Domskäl
|
|
1. Europeiska gemenskapernas kommission har yrkat att domstolen ska fastställa att Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, s. 10), särskilt artikel 22.1 i direktivet, genom att inte ha införlivat direktivet i dess helhet med den nationella rättsordningen och då särskilt artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4.
|
1. Euroopa Ühenduste Komisjon palub esitatud hagiavalduses Euroopa Kohtul tuvastada, et kuna Tšehhi Vabariik ei ole oma siseriiklikusse õiguskorda täielikult üle võtnud Euroopa Parlamendi ja nõukogu 3. juuni 2003. aasta direktiivi 2003/41/EÜ tööandjapensioni kogumisasutuste tegevuse ja järelevalve kohta (ELT L 235, lk 10; ELT eriväljaanne 05/04, lk 350) ning kuna ta ei ole eelkõige üle võtnud selle direktiivi artikleid 8, 9, 13, 15–18 ja artikli 20 lõikeid 2–4, siis on Tšehhi Vabariik rikkunud direktiivist ning eelkõige selle artikli 22 lõikest 1 tulenevaid kohustusi.
|
|
Tillämpliga bestämmelser
|
Õiguslik raamistik
|
|
De gemenskapsrättsliga bestämmelserna
|
Ühenduse õigusnormid
|
|
2. I skälen 1, 6, 8, 9, 20, 36 och 37 i direktiv 2003/41, vilket har antagits med stöd av artiklarna 47.2 EG, 55 EG och 95.1 EG anges följande:
|
2. Direktiivi 2003/41, mis võeti vastu EÜ artikli 47 lõike 2, artikli 55 ja artikli 95 lõike 1 alusel, põhjendused 1, 6, 8, 9, 20, 36 ja 37 näevad ette järgmist:
|
|
”(1) En verklig inre marknad för finansiella tjänster är avgörande för den ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetstillfällen inom gemenskapen.
|
„(1) Finantsteenuste tõeline siseturg on äärmiselt oluline majanduskasvu suurendamiseks ja töökohtade loomiseks ühenduses.
|
|
…
|
[…]
|
|
(6) Detta direktiv utgör således ett första steg på vägen mot en inre marknad för tjänstepensioner som organiseras på europeisk nivå. Genom att det fastställs att aktsamhetsprincipen (”the prudent person rule”) skall vara den grundläggande principen för kapitalplaceringar och genom att det görs möjligt för institut att bedriva verksamhet över gränserna främjas en överflyttning av sparandet till tjänstepensionsområdet, vilket bidrar till ekonomiska och sociala framsteg.
|
(6) Käesolev direktiiv on seega esimeseks sammuks Euroopa tasandil korraldatud tööandjapensioni kogumise siseturu loomisel. Seades ettevaatuspõhimõtte kapitaliinvesteeringute aluspõhimõtteks ja võimaldades asutustel tegutseda piiriüleselt, soodustatakse säästude suunamist tööandjapensioni kogumisse, aidates seeläbi kaasa majanduslikule ja sotsiaalsele arengule.
|
|
…
|
[…]
|
|
(8) Institut som drivs helt åtskilt från ett uppdragsgivande företag och som förvaltar fonderade medel utifrån det enda syftet att tillhandahålla pensionsförmåner bör ha frihet att tillhandahålla tjänster och frihet att investera utan begränsningar, med förbehåll endast för samordnade aktsamhetskrav, oavsett om dessa institut är juridiska personer eller inte.
|
(8) Asutused, kes tegutsevad täielikult eraldatult sponsorettevõtjatest ja kes tegutsevad rahastatuse põhimõttel ainueesmärgiga pakkuda pensionihüvitisi, peaksid omama teenuste osutamise vabadust ja investeerimisvabadust, mille teostamisele kohaldatakse üksnes kooskõlastatud usaldatavusnõudeid, olenemata sellest, kas neid asutusi peetakse juriidilisteks isikuteks.
|
|
(9) I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör medlemsstaterna fortfarande ha det fulla ansvaret för tjänstepensionssystemens uppbyggnad, liksom för beslut om vilken roll var och en av de tre ’pelarna’ i pensionsförsäkringssystemet skall spela i enskilda medlemsstater. När det gäller den andra pelaren bör de också ha det fulla ansvaret för den roll och funktion som de olika institut som tillhandahåller tjänstepensionsförmåner har, t.ex. branschtäckande pensionsfonder, företagspensionsfonder och livförsäkringsföretag. Detta direktiv är inte ägnat att ifrågasätta detta prerogativ.
|
(9) Vastavalt subsidiaarsuse põhimõttele peaks liikmesriikidele jääma täielik vastutus pensionisüsteemide korraldamise eest, samuti pensionisüsteemi kolme eri „samba” rolli üle otsustamise eest eri liikmesriikides. Teise samba raames peaks neile samuti jääma täielik vastutus erinevate tööandjapensioni hüvitisi pakkuvate asutuste, nagu näiteks (majandussektorite) sektoraalsete pensionifondide, ettevõtete pensionifondide ja elukindlustusseltside ülesannete ja tegevuse eest. Käesolev direktiiv ei sea seda eesõigust kahtluse alla.
|
|
…
|
[…]
|
|
(20) Tjänstepensionsinstituten tillhandahåller finansiella tjänster och har ett stort ansvar för tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner, och de bör därför när det gäller deras verksamhet och villkoren för denna uppfylla vissa minimikrav på aktsamhet.
|
(20) Tööandjapensioni kogumisasutused on finantsteenuste osutajad, kes kannavad tööandjapensioni hüvitiste maksmise eest suurt vastutust, ning seetõttu peaksid nende tegevus ja tegutsemistingimused vastama teatavatele minimaalsetele usaldatavusnormatiividele.
|
|
…
|
[…]
|
|
(36) Utan att det påverkar tillämpningen av nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning avseende pensionssystemens uppbyggnad, inbegripet obligatoriskt medlemskap och utfallen av kollektivavtal, bör instituten ges möjlighet att tillhandahålla sina tjänster i andra medlemsstater ...
|
(36) Asutustel peaks olema võimalus osutada oma teenuseid teistes liikmesriikides, ilma et see piiraks pensionisüsteemi korraldust käsitlevate siseriiklike sotsiaal- ja tööõigusaktide kohaldamist, kaasa arvatud kohustusliku liitumise ja kollektiivläbirääkimiste teel saavutatud kokkulepete tulemuste osas. […]
|
|
(37) Rätten för ett institut i en medlemsstat att förvalta en tjänstepensionsplan som avtalats i en annan medlemsstat bör utövas med fullständigt iakttagande av bestämmelserna i gällande social- och arbetsmarknadslagstiftning i värdmedlemsstaten i den mån lagstiftningen är relevant för tjänstepensioner, exempelvis definitionen och utbetalningen av pensionsförmåner och villkoren för överföring av pensionsrättigheter.”
|
(37) Kui ühes liikmesriigis asuv asutus juhib teises liikmesriigis sõlmitud tööandjapensioni skeemi, siis peaks ta täielikult järgima vastuvõtvas liikmesriigis kehtivaid sotsiaal- ja tööõigusaktide sätteid selles osas, mis on seotud tööandjapensionidega, näiteks pensionihüvitiste määratlus ja maksmine ning pensioniõiguste üleandmise tingimused.”
|
|
3. Enligt artikel 1 i direktiv 2003/41 är syftet med direktivet att fastställa bestämmelser för inledande och utövande av verksamhet som bedrivs av tjänstepensionsinstitut.
|
3. Direktiivi 2003/41 artikli 1 kohaselt on selle eesmärk tööandjapensioni kogumisasutuste tegevuse alustamise ja majandustegevuse eeskirjade kehtestamine.
|
|
4. I artikel 2 i direktivet föreskrivs följande:
|
4. Direktiivi artikkel 2 näeb ette:
|
|
”1. Detta direktiv skall tillämpas på tjänstepensionsinstitut. ...
|
„1. Käesolevat direktiivi kohaldatakse tööandjapensioni kogumisasutuste suhtes.[…]
|
|
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på
|
2. Käesolevat direktiivi ei kohaldata:
|
|
a) institut som förvaltar sociala trygghetssystem som omfattas av [rådets] förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57)] och [rådets] förordning (EEG) nr 574/72 [av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 74, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106)],
|
a) sotsiaalkindlustuse skeeme haldavate asutuste suhtes, kes kuuluvad [nõukogu 14. juuni 1971. aasta] määruse (EMÜ) nr 1408/71 [sotsiaalkindlustusskeemide kohaldamise kohta ühenduse piires liikuvate töötajate, füüsilisest isikust ettevõtjate ja nende pereliikmete suhtes (EÜT L 149, lk 2; ELT eriväljaanne 05/01, lk 35)] ja [nõukogu 21. märtsi 1972. aasta] määruse (EMÜ) nr 574/72[, millega kinnitatakse määruse (EMÜ) nr 1408/71 rakendamise kord (EÜT L 74, lk 1; ELT eriväljaanne 05/01, lk 83)] reguleerimisalasse;
|
|
b) institut som omfattas av [rådets första] direktiv 73/239/EEG [av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, s. 3; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 146)], [rådets] direktiv 85/611/EEG [av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva försäkringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, s. 3; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 116)], [rådets] direktiv 93/22/EEG [av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (EGT L 141, s. 27; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 83)], [Europaparlamentets och rådets] direktiv 2000/12/EG [av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, s. 1)] och [Europaparlamentets och rådets] direktiv 2002/83/EG [av den 5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, s. 1)]
|
b) asutuste suhtes, kes kuuluvad [nõukogu 24. juuli 1973. aasta esimese] direktiivi 73/239/EMÜ [otsekindlustustegevuse, välja arvatud elukindlustustegevuse alustamise ja jätkamisega seotud õigus- ja haldusnormide kooskõlastamise kohta (EÜT L 228, lk 3; ELT eriväljaanne 06/01, lk 14)], [nõukogu 20. detsembri 1985. aasta] direktiivi 85/611/EMÜ [avatud investeerimisfonde (UCITS) käsitlevate õigus- ja haldusnormide kooskõlastamise kohta (EÜT L 375, lk 3; ELT eriväljaanne 06/01, lk 139)], [nõukogu 10. mai 1993. aasta] direktiivi 93/22/EMÜ [väärtpaberiturul pakutavate investeerimisteenuste kohta (EÜT L 141, lk 27; ELT eriväljaanne 06/02, lk 43)], [Euroopa Parlamendi ja nõukogu 20. märtsi 2000. aasta] direktiivi 2000/12/EÜ [krediidiasutuste asutamise ja tegevuse kohta (EÜT L 126, lk 1; ELT eriväljaanne 06/03, lk 272)] ja [Euroopa Parlamendi ja nõukogu 5. novembri 2002. aasta] direktiivi 2002/83/EÜ [elukindlustuse kohta (EÜT L 345, lk 1; ELT eriväljaanne 06/06, lk 3)] reguleerimisalasse;
|
|
c) institut vars verksamhet bygger på fördelningsprincipen (’pay as you go’),
|
c) põlvkondadevahelise ümberjaotusskeemi alusel tegutsevate asutuste suhtes;
|
|
d) institut där det uppdragsgivande företagets anställda inte har någon laglig rätt till förmåner och där det uppdragsgivande företaget när som helst kan lösa in tillgångarna och inte nödvändigtvis fullgöra sina skyldigheter att utbetala pensionsförmåner,
|
d) asutuste suhtes, kelle sponsorettevõtja töötajatel ei ole õigusi hüvitistele ja kelle sponsorettevõtja saab varad lunastada igal ajal, täitmata vältimatult oma pensionihüvitiste maksmise kohustusi;
|
|
e) företag som gör bokföringsmässiga avsättningar för att kunna betala ut pensionsförmåner till sina anställda.”
