[pic] | KOMISIJA EVROPSKIH SKUPNOSTI |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bruselj, 5.9.2007

Bryssel den 5.9.2007

COM(2007) 498 konč.

KOM(2007) 498 slutlig

SPOROČILO KOMISIJE EVROPSKEMU PARLAMENTU, SVETU, EVROPSKEMU EKONOMSKO-SOCIALNEMU ODBORU IN ODBORU REGIJ

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPAPARLAMENTET, TILL RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Spodbujanje polne udeležbe mladih v izobraževanju, zaposlovanju in družbi

om att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle

{SEC(2007) 1084}{SEC(2007) 1093}

{SEK(2007) 1084}{SEK(2007) 1093}

SPOROČILO KOMISIJE EVROPSKEMU PARLAMENTU, SVETU, EVROPSKEMU EKONOMSKO-SOCIALNEMU ODBORU IN ODBORU REGIJ

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPAPARLAMENTET, TILL RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Spodbujanje polne udeležbe mladih v izobraževanju, zaposlovanju in družbi

om att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle

1. UVOD

1. INLEDNING

Opolnomočenje mladih in ustvarjanje ugodnih razmer, v katerih lahko mladi razvijajo svoje sposobnosti, delajo in dejavno sodelujejo v družbi, je ključnega pomena za usklajen gospodarski in socialni razvoj Evropske unije, zlasti ob upoštevanju globalizacije, gospodarstva, ki temelji na znanju, in staranja družbe, v kateri je bistveno vsem mladim dati možnost, da polno razvijejo svoj potencial.

Att stärka unga människor och skapa gynnsamma villkor för dem att utveckla sina färdigheter, arbeta och delta aktivt i samhället är mycket viktigt för Europeiska unionens sunda ekonomiska och sociala utveckling, särskilt mot bakgrund av globalisering, kunskapsbaserade ekonomier och åldrande befolkning, vilket gör det nödvändigt att ge alla unga människor möjlighet att uppfylla sin potential.

Medtem ko so splošne razmere za mlade v Evropi danes ugodne – svoboda in varnost, blaginja, daljša pričakovana življenjska doba – obstaja vse večja skrb, da mnogim izmed njih uspeh ni zagotovljen. Visoka stopnja revščine otrok, slabo zdravje, osip v šolah in brezposelnost pri prevelikem številu mladih kažejo na potrebo, da se prizadevanja Evrope za svojo mladino[1] začnejo zgodaj, pri tem pa upoštevajo tudi pomembno vlogo družine[2]. Družbena izključenost mladih pomeni visoke družbene in gospodarske stroške in jo je treba preprečevati.

Även om villkoren för unga européer i dag på det hela taget är goda – frihet och säkerhet, välstånd, längre förväntad livslängd – ökar oron för att det inte går bra för många av dem. De höga talen för barnfattigdom, dålig hälsa, ungdomar som lämnar skolan i förtid och arbetslöshet bland alltför många unga människor tyder på ett behov av att ompröva investeringarna som Europa gör i sina ungdomar[1], börja tidigare och ta hänsyn till familjernas mycket viktiga roll[2]. Social utslagning av unga människor innebär höga sociala och ekonomiska kostnader och måste förebyggas.

Danes se mladi spopadajo z zahtevnimi in različnimi izzivi. Več je priložnosti za učenje in udeležbo, ustaljenih poti pa je manj. Ohranjanje rasti in blaginje v Evropi ob spodbujanju socialne kohezije in trajnostnega razvoja je odvisno od celovitega prispevka in udeležbe vseh mladih, zlasti ker je njihovo število glede na število prebivalstva vse manjše. Mladi bodo morali kriti vse višje stroške starajočega se prebivalstva, zaradi česar je potreben medgeneracijski pristop[3].

De utmaningar som unga människor möter i dag är komplexa och mångskiftande. Möjligheterna till lärande och deltagande är fler, men de etablerade vägarna är färre. För att upprätthålla tillväxt och välstånd i Europa, samtidigt som man främjar social sammanhållning och hållbar utveckling, krävs att alla unga människor bidrar och deltar fullt ut, i synnerhet som deras antal sjunker i förhållande till befolkningen som helhet. Unga människor kommer att behöva bära den ökande kostnaden för en åldrande befolkning, vilket kräver en generationsövergripande lösning[3].

Zato je potrebna transverzalna strategija za mlade, ki gradi na sodelovanju med oblikovalci politike in interesnimi skupinami na evropski, nacionalni, regionalni in lokalni ravni. Pri izvajanju mladinske politike igrajo glavno vlogo države članice. V zvezi s tem so se v okviru Evropskega pakta za mlade zavezale, da bodo mladim namenile posebno pozornost v okviru lizbonske strategije[4]. EU lahko igra dopolnilno vlogo s tem, da nudi finančno podporo in usklajuje politiko. Od sprejetja Bele knjige o mladini se s podporo Evropskega parlamenta in drugih institucij postopno vzpostavlja okvir politike v zvezi z mladimi[5]. Boljša usklajenost med tem okvirom in drugimi politikami, ki vplivajo na mlade, ob večji usmerjenosti politik v mlade, bi pomagala pri bolj učinkovitem reševanju izzivov, s katerimi se spopadajo mladi, to pa je tudi namen tega sporočila.

Därför behövs en övergripande ungdomsstrategi som bygger på samarbete mellan beslutsfattare och berörda parter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Medlemsstaterna spelar huvudrollen i genomförandet av ungdomspolitiken. I detta hänseende har de genom den europeiska pakten för ungdomsfrågor redan förbundit sig att skänka unga människor särskild uppmärksamhet inom ramen för Lissabonstrategin[4]. EU kan spela en kompletterande roll genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd och politisk samordning. En ungdomspolitisk ram har successivt skapats med stöd av Europaparlamentet och andra institutioner sedan vitboken om ungdomsfrågor[5]. Närmare samordning mellan denna ram och andra politikområden som påverkar ungdomar, samt ett starkare fokus på ungdomar inom dessa politikområden, skulle underlätta att på ett effektivare sätt hantera de utmaningar som unga människor möter. Det är syftet med detta meddelande.

Še več, za spodbujanje polne udeležbe mladih v družbi bi bilo koristno močno partnerstvo med EU in mladino. To sporočilo predlaga, da se to doseže z zavezo EU in držav članic, da bodo razvile boljše priložnosti za mlade, ter zavezo mladih, da bodo pri tem dejavno sodelovali.

Vidare skulle främjandet av unga människors fulla deltagande i samhället vinna på ett starkt partnerskap mellan EU och unga människor. Här föreslås att detta skulle kunna bestå i ett åtagande från EU och medlemsstaterna att skapa bättre möjligheter för unga människor och ett åtagande från unga människor att själva spela en aktiv roll.

2. BOLJšE IN OBSEžNEJšE IZOBRAžEVANJE ZA VSE MLADE

2. BÄTTRE OCH MER UTBILDNING FÖR ALLA UNGA MÄNNISKOR

Izobraževanje je bistveno za prehod ljudi na trg dela ter uspešno vključitev in sodelovanje v družbi. Vendar pa znatno število mladih zapusti sistem izobraževanja, ne da bi pridobili znanja, potrebna za nemoten prehod v zaposlitev.

Utbildning är avgörande för unga människors övergång till arbetsmarknaden och framgångsrika integration och deltagande i samhället. En betydande andel unga människor lämnar emellertid utbildningssystemen utan att ha fått de färdigheter som de behöver för en smidig övergång till arbetslivet.

