 310, 25.11.2005, lk 28.

Tjänster som på förhand har tillsatts inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

[4] Komisjoni teatis nõukogule, Euroopa Parlamendile, Euroopa majandus- ja sotsiaalkomiteele ja regioonide komiteele meretranspordi turvalisuse stugevdamise kohta, KOM/2003/0229 lõplik, 16.05.2003, lk 18.

Tjänster som kommer att begäras inom ramen för det kommande förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

[5] 25. märtsi 2004. aasta EL deklaratsioon terrorismivastase võitluse kohta, 7906/2004, 29. märtsi 2004.

Tjänster som skall omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

[6] Hinnang vastavalt väljaandele EU Energy and Transport in Figures, Statistical Pocketbook 2004, peatükk 3.1.12. Kõnesolev arv (EÜ-25 kohta) ei sisalda tarneahela alguses olevaid kaubatootjaid. Nende lisamine annaks kogusummaks ligikaudu 4,7 miljonit tarneahela ettevõtet.

Tjänster som krävs för år n men som inte planerats inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det året.

[7] Määrus (EÜ) nr 648/2005, ELT L 117, 4.5.2005, lk 13.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 - Administrativa utgifter)

[8] Määrus (EÜ) nr 2320/2002, EÜT L 355, 30.12.2002, lk 1.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

[9] St James B. Rice, Jr. ja Philip W. Spayd “Investing in Supply Chain Security: Collateral Benefits” (Investeerimine tarneahela turvalisusesse: kaasnevad hüved), mai 2005 (Massachusettsi Tehnoloogiainstituut), ja Hau L. Lee ja Seungjin Whang “Higher supply chain security with lower cost: Lessons from total quality management” (Kõrgem tarneahela turvalisus madalama hinnaga: täieliku kvaliteedijuhtimise õppetunnid), International Journal of Production Economics, 2004.

Budgetpost(nummer och rubrik) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5och följande | TOTALT |

[10] 25. märtsi 2004. aasta EL deklaratsioon terrorismivastase võitluse kohta, 7906/2004, 29. märtsi 2004.

1 Tekniskt och administrativt stöd (inklusive tillhörande personalkostnader) | | | | | | | |

[11] Määrus (EÜ) nr 2320/2002, EÜT L 355, 30.12.2002, lk 1.

Genomförandeorgan [46] | | | | | | | |

[12] Määrus (EÜ) nr 725/2004, ELT L 129, 29.4.2004, lk 6.

Annat tekniskt eller administrativt stöd | | | | | | | |

[13] Direktiiv (EÜ) nr 65/2005, ELT L 310, 25.11.2005, lk 28.

internt | | | | | | | |

[14] Vt joonealuseid märkusi 7,9,10,11 ja 12.

externt | | | | | | | |

[15] ELT C, , lk .

Totalt tekniskt och administrativt stöd | | | | | | | |

[16] ELT C, , lk .

8.2.5. Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet

[17] ELT C, , lk .

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

[18] ELT C, , lk .

Typ av personalresurser | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |

[19] 25. märtsi 2004. aasta EL deklaratsioon terrorismivastase võitluse kohta, 7906/2004, 29. märtsi 2004.

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | | | | | | |

[20] Määrus (EÜ) nr 2320/2002, EÜT L 355, 30.12.2002, lk 1.

Personal som finansieras via artikel XX 01 02 (extra- och kontraktsanställd personal, nationella experter osv.)(ange budgetrubrik) | | | | | | |

[21] Määrus (EÜ) nr 725/2004, ELT L 129, 29.4.2004, lk 6.

Summa personalkostnader och utgifter i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) | | | | | | |

[22] Direktiiv (EÜ) nr 65/2004, ELT L 310, 25.11.2005, lk 28.

Beräkning – I tillämpliga fall hänvisas till punkt 8.2.1.

[23] EÜT L 184, 17.7.1999, lk 23.

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppetMiljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

[24] Määrus (EÜ) nr 2320/2002, EÜT L 355, 30.12.2002, lk 1.

| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | TOTALT |

[25] Määrus (EÜ) nr 725/2004, ELT L 129, 29.4.2004, lk 6.