|
e) äriühingute suhtes, kes kasutavad bilansilisi reserve oma töötajatele pensionihüvitiste maksmiseks.”
|
|
5. Enligt artikel 4 i direktiv 2003/41 får medlemsstaterna välja att tillämpa vissa bestämmelser i detta direktiv på tjänstepensionsverksamheten hos försäkringsföretag som omfattas av direktiv 2002/83.
|
5. Direktiivi 2003/41 artikli 4 kohaselt võivad liikmesriigid kohaldada käesoleva direktiivi teatud sätteid direktiivi 2002/83 kohaldamisalasse kuuluvate kindlustusseltside tööandjapensioni kogumisega seotud tegevuse suhtes.
|
|
6. Enligt artikel 5 i direktivet får medlemsstaterna likaså välja att helt eller delvis underlåta att tillämpa detta direktiv på ett institut som är etablerat inom deras territorium och som förvaltar pensionsplaner som sammanlagt har färre än 100 medlemmar och, i förekommande fall, på institut som tillhandahåller tjänstepensioner enligt lag, vilka pensioner garanterats av en offentlig myndighet.
|
6. Direktiivi 2003/41 artikli 5 kohaselt võivad liikmesriigid otsustada mitte kohaldada käesolevat direktiivi või selle teatavaid osasid nende territooriumil asuva asutuse suhtes, kes haldab pensioniskeeme, millel on kokku vähem kui 100 liitunut, ning vajadusel asutuste suhtes, kes tegelevad tööandjapensioni pakkumisega seaduse alusel ja ametiasutuste tagatisel.
|
|
7. Enligt artikel 6 i direktivet ska med nedanstående begrepp förstås följande:
|
7. Nimetatud direktiivi artikli 6 kohaselt:
|
|
”...
|
„[...] kasutatakse järgmisi mõisteid:
|
|
a) tjänstepensionsinstitut eller institut : ett institut som, oavsett dess rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerat oberoende av uppdragsgivande företag eller branschorganisation utifrån syftet att tillhandahålla pensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av en överenskommelse eller ett avtal som slutits
|
a) tööandjapensioni kogumisasutus või asutus – asutus, olenemata tema õiguslikust vormist, kes tegutseb rahastatuse põhimõttel, on loodud eraldi sponsorettevõtjast või spondeerivast ettevõtlusharust eesmärgiga pakkuda tööandjapensioni hüvitisi kokkuleppe või lepingu alusel, mis on sõlmitud:
|
|
– enskilt eller kollektivt mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare, eller
|
– tööandja(te) ja töötaja(te) või nende vastavate esindajate vahel individuaalselt või kollektiivselt, või
|
|
– med egenföretagare i enlighet med lagstiftningen i hem- och värdmedlemsstaten
|
– füüsilisest isikust ettevõtjatega kooskõlas päritoluliikmesriigi ja vastuvõtva liikmesriigi õigusaktidega,
|
|
och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa,
|
ja kes teostab otseselt nendest tegevustest tulenevaid tegevusi;
|
|
b) pensionsplan : ett avtal, en överenskommelse, en stiftandeurkund (”trust deed”) eller bestämmelser, vari anges vilka pensionsförmåner som skall lämnas och på vilka villkor,
|
b) pensioniskeem – leping, kokkulepe, usaldusleping või eeskiri, milles nähakse ette antavad pensionihüvitised ja nende andmise tingimused;
|
|
c) uppdragsgivande företag : varje företag eller annat organ, oavsett om det omfattar eller består av en eller flera juridiska eller fysiska personer, vilket handlar i egenskap av arbetsgivare eller egenföretagare eller en kombination av dessa, och som gör inbetalningar till ett tjänstepensionsinstitut,
|
c) sponsorettevõtja – tööandjapensioni kogumisasutusele osamakseid tegev ettevõtja või muu organ, olenemata sellest, kas see hõlmab ühte või enamat juriidilist või füüsilist isikut või koosneb ühest või enamast juriidilisest või füüsilisest isikust, kes tegutseb tööandjana või füüsilisest isikust ettevõtjana või mis tahes nende kombinatsioonina;
|
|
…
|
[…]
|
|
i) den medlemsstat som är hemland : den medlemsstat där institutet har sitt säte och sin huvudsakliga förvaltning eller, om det inte har något säte, sin huvudsakliga förvaltning,
|
i) päritoluliikmesriik – liikmesriik, kus on asutuse registrijärgne asukoht ja tema juhatuse peamine asukoht, või kui asutusel ei ole registrijärgset asukohta, tema juhatuse peamine asukoht;
|
|
j) värdmedlemsstat : den medlemsstat vars social- och arbetsmarknadslagstiftning som är relevant på tjänstepensionsområdet är tillämplig på förhållandet mellan det uppdragsgivande företaget och medlemmarna.”
|
j) vastuvõttev liikmesriik – liikmesriik, kelle tööandjapensioni skeeme käsitlevaid sotsiaal- ja tööõigusakte kohaldatakse sponsorettevõtja ja pensioniskeemiga hõlmatud isikute vaheliste suhete suhtes.”
|
|
8. I artikel 8 i direktivet föreskrivs att varje medlemsstat ska se till att uppdragsgivande företag är juridiskt åtskilda från tjänstepensionsinstitut, så att institutets tillgångar skyddas för medlemmarnas och förmånstagarnas räkning om det uppdragsgivande företaget går i konkurs.
|
8. Asjaomase direktiivi artikkel 8 näeb ette, et iga liikmesriik peab tagama sponsorettevõtja ja tööandjapensioni kogumisasutuse õigusliku eraldatuse selleks, et kaitsta asutuse varasid pensioniskeemiga hõlmatud isikute ja hüvitisesaajate huvides sponsorettevõtja pankroti korral.
|
|
9. I artikel 9.1 i samma direktiv föreskrivs att medlemsstaterna ska se till att alla tjänstepensionsinstitut följer vissa villkor för hur verksamheten ska bedrivas, bland annat att verksamheten registreras i ett nationellt register av den behöriga tillsynsmyndigheten eller är auktoriserat, att institutets faktiska verksamhet drivs av personer med god vandel som antingen själva har erforderlig yrkesmässig kompetens och erfarenhet på området eller anlitar rådgivare som besitter sådan kompetens och erfarenhet och att gällande regler följs. I artikel 9.5 föreskrivs att när det gäller verksamhet över gränserna ska villkoren för att få bedriva sådan verksamhet godkännas i förväg av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är värdland.
|
9. Sama direktiivi artikli 9 lõige 1 sätestab, et iga liikmesriik peab tagama kõikide tema territooriumil asuvate tööandjapensioni kogumisasutuste suhtes, et need täidavad teatud tegutsemistingimusi, ning et eelkõige on asutus kantud riiklikusse registrisse pädeva järelevalveasutuse poolt või asutus on saanud asjakohase tegevusloa, asutuse tegevjuhid on hea mainega isikud, kellel on asjakohane kutsekvalifikatsioon ja kogemus või kes palkavad asjakohase kutsekvalifikatsiooni ja kogemusega nõustajaid ning et neile rakendatakse nõuetekohaseid eeskirju. Sama artikli lõige 5 näeb ette, et piiriüleseks tegutsemiseks peab tööandjapensioni kogumisasutusel olema päritoluliikmesriigi pädeva asutuse eelluba.
|
|
10. Enligt artikel 10 i direktiv 2003/41 ska varje medlemsstat kräva att varje institut som är etablerat inom dess territorium upprättar årsbokslut och förvaltningsberättelser i vilka hänsyn tas till varje pensionsplan som institutet hanterar.
|
10. Direktiivi 2003/41 artikli 10 kohaselt nõuab iga liikmesriik, et kõik tema territooriumil asuvad asutused koostavad raamatupidamise aastaaruande ja tegevusaruande, mis võtavad arvesse iga asutuse juhitava pensioniskeemi.
|
|
11. Enligt artikel 12 i direktivet ska varje medlemsstat se till att varje institut som är etablerat inom dess territorium utarbetar och följer upp skriftliga riktlinjer för placeringsverksamheten.
|
11. Selle direktiivi artikli 12 kohaselt tagab iga liikmesriik, et iga tema territooriumil asuv asutus koostab kirjalikult investeerimispõhimõtete ülevaate.
|
|
12. Enligt artikel 13 i direktivet ska varje medlemsstat se till att de behöriga myndigheterna har de befogenheter och de medel med avseende på alla institut som är etablerade inom dess territorium som är nödvändiga för att utöva tillsyn över tjänstepensionsinstituten.
|
12. Nimetatud direktiivi artikli 13 alusel peab iga liikmesriik tagama, et pädevatel asutustel on kõikide tema territooriumil asuvate tööandjapensioni kogumisasutuste tegevuse kontrollimiseks vajalikud volitused ja vahendid.
|
|
13. I artiklarna 15–18 i samma direktiv föreskrivs att hemlandsmedlemsstaterna ska kräva att tjänstepensionsinstitut som förvaltar tjänstepensionsplaner för samtliga pensionsplaner innehar tillräckliga tekniska avsättningar för att täcka sina åtaganden samt kompletterande tillgångar för att spegla typen av risk samt investerar sina tillgångar i enlighet med aktsamhetsprincipen.