Skoraj eden od šestih mladih v EU prezgodaj opusti šolanje. Cilj držav članic je to stopnjo do leta 2010 zmanjšati na povprečno 10 %, a še ni gotovo, ali je to mogoče. Eden od štirih mladih odraslih (v starosti od 25 do 29 let) ni dokončal srednje šole. Študije kažejo znatno pomanjkanje osnovne pismenosti in numeričnih spretnosti pri učencih, kar predstavlja resno oviro pri napredovanju v poklicno usposabljanje in visokošolsko izobraževanje, zaradi česar jih čaka negotova prihodnost v družbi in na sodobnem trgu dela[6].

Nästan en av sex ungdomar i EU lämnar skolan i förtid. Medlemsstaterna har som mål att minska denna siffra till i genomsnitt 10 % till 2010, men det är osäkert om detta mål kan uppnås. En av fyra unga vuxna (i åldersgruppen 25–29 år) har inte en avslutad utbildning på gymnasienivå. Undersökningar pekar på betydande brister i många elevers grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning, vilket utgör ett stort hinder när de ska gå vidare till yrkesutbildning eller högre utbildning och gör att de står inför en osäker framtid i samhället och på den moderna arbetsmarknaden[6].

Trenutno pomanjkljivo ponudbo vzgoje in izobraževanja v zgodnjem otroštvu v Evropi [7] – njen pomen je dobro znan[8] – bi bilo mogoče izboljšati. Prizadevanja morajo biti usmerjena v razvoj ključnih sposobnosti[9] že zelo zgodaj, zlasti pri otrocih na zapostavljenih območjih, in v oblikovanje spremljevalnega mehanizma za preprečevanje prezgodnjega opuščanja šolanja.

Europas nuvarande växlande utbud av utbildning i tidig ålder[7] – vars stora fördelar är väl kända[8] – skulle kunna förbättras. Insatserna måste koncentreras på utveckling av nyckelkompetenser[9] från en mycket tidig ålder och man måste börja med barn i missgynnade områden och skapa åtföljande mekanismer för att förhindra att ungdomar lämnar skolan i förtid.

Sistemi izobraževanja bi morali zagotavljati učinkovito in ustrezno izobrazbo za vse življenje, ki razvija zmožnosti posameznika za ustvarjalnost in samostojnost, hkrati pa bi se izogibali neusklajenosti s trgom dela. Mlade je treba pripraviti na vstop na trg dela, pa tudi na nadaljevanje izobraževanja vse življenje, na njihov osebni razvoj, ter jim pomagati, da se prilagodijo spremenljivim poklicnim okoliščinam. V tem kontekstu je treba spodbujati razvijanje spretnosti sporazumevanja in znanja tujih jezikov.

Utbildningssystemen ska tillhandahålla effektiv och relevant utbildning i ett livscykelperspektiv så att individens potential för kreativitet och oberoende stimuleras samtidigt som man undviker bristande överensstämmelse med arbetsmarknadens behov. Unga människor måste förberedas för inträdet på arbetsmarknaden men måste också kunna fortsätta att utbilda sig genom hela livet, både för personlig utveckling och för att hjälpa dem att anpassa sig till förändringar i yrkeslivet. Utveckling av förmågan att kommunicera på främmande språk bör främjas inom ramen för detta.

To so glavni izzivi – toliko bolj pomembni v globaliziranem gospodarstvu, ki temelji na znanju – s katerimi se morajo sistemi izobraževanja spopasti, če naj zadovoljijo potrebe sodobne mladine. Delovni program Izobraževanje in usposabljanje 2010[10] zagotavlja okvir na ravni EU, ki podpira posodabljanje sistemov izobraževanja in usposabljanja v državah članicah. Koristna bi bila močnejša politična usmeritev v izvajanje dobrih politik in praks, ki so nastale v tem procesu. Z usmerjanjem naložb v razvoj vzgoje in izobraževanja za vse v zgodnjem otroštvu in dvigom njegove kakovosti se lahko države članice bolj učinkovito spopadejo s težavo prezgodnjega opuščanja šolanja in pomanjkanjem izobrazbe .

Dessa är de viktigaste utmaningar – än angelägnare i en globaliserad och kunskapsbaserad ekonomi – som utbildningssystemen måste ta itu med om de ska kunna möta behoven hos dagens unga människor. Arbetsprogrammet Utbildning 2010[10] ger en ram på EU-nivå till stöd för moderniseringen av medlemsstaternas utbildningssystem. Ett starkare politiskt fokus på att genomföra bra strategier och god praxis som uppkommit genom denna process skulle vara fördelaktigt. Genom att rikta investeringar mot att utveckla utbildning i tidig ålder för alla och öka kvaliteten när det gäller hur den tillhandahålls kan medlemsstaterna på ett effektivare sätt ta itu med problemet med att elever lämnar skolan i förtid och en ofördelaktig utbildningssituation.

Komisija

Kommissionen

- poziva države članice, da dajo v svojih nacionalnih strategijah vseživljenjskega učenja prednost kakovosti in količini naložb v vzgojo in izobraževanje v zgodnjem otroštvu;

- uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella strategier för livslångt lärande prioritera kvaliteten och kvantiteten på investeringar i utbildning i tidig ålder,

- poziva države članice, da s spremembami upravljanja, financiranja in učnih načrtov posodobijo visokošolsko izobraževanje;

- uppmanar medlemsstaterna att modernisera den högre utbildningen genom förändringar i styrning, finansiering och kursplaner,

- poziva države članice, da v svojih nacionalnih programih reform dajo večji poudarek izobraževanju in usposabljanju, da ne bi prišlo do neusklajenosti med izobrazbo in zahtevami trga dela, npr. z razvojem več in boljših možnosti za svetovanje mladim in ustvarjanjem tesnejših vezi med izobraževalnimi ustanovami in trgom dela;

- uppmanar medlemsstaterna att inrikta sig starkare på utbildning i de nationella reformprogrammen för att undvika bristande överensstämmelse mellan utbildningskvalifikationer och arbetsmarknadens behov, till exempel genom att utveckla fler och bättre rådgivningsmöjligheter för unga människor och skapa närmare kontakter mellan utbildningsinstitutionerna och arbetslivet,

- poziva države članice, da izboljšajo ustreznost poklicnega izobraževanja in usposabljanja za trg dela ter povečajo njuno privlačnost in odprtost, da bi se mladi bolje pripravili za trg dela, na primer s partnerstvi med interesnimi skupinami, vključno s socialnimi partnerji in sektorskimi organizacijami;

- uppmanar medlemsstaterna att förbättra yrkesutbildningens relevans, attraktivitet och öppenhet för arbetsmarknaden så att unga människor förbereds bättre för arbetslivet, till exempel genom partnerskap mellan berörda parter – inklusive arbetsmarknadens parter och branschorganisationer,

- poziva države članice k izvajanju Evropskega kvalifikacijskega okvira, ki bo podprl mobilnost mladih študentov in delavcev ter omogočil potrjevanje tega, kar so se naučili po formalnih in neformalnih poteh;

- uppmanar medlemsstaterna att genomföra den europeiska ramen för kvalifikationer, vilket skulle främja unga studenters och arbetstagares rörlighet och valideringen av vad de lärt sig på såväl formell som informell väg,

- bo skupaj z državami članicami razvila posebne prvine za mladino v okviru Europassa[11], ki temelji na pobudi Youthpass, pripravljeni v okviru programa Mladi v akciji, za lažji dostop mladih do mobilnosti in vseživljenjskega učenja.

- kommer tillsammans med medlemsstaterna att utveckla de ungdomsspecifika delarna av Europass[11], på grundval av det ungdomspass som utfärdas inom ramen för programmet Aktiv ungdom, för att främja unga människors möjligheter till rörlighet och livslångt lärande.

