I – Inledning

I – Úvod

1. I förevarande begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF har Consiglio di Stato (nedan kallad den hänskjutande domstolen) hänskjutit en fråga till domstolen avseende tolkningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.(2)

1. V posuzované žádosti o rozhodnutí o předběžné otázce podané na základě článku 267 SFEU pokládá Consiglio di Stato (dále jen „předkládající soud“) Soudnímu dvoru otázku týkající se výkladu směrnice Evropského parlamentu a Rady 2004/18/ES ze dne 31. března 2004 o koordinaci postupů při zadávání veřejných zakázek na stavební práce, dodávky a služby(2) .

2. Begäran om förhandsavgörande har framställts i ett mål mellan Azienda Sanitaria Locale di Lecce (nedan kallad ASL Lecce) och en rad ingenjörs- och arkitektsamfund avseende ett avtal som ASL Lecce och Università del Salento (nedan kallat universitetet) slutit beträffande verksamhet med ekonomiska villkor som avsåg genomförande av utredning och bedömning av sjukhusen i provinsen Lecces utsatthet ur seismisk synvinkel. Nämnda ingenjörs- och arkitektsamfund, vilka inte deltar i detta projekt, hävdar att ASL Lecce gav universitetet uppdraget utan att genomföra ett offentligt upphandlingsförfarande och sålunda rättsstridigt. ASL Lecce hävdar däremot att överenskommelsen omfattas av samarbete och koordinering mellan offentliga myndigheter, eftersom den har slutits för att uppnå ett mål av allmänintresse.

2. Žádost o rozhodnutí o předběžné otázce byla podána ve sporu mezi institucí Azienda Sanitaria Locale di Lecce (dále jen „ASL Lecce“) a několika sdruženími inženýrů a architektů ohledně dohody uzavřené mezi institucí ASL Lecce a Università del Salento (dále jen „univerzita“) o úplatném provedení činností spočívajících ve vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení v provincii Lecce. Uvedená sdružení inženýrů a architektů, která se tohoto projektu neúčastnila, vytýkají instituci ASL Lecce, že zakázku přidělila univerzitě bez zadávacího řízení, a tudíž protiprávně. ASL Lecce namítá, že dohoda spadá do oblasti spolupráce a koordinace mezi veřejnoprávními entitami, neboť byla uzavřena za účelem dosažení určitého cíle v obecném zájmu.

3. Genom föreliggande mål får domstolen än en gång tillfälle att vidareutveckla sin praxis beträffande reglerna om offentlig upphandling. Mot bakgrund av domen i målet kommissionen mot Tyskland(3) ska domstolen avgöra huruvida det synes motiverat att tillämpa lagstiftningen om offentlig upphandling i en situation som den i målet vid den nationella domstolen, i vilken ett offentligrättsligt universitet av en offentlig myndighet erhåller ett kontrakt som avser konsultverksamhet. I detta avseende ska flera aspekter beaktas, till exempel universitets rätt att uppträda som en ekonomisk aktör och att den erhållna ersättningen enbart täcker kostnaderna.

3. Posuzovaná věc poskytuje Soudnímu dvoru opět příležitost dále rozvinout svou judikaturu v oblasti práva veřejných zakázek. Soudní dvůr musí rozhodnout, zda se použití předpisů práva veřejných zakázek jeví být odůvodněné v takové situaci, jako je situace ve věci v původním řízení, kdy veřejnoprávní univerzita získala od veřejnoprávní entity zakázku na poradenskou činnost, přičemž bude Soudní dvůr vycházet ze svého rozsudku Komise v. Německo(3) . Přitom musejí být zohledněny různé aspekty, například oprávnění univerzity vystupovat jako hospodářský subjekt a charakter poskytnutého protiplnění coby plnění pokrývajícího vynaložené náklady.

II – Tillämpliga bestämmelser

II – Právní rámec

A – Unionslagstiftningen

A – Unijní právo

4. Artikel 1.2, 1.8 och 1.9 i direktiv 2004/18 har följande lydelse:

4. Článek 1 odst. 2, 8 a 9 směrnice 2004/18 stanoví:

”2 a) offentliga kontrakt: skriftliga kontrakt med ekonomiska villkor som slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter och som avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i detta direktiv.

„2. a) ,Veřejné zakázky‘ jsou úplatné smlouvy uzavřené písemnou formou mezi jedním nebo více hospodářskými subjekty a jedním nebo více veřejnými zadavateli, jejichž předmětem je provedení stavebních prací, dodání výrobků nebo poskytnutí služeb ve smyslu této směrnice.

…

[…]

d) offentliga tjänstekontrakt: andra offentliga kontrakt än offentliga byggentreprenad- eller varukontrakt som avser utförande av sådana tjänster som anges i bilaga II.

d) ‚Veřejné zakázky na služby‘ jsou veřejné zakázky jiné než veřejné zakázky na stavební práce nebo na dodávky, jejichž předmětem je poskytování služeb uvedených v příloze II.

…

[…]

8. entreprenör, varuleverantör och tjänsteleverantör: beteckningar för varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp av sådana personer och/eller organ som på marknaden erbjuder sig att utföra byggentreprenader och/eller tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.

8. Pojmy ,zhotovitel‘, ,dodavatel‘ nebo ,poskytovatel služeb‘ označují jakoukoli fyzickou nebo právnickou osobu nebo veřejný subjekt nebo skupinu těchto osob či subjektů, která na trhu nabízí, v uvedeném pořadí, provedení stavebních prací nebo staveb, výrobky nebo služby.

Termen ekonomisk aktör betecknar såväl en varuleverantör som en tjänsteleverantör och en entreprenör. Den används enbart i syfte att förenkla texten.

Pojem ,hospodářský subjekt‘ zahrnuje zároveň zhotovitele, dodavatele i poskytovatele služeb. Je používán pouze za účelem zjednodušení.

…

[…]

9. upphandlande myndigheter: statliga, regionala eller lokala myndigheter och offentligrättsliga organ samt sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ.

9. ,Veřejnými zadavateli‘ se rozumí stát, regionální nebo místní orgány [územně správní celky], veřejnoprávní subjekty, sdružení tvořená jedním či více takovými orgány [celky] nebo jedním či více veřejnoprávními subjekty.

Med offentligrättsliga organ avses alla organ

,Veřejnoprávním subjektem‘ se rozumí jakýkoli subjekt:

a) som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har industriell eller kommersiell karaktär,

a) založený nebo zřízený za zvláštním účelem uspokojování potřeb obecného zájmu, který nemá průmyslovou nebo obchodní povahu,

b) som är juridiska personer, och

b) který má právní subjektivitu a 

c) vars verksamhet till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentligrättsliga organ, eller vars verksamhet står under kontroll av sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentligrättsliga organ.

c) je financován převážně státem, regionálními nebo místními orgány [územně správními celky] nebo jinými veřejnoprávními subjekty; nebo je těmito orgány [subjekty] řízen; nebo je v jeho správním, řídicím nebo dozorčím orgánu více než polovina členů jmenována státem, regionálními nebo místními orgány [územně správními celky] nebo jinými veřejnoprávními subjekty.

…”

[…]“

5. Direktivet ska i enlighet med artikel 7 tillämpas på offentliga kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst ett tröskelvärde på 206 000 euro, om det är fråga om offentliga varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av andra upphandlande myndigheter än de som anges i bilaga IV. Enligt artikel 9 i direktivet ska beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt kontrakt grunda sig på det totala beloppet efter avdrag för mervärdesskatt som ska betalas enligt den upphandlande myndighetens egen uppskattning. Vid denna beräkning ska det uppskattade totalbeloppet beaktas, inbegripet varje form av eventuell optionsrätt och eventuella klausuler om förlängning av kontraktet.

5. Podle článku 7 se směrnice vztahuje na veřejné zakázky, jejichž odhadovaná hodnota bez daně z přidané hodnoty (dále jen „DPH“) je vyšší než prahová hodnota 206 000 eur, pokud se jedná o veřejné zakázky na dodávky a na služby zadávané jinými veřejnými zadavateli než těmi, kteří jsou uvedeni v příloze IV. Podle článku 9 směrnice je výpočet odhadované hodnoty zakázky založen na celkové splatné částce bez DPH, odhadované veřejným zadavatelem. Tento výpočet bere v úvahu celkovou odhadovanou částku, která zahrnuje jakoukoli formu případné opce a případné obnovení zakázky.

6. Enligt artikel 16 f i direktivet ska det inte tillämpas på offentliga tjänstekontrakt som avser forsknings- och utvecklingstjänster med undantag av sådana vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten.

6. Podle svého čl. 16 písm. f) se směrnice nevztahuje na veřejné zakázky na služby, které se týkají služeb ve výzkumu a vývoji jiných než těch, kde prospěch připadá výhradně veřejnému zadavateli, aby jej využil při vlastní činnosti, za podmínky, že poskytovaná služba je plně hrazena veřejným zadavatelem.

7. Det framgår av artikel 20 i direktivet att kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga II A ska tilldelas enligt artiklarna 23–55. I artikel 28 föreskrivs att en upphandlande myndighet vid offentlig upphandling ska tillämpa nationella förfaranden som anpassats i enlighet med detta direktiv. I bilaga II A räknas bland annat följande kategorier upp: ”Forsknings- och utvecklingstjänster” (kategori 8) och ”Arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster och integrerade tekniska tjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur, därmed sammanhängande vetenskapliga och tekniska konsulttjänster, teknisk provning och analys” (kategori 12).

7. Z článku 20 směrnice vyplývá, že se zakázky, jejichž předmětem jsou služby uvedené v příloze II A, zadávají v souladu s články 23 až 55. Článek 28 stanoví, že při zadávání svých veřejných zakázek použijí veřejní zadavatelé vnitrostátní řízení upravená pro účely této směrnice. Příloha II A vyjmenovává mimo jiné následující kategorie služeb: „Služby ve výzkumu a vývoji“ (kategorie 8) a „Služby architektů, inženýrské služby a integrované inženýrské služby, územní plánování, služby krajinného inženýrství; související služby vědecko-technického poradenství, služby technického testování a provádění analýz“ (kategorie 12).

B – Nationell lagstiftning

B – Vnitrostátní právo

8. I artikel 15.1 i lag nr 241 av den 7 augusti 1990, genom vilken nya bestämmelser har införts både i fråga om administrativa förfaranden och i fråga om tillgång till administrativa handlingar (nuove norme in materia di procedimento amministrativo e di diritto di accesso ai documenti amministrativi),(4) föreskrivs att offentliga myndigheter alltid har rätt att sinsemellan sluta avtal i syfte att reglera samarbete beträffande bedrivandet av verksamhet av allmänintresse.

8. Článek 15 odst. 1 zákona č. 241 ze dne 7. srpna 1990, který zavádí nová ustanovení jak v oblasti správního řízení, tak v oblasti přístupu ke správním podkladům (nuove norme in materia di procedimento amministrativo e di diritto di accesso ai documenti amministrativi)(4), stanoví, že subjekty veřejné správy mohou mezi sebou vždy uzavírat dohody upravující spolupráci při výkonu činností v obecném zájmu.

9. I artikel 66 i presidentdekret nr 382/1980 föreskrivs följande:

9. Článek 66 nařízení prezidenta republiky (Decreto del Presidente della Repubblica) č. 382/1980 stanoví:

”Universiteten har, förutsatt att det inte utgör hinder för deras vetenskapliga och didaktiska verksamhet, rätt att bedriva forsknings- och konsultverksamhet genom kontrakt och överenskommelser med offentliga och privata organ. Normalt sett svarar avdelningarna, eller om några sådana inte har bildats, instituten, universitetsklinikerna eller enskilda heltidsanställda docenter, för genomförandet av sådana kontrakt och överenskommelser.

„Univerzity mohou vykonávat výzkumnou nebo poradenskou činnost sjednanou ve smlouvách a dohodách uzavřených s veřejnoprávními či soukromoprávními subjekty, nebrání-li tomu plnění jejich vědecko-pedagogické funkce. Plnění těchto smluv a dohod se obvykle svěří katedrám, nebo pokud tyto nejsou zřízeny, univerzitním institutům nebo klinikám nebo jednotlivým vysokoškolským pedagogům v hlavním pracovním poměru.

Inkomsterna från de tjänster som utförts mot bakgrund av de kontrakt och överenskommelser som nämnts i föregående stycke fördelas enligt särskilda bestämmelser.

Rozdělení příjmů plynoucích z plnění smluv a dohod uvedených v předchozím odstavci je upraveno nařízením.

…

[…]

Såväl undervisningspersonal som annan personal som deltar i utförandet av nämnda tjänster kan erhålla ersättning upp till ett belopp som per år inte får överstiga 30 procent av deras lön. Det belopp som utbetalas till personalen får under inga omständigheter överstiga 50 procent av de totala inkomsterna för tjänsterna.

Celková roční odměna pedagogických a jiných pracovníků spolupracujících na těchto činnostech nemůže být vyšší než 30 % celkového příjmu. Částka takto vyplacená pracovníkům nemůže být v žádném případě vyšší než 50 % celkových příjmů plynoucích z těchto činností.

Av de bestämmelser som avses i andra stycket framgår hur stort belopp som ska avsättas för universitetets utgifter av allmän karaktär och de kriterier som ska vara uppfyllda när sådan ersättning som anges i tredje stycket utbetalas till personalen.

Nařízení uvedené v druhém pododstavci stanoví částku, kterou může univerzita využít na výdaje obecné povahy, a kritéria pro rozdělování částky uvedené v třetím pododstavci mezi pracovníky.

…

[…]

De inkomster som härrör från sådan verksamhet som avses i föregående stycke utgör inkomster i universitetets redovisning.”

Příjmy plynoucí z činnosti uvedené v předchozím pododstavci tvoří příjmy rozpočtu univerzity.“

10. Det framgår vidare av begäran om förhandsavgörande att universiteten enligt den särskilda lagstiftning som reglerar deras verksamhet utgör den viktigaste platsen för vetenskaplig forskning.

10. Z předkládacího rozhodnutí dále vyplývá, že univerzity jsou podle zvláštních právních předpisů upravujících jejich činnost hlavními centry vědeckého výzkumu.

III – Faktiska omständigheter, målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

III – Skutkový stav, původní řízení a předběžná otázka

11. Mot bakgrund av det förfrågningsunderlag som generaldirektören för ASL Lecce godkände genom beslut av den 7 oktober 2009 och den efterföljande överenskommelsen som betecknades som ”konsultavtal”, slöt ovannämnda ASL Lecce och universitetet ett skriftligt kontrakt. Detta kontrakt avsåg utredning och bedömning med ekonomiska villkor av sjukvårdsanläggningar i provinsen Lecces utsatthet ur seismisk synvinkel mot bakgrund av de senaste nationella bestämmelserna om anläggningars säkerhet och särskilt strategiska byggnader.

11. Na základě zadávací dokumentace schválené usnesením generálního ředitele ASL Lecce ze dne 7. října 2009 a následné dohody nazvané „smlouva o poradenství“ byla mezi shora uvedenou institucí ASL Lecce a univerzitou uzavřena písemná dohoda. Předmětem této dohody bylo úplatné vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení v provincii Lecce podle nejnovějších vnitrostátních právních předpisů v oblasti bezpečnosti staveb, zejména budov strategického významu.

12. I förfrågningsunderlaget beskrevs det uppdrag som skulle utföras på följande sätt:

12. V zadávací dokumentaci byl předmět plnění vymezen následovně:

– identifiering av anläggningarnas typologi, materialval vid uppförandet av dem och de beräkningsmetoder som tillämpats, översiktlig undersökning av deras faktiska skick i förhållande till den projektdokumentation som hålls tillgänglig,

– určení typu stavby, použitých stavebních materiálů a metod výpočtu; souhrnné ověření skutečného stavu v porovnání s poskytnutou projektovou dokumentací;

– kontroll av att anläggningarna överensstämmer med gällande normer, översiktlig analys av byggnadernas globala reaktion vid en jordbävning, eventuella analyser på plats av byggnadstekniska beståndsdelar eller subsystem som är av betydelse för den globala reaktionen vid en jordbävning,

– ověření souladu stavby se stavebními předpisy, souhrnná analýza celkové seismické odezvy budovy, případné lokální analýzy stavebních prvků nebo subsystémů významných pro určení celkové seismické odezvy;

– utvärdering av de resultat som erhållits efter de kontroller och analyser som avses i föregående strecksats och redigering av en uppställning med tekniska uppgifter med avseende på den byggnadstekniska bedömningen, särskilt uppgifter om anläggningarnas konstaterade typologi, byggnadsmaterial och faktiska skick och då framför allt uppgifter om sådant som i hög grad inverkar på hur anläggningarna reagerar med avseende på risken för jordbävning vid den plats där anläggningen är belägen; tekniska uppgifter för klassificering av hur utsatta sjukhusen är ur seismisk synvinkel; byggnadstekniska uppgifter om beståndsdelar eller subsystem som bedöms som kritiska med avseende på bedömningen av utsattheten ur seismisk synvinkel; preliminära förslag och en kortfattad beskrivning av möjliga åtgärder för anpassning eller förbättring ur seismisk synvinkel, och särskilt en redogörelse för fördelar med och begränsningar vad beträffar olika möjliga tekniska lösningar i tekniskt och ekonomiskt hänseende.

– zpracování výsledků činností uvedených v předchozí odrážce a vyhotovení technické dokumentace stavební diagnostiky; zejména zprávy týkající se zjištěného typu stavby, materiálů a zachovalosti stavby, se zvláštním ohledem na aspekty, které významně ovlivňují odezvu stavby v souvislosti se seismickým ohrožením v místě stavby; technická dokumentace o klasifikaci seismické odolnosti nemocnic; technické zprávy týkající se stavebních prvků nebo subsystémů považovaných v souvislosti s ověřováním seismické odolnosti za kritické; předběžné návrhy a souhrnný popis opatření, která lze provést za účelem zajištění nebo zvýšení seismické odolnosti, se zvláštním ohledem na výhody a omezení různých dostupných technologií z technicko-ekonomického hlediska.

13. I enlighet med konsultavtalet skulle uppdraget utföras av den arbetsgrupp som utsetts av ASL Lecce i nära samarbete med arbetsgruppen på universitetet, i förekommande fall med hjälp av högkvalificerad extern arbetskraft. Två personer utsågs såsom vetenskapligt ansvariga av uppdragsgivaren respektive av avdelningen vid universitetet i fråga. Äganderätten till eventuella resultat av provningsverksamheten skulle tillkomma ASL Lecce. ASL Lecce förband sig emellertid att uttryckligen omnämna nämnda avdelning för det fall att resultaten skulle offentliggöras i ett tekniskt-ekonomiskt sammanhang. För tjänsten skulle ASL Lecce genom fyra delbetalningar sammantaget betala universitet ett belopp om 200 000 euro exklusive mervärdesskatt. Om kontraktet avslutades i förtid skulle universitetet ha rätt till ett belopp som motsvarade omfattningen av det arbete som hittills utförts och de kostnader som uppkommit.

13. Podle smlouvy o poradenství měla tuto činnost vykonávat pracovní skupina určená institucí ASL Lecce v úzké spolupráci s pracovní skupinou určenou univerzitou s případnou pomocí vysoce kvalifikovaných externích pracovníků; odpovědnost za výkon této činnosti z vědeckého hlediska měly nést dva subjekty, z nichž jeden byl určen zadavatelem a druhý katedrou univerzity; veškeré výsledky plynoucí z experimentální činnosti se měly stát vlastnictvím instituce ASL Lecce, která však měla v případě jejich zveřejnění ve vědecko-technických kruzích povinnost výslovně uvést příslušnou katedru. Za celé plnění měla instituce ASL Lecce zaplatit univerzitě ve čtyřech splátkách částku 200 000 eur bez DPH. V případě předčasného ukončení smlouvy měla mít univerzita nárok na částku odpovídající rozsahu do té doby provedeného plnění a vynaloženým nákladům.

14. Ordine degli Ingegneri della Provincia di Lecce, Associazione delle Organizzazioni di Ingegneri, di Architettura e di Consultazione Tecnico-economica (OICE) – i förening med bolagen Etacons srl, Vito Prato Engeneering srl, Barletti – del Grosso & associati srl – respektive Ordine degli Architetti della Provincia di Lecce, väckte talan vid TAR Puglia. TAR Puglia fastslog i samtliga fall att den direkta tilldelningen av ovanbeskrivna kontrakt till universitetet var rättsstridig, eftersom förfarandena för offentlig upphandling inte hade tillämpats.

