Bruselj, 15.07.2004

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Finansieringen av Natura 2000 {SEK(2004)771} {SEK(2004)770}

KOM(2004)431 končno

1. Inledning

SPOROČILO KOMISIJE SVETU IN EVROPSKEMU PARLAMENTU

Vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 [1] förband sig Europas stats- och regeringschefer att fram till 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald i Europeiska unionen. Natura 2000 - det nät av skyddade områden som utsetts i enlighet med gemenskapens fågel- och habitatdirektiv - är en av grundpelarna i gemenskapens insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Det spelar därmed en viktig roll för fullgörandet av det åtagande som gjordes i Göteborg.

Financiranje Nature 2000{SEC(2004)770}{SEC(2004)771}

[1] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Göteborg den 15-16 juni 2001.

KAZALO

1. Uvod 3

Trots att den biologiska mångfalden är så viktig för samhället och trots att det finns starka ekonomiska argument som talar för att den bör bevaras, har de åtgärder som hittills vidtagits inom EU och i medlemsstaterna varit otillräckliga. Läget för den biologiska mångfalden i Europa är överlag dåligt och den allmänna trenden [2] går mot en fortsatt försämring. Av Europeiska miljöbyråns tredje utvärdering av miljön [3] (2003) framgick att vissa viktiga ekosystem fortfarande befinner sig i riskzonen, samtidigt som populationsutvecklingen för olika arter varierar. Vissa arter som tidigare var allvarligt hotade börjar återhämta sig, medan andra fortsätter att minska i en oroväckande takt. Nedgången är också märkbar för arter som tidigare var vanliga. Gemenskapen har insett att biologisk mångfald inte bara är en möjlighet, utan en viktig förutsättning för hållbar utveckling. Stats- och regeringschefernas åtagande i Göteborg att fram till 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald i EU är en av de viktigaste punkterna i EU:s strategi för hållbar utveckling [4] och beskrivs närmare i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (2002-2012) [5], där natur och biologisk mångfald utpekas som ett av fyra prioriterade åtgärdsområden. Till de nyckelåtgärder som fastställs i sjätte miljöhandlingsprogrammet hör genomförandet av gemenskapens strategi [6] och åtgärdsplaner för biologisk mångfald [7], vilket bland annat omfattar ett fullständigt genomförande av naturvårdsdirektiven [8] och i synnerhet inrättandet av ett nät av skyddade områden - Natura 2000 [9]. Detta kräver ytterligare insatser från gemenskapen i form av ekonomiskt stöd för skötsel och hållbar användning av områdena.

2. Natura 2000 4

[2] "Europe's Environment, The Dobris Assessment". Europeiska miljöbyrån, 1999. Kapitel 29.

2.1. Omrežje Natura 2000 – trenutno stanje in pot naprej 4

2.2. Upravljanje Nature 2000 – stroški in koristi 4

[3] "Europe's Third Environmental Assessment. Environmental Assessment Report no.10". Europeiska miljöbyrån, 2003. Kapitel 11.

3. Proti okviru za sofinanciranje Skupnosti 6

3.1. Sofinanciranje Skupnosti omrežja Natura 2000 – pravna podlaga 7

[4] Meddelande från kommissionen: "Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen", KOM(2001) 264 slutlig.

3.2. Finančni instrumenti EU – trenutno sofinanciranje 7

4. Zaključki in nadaljnji koraki 8

[5] Europaparlamentets och rådets beslut 1600/2002/EG om fastställandet av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (EGT L 242, 10.9.2002, s. 1).

1. Uvod

Na srečanju Evropskega sveta v Gothenburgu junija 2001[1] so se evropski vodje držav in vlad obvezali preokreniti upadanje biotske raznovrstnosti v Evropski uniji do leta 2010. Omrežje zaščitenih območij Natura 2000, ki je sestavljeno iz območij, določenih na podlagi direktiv Skupnosti o pticah in habitatih, je nosilni steber delovanja Skupnosti na področju ohranjanja biotske raznovrstnosti. Je osrednjega pomena za izpolnitev zaveze iz Gothenburga.

[6] KOM(1998) 42 slutlig.

Navkljub pomembnosti biotske raznovrstnosti za družbo in tehtnosti gospodarskih argumentov za ohranitev so bili ukrepi, sprejeti na ravni držav članic in EU, nezadostni. Skupno stanje evropske biotske raznovrstnosti je slabo in splošni trend[2] gre v smeri neprestanega upadanja. Tretja presoja (2003)[3] Evropske agencije za okolje je zabeležila, da „ so pomembni ekosistemi še vedno ogroženi“ , medtem ko so „ trendi populacije vrst različni – nekatere prej močno ogrožene vrste so si opomogle, druge pa upadajo z zaskrbljujočo hitrostjo [in] upadanje se zdaj opaža tudi pri prej pogostih vrstah.“ Skupnost je ugotovila, da zaščita biotske raznovrstnosti ni zgolj možnost, ampak je kritična sestavina trajnostnega razvoja. Zaveza, ki so jo sprejeli vodje držav in vlad v Gothenburgu, da bodo preokrenili upadanje biotske raznovrstnosti v EU do leta 2010, se šteje za ključni element strategije trajnostnega razvoja EU[4] in je podrobneje razdelana v Šestem akcijskem programu za okolje Skupnosti (2002–2012)[5], ki naravo in biotsko raznovrstnost opredeljuje kot eno od štirih glavnih prioritet ukrepanja. Ključni ukrepi Šestega APO vključujejo izvajanje strategije biotske raznovrstnosti Skupnosti[6] in akcijskih načrtov[7], vključno s celotnim izvajanjem direktiv o naravi[8] in zlasti ustanovitev omrežja zaščitenih območjih, omrežja Natura 2000[9]. To zahteva nadaljnjo pomoč Skupnosti v smislu finančne podpore za spodbujanje trajnostne uporabe območij in njihovo upravljanje.

Direktiva o habitatih (92/43/EGS) med drugim obravnava vprašanje sofinanciranja Skupnosti Nature 2000. Ena od uvodnih izjav priznava, da „ je sprejetje ukrepov za spodbujanje ohranjanja prednostnih naravnih habitatov in prednostnih vrst, ki so v interesu Skupnosti, skupna odgovornost vseh držav članic, ker pa bi to lahko prekomerno finančno obremenilo določene države članice po eni strani zaradi neenakomerne porazdelitve takih habitatov in vrst v Skupnosti“, in tudi „zaradi dejstva, da je v primeru ohranjanja narave načelo ‚plača povzročitelj obremenitve‘ mogoče le omejeno uporabiti“. „Zato je dogovorjeno, da naj bi se v tem izjemnem primeru predvidel prispevek v obliki sofinanciranja Skupnosti v mejah sredstev, ki so na voljo na podlagi odločitev Skupnosti,…“ Člen 8 Direktive določa sofinanciranje Skupnosti omrežja (Priloga 2).

[7] KOM(2001) 162 slutlig, volym I-V.

Problem ustrezne finančne podpore Skupnosti za izvajanje omrežja Natura 2000 je bil predmet resolucij tako Sveta kot Parlamenta. Pri pripravi odgovora na te zahteve je Komisiji pomagala strokovna skupina, sestavljena iz predstavnikov držav članic in različnih skupin zainteresiranih strani. Poročilo skupine, ki je bilo Komisiji predloženo decembra 2002[10], je količinsko opredelilo finančne potrebe omrežja Natura 2000 in pregledalo izkušnje s financiranjem Skupnosti do tega časa ter opredelilo in obravnavalo možnosti za prihodnje sofinanciranje omrežja s strani Skupnosti. Komisija je na podlagi poročila poslala vprašalnik EU-15 in novim državam članicam s ciljem pridobiti podrobnejše podatke o verjetnih stroških.