3. MLADI IN ZAPOSLITEV: IZZIV ZA EVROPO

3. UNGDOMAR OCH SYSSELSÄTTNING: EN UTMANING FÖR EUROPA

Izraba polnega potenciala mladih je sredstvo za prihodnjo gospodarsko rast in socialno kohezijo v EU. Trgi dela morajo na te izzive nujno odgovoriti, da izkoristijo zmožnosti mlade populacije.

För EU:s framtida ekonomiska tillväxt och sociala sammanhållning är det nödvändigt att ungdomars fulla potential utnyttjas. Arbetsmarknaderna måste aktivt möta dessa utmaningar för att de unga människornas potential ska uppfyllas.

3.1. Brezposelnost mladih: zapravljen vir [12]

3.1. Ungdomsarbetslöshet: en förslösad tillgång [12]

Brezposelnost mladih (v starosti od 15 do 24 let) je za Evropo ključna skrb: trenutno je 17,4-odstotna [13]. To je tratenje človeškega kapitala. V zadnjih 25 letih kljub splošnemu dvigu izobrazbe ni bilo pravega napredka pri zmanjšanju brezposelnosti. Ob trenutnem gospodarskem razmahu in oceni, da se bo v lizbonskem ciklu 2005−2008 dodatno zaposlilo 7 milijonov oseb, se delovanje trga dela za mlade še vedno razvija manj ugodno. Zanje je dvakrat bolj verjetno, da bodo ostali brez zaposlitve, kot za odrasle v najboljših letih. Brezposelnost pri mladih odraslih pogosto preraste v dolgotrajno brezposelnost (več kot 50 % brezposelnih v starosti od 25 do 29 let) ali nedejavnost. Delež mladih žensk med nedejavnimi in brezposelnimi je višji od deleža drugih, razlika v primerjavi z moškimi pa s starostjo narašča.

Ungdomsarbetslösheten (i åldergruppen 15–24 år) är en mycket viktig fråga för Europa: den ligger på 17,4 %[13]. Det är ett slöseri med mänskliga resurser. Under de senaste 25 åren har inga verkliga genombrott gjorts i fråga om att minska ungdomsarbetslösheten, trots ökad utbildning. Trots det nuvarande ekonomiska uppsvinget, där man uppskattar att 7 miljoner fler människor kommer att hitta en anställning under Lissaboncykeln 2005–2008, fortsätter situationen på arbetsmarknaden att utvecklas mindre gynnsamt för unga människor. Arbetslösheten för dem är mer än dubbelt så hög som för vuxna i den aktivaste åldersgruppen. Unga vuxnas arbetslöshet leder ofta till att de blir långtidsarbetslösa (mer än 50 % av de arbetslösa i åldersgruppen 25–29 år) eller att de ställs helt utanför arbetsmarknaden. Unga kvinnor är överrepresenterade bland dem som står utanför arbetsmarknaden eller är arbetslösa, och klyftan i förhållande till män ökar med åldern.

Brezposelnost mladih se je dolgo dojemala kot začasen pojav pri prehodu iz izobraževanja na trg dela. Vendar pa je treba v spreminjajočem se demografskem in gospodarskem okviru ponovno razmisliti o problemih zaposlovanja mladih in tveganjih, ki jih lahko to povzroči. En razlog je usposobljenost in izobrazba (oziroma njuno pomanjkanje), a del težave je tudi težak prehod in segmentacija trga dela. Regionalne razlike med nekaterimi državami članicami še povečujejo take težave.

Ungdomsarbetslösheten har länge setts som ett tillfälligt fenomen i övergången från utbildning till arbetsmarknad. Orsakerna till ungdomsarbetslöshet och de risker arbetslösheten medför måste emellertid omprövas med tanke på förändringarna i den demografiska och ekonomiska situationen. Färdigheter och utbildning – eller bristen på dem – är en viktig förklaring, men svåra övergångar och segmentering av arbetsmarknaden är också delar av problemet. Regionala skillnader i vissa medlemsstater förstärker dessa problem.

Zaradi pomanjkljive izobrazbe se četrtina mladih znajde na pragu trga dela brez zadostnih kvalifikacij (glej poglavje 2). Za polovico novih delovnih mest v EU se zdaj zahtevajo kvalifikacije na visoki stopnji, za večino ostalih pa vsaj na srednji. Ni presenetljivo, da je stopnja brezposelnosti pri nizko kvalificirani mladini znatno višja kot pri bolj izobraženih vrstnikih. Zaradi sprememb potreb po delovni sili je prikrajšanost nizko kvalificirane mladine še večja. Gospodarstva, ki temeljijo na znanju in storitvah, še vedno ustvarjajo delovna mesta, za katera kvalifikacije na visoki stopnji niso potrebne, a zahtevajo bolj raznovrstna znanja in usposobljenosti kot nekoč. V nekaterih državah imajo zaradi nenaklonjenosti makroekonomskih institucij in institucij trga dela do vstopa mladih na trg dela in zaradi neusklajenosti med kvalifikacijami ter zahtevami trga dela celo visoko izobraženi mladi težave pri iskanju zaposlitve.

Som en följd av brister i utbildningen har en fjärdedel av alla ungdomar som ska börja arbeta inte tillräckliga kvalifikationer (se kapitel 2). Hälften av de nya arbetstillfällen som skapas i EU i dag kräver utbildning på hög nivå, och större delen av resten av arbetstillfällena utbildning på åtminstone medelhög nivå. Föga överraskande är arbetslösheten för lågutbildade ungdomar betydligt högre än för högre utbildade i samma åldergrupp. Förändringar i efterfrågan på arbetskraft har ökat lågutbildade unga människors ofördelaktiga läge. I kunskaps- och tjänstebaserade ekonomier skapas fortfarande arbetstillfällen som inte kräver hög formell utbildning, men de krävs mer varierade färdigheter och kunskaper än vad som var fallet förr. I vissa länder har till och med högutbildade unga människor problem att hitta sysselsättning till följd av att makroekonomiska institutioner eller arbetsmarknadsinstitutioner är ogynnsamma för nyutexaminerades inträde och till följd av en bristande överensstämmelse mellan kvalifikationer och arbetsmarknadens behov.

Visoka stopnja nedejavnosti mladih (razen udeležbe v izobraževanju in usposabljanju) je še en pojav neuspešnega vključevanja na trg dela in je ponavadi povezana z visoko splošno brezposelnostjo. Nedejavnost negativno vpliva na pripravljenost in ekonomsko sposobnost mladih odraslih, da ustvarijo družino. Brezposelnost in nedejavnost staršev sta pomembna dejavnika tveganja za revščino otrok (glej poglavje 4).

En hög andel ungdomar som står utanför arbetsmarknaden (med undantag för dem som deltar i utbildning) är ett annat resultat av misslyckad arbetsmarknadsintegration och sammanfaller för det mesta med hög allmän arbetslöshet. Att stå utanför arbetsmarknaden har negativa följder för unga vuxnas vilja och ekonomiska förmåga att bilda familj. Att föräldrarna är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden ökar risken för barnfattigdom (se kapitel 4)

3.2. Izboljševanje prehoda mladih: prožna varnost

3.2. Förbättra unga människors övergångar: flexicurity

Vključitev na trg dela je pogosto postopen proces, a postane problematičen, če obdobja brezposelnosti niso osmišljena z določeno dejavnostjo; to zmanjšuje zaposljivost posameznika. V mnogih državah članicah traja brezposelnost pri enem od treh mladih še eno leto po zaključku izobraževanja.

Integrering på arbetsmarknaden är ofta en gradvis process, men blir ett problem om perioder utan anställning inte fylls med meningsfull verksamhet, eftersom det minskar individens anställbarhet. I många medlemsstater är en av tre unga människor fortfarande arbetslös ett år efter avslutad utbildning.