14. Na základě tří žalob, jež podaly Ordine degli Ingegneri della Provincia di Lecce, dále Associazione delle Organizzazioni di Ingegneri, di Architettura e di Consultazione Tecnico-economica (OICE), k níž se připojily společnosti Etacons Srl, Vito Prato Engeneering Srl a Barletti – del Grosso & Associati Srl, a konečně Ordine degli Architetti della Provincia di Lecce prohlásil TAR Puglia přímé udělení výše uvedené zakázky univerzitě za protiprávní z důvodu, že nebyly použity postupy zadávacího řízení.

15. ASL Lecce och universitetet överklagade de olika avgörandena till den hänskjutande domstolen. I sin begäran om förhandsavgörande hänvisar denna domstol till att ingåendet av ett sådant kontrakt som det här aktuella skulle kunna strida mot direktiv 2004/18. Mot denna bakgrund frågar den huruvida det omtvistade kontraktet uppfyller de rättsliga krav som ställs på ett samarbete mellan offentliga myndigheter som har utvecklats i EU-domstolens praxis. Det föreligger flera omständigheter som talar för en sådan slutsats, men, med tanke på att andra aspekter talar för motsatsen, kan detta inte med säkerhet fastställas. Eftersom den hänskjutande domstolen inte anser att det av EU-domstolens praxis med säkerhet kan utläsas hur detta ska tolkas, har den vilandeförklarat förfarandet och hänskjutit följande fråga till EU-domstolen med begäran om förhandsavgörande:

15. ASL Lecce a univerzita napadly jednotlivé rozsudky opravnými prostředky před předkládajícím soudem. V předkládacím rozhodnutí vyslovuje tento soud obavu, že by uzavření takové smlouvy, jaká je předmětem sporu, mohlo být v rozporu se směrnicí 2004/18. Vzhledem k tomu si klade otázku, zda sporná dohoda splňuje právní požadavky na partnerství v rámci veřejného sektoru stanovené judikaturou Soudního dvora. Podle předkládajícího soudu sice jisté skutečnosti tento závěr podporují, nelze to však říci s jistotou, zvláště když jiné aspekty podporují opačné řešení. Judikatura Soudního dvora podle jeho názoru neposkytuje žádné směrodatné vodítko pro výklad, a proto přerušil řízení a položil Soudnímu dvoru následující předběžnou otázku:

”Utgör direktiv 2004/18 och särskilt artiklarna 1.2 a och d, 2 och 28 och kategorierna 8 och 12 i bilaga II, hinder för nationella bestämmelser enligt vilka två upphandlande myndigheter har rätt att sluta kontrakt avseende utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel mot bakgrund av nationella bestämmelser om säkerhet för anläggningar och särskilt strategiska byggnader, mot en ersättning som inte får överstiga kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten, om den myndighet som utför tjänsten kan anses utgöra en ekonomisk aktör?”

„Brání směrnice 2004/18/ES, a zejména čl. 1 odst. 2 písm. a) a d), článek 2, článek 28 a kategorie 8 a 12 přílohy II, vnitrostátní právní úpravě, která dovoluje uzavření písemných smluv mezi dvěma veřejnými zadavateli týkajících se vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení, které mají být provedeny podle vnitrostátních právních předpisů v oblasti bezpečnosti staveb, a zejména budov strategického významu, za úplatu nepřevyšující náklady vynaložené na poskytnuté plnění, může-li mít instituce, která zakázku provádí, postavení hospodářského subjektu?“

IV – Förfarandet vid domstolen

IV – Řízení před Soudním dvorem

16. Begäran om förhandsavgörande av den 9 november 2010 inkom till domstolens kansli den 1 april 2011.

16. Předkládací rozhodnutí ze dne 9. listopadu 2010 došlo kanceláři Soudního dvora dne 1. dubna 2011.

17. ASL Lecce, universitetet, Consiglio Nazionale degli Ingegneri (CNI), Associazione delle Organizzazioni di Ingegneri, di Architettura e di Consultazione T ecnico-economica (OICE), Consiglio Nazionale degli Architetti Pianificatori Paesaggisti e Conservatori (CNAPPC), den italienska, den tjeckiska, den polska, den svenska regeringen och Europeiska kommissionen har inkommit med skriftliga yttranden inom den frist som föreskrivs i artikel 23 i domstolens stadga.

17. Písemná vyjádření předložily ve lhůtě stanovené v článku 23 statutu Soudního dvora institu ce ASL Lecce, univerzita, Consiglio Nazionale degli Ingegneri (CNI), Associazione delle Organizzazioni di Ingegneri, di Architettura e di Consultazione Tecnico-economica (OICE), Consiglio Nazionale degli Architetti, Pianificatori, Paesaggisti e Conservatori (CNAPPC), italská, česká, polská a švédská vláda a Evropská komise.

18. Företrädarna för ASL Lecce, universitetet, CNI, OICE, CNAPPC, den italienska, den polska och den svenska regeringen samt kommissionen har yttrat sig vid den muntliga förhandlingen den 27 mars 2012.

18. Na jednání konaném dne 27. března 2012 vystoupili se svými vyjádřeními zástupci instituce ASL Lecce, univerzity, CNI, OICE, CNAPPC, italské, polské, české a švédské vlády a Komise.

V – Parternas huvudsakliga argument

V – Hlavní argumenty zúčastněných

19. Jag ska nedan beakta parternas argument i relevanta delar.

19. Na argumentaci zúčastněných bude v případě potřeby odkázáno v rámci mých úvah.

VI – Rättslig bedömning

VI – Právní posouzení

A – Allmänna påpekanden

A – Obecné poznámky

20. Det framgår av tolkningsfrågans formulering att den hänskjutande domstolen i princip söker klarhet i huruvida de gällande nationella bestämmelserna kan anses vara förenliga med direktiv 2004/18 i det avseendet att de tillåter sådana kontrakt som beskrivs i tolkningsfrågan. Vid en samlad bedömning av rättsproblemen i förevarande mål ska det emellertid konstateras att den centrala fråga med vilken domstolen huvudsakligen måste befatta sig avser huruvida det aktuella kontraktet är förenligt med direktiv 2004/18. För att kunna ge den nationella domstolen ett användbart svar på de frågor som den har ställt, synes det ändamålsenligt att förflytta prövningens tyngdpunkt till denna aspekt. Följaktligen ska jag i min analys behandla frågan huruvida bestämmelserna i direktiv 2004/18 har åsidosatts. Jag anser dock inte att det krävs en omformulering av tolkningsfrågan i detta avseende, särskilt som en fastställelse av ett eventuellt åsidosättande indirekt ger besked huruvida den gällande nationella lagstiftningen är förenlig med unionslagstiftningen. Om det vid prövningen framkommer att det aktuella kontraktet inte är förenligt med bestämmelserna i direktiv 2004/18, kan den rättsliga situation som råder i Italien inte heller anses vara förenlig med unionsrätten.

20. Z formulace předběžné otázky předkládajícího soudu vyplývá, že její podstatou je, zda lze platné vnitrostátní právní předpisy považovat za slučitelné se směrnicí 2004/18, pokud dovolují takové dohody, jaké jsou popsány v předběžné otázce. Je-li však na právní problémy, které posuzovaná věc nastoluje, nahlíženo v celkových souvislostech, pak je třeba konstatovat, že se základní otázka, s níž se bude muset Soudní dvůr vypořádat přednostně, týká slučitelnosti předmětné dohody se směrnicí 2004/18. Zdá se, že je vhodné zaměřit analýzu právě na tento aspekt, aby tak mohla být vnitrostátnímu soudu poskytnuta odpověď na jeho otázky, která mu pomůže vyřešit spor v původním řízení. Proto se budu v rámci své analýzy zabývat otázkou, zda byla ve věci v původním řízení porušena ustanovení směrnice 2004/18. Nepovažuji za nutné, aby byla za tím účelem předběžná otázka přeformulována, zejména proto, že případně konstatovaný rozpor bude nepřímo napovídat, zda je platné vnitrostátní právo v souladu s unijním právem. Pokud se na základě provedené analýzy ukáže, že předmětná dohoda není v souladu s ustanoveními směrnice 2004/18, pak ani právní stav, který v Itálii platí, nebude možné považovat za slučitelný s unijním právem.

21. Direktiv 2004/18 utgör hinder mot ett kontrakt som det som har slutits mellan ASL Lecce och universitetet om uppdraget att genomföra verksamhet som avser utredning och bedömning av vissa sjukhus utsatthet ur seismisk synvinkel ska omfattas av ett förfarande för offentlig upphandling enligt unionslagstiftningen, eftersom någon sådan upphandling inte har genomförts i målet vid den nationella domstolen. Såsom framgår av beslutet att begära förhandsavgörande, tilldelades universitetet i stället direkt det aktuella kontraktet. Om det bekräftas att en offentlig upphandling skulle ha genomförts ska det vidare prövas huruvida det om så är fallet föreligger ett tillämpligt undantag, enligt vilket det är tillåtet att avstå från en offentlig upphandling. I målet vid den nationella domstolen kommer i detta avseende såväl de rekvisit som kodifierats i direktiv 2004/18 som rättsfiguren samarbete mellan offentliga myndigheter för att uppfylla en uppgift av allmänintresse som har utvecklats i EU-domstolens praxis i fråga.

21. Směrnice 2004/18 by takové dohodě, jaká byla uzavřena mezi institucí ASL Lecce a univerzitou, bránila, kdyby tato zakázka na vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení vyžadovala podle unijního práva povinné zadávací řízení, neboť se ve věci v původním řízení nekonalo žádné nabídkové řízení. Jak vyplývá z předkládacího rozhodnutí, byla namísto toho předmětná zakázka přímo udělena univerzitě. Pokud by se potvrdila povinnost konat zadávací řízení, muselo by se dále ověřit, zda se případně neuplatní výjimka, kdy lze od veřejného nabídkového řízení upustit, v kterémžto případě mohou přicházet v úvahu jak výjimky kodifikované v samotné směrnici 2004/18, tak i v judikatuře Soudního dvora rozvinutý právní pojem partnerství v rámci veřejného sektoru za účelem splnění úkolu v obecném zájmu.

B – Frågan huruvida direktiv 2004/18 är tillämpligt

B – Použitelnost směrnice 2004/18

22. Detta gäller dock endast under förutsättning att direktiv 2004/18 överhuvudtaget är tillämpligt avseende det aktuella kontraktet. Detta utgör den första frågan som jag ska behandla.

22. To ovšem předpokládá, že sporná dohoda vůbec spadá do působnosti směrnice 2004/18. To musí být ověřeno jako první a tomu se také budu věnovat nejdříve.

1. Frågan huruvida det föreligger ett offentligt kontrakt

1. Existence veřejné zakázky

a) Tillhandahållande av tjänster

a) Poskytování služeb

23. För att direktivets materiella tillämpningsområde ska anses tillämpligt måste det föreligga ett ”offentligt kontrakt”. Eventuellt kan det aktuella kontraktet hänföras till en av de kategorier av offentliga kontrakt som räknas upp i artikel 1.2 i direktivet. Enligt min mening skulle det mot bakgrund av den information som är tillgänglig om de faktiska omständigheterna kunna vara aktuellt med en klassificering som ”offentligt tjänstekontrakt” i den mening som avses i legaldefinitionen i artikel 1.2 d. Offentliga tjänstekontrakt beskrivs i denna artikel som ”andra offentliga kontrakt än offentliga byggentreprenad- eller varukontrakt som avser utförande av sådana tjänster som anges i bilaga II”. Föremålet för de arbeten som universitetet enligt kontraktet ska utföra motsvarar det slags tjänster som räknas upp under kategori 12 i bilaga II A (”Arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster och integrerade tekniska tjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur, besläktade vetenskapliga och tekniska konsulttjänster, teknisk provning och analys.”) Det är nämligen fråga om komplexa tekniska arbeten som omfattar såväl kontroll av att anläggningarna överensstämmer med gällande normer som huruvida byggnaderna är utsatta ur seismisk synvinkel. Arbetena har ett uppenbart samband med arkitektur och det föreskrivs en omfattande konsultverksamhet på detta område genom personal från universitetet som har en motsvarande kvalificering.

23. Aby bylo možné uvažovat o věcné působnosti směrnice, musí se jednat o „veřejnou zakázku“. Je možné, že předmětná dohoda spadá do některé z kategorií veřejných zakázek vyjmenovaných v čl. 1 odst. 2 směrnice. S ohledem na dostupné údaje o skutkovém stavu lze podle mého názoru uvažovat o kvalifikaci jako „veřejné zakázky na služby“ ve smyslu právní definice obsažené v čl. 1 odst. 2 písm. d). V tomto ustanovení jsou veřejné zakázky na služby definovány jako „veřejné zakázky jiné než veřejné zakázky na stavební práce nebo na dodávky, jejichž předmětem je poskytování služeb uvedených v příloze II“. Z hlediska svého předmětu spadají práce, které má univerzita podle dohody provést, typově pod kategorii 12 přílohy II A („Služby architektů, inženýrské služby a integrované inženýrské služby, územní plánování, služby krajinného inženýrství; související služby vědecko-technického poradenství, služby technického testování a provádění analýz“). Jedná se totiž o komplexní technické práce, jejichž předmětem je jak ověření souladu se stavebními předpisy, tak i seismického ohrožení budov. Zjevně se vztahují k architektuře a předpokládají rozsáhlou poradenskou činnost v této oblasti prováděnou kvalifikovanými pracovníky univerzity.

b) Kontrakt mellan en upphandlande myndighet och en ekonomisk aktör

b) Smlouva mezi veřejným zadavatelem a hospodářským subjektem

24. Vidare förutsätts det enligt definitionen av ”offentligt tjänstekontrakt” att det föreligger ett skriftligt kontrakt mellan en upphandlande myndighet och en ekonomisk aktör, eftersom det bygger på begreppet offentligt kontrakt i artikel 1.2 a i direktivet.

24. Definice „veřejné zakázky na služby“ navíc předpokládá, jelikož staví na pojmu „veřejné zakázky“ obsaženém v čl. 1 odst. 2 písm. a) směrnice, písemnou smlouvu mezi veřejným zadavatelem a hospodářským subjektem.

25. Det lagstadgade kravet på ett skriftligt kontrakt är uppfyllt, eftersom ”konsultavtalet” som ingicks den 29 oktober 2009 är skriftligt.

25. Právními předpisy stanovený požadavek písemné formy je splněn, neboť „smlouva o poradenství“ uzavřená dne 29. října 2009 byla učiněna písemně.

26. Med ”upphandlande myndighet” avses enligt artikel 1.9 i direktivet ”statliga, regionala eller lokala myndigheter och offentligrättsliga organ samt sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ”. I egenskap av del av den offentliga förvaltningen uppfyller ASL Lecce villkoren för att klassificeras som upphandlande myndighet i den mening som avses i direktivet.

26. Podle čl. 1 odst. 9 směrnice se „veřejnými zadavateli“ rozumí „stát, regionální nebo místní orgány [územně správní celky], veřejnoprávní subjekty, sdružení tvořená jedním či více takovými orgány [celky] nebo jedním či více veřejnoprávními subjekty“. Coby složka veřejné správy splňuje instituce ASL Lecce požadavky, na jejichž základě může být ve smyslu směrnice kvalifikována jako veřejný zadavatel.

27. Vad avser en eventuell klassificering av universitet som ”ekonomisk aktör”, ska det konstateras att detta begrepp enligt artikel 1.9 i direktivet även omfattar ”tjänsteleverantörer”. Med detta förstås ”varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp av sådana personer och/eller organ som på marknaden … tillhandahåller … tjänster”. Università del Salento utgör, såsom framgår av dess skriftliga yttranden,(5) självt ett offentligrättsligt organ. I detta avseende är bestämmelsen i artikel 66 i presidentdekret nr 382/1980 av betydelse, eftersom universiteten genom denna bestämmelse erhåller rätt att ingå avtal med offentliga och privata organ för att utöva forsknings- och konsultverksamhet. Av detta framgår att universiteten enligt nationell lagstiftning inte enbart har rätt att fungera som plats för undervisning och forskning, utan även som ekonomisk aktör i den mening som avses i ovannämnda definition.

27. Pokud jde o případnou kvalifikaci univerzity jako „hospodářského subjektu“, je třeba konstatovat, že tento pojem zahrnuje podle čl. 1 odst. 9 směrnice také „poskytovatele služeb“. Jimi se rozumí „jakákoli fyzická nebo právnická osoba nebo veřejný subjekt nebo skupina těchto osob či subjektů, která na trhu nabízí služby“. Sama Università del Salento je zřízena podle veřejného práva, jak vyplývá z jejího písemného vyjádření(5) . V tomto ohledu je relevantní ustanovení článku 66 nařízení prezidenta republiky č. 382/1980, neboť zmocňuje univerzity k uzavírání smluv a dohod s veřejnoprávními či soukromoprávními subjekty za účelem výkonu výzkumné nebo poradenské činnosti. Z toho lze dovodit, že univerzity jsou podle vnitrostátního práva oprávněny jednat nejen jako pedagogické a výzkumné instituce, ale také jako hospodářské subjekty ve smyslu shora uvedené definice.

28. Jag vill i detta avseende hänvisa till domen i målet CoNISMa,(6) i vilken domstolen har slagit fast att universitet har rätt att delta i upphandlingsförfaranden som ekonomiska aktörer. I denna dom har domstolen uttalat att ställningen som ekonomisk aktör inte nödvändigtvis enbart omfattar aktörer som är organiserade som företag.(7) Tvärtom får varje person eller enhet som är lämpad att säkerställa att kontraktet genomförs anmäla sig som anbudssökande oberoende av om den har ställning som privat- eller offentligrättsligt subjekt och oberoende av om personen eller enheten är stadigvarande verksam på marknaden eller inte och om den får bidrag av allmänna medel eller inte.(8) Dessutom har domstolen slagit fast att en restriktiv tolkning av begreppet ekonomisk aktör skulle få till följd att de kontrakt som sluts mellan upphandlande myndigheter och organ som inte huvudsakligen bedriver verksamhet med vinstsyfte inte anses utgöra offentliga kontrakt, och de upphandlande myndigheterna skulle därmed kunna tilldela dem efter ömsesidig överenskommelse utan att tillämpa unionsbestämmelserna avseende likabehandling och insyn, i strid med syftet med dessa bestämmelser.

28. Na tomto místě je třeba odkázat na rozsudek CoNISMa(6), ve kterém Soudní dvůr potvrdil, že se univerzity jakožto hospodářské subjekty smí také účastnit zadávacích řízení. V tomto rozsudku Soudní dvůr objasnil, že postavení hospodářského subjektu není nutně vyhrazeno jen poskytovatelům služeb, kteří mají strukturu podniku(7) . Ve skutečnosti smí jako zájemce vystupovat jakákoli soukromoprávní či veřejnoprávní osoba nebo entita, která je schopna danou zakázku provést, bez ohledu na to, zda je na trhu činná soustavně nebo pouze příležitostně nebo zda je dotovaná z veřejných zdrojů, či nikoli(8) . Soudní dvůr navíc určil, že restriktivní výklad pojmu „hospodářský subjekt“ by měl za následek, že smlouvy uzavřené mezi veřejnými zadavateli a entitami, které nejednají primárně za účelem dosahování zisku, by nebyly považovány za „veřejné zakázky“, že by mohlo docházet k volnému zadávání na základě pouhé dohody, a že by tak tyto smlouvy nepodléhaly unijním pravidlům v oblasti rovného zacházení a transparentnosti.

29. Följaktligen ska det kontrakt som ASL Lecce och universitetet har slutit anses utgöra ett skriftligt kontrakt mellan en upphandlande myndighet och en ekonomisk aktör.

29. Dohodu uzavřenou mezi institucí ASL Lecce a univerzitou je proto třeba považovat za písemnou smlouvu mezi veřejným zadavatelem a hospodářským subjektem.

c) Huruvida det är fråga om en tjänst med ekonomiska villkor

c) Úplatnost poskytované služby

30. Ytterligare ett villkor för att ett kontrakt ska anses utgöra ett ”offentligt kontrakt” i den mening som avses i artikel 1.2 a i direktivet är att det innehåller ekonomiska villkor. Begreppet ”ekonomiska villkor” innefattar ett krav att anbudsgivarens tillhandahållande av tjänsten även motsvaras av en skyldighet för uppdragsgivaren att betala ersättning. Förutom att två personer deltar avses här även en ömsesidighet i form av ett materiellt utbyte av prestationer. Det krävs en sådan ömsesidighet för att det ska föreligga en skyldighet att vidta en upphandling.