|
13. Sama direktiivi artiklid 15–18 näevad ette, et päritoluliikmesriigid peavad tagama, et tööandjapensioni kogumisasutused määravad piisavad kindlustustehnilised eraldised erinevate pensioniskeemide osas, neil on piisavad varad nende eraldiste katmiseks ja täiendav kapital turvalisuskapitalina kasutamiseks ning et nad teevad investeeringuid ettevaatuspõhimõtet järgides.
|
|
14. I artikel 20.1–20.4 i direktiv 2003/41 föreskrivs följande:
|
14. Direktiivi 2003/41 artikli 20 lõiked 1–4 sätestavad:
|
|
”1. Utan att det påverkar tillämpningen av nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning avseende pensionssystemens uppbyggnad, inbegripet obligatoriskt medlemskap och utfallen av kollektivavtal, skall medlemsstaterna tillåta företag som är etablerade inom deras territorier att ge uppdrag åt tjänstepensionsinstitut som är godkända i andra medlemsstater. De skall även tillåta tjänstepensionsinstitut som är godkända inom deras territorier att åta sig uppdrag för företag som är etablerade inom andra medlemsstaters territorier.
|
„1. Ilma et see piiraks pensionisüsteemide korraldust käsitlevate sotsiaal- ja tööõigusaktide kohaldamist, kaasa arvatud kohustuslik liikmelisus ja kollektiivläbirääkimiste teel saavutatud kokkulepete tulemused, lubavad liikmesriigid nende territooriumil asuvatel asutustel spondeerida teistes liikmesriikides tegevusloa saanud tööandjapensioni kogumisasutusi. Nad lubavad samuti nende territooriumil tegevusloa saanud tööandjapensioni kogumisasutustel vastu võtta sponsorlust teiste liikmesriikide territooriumil asuvatelt ettevõtjatelt.
|
|
2. Ett institut som önskar åta sig uppdrag för ett uppdragsgivande företag som är etablerat inom en annan medlemsstats territorium måste enligt artikel 9.5 godkännas i förväg av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland. Det skall till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland där det är auktoriserat anmäla att det avser att åta sig uppdrag från ett uppdragsgivande företag som är etablerat i en annan medlemsstat.
|
2. Asutus, kes soovib vastu võtta sponsorlust teise liikmesriigi territooriumil asuvalt sponsorettevõtjalt, peab saama päritoluliikmesriigi pädeva asutuse artikli 9 lõikes 5 nimetatud eelloa. Kõnealune asutus teatab oma kavatsusest vastu võtta teise liikmesriigi territooriumil asuva sponsorettevõtja sponsorlust selle liikmesriigi pädevatele asutustele, kus ta on saanud tegevusloa.
|
|
3. Medlemsstaterna skall kräva att institut som är etablerade inom dess territorium och som erbjuder sig att åta sig uppdrag för ett företag som är etablerat inom en annan medlemsstats territorium lämnar följande uppgifter när de gör en anmälan enligt punkt 2:
|
3. Liikmesriigid peavad nõudma nende territooriumil asuvatelt asutustelt, keda teise liikmesriigi territooriumil asuv asutus soovib spondeerida, koos lõikes 2 nimetatud teatisega järgmiste andmete esitamist:
|
|
a) Värdmedlemsstat(er).
|
a) vastuvõttev liikmesriik või vastuvõtvad liikmesriigid;
|
|
b) Det uppdragsgivande företagets namn.
|
b) sponsorettevõtja nimi;
|
|
c) De viktigaste särdragen i den pensionsplan som skall förvaltas för det uppdragsgivande företagets räkning.
|
c) sponsorettevõtja jaoks hallatava pensioniskeemi peamised omadused.
|
|
4. När en behörig myndighet i den medlemsstat som är hemland mottar en underrättelse enligt punkt 2 och den inte har skäl att betvivla att institutets administrativa uppbyggnad, dess finansiella ställning eller dess lednings vandel och yrkesmässiga kvalifikationer eller erfarenhet på området är förenliga med den verksamhet som föreslås i värdmedlemsstaten, skall den inom tre månader från mottagandet av de uppgifter som avses i punkt 3 vidarebefordra dessa till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten och informera institutet om detta.”
|
4. Kui päritoluliikmesriigi pädevatele asutustele on esitatud teatis vastavalt lõikele 2 ja kui neil ei ole põhjust kahelda, et asutuse haldusstruktuur, finantsolukord, asutust juhtivate isikute hea maine ja kutsealane kvalifikatsioon või kogemused on vastavuses vastuvõtvas liikmesriigis pakutavate toimingutega, siis nad edastavad kolme kuu jooksul pärast lõikes 3 nimetatud teabe saamist selle teabe vastuvõtva liikmesriigi pädevatele asutustele, teavitades sellest ka asutust.”
|
|
15. I artikel 22.1 första stycket föreskrivs följande:
|
15. Asjaomase direktiivi artikli 22 lõike 1 esimene lõik sätestab:
|
|
”Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 23 september 2005. De skall genast underrätta kommissionen om detta.”
|
„Liikmesriigid jõustavad käesoleva direktiivi järgimiseks vajalikud õigus- ja haldusnormid enne 23. septembrit 2005. Liikmesriigid teatavad nendest viivitamata komisjonile.”
|
|
16. Enligt artikel 22.3–22.4 får, under vissa förutsättningar, medlemsstaterna till den 23 september 2010 uppskjuta tillämpningen av artiklarna 17 och 18 i direktivet på tjänstepensionsinstitut som är etablerade inom deras territorier.
|
16. Nimetatud artikli lõigete 3 ja 4 kohaselt võivad liikmesriigid teatud tingimustel kuni 23. septembrini 2010 edasi lükata direktiivi artiklite 17 ja 18 teatud sätete kohaldamise nende territooriumil asuvate tööandjapensioni kogumisasutuste suhtes.
|
|
Den nationella lagstiftningen
|
Siseriiklikud õigusnormid
|
|
17. Direktiv 2003/41 införlivades med den tjeckiska rättsordningen genom lag nr 340/2006 av den 24 maj 2006 om verksamhet som bedrivs av tjänstepensionsinstitut från Europeiska unionens medlemsstater och om ändring av lag nr 48/1997 om offentlig sjukförsäkring. Genom lagen ändrades och kompletterades flera andra lagar på samma område.
|
17. Direktiiv 2003/41 võeti Tšehhi siseriiklikku õiguskorda üle 24. mai 2006. aasta seadusega nr 340/2006, mis käsitleb Euroopa Liidu liikmesriikide tööandjapensioni kogumisasutuste tegevust Tšehhi Vabariigi territooriumil ning millega muudeti seadust nr 48/1997 riikliku ravikindlustuse kohta, millega omakorda muudeti ja täiendati mitmeid kaasnevaid seadusi.
|
|
Det administrativa förfarandet
|
Kohtueelne menetlus
|
|
18. Republiken Tjeckien underrättade den 11 juli 2006 kommissionen om att direktiv 2003/41 hade införlivats med den nationella rättsordningen genom lag nr 340/2006.
|
18. 11. juulil 2006 teatas Tšehhi Vabariik komisjonile, et ta on direktiivi 2003/41 oma siseriiklikku õiguskorda üle võtnud seadusega nr 340/2006.
|
|
19. Kommissionen sände med tillämpning av artikel 226 EG den 18 oktober 2006 en formell underrättelse till Republiken Tjeckien. I denna konstaterade kommissionen att artiklarna 1–5, 8, 9, 13 och 15–21 i direktivet inte hade införlivats eller endast hade införlivats delvis.
|
19. Kohaldades EÜ artiklit 226, saatis komisjon 18. oktoobri 2006. aasta kirjaga Tšehhi Vabariigile märgukirja, milles ta nentis, et nimetatud direktiivi artiklid 1–5, 8, 9, 13 ja 15–21 on jäetud üle võtmata või on üle võetud vaid osaliselt.
|
|
20. Republiken Tjeckien svarade genom skrivelse av den 18 december 2006 i vilken det i huvudsak angavs att eftersom det inte fanns några tjänstepensionsinstitut som omfattades av tillämpningsområdet för direktiv 2003/41 i Republiken Tjeckien införlivades genom lag nr 340/2006 endast de bestämmelser i direktivet som möjliggjorde för tjänstepensionsinstitut från andra medlemsstater att tillhandahålla tjänster över gränserna i Tjeckien och att möjliggöra för företag i denna medlemsstat att bidra till de pensionssystem som tjänstepensionsinstituten tillhandahåller. Republiken Tjeckien har i detta sammanhang erinrat om att medlemsstaterna enligt artikel 137.4 första strecksatsen EG har behörighet att fritt utforma sitt nationella system för social trygghet.
|
20. Tšehhi Vabariik vastas 18. detsembri 2006. aasta kirjaga, milles ta sisuliselt väitis, et kuna tema territooriumil ei asu direktiivi 2003/41 kohaldamisalasse kuuluvaid tööandjapensioni kogumisasutusi, siis piirdus seadus nr 340/2006 direktiivi nende artiklite ülevõtmisega, mille eesmärk on võimaldada teistes liikmesriikides asuvate tööandjapensioni kogumisasutuste piiriülest tegutsemist, ning seda viisil, mis võimaldab Tšehhi territooriumil asuvatel ettevõtjatel nimetatud asutuste pakutavates skeemides osaleda. Sellega seoses tuletab Tšehhi Vabariik meelde, et EÜ artikli 137 lõike 4 esimese taande kohaselt on liikmesriikidel õigus vabalt korraldada oma riiklikke sotsiaalkindlustussüsteeme.
|
|
21. Eftersom kommissionen inte ansåg svaret godtagbart sände kommissionen den 23 mars 2007 ett motiverat yttrande till Republiken Tjeckien i vilket den uppmanade Republiken Tjecken att vidta nödvändiga åtgärder inom två månader efter mottagandet av yttrandet för att, enligt artikel 22.1 i direktiv 2003/41, helt införliva direktivet med nationell rätt och särskilt artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4.
|
21. Kuna komisjoni see vastus ei rahuldanud, saatis komisjon 23. märtsil 2007 Tšehhi Vabariigile põhjendatud arvamuse, milles ta tegi viimasele ettepaneku võtta kahe kuu jooksul põhjendatud arvamuse kättesaamisest vajalikke meetmeid selleks, et vastavalt direktiivi 2003/41 artikli 22 lõikele 1 täielikult oma siseriiklikku õiguskorda üle võtta direktiiv ning eelkõige selle artiklid 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõiked 2–4.
|
|
22. Republiken Tjeckien besvarade det motiverade yttrandet genom skrivelse av den 24 juli 2007 och vidhöll att skyldigheten att införliva direktivet inte får påverka medlemsstaternas rätt att fritt fastställa grundprinciperna i sina nationella system för social trygghet.