Kljub temu, da so države članice ponovno poudarile svojo zavzetost, velika večina od 4,6 milijonov mladih brezposelnih v EU v šestih mesecih ne dobi priložnosti za nov začetek. Izobraževalne ustanove in institucije trga dela bi morale povečati prizadevanja, da se vsem mladim zagotovita usmerjanje in svetovanje po meri za izbiro ustrezne izobraževalne poti, ki vodi do kvalifikacije, uporabne na trgu dela[14], s čimer bi se zmanjšala neusklajenost med izobrazbo in zahtevami trga dela. Mladi bi morali imeti več podpore z njim prilagojenim iskanjem zaposlitve, vključno z izkoriščanjem zaposlitvenih možnosti v tujini. EU bo okrepila podporo sodelovanju držav članic pri spodbujanju mobilnosti (npr. pobuda EURES z imenom „Prva zaposlitev v tujini“).

Trots medlemsstaternas upprepade åtagande får de allra flesta av de 4,6 miljonerna arbetslösa ungdomar i EU inte chansen att starta om inom 6 månader. Utbildnings- och arbetsmarknadsinstitutionerna bör öka sina ansträngningar för att ge alla unga människor individanpassad vägledning och rådgivning så att de kan välja en utbildningsväg som leder till kvalificering för arbetsmarknaden[14], vilket i sin tur minskar den bristande överensstämmelsen mellan utbildningskvalifikationer och arbetsmarknadens behov. Unga människor bör få mer stöd genom individanpassad arbetssökning, inklusive tillvaratagande av arbetsmöjligheter utomlands. EU kommer att öka sitt stöd till medlemsstaternas samarbete för att främja rörlighet – till exempel genom EURES-initiativet ”Your First Job Abroad” (Ditt första utlandsjobb).

Zgodnje vzpostavljanje povezave med izobraževanjem in trgom dela je bistveno, da bi mladi spoznali svet dela. Če je povezano z usposabljanjem ali študijskim kurikulom, je pripravništvo v zvezi s tem pomemben instrument, vendar se je treba izogibati pripravništvu z nizkim plačilom ali brez njega in z omejeno izobraževalno dodano vrednostjo. Države članice morajo zagotoviti, da je pripravništvo ustrezno opredeljeno.

Att tidigt skapa kontakter mellan utbildning och arbetsmarknad är mycket viktigt för att göra unga människor bekanta med arbetslivet. Praktikperioder är – när de är knutna till utbildningens kursplan – ett viktigt instrument i detta avseende. Praktikperioder som ger liten eller ingen ekonomisk ersättning och begränsat mervärde ur utbildningssynpunkt bör dock undvikas. Medlemsstaterna bör se till att det är tydligt definierat vad en praktikperiod innebär.

Mladi potrebujejo primerne možnosti za zaposlitev, a ker so imeli le malo ali nič priložnosti, da pokažejo svoje sposobnosti, se zaposlujejo neprimerno manj kot drugi. Zlasti jih prizadene dvojnost trga dela. Ulovijo se lahko v past delovnih mest s slabimi pogoji ali možnostmi za razvoj: štirje od desetih so na primer trenutno zaposleni za določen čas; približno četrtina jih dela s krajšim delovnim časom, še več pa jih je zaposlenih na slabo plačanih delovnih mestih. Taka delovna mesta so lahko dober začetek za mlade in jim pomagajo pri pridobivanju delovnih izkušenj, lahko pa tudi pomenijo niz zaposlitev slabše kakovosti[15].

Unga människor behöver lämpliga anställningsmöjligheter, men eftersom de haft få eller inga möjligheter att vissa sina färdigheter har de svårt att få arbete. De påverkas särskilt av arbetsmarknadens dualism. De kan fastna i anställningar med dåliga villkor eller utsikter: till exempel har 4 av 10 för närvarande en tidsbegränsad anställning, cirka en fjärdedel arbetar deltid och ännu fler har lågbetalda arbeten. Sådana anställningar kan fungera som språngbrädor genom att ge unga människor arbetslivserfarenhet, men för vissa kan det leda till en ond cirkel av anställningar med dåliga villkor[15].

Čeprav si države članice močno prizadevajo za rešitev brezposelnosti pri mladih, so ocene aktivnih politik za mlade na trgu dela pokazale, da bi bilo mogoče rezultate še izboljšati[16]. Države članice bi morale k razlogom za brezposelnost mladih v okviru lizbonske strategije, vključno z Evropskim paktom za mlade, pristopiti bolj sistematično in širše. Na podlagi pregleda lizbonske strategije 2006/2007 je nastalo več priporočil v zvezi s težavami pri zaposlovanju mladih.

Trots att medlemsstaterna gör stora ansträngningar för att minska ungdomsarbetslösheten har utvärderingar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken för ungdomar visat att resultaten kan förbättras[16]. Medlemsstaterna bör mer systematiskt och övergripande ta itu med orsakerna till ungdomsarbetslöshet inom ramen för Lissabonstrategin, inklusive den europeiska pakten för ungdomsfrågor. I utvärderingen av Lissabonstrategin 2006/2007 gjordes ett antal rekommendationer som hade att göra med ungdomsarbetslösheten.

Skupna načela za prožno varnost zagotavljajo del okvira za obravnavanje glavnih razlogov za težave pri zaposlovanju mladih in njihov občutek negotovosti[17]. Hkrati se nanašajo na vprašanja varnosti in prožnosti. V naslednjem obdobju lizbonske strategije, ki se začne leta 2008, naj bi države članice na podlagi posebnih izzivov, ki jih zadevajo, in ob dejavnem sodelovanju socialnih partnerjev, oblikovale strategije za prožno varnost, ki združujejo štiri sestavne dele politike (prožne in zanesljive pogodbene dogovore, učinkovite sisteme vseživljenjskega učenja, aktivne politike trga dela in sodobne sisteme socialne varnosti). Posege politike in ukrepe zaposlovanja je treba pregledati in prilagoditi nacionalnim razmeram in željam. Države članice bi morale uporabiti Evropski socialni sklad, da bi mladim ljudem zagotovile možnosti za prehod iz izobraževanja v delo, zlasti tam, kjer so sistemi poklicnega usposabljanja manj razviti, ter dati večji poudarek mladim v strukturnih politikah, namenjenih zmanjšanju regionalnih razlik.

De gemensamma principerna om ”flexicurity” ger en del av ramen för att angripa huvudorsakerna till ungdomsarbetslösheten och känslan av otrygghet[17]. De behandlar frågorna om trygghet och flexibilitet på samma gång. I nästa Lissaboncykel, som börjar 2008, uppmanas medlemsstaterna att, på grundval av sina specifika utmaningar och med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter, skapa strategier för flexicurity som införlivar de fyra politiska inslagen (flexibla och tillförlitliga kontrakt, effektiva system för livslångt lärande, aktiv arbetsmarknadspolitik och moderna socialförsäkringssystem). De politiska insatserna och sysselsättningsåtgärderna bör utvärderas och anpassas till de nationella förhållandena och preferenserna. Medlemsstaterna bör utnyttja Europeiska socialfonden för att ge unga människor övergångsvägar från utbildning till arbete, särskilt där yrkesutbildningssystemen är mindre utvecklade, och inrikta sig starkare på ungdomar i strukturpolitiken för att minska skillnader mellan regionerna.

3.3. Spodbujanje podjetništva

3.3. Främja företagande

Evropa potrebuje več podjetnikov. Le 15 % delavcev v EU je delodajalcev ali so samozaposleni, pri mladih pa ta odstotek pade na 4,2[18]. Vendar več kot polovica mladih izjavlja, da bi se radi podali na pot podjetništva[19]. Spodbujanje pridobivanja podjetniške miselnosti z izobraževanjem in usposabljanjem je ključnega pomena in se priznava kot ključna usposobljenost. Tudi Evropski pakt za mlade in nedavne pobude Komisije[20] poudarjajo potrebo po tem, da procesi učenja čim bolj zgodaj podprejo razvoj participativnih znanj in podjetniške samozavesti ter znanja mladih.