30. Dalším předpokladem pro kvalifikaci dohody jako „veřejné zakázky“ ve smyslu čl. 1 odst. 2 písm. a) směrnice je její úplatnost. Pojem „úplatnost“ požaduje, aby poskytnutí plnění uchazečem korespondovala platební povinnost zadavatele. Vedle účasti dvou osob je zde oboustrannost chápána jako výměna věcných plnění. Tato oboustrannost smluvního vztahu je pro povinné zadávací řízení nezbytná.

31. I målet vid den nationella domstolen var ASL Lecce visserligen skyldig att betala ersättning till universitetet enligt det aktuella kontraktet. Det var emellertid speciellt i detta mål att den utlovade ersättningen var beräknad så, att den inte översteg de uppkomna kostnaderna. Mot denna bakgrund uppkommer frågan huruvida även ersättning som enbart motsvarar kostnaderna uppfyller kraven på ”ekonomiska villkor”. Enligt min mening föreligger det flera argument som talar för en extensiv tolkning av detta begrepp till att omfatta all slags ersättning som har ett ekonomiskt värde.

31. Ve věci v původním řízení se instituce ASL Lecce předmětnou dohodou zavázala k poskytnutí úplaty univerzitě. Přislíbené protiplnění má však tu zvláštnost, že bylo vyčísleno tak, aby nepřevyšovalo vynaložené náklady. Za těchto okolností vystává otázka, zda úplata, která jen pokrývá náklady, také splňuje definici „úplatnosti“. Podle mého názoru hovoří některé argumenty pro široký výklad tohoto pojmu, který by mohl zahrnovat jakoukoli penězi vyjádřitelnou odměnu.

32. Såsom den hänskjutande domstolen med rätta har angett i sitt beslut att begära förhandsavgörande,(9) medför inte enbart avsaknaden av vinst att kontraktet saknar ekonomiska villkor. Ekonomisk sett innehåller kontraktet trots detta ekonomiska villkor, eftersom mottagaren trots allt erhåller en prestation av ekonomiskt värde(10) och sålunda i princip kan omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2004/18. Det kan dessutom hävdas att enbart en extensiv tolkning av begreppet ”ekonomiska villkor” medför att syftet med direktiven om offentlig upphandling, vilket består i en öppning av marknaderna för en verklig konkurrens, uppnås.(11) Enbart på detta sätt kan det säkerställas att direktiven om offentlig upphandling är effektiva och ett kringgående av upphandlingslagstiftningen förhindras, exempelvis genom att parterna avtalar om andra former av ersättning av vilka det inte omedelbart framgår att det föreligger ett vinstsyfte, som till exempel byteshandel eller genom ett avstående från bestående, mellan avtalsparterna ömsesidiga, anspråk.(12)

32. Jak předkládající soud správně uvedl v předkládacím rozhodnutí(9), absence zisku ještě nečiní smluvní ujednání bezúplatným. Takové smluvní ujednání zůstává z hospodářského hlediska úplatným, zvláště když příjemce v každém případě obdrží penězi ocenitelné plnění(10), a mohlo by tedy v zásadě spadat do působnosti směrnice 2004/18. Kromě toho lze zastávat také názor, že jen široký výklad pojmu „úplatnost“ odpovídá cíli směrnic o zadávání veřejných zakázek, kterým je otevření trhů k zajištění skutečné hospodářské soutěže(11) . Jen tak může být zaručen užitečný účinek směrnic o zadávání veřejných zakázek a zamezeno obcházení práva veřejných zakázek, například sjednáváním jiných forem úplaty, kde zamýšlené dosahování zisku není hned rozpoznatelné, mimo jiné formou směnného obchodu nebo upuštění smluvních stran od vzájemných nároků(12) .

33. En sådan tolkning av begreppet ekonomiska villkor överensstämmer även med domstolens extensiva tolkning av definitionen av ersättning vad gäller friheten att tillhandahålla tjänster i artikel 56 FEUF.(13) Mot bakgrund av det faktum att direktiv 2004/18, såsom framgår av dess rättsliga grund i artikel 95 EG (nu artikel 114 FEUF), syftar till att förverkliga de grundläggande friheterna på den inre marknaden, vilket kommer till uttryck i skäl 2, synes det konsekvent med en extensiv tolkning av begreppet ”med ekonomiska villkor”. I enlighet med denna extensiva tolkning får det inte nödvändigtvis krävas att den som tillhandahåller tjänsten gör en vinst. Tvärtom är det även tillräckligt för att kravet på ekonomiska villkor ska anses uppfyllt att den som tillhandahåller tjänsten enbart erhåller en ersättning som täcker kostnaderna i form av en kostnadsersättning. Sålunda ska begreppet ekonomiska villkor även omfatta så kallad ren kompensation.(14)

33. Takový výklad pojmu „úplatnost“ je též v souladu s širokou definicí úplatnosti, kterou Soudní dvůr vyslovil pro účely volného pohybu služeb podle článku 56 SFEU(13) . S ohledem na skutečnost, že směrnice 2004/18 je podle svého právního základu, kterým je článek 95 ES (nyní článek 114 SFEU), určena k tomu, aby sloužila realizaci základních svobod na vnitřním trhu, což je vyjádřeno ve druhém bodě jejího odůvodnění, zdá se být široký výklad pojmu „úplatnost“ konsistentní. V souladu s tímto širokým výkladem nemusí být nutně požadováno, aby cílem poskytovatele služeb bylo dosažení zisku. Právě naopak, ke splnění tohoto požadavku na úplatnost musí též stačit, obdrží-li poskytovatel služeb jen takovou úplatu, která pokryje jeho výdaje ve formě úhrady nákladů. Do pojmu „úplatnost“ je proto třeba zahrnout i tzv. prostou náhradu(14) .

34. Följaktligen har det aktuella kontraktet ekonomiska villkor, och det föreligger ett ”offentligt tjänstekontrakt” i den mening som avses i definitionen i artikel 1.2 d i direktivet i målet vid den nationella domstolen.

34. Předmětná dohoda je tedy úplatná a ve věci v původním řízení se jedná o „veřejnou zakázku na služby“ ve smyslu definice obsažené v čl. 1 odst. 2 písm. d) směrnice.

2. Huruvida det aktuella tröskelvärdet har uppnåtts

2. Dosažení prahové hodnoty

a) Huruvida det aktuella tröskelvärde har underskridits

a) Nedosažení příslušné prahové hodnoty?

35. Direktiven om offentlig upphandling med deras stränga krav med avseende på förfarandet är inte tillämpliga på varje litet uppdrag. Tvärtom måste det aktuella uppdragets ekonomiska värde uppnå ett visst tröskelvärde för att omfattas av bestämmelserna om offentlig upphandling. Redan av proportionalitetshänsyn ska dessa upphandlingsförfaranden som delvis kräver en stor arbetsinsats inte tillämpas på varje litet uppdrag. Dessutom kan det inte anses föreligga något allvarligt gränsöverskridande handelsintresse om uppdraget har ett ringa värde.

35. Směrnice o zadávání veřejných zakázek a jejich přísná procesní pravidla se nevztahují na každou zakázku menšího rozsahu. Peněžní protihodnota dané zakázky musí dosáhnout určité prahové hodnoty a teprve potom se na ni vztáhnou normy o zadávání veřejných zakázek. Již z hlediska přiměřenosti se nemusí zčásti velmi nákladné zadávací řízení používat na každou zakázku menšího rozsahu. Malá hodnota zakázky navíc nevyvolá vážný přeshraniční obchodní zájem.

36. Genom tröskelvärdena delas bestämmelserna om offentlig upphandling sålunda in i två klasser. Om tröskelvärdena överskrids föreligger det detaljerade direktivbestämmelser som ska beaktas. Om dessa tröskelvärden inte uppnås är enbart unionens primära upphandlingslagstiftning tillämplig med de oskrivna principer som kan härledas ur domstolens praxis. Denna tudelning är av betydelse i förevarande mål, eftersom tröskelvärdena i målet vid den nationella domstolen eventuellt har underskridits, vilket ska prövas i sak.

36. Prahové hodnoty tak veřejné zakázky rozdělují do dvou skupin. Při překročení těchto prahových hodnot musí být dodržována podrobná pravidla stanovená směrnicemi. Pod těmito prahovými hodnotami platí pouze primární unijní právo veřejných zakázek spolu s nepsanými zásadami vyplývajícími z judikatury Soudního dvora. Toto rozdělení se jeví být v posuzované věci relevantní proto, že ve věci v původním řízení možná nebylo prahové hodnoty dosaženo, což musí být konkrétně ověřeno.

37. Enligt artikel 9.1 i direktiv 2004/18 ska beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt kontrakt grunda sig på det totala beloppet efter avdrag för mervärdesskatt som ska betalas enligt den upphandlande myndighetens egen uppskattning. Vid beräkningen ska det uppskattade totalbeloppet beaktas, inbegripet varje form av eventuell optionsrätt och eventuella klausuler om förlängning av kontraktet. Det framgår av handlingarna att ASL Lecce har åtagit sig att betala ersättning med 200 000 euro exklusive mervärdesskatt. Om detta belopp läggs till grund som uppskattat värde för den avtalade tjänsten, kan det konstateras att det underskrider tröskelvärdet på 206 000 euro som föreskrivs i artikel 7.1 b i direktiv 2004/18 i dess lydelse av den 29 oktober 2009, det vill säga den lydelse som var tillämplig när det aktuella kontraktet ingicks. I så fall skulle det aktuella kontraktets förenlighet med unionens upphandlingslagstiftning följaktligen inte heller prövas mot bakgrund av direktiv 2004/18. Prövningen skulle enbart företas mot bakgrund av primärrätten, framför allt bestämmelserna om de grundläggande friheterna.

37. Podle čl. 9 odst. 1 směrnice 2004/18 je výpočet odhadované hodnoty zakázky založen na celkové splatné částce bez DPH, odhadované veřejným zadavatelem. Výpočet bere v úvahu celkovou odhadovanou částku, která zahrnuje jakoukoli formu případné opce a případné obnovení zakázky. Ze spisu vyplývá, že se instituce ASL Lecce zavázala k zaplacení protiplnění ve výši 200 000 eur bez DHP. Pakliže bude tato částka považována za odhadovanou hodnotu smluvně sjednaných služeb, pak je třeba konstatovat, že je nižší než prahová hodnota 206 000 eur stanovená v čl. 7 odst. 1 písm. b) směrnice 2004/18 ve znění platném k 29. říjnu 2009, tj. k okamžiku uzavření předmětné dohody. V důsledku toho nelze ani slučitelnost předmětné dohody s unijním právem veřejných zakázek zkoumat podle směrnice 2004/18. Zkoumání by mělo probíhat pouze na základě primárního práva a především na základě ustanovení o základních svobodách.

38. Det ska dock, såsom kommissionen har påpekat i sitt skriftliga yttrande,(15) beaktas att tröskelvärdet en kort tid därefter sänktes till 193 000 euro genom kommissionens förordning nr 1177/2009 av den 30 november 2009,(16) nämligen med verkan från den 30 november 2009. Följaktligen skulle det uppskattade värdet överstiga det nya tröskelvärdet. Det är sålunda frågan vilket tröskelvärde som är tillämpligt i målet vid den nationella domstolen. Detta beror i sin tur på vilken version av direktiv 2004/18 som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen. För att kunna besvara denna fråga måste det fastställas vilken tidpunkt som är avgörande för att ett av direktiven om offentlig upphandling ska vara tillämpligt.

38. Na druhou stranu nelze opomíjet skutečnost, na niž Komise poukazuje ve svém písemném vyjádření(15), že prahová hodnota byla krátce nato snížena na 193 000 eur, a to nařízením Komise (ES) č. 1177/2009 ze dne 30. listopadu 2009 s účinností od 1. ledna 2010(16) . Odhadovaná hodnota poskytovaných služeb by se tak dostala nad novou prahovou hodnotu. Vyvstává tedy otázka, která prahová hodnota se ve věci v původním řízení musí uplatnit. To dále souvisí s otázkou, jaké znění směrnice 2004/18 se ve věci v původním řízení použije. Aby bylo možné tuto otázku zodpovědět, je nutno určit rozhodný okamžik pro použitelnost směrnice o zadávání veřejných zakázek.

39. Direktiv 2004/18 innehåller en mängd bestämmelser som ska hjälpa tillämparen att fastställa den tillämpliga tidpunkten för beräkningen av uppdragets värde. I artikel 9.2 i direktivet föreskrivs exempelvis att uppskattningen ska gälla vid den tidpunkt då meddelandet om upphandling skickas ut eller, om ett sådant meddelande inte krävs, vid den tidpunkt då upphandlingsförfarandet inleds. I princip skulle det sålunda vara möjligt att utgå från dessa bestämmelser för att fastställa vilken lydelse av direktiv 2004/18 som är tillämplig i tiden. Det ska emellertid konstateras att utgångspunkten för dessa bestämmelser är en situation i vilken ett upphandlingsförfarande faktiskt har ägt rum. Av bestämmelserna framgår emellertid inte vad som gäller om, såsom i målet vid den nationella domstolen, oberoende av anledningen, någon upphandling inte har genomförts. Eftersom det saknas uttryckliga bestämmelser i sistnämnda situation, ska jag företa några principiella överväganden för att hitta en lösning som tar tillräcklig hänsyn till denna situation.

39. Směrnice 2004/18 obsahuje řadu ustanovení, která mají pomoci s určením rozhodného okamžiku pro výpočet hodnoty zakázky. Například čl. 9 odst. 2 směrnice stanoví, že výpočet musí být platný v okamžiku, kdy je odesíláno oznámení o zakázce nebo v případech, kdy takové oznámení není nutné, v okamžiku zahájení zadávacího řízení. Při určování časové působnosti rozhodného znění směrnice 2004/18 by tedy v zásadě bylo možné se opřít o toto ustanovení. Je však třeba konstatovat, že tato pravidla vycházejí z předpokladu, že se zadávací řízení skutečně konalo. Tato pravidla ale nijak nenapovídají, jak se má postupovat v případě, kdy se z jakéhokoli důvodu nabídkové řízení – tak jako ve věci v původním řízení – nekonalo. Vzhledem k tomu, že pro posledně uvedený případ chybí výslovná pravidla, je nutné se zamyslet nad principiálními otázkami a na základě těchto úvah pak bude možné nalézt pro takovýto případ vhodné řešení.

40. Jag framhöll i mitt förslag till avgörande i målet kommissionen mot Tyskland(17) att de tröskelvärden som har fastställts i upphandlingsdirektiven regelbundet anpassas. Mot denna bakgrund krävs det klara regler för att fastställa vilket tröskelvärde som är tillämpligt. Av denna anledning har jag föreslagit att den avgörande tidpunkten för fastställandet av det aktuella tröskelvärdet och indirekt även för ett upphandlingsdirektivs tillämplighet i tiden ska vara tidpunkten för avtalsförhandlingarna.(18) Detta förefaller ändamålsenligt med tanke på att det är väsentligt att utgå från en tidpunkt vid vilken uppdragets totala omfattning med tillräcklig tillförlitlighet kan fastställas samt det preliminära kontraktsvärdet. Den ovannämnda bestämmelsen i artikel 9.2 i direktiv 2004/18 bygger på samma grundläggande princip. Eftersom det kan antas att det senast vid avtalets ingående förelåg slutgiltig tillförlitlighet i fråga om uppdragets värde, ska detta anses utgöra den avgörande tidpunkten. Detta innebär att direktiv 2004/18 i dess äldre lydelse är tillämpligt i målet vid den nationella domstolen. Eftersom den avtalade tjänstens värde inte överskrider det där fastställda tröskelvärdet, måste, såsom konstaterats ovan, prövningen huruvida det aktuella kontraktet är förenligt med unionens upphandlingslagstiftning enbart göras mot bakgrund av primärrätten.

40. Ve svém stanovisku ve věci Komise v. Německo(17) jsem upozornila na skutečnost, že prahové hodnoty stanovené ve směrnicích o zadávání veřejných zakázek jsou pravidelně upravovány. Za těchto podmínek je zapotřebí jasných pravidel k určení příslušných prahových hodnot. Z tohoto důvodu jsem v uvedeném stanovisku navrhla, aby v případě, kdy se nekonalo nabídkové řízení, byl za rozhodný okamžik pro určení příslušné prahové hodnoty a nepřímo též pro určení časové působnosti směrnice o zadávání veřejných zakázek považován okamžik, kdy se konala jednání o uzavření smlouvy(18) . To má podle mého názoru smysl, zvláště když právě v tento okamžik existuje dostatečná jistota o celkovém rozsahu zakázky a o její předpokládané hodnotě. Shora uvedená ustanovení čl. 9 odst. 2 směrnice 2004/18 spočívají na téže úvaze. Jelikož je nutno vycházet z toho, že definitivní jistota o předpokládané hodnotě zakázky byla dána nejpozději k okamžiku uzavření smlouvy, musí být ve věci v původním řízení rozhodným okamžikem právě tento okamžik. To má za následek, že se ve věci v původním řízení použije starší znění směrnice 2004/18. Vzhledem k tomu, že se hodnota smluvně sjednaných služeb nachází pod prahovou hodnotou, která je v ní stanovena, musí být slučitelnost předmětné dohody s unijním právem veřejných zakázek posuzována – jak již bylo objasněno – v zásadě pouze podle primárního práva.

41. Visserligen innehåller fördragen inte några uttryckliga bestämmelser som avser offentlig upphandling.(19) Emellertid har domstolen härlett upphandlingsrättsliga principer ur förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet samt ur principen om likabehandling och beroende på det enskilda fall som ska bedömas uppställt konkreta upphandlingsrättsliga krav som upphandlande myndigheter måste beakta. Sålunda krävs det exempelvis enligt den primärrättsliga principen om likabehandling på området för offentlig upphandling att alla anbudsgivare ska ges samma möjligheter när de utformar sina anbud, oberoende av nationalitet. (20) Med principerna om likabehandling och om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet följer en skyldighet att lämna insyn, som syftar till att garantera varje potentiell anbudsgivare att sådan offentlighet föreligger att upphandlingen är öppen för konkurrens och att det går att kontrollera om upphandlingsförfarandena är opartiska. (21)

41. Smlouvy neo bsahují žádná výslovná ustanovení týkající se veřejných zakázek(19) . Soudní dvůr však ze základních svobod, ze zákazu diskriminace na základě státní příslušnosti a ze zásady rovného zacházení vyvodil zásady platné v oblasti práva veřejných zakázek a stanovil pro tuto oblast konkrétní požadavky, které musejí veřejní zadavatelé dodržovat a které je nutno posuzovat případ od případu. Základní zásada rovného zacházení v oblasti zadávání veřejných zakázek obsažená v primárním právu v sobě zahrnuje to, že všichni uchazeči musí mít stejné šance ve vypracování svých nabídek, a to nezávisle na své státní příslušnosti(20) . Z této zásady rovného zacházení, jakož i ze zásady zákazu diskriminace na základě státní příslušnosti vyplývá povinnost transparentnosti, která spočívá v tom, že se ve prospěch každého potenciálního uchazeče musí zajistit odpovídající stupeň zveřejnění umožňující otevření řízení o zadávání veřejné zakázky účastníkům hospodářské soutěže, jakož i kontrolu nestrannosti zadávacího řízení(21) .

42. Den hänskjutande domstolen har emellertid inte lämnat tillräckliga förklaringar och uppgifter om de faktiska omständigheterna för att det ska vara möjligt att företa en uttömmande bedömning huruvida de upphandlingsrättsliga principerna har iakttagits. En bidragande orsak är att nämnda domstol har begränsat sin begäran om tolkning av unionsrätten till direktiv 2004/18. Den hänskjutande domstolens resonemang avser följaktligen uteslutande de aspekter som är av betydelse vid tolkningen av denna sekundära rättsakt.

42. Pro důkladné ověření toho, zda byly dodrženy zásady práva veřejných zakázek vycházející z primárního práva, však scházejí nezbytné údaje o skutkovém stavu a nezbytná vysvětlení od předkládajícího soudu. To je v neposlední řadě dáno i tím, že předkládající soud svou žádost o výklad unijního práva omezil na směrnici 2004/18. Údaje poskytnuté předkládajícím soudem se tedy týkají výlučně těch aspektů, které jsou relevantní pro výklad tohoto aktu sekundárního práva.