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | | | | | | | |

[26] Direktiiv (EÜ) 65/2005, ELT L 310, 25.11.2005, lk 28.

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser | | | | | | | |

[27] Nõukogu 21. novembri 1994. aasta direktiiv 94/55/EÜ ohtlike kaupade autovedu käsitlevate liikmesriikide õigusaktide ühtlustamise kohta, muudetud kujul, EÜT L 319, 12.12.1994, lk 7.Nõukogu 23. juuli 1996. aasta direktiiv 96/49/EÜ ohtlike kaupade raudteevedu käsitlevate liikmesriikide õigusaktide ühtlustamise kohta, EÜT L 235, 17.9.1996, lk 25.Nõukogu 29. aprilli 1999. aasta direktiiv 1999/36/EÜ transporditavate surveseadmete kohta, EÜT L 138, 1.6.1999, lk 20.

01 02 11 03 – Obligatoriska kommittéer (27C730) | | | 0.056 | 0.0375 | 0.0375 | 0.0375 | 0.168 |

[28] EÜ nõukogu 22. detsembri 2003. aasta direktiiv 2003/122/Euratom kõrgaktiivsete kinniste kiirgusallikate ja omanikuta kiirgusallikate kontrollimise kohta, ELT L 346, 31.12.2003, lk 57.

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | | | | | | | |

[29] Määrus (EÜ) nr 648/2005, ELT L 117, 4.5.2005, lk 13.

XX 01 02 11 05 - Informationssystem | | | | | | | |

[30] ELT L 117, 4.5.2005, lk 13.

2 Summa övriga administrativa utgifter (XX 01 02 11) | | | | | | | |

[31] EÜT L 184, 17.7.1999, lk 23.

3 Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) | | | | | | | |

[32] EÜT L 317, 3.12.2001, lk 1

Summa administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) | | | 0.056 | 0.0375 | 0.0375 | 0.0375 | 0.168 |

[33] Kulud, mis ei kuulu asjaomase xx jaotise xx 01 peatüki alla.

Beräkning – 3 möten med kommittén för representanter för försörjningskedjan under det första året. – 2 möten under efterföljande år. Ersättning av de nationella experternas resekostnader, dvs. ca. 25 gånger 750 euro.

[34] Kulud, mis kuuluvad xx jaotise xx 01 04 artikli alla.

[1] Förordning (EG) nr 2320/2002, EGT L 355, 30.12.2002, s. 1.

[35] Kulud, mis kuuluvad xx 01 peatüki alla, välja arvatud artiklid xx 01 04 ja xx 01 05.

[2] Förordning (EG) nr 725/2004, EUT L 129, 29.4.2004, s. 6.

[36] Vt institutsioonidevahelise kokkuleppe punkte 19 ja 24.

[3] Direktiv (EG) nr 65/2005, EUT L 310, 25.11.2005, s.28

[37] Vajadusel tuleb veerge lisada, nt kui meetme kestus ületab 6 aastat.

[4] Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om förbättring av sjöfartsskyddet, KOM(2003)229 slutlig, 16.5.2003, s.18.

[38] 25. märtsi 2004. aasta EL deklaratsioon terrorismivastase võitluse kohta, 7906/2004, 29. märtsi 2004.

[5] Europeiska unionens råds uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004, 7906/2004 den 29 mars 2004.

[39] Kui näidatud on mitu meetodit, siis esitada täiendavad üksikasjad käesoleva punkti osas "Asjakohased märkused".

[6] Uppskattning i EU Energy and Transport in Figures, statistisk årsbok 2004, kapitel 3.1.12. Siffran (som avser 25 medlemsstater) innefattar inte producenterna av de varor som inleder försörjningskedjan. Om de skulle tas med skulle försörjningskedjan omfatta ca 4,7 miljoner företag.

[40] 25. märtsi 2004. aasta EL deklaratsioon terrorismivastase võitluse kohta, 7906/2004, 29. märtsi 2004.

[7] Förordning (EG) nr 648/2005, EUT L 117, 4.5.2005, s. 13.

