Rådets beslut

Nõukogu otsus,

av den 6 december 2001

6. detsember 2001,

om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

teise põlvkonna Schengeni infosüsteemi (SIS II) väljatöötamise kohta

(2001/886/RIF)

(2001/886/JSK)

EUROOPA LIIDU NÕUKOGU,

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

võttes arvesse Euroopa Liidu lepingut, eriti selle artikli 30 lõike 1 punkte a ja b, artikli 31 punkte a ja b ning artikli 34 lõike 2 punkti c,

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 30.1 a och b, artikel 31 a och b och artikel 34.2 c i detta,

võttes arvesse Belgia Kuningriigi ja Rootsi Kuningriigi algatust, [1]

med beaktande av Konungariket Belgiens och Konungariket Sveriges initiativ(1),

võttes arvesse Euroopa Parlamendi arvamust [2]

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

ning arvestades järgmist:

av följande skäl:

(1) Kontrolli järkjärgulist kaotamist ühispiiridel käsitleva 14. juuni 1985. aasta Schengeni lepingu rakendamise 1990. aasta konventsiooni (edaspidi "1990. aasta Schengeni konventsioon") IV jaotise kohaselt loodud Schengeni infosüsteem on tähtis vahend Euroopa Liitu integreeritud Schengeni acquis' kohaldamiseks.

(1) Schengens informationssystem, som upprättades i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV i 1990 års konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, nedan kallad "1990 års Schengenkonvention", utgör ett grundläggande verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar.

(2) Schengeni infosüsteem oma praegusel kujul suudab teenindada kõige rohkem 18 osalisriiki. Praegu kasutatakse seda 13 liikmesriigis ja 2 muus riigis (Island ja Norra) ning lähitulevikus kavatsetakse seda hakata kasutama Ühendkuningriigis ja Iirimaal. See ei ole aga rajatud nii, et see suudaks teenindada Euroopa Liidu laienemise järel suurenevat liikmesriikide hulka.

(2) Schengens informationssystem i sin nuvarande form har kapacitet för högst 18 deltagande stater. Det är för närvarande operativt för 13 medlemsstater och två andra stater (Island och Norge) och förväntas bli operativt för Förenade kungariket och Irland inom överskådlig framtid. Det har emellertid inte konstruerats för det ökade antalet medlemsstater i Europeiska unionen efter utvidgningen.

(3) Nii seetõttu kui ka infotehnoloogia vallas tehtud viimastest edusammudest kasusaamiseks ja uute toimingute sisseseadmise võimaldamiseks on vaja välja töötada uus, teise põlvkonna Schengeni infosüsteem (SIS II), nagu on juba märgitud täitevkomitee 7. oktoobri 1997. aasta otsuses SCH/Com-ex (97) 24 [3].

(3) Av detta skäl, och för att kunna dra nytta av den senaste utvecklingen på området för informationsteknik och göra det möjligt att införa nya funktioner, är det nödvändigt att utveckla ett nytt, andra generationens, Schengens informationssystem (SIS II), vilket redan anges i Verkställande kommitténs beslut SCH/Com-ex (97) 24 av den 7 oktober 1997(3).

(4) SIS II väljatöötamisega seotud kulud kaetakse Euroopa Liidu eelarvest kooskõlas nõukogu 19. mai 2001. aasta sellekohaste järeldustega. Käesolev määrus moodustab üheskoos teise põlvkonna Schengeni infosüsteemi (SIS II) väljatöötamist käsitleva nõukogu 6. detsembri 2001. aasta otsusega 2001/2424/JSK [4] vajaliku õigusliku aluse liidu eelarves SIS II väljatöötamiseks vajalike assigneeringute tegemisele ja kõnealuse eelarveosa täitmisele.

(4) Kostnaderna för att utveckla SIS II skall belasta Europeiska unionens budget i enlighet med rådets slutsatser härom av den 29 maj 2001. Detta beslut utgör, tillsammans med rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)(4) den rättsliga grund som krävs för att möjliggöra ett införande i unionens budget av de nödvändiga anslagen för att utveckla SIS II och genomföra den delen av budgeten.

(5) Õiguslik alus koosneb kahest osast: käesolev otsus, mis põhineb Euroopa Liidu lepingu artikli 30 lõike 1 punktidel a ja b, artikli 31 punktidel a ja b ning artikli 34 lõike 2 punktil c, ja nõukogu määrus, mis põhineb Euroopa Ühenduse asutamislepingu artiklil 66. Selle põhjuseks on asja-olu, et 1990. aasta Schengeni konventsiooni artikli 92 kohaselt saavad Schengeni infosüsteemi kaudu liikmesriikide määratud asutused automatiseeritud otsingumenetluse abil kätte märked isikute ja esemete kohta, et teha piirikontrolle ja muid siseriiklike õiguse kohaselt riigis tehtavaid politsei- ja tollikontrolle ning väljastada viisasid ja elamislube ja kohaldada välismaalasi käsitlevaid õigusnorme seoses isikute liikumist käsitleva Schengeni acquis' kohaldamisega.