2. Natura 2000

[8] Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7), ändrat genom rådets direktiv 97/62/EG av den 27 oktober 1997 om anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av direktiv 92/43/EEG (EGT L 305, 8.11.1997, s. 42).

2.1. Omrežje Natura 2000 – trenutno stanje in pot naprej

Natura 2000 je evropsko ekološko omrežje območij, določenih na podlagi direktive o habitatih. Narejen je bil znatni napredek pri vzpostavitvi omrežja Natura 2000 z določitvijo več kot 18 000 območij, ki so jih določile države članice. Danes omrežje pokriva področje 63,7 milijonov hektarov, vključno z znatnim morskim območjem 7,7 milijona hektarov, medtem ko kopensko območje omrežja (okoli 56 milijonov hektarov) zajema približno 17,5% EU-15 kopenskega območja. Zdaj ko se omrežje približuje dokončanju, se je pojavila potreba po osredotočenju na aktivno upravljanje območij za zagotovitev dolgoročne ohranitve in za izpolnitev ekonomskih in socialnih ciljev omrežja. To pa postavlja vprašanje, kako poiskati zadostno financiranje na vseh ravneh, da bi Natura 2000 postala dinamičen del strategije biotske raznovrstnosti EU. Investicije, ki spodbujajo trajnostno uporabo območij in dostop obiskovalcem, so zlasti pomembne pri izkoriščanju potenciala omrežja, da prispeva k lokalnemu gospodarskemu razvoju.

[9] "Inrätta Natura 2000-nätverket och genomföra nödvändiga tekniska och finansiella instrument och åtgärder för dess genomförande fullt ut och för skyddet utanför områdena för Natura 2000 av arter som skyddas enligt livsmiljö- och fågeldirektiven" [och] "främja utvidgningen av Natura 2000-nätverket till att omfatta kandidatländerna". Artikel 6.2 a i beslut nr 1600/2002/EG om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram.

Vzpostavitev omrežja Natura 2000 je velik dosežek. Bistvenega pomena je, da se zdaj, ko se določitveni proces iz direktive o habitatih bliža koncu, pozornost usmeri na upravljanje območij. Oblikovanje načrtov upravljanja se je v večini držav članic že začelo in bi moralo biti dokončano v prihodnjih 2 do 3 letih. Izvajanje teh načrtov pa poraja vprašanje o razpoložljivostih finančnih in drugih potrebnih virov.

2.2. Upravljanje Nature 2000 – stroški in koristi

I habitatdirektivet (92/43/EEG) behandlas också frågan om gemenskapens medfinansiering av Natura 2000. I ett av skälen anges att "det är alla medlemsstaters gemensamma ansvar att vidta åtgärder som har till syfte att främja bevarandet av prioriterade livsmiljöer och prioriterade arter av gemenskapsintresse. Detta kan emellertid innebära en alltför stor ekonomisk börda för vissa medlemsstater, vilket dels beror på den ojämna fördelningen av sådana livsmiljöer och arter inom gemenskapen, dels på att principen 'förorenaren betalar' endast kan tillämpas i begränsad omfattning i det särskilda fall som bevarandet av naturen utgör". Skälet därefter lyder som följer: "Det råder därför enighet om att det i detta särskilda fall bör fastställas bestämmelser om ett bidrag i form av medfinansiering från gemenskapen inom gränserna för de medel som i enlighet med gemenskapens beslut är disponibla." Artikel 8 i direktivet handlar om gemenskapens medfinansiering av nätet (bilaga 2).

2.2.1. Finančne potrebe

Frågan om ett tillräckligt ekonomiskt stöd från gemenskapen för genomförandet av Natura 2000 har varit föremål för både råds- och parlamentsresolutioner. Vid utarbetandet av sitt svar på dessa resolutioner har kommissionen biträtts av en expertgrupp bestående av företrädare för medlemsstaterna och olika berörda parter. I gruppens rapport, som överlämnades till kommissionen i december 2002 [10], kvantifierades de finansiella behoven för Natura 2000-nätet, och de hittillsvarande erfarenheterna av gemenskapsfinansiering redovisades. Olika alternativ för gemenskapens framtida finansiering av nätet identifierades och diskuterades. Kommissionen följde upp rapporten med en enkät till de gamla och nya medlemsstaterna för att få en bättre uppfattning om de troliga kostnaderna.

Določbe direktive o habitatih jasno določajo, da so za zagotovitev upravljanja območij Natura 2000 odgovorne države članice. V praksi je v mnogih državah članicah ta odgovornost prenesena na nacionalne ali regionalne agencije za ohranjanje okolja, v primeru federalnih držav pa se lahko opredeli kot odgovornost regionalnih organov.

[10] Finns på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/environment/ nature/natura_articles.htm

Finančne potrebe omrežja Natura 2000 so povezane s širokim spektrom ukrepov, ki so potrebni za učinkovito ohranitveno upravljanje določenih območij. Vključujejo tudi ukrepe, ki spodbujajo javno uporabo in dostop do območij na način, ki je skladen s cilji ohranitve teh območij. Ti ukrepi se lahko nanašajo na enkratne investicije, kot so pridobitev zemlje ali obnovitev poškodovanih habitatov ali naravnih posebnosti ali lahko vključujejo dolgoročne ukrepe, kot so regularno aktivno upravljanje vegetacije in drugih naravnih posebnosti ter nadzorovanje območij ali vrst. Lahko so neposredno povezane s terenskim ukrepanjem ali vključujejo širše upravljanje območij, izobraževalne dejavnosti ter dejavnosti osveščanja ljudi, kar zagotavlja, da so območja in njihove posebnosti zaščitene pred različnimi lokalnimi in bolj strateškimi vplivi. Podroben seznam ukrepov in dejavnosti, potrebnih za vzpostavitev in upravljanje omrežja Natura 2000, je določen v Prilogi 3. Tip potrebnih dejavnosti se lahko razvrsti v štiri širše kategorije. Ta razdelitev v kategorije je koristna za kasnejšo določitev tako stroškov kot za upravičenost do financiranja.

2.2.2. Ocena stroškov omrežja Natura 2000

2. Natura 2000

Vzpostavitev omrežja Natura 2000 je povzročilo stroške za različne skupine. Če so razvojne pravice omejene, lahko padejo cene zemljišč (čeprav se lahko sosednjim območjem cene zemljišč dvignejo). Natura 2000 lahko omeji načine kmetovanja ter ribolovni napor in ugotovljeno je bilo, da povzroča težave transportnemu in gradbenemu sektorju. Rudarske in gozdarske dejavnosti na območjih Natura 2000 so prav tako prizadete bodisi z omejevanjem njihove dejavnosti bodisi zaradi dodatnih stroškov, povezanih s spremembami v načinu izvajanja teh dejavnosti. Rudarske pravice in/ali pravice izsekavanja bo morda morala odkupiti država, medtem ko bo morda potrebno lastnikom gozdov povrniti nadomestilo za izgubljeni dohodek. Glede na obsežno naravo omrežja, ki obsega približno 60 milijonov hektarov in okoli 17,5 % ozemlja EU-15, ni presenetljivo, da so pričakovani stroški veliki. Analiza iz Priloge 8 ne upošteva teh stroškov, razen kadar se obravnavajo kot stroški upravljanja omrežja Natura 2000.