Europa behöver fler företagare. Endast 15 % av dem som har sysselsättning i EU är arbetsgivare eller egenföretagare och siffran krymper till endast 4,2 % för unga människor[18]. Mer än hälften av alla unga människor anger dock att de är intresserade av att starta eget företag[19]. Att främja tillägnandet av entreprenörstänkande genom utbildning är avgörande och anses vara en nyckelkompetens. Den europeiska pakten för ungdomsfrågor och initiativ[20] som kommissionen nyligen tagit betonar också behovet av lärandeprocesser som så tidigt som möjligt stödjer utvecklingen av unga människors färdigheter att delta och deras självförtroende och kunnande i fråga om entreprenörskap.

Z zagotavljanjem informacij, finančnimi spodbudami in odpravljanjem nepotrebnih pravnih in upravnih bremen je treba ustvariti ugodne razmere za mlade podjetnike. Treba je ukrepati tudi v zvezi s posebnimi ovirami, s katerimi se srečujejo mlade ženske pri ustanavljanju in upravljanju podjetij. Komisija pripravlja pilotni projekt za spodbujanje mobilnosti mladih podjetnikov.

Det finns ett behov av att skapa gynnsamma villkor för unga företagare genom att tillhandahålla information, ge ekonomiska incitament och undanröja onödiga juridiska och administrativa bördor. Det finns även ett behov av att undanröja specifika hinder som unga kvinnor fortfarande möter när de vill starta och sköta ett företag. Kommissionen förbereder för närvarande ett pilotprojekt för att främja unga företagares rörlighet.

Komisija

Kommissionen

- bo okrepila nadzor nad zaposlovanjem mladih v državah članicah in spodbujala izmenjavo najboljših praks ;

- kommer att öka övervakningen av ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna och stödja utbyte av bästa metoder,

- bo s pomočjo orodja EURES izboljšala podporo geografski mobilnosti in v jeseni 2007 začela s pilotno pobudo „Prva zaposlitev v tujini“, da mladi delavci pridobijo svojo prvo izkušnjo mobilnosti;

- kommer att förbättra stödet för geografisk rörlighet genom EURES och hösten 2007 lansera pilotinitiativet ”Your First Job Abroad” (Ditt första utlandsjobb) för att ge unga arbetstagare deras första erfarenhet av rörlighet,

- bo leta 2008 dala pobudo za oblikovanje evropske listine kakovosti za pripravništva;

- kommer 2008 att föreslå ett initiativ till en europeisk kvalitetsstadga för praktikperioder,

- poziva države članice, da se v nacionalnih programih reform in pri večstranskem nadzoru bolj posvetijo mladim ;

- uppmanar medlemsstaterna att ägna större uppmärksamhet åt ungdomar i de nationella reformprogrammen och i den multilaterala övervakningen,

- poziva države članice, da pripravijo strategije za prožno varnost s posebnim poudarkom na ciljih za zaposlovanje mladih, zlasti z vidika pristopa iz junijskega Sporočila o prožni varnosti in nadaljnjega dela na področju prožne varnosti v Evropskem svetu;

- uppmanar medlemsstaterna att skapa strategier för flexicurity som omfattar särskilt fokus på sysselsättningsmål för ungdomar, i synnerhet mot bakgrund av det tillvägagångssätt som lades fram i meddelandet från juni om flexicurity och insatserna i fråga om flexicurity i Europeiska rådet,

- poziva države članice k spodbujanju pripravništev, močno povezanih z usposabljanjem ali študijskim kurikulom, in da opredelijo temu ustrezne okvire;

- uppmanar medlemsstaterna att främja praktikperioder med en stark anknytning till utbildningens kursplan och skapa lämpliga ramar för detta,uppmanar medlemsstaterna att främja utbildning i företagande som en nyckelkompetens och förbättra villkoren för unga företagare, till exempel genom att marknadsföra programmet för entreprenörskap och innovation bland företag och finansinstitutioner för att göra det lättare för unga företagare att få finansiering när de startar små och medelstora företag,

- poziva države članice k spodbujanju izobraževanja za podjetništvo kot ključne usposobljenosti in k izboljšanju razmer za mlade podjetnike, npr. s podpiranjem Programa za podjetništvo in inovacije pri podjetjih ter finančnih institucijah za olajšanje dostopa do finančnih sredstev, namenjenih mladim podjetnikom za odpiranje MSP;

- uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja nationell politik och EU-medel – i synnerhet Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling eller andra relevanta EU-medel och EU-program – för att stödja unga människors övergång från utbildning till arbete och minska regionala skillnader i detta avseende.

- spodbuja države članice k uporabi nacionalnih politik in sredstev EU, zlasti iz Evropskega socialnega sklada, Evropskega sklada za regionalni razvoj, Kohezijskega sklada in Sklada za razvoj podeželja ali vseh drugih ustreznih skladov in programov EU za podporo mladim pri prehodu iz izobraževalnega sistema v zaposlitev ter za zmanjšanje regionalnih razlik.

4. UTNYTTJA ALLA UNGA MÄNNISKORS FULLA POTENTIAL

4. UPORABA POLNEGA POTENCIALA VSEH

Unga människors deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle påverkas av fattigdom, social marginalisering, diskriminering och dålig hälsa. Europa har, av såväl ekonomiska som sociala skäl, intresse av att se till att inga barn och unga människor utestängs.

Na udeležbo mladih v izobraževanju, zaposlovanju in družbi vplivajo revščina, socialna izključenost, diskriminacija in slabo zdravje. Evropa želi iz ekonomskih in socialnih razlogov zagotoviti, da se noben otrok ali mlada oseba ne izključi.

4.1. Social integration

4.1. Socialna vključenost

Barnfattigdom, som drabbar 19 % av alla barn och ungdomar under 18, är en mycket viktig fråga[21]. Välbefinnande som barn har visat sig ha stor inverkan på utbildning och sysselsättning senare i livet. Länder med hög risk för fattigdom bland barn och ungdomar har för det mesta hög arbetslöshet. Att bryta kedjan av fattigdom som överförs från en generation till nästa är en viktig utmaning, och strategierna för att lösa problemen bör på ett övergripande sätt ta hänsyn till såväl barnens som föräldrarnas behov. Mer vikt bör läggas på förskoleutbildning och på utbildning av elever som bor i missgynnade områden.

Revščina, ki prizadene 19 % otrok in mladostnikov, mlajših od 18 let, je zelo zaskrbljujoča. Po izkušnjah blaginja otrok pozneje pomembno vpliva na izobraževanje in zaposlovanje. Države z veliko nevarnostjo revščine za otroke in mlade imajo visoko stopnjo brezposelnosti. Onemogočanje prenosa revščine med generacijami je ključen izziv, politike pa se morajo z vseh strani usmeriti v potrebe otrok in njihovih staršev. Več poudarka je treba dati predšolski vzgoji in izobraževanju učencev, ki živijo na zapostavljenih območjih.

I flera länder har den sociala integrationen av ungdomar med migrationsbakgrund eller från missgynnade minoriteter (särskilt romer) hittills inte lyckats. Eftersom dessa ungdomars föräldrar dessutom ofta har låg socioekonomisk status utgör de en stor del av de missgynnade ungdomarna, lämnar i högre grad skolan i förtid och har ofta sämre kunskaper i läsning. Risken för unga människor från etniska minoriteter att hamna utanför arbetsmarknaden är i vissa länder en tredjedel högre än för huvuddelen av den unga befolkningen.