(5) Den rättsliga grunden består av två delar, nämligen detta beslut som grundar sig på artikel 30.1 a och b, artikel 31 a och b och artikel 34.2 c i Fördraget om Europeiska unionen och en rådsförordning som grundar sig på artikel 66 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Skälet till detta är att Schengens informationssystem, i enlighet med artikel 92 i 1990 års Schengenkonvention, måste ge de av medlemsstaterna utsedda myndigheterna, med hjälp av ett automatiskt sökningsförfarande, tillgång till rapporter om personer och föremål för gränskontroller, undersökningar och andra kontroller som utförs av polis och tullmyndigheter inom landets gränser i överensstämmelse med nationell lagstiftning samt, för utfärdande av viseringar och uppehållstillstånd och för administration av utlänningslagstiftningen inom ramen för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket om rörlighet för personer.

(6) Asjaolu, et SIS II väljatöötamise rahastamiseks liidu eelarvest vajalik õiguslik alus koosneb kahest eri õigusaktist, ei mõjuta põhimõtet, et Schengeni infosüsteem moodustab ja peaks ka edaspidi moodustama ühe, ühtse ja tervikliku infosüsteemi ja et SIS II tuleb välja töötada selle põhimõtte kohaselt.

(6) Den omständigheten att den rättsliga grund som krävs för att utvecklingen av SIS II skall kunna finansieras genom unionens budget består av två olika instrument påverkar inte principen att Schengens informationssystem bör utgöra, nu och framgent, ett enda integrerat informationssystem och att SIS II måste utvecklas som ett sådant.

(7) Käesolev otsus ei piira tulevikus selliste vajalike õigusnormide vastuvõtmist, milles kirjeldatakse üksikasjalikult SIS II toimimist ja kasutamist, nagu muu hulgas sätted, millega määratletakse süsteemi sisestatavate andmete liigitus, nende sisestamise eesmärk ja alused, sätted, mis käsitlevad SIS kirjete sisu, sealhulgas vastutust nende õigsuse eest, sätted märgete kehtivusaja, märgete omavahelise sidumise ja ühtesobivuse kohta, sätted SISis sisalduvatele andmetele juurdepääsu kohta ning sätted isikuandmete kaitse ja nende kontrolli kohta.

(7) Detta beslut påverkar inte tillämpningen av den nödvändiga lagstiftning som antas i framtiden, i vilken det i detalj beskrivs hur SIS II skall fungera och användas, såsom, men inte uteslutande, regler som definierar de uppgiftskategorier som skall införas i systemet, i vilka syften de skall införas och enligt vilka kriterier, regler för SIS-registrens innehåll, inbegripet ansvaret för att de är korrekta, regler om rapporternas varaktighet, sammankoppling av rapporter och överensstämmelse mellan dessa, regler om tillgång till SIS-uppgifter samt regler om skydd och kontroll av personuppgifter.

(8) Käesoleva otsusega nähakse ette selle rakendamiseks vajalike meetmete vastuvõtmise kord, mis on samane määruse (EÜ) nr 2424/2001 asjaomaste sätetega, tagamaks et SIS II kui terviku arendamiseks on ainult üks rakendusprotsess.

(8) I detta beslut fastställs förfaranden för vidtagande av de åtgärder som är nödvändiga för dess genomförande enligt de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 2424/2001, för att säkerställa att det blir endast en genomförandeprocess för utvecklingen av SIS II i dess helhet.

(9) Käesolev otsus kujutab endast nende Schengeni aquis' sätete edasiarendamist, mis on seotud nõukogu 17. mai 1999. aasta otsuse 1999/437/EÜ (Euroopa Liidu Nõukogu ning Islandi Vabariigi ja Norra Kuningriigi vahel nimetatud kahe riigi Schengeni aquis' sätete rakendamises, kohaldamises ja edasiarendamises osalemise kohta sõlmitud lepingu teatavate rakenduseeskirjade kohta) [5] artikli 1 punktis g osutatud valdkonna ja nõukogu otsuse 2000/365/EÜ (Suurbritannia ja Põhja-Iiri Ühendkuningriigi taotluse kohta osaleda teatavates Schengeni aquis' sätetes) [6] artikli 8 lõikega 2.

(9) Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som faller inom det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tilllämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tilllämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket(5) och i artikel 8.2 i rådets beslut av den 29 maj 2000/365/EG om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(6).