2.1. Natura 2000-nätet - nuläget och det fortsatta arbetet

Pri pripravi spodnje ocene stroškov se je Komisija oprla na Poročilo Strokovne delovne skupine in vprašalnike, ki so jih izpolnile države članice. Odgovori na te vprašalnike so vodili do ocene stroškov na 3,4 milijarde EUR na leto za EU-15. Ta številka je bila ekstrapolirana za izračun stroškov 10 pristopnih držav s končnim izračunom skupnih stroškov za EU-10 med 0,63 milijard in 1,06 milijard EUR na leto, zaradi česar so skupni stroški za razširjeno EU ocenjeni na 4,0–4,4 milijard EUR na leto. Vendar pa je ocena za nove države članice odprta kritikam zaradi uporabljenih domnev.

Natura 2000 är ett europeiskt ekologiskt nät av områden som inrättats i enlighet med habitatdirektivet. Det har gjorts stora framsteg när det gäller inrättandet av Natura 2000, och medlemsstaterna har utsett mer än 18 000 områden. Nätet täcker i dag en areal på 63,7 miljoner hektar i vilket en betydande havsareal på 7,7 miljoner hektar ingår. Den landareal som ingår i nätet (omkring 56 miljoner hektar) utgör ca 17,5 % av medlemsstaternas (EU-15) totala landareal. Nu när nätet är nästan fullbordat måste arbetet i högre grad inriktas på en aktiv skötsel av områdena för att säkerställa att de bevaras på lång sikt och att de ekonomiska och sociala målen för nätet uppnås. Detta väcker i sin tur frågan om hur man kan skaffa tillräcklig finansiering på alla nivåer och se till att Natura 2000 blir en dynamisk del av EU:s strategi för biologisk mångfald. Investeringar som främjar en hållbar användning av områdena och tillträde för besökare är särskilt viktiga för att förverkliga nätets möjligheter att bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen.

Glede na vprašanje zanesljivosti in primerljivosti prvih ocen je bil državam članicam in pristopnim državam junija 2003 poslan nov vprašalnik z zahtevo po podrobnejši opredelitvi in utemeljitvi predvidenih stroškov. Analiza teh podatkov je vodila do popravljene ocene na 6,1 milijard EUR na leto za EU-25 (Tabela 3 v Prilogi 8). Ocena stroškov na 6,1 milijard EUR je za to sporočilo trenutno najzanesljivejša ocena. Lahko bi jo oziroma bi jo morali še natančneje opredeliti. Države članice bodo zaprošene, da ponovno pregledajo svoje predložitve na podlagi skupno dogovorjenih ocenjevalnih metod stroškov. Pričakovan napredek pri pripravi načrtov upravljanja v prihodnjih letih bi moral biti trdna podlaga za izboljšanje teh ocen stroškov.

Inrättandet av Natura 2000 är en viktig milstolpe. Nu när arbetet med att utse områden i enlighet med habitatdirektivet närmar sig sitt slut är det viktigt att ta itu med områdenas skötsel. De flesta medlemsstater har redan börjat utarbeta skötselplaner som torde bli färdiga under de närmaste två eller tre åren. Genomförandet av dessa planer väcker återigen frågan om tillgången till de finansiella och andra resurser som är nödvändiga.

2.2.3. Koristi

2.2. Förvaltningen av Natura 2000 - kostnader och vinster

Zaščita biotske raznovrstnosti na podlagi omrežja Natura 2000 ima lahko znatne gospodarske in družbene koristi. Gospodarske koristi lahko izhajajo iz ekosistemskih storitev (na primer prečiščevanje vode in dobava vode, zaščita pred erozijo zemlje), dobave hrane in lesnih proizvodov ter dejavnosti na območju oziroma/in z njim povezane dejavnosti, kot je turizem[11], usposabljanje in izobraževanje, kakor tudi neposredna prodaja proizvodov iz območij Natura 2000. To lahko vodi do pomembnega lokalnega prihodka in zaposlitev ter do širših regionalnih razvojnih koristi (Priloga 4). Družbene koristi lahko vključujejo širše zaposlitvene in raznolike priložnosti za lokalno prebivalstvo, kar vodi k večji gospodarski stabilnosti in boljšim življenjskim pogojem; varovanje kulturne (kot tudi naravne) dediščine; priložnosti za okoljsko izobraževanje ter prosti čas, zdravje in udobnost..

2.2.1. Finansieringsbehov

Čeprav na ravni EU ne obstajajo celostne ocene teh koristi, so nekatere večje obdelave koristi varovanja naše naravne dediščine nakazale njihovo potencialno pomembnost. Širša presoja vseh koristi, pomislekov in tehtanj lahko pokaže, da lahko območje Natura 2000 postane vodilo trajnostnega razvoja v lokalnem gospodarstvu in lahko prispeva k ohranjanju lokalnih podeželskih skupnosti. Ključno za uspešno vzpostavitev omrežja Natura 2000 in njegove vključitve v širšo družbeno-gospodarsko sfero razširjene Evropske unije je aktivna obravnava teh dejavnikov v dialogu z vsemi zadevnimi zainteresiranimi stranmi.

Av habitatdirektivet framgår tydligt att det är medlemsstaterna som ansvarar för förvaltningen av Natura 2000-områdena. I praktiken delegerar många medlemsstater detta ansvar till nationella eller regionala naturvårdsmyndigheter och i federala stater kan det även åläggas delstatsmyndigheterna.

3. PROTI OKVIRU ZA SOFINANCIRANJE SKUPNOSTI

Natura 2000-nätets finansiella behov hänger samman med en rad olika åtgärder som är nödvändiga för en effektiv naturvårdsförvaltning av de utsedda områdena. Hit hör också åtgärder för att främja allmänhetens tillträde till och användning av områdena på ett sätt som är förenligt med bevarandemålen. Dessa åtgärder kan avse engångsinvesteringar, såsom förvärv av mark eller återställande av skadade naturområden eller småbiotoper, eller kan omfatta insatser under längre perioder, såsom löpande, aktiv skötsel av vegetation och andra landskapselement, och områdes- eller artövervakning. De kan ha en direkt koppling till åtgärder på fältet, eller kan bestå i mer övergripande områdesskötsel samt pedagogiska och medvetandehöjande åtgärder som garanterar att områdena och deras särdrag skyddas från olika typer av lokal och mer strategisk påverkan. I bilaga 3 finns en detaljerad förteckning över de åtgärder som är nödvändiga för inrättandet av Natura 2000 och dess förvaltning. Åtgärderna delas in i fyra huvudkategorier. Denna indelning är viktig för den fortsatta diskussionen av kostnaderna och för att man skall kunna avgöra huruvida åtgärderna är stödberättigande.

Sofinanciranje Nature 2000 na ravni EU je upravičeno v številnih primerih iz različnih razlogov. Na eni strani se koristi bogate biotske raznovrstnosti delijo široko po Uniji, medtem ko stroški bremenijo tiste države članice, ki imajo najbolj raznoliko in bogato biotsko raznovrstnost ter zato najbolj zaščitena območja, kot priznavajo uvodne izjave direktive o habitatih. Po drugi strani bi morala vključitev okoljskih vprašanj v regionalne, kmetijske in podeželske razvojne politike prav tako upravičiti prispevek teh politik k financiranju Nature 2000 v obliki kombinirane uporabe ustreznih razpoložljivih finančnih instrumentov EU. Ne smemo pozabiti, da Natura 2000 znatno prispeva ne samo k okoljski politiki EU, ampak lahko prispeva tudi k regionalnim in kmetijskim/podeželskim razvojnim politikam.