43. Det ska i detta sammanhang erinras om att domstolen avseende huruvida en tolkningsfråga kan tas upp till sakprövning har hänvisat till kravet att den hänskjutande domstolen i begäran om förhandsavgörande klargör den faktiska och rättsliga bakgrunden för det nationella målet. Detta krav syftar dels till att göra det möjligt för domstolen att komma fram till en tolkning av unionsrätten som är användbar för den nationella domstolen(22), dels till att ge såväl medlemsstaternas regeringar som andra berörda parter möjlighet att avge yttranden i enlighet med artikel 23 i domstolens stadga.(23) Båda dessa syften kan emellertid, åtminstone vad avser det nationella målet, först beaktas om den hänskjutande domstolen inkommer med en motsvarande begäran om tolkning av primärrätten till domstolen och kompletterar den faktiska och rättsliga bakgrunden för det nationella målet med motsvarande uppgifter. Jag anser därför att det är lämpligt att erinra den hänskjutande domstolen om möjligheten att hänskjuta ytterligare en begäran om förhandsavgörande.

43. V tomto ohledu je nutno připomenout, že Soudní dvůr v souvislosti s přípustností žádostí o rozhodnutí o předběžné otázce poukázal na požadavek, podle kterého musí předkládací rozhodnutí obsahovat dostatečný popis právního a skutkového rámce věci v původním řízení. Tento požadavek má Soudnímu dvoru umožnit, aby dospěl k výkladu unijního práva užitečnému pro vnitrostátní soud(22), a dát možnost vládám členských států i jiným zúčastněným, aby předložili vyjádření podle článku 23 statutu Soudního dvora(23) . Obou těchto cílů však bude možné dosáhnout, přinejmenším ve věci v původním řízení, až když předkládající soud předloží Soudnímu dvoru odpovídající žádost o výklad primárního práva a svůj popis právního a skutkového rámce věci v původním řízení doplní o příslušné údaje. Je tedy žádoucí, aby byl předkládající soud odkázán na možnost podání nové žádosti o rozhodnutí o předběžné otázce.

44. En ytterligare begäran om förhandsavgörande torde emellertid enbart kunna bli aktuell om det slutgiltigt bekräftas att det tillämpliga tröskelvärdet faktiskt inte har överskridits. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa de faktiska omständigheter som krävs för att med säkerhet kunna utesluta att ytterligare belopp ska beaktas som del av den avtalade ersättningen. Det ska särskilt beaktas på vilket sätt ASL Lecces uppdragsvärde beräknades. Den nationella domstolen måste pröva en rad aspekter, bland annat huruvida poster i fakturan eventuellt är för låga, det i avtalet föreskrevs en anpassning i efterhand av sådana poster till de faktiska kostnaderna och huruvida avtalsparterna har avtalat om en uppdelning av uppdragen, inbegripet en separat beräkning av posterna i fakturan.(24) Mot bakgrund av att tröskelvärdet precis underskrids i målet vid den nationella domstolen krävs det särskilt ett klargörande av dessa aspekter.

44. Nová žádost o rozhodnutí o předběžné otázce by však měla přicházet v úvahu teprve tehdy, když bude s konečnou platností potvrzeno, že příslušná prahová hodnota skutečně nebyla překročena. Je na vnitrostátním soudu, aby provedl nezbytná skutková zjištění, a s jistotou tak vyloučil, že neexistují žádné další částky, které by měly být považovány za součást sjednaného protiplnění. Zvláštní pozornost je nutno věnovat způsobu, jakým byla hodnota zakázky udělené institucí ASL Lecce vypočtena. Vnitrostátní soud bude muset prověřit celou řadu aspektů, mimo jiné otázku, zda nebyly účetní položky případně nastaveny příliš nízko, zda smluvní ujednání nestanovilo následnou úpravu těchto položek podle skutečných nákladů a zda si smluvní strany nesjednaly rozdělení zakázek, včetně oddělené kalkulace účetních položek(24) . Vzhledem k tomu, že ve věci v původním řízení stačilo jen málo k dosažení prahové hodnoty, se ukazuje, že zvláště tyto aspekty vyžadují další vyjasnění.

b) Huruvida tolkningsfrågan ska anses vara avgörande för utgången i målet

b) Domněnka, že předběžná otázka je pro účely rozhodnutí relevantní

45. Om uppdragets värde faktiskt skulle vara lägre än det tröskelvärde på 206 000 euro som är tillämpligt i målet vid den nationella domstolen, skulle detta kunna innebära att det är osäkert huruvida tolkningsfrågan är avgörande för utgången i målet, särskilt med tanke på att den hänskjutande domstolen uttryckligen hänvisar till direktiv 2004/18 i stället för till den i stället tillämpliga primärrätten. Tolkningsfrågan skulle eventuellt kunna anses sakna relevans för avgörandet, eftersom sambandet med verkligheten, respektive föremålet för målet vid den nationella domstolen inte är helt entydigt.

45. Kdyby se ukázalo, že se hodnota zakázky skutečně nachází pod prahovou hodnotou 206 000 eur, která je ve věci v původním řízení relevantní, vyvstaly by pochybnosti o tom, zda je žádost o rozhodnutí o předběžné otázce relevantní, zvláště když výslovně směřuje k výkladu směrnice 2004/18, namísto primárního práva, neboť právě to je ve skutečnosti použitelné. Je možné, že se žádost o rozhodnutí o předběžné otázce za těchto okolností ukáže být irelevantní, neboť její vztah k realitě nebo předmětu původního řízení není zcela jednoznačný.

46. I detta avseende ska det erinras om att det, inom ramen för det samarbete mellan EU‑domstolen och de nationella domstolarna som har inrättats genom artikel 267 FEUF, uteslutande ankommer på de nationella domstolarna, vid vilka tvisten anhängiggjorts och som har ansvaret för det rättsliga avgörandet, att mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i varje enskilt mål bedöma såväl om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken som relevansen av de frågor som ställs till domstolen. (25) Domstolen är i princip skyldig att meddela ett förhandsavgörande när de frågor som ställts avser tolkningen av unionsrätten. (26)

46. Je však třeba připomenout, že podle ustálené judikatury je v rámci spolupráce mezi Soudním dvorem a vnitrostátními soudy podle článku 267 SFEU věcí pouze vnitrostátních soudů, které projednávají spor a které musí nést odpovědnost za soudní rozhodnutí, které bude vydáno, posoudit s ohledem na konkrétní okolnosti věci jak nezbytnost rozhodnutí o předběžné otázce pro vydání jejich rozsudku, tak i relevanci otázek, které kladou Soudnímu dvoru(25) . Týkají-li se položené otázky výkladu unijního práva, je o nich Soudní dvůr v zásadě povinen rozhodnout(26) .

47. Följaktligen bryts presumtionen, att de frågor angående vilka nationella domstolar begär förhandsavgörande är relevanta, endast i undantagsfall, särskilt i de fall där det är uppenbart att den begärda tolkningen av de unionsrättsliga bestämmelserna inte har något samband med de verkliga omständigheterna eller föremålet för tvisten i målet vid den nationella domstolen. (27) Detta är emellertid inte fallet i målet vid den nationella domstolen, särskilt med tanke på att det inte kan uteslutas att den hänskjutande domstolen efter en bedömning av samtliga omständigheter i det nationella målet, särskilt det sätt på vilket uppdragsvärdet för ASL Lecce har beräknats,(28) drar slutsatsen att det i slutänden ändå är motiverat att tillämpa direktiv 2004/18, eftersom det tillämpliga tröskelvärdet har överskridits.

47. V důsledku toho může být domněnka relevance, která se váže k předběžným otázkám položeným vnitrostátními soudy, vyvrácena jen ve výjimečných případech, zejména pokud je zjevné, že žádaný výklad ustanovení unijního práva, jichž se tyto otázky týkají, nemá žádný vztah k realitě nebo předmětu sporu v původním řízení(27) . To však ve věci v původním řízení neplatí, zvláště když nelze vyloučit, že předkládající soud po posouzení veškerých okolností věci v původním řízení, zejména způsobu, jakým byla vypočtena hodnota zakázky udělené institucí ASL Lecce(28), dospěje k závěru, že se v konečném důsledku musí směrnice 2004/18 přece jen na věc v původním řízení použít, protože došlo k překročení příslušné prahové hodnoty.

48. Följaktligen är domstolen skyldig att efterkomma den hänskjutande domstolens begäran och tolka direktiv 2004/18.

48. Soudní dvůr je proto povinen vyhovět žádosti předkládajícího soudu a vyložit směrnici 2004/18.

3. Huruvida det föreligger ett tillämpligt undantag

3. Nepoužitelnost výjimky

49. Medan tröskelvärdena utgör en första rent ekonomisk avgränsning av bestämmelserna om offentlig upphandling, innehåller direktivet därutöver konkreta undantag för särskilda områden. Från dessa ska man skilja de undantag som inte regleras skriftligt, vilka domstolen har utvecklat i sin praxis och som i huvudsak avser situationer i vilka regionala eller lokala upphandlande myndigheter tillsammans utför uppgifter av allmänintresse. Undantagsbestämmelserna syftar till en finjustering av direktiven om offentlig upphandling. I synnerhet ska sådana områden undantas från bestämmelserna om offentlig upphandling på vilka det inte föreligger några risker i konkurrenshänseende som är typiska för offentlig upphandling, det saknas ett gränsöverskridande handelsintresse eller det av hänsyn till särskilda omständigheter eller behov inte är motiverat att tillämpa bestämmelserna om offentlig upphandling.(29)

49. Zatímco prahové hodnoty představují první, ryze finanční omezení v právu veřejných zakázek, obsahují směrnice také výslovné výjimky použitelné ve specifických oblastech. Od nich je třeba odlišit nepsané výjimky, které Soudní dvůr stanovil ve své judikatuře a které se týkají hlavně situací, kdy regionální nebo místní veřejnoprávní entity společně plní úkoly v obecném zájmu. Svým účelem slouží výjimky k doladění úpravy obsažené ve směrnicích o zadávání veřejných zakázek. Z působnosti práva veřejných zakázek musí být vyloučena zejména taková odvětví, kde neexistují žádná rizika pro hospodářskou soutěž v souvislosti s právem veřejných zakázek, kde schází přeshraniční obchodní zájem nebo kde by uplatnění práva veřejných zakázek neodpovídalo zvláštnostem a specifickým potřebám vyloučených odvětví(29) .

50. Oavsett vilket slags undantag som är tillämpligt i ett visst fall ska det beaktas att undantagsbestämmelserna i direktiven med hänsyn till syftet med direktiven om offentlig upphandling, nämligen att tilldelning av offentliga kontrakt ska omfattas av gemensamma regler i samtliga medlemsstater och ett generellt öppnande av den offentliga upphandlingen för konkurrens, är slutgiltiga och dessutom i princip ska ges en restriktiv tolkning.(30)

50. Bez ohledu na to, jaký typ výjimky se v tom kterém případě použije, je třeba vzít v úvahu, že vzhledem k cíli směrnic o zadávání veřejných zakázek, kterým je stanovit společná pravidla pro zadávání státních zakázek ve všech členských státech a otevřít celou oblast veřejných zakázek ideám hospodářské soutěže, jsou směrnicemi stanovené výjimky taxativní a navíc musejí být vykládány zásadně restriktivně(30) .

51. I målet vid den nationella domstolen ska både kodifierade och oskrivna undantag beaktas och jag ska nedan även pröva huruvida de är tillämpliga i denna systematiska turordning.

51. Ve věci v původním řízení přicházejí v úvahu jak kodifikované, tak i nepsané výjimky, jejichž použitelnost bude v následujícím textu posuzována v tomto pořadí.

a) Kodifierade undantag

a) Kodifikované výjimky

i) Tjänstekontrakt på grundval av en ensamrätt

i) Zakázka na služby na základě „výlučného práva“

52. Det skulle inledningsvis kunna vara fråga om undantaget i artikel 18 i direktiv 2004/18. Härav följer att ”[d]etta direktiv … inte [skall] tillämpas på offentliga tjänstekontrakt som av en upphandlande myndighet tilldelas en annan upphandlande myndighet … på grundval av en ensamrätt som dessa innehar enligt offentliggjorda lagar eller andra författningar som är förenliga med fördraget”. Detta undantag skulle sålunda först vara tillämpligt om det kunde påvisas att universitetet har en ensamrätt att tillhandahålla tjänster av det slag som har avtalats.

52. V úvahu přichází předně výjimka zakotvená v článku 18 směrnice 2004/18. Podle tohoto ustanovení platí, že se „tato směrnice [...] nevztahuje na veřejné zakázky na služby zadávané veřejným zadavatelem jinému veřejnému zadavateli [...] na základě výlučného práva, které jim náleží podle vyhlášených právních a správních předpisů, které jsou slučitelné se Smlouvou“. Tato výjimka by se tedy použila jen tehdy, kdyby se ukázalo, že univerzita má výlučné právo poskytovat služby takového typu, jako byly sjednané služby.

53. I detta avseende är det tillräckligt att påpeka att även om universiteten i italiensk lagstiftning enligt artikel 6.4 i lag nr 168/1989 betraktas som den ”viktigaste platsen för vetenskaplig forskning” och de enligt artikel 15.1 i lag nr 241/1990 medges rätt att ”sluta avtal med andra offentliga myndigheter i syfte att reglera samarbete beträffande bedrivandet av verksamhet av allmänintresse”, så kan detta inte anses medföra någon ensamrätt i den mening som avses ovan. Det föreligger varken enligt italiensk lagstiftning eller enligt unionslagstiftningen någon lagstadgad ensamrätt för universiteten att genomföra verksamhet som avser utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel på uppdrag av den offentliga förvaltningen. Den tjeckiska regeringen(31) har med rätta påpekat att denna verksamhet snarare ska ses som en anknytande forskningsverksamhet och inte som ett uppfyllande av universitetens grundläggande funktion som plats for akademisk vetenskapsförmedling, i fråga om vilken universiteten förfogar över en ensamrätt inom varje medlemsstats utbildningssystem.

53. K tomu stačí poznamenat, že i když italské právo řadí univerzity podle čl. 6 odst. 4 zákona č. 168/1989 k „hlavním centrům vědeckého výzkumu“ a v čl. 15 odst. 1 zákona č. 241/1990 je zmocňuje k „uzavírání dohod s jinými veřejnoprávními entitami upravujících spolupráci při výkonu činností v obecném zájmu“, nelze z toho ještě vyvodit žádné výlučné právo ve shora uvedeném smyslu. Právně zakotvené výlučné právo univerzit provádět činnost spočívající ve vypracování studií a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení na zakázku orgánu veřejné správy nelze nalézt ani v italském právním řádu ani v právu unijním. Na tomto místě je třeba souhlasit s českou vládou(31), že tato činnost musí být z hlediska své povahy považována spíše za vedlejší výzkumnou činnost univerzit a neslouží k plnění jejich základní funkce coby center akademického vzdělávání, pro niž jsou univerzity ve vzdělávacím systému každého členského státu nadány výlučným právem.

54. Följaktligen är undantaget i artikel 18 i direktiv 2004/18 inte tillämpligt i målet vid den nationella domstolen.

54. Výjimka zakotvená v článku 18 směrnice 2004/18 se proto ve věci v původním řízení nepoužije.

ii) Särskilda undantag för forsknings- och utvecklingstjänster

ii) Zvláštní výjimka pro služby ve výzkumu a vývoji

55. Det ska vidare prövas huruvida det särskilda undantaget i artikel 16 f i direktiv 2004/18 är tillämpligt i målet vid den nationella domstolen. Enligt denna bestämmelse ska direktivet inte tillämpas på sådana offentliga tjänstekontrakt som avser ”forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten”.

55. Dále je třeba ověřit, zda se ve věci v původním řízení nepoužije zvláštní výjimka zakotvená v čl. 16 písm. f) směrnice 2004/18. Podle tohoto ustanovení se směrnice nevztahuje na zakázky na služby, které se týkají „služeb ve výzkumu a vývoji jiných než těch, kde prospěch připadá výhradně veřejnému zadavateli, aby jej využil při vlastní činnosti, za podmínky, že poskytovaná služba je plně hrazena veřejným zadavatelem“.

56. Sistnämnda kriterium är uppfyllt såtillvida att ASL Lecce enligt avtal har åtagit sig att betala ersättning. Det är däremot oklart huruvida de andra rekvisiten är uppfyllda. Även om äganderätten till eventuella resultat från provningsverksamheten enligt konsultavtalet tillkommer ASL Lecce så var denna myndighet emellertid skyldig att uttryckligen omnämna avdelningen vid ett offentliggörande i ett tekniskt-ekonomiskt sammanhang. Mot denna bakgrund uppkommer frågan i vilken utsträckning äganderätten till resultaten av undersökningen uteslutande tillkom ASL Lecce. Det kan i princip inte uteslutas att detta var fallet. I brist på närmare uppgifter om de faktiska omständigheterna och de därmed förbundna rättsföljderna enligt nationell lagstiftning är det inte möjligt att med säkerhet fastställa huruvida detta villkor är uppfyllt så att undantaget i artikel 16 f i direktiv 2004/18 är tillämpligt. I detta avseende skulle det krävas en undersökning och en bedömning av faktiska omständigheter vilken domstolen emellertid inte har behörighet att företa i samband med ett förfarande enligt artikel 267 FEUF.(32) Detta omfattas tvärtom av den nationella domstolens behörighet. Det ankommer sålunda på sistnämnda domstol att mot bakgrund av de sammantagna omständigheterna i det nationella målet pröva huruvida undantaget i artikel 16 f i direktiv 2004/18 är tillämpligt.

56. Posledně uvedená podmínka je splněna, neboť se instituce ASL Lecce smluvně zavázala k zaplacení protiplnění. Naproti tomu není jednoznačné, zda jsou splněny i ostatní podmínky. I když podle smlouvy o poradenství mělo vlastnictví veškerého prospěchu z experimentální činnosti připadnout instituci ASL Lecce, tato instituce byla nicméně povinna v případě zveřejnění ve vědecko-technických kruzích výslovně uvést příslušnou katedru. To nastoluje otázku, nakolik instituci ASL Lecce připadalo výlučné vlastnictví k prospěchu z prováděného výzkumu. V zásadě nelze vyloučit, že tomu tak v tomto případě bylo. Vzhledem k tomu, že chybí přesnější popis skutkových okolností ohledně obsahu dohody a právních důsledků, které z toho vyplývají podle vnitrostátního práva, není možné s jistotou určit, zda byla tato podmínka pro uplatnění výjimky zakotvené v čl. 16 písm. f) směrnice 2004/18 splněna. K tomu by bylo zapotřebí vyhledat a posoudit skutkové okolnosti, k čemuž však Soudní dvůr není v rámci řízení podle článku 267 SFEU oprávněn(32) . To ve skutečnosti spadá do pravomoci vnitrostátního soudu. Je tedy na vnitrostátním soudu, aby ověřil, zda se s ohledem na celkové okolnosti věci v původním řízení použije výjimka zakotvená v čl. 16 písm. f) směrnice 2004/18.

b) Oskrivna undantag

b) Nepsané výjimky

57. Såsom redan har antytts ovan, har domstolen i sin praxis utvecklat ytterligare två undantag avseende intern upphandling och interkommunalt samarbete.(33) Jag ska nedan redogöra för deras centrala innehåll mot bakgrund av en prövning huruvida de är tillämpliga i målet vid den nationella domstolen.

57. Jak již bylo uvedeno výše, Soudní dvůr ve své judikatuře stanovil další dvě výjimky, které se týkají tzv. interních transakcí a různých forem meziobecní spolupráce(33) . Za účelem ověření jejich použitelnosti na věc v původním řízení je vhodné popsat jejich základní charakteristické rysy.

i) Interna förfaranden

i) Interní transakce

58. För att det ska föreligga interna förfaranden krävs det att det föreligger ett utbyte av prestationer som, i rättsligt hänseende, äger rum inom samma rättssubjekt. Interna förfaranden omfattar sålunda inte några transaktioner som har betydelse i upphandlingshänseende, eftersom en upphandlande myndighet utför transaktioner med egna medel. Detta är, såsom domstolen har slagit fast i domen i målet Stadt Halle och RPL Lochau,(34) tillåtet enligt bestämmelserna om offentlig upphandling. I nämnda dom fann domstolen att ”en offentlig myndighet som är en upphandlande myndighet har möjlighet att utföra de uppgifter av allmänintresse som åligger denna med egna medel – administrativa, tekniska och andra – utan att behöva vända sig till externa enheter utanför sin organisation”. Enligt domstolen mening kan det ”[i] ett sådant fall … inte vara fråga om ett avtal med ekonomiska villkor som ingåtts med en i förhållande till den upphandlande myndigheten fristående juridisk person”. De unionsrättsliga bestämmelserna angående offentlig upphandling ska då inte tillämpas.(35)

58. Interní transakce již pojmově předpokládají vzájemné poskytnutí plnění, k němuž z právního hlediska dochází v rámci jednoho a téhož subjektu práv. V případě interních transakcí se tedy nejedná o transakce spojené s nákupem, neboť si veřejný zadavatel obstarává plnění vlastními prostředky. Z hlediska práva veřejných zakázek je to přípustné, jak již Soudní dvůr určil v rozsudku Stadt Halle a RPL Lochau(34) . Soudní dvůr v tomto rozsudku objasnil, že „veřejný orgán, který je zadavatelem, má možnost vykonat úkoly veřejného zájmu, které mu přísluší, svými vlastními prostředky, správními, technickými a jinými, aniž by byl povinen obrátit se na vnější subjekty nenáležející k jeho organizačním útvarům“. Podle názoru Soudního dvora „[se] v takovém případě [...] nejedná o úplatnou smlouvu uzavřenou se subjektem právně odlišným od zadavatele“. Unijní předpisy o veřejných zakázkách se tedy na takový případ nepoužijí(35) .