V mnogih državah socialno vključevanje priseljene mladine ali mladih, ki izhajajo iz zapostavljenih manjšin (zlasti romske), do zdaj ni bilo uspešno. Ti mladi pogosto v kombinaciji s šibkim socialno-ekonomskim položajem svojih staršev predstavljajo velik del zapostavljene mladine, pogosteje prezgodaj opustijo šolanje in imajo pogosto slabše razvite bralne spretnosti. V nekaterih državah je verjetnost za ekonomsko nedejavnost mladih, ki izhajajo iz narodnostnih manjšin, trikrat večja kot pri večinski populaciji.

Att åstadkomma social integration och lika möjligheter är också en viktig fråga för unga människor med funktionshinder. Det är mycket viktigt att man undanröjer hinder för deras deltagande i utbildning och engagemang i samhällslivet, det politiska livet och föreningslivet. För alla ungdomar med funktionshinder bidrar en aktiv arbetsmarknadspolitik och aktiva åtgärder för att öka deras deltagande i yrkesutbildning till att kraftigt förbättra deras möjligheter att fullt ut delta i samhället.

Zagotovitev socialne vključenosti in enakih možnosti je ključen problem tudi za invalidno mladino. Pomembno je odpravljanje ovir za njihovo udeležbo v izobraževanju in usposabljanju, pa tudi za sodelovanje v družbeno-upravnih in političnih zadevah ter za življenje v skupnosti. Aktivne politike in ukrepi na trgu dela za večjo udeležbo manj sposobnih mladih v poklicnem usposabljanju pripomorejo k izboljšanju možnosti za polno udeležbo v družbi.

4.2. Bristande jämställdhet

4.2. Neravnovesje med spoloma

Unga kvinnor är i högre utsträckning arbetslösa än män och har oftare anställningar som har dåliga villkor, är på deltid och är tidsbegränsade. Även om de under de senaste årtiondena har gjort stora framsteg i fråga om utbildning återspeglas deras potential fortfarande endast delvis i situationen på arbetsmarknaden, inklusive fortsatta löneskillnader som ökar med åldern. Könsstereotyper spelar en viktig roll i denna situation eftersom kvinnor och män följer traditionella utbildningsvägar, vilket gör att kvinnor ofta hamnar i yrken som är lägre värderade och ger lägre lön. Kvinnor arbetar i mycket lägre utsträckning inom tekniska områden, trots bristen på arbetskraft. Unga män är överrepresenterade bland dem som lämnar skolan i förtid.

Brezposelnih je več mladih žensk kot moških, ženske pa so pogosteje zaposlene na manj kakovostnih delovnih mestih, takih s polovičnim delovnim časom in za določen čas. Čeprav so v izobraževanju v zadnjih desetletjih znatno napredovale, se njihov potencial še vedno le delno odraža v uspešnosti na trgu dela in še naprej ostajajo razlike v plačah, ki se z leti povečujejo. Stereotipi v zvezi s spolom imajo pri tem veliko vlogo, saj ženske in moški sledijo tradicionalnim potem izobraževanja in usposabljanja, kar ženske pogosto usmeri v nižje vrednotene in slabše plačane poklice. Ženske veliko redkeje delajo na tehničnih področjih, čeprav take delovne sile na trgu dela primanjkuje. Mladi moški pogosteje prezgodaj opustijo šolanje.

4.3. Bättre hälsa

4.3. Boljše zdravje

God hälsa är en förutsättning för att man ska kunna utveckla sina resurser och delta fullt ut. Mycket ohälsa senare i livet kan förebyggas tidigt, men ett relativt högt och ökande antal unga människor lider redan av hälsoproblem: till exempel lider ett av fem barn av övervikt eller fetma och cirka 10 % av dödsfallen bland unga kvinnor och 25 % av dödsfallen bland unga män beror på alkohol. Unga människors hälsa påverkas starkt av familj, skola och sociala omständigheter. Lägre socioekonomisk status och lägre utbildningsnivå är knutna till högre förekomst av psykiska och fysiska hälsoproblem, drogmissbruk och tonårsgraviditeter.

Dobro zdravje je pogoj za razvoj človeškega kapitala in polno udeležbo. Veliko bolezni pozneje v življenju se lahko prepreči v zgodnjih letih. A razmeroma veliko in vse več mladih že trpi zaradi težav z zdravjem: na primer, eden od petih otrok ima prekomerno telesno težo ali je debel, približno 10 % smrti pri mladih ženskah in 25 % pri mladih moških pa je povezanih z alkoholom. Na zdravje mladih močno vplivajo družina, šola in socialne razmere. Slabši socialno-ekonomski položaj in nižja stopnja izobrazbe vplivata na večjo pojavnost duševnih in telesnih zdravstvenih težav, zlorabo mamil in nosečnost najstnic.

Unga människor är en viktig målgrupp i EU:s strategier för hälsa och förebyggande åtgärder (på områdena alkohol, drogmissbruk, tobak, konsumenthälsa, näring och fetma samt hiv och aids, och snart psykisk hälsa). Bättre samarbete mellan sektorerna krävs för att behandla hälsans sociala dimension och skapa anpassade åtgärder för att främja unga människors hälsa. Kommissionen har även framhållit hur viktigt det är att verka för bättre kosthållning och mer fysisk aktivitet bland unga människor för att förbättra deras hälsa[22].

Mladi so pomembna ciljna skupina politik EU na področju zdravja in preprečevanja bolezni (na področjih alkoholizma, zlorabe mamil, tobaka, zdravja potrošnikov, prehrane in debelosti, HIV/AIDS in kmalu tudi duševnega zdravja). Za obravnavo socialne razsežnosti zdravja in oblikovanje prilagojenih ukrepov za krepitev zdravja mladih je potrebno boljše sodelovanje med sektorji. Komisija je poudarila tudi pomen spodbujanja boljše prehrane in telesne dejavnosti med mladimi za izboljšanje njihovega zdravja[21].

Kommissionen

Komisija

- uppmanar medlemsstaterna att öka insatserna för att bekämpa barnfattigdom, särskilt genom att främja lika möjligheter för barn och ungdomar i fråga om utbildning, inklusive förskoleutbildning, och föräldrars deltagande på arbetsmarknaden,

- poziva države članice, da okrepijo boj proti revščini otrok, zlasti s spodbujanjem enakih možnosti za otroke in mlade v zvezi z izobraževanjem, vključno s predšolsko vzgojo, in vključenostjo njihovih staršev na trg dela;

- uppmanar medlemsstaterna att ge ungdomsorganisationer och ungdomsledare förutsättningar att hantera hälsofrågor,

- poziva države članice, da usposobijo mladinske organizacije in mladinske delavce za reševanje vprašanj na področju zdravja;

- kommer att utarbeta en ny hälsostrategi under 2007 med stöd till åtgärder som riktas till unga människor,

- bo leta 2007 pripravila novo strategijo na področju zdravja, ki bo podpirala prilagojene ukrepe za mlade;

- ger sitt fulla stöd till åtgärder för att undanröja könsstereotyper i utbildning och kultur samt på arbetsmarknaden genom att främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv och specifika åtgärder i EU:s utbildnings- och kulturprogram.

- trdno podpira ukrepe za odpravo stereotipov v zvezi s spolom v izobraževanju, kulturi in na trgu dela s spodbujanjem vključevanja načela enakosti spolov in posebnih ukrepov v izobraževalnih in kulturnih programih EU;

5. AKTIVA UNGA MEDBORGARE

5. DEJAVNI MLADI DRžAVLJANI

Sedan offentliggörandet av vitboken om ungdomsfrågor har kommissionen och medlemsstaterna arbetat på strategier för att främja unga människors förmåga att delta och deras aktiva samhällsengagemang[23]. Det krävs att ungdomspolitiken formas i ständig dialog med unga människor för att den ska vara framgångsrik.