2.2.2. Uppskattning av kostnaderna för Natura 2000

Poročilo strokovne skupine je obravnavalo 3 možnosti sofinanciranja:

Inrättandet av Natura 2000 har gett upphov till kostnader för olika grupper. Om exploateringsrättigheterna inskränks kan markpriserna i Natura 2000-områdena komma att falla, medan de däremot kan tänkas stiga i närliggande områden. Natura 2000 kan medföra restriktioner i fråga om jordbruksmetoder och fiskeansträngningar och har även gett upphov till problem inom transport- och byggsektorn. Även gruvdrift och skogsbruk i Natura 2000-områden påverkas, antingen genom att verksamheten blir föremål för restriktioner eller genom att det uppkommer extra kostnader i och med att verksamheten inte kan bedrivas på samma sätt som tidigare. Staten kan vara tvungen att lösa ut gruv- och/eller brytningsrättigheter, medan skogsägare kan behöva kompenseras för inkomstbortfall. Med tanke på nätets omfattning - nära 60 miljoner hektar och omkring 17,5 % av de gamla medlemsstaternas territorium (EU-15) - är det inte förvånande att kostnaderna väntas bli höga. I den analys som presenteras i bilaga 8 beaktas inte dessa kostnader, utom i de fall där de betraktas som en del av kostnaderna för förvaltningen av Natura 2000-nätet.

- uporaba obstoječih sredstev EU, (zlasti sklad za razvoj podeželja, strukturni in kohezijski skladi in finančni instrument za okolje LIFE-Nature)

Vid de kostnadsuppskattningar som redovisas nedan har kommissionen utgått från expertgruppens rapport och en enkät som medlemsstaterna besvarat. Enkätsvaren ledde fram till en kostnadsuppskattning på 3,4 miljarder euro per år för EU-15. Denna siffra extrapolerades för att beräkna kostnaderna för de tio anslutande länderna och gav en sammanlagd kostnad för dessa länder på 0,63-1,06 miljarder euro per år. Den totala kostnadsuppskattningen för det utvidgade EU blev därmed 4,0-4,4 miljarder euro per år. Uppskattningen för de nya medlemsstaterna kan emellertid kritiseras på grund av de antaganden som gjorts.

- povečanje in nadgradnja finančnega instrumenta za okolje LIFE-Nature, da bi služil kot primarni realizacijski instrument

Eftersom det rådde osäkerhet om huruvida de första uppskattningarna var tillförlitliga och jämförbara, sändes en ny enkät både till medlemsstaterna och de anslutande länderna i juni 2003, i vilken de ombads lämna närmare upplysningar om och motivera de siffror de kommit fram till. En analys av dessa uppgifter gav en reviderad uppskattning på 6,1 miljarder euro per år för EU-25 (tabell 3 i bilaga 8). När det här meddelandet skrivs är siffran 6,1 miljarder euro den mest tillförlitliga kostnadsuppskattningen. Den kan och måste emellertid förfinas ytterligare. Medlemsstaterna kommer att uppmanas se över de tidigare lämnade uppgifterna på grundval av metoder för kostnadsuppskattning som man gemensamt kommit överens om. Det fortsatta utarbetandet av skötselplaner under de närmaste åren torde ge en bra utgångspunkt för att förbättra kostnadsuppskattningarna.

- oblikovanje novega finančnega instrumenta, namenjenega Naturi 2000.

2.2.3. Vinster

Mnoge interesne skupine so izrazile zaskrbljenost, da trenutno razpoložljivi finančni instrumenti nimajo dovolj širokega področja uporabe, da bi ustrezno priskrbeli zadostno sofinanciranje omrežja Natura 2000. Dosedanje izkušnje kažejo, da je uporaba obstoječih instrumentov omejena. Naslednji oddelek nudi kratek pregled trenutnih izkušenj z obstoječimi mehanizmi sofinanciranja, preden se lotimo ocenjevanja prihodnjih možnosti.

Skyddet av den biologiska mångfalden genom Natura 2000-nätet kan medföra stora ekonomiska och sociala vinster. Ekonomiska vinster kan uppkomma genom ekosystemtjänster (t.ex. vattenrening och vattenförsörjning, skydd mot markerosion), försörjning med livsmedel och träprodukter och verksamhet i och/eller i anslutning till området, t.ex. turism [11], utbildning och direkt försäljning av produkter från Natura 2000-områden. Detta kan ge betydande inkomster och sysselsättningsvinster på det lokala planet och kan även främja den regionala utvecklingen (bilaga 4). Till de sociala vinsterna hör fler arbetstillfällen och större möjligheter till diversifiering för lokalbefolkningen (vilket leder till ökad ekonomisk stabilitet och bättre levnadsvillkor), skydd av kultur- och naturarv, möjligheter till miljöutbildning samt fritidsaktiviteter, rekreation och hälsa.

3.1. Sofinanciranje Skupnosti omrežja Natura 2000 – pravna podlaga

[11] Europeiska kommissionen (2003): "Using natural and cultural heritage to develop sustainable tourism in non-traditional tourism destinations".

Direktiva o habitatih (Priloga 2) izrecno priznava potrebo po podpori Skupnosti pri upravljanju Nature 2000 v izjemnih primerih s sofinanciranjem na podlagi finančnih instrumentov Skupnosti, v primeru prevelikega finančnega bremena držav članic zaradi Nature 2000, zlasti tistih, ki imajo večjo koncentracijo vrst in habitatov, ki so v interesu Skupnosti. Kot je razvidno iz tabele 1 Priloge 1, so označene razlike v obsegu določitve v različnih državah članicah. Člen 8 zato, na podlagi zahteve države članice, določa sofinanciranje Skupnosti ukrepov, ki so potrebni za zagotovitev ustrezne ohranitve habitatov in vrst na določenih POO. Vendar pa člen 8 neposredno ne določa načinov financiranja Skupnosti, ki bi se uporabili za sofinanciranje.

Države članice so uporabile različne finančne vire EU, da bi omogočile sofinanciranje nekaterih stroškov, povezanih z upravljanjem območij, ki so bila predlagana ali določena kot območja Natura 2000 (Priloga 5). Skladi, ki so bili do danes uporabljeni v ta namen, vključujejo Strukturne sklade (zlasti ESRR, EKUJS-usmerjevanje v nekaterih regijah in pobude INTERREG ter LEADER), Kohezijski sklad, EKUJS-jamstveni oddelek (za financiranje ukrepov razvoja podeželja in spremljevalnih ukrepov) in LIFE (zlasti LIFE-Nature).

Det har inte gjorts någon uttömmande bedömning av sådana vinster i EU, men vissa mer allmänna undersökningar av vinsterna med att bevara vårt naturarv tyder på att de kan vara betydande. En grov uppskattning av alla vinster, problem och avvägningar kan visa hur ett Natura 2000-område kan bli en drivkraft för hållbar utveckling i den lokala ekonomin och bidra till de lokala landsbygdssamhällenas överlevnad. En aktiv diskussion av dessa frågor med alla berörda parter är en förutsättning för att man skall lyckas inrätta Natura 2000-nätet och integrera det i ett större socioekonomiskt sammanhang i ett utvidgat EU.