59. I samband med denna fråga ska jag även behandla sådana situationer i vilka ett offentligrättsligt organ som tilldelar ett kontrakt till en person som i rättsligt hänseende visserligen är självständig, men denna person har ett särskilt förhållande till organet.(36) Det är även vad avser denna problematik i slutänden frågan om huruvida det föreligger ett kontrakt som kräver offentlig upphandling. Främst uppkommer frågan huruvida två olika personer deltar i förfarandet som båda skulle kunna uppträda som upphandlande myndigheter och anbudsgivare. Medan frågan huruvida det är fråga om samma person kan besvaras nekande redan med hänvisning till deras ställning som egna rättssubjekt, orsakar frågan huruvida de i fråga om en konkret transaktion var och en utgör upphandlande myndighet och anbudsgivare ofta svårigheter. Båda personerna kan teoretiskt sett ha sådana ömsesidiga band vad avser ett visst kontrakt att upphandlingsskyldigheten bortfaller, eftersom det inte föreligger något uppdrag.

59. V rámci téže problematiky se řeší také případ, kdy veřejnoprávní instituce udělí zakázku osobě, která je sice právně samostatná, udržuje s ní však zvláštní vztahy(36) . I v této situaci jde v konečném důsledku o to, zda se jedná o zakázku, která vyžaduje povinné nabídkové řízení. Zde předně vyvstává otázka, zda se transakce účastní dvě různé osoby, z nichž jedna může vystupovat jako veřejný zadavatel a druhá jako uchazeč. Totožnost osob lze sice vyvrátit již s ohledem na jejich právní samostatnost, avšak otázka, zda v rámci konkrétní transakce vystupují jako veřejný zadavatel a uchazeč, působí nezřídka obtíže. Obě osoby mohou být na základě určité smlouvy natolik navzájem spojené, že poněvadž neexistuje zakázka, odpadá i povinnost konat nabídkové řízení.

60. Enligt domstolens uppfattning är det i princip tillräckligt för att det ska föreligga en skyldighet att infordra anbud att kontraktet har ingåtts mellan en upphandlande myndighet och en i förhållande till denna myndighet fristående juridisk person. Sedan den avgörande domen i målet Teckal(37) utgår domstolen emellertid från att det inte krävs någon upphandling, och sålunda att det i slutänden föreligger en transaktion som ska likställas med en intern transaktion ”om den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den ifrågavarande juridiska personen motsvarande den som den utövar över sin egen förvaltning, och denna juridiska person bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den”.(38)

60. K tomu, aby byla dána povinnost konat nabídkové řízení, podle Soudního dvora v zásadě stačí, byla-li uzavřena smlouva mezi veřejným zadavatelem a osobou, která je od něj právně odlišná. Od vydání zásadního rozsudku Teckal(37) však Soudní dvůr vychází z předpokladu, že nabídkové řízení není nutné, a že se tedy v konečném důsledku jedná o transakci podobnou interní transakci, pokud „veřejný orgán, který je zadavatelem, vykonává nad dotčeným odlišným subjektem obdobnou kontrolu, jako je ta, kterou vykonává nad svými organizačními útvary a kdy tento subjekt realizuje podstatnou část své činnosti ve spolupráci s veřejným orgánem nebo veřejnými orgány, jimž patří účast v tomto subjektu“(38) .

61. Det ska emellertid konstateras att det inte är fråga om någon av dessa båda situationer i målet vid den nationella domstolen. För det första har det aktuella kontraktet ingåtts mellan två olika rättssubjekt. För det andra är det enligt den hänskjutande domstolens uppgifter(39) klarlagt att ASL Lecce inte på något sätt utövar kontroll över universitetet. Följaktligen kan det inte vara fråga om en intern transaktion.

61. Je však nutno konstatovat, že se ve věci v původním řízení nejedná ani o jeden z těchto případů. Zaprvé byla předmětná smlouva uzavřena mezi dvěma odlišnými subjekty práv. Zadruhé je podle údajů poskytnutých předkládajícím soudem(39) nesporné, že instituce ASL Lecce nevykonává nad univerzitou žádnou kontrolu. O interní transakci proto nemůže být řeč.

ii) Interkommunalt samarbete

ii) Meziobecní spolupráce

62. Ett ytterligare oskrivet undantag följer av de villkor som har uppställts i rättspraxis som kommer till uttryck i domen i målet kommissionen mot Tyskland(40)(41) . Av denna dom kan det utläsas under vilka omständigheter och i vilka former det interkommunala samarbetet ska vara undantaget från tillämpningsområdet för bestämmelserna om offentlig upphandling.(42) Inte minst av denna anledning ska jag nedan redogöra för de faktiska omständigheter på vilka denna dom grundades samt sammanfatta domstolens huvudsakliga resonemang.

62. Další nepsaná výjimka vyplývá ze zásad stanovených judikaturou(40), které byly vyjádřeny v rozsudku Komise v. Německo(41) . Z tohoto rozsudku lze vyvodit, za jakých okolností a v jaké podobě musí být meziobecní spolupráce vyloučena z působnosti práva veřejných zakázek(42) . V neposlední řadě je tedy třeba shrnout v základních rysech fakta, která byla základem pro vydání tohoto rozhodnutí, jakož i argumentaci Soudního dvora.

– Domstolens resonemang i domen i målet kommissionen mot Tyskland

– Argumentace Soudního dvora v rozsudku Komise v. Německo

63. Bakgrunden till denna talan om fördragsbrott var att bortskaffandet av avfall i de fyra förvaltningsdistrikten Rotenburg (Wümme), Harburg, Soltau-Fallingbostel och Stade i Niedersachsen utan anbudsinfordran i hela unionen hade anförtrotts Stadtreinigung Hamburg, ett offentligt företag som i rättsligt hänseende utgjorde ett offentligrättsligt organ. Parterna hade avtalat om en årlig ersättning med en mekanism för prisanpassning på grundval av den levererade mängden. Avtalet gällde i 20 år. Parterna kom överens om att senast fem år innan avtalet löpte ut inleda förhandlingar i syfte att fatta beslut huruvida avtalet skulle förlängas.

63. Předmětem tohoto řízení o žalobě pro nesplnění povinnosti bylo zadání činností v oblasti odstraňování odpadu ve čtyřech dolnosaských správních obvodech Rotenburg (Wümme), Harburg, Soltau-Fallingbostel a Stade, a to bez celoevropského nabídkového řízení, technickým službám města Hamburku, veřejnoprávnímu podniku, který má právní formu veřejnoprávní organizace. Jako protiplnění byla sjednána roční odměna s mechanismem úpravy cen na základě dodaného množství. Smlouva byla uzavřena na dobu 20 let. Smluvní strany se dohodly, že nejpozději pět let před skončením této smlouvy zahájí jednání o jejím případném prodloužení.

64. Domstolen ogillade kommissionens talan av det skälet att den inte fann att ingåendet av avtalet beträffande bortskaffande av avfall utan upphandlingsförfarande på europeisk nivå innebar ett åsidosättande av direktiv 95/50. Domstolen avfärdade en eventuell skyldighet att genomföra att upphandlingsförfarande med motiveringen att det genom det omtvistade avtalet inrättats ett samarbete mellan lokala myndigheter som syftar till att säkerställa att ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för dessa lokala myndigheter, det vill säga återvinning av avfall, fullgörs.(43) För att fastställa detta genomförde domstolen en grundlig prövning av avtalet i samband med vilken den uppgav vilka aspekter som den ansåg kännetecknande för ett interkommunalt samarbete. Dessa aspekter utgör, såsom ska visas nedan, samtidigt de kriterier med hjälp av vilka det kan fastställas huruvida ett visst avtal mellan offentliga myndigheter omfattas av det interkommunala samarbetet. De utgör med andra ord rekvisiten för undantaget.

64. Soudní dvůr žalobu Komise zamítl, neboť v uzavření smlouvy o odstraňování odpadu bez zadávacího řízení a bez celoevropského nabídkového řízení nespatřoval žádné porušení směrnice 92/50. Případnou povinnost konat nabídkové řízení Soudní dvůr vyloučil v podstatě s tím odůvodněním, že spornou smlouvou byla sjednána spolupráce mezi územně správními celky, jejímž předmětem bylo plnění úkolu v rámci veřejných služeb, který přísluší všem těmto celkům a kterým je odstraňování odpadu(43) . Soudní dvůr k tomuto závěru dospěl tak, že smlouvu podrobil důkladné analýze, v jejímž rámci ukázal na aspekty, které jsou podle jeho názoru pro meziobecní spolupráci příznačné. Jak bude uvedeno níže, tyto aspekty jsou zároveň kritérii, s jejichž pomocí se určuje, zda se na určitou dohodu mezi veřejnoprávními entitami vztahuje nepsaná výjimka meziobecní spolupráce. Jinými slovy, tyto aspekty jsou charakteristickými znaky výjimky.

65. Det är påfallande att domstolen anser att det interkommunala samarbetet kännetecknas av att alla deltagande myndigheter bemödar sig att gemensamt säkerställa ett effektivt uppfyllande av uppgifter av allmänintresse. Som motivering för att detta område undantas från bestämmelserna om offentlig upphandling tjänar fastställelsen, såsom redan i domen i målet Coditel Brabant,(44) att en offentlig myndighet har möjlighet att med egna medel utföra de uppgifter av allmänintresse som åligger den, utan att behöva vända sig till enheter utanför sin organisation, och att denna möjlighet även kan utövas i samarbete med andra offentliga myndigheter. Enligt domstolens uppfattning kräver en sådan självständighet att det även måste stå en offentlig myndighet fritt att arbeta tillsammans med andra offentliga uppdragsgivare och på så sätt lägga samman de aktuella egna medlen.(45) Mot bakgrund av detta resonemang har domstolen även tillskrivit de offentliga myndigheterna en valmöjlighet vad gäller i vilken rättslig form de vill samarbeta vid fullgörandet av sina allmännyttiga tjänster, antingen såsom i nämnda mål enbart genom ett enkelt avtal eller institutionaliserat(46) genom ett offentligrättsligt organ. Detta motiverade domstolen med att det inte föreligger någon unionsrättslig bestämmelse enligt vilken det föreskrivs en särskild rättslig form.(47) Dessutom fann den inte att det i teleologiskt avseende krävdes ett motsvarande formkrav för samarbetet, om konkurrensen på den inre marknaden inte snedvrids genom att ett privat företag gynnas och andra sålunda diskrimineras.(48)

65. Meziobecní spolupráce se podle Soudního dvora zjevně vyznačuje snahou všech zúčastněných územně správních celků společně zajistit účelné splnění určitého úkolu v obecném zájmu. Důvodem, kterým je legitimováno vynětí této oblasti z působnosti práva veřejných zakázek, je zjištění – stejně jako v rozsudku Coditel Brabant(44) – že veřejný orgán může vykonávat úkoly ve veřejném zájmu, které mu přísluší, svými vlastními prostředky nebo také ve spolupráci s jinými veřejnými orgány, aniž je povinen se obrátit na vnější subjekty nenáležející k jeho organizačním složkám. Tato autonomie ale podle Soudního dvora předpokládá, že veřejný zadavatel musí mít také volnost spolupracovat s jinými veřejnými zadavateli a soustředit tak vlastní prostředky všech zadavatelů(45) . Na základě této argumentace též Soudní dvůr přiznal veřejnoprávním entitám svobodu vybrat si právní formu, v jaké budou společně při plnění svých úkolů v rámci veřejných služeb spolupracovat, tj. buď na základě pouhé smlouvy jako v posuzovaném případě, nebo institucionalizovaně(46) zřízením veřejnoprávní instituce ad hoc . Soudní dvůr tento názor formálně odůvodnil argumentem, že neexistuje žádný předpis unijního práva, který by stanovil určitou právní formu(47) . Z teleologického hlediska dále nespatřoval žádnou potřebu pro stanovení povinné formy spolupráce, pokud není hospodářská soutěž na vnitřním trhu narušena upřednostňováním soukromoprávního podniku, a tedy diskriminováním ostatních(48) .

– De av domstolen fastställda kriterierna

– Kritéria stanovená Soudním dvorem

66. Till skillnad från den rättspraxis som avser interna förfaranden, där domstolen redan i domen i målet Teckal har sammanfattat de aktuella kriterierna i en kortfattad maxim, går det inte att i detta principiella avgörande hitta någon motsvarande kortfattad formulering med avseende på vilka villkor det generellt, utöver i det aktuella målet, ska anses tillåtet med ett interkommunalt samarbete utan tillämpning av lagstiftningen om offentlig upphandling. Trots detta är det, såsom nämnts ovan, möjligt att ur domstolens resonemang härleda en rad relevanta, kumulativa kriterier. Härav följer att domstolen undantar interkommunalt samarbete från tillämpningsområdet för bestämmelserna om offentlig upphandling mot bakgrund av följande kriterier:

66. Na rozdíl od judikatury týkající se interních transakcí, kde Soudní dvůr již v rozsudku Teckal obě rozhodující kritéria výstižně shrnul, nelze v tomto principiálním rozsudku nalézt žádné srovnatelné výstižné vyjádření podmínek, za nichž lze nad rámec posuzovaného případu považovat meziobecní spolupráci bez zadání zakázky obecně za přípustnou. Jak již bylo uvedeno, z argumentace Soudního dvora vyplývá řada relevantních kritérií, která musejí být splněna kumulativně. Soudní dvůr tedy vyjímá meziobecní spolupráci z působnosti práva veřejných zakázek za použití následujících kritérií:

– Utförandet avser uppgifter av allmänintresse, respektive uppgifter som hänger samman med uppgifter som är ägnade att uppnå mål av allmänintresse.

– plnění společného úkolu nebo úkolů v obecném zájmu v souvislosti s plněním cílů veřejného zájmu;

– Utförandet sker uteslutande genom offentliga myndigheter utan inblandning av någon privat avtalspart.

– výlučně prostřednictvím veřejnoprávních entit bez účasti soukromoprávních subjektů;

– Samarbetet grundas på avtal eller en institutionaliserad rättslig form som exempelvis en interkommunal sammanslutning.

– na smluvní bázi nebo v institucionalizované právní formě jako například ve formě účelového sdružení;

– Inget privat företag ges någon fördel i förhållande till sina konkurrenter vad avser avtalets ingående.

– žádný soukromoprávní podnik nemá při uzavírání smlouvy přednostní postavení v porovnání se svými konkurenty;

– Avtalet inte syftar till att kringgå bestämmelserna om offentlig upphandling.

– účelem smlouvy není obcházet právo veřejných zakázek.

67. Det skulle mot direkt tillämpning av denna rättspraxis i målet vid den nationella domstolen kunna hävdas att det i detta mål, till skillnad från de omständigheter som låg till grund för domen i målet kommissionen mot Tyskland, inte är fråga om ett samarbete mellan lokala myndigheter. I själva verket avser förevarande mål tvärtom ett avtal mellan en lokal myndighet och ett offentligrättsligt organ. Mot denna bakgrund ska jag utreda huruvida det på grundval av denna rättspraxis är möjligt att utgå från att det föreligger ett undantag som omfattar sådana samarbetsformer som de här aktuella.

67. Proti přímému použití této judikatury ve věci v původním řízení by bylo v zásadě možné namítnout, že se zde – na rozdíl od skutkových okolností, na jejichž základě byl vydán rozsudek Komise v. Německo – nejedná o spolupráci mezi územně správními celky. Předmětem posuzované věci je totiž smluvní ujednání mezi orgánem územně správního celku a veřejnoprávní organizací. Za těchto okolností je třeba se zabývat otázkou, nakolik lze podle této judikatury vycházet z toho, že existuje výjimka zahrnující takové formy spolupráce, o jakou jde v posuzovaném případě.

iii) Rättsfiguren ”samarbete mellan offentliga myndigheter”

iii) Právní pojem „partnerství v rámci veřejného sektoru“

– Utvidgning av undantaget till diverse former av samarbete mellan offentliga myndigheter

– Vztažení výjimky na různé formy spolupráce mezi veřejnoprávními entitami

68. Vid en noggrann läsning av domen i målet kommissionen mot Tyskland framgår emellertid att de undantag som domstolen har utvecklat i princip inte utgör hinder mot sådana former av samarbete.

68. Z pečlivého zkoumání rozsudku Komise v. Německo vyplývá, že Soudním dvorem stanovená výjimka takovýmto formám spolupráce v zásadě nebrání.

69. För en sådan slutsats kan det först anföras att det i nämnda mål var fråga om ett avtal mellan Stadtreinigung Hamburg och fyra angränsande förvaltningsdistrikt, varvid det ska påpekas att Stadtreinigung Hamburg utgjorde ett offentligrättsligt organ och inte en lokal myndighet.(49) Det ska dessutom beaktas att domstolen i domen ofta har använt det neutrala begreppet ”offentlig myndighet”,(50) av vilket det framgår att det inte enbart står kommunerna fritt att tillämpa ett samarbete som förutsättning för en tillämpning av det oskrivna undantaget.(51) Det skulle även med hänsyn till skillnader i hur förvaltningen är organiserad i de olika medlemsstaterna vara för formalistiskt och svårt att motivera en begränsning av undantaget enbart till samarbete mellan lokala myndigheter. Mot denna bakgrund är det logiskt med en extensiv tolkning av detta oskrivna undantag och att följaktligen snarare tala om ett ”samarbete mellan offentliga myndigheter”.

69. Na podporu této teze lze zaprvé uvést, že v uvedené věci šlo o smlouvu mezi technickými službami města Hamburku a čtyřmi sousedícími správními obvody, přičemž technické služby města Hamburku jsou veřejnoprávní organizací, a nikoli územně správním celkem(49) . Zadruhé je třeba přihlédnout k tomu, že Soudní dvůr v rozsudku často používá neutrální pojem „veřejný orgán“(50), čímž dává na srozuměnou, že spolupráce coby předpoklad pro použití nepsané výjimky není vyhrazena jen obcím(51) . Omezení výjimky pouze na spolupráci mezi územně správními celky by také bylo příliš formalistické a obtížně odůvodnitelné s ohledem na rozdílné správní uspořádání v jednotlivých členských státech. Za těchto podmínek je proto logické chápat působnost této nepsané výjimky šíře, a hovořit tedy spíše o „spolupráci mezi veřejnoprávními entitami“.

70. Det ska sålunda konstateras att detta oskrivna undantag i princip även kan omfatta en situation i vilken de avtalsslutande parterna utgörs av en hälso- och sjukvårdsmyndighet och ett universitet.

70. Je tedy třeba vycházet z toho, že tato nepsaná výjimka může v zásadě zahrnovat i situaci, kdy jsou smluvními stranami zdravotnický orgán a univerzita.

– Frågan om huruvida villkoren är uppfyllda i målet vid den nationella domstolen

– Splnění kritérií ve věci v původním řízení

71. För att ASL Lecce och universitetet ska kunna åberopa detta oskrivna undantag måste de ovannämnda villkor som ställs på ett samarbete mellan offentliga myndigheter vara uppfyllda i målet vid den nationella domstolen. Det är ostridigt att det föreligger ett kontrakt mellan myndigheter som uteslutande är offentliga utan någon form av privat deltagande, vilket innebär att flera av villkoren är uppfyllda på samma gång. Andra villkor medför däremot svårigheter och kräver en närmare prövning.

71. Aby se instituce ASL Lecce a univerzita mohly dovolávat uplatnění této nepsané výjimky, musí být ve věci v původním řízení splněna obě shora uvedená kritéria zakládající spolupráci mezi veřejnoprávními entitami. Je nesporné, že se zde jedná o smluvní ujednání mezi výlučně veřejnoprávními entitami bez jakékoli formy účasti soukromoprávních subjektů, čímž je splněno hned několik kritérií. Ostatní kritéria však činí potíže a vyžadují bližší zkoumání.