Od objave Bele knjige o mladini se Komisija in države članice ukvarjajo s politikami za spodbujanje participativnih znanj in dejavno vključenost mladih v družbo[22]. Oblikovanje politik na področju mladine v stalnem dialogu z mladimi pripomore k njihovi uspešnosti.

5.1. Ungdomars deltagande

5.1. Udeležba mladine

Att ungdomar medverkar i de demokratiska institutionerna och deltar i en fortlöpande dialog med beslutsfattare är mycket viktigt för våra demokratiers funktion och hållbarheten i den politik som påverkar unga människors liv.

Udeležba mladine v demokratičnih institucijah in v stalnem dialogu z oblikovalci politike je ključnega pomena za pravilno delovanje naših demokracij in trajnost politik, ki vplivajo na življenje mladih.

Kommissionen uppmanade nyligen[24] medlemsstaterna att fortsätta sina insatser för att öka ungdomars deltagande och formulera enhetliga informationsstrategier för unga människor. Kommissionen inledde också en verklig dialog med unga människor som strukturerats från den lokala upp till den europeiska nivån, och denna dialog måste genomföras fullt ut. Det europeiska ungdomstoppmötet ”Ditt EU” som hölls i Rom i mars 2007, den europeiska ungdomsveckan och regelbundna ungdomsevenemang som ordförandeskapen anordnar är positiva steg i riktning mot en sådan strukturerad dialog med unga människor.

Komisija je pred kratkim[23] države članice pozvala k nadaljnjim prizadevanjem za večjo udeležbo mladine in oblikovanju usklajenih strategij informiranja za mlade. Komisija je začela tudi dejanski dialog z mladimi vse od lokalne do evropske ravni, ki ga je treba v celoti izvesti. Evropski vrh mladih „Tvoja Evropa“, ki je potekal v Rimu marca 2007, Evropski teden mladih in dogodki za mlade, ki jih organizira predsedstvo, so pozitivni koraki k takemu strukturiranemu dialogu z mladimi.

Engagemang i kulturell verksamhet kan också göra det möjligt för unga människor att få utlopp för sin kreativa energi och främja aktivt medborgarskap. Kulturell verksamhet kan vidare bidra till integration och främja dialog mellan generationer och kulturer genom att skapa kontakter mellan individer och underlätta överbryggande av nationella identiteter. Detta är en central del i Europeiska året för interkulturell dialog 2008, som kommer att vara starkt inriktat på unga människor. Det utgör även ett viktigt budskap i kommissionens meddelande om kultur[25].

Vključenost v kulturne dejavnosti lahko tudi mladim omogoči, da izrazijo svojo ustvarjalno energijo in prispevajo k spodbujanju dejavnega državljanstva. Poleg tega lahko kulturne dejavnosti z vzpostavljanjem vezi med posamezniki in pomočjo pri preseganju nacionalne identitete spodbudijo vključevanje in olajšajo medgeneracijski in medkulturni dialog. To je bistvo Evropskega leta medkulturnega dialoga 2008, ki se bo v veliki meri usmerilo na mlade. To je tudi ključna vsebina Sporočila Komisije o kulturi[24].

5.2. Volontärarbete

5.2. Prostovoljne dejavnosti

Volontärarbete innebär värdefullt icke-formellt lärande som gör det möjligt för unga människor att förvärva färdigheter och underlättar deras övergång från utbildning till arbetsliv. Genom volontärarbete utvecklar unga människor värden som ömsesidig förståelse, dialog och solidaritet. Det måste dock understrykas att volontärarbete inte är en ersättning för betald anställning.

Prostovoljne dejavnosti omogočajo koristno neformalno izkustveno učenje, ki mladim daje možnost, da pridobijo znanja, ki jim olajšajo prehod iz izobraževanja v zaposlitev. S prostovoljnim delom mladi razvijejo vrednote, kot so medsebojno razumevanje, dialog in solidarnost. Vendar je treba opozoriti, da prostovoljne dejavnosti ne nadomeščajo plačane zaposlitve.

Unga människor ser positivt på program som uppmuntrar volontärarbete: 74 % tycker att sådana program är ett bra sätt att öka deras deltagande i samhället. EU-programmet Aktiv ungdom[26] ger en ram för den europeiska volontärtjänsten.

Mladi Evropejci so naklonjeni programom, ki spodbujajo prostovoljne dejavnosti, in 74 % jih verjame, da so ti programi dober način za povečanje njihove udeležbe v družbi. Program EU Mladi v akciji[25] daje okvir Evropski prostovoljni službi.

Medlemsstaternas rapporter om genomförandet av de gemensamma mål för volontärarbete som antagits inom ramen för den öppna samordningsmetoden[27] visar att utbyte av god praxis, ömsesidigt lärande och utvärderingsverktyg skulle ge ett mervärde vid utvecklingen av volontärarbete[28].

Poročila držav članic o izvajanju skupnih ciljev, ki so bili sprejeti za področje prostovoljnih dejavnosti v okviru odprte metode koordinacije[26], kažejo, da bi izmenjave dobre prakse, vzajemno učenje in orodja za evalvacijo prinesli dodano vrednost k razvijanju prostovoljnih dejavnosti[27].

Hinder som visumproblem och avsaknad av försäkring bör undanröjas, och kopplingen till rättigheter i socialförsäkringssystemet, inklusive arbetslöshetsersättning, måste förbättras. Det krävs sektorsövergripande samarbete mellan olika myndigheter och lämpliga rättsliga ramar[29]. Erkännande av de färdigheter som unga människor förvärvat vid volontärarbete bidrar till att underlätta deras övergång från utbildning till arbetsliv. Det finns god praxis, men det behövs ett mer enhetligt tillvägagångssätt som bygger på den pågående diskussionen på EU-nivå[30].

Odpraviti bi bilo treba ovire, kot so težave z vizumi in pomanjkljivo zavarovanje, izboljšati pa je treba povezavo s pravico do zagotovljene socialne varnosti, vključno z nadomestilom za primer brezposelnosti. Potrebno je medsektorsko sodelovanje med različnimi organi in ustreznimi pravnimi okviri[28]. Priznavanje znanj in spretnosti, ki jih pridobijo mladi pri prostovoljnem delu, prispeva k njihovemu lažjemu prehodu iz izobraževanja v zaposlitev. Obstajajo dobre prakse, a potreben je skladnejši pristop na podlagi razmislekov, ki potekajo na ravni EU[29].

5.3. Unga människor och EU: ett stärkt partnerskap

5.3. Mladina in EU: okrepljeno partnerstvo

Institutioner och strategier spelar en nyckelroll för att öka den yngre generationens möjligheter att delta i samhället, men unga människor måste också själva utveckla en känsla av ansvar för sin utbildning, sin hälsa, sin integration i yrkeslivet och sitt engagemang i samhället.

Institucije in politike imajo ključno vlogo pri širjenju možnosti, ki jih ima generacija mladih za udeležbo v družbi, a tudi mladi morajo sami razviti občutek odgovornosti za svojo izobrazbo, zdravje, vključitev v poklicno življenje in dejavno sodelovanje v družbi.

I detta avseende är ungdomsorganisationer en viktig tillgång. Europeiska ungdomsforumet spelar en viktig roll för att engagera sådana organisationer, särskilt nationella och lokala ungdomsråd, och unga människor med sämre förutsättningar i en strukturerad dialog med beslutsfattare.

Mladinske organizacije so v tem pogledu ključni vir. Vloga Evropskega mladinskega foruma je pomembna za vključevanje teh organizacij, zlasti nacionalnih in lokalnih mladinskih svetov, ter mladih z manj možnostmi v strukturiran dialog z oblikovalci politike.