|
22. Tšehhi Vabariik vastas põhjendatud arvamusele 24. juuli 2007. aasta kirjaga, milles ta jäi oma seisukohale kindlaks, et nimetatud direktiivi ülevõtmise kohustus ei mõjuta liikmesriikide õigust kindlaks määrata oma sotsiaalkindlustussüsteemi aluspõhimõtted.
|
|
23. Eftersom kommissionen inte ansåg svaret tillfyllest beslutade den att väcka förevarande talan.
|
23. Kuna komisjoni see vastus ei rahuldanud, otsustas ta esitada käesoleva hagi.
|
|
Prövning av talan
|
Hagi
|
|
Upptagande till sakprövning
|
Vastuvõetavus
|
|
24. Det framgår av ansökan att kommissionens syfte med förevarande talan är att få fastställt att Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2003/41, ”särskilt” genom att inte ha införlivat artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4 i direktivet.
|
24. Nagu ilmneb hagiavalduses esitatud nõuetest, palub komisjon käesolevas hagis tuvastada, et kuna Tšehhi Vabariik ei ole „eelkõige” üle võtnud direktiivi 2003/41 artikleid 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõikeid 2–4, rikkus ta sellest direktiivist tulenevaid kohustusi.
|
|
25. Det ska i detta sammanhang erinras om att domstolen ex officio kan pröva huruvida de villkor som anges i artikel 226 EG för att väcka talan om fördragsbrott är uppfyllda (dom av den 31 mars 1992 i mål C‑362/90, kommissionen mot Italien, REG 1992, s. I‑2353, punkt 8, av den 15 januari 2002 i mål C‑439/99, kommissionen mot Italien, REG 2002, s. I‑305, punkt 8, och av den 4 maj 2006 i mål C‑98/04, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 2006, s. I‑4003, punkt 16).
|
25. Sellega seoses tuleb meenutada, et Euroopa Kohus võib omal algatusel uurida, kas EÜ artiklis 226 sätestatud tingimused liikmesriigi kohustuste rikkumise hagi esitamiseks on täidetud (31. märtsi 1992. aasta otsus kohtuasjas C‑362/90: komisjon vs. Itaalia, EKL 1992, lk I‑2353, punkt 8; 15. jaanuari 2002. aasta otsus kohtuasjas C‑439/99: komisjon vs . Itaalia, EKL 2002, lk I‑305, punkt 8, ja 4. mai 2006. aasta otsus kohtuasjas C‑98/04: komisjon vs . Ühendkuningriik, EKL 2006, lk I‑4003, punkt 16).
|
|
26. Det följer av artikel 38.1 c i domstolens rättegångsregler och av rättspraxis som kan hänföras till denna artikel att en ansökan genom vilken en talan anhängiggjorts ska innehålla uppgifter om föremålet för talan samt en kortfattad framställning av grunderna för densamma. Dessa uppgifter skall vara tillräckligt klara och precisa för att svaranden ska kunna förbereda sitt försvar och domstolen ska kunna utöva sin kontroll. Av detta följer att de väsentligaste faktiska och rättsliga omständigheter som talan grundas på, på ett konsekvent och begripligt sätt, ska framgå av innehållet i själva ansökan. Dessa yrkanden ska vara tydligt utformade för att undvika att domstolen dömer utöver vad som har yrkats ( ultra petita ) eller att den inte prövar en anmärkning (se dom av den 26 april 2007 i mål C‑195/04, kommissionen mot Finland, REG 2007, s. I‑3351, punkt 22 samt häri angiven rättspraxis, och av den 21 februari 2008 i mål C‑412/04, kommissionen mot Italien, REG 2008, s. I‑619, punkt 103).
|
26. Euroopa Kohtu kodukorra artikli 38 lõike 1 punktist c ja sellega seonduvast kohtupraktikast tuleneb, et hagiavalduses tuleb märkida hagi ese ja ülevaade fakti- ja õigusväidetest ning et see peab olema piisavalt selge ja täpne, võimaldamaks kostjal enda kaitseks valmistuda ning Euroopa Kohtul oma kontrolli teostada. Sellest tuleneb, et põhilised faktilised ja õiguslikud asjaolud, millele hagiavaldus toetub, peavad ühtselt ja arusaadavalt järelduma hagiavalduse tekstist endast ning nõuded peavad olema esitatud üheti mõistetavalt, et Euroopa Kohus ei saaks otsustamisel tegutseda ultra petita , või jätta väite kohta seisukoht võtmata (vt 26. aprilli 2007. aasta otsus kohtuasjas C‑195/04: komisjon vs. Soome, EKL 2007, lk I‑3351, punkt 22 ja seal viidatud kohtupraktika, ning 21. veebruari 2008. aasta otsus kohtuasjas C‑412/04: komisjon vs. Itaalia, EKL 2008, lk I‑619, punkt 103).
|
|
27. Det ska påpekas att såvitt kommissionen genom att använda termen ”särskilt” i ansökan syftar till att talan även ska omfatta andra bestämmelser i direktiv 2003/41 än dem som uttryckligen anges i ansökan uppfyller inte ansökan dessa krav, eftersom det i ansökan varken anges vilka bestämmelser som åsyftas eller varför Republiken Tjeckien har underlåtit att införliva dem inom föreskriven frist.
|
27. Käesoleval juhul tuleb tõdeda, et osas, milles komisjon püüab sellega, et ta kasutab hagiavalduses esitatud nõuetes sõna „eelkõige”, oma hagiga hõlmata teisi direktiivi 2003/41 sätteid peale nende, mis on seal sõnaselgelt nimetatud, ei vasta nimetatud hagiavaldus nendele nõuetele, kuna käesolevas hagiavalduses ei ole täpsustatud neid teisi sätteid ning seda, miks Tšehhi Vabariigile heidetakse ette ettenähtud tähtaja jooksul nende ülevõtmata jätmist.
|
|
28. Talan kan således endast prövas i den del som det har påståtts att Republiken Tjeckien har underlåtit att införliva artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4 i direktiv 2003/41.
|
28. Seetõttu on käesolev hagi vastuvõetav ainult osas, milles see käsitleb Tšehhi Vabariigi poolt direktiivi 2003/41 artiklite 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõigete 2–4 väidetavalt ülevõtmata jätmist.
|
|
Prövning i sak
|
Sisulised küsimused
|
|
29. Det har inte ifrågasatts att artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4 i direktiv 2003/41 inte har införlivats av Republiken Tjeckien inom den frist som föreskrivs i direktivet eller vid utgången av den period som angavs i det motiverade yttrandet. Republiken Tjeckien, som inte har åberopat möjligheten att delvis skjuta upp tillämpningen av vissa bestämmelser i artiklarna 17 och 18, en möjlighet som föreskrivs i artikel 22.3–22.4 i direktivet, har medgett att de bestämmelser som uttryckligen anges i ansökan inte har införlivats med nationell rätt inom tidsfristen. Det föreskrivs emellertid inte i någon bestämmelse i direktiv 2003/41 en möjlighet för medlemsstaterna eller för vissa medlemsstater att underlåta ett sådant införlivande.
|
29. On selge, et Tšehhi Vabariik ei ole direktiivi 2003/41 artikleid 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõikeid 2–4 selles direktiivis ette nähtud tähtaja jooksul või põhjendatud arvamuses määratud tähtajaks üle võtnud. Nimetatud liikmesriik, kes ei tugine asjaomase direktiivi artikli 22 lõigetes 3 ja 4 ette nähtud osalise edasilükkamise õigusele artiklite 17 ja 18 teatud sätete osas, tunnistab tegelikult, et käesolevas hagis sõnaselgelt nimetatud sätteid ei ole nendeks tähtaegadeks tema siseriiklikus õiguskorras rakendatud. Ükski direktiivi 2003/41 sätetest ei näe aga ette, et liikmesriikidel või mõnedel nendest oleks võimalus ennast sellest ülevõtmisest vabastada.
|
|
30. Republiken Tjeckien anser sig emellertid inte vara förpliktad att införliva de bestämmelser i direktiv 2003/41 som uttryckligen anges i ansökan, eftersom den i så fall skulle tvingas ändra grundläggande principer i sitt nationella system för social trygghet. Hur detta system är inrättat omfattas enligt artikel 137.4 första strecksatsen EG av medlemsstaternas behörighet. Bestämmelserna innebär nämligen att en tjänstepensionsordning införs i det nationella pensionssystemet, trots att en sådan ordning saknas i nationell rätt.
|
30. Tšehhi Vabariik leiab siiski, et ta ei pea käesolevas hagis sõnaselgelt nimetatud direktiivi 2003/41 artikleid üle võtma, kuna seda tehes oleks ta sunnitud muutma oma sotsiaalkindlustussüsteemi aluspõhimõtteid, mille korraldamine kuulub EÜ artikli 137 lõike 4 esimese taande kohaselt liikmesriikide pädevusse, ning kehtestama oma vanaduspensioni süsteemis tööandjapensioni skeemi, kuigi sellist skeemi tema siseriiklikus õiguses ei ole.
|
|
31. Republiken Tjeckien har i detta sammanhang förklarat att dess pensionssystem består av två delar som utgörs av den första och den andra pelaren i pensionssystemet. Den första pelaren, som regleras av lag nr 155/1995 om pensionsförsäkring, utgörs av den lagstadgade allmänna och obligatoriska pension som utgår till samtliga försäkrade och som omfattas av det nationella systemet för social trygghet. Den tredje pelaren, som regleras av lag nr 42/1994 om kompletterande pensionsförsäkring till vilken det utgår ett bidrag från staten, utgörs av individuella pensionsförsäkringsavtal som försäkringstagarna frivilligt har ingått med pensionsfonder som byggts upp med stöd av lagen. Upptagande i fonderna saknar samband med anställning, arbetsgivare eller utövande av egen verksamhet. Å andra sidan saknar det tjeckiska pensionssystemet en andra pelare av tilläggspensioner som utgår till yrkesverksamma, varmed ska förstås såväl anställda som egenföretagare.