3.2. Finančni instrumenti EU – trenutno sofinanciranje

3. En ram för gemenskapens finansiering

Ta sredstva so omogočila podpiranje upravljavskih in investicijskih potreb omrežja Natura 2000 (Priloga 6 prestavlja možnosti za Naturo 2000 po določbah razvoja podeželja). Medtem ko je EU dala na razpolago sredstva, so za izvajanje Nature odgovorne države članice. Zato so se v okviru finančnih programov države članice odločile, kako bolje umestiti Naturo 2000 v svoje nacionalno strateško planiranje, strukturne razvojne programe ali programe razvoja podeželja in druge razvojne pobude, kot so LEADER in INTERREG ali kohezijski sklad.

Det finns flera skäl till att EU i vissa fall bör bidra till finansieringen av Natura 2000. För det första får hela unionen del av vinsterna med en ökad biologisk mångfald, medan det är de medlemsstater som har den mest varierade och rika biologiska mångfalden och följaktligen flest skyddade områden som får stå för kostnaderna. Detta påpekas också i skälen i habitatdirektivet. För det andra torde det med tanke på integrationen av miljöhänsyn i regional-, jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken också vara rimligt att dessa politikområden bidrar till finansieringen av Natura 2000 i form av en kombinerad användning av EU:s tillgängliga finansieringsinstrument. Man bör inte glömma att Natura 2000 har stor betydelse inte bara för EU:s miljöpolitik, utan också för regional-, jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken.

Države članice so na različen način izkoristile te možnosti zaradi dveh razlogov. Prvič, niso vsi finančni instrumenti (kot je kohezijski sklad) in viri (regije cilja 1) na voljo vsem državam članicam. Drugič pa države članice fleksibilno predlagajo programe, ki odražajo njihove specifične strateške pristope in razvojne prioritete, k vsem instrumentom. Financiranje Nature 2000 je bila zato možnost, ne pa tudi obveznost.

Expertgruppens rapport omfattar tre möjligheter till medfinansiering:

Do danes so predvsem tiste države članice, ki imajo regije, ki izkoriščajo podporo iz Cilja 1, vključile ukrepe za upravljanje omrežja Natura 2000 v svoje programe. Financiranje je bilo v teh regijah upravičeno z relativno velikim pokritjem Nature 2000, gospodarskim položajem regije in napovedanim prispevkom teh izdatkov k regionalnemu razvoju. Nekatere države (npr. Grčija in Portugalska) so uporabile programski pristop, ki jim je omogočil, da za omrežje preskrbijo podporne projekte, ki imajo za cilj tako podpiranje administracije, upravljanja in infrastrukture kot tudi posredovanje informacij. Druge so se soočale s težavami določitve in izbire ustreznih ukrepov v svojih regionalnih operacijskih programih (npr. Italija). To kaže na to, da je potrebno pazljivo izoblikovano strateško planiranje, ki vključuje programski pristop. Podobno so bili viri razvoja podeželja do danes uporabljeni s strani omejenega števila držav članic. Nekatere nemške pokrajine in italijanske ter španske regije so uporabile določbe člena 16 Uredbe 1257/99 pri svojih načrtih razvoja podeželja. Druge države (npr. Španija, Združeno kraljestvo, Nemčija, Grčija in Avstrija) so se odločile za razvoj kmetijsko-okoljskih ukrepov za specifično obravnavanje potreb njihovih območij Natura 2000. Obstajajo tudi drugi kmetijsko-okoljski ukrepi, ki podpirajo okolju prijazne prakse na območjih Natura 2000 (kot so organsko kmetijstvo, kmetijstvo, ki spodbuja integrirane načine obvladovanja škodljivcev, itd.), vendar pa je od držav članic na voljo malo informacij o tem, koliko kmetijskih zemljišč po kmetijsko-okoljskih shemah, ki niso specifično predmet območja Natura 2000, je bilo določenih kot Natura 2000.

* Användning av EU:s befintliga finansieringsinstrument (i synnerhet fonden för landsbygdsutveckling, strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och Life-Natur).

Kar je izvedljivo v nekaterih državah članicah zaradi porazdelitve zadostnih finančnih virov, je lahko manj izvedljivo v drugih državah članicah. Poleg tega vsak od glavnih skladov in pobud vsebuje omejitve, kot so omejitve glede upravičenosti za nekatere regije ali države v primeru Kohezijskega sklada in za nekatere ukrepe upravljanja, sheme in prejemnike v primeru ESRR in EKUJS. Vendar pa imajo nedavne spremembe SKP, o katerih se je dogovorilo v reformi 2003 in nedavnih predlogih Komisije za novo kohezijsko politiko EU (Priloga 7), za posledico večje možnosti za sofinanciranje za omrežje kot celoto. Videli bomo, kako bodo države članice vključile razpoložljive možnosti v svoje programe in načrte za naslednje finančno obdobje.

* Utökning och uppgradering av Life-Natur så att det kan fungera som det huvudsakliga finansieringsinstrumentet.

4. ZAKLJUčKI IN NADALJNJI KORAKI

* Inrättande av ett nytt finansieringsinstrument som är särskilt avsett för Natura 2000.

Zaščita evropske biotske raznovrstnosti je dosegla kritično stopnjo. Gothenburški Evropski svet je določil cilj, da zaustavi upadanje evropske biotske raznovrstnosti do leta 2010. Vzpostavljen je bil politični in zakonski okvir ter določena so bila zaščitena območja, ki sestavljajo omrežje Natura 2000. Učinkovito upravljanje območij je bistvenega pomena, da se doseže cilj iz Gothenburga.

Många intressegrupper oroar sig för att de nuvarande finansieringsinstrumenten inte har tillräckligt stor räckvidd och täckning för att möjliggöra en tillräcklig medfinansiering av Natura 2000. De hittillsvarande erfarenheterna visar att användningen av de befintliga instrumenten har sina begränsningar. I följande avsnitt skall vi kortfattat redogöra för erfarenheterna av befintliga medfinansieringsmekanismer, innan vi går vidare och tittar på de framtida alternativen.

Potrebno je izbrati, ali se bo financiranje Nature vključilo v druge ustrezne politike Skupnosti ali bo ustanovljen samostojen sklad. Razprave držav članic in zainteresiranih strani[12] kažejo močno razhajanje mnenj o tej zadevi. Večina držav članic podpira možnost vključitve, zainteresirane strani pa se nagibajo k namembnem skladu Natura 2000. Navkljub zgoraj prikazanim omejitvam Komisija meni, da je vključitev boljša možnost zaradi naslednjih razlogov:

3.1. Gemenskapens medfinansiering av Natura 2000 - rättslig grund

- to bi zagotovilo, da je upravljanje območij Natura 2000 del širših pokrajinskih politik upravljanja EU. Tako bo kmetovanje na območjih Natura 2000 del podpore skupne kmetijske politike in strukturnih intervencij, kot del podeželskih in regionalnih razvojnih politik. Ta komplementarni pristop bo omogočil omrežju območij Natura 2000, da bolje odigra svojo vlogo pri zaščiti evropske biotske raznovrstnosti, kot če bi bila območja Natura obravnavana drugače in izolirano iz širšega političnega okvira.