(10) Tuleb ette näha kord, mille alusel Islandi ja Norra esindajad saaksid osaleda komisjoni tema rakendusvolituste kasutamisel abistavate komiteede töös. Sellist korda on kavandatud ühenduse ning Islandi ja Norra kirjavahetuses, mis on lisatud eespool nimetatud osalemist käsitlevale kokkuleppele.

(10) En överenskommelse måste träffas för att möjliggöra att Islands och Norges företrädare associeras till arbetet i de kommittéer som biträder kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. En sådan överenskommelse har planerats i den skriftväxling mellan gemenskapen och Island och Norge som finns i bilagan till ovannämnda associeringsavtal.

(11) Käesolev otsus ei piira nõukogu otsuses 2000/365/EÜ määratletud korra kohaldamist, mis käsitleb Ühendkuningriigi osalist osalemist Schengeni aquis's,

(11) Detta beslut påverkar inte arrangemangen för Förenade kungarikets begränsade deltagande i Schengenregelverket enligt rådets beslut 2000/365/EG.

ON VASTU VÕTNUD JÄRGMISE OTSUSE:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikkel 1

1990. aasta Schengeni konventsiooni IV jaotise sätete kohaselt loodud Schengeni infosüsteem asendatakse uue süsteemi ehk II Schengeni infosüsteemiga (SIS II), mis võimaldab uutel liikmesriikidel süsteemiga liituda.

Artikel 1

Artikkel 2

Schengens informationssystem, som inrättades i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV i 1990 års Schengenkonvention, skall ersättas av ett nytt system, Schengens informationssystem II (SIS II), som skall göra det möjligt att integrera nya medlemsstater i systemet.

SIS II, mis on ühtne ja terviklik süsteem, töötab välja komisjon käesolevas otsuses sätestatud korras.

Artikkel 3

Artikel 2

SIS II väljatöötamiseks vajalikud meetmed võetakse artikli 5 lõikes 2 osutatud korralduskomitee menetluse kohaselt, kui need on seotud muude kui artiklis 4 loetletud küsimustega.

SIS II, som skall vara ett enda integrerat system skall utvecklas av kommissionen, i enlighet med de förfaranden som anges i detta beslut.

Artikkel 4

SIS II väljatöötamiseks vajalikud meetmed, mis on seotud järgmiste küsimustega, võetakse artikli 6 lõikes 3 osutatud regulatiivkomitee menetluse kohaselt:

Artikel 3

a) süsteemi füüsilise ülesehituse, sealhulgas sidevõrgu kavandamine;

De åtgärder som är nödvändiga för utvecklingen av SIS II skall i andra frågor än dem som anges i artikel 4 antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 5.

b) isikuandmete kaitsega seotud tehnilised küsimused;

c) tehnilised küsimused, millel on märkimisväärne eelarveline mõju liikmesriikidele või märkimisväärne tehniline mõju liikmesriikide siseriiklikele süsteemidele;

Artikel 4

d) turvanõuete väljatöötamine.

De åtgärder som är nödvändiga för utvecklingen av SIS II skall i följande frågor antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 6:

Artikkel 5

a) Utformningen av den fysiska uppbyggnaden av systemet, inbegripet dess kommunikationsnät.

1. Kui viidatakse käesolevale ar-tik-lile, abistab komisjoni komitee, kuhu kuuluvad liikmesriikide esindajad ja mille eesistujaks on komisjoni esindaja.

b) Tekniska aspekter som påverkar skyddet av personuppgifter.

2. Komitee võtab eesistuja ettepanekul vastu oma töökorra, mille aluseks on Euroopa Ühenduste Teatajas avaldatud töökorra standardeeskirjad.

c) Tekniska aspekter som har allvarliga finansiella följder för medlemsstaternas budgetar eller allvarliga tekniska konsekvenser för medlemsstaternas nationella system.

3. Komisjoni esindaja esitab komiteele võetavate meetmete eelnõu. Tähtaja jooksul, mille määrab eesistuja lähtuvalt küsimuse kiireloomulisusest, esitab komitee eelnõu kohta oma arvamuse. Arvamus esitatakse sellise häälteenamusega, nagu on sätestatud Euroopa Ühenduse asutamislepingu artikli 205 lõikes 2 nõukogu otsuste vastuvõtmiseks komisjoni ettepaneku põhjal. Liikmesriikide esindajate hääli komitees arvestatakse nimetatud artiklis sätestatud viisil. Eesistuja ei hääleta.

d) Framtagandet av säkerhetskrav.

4. Komisjon võtab meetmed vastu ning neid kohaldatakse viivitamata. Kui meetmed ei ole komitee arvamusega kooskõlas, teatab komisjon sellest viivitamata nõukogule. Sellisel juhul võib komisjon lükata vastuvõetud meetmete kohaldamise edasi kahe kuu võrra alates kõnealusest teatamisest.