|
31. Sellega seoses selgitab Tšehhi Vabariik, et tema vanaduspensionisüsteem koosneb ainult kahest osas, milleks on vastavalt vanaduspensionisüsteemi esimene ja kolmas sammas. Esimene sammas, mida reguleerib seadus nr 155/1995 pensionikindlustuse kohta, hõlmab seadusest tulenevat, üldist ja kõikidele kindlustatutele kohustuslikku pensioni ning kuulub riiklikusse sotsiaalkindlustussüsteemi. Kolmas sammas, mida reguleerib seadus nr 42/1994 riigi osalusega täiendava pensionikindlustuse kohta, hõlmab individuaalseid pensionikindlustuslepinguid, mille kindlustatud on vabatahtlikult nimetatud seaduse alusel asutatud pensionifondidega sõlminud. Nende fondidega liitumine ei ole seotud töökoha, tööandja ega füüsilisest isikust ettevõtjana tegutsemisega. Tšehhi vanaduspensionisüsteem ei sisalda seevastu teist sammast, mis hõlmab lisapensioni, mida makstakse seoses kutsealal tegutsemisega kas töötaja või füüsilisest isikust ettevõtjana.
|
|
32. Republiken Tjeckien har påpekat att enligt gällande lagstiftning kan inte ett tjänstepensionsinstitut etableras i Republiken Tjeckien för att bedriva verksamhet, eftersom det skulle strida mot rättsreglerna om utövande av yrkesverksamhet på finansmarknaden och skulle kunna utlösa straffrättsliga eller administrativa åtgärder. Det saknas dessutom såväl politisk vilja som tillräckliga ekonomiska resurser att införa ett tjänstepensionssystem i Republiken Tjeckien.
|
32. Tšehhi Vabariik rõhutab, et praegu kehtivate siseriiklike õigusnormide kohaselt ei saa tööandjapensioni kogumisasutus Tšehhi Vabariigi territooriumil tegevust alustada, kuna see läheks vastuollu õigusnormidega, mis reguleerivad kutsetegevuse teostamist finantsturul, ning seega võidaks see asutus haldus- või kriminaalkorras vastutusele võtta. Lisaks puudub ka poliitiline tahe ja piisav majanduslik potentsiaal tööandjapensioni skeemi kehtestamiseks selles liikmesriigis.
|
|
33. Enligt Republiken Tjeckien kan det inte krävas att direktiv 2003/41 ska införlivas, eftersom det anges i artikel 137.4 första strecksatsen EG att medlemsstaterna fritt får fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet. Ett införlivande skulle påverka ett verksamt utövande av en rätt som framgår av fördraget. Eftersom de bestämmelser i direktivet som uttryckligen anges i förevarande talan ålägger medlemsstater i vilka tjänstepensionsinstitut är etablerade specifika skyldigheter, skulle ett införlivande tveklöst medföra att nödvändiga bestämmelser för att bedriva verksamhet på tjänstepensionsområdet i Tjeckien infördes och följaktligen att det, faktiskt såväl som rättsligt, inrättades en andra pelare i Tjeckien, vilket skulle ha en väsentlig påverkan på den övergripande finansiella jämvikten i Tjeckiens nationella pensionssystem.
|
33. Tšehhi Vabariik on arvamusel, et kuna EÜ artikli 137 lõike 4 esimene taane jätab liikmesriikidele õiguse kindlaks määrata oma sotsiaalkindlustussüsteemi aluspõhimõtted, siis ei saa nõuda direktiivi 2003/41 ülevõtmist, kuna see mõjutaks esmase õigusega tagatud õiguse tegelikku kasutamist. Kuid käesolevas hagis sõnaselgelt nimetatud direktiivi sätete, mis kehtestavad kohustusi liikmesriikidele, kelle territooriumil asuvad tööandjapensioni kogumisasutused, ülevõtmine tooks vältimatult kaasa sellise õigusliku raamistiku loomise, mis on vajalik ettevõtjate tegevuseks tööandjapensioni valdkonnas Tšehhi Vabariigi territooriumil, ning seega teise samba kehtestamise kõnealuses liikmesriigis, mis mõjutaks olulisel määral riikliku vanaduspensionisüsteemi üldist finantstasakaalu.
|
|
34. Republiken Tjeckien har i illustrationssyfte hänvisat till artikel 9.1 i direktiv 2003/41, vari föreskrivs en skyldighet för medlemsstaterna att registrera tjänstepensionsinstitut som är etablerade inom deras territorier i ett nationellt register eller att auktorisera dem. Skapandet av ett lämpligt register eller inrättandet av en lämplig ordning för auktorisation skulle nödvändigtvis kräva att det antogs bestämmelser om detta. Att anta sådana bestämmelser isolerat utan att anta ett komplext tjänstepensionssystem, det vill säga utan att exempelvis ange de avtalsslutande parternas skyldigheter, skulle inte vara möjligt.
|
34. Sellega seoses viitab Tšehhi Vabariik näiteks direktiivi 2003/41 artikli 9 lõikele 1, mis sätestab liikmesriikidele kohustuse kanda tööandjapensioni kogumisasutus riiklikusse registrisse või anda talle asjakohane tegevusluba. Asjakohase registri või asjakohase lubade andmise süsteemi loomine eeldab vältimatult vastavate õigusnormide vastuvõtmist. Selliste õigusnormide eraldi vastuvõtmine nii, et ei kehtestata tööandjapensioni kui mitmekülgset süsteemi, st ilma et määratletaks näiteks lepinguosaliste õigused ja kohustused, ei ole võimalik.
|
|
35. Republiken Tjeckien har sagt sig vara medveten om den omständigheten att tjänstepensionsinstitut inte i största allmänhet kan förväxlas med den andra pelaren i pensionssystemet. Sådana institutioner är emellertid en väsentlig del i andra pelaren och att skapa en ram för att etablera dem skulle nödvändigtvis medföra förändringar i pensionssystemen.
|
35. Tšehhi Vabariik täpsustab, et ta on teadlik asjaolust, et üldiselt ei või tööandjapensioni kogumisasutusi segamini ajada teise samba vanaduspensionisüsteemiga. Kõnealused asutused on siiski selles sambas kesksel kohal ning nende asutamiseks vajaliku raamistiku loomine tooks vältimatult kaasa vanaduspensionisüsteemide muutused.
|
|
36. Republiken Tjeckien har för övrigt påpekat att det införlivande som gjordes genom lag nr 340/2006 lever upp till syftet med direktiv 2003/41. Genom lagen införlivas samtliga bestämmelser om tillhandahållande av tjänstepension över gränserna av institut som är etablerade i andra medlemsstater, vilket möjliggör för företag som är etablerade i Tjeckien att bidra till de pensionsordningar som dessa institut tillhandahåller och som samtidigt gör det möjligt för dem att tillhandahålla lämpliga tjänster i Republiken Tjeckien.
|
36. Lisaks rõhutab Tšehhi Vabariik, et seadusega nr 340/2006 teostatud ülevõtmisega on saavutatud direktiivi 2003/41 eesmärk. Kõnealuse seadusega on üle võetud kõik sätted, mis käsitlevad teistes liikmesriikides asuvate asutuste pakutavate tööandjapensioni teenuste piiriülest osutamist, mis võimaldab Tšehhi Vabariigi territooriumil asuvatel ettevõtjatel kõnealuste asutuste pakutavates vanaduspensioniskeemides osaleda ning samal ajal kõnealustel asutustel asjaomaseid teenuseid Tšehhi Vabariigis pakkuda.
|
|
37. Härav följer att det huvudsakliga syftet med Republiken Tjeckiens argumentation är att motivera varför bestämmelserna i direktiv 2003/41 inte har införlivats genom att hänvisa dels till att det inte har etablerats något tjänstepensionsinstitut i Tjeckien till följd av förbudet i nationell rätt att etablera sådana institut, dels till den omständigheten att ett införlivande av bestämmelserna skulle nödvändiggöra en ändring i de nationella pensionssystemen genom att det då infördes en andra pelare, trots att det framgår av artikel 137.4 första strecksatsen EG att medlemsstaterna fritt får inrätta sina nationella system på detta område.
|
37. Nendest argumentidest nähtub, et Tšehhi Vabariik püüab direktiivi 2003/41 asjaomaste sätete ülevõtmata jätmist sisuliselt õigustada esiteks sellega, et siseriiklikus õiguses kehtestatud keelu tõttu ei asu tema territooriumil ühtegi tööandjapensioni kogumisasutust, ning teiseks asjaoluga, et nimetatud sätete ülevõtmine kohustaks teda muutma riiklikku vanaduspensionisüsteemi teise samba kehtestamisega, kuigi EÜ artikli 137 lõike 4 esimene taande annab liikmesriikidele pädevuse oma asjakohaste riiklike süsteemide korraldamiseks.
|
|
38. Det är således nödvändigt att pröva huruvida dessa argument, som härleds såväl från nationell rätt som från gemenskapsrätt, kan motivera att bestämmelserna i direktiv 2003/41, vilka uttryckligen anges i förevarande talan, inte har införlivats.
|
38. Seega tuleb analüüsida, kas vastavalt siseriiklikust õigusest ning ühenduse õigusest tulenevad kaalutlused võivad õigustada seda, et käesolevas hagis sõnaselgelt nimetatud direktiivi 2003/41 sätted on jäetud üle võtmata.
|
|
39. Beträffande påståendet att det inte har etablerats något tjänstepensionsinstitut i Republiken Tjeckien, ska det erinras om den fasta rättspraxis enligt vilken den omständigheten att en viss verksamhet som avses i ett direktiv inte förekommer i en specifik medlemsstat inte kan befria denna stat från skyldigheten att anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att säkerställa ett korrekt införlivande av samtliga bestämmelser i detta direktiv (dom av den 16 november 2000 i mål C‑214/98, kommissionen mot Grekland, REG 2000, s. I‑9601, punkt 22, av den 13 december 2001 i mål C‑372/00, kommissionen mot Irland, REG 2001, s. I‑10303, punkt 11, av den 30 maj 2002 i mål C‑441/00, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 2002, s. I‑4699, punkt 15, och av den 8 juni 2006 i mål C‑71/05, kommissionen mot Luxemburg, REG 2006, punkt 12).
|
39. Seoses väidetava asjaoluga, et Tšehhi Vabariigi territooriumil ei asu ükski tööandjapensioni kogumisasutus, peab meelde tuletama, et Euroopa Kohtu väljakujunenud praktika kohaselt ei vabasta tõsiasi, et konkreetses liikmesriigis ei esine direktiiviga reguleeritud teatud tegevust, seda liikmesriiki kohustusest kehtestada õigus- ja haldusnormid, et tagada kõigi selle direktiivi sätete nõuetekohane ülevõtmine (16. novembri 2000. aasta otsus kohtuasjas C‑214/98: komisjon vs. Kreeka, EKL 2000, lk I‑9601, punkt 22; 13. detsembri 2001. aasta otsus kohtuasjas C‑372/00: komisjon vs . Iirimaa, EKL 2001, lk I‑10303, punkt 11; 30. mai 2002. aasta otsus kohtuasjas C‑441/00: komisjon vs. Ühendkuningriik, EKL 2002, lk I‑4699, punkt 15, ja 8. juuni 2006. aasta otsus kohtuasjas C‑71/05: komisjon vs. Luksemburg, punkt 12).