Huruvida det föreligger ett behov i det allmännas intresse

Plnění úkolu v obecném zájmu

72. En av de mest omtvistade frågorna som uppkommer i förevarande mål är huruvida båda parter ingick det aktuella kontraktet i syfte att tillgodose behov av allmänintresse .

72. Jednou z nejspornějších otázek, které v posuzovaném případě vyvstávají, je, zda byla předmětná smlouva oběma smluvními stranami sjednána za účelem plnění úkolu v obecném zájmu .

73. Såsom angetts ovan gav ASL Lecce universitetet i uppdrag att genomföra verksamhet som avsåg utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningarna i provinsen Lecces utsatthet ur seismisk synvinkel. Dessa arbeten måste genomföras i enlighet med de nationella bestämmelser om anläggningars säkerhet, i synnerhet strategiska byggnader, som antagits. Såsom ASL Lecce(52) har uppgett i sitt skriftliga yttrande var syftet att resultaten i denna studie skulle ligga till grund för egna framtida projekt för att förbättra de aktuella byggnadernas motståndskraft. Av detta kan man dra slutsatsen att ASL Lecce genom uppdraget att genomföra studien egentligen avsåg iaktta den skyldighet som myndigheten ålagts i nationell lagstiftning i syfte att säkerställa sjukhusens säkerhet. En sådan uppgift tjänar allmänintresset och omfattas av statens befogenhet.

73. Jak již bylo uvedeno, univerzita byla pověřena vypracováním studie a posouzením seismické odolnosti nemocničních zařízení v provincii Lecce. Tyto činnosti musely být provedeny v souladu s vnitrostátními předpisy vydanými v oblasti bezpečnosti staveb, zejména budov strategického významu. Jak instituce ASL Lecce(52) objasnila ve svém písemném vyjádření, byly výsledky této studie určeny k tomu, aby sloužily za základ pro budoucí vlastní projekty na zlepšení odolnosti daných staveb. Z toho je třeba vyvodit, že udělením zakázky na vypracování studie měla ve skutečnosti instituce ASL Lecce v úmyslu splnit povinnost, kterou jí ukládalo vnitrostátní právo, tj. zajistit bezpečnost nemocnic. Takový úkol slouží obecnému zájmu a spadá do pravomoci státu.

74. Följaktligen ingick båda parterna det aktuella kontraktet i syfte att tillgodose behov av allmänintresse.

74. Sporná smlouva tedy byla oběma smluvními stranami uzavřena s cílem splnit úkol v obecném zájmu.

Samarbete för att uppfylla ett gemensamt allmännyttigt uppdrag

Spolupráce za účelem splnění společného úkolu v rámci veřejných služeb

75. Dessutom krävs det att samarbetet syftar till att uppfylla ett gemensamt allmännyttigt uppdrag.(53) Det är sålunda inte tillräckligt att den lagstadgade skyldigheten att fullgöra det aktuella allmännyttiga uppdraget enbart berör en av de deltagande offentliga myndigheterna, medan den andra enbart är medhjälpare som på grundval av avtalet tar över genomförandet av detta främmande uppdrag. Detta förefaller rimligt mot bakgrund av den etymologiska betydelsen av ordet ”samarbete”, som till sin natur just består i att parterna har en gemensam strategi som bygger på utbyte och avstämning av de aktuella intressena. Ett ensidigt tillgodoseende av en av parternas intressen kan knappast definieras som ett ”samarbete” i ovannämnda mening.(54)

75. Kromě toho je nezbytné, aby spolupráce sloužila ke splnění společného úkolu v rámci veřejných služeb(53) . Nestačí tedy, týká-li se zákonná povinnost spočívající v plnění předmětného úkolu v rámci veřejných služeb pouze jedné ze zúčastněných veřejnoprávních entit, zatímco druhá veřejnoprávní entita se omezuje na roli pomocníka, který na základě zakázky převezme provádění tohoto úkolu, který mu však nijak nepřísluší. To se zdá být pochopitelné, když si připomeneme etymologický význam slova „spolupráce“, neboť podstatou takové spolupráce je právě vzájemné sdílení a slaďování jejich cílů. Jednostranné sledování vlastních zájmů jen jednou ze zúčastněných veřejnoprávních entit lze stěží charakterizovat jako „spolupráci“ ve shora uvedeném smyslu(54) .

76. Konkreta skäl för ett motsvarande krav på ett verkligt samarbete mellan offentliga myndigheter framgår av domstolens resonemang i domen i målet kommissionen mot Tyskland,(55) som rörde en särskild form av samarbete mellan fyra regionala myndigheter och ett offentligt företag som gjorde det möjligt för dessa att gemensamt uppfylla ett allmännyttigt uppdrag som ålåg dem alla, nämligen bortskaffandet av avfall. Domstolen har uttryckligen hänvisat till denna aspekt i sitt resonemang. Såsom den har fastställt är erkännandet av ömsesidiga rättigheter och skyldigheter kännetecknande för förhållandet mellan avtalsparterna. Dessutom förelåg det en skyldighet för avtalsparterna till ömsesidigt bistånd och ömsesidig hänsyn. Domen byggde sålunda på ett ömsesidigt förhållande som gick utöver ett tillhandahållande av tjänster enbart mot ersättning.(56)

76. Konkrétní indicie pro existenci takového požadavku na skutečnou spolupráci mezi veřejnoprávními entitami vyplývají z úvah Soudního dvora vyjádřených v rozsudku Komise v. Německo(55), které se týkaly zvláštní formy spolupráce mezi čtyřmi územně správními celky a veřejnoprávní organizací, na jejímž základě mohly společně plnit úkol v rámci veřejných služeb, který příslušel jim všem, a sice odstraňování odpadu. Soudní dvůr na tento aspekt v rámci svých úvah výslovně poukázal. Soudní dvůr konstatoval, že se vztah mezi smluvními stranami vyznačuje uznáním vzájemných práv a povinností. Smluvní strany se navíc zavázaly k vzájemné součinnosti a vzájemnému respektování. Rozsudek byl tedy založen na vzájemnosti, jež překračovala rámec poskytování služeb za pouhou úplatu(56) .

77. Såsom den polska regeringen,(57) CNI(58) och kommissionen(59) med rätta har erkänt skiljer sig omständigheterna i målet i den nationella domstolen emellertid i principiellt hänseende från de faktiska omständigheter som nämns ovan, eftersom de offentliga myndigheternas syften skiljer sig från varandra i sak. Medan enbart ASL Lecce har en lagstadgad skyldighet att utreda och bedöma sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel, består universitets uppgift enligt lag i vetenskaplig forskning. Denna roll kompletteras genom den traditionella funktionen som plats för akademisk vetenskapsförmedling som jag har hänvisat till ovan.(60) Mot denna bakgrund framgår det tydligt att utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel inte kan anses omfattas av ett universitets ursprungliga behörighet. Vid en betraktelse av de konkreta aspekterna i målet vid den nationella domstolen kan det konstateras att universitetet inte har något motsvarande lagstadgat uppdrag. Detta har redan fastställts i samband med prövningen av artikel 18 i direktiv 2004/18.(61) Lika lite föreligger det omständigheter som talar för att universitetet självt skulle påta sig denna uppgift. Det förfogar emellertid såväl över de nödvändiga fackkunskaperna som över den personal och den utrustning som krävs för att uppfylla uppgiften. ASL Lecce utnyttjar dessa medel för att uppfylla sitt allmännyttiga uppdrag. Myndigheten nyttjar på så sätt indirekt universitetets resurser. I slutändan tillgodoses dock enbart ASL Lecces intressen.

77. Věc v původním řízení se ale od shora popsané situace zásadně liší, jak správně uznaly polská vláda(57), CNI(58) a Komise(59), neboť zúčastněné veřejnoprávní entity sledují navzájem odlišné cíle. Zatímco pouze instituce ASL Lecce má zákonnou povinnost vypracovávat studie a provádět posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení, úlohou univerzity je ze zákona vědecký výzkum. Tato úloha je doplněna o již zmíněnou tradiční funkci univerzit jako center akademického vzdělávání(60) . Za těchto podmínek je zřejmé, že vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení nelze považovat za činnost, která by primárně patřila do působnosti univerzity. S ohledem na konkrétní aspekty věci v původním řízení je totiž třeba konstatovat, že v případě univerzity neexistuje žádný tomu odpovídající zákonem stanovený úkol. To již bylo potvrzeno v rámci analýzy článku 18 směrnice 2004/18(61) . Nic ani nenasvědčuje tomu, že by se univerzita měla sama od sebe takového úkolu ujmout. K plnění tohoto úkolu má nicméně jak nezbytné odborné znalosti, tak i personální a materiální zázemí. Právě těchto prostředků využívá instituce ASL Lecce ke splnění svého úkolu v rámci veřejných služeb. Tato instituce do jisté míry těží ze zdrojů univerzity. V konečném důsledku jsou ale sledovány jen zájmy instituce ASL Lecce.

78. I detta sammanhang är de båda parternas inbördes förhållande av betydelse. Ett samarbete mellan offentliga myndigheter kan, såsom framgår av domen i målet kommissionen mot Tyskland, vara utformat på olika sätt. Det kan antingen vara utformat på institutionell grundval genom att det skapas en struktur som är anpassad till parternas behov till vilken det överförs behörighet eller genom vilken behörighet gemensamt utövas eller på grundval av avtal genom ingåendet av ett samarbetsavtal, respektive en överenskommelse som avser fullgörelse av ett gemensamt allmännyttigt uppdrag.(62) Något sådant föreligger inte i målet vid den nationella domstolen. I det konsultavtal som ASL Lecce och universitet har ingått föreskrivs varken grunden för eller den rättsliga ramen för ett samarbete för att uppfylla ett gemensamt allmännyttigt uppdrag. I stället föreskrivs enbart en tjänst i form av yrkesmässig rådgivning för vilken ersättning ska betalas. Detta innebär i slutänden att ASL Lecce ”köper” en studie från universitetet, särskilt med tanke på att myndigheten förmodligen förvärvar ensamrätten till studien och kan förfoga över den enligt eget godtycke. För denna studie erhåller universitet i sin tur ekonomisk ersättning, varvid det återigen ska påpekas att det faktum att ersättningen enbart täcker kostnaderna inte medför att det inte skulle vara fråga om en tjänst med ekonomiska villkor.(63)

78. V této souvislosti má význam vzájemný vztah obou zúčastněných veřejnoprávních entit. Jak vyplývá z rozsudku Komise v. Německo, spolupráce mezi veřejnoprávními entitami může být uspořádána různě, buď na institucionální bázi zřízením struktury střižené na míru potřebám zúčastněných entit, na kterou se převedou pravomoci nebo jejímž prostřednictvím jsou pravomoci vykonávány společně, nebo také na smluvní bázi uzavřením smlouvy o spolupráci nebo dohody o plnění společného úkolu v rámci veřejných služeb(62) . Ve věci v původním řízení však nic z toho není dáno. Smlouva o poradenství uzavřená mezi institucí ASL Lecce a univerzitou netvoří ani základ ani právní rámec pro spolupráci sloužící společnému úkolu v rámci veřejných služeb. Namísto toho upravuje pouze poskytování služeb formou odborného poradenství za úplatu. Instituce ASL Lecce v konečném výsledku „nakupuje“ studii od univerzity, zvláště když vlastnické právo k této studii nabývá výlučně tato instituce a může s ní nakládat podle libosti. Za tuto studii obdrží univerzita odměnu, přičemž je třeba opět poukázat na to, že i když protiplnění jen pokrývá náklady, na úplatnosti služby to nic nemění(63) .

79. Till detta kommer att det i det här aktuella konsultavtalet, till skillnad från det avtal som låg till grund för domen i målet kommissionen mot Tyskland, inte föreskrivs någon skyldighet till ömsesidigt bistånd. Det saknar i detta avseende betydelse att den föreskrivna verksamheten skulle genomföras i nära samarbete mellan den av ASL Lecce föreskrivna arbetsgruppen och universitetets arbetsgrupp, eftersom universitet enligt avtalet även fick nyttja extern personal. Skyldigheten till ömsesidigt bistånd är sålunda begränsad och gick uppenbarligen inte utöver vad som var nödvändigt för att universitetets arbetsgrupp skulle kunna genomföra studien.

79. K tomu je třeba dodat, že předmětná smlouva o poradenství na rozdíl od smluvního ujednání, o které šlo v rozsudku Komise v. Německo, neupravuje žádnou povinnost vzájemné součinnosti. Na tomto závěru nemůže nic změnit fakt, že stanovené činnosti měly být prováděny v úzké spolupráci mezi pracovní skupinou určenou institucí ASL Lecce a pracovní skupinou univerzity, neboť podle smlouvy mohlo být využito i externích pracovníků. Povinnost vzájemné podpory tak byla omezena a zjevně neměla překročit rámec toho, co bylo nezbytné k tomu, aby se pracovní skupině univerzity umožnilo vypracování studie.

80. Oberoende av detta framgår det av ASL Lecces skriftliga yttrande(64) att det inte förelåg något verkligt utbyte mellan de två arbetsgrupper som hälso- och sjukvårdsmyndigheten och universitetet hade upprättat för att fullgöra det påstådda gemensamma allmännyttiga uppdraget. Tvärtom skulle ASL Lecces arbetsgrupp ägna sig åt att utarbeta koncept för förbättringen av de undersökta byggnadsverkens säkerhet på grundval av det färdiga resultatet, det vill säga efter det att universitetet hade genomfört studien. Genom denna omständighet styrks ovannämnda antagande att ASL Lecce i praktiken har beställt ett expertutlåtande och har betalt för detta.

80. Písemné vyjádření instituce ASL Lecce(64) kromě toho naznačuje, že mezi oběma pracovními skupinami, které tato instituce a univerzita zřídily za účelem plnění údajně společného úkolu v rámci veřejných služeb, neexistovala opravdová vzájemnost. Pracovní skupina instituce ASL Lecce se měla spíše na základě zjištěných závěrů, tj. po vypracování studie univerzitou, věnovat vypracování koncepcí na zlepšení bezpečnosti posuzovaných staveb. Tato skutečnost potvrzuje již vyslovenou tezi, že instituce ASL Lecce ve skutečnosti zadala vypracování znaleckého posudku, za nějž pak zaplatila.

81. Det ska mot denna bakgrund konstateras att det aktuella konsultavtalet inte utgör något verkligt samarbete mellan de berörda offentliga myndigheterna i den mening som avses i rättspraxis, som syftar till att fullgöra ett gemensamt allmännyttigt uppdrag. Det utgör snarare ett avtal om tjänster som tillhandahålls mot ersättning.

81. Na základě všech těchto úvah je nutno konstatovat, že předmětná smlouva o poradenství nezakládá ve smyslu judikatury skutečnou spolupráci mezi zúčastněnými veřejnoprávními entitami, která by sloužila plnění společného cíle v rámci veřejných služeb. Jedná se spíše o smlouvu o poskytování služeb za úplatu.

Ett privat företag får inte ges någon fördel i förhållande till sina konkurrenter

Neupřednostňování soukromého podniku před jeho konkurenty

82. I enlighet med de villkor som domstolen har fastställt får dessutom inget privat företag ges någon fördel i förhållande till sina konkurrenter vid tilldelandet av uppdraget att genomföra studien.

82. Podle kritérií stanovených Soudním dvorem by navíc při udělování zakázky na vypracování studie neměl být žádný soukromý podnik upřednostňován před jeho konkurenty.

83. Såsom fastställts ovan har universitetet uppträtt som ”ekonomisk aktör” i den mening som avses i artikel 1.9 i direktiv 2004/18.(65) Därför hade det i upphandlingshänseende samma rättsliga ställning som ett privat företag. Med tanke på att universitetet erhöll uppdraget utan ett formellt anbudsförfarande har det getts en fördel i förhållande till de aktuella ingenjörs- och arkitektsamfunden, vilka eventuellt även hade kunnat utföra den aktuella studien.

83. Jak již bylo konstatováno úvodem, univerzita vystupovala jako „hospodářský subjekt“ ve smyslu čl. 1 odst. 9 směrnice 2004/18(65) . Proto měla z hlediska práva veřejných zakázek stejné právní postavení jako soukromý podnik. Vzhledem k tomu, že univerzita tuto zakázku získala bez veřejného nabídkového řízení, byla upřednostněna před sdruženími inženýrů a architektů, která byla možná také schopna předmětnou studii vypracovat.

84. För detta krävs det med nödvändighet att det överhuvudtaget fanns potentiella konkurrenter. Det ska i detta avseende konstateras att ASL Lecce i sitt skriftliga yttrande inte uttryckligen har bestritt att andra ekonomiska aktörer även hade kunnat genomföra den aktuella studien. Visserligen lovordar myndigheten universitetens ekonomiska effektivitet, utrustning och kompetens,(66) men bestrider inte på något sätt att andra ekonomiska aktörer såsom exempelvis ingenjörs- eller arkitektbyråer i princip även skulle kunna ha denna kapacitet. Det skulle vara svårt att vidhålla ett sådant påstående med hänsyn till det av CNI förda resonemanget(67) för att motivera att en sådan verksamhet snarare omfattas av ingenjörers och arkitekters ursprungliga kompetens. Även om ASL Lecce vid den muntliga förhandlingen har korrigerat sin ståndpunkt och uppgett att uppgiften på grund av sin komplexa utformning skulle ha varit för betungande för ingenjörs- och arkitektbyråer, kunde myndigheten efter en fråga från domstolen i detta avseende inte bestrida att andra nationella eller utländska universitet och privata forskningsinstitut eventuellt också skulle ha kunnat bemästra uppgiften.

84. Toto kritérium staví logicky a nutně na předpokladu, že vůbec existují potenciální konkurenti. K tomu je třeba konstatovat, že instituce ASL Lecce ve svém písemném vyjádření výslovně nezpochybňuje, že i jiné hospodářské subjekty byly schopny předmětnou studii vypracovat. Hospodárnost, materiální zázemí a kompetentnost univerzity jsou sice ceněny(66), to ale nijak nevylučuje, že i jiné hospodářské subjekty, jako například kanceláře inženýrů či architektů, mají v zásadě obdobné schopnosti. Opačné tvrzení by bylo možné jen stěží obhájit vzhledem k vyjádření CNI(67) na podporu teze, že taková činnost v zásadě spadá spíše do primární působnosti inženýrů a architektů. Instituce ASL Lecce sice mohla na jednání důvodně zastávat názor, že pro kanceláře inženýrů či architektů byl úkol příliš složitý, na související dotaz Soudního dvora však nemohla vyvrátit, že možná i jiné univerzity a soukromé výzkumné ústavy v Itálii a zahraničí byly schopny stanovené požadavky splnit.

85. Det ankommer emellertid på den nationella domstolen som är ansvarig för fastställandet av de faktiska omständigheterna att slutgiltigt klargöra denna fråga. Nämnda domstol ska i detta avseende pröva huruvida det förfarande som krävdes för att utreda och bedöma utsattheten ur seismisk synvinkel faktiskt var så komplext att enbart det aktuella universitetet, och inget annat, i slutänden hade kunnat genomföra studien. I förevarande förfarande för förhandsavgörande är det tillräckligt att slå fast att ASL Lecce troligtvis skulle ha kunnat välja mellan olika potentiella konkurrenter om myndigheten hade tillämpat förfarandet för offentlig upphandling för att genomföra den aktuella studien.

85. Konečné vyjasnění této otázky je však na vnitrostátním soudu, který je příslušný ke zjišťování skutkových okolností. Přitom musí určit, zda byly postupy potřebné k vypracování studie a k posouzení seismické odolnosti skutečně natolik složité, že v konečném výsledku mohla studii vypracovat pouze určená univerzita a žádná jiná. Pro účely tohoto řízení o předběžné otázce stačí konstatovat, že kdyby instituce ASL Lecce vypracování uvedené studie zadala formou veřejné zakázky, měla by velmi pravděpodobně na výběr mezi různými potenciálními konkurenty.

86. Följaktligen har universitetet getts en fördel i förhållande till potentiella konkurrenter i fråga om ingåendet av avtalet, vilket innebär att ytterligare ett av de villkor som krävs för att det oskrivna undantaget ska kunna tillämpas inte är uppfyllt.

86. Univerzita proto byla při uzavření smlouvy upřednostněna před potenciálními konkurenty, pročež není splněna další podmínka pro uplatnění nepsané výjimky.