[41] DNV Consulting, “Study on the impacts of possible legislation to improve transport security” (Uurimus õigusaktide võimalikest mõjudest transpordiohutuse parandamisele). Kulud 2004. aasta eelarves.

[8] Förordning (EG) nr 2320/2002, EGT L 355, 30.12.2002, s. 1.

[42] Vastavalt punktis 5.3. kirjeldatule.

[9] James B. Rice, Jr. och Philip W. Spayd, ”Investing in Supply Chain Security: Collateral Benefits”, maj 2005 (Massachusetts Institute of Technology) och Hau L. Lee och Seungjin Whang, ”Higher supply chain security with lower cost: Lessons from total quality management”, International Journal of Production Economics, 2004

[43] Mille kulud jäävad võrdlussummast VÄLJA.

[10] Europeiska unionens råds uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004, 7906/2004 den 29 mars 2004.

[44]*FGUVWuvwxê m { | ‘ ,/q

[11] Förordning (EG) nr 2320/2002, EUT L 355, 30.12.2002, s. 1.

|

[12] Rådets förordning (EG) nr 725/2004, EUT L 129, 29.4.2004, s. 6.

[

[13] Direktiv (EG) nr 65/2005, EUT L 310, 25.11.2005, s. 28.

\

[14] Se fotnoterna 7, 9, 10, 11 och 12

?

[15] EUT C […], […], s. […].

ž

[16] EUT C […], […], s. […].

ó

[17] EUT C […], […], s. […].

ô

[18] EUT C […], […], s. […].

›

[19] Europeiska unionens råds uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004, 7906/2004 den 29 mars 2004.

œ

[20] Förordning (EG) nr 2320/2002, EGT L 355, 30.12.2002, s. 1.

?

[21] Förordning (EG) nr 725/2004, EUT L 129, 29.4.2004, s. 6.

N\‹Œ?!' Mille kulud jäävad võrdlussummast VÄLJA.

[22] Direktiv (EG) nr 65/2005, EUT L 310, 25.11.2005, s. 28.

[45] Mille kulud sisalduvad võrdlussummas.

[23] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[46] Viidata tuleb konkreetsele asjaomas(t)e täitevasutus(t)e finantsselgitusele.

[24] Förordning (EG) nr 2320/2002, EGT L 355, 30.12.2002, s. 1.

[25] Förordning (EG) nr 725/2004, EUT L 129, 29.4.2004, s. 6.

[26] Direktiv (EG) nr 65/2005, EUT L 310, 25.11.2005, s. 28.

[27] Rådets direktiv 94/55/EG av den 21 november 1994, i dess ändrade lydelse, om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på väg, EGT L 319, 12.12.1994, s. 7. Rådets direktiv 96/49/EG av den 23 juli 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på järnväg, EGT L 235, 17.9.1996, s. 25. Rådets direktiv 1999/36/EG av den 29 april 1999 om transportabla tryckbärande anordningar, EGT L 138, 1.6.1999, s. 20.

[28] Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor, EUT L 346, 31.12.2003, s. 57.

[29] Förordning (EG) nr 648/2005, EUT L 117, 4.5.2005, s. 13.

[30] EUT L 117, 4.5.2005, s. 13.

[31] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[32] EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

[33] Utgifter som inte omfattas av avdelning xx kapitel xx01.

[34] Utgifter enligt artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[35] Utgifter inom kapitel xx 01 förutom artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05.

[36] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[37] Kolumner får läggas till vid behov, t.ex. om åtgärdens varaktighet överstiger 6 år.

[38] Europeiska unionens råds uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004, 7906/2004 den 29 mars 2004.

[39] Om mer än en metod anges skall ytterligare uppgifter lämnas under avsnittet ”Kommentarer” i denna punkt.

[40] Europeiska unionens råds uttalande om bekämpande av terrorism av den 25 mars 2004, 7906/2004 den 29 mars 2004.

[41] DNV Consulting, “Study on the impacts of possible legislation to improve transport security”. Kostnader under 2004 års budget.

[42] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[43] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[44] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[45] Denna kostnad ingår i referensbeloppet.

[46] Det skall göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen.

--------------------------------------------------