|
|
40. Både rättssäkerhetsprincipen och behovet av att garantera att ett direktiv tillämpas fullt ut, inte bara i praktiken utan också i lag, kräver nämligen att medlemsstaterna återger föreskrifterna i det aktuella direktivet i tvingande lagbestämmelser på ett klart, precist och öppet sätt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 mars 1990 i mål C‑339/87, kommissionen mot Nederländerna, REG 1990, s. I‑851, punkterna 22 och 25, samt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Grekland, punkt 23).
|
40. Nii õiguskindluse põhimõte kui ka vajadus tagada direktiivide täielik kohaldamine mitte ainult faktiliselt, vaid ka õiguslikult nõuab, et kõik liikmesriigid võtavad asjaomase direktiivi sätted üle selges, täpses ja läbipaistvas õiguslikus raamistikus, nähes direktiiviga hõlmatud valdkonnas ette siduvad sätted (vt selle kohta 15. märtsi 1990. aasta otsus kohtuasjas C‑339/87: komisjon vs . Madalmaad, EKL 1990, lk I‑851, punktid 22 ja 25, ning eespool viidatud kohtuotsus komisjon vs. Kreeka, punkt 23).
|
|
41. En sådan skyldighet åligger nämligen medlemsstaterna i syfte att föregripa alla förändringar av den faktiska situation som förelåg vid en viss tidpunkt och för att säkerställa att alla rättssubjekt i gemenskapen, inbegripet rättssubjekt i medlemsstater i vilka en viss verksamhet som omfattas av ett direktiv inte förekommer, under alla omständigheter på ett klart och precist sätt kan få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Grekland, punkt 27, kommissionen mot Irland, punkt 12, av den 30 maj 2002, kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 16, och kommissionen mot Luxemburg, punkt 13.
|
41. See kohustus on liikmesriikidel selleks, et ennetada seal teatud ajahetkel valitseva olukorra muutumist ning tagada, et kõik ühenduse – sealhulgas nende liikmesriikide, kus direktiiviga ettenähtud teatud tegevust ei esine – õigussubjektid teaksid selgelt ja täpselt, millised on nende õigused ja kohustused igas olukorras (vt selle kohta eespool viidatud kohtuotsus komisjon vs. Kreeka, punkt 27; eespool viidatud kohtuotsus komisjon vs . Iirimaa, punkt 12; 30. mai 2002. aasta otsus kohtuasjas komisjon vs. Ühendkuningriik, punkt 16, ja eespool viidatud kohtuotsus komisjon vs. Luksemburg, punkt 13).
|
|
42. Enligt rättspraxis är det endast om det är meningslöst att införliva ett direktiv av geografiska skäl som införlivandet blir onödigt (se domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Irland, punkt 13, och av den 30 maj 2002, kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 17).
|
42. Kohtupraktika kohaselt ei ole ülevõtmine kohustuslik vaid juhul, kui direktiivi ülevõtmine on mõttetu geograafiliste olude tõttu (vt eespool viidatud kohtuotsus komisjon vs . Iirimaa, punkt 13, ja 30. mai 2002. aasta otsus kohtuasjas komisjon vs. Ühendkuningriik, punkt 17).
|
|
43. Det ska erinras om, vilket bland annat framgår av skälen 1, 6 och 8 i direktiv 2003/41 att syftet med direktiv som antagits med stöd av artiklarna 47.2 EG, 55 EG och 95 EG är att upprätta en inre marknad för tjänstepensioner och att tjänstepensionsinstitut ska ha rätt att tillhandahålla tjänster och frihet att investera på denna marknad.
|
43. Käesoleval juhul tuleb märkida, nagu nähtub eelkõige direktiivi 2003/41 – mis võeti vastu EÜ artikli 47 lõike 2, artikli 55 ja artikli 95 alusel – põhjendustest 1, 6, ja 8, et, direktiivi eesmärk on luua tööandjapensioni skeemide siseturg, mille raames tööandjapensioni kogumisasutused omavad teenuste osutamise vabadust ja investeerimisvabadust.
|
|
44. I artikel 20.1 i direktiv 2003/41 föreskrivs dels att medlemsstaterna ska tillåta företag som är etablerade inom deras territorier att ge uppdrag åt tjänstepensionsinstitut som är godkända i andra medlemsstater, dels att de ska tillåta tjänstepensionsinstitut som är godkända inom deras territorier att åta sig uppdrag för företag som är etablerade inom andra medlemsstaters territorier.
|
44. Sellest lähtuvalt näeb direktiivi 2003/41 artikli 20 lõige 1 ette, et liikmesriigid peavad esiteks lubama nende territooriumil asuvatel asutustel spondeerida teistes liikmesriikides tegevusloa saanud tööandjapensioni kogumisasutusi ning teiseks lubama nende territooriumil tegevusloa saanud tööandjapensioni kogumisasutustel vastu võtta sponsorlust teiste liikmesriikide territooriumil asuvatelt ettevõtjatelt.
|
|
45. För att kunna bedriva sådan verksamhet över gränserna åläggs medlemsstaterna i direktiv 2003/41, vilket framgår av skälen 7 och 8, att underkasta tjänstepensionsinstitut som är etablerade inom deras territorier vissa regler om minimikrav på aktsamhet när det gäller deras verksamhet och kapitalförvaltning för att säkerställa en hög grad av trygghet för de framtida pensionärer som ska ha gagn av deras tjänster.
|
45. Nagu nähtub direktiivi põhjendustest 7 ja 20, paneb direktiiv 2003/41 sellise piiriülese tegevuse jaoks liikmesriikidele kohustuse kehtestada nende territooriumil asuvatele tööandjapensioni kogumisasutustele nende tegevuse ja tegutsemistingimuste osas mitmesugused minimaalsed usaldatavusnormatiivid, et tagada kõrge turvalisuse tase tulevastele pensionäridele, kes neid hüvitisi peaksid saama.
|
|
46. Dessa regler består, enligt artiklarna 8, 9, 13 och 15–18 i direktiv 2003/41, bland annat i en juridisk åtskillnad mellan tjänstepensionsinstitut och uppdragsgivande företag för att skydda institutets tillgångar om företaget går i konkurs, villkor för att få bedriva verksamhet för att garantera tilltron till tjänstepensionsinstituten, såsom registrering i ett nationellt register eller auktorisation, att den faktiska verksamheten drivs av personer med god vandel, att det finns korrekt upprättade regler, att tekniska avsättningar bestyrks av en expert och att medlemmarna hålls informerade, att information ska tillhandahållas behöriga myndigheter samt att fonderna har tillräckliga medel för att täcka sina åtaganden.
|
46. Direktiivi 2003/41 artiklite 8, 9, 13 ja 15–18 kohaselt hõlmavad kõnealused normatiivid eelkõige vastavalt sponsorettevõtjate ja tööandjapensioni kogumisasutuste õiguslikku eraldatust, selleks et kaitsta asutuste varasid sponsorettevõtja pankroti korral, tegevusele esitatavaid tingimusi, mis peavad tagama tööandjapensioni kogumisasutuste usaldusväärsuse – näiteks asutus on kantud riiklikusse registrisse või saanud asjakohase tegevusloa, asutuse tegevjuhid on hea mainega isikud, rakendatakse nõuetekohaseid eeskirju, kindlustustehnilised eraldised kinnitab spetsialist, pensioniskeemiga hõlmatud isikuid teavitatakse –, pädevatele asutustele antavat teavet ning piisavate varade olemasolu ja haldamist, et katta nende kohustusi.
|
|
47. I artikel 20.2–20.4 i direktiv 2003/41 föreskrivs det förfarande som ett tjänstepensionsinstitut som är godkänt i en medlemsstat ska följa när det har för avsikt att tillhandahålla sina tjänster i en annan medlemsstat och, i ett sådant fall, de behöriga myndigheternas roll. I artikel 20.2, liksom i artikel 9.5 i direktivet, föreskrivs att tjänstepensionsinstitut som har för avsikt att utöva sådan verksamhet ska godkännas i förväg av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är värdland, det vill säga den medlemsstat där institutet har sitt säte och/eller huvudsakliga administration.
|
47. Direktiivi 2003/41 artikli 20 lõiked 2–4 sätestavad muu hulgas korra, mida tegevusloa saanud tööandjapensioni kogumisasutus peab järgima, kui ta soovib teenuseid pakkuda teises liikmesriigis, ning samuti sellisel juhul pädevate asutuste rolli. Nimetatud artikli lõige 2, nagu ka nimetatud direktiivi artikli 9 lõige 5, sätestab, et tööandjapensioni kogumisasutused, kes soovivad piiriüleselt tegutseda, peavad saama päritoluliikmesriigi, st riigi, mille territooriumil on nende registrijärgne asukoht ja/või tema juhatuse peamine asukoht, pädeva asutuse eelloa.
|
|
48. Härav följer, såsom Republiken Tjeckien har påpekat, att de bestämmelser i direktiv 2003/41 som uttryckligen omfattas av förevarande talan, nämligen artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4 huvudsakligen ålägger de medlemsstater vari tjänstepensionsinstitut är etablerade skyldigheter.
|
48. Nagu märgib Tšehhi Vabariik, nähtub sellest, et käesolevas hagis sõnaselgelt nimetatud direktiivi 2003/41 sätted, st selle artiklid 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõiked 2–4 panevad sisuliselt kohustusi liikmesriikidele, kelle territooriumil tööandjapensioni kogumisasutused asuvad.
|
|
49. Enligt Republiken Tjeckien kan ett tjänstepensionsinstitut inte lagligen etablera sig i landet.
|
49. Nimetatud liikmesriigi arvates ei saa tööandjapensioni kogumisasutus tema territooriumil õiguspäraselt tegevust alustada.
|
|
50. Enligt den rättspraxis som har anförts i punkterna 39–41 i denna dom och i avsaknad av geografiska skäl som skulle göra ett införlivande av de berörda bestämmelserna meningslöst är det nämligen viktigt att erinra om att för den händelse att Republiken Tjeckien skulle besluta sig för att komplettera sitt nationella pensionssystem med en tjänstepensionsordning som omfattas av den andra pelaren, ska samtliga rättssubjekt i Republiken Tjeckien, liksom andra rättssubjekt i gemenskapen som berörs av lagen, veta vilka rättigheter och skyldigheter de har.