Det är inte fråga om ett kringgående av bestämmelserna om offentlig upphandling

K obejití práva veřejných zakázek nedošlo

87. Som ytterligare villkor för att det oskrivna undantaget ska kunna tillämpas i målet vid den nationella domstolen krävs att bestämmelserna om offentlig upphandling inte har kringgåtts genom avtalets ingående.

87. Další podmínkou pro uplatnění nepsané výjimky ve věci v původním řízení je to, že uzavřením smlouvy nesmělo dojít k obejití pravidel práva veřejných zakázek.

88. Vad avser detta villkor har den polska regeringen(68) med rätta hävdat att redan den omständigheten att något upphandlingsförfarande inte har genomförts ska anses utgöra en snedvridning av konkurrensen även om den aktuella studien sannolikt även skulle ha kunnat genomföras av sådana ingenjörs- och arkitektsamfund som konkurrerar med universiteten. Det ska i detta sammanhang även påpekas att det just för ASL Lecce som upphandlande myndighet skulle ha varit av intresse att göra uppdraget tillgängligt för största möjliga antalet konkurrenter. Såsom domstolen har påpekat i domen i målet CoNISMa(69) är ett av syftena med unionsbestämmelserna på området för offentlig upphandling att öppna upp för så bred konkurrens som möjligt. Detta öppnande ligger inte endast i unionens intresse vad gäller fri rörlighet av varor och tjänster,(70) utan även i den berörda upphandlande myndighetens eget intresse, vilken således får fler valmöjligheter vad beträffar det mest fördelaktiga anbudet och det anbud som är bäst anpassat efter den berörda myndighetens behov. ASL Lecce har blockerat denna möjlighet genom att inte ge potentiella anbudsgivare möjlighet att lämna anbud.

88. Ohledně této podmínky je třeba se ztotožnit s názorem polské vlády(68), že narušení hospodářské soutěže je třeba spatřovat již v tom, že nedošlo k nabídkovému řízení, ačkoli mohly předmětnou studii velmi pravděpodobně provést i takové kanceláře inženýrů a architektů, které univerzitě konkurovaly. V této souvislosti nelze opomíjet skutečnost, že v zájmu instituce ASL Lecce jakožto veřejného zadavatele by bylo právě zpřístupnění zakázky co největšímu počtu konkurentů. Jak již Soudní dvůr objasnil v rozsudku CoNISMa(69), otevření se co nejširší možné hospodářské soutěži je jedním z cílů unijních právních předpisů v oblasti veřejných zakázek. O toto otevření je usilováno nejen v zájmu Unie na svobodném pohybu výrobků a služeb(70), ale také ve vlastním zájmu zúčastněného veřejného zadavatele, který tak bude mít větší výběr při získávání nejvýhodnější nabídky, která bude nejlépe odpovídat potřebám dotyčné veřejnoprávní entity. Instituce ASL Lecce se o tuto možnost připravila tím, že potenciálním uchazečům nedala příležitost předložit nabídky.

89. Mot denna bakgrund synes ASL Lecces argument,(71) att tilldelande av kontraktet till universitetet medförde en betydande kostnadsbesparing, inte övertygande, eftersom myndigheten i avsaknad av ett offentligt upphandlingsförfarande inte har haft möjlighet att beakta anbud från andra potentiella konkurrenter. Förutom att ASL Lecce inte har styrkt detta påstående, har myndigheten inte ens på ett övertygande sätt visat hur den har uppskattat det belopp på 800 000 euro som andra konkurrenter, för det fallet att de överhuvudtaget hade kunnat genomföra studien, enligt dess mening hade begärt. Detta påstående vilket myndigheten inte har styrkt med fakta, att enbart universitetet hade kunnat genomföra den aktuella studien till ett sådant fördelaktigt pris, visar att den har missförstått syftet med bestämmelserna om offentlig upphandling.

89. Za těchto podmínek se argument instituce ASL Lecce(71), že jí zadání zakázky univerzitě přineslo výraznou úsporu nákladů, nezdá být přesvědčivý, zvláště když bez veřejného nabídkového řízení neměla žádnou možnost posoudit nabídky jiných potenciálních konkurentů. Nejenže instituce ASL Lecce toto tvrzení nijak neprokázala, ale ani nemohla přesvědčivě doložit, jak dospěla k předpokládané částce 800 000 eur, kterou by podle jejího názoru požadovali jiní konkurenti, kdyby byli schopni studii vypracovat. Fakty nepodložené tvrzení, že jen univerzita mohla provést předmětnou studii za tak příznivou cenu, svědčí o přehlížení účelu práva veřejných zakázek.

90. Om en upphandlande myndighet, utanför området för samarbete mellan offentliga myndigheter, skulle tillåtas vända sig till andra offentliga myndigheter för att förvärva tjänster utan att bestämmelserna om offentlig upphandling skulle vara tillämpliga, skulle det på längre sikt föreligga en risk för ett kringgående av sistnämnda bestämmelser, vilket i slutänden motverkar det unionsrättsliga målet att säkerställa etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster samt en obegränsad konkurrens på den inre marknaden. För att förhindra detta krävs det en strikt kontroll av att de kriterier som domstolen har uppställt i domen i målet kommissionen mot Tyskland iakttas.

90. Kdyby bylo veřejným zadavatelům dovoleno, aby se nad rámec partnerství v rámci veřejného sektoru obraceli se zakázkami na poskytování služeb na jiné veřejnoprávní entity a nemuseli se přitom řídit pravidly práva veřejných zakázek, pak by bylo možné se obávat, že právo veřejných zakázek bude dlouhodobě obcházeno, což by v konečném důsledku narušovalo cíl Unie spočívající v zajištění svobody usazování a svobody poskytování služeb, jakož i neomezené hospodářské soutěže na vnitřním trhu. Aby se tomu zamezilo, je zapotřebí přísné kontroly dodržování kritérií stanovených Soudním dvorem v rozsudku Komise v. Německo.

91. Det ska sålunda fastställas att det kontrakt som ASL Lecce och universitetet har ingått syftade till att kringgå bestämmelserna om offentlig upphandling. Även denna omständighet talar mot en tillämpning av det oskrivna undantaget.

91. Je tedy třeba konstatovat, že smlouva uzavřená mezi institucí ASL Lecce a univerzitou měla za cíl obcházet právo veřejných zakázek. I tato skutečnost hovoří proti uplatnění nepsané výjimky.

– Argument mot en klassificering som ”samarbete mellan offentliga myndigheter”

– Argumenty proti kvalifikaci jako „partnerství v rámci veřejného sektoru“

92. Det har vid ovanstående prövning framkommit en rad villkor som inte är uppfyllda för att det i målet i den nationella domstolen ska kunna anses föreligga ett ”samarbete mellan offentliga myndigheter”. Detta gäller framför allt kravet att det ska föreligga ett samarbete för att fullgöra ett gemensamt allmännyttigt uppdrag.(72) Det framgår varken att det föreligger något verkligt ”samarbete” i gängse bemärkelse eller att parterna eftersträvar ett gemensamt, i lag föreskrivet syfte. Tvärtom är det fråga om en situation i vilken en offentlig myndighet på fördelaktiga villkor utnyttjar en annan offentlig myndighets resurser. I rättsligt hänseende är det fråga om ett avtal om tjänster som tillhandahålls mot ersättning. Dessutom talar det faktum att universitetet har getts en fördel i förhållande till potentiella konkurrenter vad avser ingåendet av avtalet(73) och att det aktuella kontraktet syftade till ett kringgående av bestämmelserna om offentlig upphandling(74) mot att den här aktuella transaktionen ska undantas från bestämmelserna om offentlig upphandling. Mot bakgrund av detta resultat kan det inte anses vara fråga om ett ”samarbete mellan offentliga myndigheter”.

92. Z předchozí analýzy vyplývá, že ve věci v původním řízení nebyla splněna celá řada kritérií, na jejichž základě se spolupráce mezi veřejnými orgány kvalifikuje jako „partnerství v rámci veřejného sektoru“. To platí především pro požadavek, podle kterého musí být cílem spolupráce plnění společného cíle v rámci veřejných služeb(72) . Zde nelze rozpoznat skutečnou „spolupráci“ v původním slova smyslu a zúčastněné veřejnoprávní entity ani nesledují společný cíl, který by jim byl stanoven zákonem. Jedná se ve skutečnosti o situaci, kdy jedna veřejnoprávní entita využívá za výhodných finančních podmínek zdrojů jiné veřejnoprávní entity. Z právního hlediska jde o smlouvu o úplatném poskytování služeb. Proti vyloučení předmětné transakce z působnosti práva veřejných zakázek dále hovoří skutečnost, že univerzita byla při uzavření smlouvy upřednostněna před potenciálními konkurenty(73) a že předmětná smlouva měla za cíl obcházet právo veřejných zakázek(74) . S ohledem na tento závěr nelze hovořit o „partnerství v rámci veřejného sektoru“.

c) Resultat i denna del

c) Předběžný závěr

93. Det ska mot denna bakgrund konstateras att det inte föreligger något undantag som medför att direktiv 2004/18 inte är tillämpligt.

93. Závěrem je třeba konstatovat, že se neuplatní žádná z výjimek, na jejichž základě by bylo možné vyloučit použitelnost směrnice 2004/18.

4. Sammanfattande slutsatser

4. Souhrnný závěr

94. Det ska sammanfattningsvis konstateras att det här aktuella uppdraget för att genomföra verksamhet avseende utredning och bedömning av vissa sjukhus utsatthet ur seismisk synvinkel utgör en transaktion som kräver att en offentlig upphandling genomförs på vilken direktiv 2004/18 är tillämplig. Eftersom någon sådan offentlig upphandling inte har genomförts i målet vid den nationella domstolen föreligger det ett åsidosättande av direktivet. Mot bakgrund av att avtal som det mellan ASL Lecce och universitetet är tillåtna enligt nationell lagstiftning, är denna lagstiftning inte heller förenlig med direktivet.

94. Souhrnně je třeba konstatovat, že předmětná zakázka na vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení je transakcí, která podléhá právu veřejných zakázek a na kterou se vztahuje směrnice 2004/18. Vzhledem k tomu, že se ve věci v původním řízení nekonalo nabídkové řízení, došlo tím k porušení směrnice. S ohledem na skutečnost, že takové dohody, jako je dohoda mezi institucí ASL Lecce a univerzitou, jsou ve vnitrostátním právu dovoleny, pak ani toto právo není v souladu se směrnicí.

95. Av detta följer att direktiv 2004/18, särskilt artiklarna 1.2 a och d, 2 och 28 och kategorierna 8 och 12 i bilaga II, ska tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka en upphandlande myndighet och ett offentligrättsligt universitet har rätt att sluta kontrakt avseende utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel mot bakgrund av nationella bestämmelser om säkerhet för anläggningar och särskilt strategiska byggnader, mot en ersättning som inte får överstiga kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten, om det universitet som utför tjänsten kan anses utgöra en ekonomisk aktör.

95. Z toho vyplývá, že směrnici 2004/18, a zejména čl. 1 odst. 2 písm. a) a d), článek 2, článek 28 a kategorie 8 a 12 přílohy II, je nutno vykládat v tom smyslu, že brání vnitrostátní právní úpravě, která dovoluje uzavření písemných smluv mezi veřejným zadavatelem a veřejnoprávní univerzitou týkajících se vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení, které mají být provedeny podle vnitrostátních právních předpisů v oblasti bezpečnosti staveb, a zejména budov strategického významu, za úplatu nepřevyšující náklady vynaložené na poskytnuté plnění, může-li mít univerzita, která zakázku provádí, postavení hospodářského subjektu.

VII – Förslag till avgörande

VII – Závěry

96. Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår jag att domstolen ska besvara den tolkningsfråga som Consiglio di Stato har ställt på följande sätt:

96. Vzhledem k výše uvedeným úvahám navrhuji Soudnímu dvoru, aby na otázku položenou Consiglio di Stato odpověděl následovně:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, särskilt artiklarna 1.2 a och d, 2 och 28 och kategorierna 8 och 12 i bilaga II, ska tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka en upphandlande myndighet och ett offentligrättsligt universitet har rätt att sluta kontrakt avseende utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel mot bakgrund av nationella bestämmelser om säkerhet för anläggningar och särskilt strategiska byggnader, mot en ersättning som inte får överstiga kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten, om det universitet som utför tjänsten kan anses utgöra en ekonomisk aktör.

„Směrnici Evropského parlamentu a Rady 2004/18/ES ze dne 31. března 2004 o koordinaci postupů při zadávání veřejných zakázek na stavební práce, dodávky a služby, a zejména čl. 1 odst. 2 písm. a) a d), článek 2, článek 28 a kategorie 8 a 12 přílohy II, je nutno vykládat v tom smyslu, že brání vnitrostátní právní úpravě, která dovoluje uzavření písemných smluv mezi veřejným zadavatelem a veřejnoprávní univerzitou týkajících se vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení, které mají být provedeny podle vnitrostátních právních předpisů v oblasti bezpečnosti staveb, a zejména budov strategického významu, za úplatu nepřevyšující náklady vynaložené na poskytnuté plnění, může-li mít univerzita, která zakázku provádí, postavení hospodářského subjektu.“

(1) .

(1) .

(2) – EUT L 134, s. 114.

(2) – Úř. věst. L 134, s. 114; Zvl. vyd. 06/07, s. 132.

(3) – Dom av den 9 juni 2009 i mål C-480/06, kommissionen mot Tyskland (REG 2009, s. I-4747).

(3) – Rozsudek ze dne 9. června 2009, Komise v. Německo (C‑480/06, Sb. rozh. s. I‑4747).

(4)  – GURI nr 192 av den 18 augusti 1990.

(4)  – GURI č. 192 ze dne 18. srpna 1990.

(5)  – Sidan 2 i universitetets yttrande.

(5) – Strana 2 vyjádření univerzity.

(6) – Dom av den 23 december 2009 i mål C-305/08, CoNISMa (REU 2009, s. I-12129).

(6) – Rozsudek ze dne 23. prosince 2009, CoNISMa (C‑305/08, Sb. rozh. s. I‑12129).

(7) – Ibidem, punkt 35.

(7) – Tamtéž, bod 35.

(8) – Ibidem, punkt 42.

(8) – Tamtéž, bod 42.

(9) – Se sidan 22, punkt 34 i begäran om förhandsavgörande.

(9) – Viz s. 22, bod 34 předkládacího rozhodnutí.

(10) – Se Hailbronner, K., Das Recht der Europäischen Union (utgivare Eberhard Grabitz/Meinhard Hilf), del B5, punkt 24, sidan 4, som anser att kravet på ekonomiska villkor i princip ska anses uppfyllt i fråga om varje fördel som har ekonomiskt värde. Se, för ett liknande resonemang, Eisner, C., ”Interkommunale Kooperationen und Dienstleistungskonzessionen (Teil 1)”, Zeitschrift für Vergaberecht und Beschaffungspraxis , 2011, sidan 190, enligt vilken den aktuella transaktionen ska avgöras i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling så snart parterna faktiskt har avtalat om ersättning för tillhandahållandet av en tjänst.

(10) – Viz Hailbronner, K., Das Recht der Europäischen Union (vydal Eberhard Grabitz/Meinhard Hilf), díl B5, bod 24, s. 4, podle jehož názoru je třeba kritérium úplatnosti považovat v zásadě za splněné vždy, kdy je dána penězi ocenitelná výhoda. V tomtéž smyslu Eisner, C., „Interkommunale Kooperationen und Dienstleistungskonzessionen (díl 1)“, Zeitschrift für Vergaberecht und Beschaffungspraxis , 2011, s. 190, podle něhož musí být daná transakce posuzována podle ustanovení práva veřejných zakázek, jakmile je za poskytnutí plnění skutečně sjednána úplata.

(11) – Se Frenz, W., Handbuch Europarecht , volym 3 (Beihilfe- und Vergaberecht), Heidelberg 2007, sidan 617, punkt 2012.

(11) – Viz Frenz, W., Handbuch Europarecht , sv. 3 (Beihilfe- und Vergaberecht), Heidelberg 2007, s. 617, bod 2012.

(12) – Ibidem.

(12)  – Tamtéž.

(13) – Se dom av den 27 september 1988 i mål 263/86, Humbel & Edel (REG 1988, s. 5365), punkt 18. Budischowsky, J., Kommentar zu EU- und EG-Vertrag (utgivare Heinz Mayer), Wien 2003, artikel 49 EG, punkt 8, sidan 5, anser att kravet på ekonomiska villkor redan är uppfyllt om ersättningen täcker kostnaderna.

(13) – Viz rozsudek ze dne 27. září 1988, Humbel & Edel (263/86, Recueil, s. 5365, bod 18). Budischowsky, J., Kommentar zu EU- und EG-Vertrag (vydal Heinz Mayer), Vídeň 2003, Art. 49 EG, bod 8, s. 5, podle kterého splňuje kritérium úplatnosti již protiplnění pokrývající náklady.

(14) – Se Frenz, W. (ovan fotnot 11), sidan 618, punkt 2013.

(14) – Viz Frenz, W., uvedeno výše (poznámka pod čarou 11), s. 618, bod 2013.

(15) – Se fotnot 22 i kommissionens skriftliga yttrande.

(15) – Viz poznámku pod čarou 22 vyjádření Komise.

(16) – Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av den 30 november 2009 om ändring av europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG, 2004/18/EG och 2009/81/EG avseende de tröskelvärden som ska tillämpas vid upphandlingsförfaranden (EUT L 314, s. 64).

(16) – Nařízení Komise (ES) č. 1177/2009 ze dne 30. listopadu 2009, kterým se mění směrnice Evropského parlamentu a Rady 2004/17/ES, 2004/18/ES a 2009/81/ES ohledně prahových hodnot používaných při postupech zadávání veřejných zakázek (Úř. věst. L 314, s. 64).

(17) – Förslag till avgörande av den 14 april 2010 i mål C-271/08, kommissionen mot Tyskland, (REU 2010, s. I-6817), punkt 143, i vilket dom avkunnades den 15 juli 2010.

(17)  – Stanovisko přednesené dne 14. dubna 2010, Komise v. Německo (C‑271/08, rozsudek ze dne 15. července 2010, Sb. rozh. s. I‑6817, bod 143).

(18) – Ibidem.

(18) – Tamtéž.

(19) – Se Frenz, W. (ovan fotnot11), sidan 533, punkt 1721.

(19) – Viz Frenz, W., uvedeno výše (poznámka pod čarou 11), s. 533, bod 1721.

(20) – Dom av den 13 oktober 2005 i mål C-458/03, Parking Brixen (REG 2005, s. I-8585), punkt 48.

(20) – Rozsudek ze dne 13. října 2005, Parking Brixen (C‑458/03, Sb. rozh. s. I‑8585, bod 48).

(21) – Dom av den 15 oktober 2009 i mål C-196/08, Acoset (REG 2009, s. I-9913), punkt 49, och av den 6 april 2006 i mål C-410/04, ANAV (REG 2006, s. I-3303), punkt 21. Beträffande förhållandet mellan förbudet mot diskriminering och skyldigheten att lämna insyn, se dom av den 13 november 2007 i mål C‑507/03, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-9777), punkterna 30 och 31, av den 21 februari 2008 i mål C-412/04, kommissionen mot Italien (REG 2008, s. I-619), punkt 66, av den 21 juli 2005 i mål C-231/03, Coname (REG 2005, s. I-7287), punkterna 17 och 18, och av den 7 december 2000 i mål C-324/98, Telaustria och Telefonadress (REG 2000, s. I-10745), punkterna 60 och 61.

(21) – Rozsudky ze dne 15. října 2009, Acoset (C‑196/08, I‑9913, bod 49), a ze dne 6. dubna 2006, ANAV (C‑410/04, Sb. rozh. s. I‑3303, bod 21). K tomuto vztahu mezi zákazem diskriminace a požadavkem na transparentnost viz rozsudky ze dne 13. listopadu 2007, Komise v. Irsko (C‑507/03, Sb. rozh. s. I‑9777, bod 30 a násl.); ze dne 21. února 2008, Komise v. Itálie (C‑412/04, Sb. rozh. s. I‑619, bod 66); ze dne 21. července 2005, Coname (C‑231/03, Sb. rozh. s. I‑7287, bod 17 a násl.), a ze dne 7. prosince 2000, Telaustria a Telefonadress (C‑324/98, Recueil, s. I‑10745, bod 60 a násl.).

(22) – Se dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90–C-322/90, Telemarsicabruzzo m.fl. (REG 1993, s. I-393; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-1), punkt 6.