I habitatdirektivet (se bilaga 2 till detta meddelande) sägs uttryckligen att det finns behov av stöd från gemenskapen till förvaltningen av Natura 2000 genom medfinansiering från gemenskapens finansiella instrument. Nätet kan annars komma att utgöra en stor ekonomisk börda för medlemsstaterna, särskilt för de medlemsstater som har en hög koncentration av arter och livsmiljöer av gemenskapsintresse. Såsom framgår av tabell 1 i bilaga 1 till detta meddelande finns det klara skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller i vilken utsträckning de har föreslagit områden som skall ingå i Natura 2000. Enligt artikel 8 skall en medlemsstat därför på begäran ha möjlighet att erhålla medfinansiering från gemenskapen av åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och arter i de särskilda bevarandeområden (SAC) som utsetts. I artikel 8 anges emellertid inte uttryckligen vilka typer av gemenskapsfinansiering som skulle kunna användas för detta ändamål.

- državam članicam bi omogočila določitev prioritet in razvoj politik in ukrepov, ki odražajo njihove nacionalne in regionalne posebnosti.

Medlemsstaterna har använt en rad olika EU-finansieringskällor för att medfinansiera vissa kostnader i samband med skötseln av de områden som föreslagits eller utsetts till Natura 2000-områden (bilaga 5). Hittills har de använt strukturfonderna (särskilt ERUF, utvecklingssektionen vid EUGFJ i vissa regioner samt initiativen Interreg och Leader), Sammanhållningsfonden, garantisektionen vid EUGFJ (för finansiering av landsbygdsutvecklingsåtgärder inklusive stödåtgärder) och Life (särskilt Life-Natur).

- izognili bi se podvajanju in prekrivanju različnih finančnih instrumentov Skupnosti in upravnim zapletom ter transakcijskim stroškom, ki bi bili povezani s tem podvajanjem.

3.2. EU:s finansieringsinstrument - den nuvarande medfinansieringen

To bo Komisija predlagala kot del svojega prihodnjega paketa zakonodajnih predlogov o prihodnjih finančnih perspektivah, da bi omogočila državam članicam opredelitev sofinanciranja nekaterih dejavnosti na območjih Nature 2000 iz spektra obstoječih instrumentov.

Dessa fonder har gjort det möjligt att stödja förvaltningen av Natura 2000 och nödvändiga investeringar i samband med nätet (i bilaga 6 redovisas möjligheterna att finansiera Natura 2000 inom ramen för bestämmelserna om utveckling av landsbygden ). Medan EU har tillhandahållit finansiering har ansvaret för genomförandet av Natura 2000 legat på medlemsstaterna. I samband med finansieringsprogrammen har medlemsstaterna följaktligen beslutat hur de i större utsträckning skall kunna integrera Natura 2000 med sina strategiska planeringar, strukturella program eller landsbygdsutvecklingsprogram och andra utvecklingsinitiativ såsom Leader och Interreg eller Sammanhållningsfonden.

Komisija je izrazila svojo zavezo Naturi 2000 v svojem nedavnem Sporočilu „Gradimo našo skupno prihodnost“[13], kjer je določila svoj pristop k naslednjemu finančnemu obdobju. Navedla je svoje stališče, da mora biti bodoča podeželska razvojna politika po letu 2006 strukturirana med drugim na:

Medlemsstaterna har utnyttjat dessa möjligheter på olika sätt, och det av två olika skäl. För det första är inte alla finansieringsinstrument (t.ex. Sammanhållningsfonden) och resurser (Mål 1-områden) tillgängliga för alla medlemsstater. För det andra har medlemsstaterna i fråga om alla instrument full frihet att föreslå program som återspeglar deras egna strategiska metoder och utvecklingsprioriteringar. Att finansiera Natura 2000 har därför varit en möjlighet, men inte en skyldighet.

- krepitvi okolja in podeželja s pomočjo podpore za upravljanje zemljišč, vključno s sofinanciranjem ukrepov razvoja podeželja, povezanih z naravnimi zaščitenimi območji Natura 2000.

Hittills har främst medlemsstater med regioner som får Mål 1-stöd tagit med åtgärder för förvaltningen av Natura 2000-nätet i sina program. Finansieringen i dessa regioner har motiverats av Natura 2000-nätets relativt stora täckning, regionens ekonomiska situation och dessa utgifters bidrag till regionens utveckling. Vissa länder (t.ex. Grekland och Portugal) har haft en programinriktning som har gjort det möjligt för dem att förvalta Natura 2000 genom att stödja projekt som både syftar till att stödja administration, skötsel och infrastruktur och till att tillhandahålla information. Andra länder har haft problem med att utforma och välja de lämpligaste åtgärderna i sina operativa program på det regionala planet (t.ex. Italien). Detta visar att det krävs en omsorgsfull strategisk planering med en tydlig programinriktning. De resurser som är tillgängliga för landsbygdsutveckling har hittills bara använts av några få medlemsstater. Vissa tyska förbundsstater och italienska och spanska regioner har utnyttjat bestämmelserna i artikel 16 i förordning 1257/1999 i sina regionala utvecklingsplaner. Andra länder (t.ex. Spanien, Förenade kungariket, Tyskland, Grekland och Österrike) har valt att utforma miljöåtgärder inom jordbruket som är särskilt inriktade på behoven i deras Natura 2000-områden. Det finns också andra miljöåtgärder inom jordbruket som stöder användning av miljövänliga metoder i Natura 2000-områden (t.ex. ekologiskt jordbruk, jordbruk som främjar integrerat växtskydd osv.). Det finns dock få uppgifter från medlemsstaterna om hur stor areal jordbruksmark med miljöstöd (inte särskilt inriktat på Natura 2000-områden) som ingår i de befintliga Natura 2000-områdena. Sådant som är möjligt i vissa medlemsstater, där man har tillgång till tillräckliga finansiella resurser, kan vara svårare att genomföra i andra medlemsstater. Dessutom är alla de viktigaste fonderna och initiativen förenade med begränsningar, t.ex. att de endast är avsedda för vissa regioner eller länder (Sammanhållningsfonden) och för vissa skötselåtgärder, program och mottagare (ERUF och EUGFJ). De ändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken som gjordes genom 2003 års reform har, tillsammans med de förslag om EU:s nya sammanhållningspolitik som nyligen har lagts fram av kommissionen, ökat möjligheterna att medfinansiera Natura 2000. Det återstår att se hur medlemsstaterna kommer att ta till vara dessa möjligheter i sina program och planer för nästa budgetperiod.

Poleg tega je ena od pomembnih dejavnosti, ki je vključena v okoljske prioritete za obdobje 2007–2012:

4. Slutsatser och fortsatt arbete

- razvoj in izvajanje omrežja območij Natura 2000 za zaščito evropske biotske raznovrstnosti ter izvajanje akcijskih načrtov v zvezi z biotsko raznovrstnostjo.

Skyddet av Europas biologiska mångfald är inne i ett kritiskt skede. Europeiska rådet kom vid sitt möte i Göteborg överens om att hejda förlusten av Europas biologiska mångfald fram till 2010. De rättsliga och politiska ramarna har fastställts och medlemsstaterna har utsett skyddade områden som skall ingå i Natura 2000-nätet. För att man skall kunna nå det mål som fastställdes i Göteborg krävs emellertid en effektiv skötsel av områdena.