|
50. Siiski on käesoleva kohtuotsuse punktides 39–41 viidatud kohtupraktika kohaselt ning siis, kui ei esine olukorda, kus geograafiliste olude tõttu kaotab asjaomaste sätete ülevõtmine täielikult mõtte, tähtis, et juhul, kui Tšehhi Vabariik otsustab vajadusel oma riiklikku vanaduspensionisüsteemi täiendada teise sambasse kuuluva tööandja kogumispensioniga, teavad kõik selle liikmesriigi õigussubjektid, nagu ka teised ühenduse õigussubjektid, millised on nende õigused ja kohustused.
|
|
51. En sådan utveckling av det nationella pensionssystemet kan inte på något sätt betraktas som utesluten eller som enbart hypotetisk med hänvisning till att det, såsom Republiken Tjeckien har hävdat, skulle förutsätta en ändring av gällande regelverk och inte enbart att ett faktiskt hinder togs bort. All lagstiftning kan nämligen ändras. I detta fall följer det för övrigt av de handlingar som Republiken Tjeckien har ingett att lagstiftning hade förberetts för att införa en andra pelare i det nationella pensionssystemet i Republiken Tjeckien redan innan direktiv 2003/41 antogs, nämligen år 1993, då arbetsmarknads- och socialministern föreslog den tjeckiska regeringen en lag med detta innehåll. Den tjeckiska regeringen valde slutligen en annan lösning, nämligen att anta en lag om tilläggspensionsförsäkring till vilken det utgår bidrag från staten, och frågan aktualiserades återigen år 2001 när regeringen lade fram ett lagförslag om tjänstepension i det tjeckiska parlamentet. Republiken Tjeckien medgav dessutom vid förhandlingen att en andra pelare skulle kunna komma att införas i framtiden om det skulle utvecklas en politisk vilja i denna riktning.
|
51. Sellist riikliku vanaduspensionisüsteemi arengut ei saa kuidagi välistada või pidada puhtalt hüpoteetiliseks, nagu väidab Tšehhi Vabariik, põhjendusel, et see toob kaasa kohaldatava õigusliku raamistiku muutmise ning mitte ainult faktilise takistuse kõrvaldamise. Kõikide õigusnormide muutmine on tegelikult võimalik. Pealegi nähtub käesoleval juhul selle liikmesriigi enda menetlusdokumentidest, et õigusaktide eelnõud riikliku vanaduspensionisüsteemi teise samba kehtestamiseks koostati Tšehhi Vabariigis enne direktiivi 2003/41 vastuvõtmist vastavalt 1993. aastal, kui töö- ja sotsiaalminister esitas sellekohase seaduseelnõu Tšehhi valitsusele, kes lõpuks otsustas teise variandi kasuks, nimelt võeti vastu seadus riigi osalusega täiendava pensionikindlustuse kohta, ning 2001. aastal, kui nimetatud valitsus esitas Tšehhi parlamendi alamkojale seaduseelnõu tööandja pensionikindlustuse kohta. Lisaks tunnistas Tšehhi Vabariik kohtuistungil, et selline teine sammas võidakse kehtestada tulevikus, kui on olemas sellekohane poliitiline tahe.
|
|
52. Härav följer att även om inget tilläggspensionsinstitut lagligt kan etableras i Republiken Tjeckien enligt gällande nationell rätt, eftersom det saknas en andra pelare i det nationella pensionssystemet, föreligger en skyldighet för Republiken Tjeckien att till fullo införliva bestämmelserna i artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4 i direktiv 2003/41 och att i sin nationella rätt anta och sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för detta, enligt artikel 22.1 första stycket i nämnda direktiv.
|
52. Sellest järeldub, et isegi kui kohaldatavate siseriiklike õigusnormide kohaselt ei saa tööandjapensioni kogumisasutus Tšehhi territooriumil õiguspäraselt tegevust alustada, kuna teine sammas riiklikus vanaduspensionisüsteemis puudub, on sellel liikmesriigil kohustus täielikult üle võtta direktiivi 2003/41 artiklid 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõiked 2–4, võttes vastu ning jõustades oma siseriiklikus õiguses selleks vajalikud õigus- ja haldusnormid vastavalt direktiivi artikli 22 lõike 1 esimese lõigule.
|
|
53. Tvärtemot vad Republiken Tjeckien har hävdat står inte skyldigheten att införliva direktivet i något motsatsförhållande till Republiken Tjeckiens behörighet att fritt fastställa hur dess nationella pensionssystem ska organiseras och hur den finansiella jämvikten i detta system ska bevaras eftersom det inte krävs att medlemsstaten vid införlivandet inför en andra pelare, och införlivandet kränker således inte Republiken Tjeckiens prerogativ enligt artikel 137.4 första strecksatsen EG.
|
53. Vastupidi Tšehhi Vabariigi väidetule ei sea selline ülevõtmise kohustus kahtluse alla talle antud pädevust korraldada kõnesolevat vanaduspensionisüsteemi ning ei mõjuta selle finantstasakaalu, kui teda kohustatakse selle ülevõtmise raames kehtestama teine sammas, rikkudes talle EÜ artikli 137 lõike 4 esimeses taandes antud eesõigusi.
|
|
54. Ett införlivande i nationell rätt av de berörda bestämmelserna i direktiv 2003/41 förutsätter inte några ändringar över huvud taget i Republiken Tjeckiens nationella pensionssystem.
|
54. Esiteks ei kohusta direktiivi 2003/41 asjaomaste sätete ülevõtmine siseriiklikkusse õigusesse Tšehhi Vabariiki kuidagi muutma oma riiklikku vanaduspensionisüsteemi.
|
|
55. Republiken Tjeckien har således fel när medlemsstaten hävdar att ett införlivande ipso facto skulle medföra att det infördes en andra pelare i det nationella pensionssystemet.
|
55. Sellega seoses väidab Tšehhi ebaõigesti, et selline ülevõtmine toob ipso facto kaasa teise samba kehtestamise tema riiklikus vanaduspensionisüsteemis.
|
|
56. Enligt de förklaringar som Republiken Tjeckien har lämnat som svar på domstolens skriftliga frågor i detta avseende förutsätter etablerandet av en sådan andra pelare, som utgör en del av ett komplext system, att den nationella lagstiftaren antar en heltäckande nationell lagstiftning för att bland annat fastställa nödvändiga villkor för att etablera tjänstepensionsinstitut i landet och de rättsliga sambanden såväl mellan den andra pelaren och övriga pelare i det nationella pensionssystemet som, beträffande den andra pelaren, mellan de rättsliga sambanden inom denna pelare, nämligen relationen mellan arbetsgivare, arbetstagare, tillsynsorgan och, i förekommande fall, andra statsorgan.
|
56. Euroopa Kohtu sellekohastele kirjalikele küsimustele vastates antud asjaomase liikmesriigi selgituste kohaselt nõuab mitmekülgsesse süsteemi kuuluva teise samba kehtestamine täieliku siseriikliku õigusliku regulatsiooni vastuvõtmist siseriikliku seadusandja poolt, et eelkõige kindlaks teha liikmesriigi territooriumil tööandjapensioni kogumisasutuste asutamiseks vajalikud tingimused ning õiguslikud suhted, mis esinevad nii teise samba ja muude riikliku vanaduspensionisüsteemi sammaste vahel kui ka teise samba raames seda moodustavate osade, st tööandjate, töötajate, kontrolli- ja järelevalveorganite ning vajadusel teiste siseriiklike organite vahel.
|
|
57. Det finns varken i de bestämmelser i direktiv 2003/41 som uttryckligen är föremål för denna talan eller i någon annan bestämmelse i direktivet någon skyldighet för medlemsstaterna att anta en sådan lagstiftning.
|
57. Tuleb aga asuda seisukohale, et ükski käesolevas hagis sõnaselgelt nimetatud direktiivi 2003/41 sätetest ega ka ükski teine direktiivi säte ei pane liikmesriikidele sellise õigusliku regulatsiooni kehtestamise kohustust.
|
|
58. Tvärtemot vad Republiken Tjeckien har gjort gälland e, trots att ett införlivande av artikel 9.1 i direktiv 2003/41 med nationell rätt bland annat kräver att samtliga medlemsstater antar bestämmelser om registrering eller auktorisation av tjänstepensionsinstitut som är etablerade i dem, innehåller inte ovannämnda artikel någon bestämmelse som ålägger medlemsstaterna att tillåta sådana institut att etablera sig i dem.
|
58. Kuigi direktiivi 2003/41 artikli 9 lõike 1 ülevõtmine siseriiklikusse õigusesse nõuab kindlasti eelkõige, et iga liikmesriik näeb tema territooriumil asuvate tööandjapensioni kogumisasutuste suhtes oma siseriiklikes õigusnormides ette asutuse kandmise riiklikusse registrisse või tegevusloa saamise, ei sisalda see säte vastupidi Tšehhi Vabariigi väidetule ühtegi normi, mis paneks neile riikidele kohustuse võimaldada sellistel asutustel alustada nende territooriumil tegutsemist.
|
|
59. Såsom framgår av punkterna 43–47 i denna dom utgör direktiv 2003/41 nämligen endast ett första steg på vägen för att etablera en inre marknad för tjänstepensioner genom att det i direktivet anges vissa minimiregler om aktsamhet. Syftet med direktivet är emellertid inte, ens delvis, att harmonisera de nationella pensionssystemen och kräva att medlemsstaterna ska ändra eller avskaffa nationella bestämmelser om hur dessa system är uppbyggda.
|
59. Nagu nähtub käesoleva kohtuotsuse punktidest 43–47, on direktiivi 2003/41 puhul tegemist pelgalt esimese sammuga tööandjapensioni skeemide siseturu loomisel, kehtestades Euroopa tasandil minimaalsed usaldatavusnormatiivid. Seevastu ei ole selle direktiivi eesmärk isegi osaliselt ühtlustada riiklikke vanaduspensionisüsteeme, kohustades liikmesriike muutma või kaotama siseriikliku õiguse norme, mis määravad kindlaks nende süsteemide korraldamise.
|
|
60. Det påpekas uttryckligen i skäl 9 i direktivet att i enlighet med subsidiaritetsprincipen har medlemsstaterna det fulla ansvaret för tjänstepensionssystemens uppbyggnad, liksom för beslut om vilken roll var och en av pelarna i dessa system ska spela, inbegripet en andra pelare, och ett införlivande kränker därför inte medlemsstaternas prerogativ enligt artikel 137.4 första strecksatsen EG.