5. Lõikes 4 ettenähtud tähtaja jooksul võib nõukogu kvalifitseeritud häälteenamusega teha teistsuguse otsuse.

Artikel 5

Artikkel 6

1. När det hänvisas till denna artikel skall kommissionen biträdas av en förvaltningskommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

1. Kui viidatakse käesolevale artiklile, abistab komisjoni regulatiivkomitee, kuhu kuuluvad liikmesriikide esindajad ja eesistujana komisjoni esindaja.

2. Kommittén skall anta sin arbetsordning på förslag av ordföranden och på grundval av sedvanliga arbetsordningar som har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Komitee võtab eesistuja ettepanekul vastu oma töökorra, mille aluseks on Euroopa Ühenduste Teatajas avaldatud töökorra standardeeskirjad.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. Komisjoni esindaja esitab komiteele võetavate meetmete eelnõu. Tähtaja jooksul, mille eesistuja võib määrata lähtuvalt küsimuse kiireloomulisusest, esitab komitee eelnõu kohta oma arvamuse. Arvamus esitatakse sellise häälteenamusega, nagu on sätestatud Euroopa Ühenduse asutamislepingu artikli 205 lõikes 2 nõukogu otsuste vastuvõtmiseks komisjoni ettepaneku põhjal. Liikmesriikide esindajate hääli komitees arvestatakse nimetatud artiklis sätestatud viisil. Eesistuja ei hääleta.

4. Kommissionen skall besluta om åtgärder som skall ha omedelbar verkan. Om emellertid åtgärderna avviker från kommitténs yttrande, skall kommissionen omedelbart underställa rådet ärendet. I sådana fall får kommissionen skjuta upp verkställandet av de beslutade åtgärderna under en period av två månader från den dag då rådet underrättades.

4. Komisjon võtab kavandatavad meetmed vastu, kui need on kooskõlas komitee arvamusega.

5. Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i punkt 4.

5. Kui kavandatavad meetmed ei ole komitee arvamusega kooskõlas või kui komitee ei esita oma arvamust, esitab komisjon võetavate meetmete kohta viivitamata ettepaneku nõukogule ning informeerib Euroopa Parlamenti.

6. Kahe kuu jooksul alates küsimuse suunamisest võib nõukogu kvalifitseeritud häälteenamusega teha otsuse.

Artikel 6

Kui nõukogu on selle tähtaja jooksul kvalifitseeritud häälteenamusega väljendanud, et ta on ettepaneku vastu, vaatab komisjon selle uuesti läbi. Komisjon võib esitada nõukogule muudetud ettepaneku, taasesitada oma ettepaneku või teha seadusandliku ettepaneku.

1. När det hänvisas till denna artikel skall kommissionen biträdas av en föreskrivande kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kui nimetatud tähtaja möödumisel ei ole nõukogu ettepandud rakendusakti vastu võtnud ega väljendanud oma vastuseisu rakendusmeetmete ettepanekule, võtab komisjon ettepandud rakendusakti vastu.

2. Kommittén skall anta sin arbetsordning på förslag av ordföranden och på grundval av sedvanliga arbetsordningar som har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikkel 7

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Käesolev otsus jõustub Euroopa Ühenduste Teatajas avaldamisele järgneval päeval.

4. Kommissionen skall själv anta de föreslagna åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande.

Käesolev otsus kehtib kuni 31. detsembrini 2006.

5. Om de föreslagna åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas och underrätta Europaparlamentet.

6. Rådet får med kvalificerad majoritet anta förslaget inom två månader från det att det mottagits.

Brüssel, 6. detsember 2001

Om rådet inom denna period med kvalificerad majoritet har meddelat att det motsätter sig förslaget skall detta omprövas av kommissionen. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Nõukogu nimel

Om rådet vid utgången av denna period varken har fattat något beslut om den föreslagna genomförandeakten eller uttalat sig mot förslaget till genomförandeåtgärder skall kommissionen anta den föreslagna genomförandeakten.

eesistuja

M. Verwilghen

Artikel 7

[1] EÜT C 183, 29.6.2001, lk 14.

Detta beslut får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

[2] Arvamus on esitatud 23. oktoobril 2001 (Euroopa Ühenduste Teatajas seni avaldamata).

Det upphör att gälla den 31 december 2006.

[3] EÜT L 239, 22.9.2000, lk 442.

[4] EÜT L 328, 13.12.2001, lk 4.

Utfärdat i Bryssel den 6 december 2001.

[5] EÜT L 176, 10.7.1999, lk 31.

[6] EÜT L 131, 1.6.2000, lk 43.

På rådets vägnar

--------------------------------------------------

M. Verwilghen

Ordförande

(1) EGT C 183, 29.6.2001, s. 14.

(2) Yttrandet avgivet den 23 oktober 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT L 239, 22.9.2000, s. 442.

(4) Se sidan 4 i detta nummer av EGT.

(5) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(6) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.