To bo zahtevalo ustrezne predloge pri bližajoči se reviziji uredbe o razvoju podeželja na podlagi obstoječih možnosti olajšanja in sofinanciranja ukrepov razvoja podeželja, povezanih z izvajanjem Nature 2000, vključno z upravljanjem območij na kmetijskih in gozdnih zemljiščih in spodbujanje držav članic, da izkoristijo te možnosti. Evropska kohezijska politika, ki se izvaja preko kohezijskih in strukturnih skladov, že omogoča podpiranje investicij v infrastrukturo območij Natura 2000 na podlagi nacionalnih, regionalnih in čezmejnih programov v okviru okoljskih projektov in programov, kadar prispevajo k celostnemu gospodarskemu razvoju regije. V svojem predlogu revizije strukturnih in kohezijskih skladov bo Komisija varovala to možnost[14] in posledično priskrbela ustrezne smernice, kako udejanjiti zavezo iz Gothenburga. Poleg financiranja, ki bo na voljo iz skladov za razvoj podeželja in strukturnih skladov, bo nekaj podpore za omrežje Natura 2000 vključene v predlagane finančne instrumente za okolje. Financiranje v tem primeru bo v glavnem za ukrepe podpore, kot je povezovanje najboljše prakse, dejavnosti sporočanja in povečevanja osveščanja javnosti.

Man måste välja mellan att integrera finansieringen av Natura 2000 med gemenskapens andra berörda politikområden eller att sköta den via en fristående fond. Samrådet med medlemsstaterna och berörda parter [12] visade att det råder delade meningar i denna fråga. Flertalet medlemsstater var för en integration, medan de berörda parterna föredrog en särskild fond för Natura 2000. Trots de begränsningar som nämns ovan anser kommissionen att integration är ett bättre alternativ, och det av följande skäl:

Tako je predvideno, da bodo skladi Skupnosti in predvsem strukturni skladi in skladi za razvoj podeželja nudili bistveno sofinanciranje za izvajanje omrežja Natura 2000. Vendar pa ni možno določiti stopnje tega financiranja, ker bodo končni izdatki odvisni od prednosti, ki bo podeljena Naturi 2000 v posameznih programih držav članic. Kriteriji za upravičenost bodo določeni v vsaki od teh uredb in uporabljala se bodo splošna pravila posameznega sklada.

[12] En rapport om samrådet om finansieringen av Natura 2000 finns på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/environment/ nature/nature_conservation/natura_2000_network/financing_ natura_2000/index_en.htm

Potrebno je še nadaljnje delo v zvezi s podrobnejšo opredelitvijo stroškov in razvojem programov izvajanja na nacionalni ravni, ki bo potrebno za učinkovito uporabo sredstev Skupnosti. Trenutno delo držav članic na načrtih upravljanja območij Natura 2000 bi moralo pripomoči k boljšim ocenam stroškov.

Pomembno je zagotoviti, da se izbira vključitve finančnih potreb Nature 2000 v druga področja politike, kot je opredeljeno v tem sporočilu, odraža v zadostnem celotnem financiranju, ki bo zagotovilo cilje tega omrežja. Komisija bo zato spodbujala države članice, da ustrezno obravnavajo potrebe Nature 2000 pri vzpostavitvi svojih programov za ta sredstva. Komisija bo prav tako obravnavala možnost objave bolj podrobnih smernic, kako uporabiti ta sredstva za podporo omrežja Natura 2000.

- Man kan på så sätt säkerställa att förvaltningen av Natura 2000-områdena blir en del av EU:s generella markanvändningspolitik. Jordbruk i Natura 2000-områden kommer således att omfattas av det ekonomiska stöd som tillhandahålls inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och av det strukturstöd som är en del av politiken för landsbygdsutveckling och regional utveckling. Tack vare denna komplementära inriktning, där Natura 2000-områdena ses som en del av ett större politiskt sammanhang, kommer nätet att kunna spela en viktig roll för att skydda Europas biologiska mångfald.

Kakšno sofinanciranje bo Skupnost priskrbela za Naturo 2000 v prihodnosti?

- Medlemsstaterna kommer att kunna fastställa prioriteringar och utarbeta strategier och åtgärder som speglar deras nationella och regionala särdrag.

Nemogoče je vnaprej natančno določiti zneske, ki se bodo letno potrošili na sofinanciranje območij Natura 2000 od leta 2007 naprej, saj bo od posamezne države članice in regije odvisno, kako se bo odločila upoštevati potrebe svojih območij pri sestavi nacionalnih in regionalnih programov na podlagi različnih skladov. Ne predlaga se uokvirjenje zneskov znotraj posameznega sklada, saj bodo razmere v posameznih državah članicah drugačne.

- Man kan undvika överlappning mellan gemenskapens olika finansieringsinstrument, och de administrativa problem och transaktionskostnader som skulle uppkomma vid en sådan överlappning.

Zaradi tega ni možno vnaprej določiti, koliko od stroškov, ocenjenih v tem sporočilu za Naturo, bi lahko financiral proračun Skupnosti. Vendar pa je na podlagi izkušenj iz obdobja 2000–2006 podan naslednji prikaz za ponazoritev, kako bi predlagani sistem lahko deloval.

Som en del av det kommande lagstiftningspaketet om den framtida budgetplanen kommer kommissionen därför att föreslå att medlemsstaterna skall ha rätt till medfinansiering av viss verksamhet i Natura 2000-områden från en rad befintliga instrument.

Stopnja sofinanciranja investicij/dejavnosti v posameznih primerih, ki bi jih krilo financiranje EU, bo določena v vsaki uredbi in bo različna (npr. trenutno največ 50 do 85 %). Vendar če poenostavimo, v primeru, da bi se sofinanciranje med Skupnostjo in državami članicami delilo 50/50, bi to pomenilo, da bi lahko do polovice ocenjenih stroškov prišlo s strani Skupnosti. Čeprav so točni trenutni izdatki negotovi, lahko ocenimo, da se letno porabi okrog 500 milijonov EUR preko ukrepov razvoja podeželja, ki podpirajo upravljanje Nature 2000. Glede na razširitev in dokončanje določitve se ob upoštevanju odločitev držav članic v svojih načrtih razvoja podeželja pričakuje, da bo v prihodnjih letih ta številka močno narasla. Podobne številke niso na voljo za strukturne sklade, zato na tej stopnji ni mogoča podobna ali ponazoritvena projekcija. Vendar pa je skupni delež okoljskih projektov v strukturnih skladih precej velik in znatne vsote se že zdaj trošijo za zaščito narave v nekaterih državah članicah.

I ett nyligen offentliggjort meddelande, Bygga en gemensam framtid [13], där kommissionen presenterar sin strategi för nästa budgetperiod, visar den också sitt engagemang för Natura 2000. Kommissionen anger där att politiken för landsbygdsutveckling efter 2006 bör inriktas bland annat på

[1] Sklepi Predsedstva gothenburškega Evropskega sveta, 15. in 16. junij 2001.

[13] Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet - Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013, KOM(2004) 101 slutlig.

[2] Okolje Evrope, Dobriska ocena. 1999. Evropska agencija za okolje. Poglavje 29.

[3] Okolje Evrope: Tretja presoja. Poročilo o okoljski oceni št. 10. Evropska agencija za okolje.2003. Poglavje 11.

* att förbättra miljön och landsbygden genom stöd till fysisk planering, inklusive medfinansiering av åtgärder för landsbygdsutveckling kopplade till Natura 2000-områden.

[4] Sporočilo Komisije. Trajnostna Evropa za boljši svet: Strategija trajnostnega razvoja Evropske unije. COM(2001)264 končno.

Till den viktiga verksamhet som ingår i miljöprioriteringarna för perioden 2006-2012 hör bland annat

[5] Sklep št. 1600/2002/ES Evropskega parlamenta in Sveta o šestem okoljskem akcijskem programu Skupnosti (UL L 242, 10.9.2002, str. 1).