|
60. Nimetatud direktiivi põhjenduses 9 rõhutatakse sõnaselgelt, et vastavalt subsidiaarsuse põhimõttele peaks liikmesriikidele jääma täielik vastutus riiklike vanaduspensionisüsteemide korraldamise eest, samuti nende süsteemide kolme eri samba rolli, sh teisele sambale antud rolli üle otsustamise eest ning et see direktiiv ei saa seega mingil juhul selliseid eesõigusi mõjutada.
|
|
61. Likaledes föreskrivs det för övrigt i artikel 20.1 i direktiv 2003/41, i enlighet med skälen 36 och 37 i direktivet, att tjänstepensionsinstitutens verksamhet över gränserna ska utövas utan att det påverkar tillämpningen av nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning i värdmedlemsstaten avseende det nationella pensionssystemets uppbyggnad.
|
61. Sellest lähtudes näeb direktiivi 2003/41 artikli 20 lõige 1 direktiivi põhjendustele 36 ja 37 vastavalt muu hulgas ette, et tööandjapensioni kogumisasutuste piiriülene tegevus toimub ilma, et see piiraks riiklike vanaduspensionisüsteemide korraldust käsitlevate ja vastuvõtvas liikmesriigis kehtivate sotsiaal- ja tööõigusaktide kohaldamist.
|
|
62. Följaktligen, och i motsats till vad kommissionen också har hävdat i sina skriftliga inlagor, kan inte direktiv 2003/41 på något sätt tolkas så att direktivet medför att en medlemsstat som, liksom Republiken Tjeckien, förbjuder etablering av tjänstepensionsinstitut i landet, eftersom det saknas en andra pelare i dess pensionssystem, ska avskaffa detta förbud och tillåta tjänstepensionsinstitut att etablera sig och att tillhandahålla tjänster, vilket ostridigt omfattas av den andra pelaren i det nationella pensionssystemet.
|
62. Seetõttu ning vastupidi sellele, mida komisjon väitis ka oma menetlusdokumentides, ei saa direktiivi 2003/41 kui sellist kuidagi tõlgendada nii, et see kohustab liikmesriiki, kes nagu Tšehhi Vabariik keelab tema riiklikus vanaduspensionisüsteemis teise samba puudumise tõttu tööandjapensioni kogumisasutuste asutamise tema territooriumil, seda keeldu kaotama, et tööandjapensioni kogumisasutused saaksid tema territooriumil tegevust alustada selliste teenuste osutamiseks, mille puhul on selge, et need kuuluvad riiklike vanaduspensionisüsteemide teise sambasse.
|
|
63. Ett sådant förbud i nationell rätt måste vara förenligt med bestämmelserna om fri rörlighet i EG‑fördraget, bland annat med bestämmelserna om fri etableringsrätt, vilken innebär ett principiellt förbud mot inskränkningar i utövandet av denna rätt (se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 16 maj 2006 i mål C‑372/04, Watts, REG 2006, s. I‑4325, punkt 92 och där angiven rättspraxis, samt av den 11 september 2008 i mål C‑228/07, Petersen, REG 2008, s. I‑6989, punkt 42) såvida inte dessa inskränkningar kan motiveras med hänvisning till tvingande skäl av allmänintresse, vilka inbegriper en risk för att allvarligt rubba balansen i det sociala trygghetssystemet (se, för et liknande resonemang, dom av den 28 april 1998 i mål C‑158/96, Kohll, REG 1998, s. I‑1931, punkt 41, och av den 5 mars 2009 i mål C‑350/07, Kattner Stahlbau, REG 2009, s. I‑0000, punkt 85).
|
63. Selge on, et selline siseriiklikus õiguses ettenähtud keeld peab järgima vaba liikumist puudutavaid EÜ asutamislepingu sätteid ning eelkõige asutamisvabadust puudutavaid sätteid, mis põhimõtteliselt keelavad selle vabaduse piirangud (vt selle kohta eelkõige 16. mai 2006. aasta otsus kohtuasjas C‑372/04: Watts, EKL 2006, lk I‑4325, punkt 92 ja seal viidatud kohtupraktika, ning 11. septembri 2008. aasta otsus kohtuasjas C‑228/07: Petersen, EKL 2008, lk I‑6989, punkt 42) vähemalt siis, kui neid piiranguid ei õigusta asutamislepingus esitatud põhjused või ülekaalukas üldine huvi, mille hulka kuulub eelkõige sotsiaalkindlustussüsteemi finantstasakaalu tõsise kahjustamise oht (vt selle kohta eelkõige 28. aprilli 1998. aasta otsus kohtuasjas C‑158/96: Kohll, EKL 1998, lk I‑1931, punkt 41, ja 5. märtsi 2009. aasta otsus kohtuasjas C‑350/07: Kattner Stahlbau, EKL 2009, lk I‑1513, punkt 85).
|
|
64. Vid prövningen av huruvida denna talan är välgrundad, såtillvida som den endast avser en underlåtenhet att införliva bestämmelserna i direktiv 2003/41 och inte ett möjligt åsidosättande av bestämmelserna i fördraget, vilket kommissionen inte vid något tillfälle har åberopat till stöd för sitt resonemang, är det emellertid varken nödvändigt att pröva huruvida förbudet i tjeckisk rätt mot att etablera tjänstepensionsinstitut i Republiken Tjeckien strider mot bestämmelserna om fri rörlighet eller, följaktligen, att pröva om det kan krävas att denna medlemsstat, för att leva upp till ovannämnda bestämmelser, är skyldig att, i förekommande fall, etablera en andra pelare i sitt nationella pensionssystem.
|
64. Kuna käesolev hagi käsitleb üksnes direktiivi 2003/41 sätete rikkumist ja mitte asutamislepingu sätete võimalikku rikkumist, millele komisjon oma argumentide põhjenduseks ei ole kunagi viidanud, siis käesoleva hagi põhjendatuse hindamiseks ei ole vaja analüüsida, kas Tšehhi Vabariigi territooriumil tööandjapensioni kogumisasutuste asutamise keeld, mis on kehtestatud Tšehhi õigusega, on vastuolus vaba liikumise sätetega ega seega analüüsida, millisel määral võiks seda liikmesriiki nende normide järgmiseks kohustada selleks, et ta vajadusel kehtestaks oma riiklikus vanaduspensionisüsteemis teise samba.
|
|
65. I motsats till vad Republiken Tjeckien har hävdat utgör dessutom inte skyldigheten att införliva direktiv 2003/41 i dess helhet genom att överföra bestämmelserna i artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–4 till nationell rätt att bestämmelserna i artikel 137.4 första strecksatsen EG på något sätt åsidosätts.
|
65. Teiseks tuleb märkida, et vastupidi Tšehhi Vabariigi väidetule ei riku kohustus täielikult üle võtta direktiivi 2003/41 sätted, rakendades oma siseriiklikus õiguskorras selles kehtestatud artiklid 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõiked 2–4, kuidagi EÜ artikli 137 lõike 4 esimese taande sätteid.
|
|
66. Det ska i detta sammanhang erinras om att bestämmelser som har antagits enligt artikel 137.4 första strecksatsen EG ”inte [ska] påverka medlemsstaternas erkända rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet och inte i väsentlig grad [ska] påverka den finansiella jämvikten i dessa”.
|
66. Sellega seoses tuleb meenutada, et EÜ artikli 137 lõike 4 esimese taande kohaselt selle sätte alusel vastuvõetud sätted „ei mõjuta liikmesriikide õigust kindlaks määrata oma sotsiaalkindlustussüsteemi aluspõhimõtted ega tohi oluliselt mõjutada selle süsteemi finantstasakaalu”.
|
|
67. Det ska inledningsvis slås fast att direktiv 2003/41, som utgör föremålet för denna talan, inte har antagits enligt artikel 137 EG, vilken är den rättsliga grunden för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning på socialpolitikens område. Direktivet har nämligen, såsom redan har påpekats i punkt 43 i denna dom, antagits med artiklarna 47.2 EG, 55 EG och 95 EG som rättsliga grunder. Syftet med dessa fördragsbestämmelser är att genomföra den inre marknaden genom en rätt att fritt tillhandahålla tjänster och genom fri etableringsrätt.
|
67. Esiteks tuleb asuda seisukohale, et käesoleva hagi esemeks olev direktiiv 2003/41 ei ole vastu võetud EÜ artikli 137 alusel, mille puhul asutamislepingus on tegemist õigusliku alusega sotsiaalpoliitika valdkonnas siseriiklike õigusnormide ühtlustamiseks. Nagu juba käesoleva kohtuotsuse punktis 43 märgiti, on selle direktiivi õiguslikuks aluseks EÜ artikli 47 lõige 2 ning artiklid 55 ja 95, mis näevad ette siseturu loomise teenuste osutamise vabaduse ning asutamisvabadusega.
|
|
68. Direktiv 2003/41 ska dessutom, enligt artikel 2.2 a, inte tillämpas på institut som förvaltar sociala trygghetssystem, med följd att dessa institut inte påverkas av bestämmelserna i direktivet.
|
68. Teiseks, vastavalt direktiivi 2003/41 artikli 2 lõike 2 punktile a ei kohaldata seda sotsiaalkindlustuse skeeme haldavate asutuste suhtes, nii et selle direktiiviga kehtestatud sätted selliseid asutusi ei mõjuta.
|
|
69. Republiken Tjeckien har således underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 22.1 i direktiv 2003/41 genom att inte inom föreskriven frist anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att införliva artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–20.4 i direktivet. Talan ogillas i övrigt.
|
69. Seega tuleb jõuda järeldusele, et kuna Tšehhi Vabariik ei ole ettenähtud tähtaja jooksul võtnud direktiivi 2003/41 artiklite 8, 9, 13, 15–18 ning artikli 20 lõigete 2–4 järgimiseks vajalikke õigus- ja haldusnorme, on ta rikkunud selle direktiivi artikli 22 lõikest 1 tulenevaid kohustusi. Ülejäänud osas jätta hagi rahuldamata.
|
|
Rättegångskostnader
|
Kohtukulud
|
|
70. Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Republiken Tjeckien ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Republiken Tjeckien har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.
|
70. Vastavalt kodukorra artikli 69 lõikele 2 on kohtuvaidluse kaotanud pool kohustatud hüvitama kohtukulud, kui vastaspool on seda nõudnud. Kuna komisjon on kohtukulude hüvitamist nõudnud ja Tšehhi Vabariik on kohtuvaidluse kaotanud, tuleb kohtukulud välja mõista Tšehhi Vabariigilt.
|