(22) – Viz rozsudek ze dne 26. ledna 1993, Telemarsicabruzzo a další (C‑320/90 až C‑322/90, Recueil, s. I‑393, bod 6).

(23) – Se dom av den 25 mars 2004 i de förenade målen C-480/00–C-482/00, C-484/00, C-489/00–C-491/00, C-497/00–C-499/00, Azienda Agricola Ettore Ribaldi m.fl. (REG 2004, s. I-2943), punkt 73, och av den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751), punkt 40.

(23) – Viz rozsudky ze dne 25. března 2004, Azienda Agricola Ettore Ribaldi a další (C‑480/00 až C‑482/00, C‑484/00, C‑489/00 až C‑491/00, C‑497/00 až C‑499/00, Recueil, s. I‑2943, bod 73), jakož i ze dne 21. září 1999, Albany (C‑67/96, Recueil, s. I‑5751, bod 40).

(24)  – De uttryckliga förbud mot kringgående som föreskrivs i samtliga direktiv om offentlig upphandling har samband med beräkningsmetoderna. Det är förbjudet att dela upp uppdrag om detta sker i avsikt att kringgå tillämpningen av det aktuella direktivet. Dessutom är det förbjudet att kringgå direktiven genom val av beräkningsmetod. Vidare kan det ur förbuden mot kringgående härledas ett generellt förbud mot en medveten eller vårdslös för låg beräkning av uppdragsvärdet (se Frenz, W. (ovan fotnot 11), sidan 209, punkt 822 och Trepte, P., Public procurement in the EU, andra upplagan, Oxford 2007, sidorna 262 och 263).

(24)  – V souvislosti s metodami výpočtu obsahují všechny směrnice o zadávání veřejných zakázek výslovný zákaz obcházení. Rozdělování zakázek je zakázáno, je-li činěno s úmyslem vyloučit použitelnost příslušné směrnice. Směrnice dále zakazují obcházení prostřednictvím výběru metody výpočtu. Ze zákazů obcházení lze navíc odvodit obecný zákaz úmyslného či nedbalostního podhodnocování (viz Frenz, W., uvedeno výše [poznámka pod čarou 11], s. 209, bod 822; Trepte, P., Public Procurement in the EU , 2. vyd., Oxford 2007, s. 262 a násl.).

(25)  – Enligt denna rättspraxis presumeras den nationella domstolen ha en direkt kännedom om de faktiska omständigheterna i målet och om de argument som förts fram av parterna och därför vara bäst lämpad att, med full kännedom om saken, bedöma relevansen av de rättsfrågor som uppkommit i den tvist som anhängiggjorts vid den och om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken (se dom av den 22 juni 2000 i mål C-425/98, Marca Mode, REG 2000, s. I-4861, punkt 21).

(25)  – Tato judikatura vychází z toho, že vnitrostátní soud má bezprostřední znalost skutkového stavu věci i argumentů účastníků řízení, a může tedy lépe a s plnou znalostí věci posoudit, zda jsou právní otázky, jež nastoluje spor, který je před ním projednáván, relevantní a zda je žádost o rozhodnutí o předběžné otázce pro vydání jeho rozsudku nezbytná (viz rozsudek ze dne 22. června 2000, Marca Mode, C‑425/98, Recueil, s. I‑4861, bod 21).

(26)  – Se, bland annat, dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38, av den 22 maj 2003 i mål C-18/01, Korhonen m.fl. (REG 2003, s. I-5321), punkt 19, av den 19 april 2007 i mål C-295/05, Asemfo (REG 2007, s. I-2999), punkt 30, och av den 1 oktober 2009 i mål C-103/08, Gottwald (REG 2009, s. I-9117), punkt 16.

(26)  – Viz mimo jiné rozsudky ze dne 13. března 2001, PreussenElektra (C‑379/98, Recueil, s. I‑2099, bod 38); ze dne 22. května 2003, Korhonen a další (C‑18/01, Recueil, s. I‑5321, bod 19); ze dne 19. dubna 2007, Asemfo (C‑295/05, Sb. rozh. s. I‑2999, bod 30), a ze dne 1. října 2009, Gottwald (C‑103/08, Sb. rozh. s. I‑9117, bod 16).

(27)  – Se, bland annat, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 61, av den 1 april 2008 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkt 29, och domen i målet Gottwald (ovan fotnot 26), punkt 17.

(27)  – Viz mimo jiné rozsudky ze dne 15. prosince 1995, Bosman (C‑415/93, Recueil, I‑4921, bod 61), ze dne 1. dubna 2008, Vláda Francouzského společenství a valonská vláda (C‑212/06, Sb. rozh. s. I‑1683, bod 29), a Gottwald (uvedený výše v poznámce pod čarou 26, bod 17).

(28) – Se punkt 44 i detta förslag till avgörande.

(28) – Viz bod 44 tohoto stanoviska.

(29) – Se Frenz, W. (ovan fotnot 11), sidan 670, punkt 2197.

(29) – Viz Frenz, W., uvedeno výše (poznámka pod čarou 11), s. 670, bod 2197.

(30) – Se dom av den 10 mars 1987 i mål 199/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, 1039), punkt 14, av den 18 november 1999 i mål C-107/98, Teckal (REG 1999, s. I-8121), punkt 43, av den 17 november 1993 i mål C-71/92, kommissionen mot Spanien (REG 1993, s. I-5923), punkt 10, och av den 13 januari 2005 i mål C-84/03, kommissionen mot Spanien (REG 2005, s. I-139), punkterna 48 och 58.

(30) – Viz rozsudky ze dne 10. března 1987, Komise v. Itálie (199/85, Recueil, 1039, bod 14); ze dne 18. listopadu 1999, Teckal (C‑107/98, Recueil, I‑8121, bod 43); ze dne 17. listopadu 1993, Komise v. Španělsko (C‑71/92, Recueil, I‑5923, bod 10), a ze dne 13. ledna 2005, Komise v. Španělsko (C‑84/03, Sb. rozh. s. I‑139, body 48 a 58).

(31) – Se punkterna 17 och 18 i den tjeckiska regeringens skriftliga yttrande.

(31) – Viz body 17 a 18 vyjádření české vlády.

(32) – Se dom av den 6 april 1962 i mål 13/61, Bosch (REG 1962, s. 101; svensk specialutgåva, volym 1, s. 121), och av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend en Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

(32) – Viz rozsudky ze dne 6. dubna 1962, Bosch (13/61, Recueil, s. 101), a ze dne 5. února 1963, Van Gend en Loos (26/62, Recueil, s. 1).

(33)  – Se kommissionens grönbok av den 27 januari 2011 om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad KOM(2011) 15 slutlig, sidan 24, i vilken de båda situationer till vilka domstolen har utvecklat sin praxis omnämns. I grönboken förordar kommissionen att det i ett lagstiftningsförfarande ska fastställas vilka former av samarbete som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiven om offentlig upphandling. I detta avseende ska man även beakta domstolens praxis.

(33)  – Viz Zelenou knihu Komise ze dne 27. ledna 2011 o modernizaci politiky EU v oblasti zadávání veřejných zakázek, směrem k efektivnějšímu evropskému trhu veřejných zakázek, COM(2011) 15 final, s. 24, ve které jsou jmenovány oba případy stanovené judikaturou Soudního dvora. V této Zelené knize se Komise vyslovuje pro to, aby bylo při vypracovávání legislativních návrhů stanoveno, jaké formy spolupráce nemají spadat do působnosti směrnic o zadávání veřejných zakázek. Přitom mají být zohledněny také poznatky z judikatury Soudního dvora.

(34) – Dom av den 11 januari 2005 i mål C-26/03, Stadt Halle och RPL Lochau (REG 2005, s. I-1).

(34) – Rozsudek ze dne 11. ledna 2005, Stadt Halle a RPL Lochau (C‑26/03, Recueil, s. I‑1).

(35) – Ibidem, punkt 48.

(35) – Tamtéž, bod 48.

(36) – Se Holoubek, M., EU-Kommentar (utgivare Jürgen Schwarze), andra upplagan, artikel 49/50 EGV, punkt 151, sidan 753, som framhåller att domstolen i sin praxis inte enbart har undantagit en juridisk persons interna uppdragsliknande transaktioner, utan även uppdragsförhållanden mellan offentliga myndigheter och utsourcade enheter, från tillämpningsområdet för direktiven om offentlig upphandling.

(36) – Viz Holoubek, M., EU-Kommentar (vydal Jürgen Schwarze), 2. vyd., Art. 49/50 EGV, bod 151, s. 753, který poukazuje na to, že judikatura Soudního dvora vyloučila z působnosti směrnic o zadávání veřejných zakázek i z působnosti základních svobod nejen zadávání plnění v rámci jedné právnické osoby, ale také vztahy při zadávání mezi veřejnou správou a vyčleněnými útvary.

(37) – Domen i målet Teckal (ovan fotnot 30).

(37) – Rozsudek Teckal (uvedený výše v poznámce pod čarou 30).

(38) – Se domen i målet Teckal (ovan fotnot 30), punkt 50, i målet Stadt Halle och RPL Lochau (ovan fotnot 34), punkt 49 och i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 34.

(38) – Viz rozsudky Teckal (uvedený výše v poznámce pod čarou 30, bod 50), Stadt Halle a RPL Lochau (uvedený výše v poznámce pod čarou 34, bod 49) a Komise v. Německo (uvedený výše v poznámce pod čarou 3, bod 34).

(39) – Se punkt 35 i begäran om förhandsavgörande.

(39) – Viz bod 35 předkládacího rozhodnutí.

(40) – Ovan fotnot 3.

(40) – Viz Chaminade, A., „Des possibilités de coopération accrues pour les collectivités territoriales“, La Semaine Juridique – édition générale, 2010, č. 363, s. 662, který hovoří o dalším rozvoji judikatury Soudního dvora od vydání rozsudků týkajících se interních transakcí. Viz Ferk, P./Ferk, B., „Osebe javnega prava kot ponudniki“, Podjetje in delo, 2011, č. 4, s. 481 a násl., kteří v souvislosti s rozsudkem Komise v. Německo hovoří o doplnění dosavadní doktríny o interních transakcích v tom směru, že je v něm řeč o smluvním, a nikoli institucionálním vztahu mezi účastníky.

(41) – Se Chaminade, A., ”Des possibilités de coopération accrues pour les collectivités territoriales”, La Semaine Juridique - édition générale , 2010, nr 363, sidan 662, som talar om en vidareutveckling av domstolens praxis sedan de domar som avser intern upphandling avkunnades. Se Ferk, P./Ferk, B., ”Osebe javnega prava kot ponudniki”, Podjetje in delo , nr 4, sidan 481, som i samband med domen i målet kommissionen mot Tyskland i detta avseende talar om en komplettering av den hittillsvarande doktrinen om intern upphandling, eftersom det i nämnda dom är fråga om ett avtalsmässigt och inte ett institutionellt förhållande mellan de berörda parterna.

(41) – Uvedený výše v poznámce pod čarou 3.

(42) – Se Pirker, B., ”La jurisprudence de la Cour de justice et du Tribunal de première instance. Chronique des arrêts. Arrêt Commission c/Allemagne”, Revue du droit de l'Union européenne , 2009 nr 3, sidan 574 och Broussy, E./Donnat, F./Lambert, C., Chronique de jurisprudence communautaire, Droit administratif , 2009, sidan 1542, som anser att domen i målet kommissionen mot Tyskland utgör ett undantag från bestämmelserna om offentlig upphandling.

(42) – Viz Pirker, B., „La jurisprudence de la Cour de justice et du Tribunal de première instance. Chronique des arrêts. Arrêt Commission c/Allemagne“, Revue du droit de l’Union européenne , 2009 č. 3, s. 574; Broussy, E./Donnat, F./Lambert, C., Chronique de jurisprudence communautaire, Droit administratif , 2009, s. 1542, kteří zastávají názor, že rozsudek Komise v. Německo zavádí v oblasti práva veřejných zakázek novou výjimku.

(43) – Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 37.

(43) – Viz rozsudek Komise v. Německo (uvedený výše v poznámce pod čarou 3, bod 37).

(44) – Se dom av den 13 november 2008 i mål C-324/07, Coditel Brabant (REG 2008, s. I-8457), punkt 48.

(44) – Viz rozsudek ze dne 13. listopadu 2008, Coditel Brabant (C‑324/07, Sb. rozh. s. I‑8457, bod 48).

(45) – Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 45.

(45) – Viz rozsudek Komise v. Německo (uvedený výše v poznámce pod čarou 3, bod 45).

(46) – Se Steiner, M., ”Ausschreibungsfreier Abfallentsorgungsvertrag: Ist das der Anfang vom Ende der sogenannten Teckal-Kriterien?”, European Law Reporter , 2009, sidan 283, som i fråga om de omständigheter som låg till grund för domen i målet kommissionen mot Tyskland talar om ett faktiskt ”institutionaliserat samarbete”.

(46) – Viz Steiner, M., „Ausschreibungsfreier Abfallentsorgungsvertrag: Ist das der Anfang vom Ende der sogenannten Teckal-Kriterien?“, European Law Reporter , 2009, s. 283, který v souvislosti se skutkovými okolnostmi, na jejichž základě byl vydán rozsudek Komise v. Německo, hovoří o faktické „institucionalizované spolupráci“.

(47) – Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 47.

(47) – Viz rozsudek Komise v. Německo (uvedený výše v poznámce pod čarou 3, bod 47).

(48) – Ibidem.

(48) – Tamtéž.

(49)  – Se, för ett liknande resonemang, Wagner, S., ”Öffentliche Aufträge: Eine förmliche europaweite Ausschreibung ist nicht erforderlich, wenn öffentliche Stellen i.R. interkommunaler Zusammenarbeit einen Vertrag zur Erfüllung einer ihnen allen obliegenden öffentlichen Aufgabe (Abfallentsorgung) schließen” Europäisches Wirtschafts- & Steuerrecht , 2009, sidan 328.

(49)  – V tomto smyslu viz Wagner, S., „Öffentliche Aufträge: Eine förmliche europaweite Ausschreibung ist nicht erforderlich, wenn öffentliche Stellen i.R. interkommunaler Zusammenarbeit einen Vertrag zur Erfüllung einer ihnen allen obliegenden öffentlichen Aufgabe (Abfallentsorgung) schließen“, Europäisches Wirtschafts- & Steuerrecht , 2009, s. 328.

(50) – Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkterna 34, 44, 45 och 47.

(50) – Viz rozsudek Komise v. Německo (uvedený výše v poznámce pod čarou 3, body 34, 44, 45 a 47).

(51)  – Se, för ett liknande resonemang, Öhler, M./Gruber, C. ”Zusammenarbeit‘ iSd EuGH-Urteils Rs Stadtreinigung Hamburg nicht auf Kooperationen zwischen Gebietskörperschaften beschränkt”, Zeitschrift für Vergaberecht und Beschaffungspraxis , 2011, sidan 288.

(51)  – V tomto smyslu viz Öhler, M./Gruber, C., „‚Zusammenarbeit‘ iSd EuGH-Urteils Rs Stadtreinigung Hamburg nicht auf Kooperationen zwischen Gebietskörperschaften beschränkt“, Zeitschrift für Vergaberecht und Beschaffungspraxis , 2011, s. 288.

(52)  – Se sidan 3 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

(52)  – Viz s. 3 vyjádření ASL Lecce.

(53) – Se Struve, T., ”Durchbruch für interkommunale Zusammenarbeit”, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht , 2009, sidan 807, Veldboer, W.,”Zur Entscheidung für interkommunale Zusammenarbeit durch das EuGH-Urteil ‚Hamburger Stadtreinigung‘”, Die öffentliche Verwaltung , 2009, sidan 360.

(53) – Viz Struve, T., „Durchbruch für interkommunale Zusammenarbeit“, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht , 2009, s. 807; Veldboer, W., „Zur Entscheidung für interkommunale Zusammenarbeit durch das EuGH-Urteil ‚Hamburger Stadtreinigung‘“, Die öffentliche Verwaltung , 2009, s. 360.

(54) – Se Öhler, M./Gruber, C., (ovan fotnot 51) sidan 289, som kräver att avtalet mellan de offentliga myndigheterna ska ha en ”kooperativ karaktär“.

(54) – Viz Öhler, M./Gruber, C., uvedeno výše (poznámka pod čarou 51), s. 289, podle nichž je nezbytné, aby dohoda mezi veřejnoprávními entitami vykazovala „kooperativní charakter“.

(55) – Se domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 3), punkt 37.

(55) – Viz rozsudek Komise v. Německo (uvedený výše v poznámce pod čarou 3, bod 37).

(56)  – Se, för ett liknande resonemang, Struve, T. (ovan fotnot 53).

(56)  – V tomto smyslu viz Struve, T., uvedeno výše (poznámka pod čarou 53).

(57) – Se punkt 22 i den polska regeringens yttrande.

(57) – Viz bod 22 vyjádření polské vlády.

(58)  – Se sidan 6 i CNI:s skriftliga yttrande, varvid nämnda organisation till och med ifrågasätter huruvida utredning och bedömning av sjukvårdsanläggningars utsatthet ur seismisk synvinkel överhuvudtaget utgör en lagstadgad uppgift för ASL Lecce.

(58)  – Viz s. 6 vyjádření CNI, kde CNI dokonce zpochybňuje, že by vypracování studie a posouzení seismické odolnosti nemocničních zařízení bylo zákonem stanoveným úkolem instituce ASL Lecce.

(59) – Se punkt 86 i kommissionens yttrande.

(59) – Viz bod 86 vyjádření Komise.

(60) – Se punkt 53 i detta förslag till avgörande.

(60) – Viz bod 53 tohoto stanoviska.

(61) – Se punkt 53 i detta förslag till avgörande.

(61) – Viz bod 53 tohoto stanoviska.

(62)  – Se, för ett liknande resonemang, Dreyfus, J.-D. och Rodrigues, S., ”La coopération intercommunale confortée par la CJCE?”, L'actualité juridique ; droit administratif , 2009, sidan 1720.

(62)  – V tomto smyslu viz Dreyfus, J.-D., Rodrigues, S., „La coopération intercommunale confortée par la CJCE?“, L’actualité juridique ; droit administratif , 2009, s. 1720.

(63) – Se punkt 34 i detta förslag till avgörande.

(63) – Viz bod 34 tohoto stanoviska.

(64)  – Se sidan 3 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

(64)  – Viz s. 3 vyjádření ASL Lecce.

(65) – Se punkterna 27 och 28 i detta förslag till avgörande.

(65) – Viz body 27 a 28 tohoto stanoviska.

(66) – Se sidorna 23 och 24 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

(66) – Viz s. 23 a násl. vyjádření ASL Lecce.

(67)  – Se sidan 2 i CNI:s skriftliga yttrande.

(67)  – Viz s. 2 vyjádření CNI.

(68) – Se punkt 23 i den polska regeringens yttrande.

(68) – Viz bod 23 vyjádření polské vlády.

(69) – Domen i målet CoNISMa (ovan fotnot 6), punkt 37.

(69) – Rozsudek CoNISMa (uvedený výše v poznámce pod čarou 6, bod 37).

(70)  – Genom bestämmelserna om offentlig upphandling begränsas de upphandlande myndigheternas privatautonomi i konkurrenssyfte just vad gäller valet av avtalspartner. Se avseende det inflytandet som politiska målsättningar på den inre marknaden har på privaträtten, Wendehorst, C., ”Methodenlehre und Privatrecht in Europa”, Vom praktischen Wert der Methode – Festschrift für Heinz Mayer zum 65. Geburtstag , Wien 2011, sidan 829.

(70)  – Právo veřejných zakázek stanoví meze autonomii veřejnoprávních entit právě v souvislosti s výběrem smluvních partnerů v zájmu hospodářské soutěže. K dopadu cílů politiky vnitřního trhu na soukromé právo viz Wendehorst, C., „Methodenlehre und Privatrecht in Europa“, Vom praktischen Wert der Methode – Festschrift für Heinz Mayer zum 65. Geburtstag, Kolín nad Rýnem 2011, s. 829. Geburtstag , Vídeň 2011, s. 829.

(71)  – Se sidan 15 i ASL Lecces skriftliga yttrande.

(71)  – Viz s. 15 vyjádření ASL Lecce.

(72) – Se punkt 81 i detta förslag till avgörande.

(72) – Viz bod 81 tohoto stanoviska.

(73) – Se punkt 86 i detta förslag till avgörande.

(73) – Viz bod 86 tohoto stanoviska.

(74) – Se punkt 91 i detta förslag till avgörande.

(74) – Viz bod 91 tohoto stanoviska.