* att utveckla och genomföra Natura 2000-nätet för att bevara den biologiska mångfalden i EU, samt genomföra åtgärdsplanerna för biologisk mångfald.

[6] COM(1998)42 končno.

För att uppnå dessa mål måste man vid den kommande översynen av förordningen om utveckling av landsbygden lägga fram förslag som förbättrar möjligheterna att främja och medfinansiera landsbygdsutvecklingsåtgärder i samband med genomförandet av Natura 2000, bl.a. skötsel av områden som utgörs av jordbruks- och skogsmark, och se till att medlemsstaterna utnyttjar dessa möjligheter. Inom EU:s sammanhållningspolitik, som genomförs genom Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, är det redan i dag möjligt att stödja infrastrukturinvesteringar i Natura 2000-områden i samband med nationella, regionala och gränsöverskridande satsningar inom ramen för miljöprojekt och miljöprogram, under förutsättning att investeringarna bidrar till regionens övergripande ekonomiska utveckling. Kommissionen kommer att bibehålla denna möjlighet i sitt förslag till ändring av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden [14] och kommer så småningom att ge riktlinjer för hur åtagandet från Europeiska rådets möte i Göteborg skall fullgöras. Förutom finansieringen från fonden för landsbygdsutveckling och strukturfonderna kommer någon typ av stöd för Natura 2000-nätet också att ingå i förslaget om det finansiella instrumentet för miljön. Denna finansiering kommer att spela en viktig roll för stödet till åtgärder som utbyte av bästa metoder, kommunikation och medvetandehöjande åtgärder.

[7] COM(2001)162 končno. Zvezki I-V.

[14] En ny möjlighet till medfinansiering kan komma att skapas genom kommissionens förslag om ett nytt finansiellt instrument för gränsöverskridande samarbete över gemenskapens yttre gränser.

[8] Direktiva Sveta 79/409/EGS o ohranjanju prosto živečih ptic (UL št. L 103, 25.4.1979, str. 1) in Direktiva Sveta 92/43/EGS z dne 21. maja 1992 o ohranjanju naravnih habitatov ter prosto živečih živalskih in rastlinskih vrst (UL št. L 206, 22.7.1992, str. 7), kakor je spremenjena z Direktivo Sveta 97/62/ES z dne 27. oktobra 1997 o prilagoditvi Direktive 92/43/EGS znanstvenemu in tehničnemu napredku (UL št. L 305, 8.11.1997, str. 42).

[9] “…uvedba omrežja Natura 2000 in izvajanje potrebnih tehničnih in finančnih instrumentov in ukrepov, ki so potrebni za njeno popolno izvajanje in za varstvo, izven območja Natura 2000, vrst, ki so zaščitene z direktivami o habitatih in pticah [in] pospeševanje razširitve omrežja Nature 2000 na države kandidatke”. Člen 6(2)(a) Sklepa št. 1600/2002/ES o šestem okoljskem akcijskem programu.

Enligt planerna kommer därför gemenskapen - i första hand genom struktur- och landsbygdsutvecklingsfonderna - att ställa omfattande medfinansiering till förfogande för genomförandet av Natura 2000. Det är emellertid inte möjligt att fastställa ett mål för nivån på denna finansiering, eftersom de slutliga utgifterna kommer att bero på hur Natura 2000 prioriteras i de enskilda medlemsstaternas program. Kriterierna för tilldelning av stöd kommer att anges i var och en av dessa förordningar och de allmänna reglerna för varje fond kommer att tillämpas.

[10] Na spletni strani: http://europa.eu.int/comm/environment/nature/natura_articles.htm

Kostnadsuppskattningarna måste förfinas ytterligare och det är nödvändigt att utarbeta nationella genomförandeprogram för att gemenskapens medel skall kunna användas på ett effektivt sätt. Medlemsstaternas nuvarande arbete med skötselplaner för Natura 2000-områdena kommer troligen att bidra till bättre kostnadsuppskattningar.

[11] Evropska komisija (2003) “Uporaba naravne in kulturne dediščine za razvoj trajnostnega turizma v netradicionalnih turističnih destinacijah.”

När man integrerar finansieringsbehoven för Natura 2000-nätet med andra politikområden på det sätt som beskrivs i det här meddelandet är det viktigt att se till att detta resulterar i en finansiering som är tillräcklig för att garantera att målen för nätet uppnås. Kommissionen kommer därför att uppmuntra medlemsstaterna att beakta Natura 2000-nätets behov när de utarbetar sina program för de olika fonderna. Kommissionen kommer också att överväga att ge ut mer detaljerade riktlinjer för hur dessa fonder kan användas för att stödja Natura 2000-nätet.

[12] Poročilo razprave o financiranju Nature 2000 je dostopno na povezavi:

Vilken typ av medfinansiering kommer gemenskapen att ställa till förfogande för Natura 2000 i framtiden?

http://europa.eu.int/comm/environment/nature/nature_conservation/natura_2000_network/financing_natura_2000/index_en.htm

Det är inte möjligt att på förhand ange några exakta belopp för den årliga medfinansieringen av Natura 2000-områden från 2007 och framåt, eftersom medlemsstaterna och regionerna själva får avgöra hur de vill tillgodose de egna områdenas behov när de upprättar sina nationella och regionala program inom ramen för olika fonder. Eftersom situationen skiljer sig åt i olika medlemsstater anser kommissionen inte att det skulle vara lämpligt att fastställa bestämda belopp för varje fond.

[13] Sporočilo Komisije Svetu in Evropskemu parlamentu Gradimo našo skupno prihodnost Politični izzivi in proračunska sredstva razširjene Unije za obdobje 2007-2013 COM(2004) 101 končno.

Det är därför inte möjligt att på förhand ange hur stor andel av de uppskattade kostnaderna för Natura 2000 enligt detta meddelande som kan komma att medfinansieras av gemenskapens budget. Följande exempel, som grundas på erfarenheterna från perioden 2000-2006, visar emellertid hur det föreslagna systemet skulle kunna fungera.

[14] Nova priložnost za sofinanciranje se lahko ustvari s predlogom Komisije za nov finančni instrument za čezmejno sodelovanje na zunanjih mejah Skupnosti.

Medfinansieringsgraden i de specifika fall som kan komma att omfattas av EU-finansiering kommer att fastställas i varje förordning och kommer att variera (nuvarande maximistöd varierar mellan 50 och 85 %). Om man för enkelhetens skull antar att gemenskapens medfinansiering uppgår till 50 % och att medlemsstaterna står för resterande 50 % av kostnaderna, skulle detta innebära att gemenskapen bär hälften av de uppskattade kostnaderna. Eftersom det råder osäkerhet om de exakta utgifterna, kan man anta att omkring 500 miljoner euro kommer att anslås varje år inom ramen för landsbygdsutvecklingsåtgärder till stöd för förvaltningen av Natura 2000. Till följd av EU:s utvidgning och medlemsstaternas slutförande av arbetet med att utse områden, väntas denna siffra stiga avsevärt under de närmaste åren. Det exakta beloppet beror emellertid på vilka val medlemsstaterna gör i sina planer för utveckling av landsbygden. Motsvarande siffror finns inte att tillgå för strukturfonderna, så det är i nuläget inte möjligt att göra en liknande uppskattning. Andelen miljöprojekt i strukturfonderna är emellertid betydande och i vissa medlemsstater avsätts redan stora belopp för naturvård.