Europeiska unionens utveckling kräver ett starkt engagemang. I en nyligen genomförd Eurobarometer uttryckte unga människor sitt stöd för EU, och det är viktigt att utveckla detta[31].

Razvoj Evropske unije zahteva veliko predanost. V nedavno objavljenem Eurobarometru so mladi izrazili podporo EU in pomembno je, da se na tem gradi še naprej[30].

Kommissionen föreslår att man stärker det befintliga partnerskapet mellan EU:s institutioner och ungdomsrepresentanter i en förklaring där man betonar behovet av en strukturerad dialog med unga människor på alla nivåer och på de områden som omfattas av detta meddelande. Dagordningen ska fastställas tillsammans med unga människor. Dialogen bör involvera relevanta berörda parter och ungdomsorganisationer. Den bör även inkludera unga människor med sämre förutsättningar och dem som inte är medlemmar i en organisation.

Komisija predlaga okrepitev sedanjega partnerstva med institucijami EU in predstavniki mladih v deklaraciji, ki poudarja pomembnost in ustreznost strukturiranega dialoga z mladimi na vseh ravneh in področjih delovanja Komisije. Načrt dialoga je treba določiti skupaj z mladimi. V dialog je treba povezati ustrezne interesne skupine in mladinske organizacije. Vključiti je treba tudi mlade z manj možnostmi in mlade, ki niso člani nobene organizacije.

Andra områden som unga människor är intresserade av, som hållbar utveckling, EU:s framtid och bistånd till utvecklingsländer, skulle också kunna behandlas inom ramen för detta partnerskap.

V okviru tega partnerstva bi lahko razmislili tudi o drugih interesnih področjih mladih, kot so trajnostni razvoj, prihodnost EU ali pomoč državam v razvoju.

En EU-rapport om ungdomsfrågor bör utarbetas vart tredje år i samarbete med unga människor, med utgångspunkt i befintlig information om utvecklingen på de områden som behandlas i detta meddelande. Ministrar har välkomnat en sådan rapport[32].

Vsaka tri leta je treba skupaj z mladimi na podlagi obstoječih informacij pripraviti poročilo EU o mladini o razvoju na področjih, ki jih obravnava to sporočilo. Ministri so takšno poročilo podprli[31].

Kommissionen

Komisija

För deltagande

glede udeležbe:

- uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för den öppna samordningsmetoden i ungdomsfrågor genomföra de förstärkta målen för deltagande av information för unga människor samt genomföra den strukturerade dialogen,uppmanar medlemsstaterna att ge unga människor en roll i den verksamhet som planeras för Europeiska året för interkulturell dialog,

- poziva države članice, da v okviru odprte metode koordinacije v zvezi z mladino izvajajo okrepljene skupne cilje udeležbe in informiranja mladih ter razvijejo strukturiran dialog;

- kommer, i samarbete medlemsstaterna och med vederbörlig hänsyn till deras behörigheter, att studera befintlig nationell praxis för ungdomars tillgång till kultur i syfte att underlätta denna tillgång,

- poziva države članice, da mladim namenijo vlogo pri dejavnostih, načrtovanih za Evropsko leto medkulturnega dialoga;

- kommer, i samarbete med medlemsstaterna, att utnyttja relevanta[33] EU-program för att främja unga människors deltagande på ett samordnat sätt.

- bo v sodelovanju z državami članicami in z upoštevanjem njihovih pristojnosti preučila obstoječe nacionalne prakse v zvezi z dostopom mladih do kulture z namenom, da se ta dostop olajša;

För volontärarbete

- bo v sodelovanju z državami članicami na usklajen način uporabila ustrezne[32] programe EU za spodbujanje udeležbe mladih;

- uppmanar medlemsstaterna att utveckla program och strategier, undersöka förbättringar av de rättsliga ramarna, undanröja hinder och uppmuntra volontärarbete hos ungdomar med sämre förutsättningar,

glede prostovoljnih dejavnosti:

- uppmanar medlemsstaterna att främja och erkänna volontärarbete, med utgångspunkt i Europass,

- poziva države članice, da razvijejo programe in strategije, preučijo izboljšave pravnih okvirov, odpravijo prepreke in spodbudijo prostovoljno udejstvovanje mladih, ki imajo slabše možnosti;

- uppmanar medlemsstaterna att förstärka den öppna samordningsmetoden på området volontärarbete, utnyttja ömsesidigt lärande och utveckla övervakningsverktyg på europeisk nivå,

- poziva države članice, da spodbujajo in priznavajo prostovoljno udejstvovanje na podlagi Europassa;

- kommer att inleda ett samråd om och en konsekvensanalys av ett nytt initiativ på EU-nivå om främjande och erkännande av unga människors volontärarbete.

- poziva države članice, da okrepijo odprto metodo koordinacije na področju prostovoljnih dejavnosti ter razvijejo dejavnosti vzajemnega učenja in orodja za spremljanje na evropski ravni;

För ett stärkt partnerskap

- bo izvedla posvetovanje in pripravila oceno učinka v zvezi z novo pobudo EU za spodbujanje in priznavanje prostovoljnih dejavnosti mladih;

- uppmanar EU:s institutioner och unga människor att stärka sitt partnerskap i en gemensam förklaring som väntas senare i år,

glede okrepljenega partnerstva:

- uppmanar Europeiska ungdomsforumet att inom ramen för den strukturerade dialogen framföra de synpunkter som unga människor med sämre förutsättningar och de som inte är medlemmar i en organisation har,

- poziva evropske institucije in mlade, da s skupno deklaracijo, ki bo predvidoma sprejeta pozneje letos, okrepijo svoje partnerstvo;

- kommer att utarbeta en EU-rapport om ungdomsfrågor vart tredje år.

- poziva Evropski forum mladih, da v okviru strukturiranega dialoga izrazi skrbi mladih z manjšimi možnostmi in tistih, ki niso člani nobene organizacije;

6. SLUTSATSER

- bo objavljala poročilo EU o mladini, ki ga bo vsaka tri leta pripravila Komisija.

Detta meddelande är ett stort steg i den politiska process om ungdomsfrågor som startade 2001 med vitboken om ungdomsfrågor. Det förmedlar, mot bakgrund av en åldrande befolkning, ett starkt budskap om bättre, tidigare och fler investeringar i unga människor för att främja deras utbildning, sysselsättning, sociala integration, hälsa och aktiva medborgarskap i ett livcykelperspektiv. Investeringarna bör inte enbart vara av ekonomisk natur. Personligt engagemang krävs från relevanta berörda parter, som beslutsfattare, arbetsmarknads- och utbildningsinstitutioner, företag, ungdomsledare, forskare, familjer och organisationer som arbetar för och med unga människor.

6. SKLEPI

I meddelandet understryks behovet av att kraftigt sänka ungdomsarbetslösheten och förbättra arbetenas kvalitet. Alla unga människor, och Europa som helhet, behöver färdigheter och möjligheter att arbeta produktivt för ekonomiskt och socialt välbefinnande. Nyckeln till unga människors fulla deltagande är tillgång till ett bra arbete som också kräver relevant utbildning av hög kvalitet. Att främja unga chefers, företagares och arbetstagares fulla deltagande är även ett mycket viktigt inslag i byggandet av innovativa, kunskapsbaserade och internationellt konkurrenskraftiga ekonomier i EU.

To sporočilo je velik korak v procesu oblikovanja politike o vprašanjih mladih, ki se je začel leta 2001 z Belo knjigo o mladini. V kontekstu staranja družbe prinaša pomembno sporočilo o boljši, zgodnejši in večji naložbi v mlade za spodbujanje izobraževanja, zaposlovanja, družbene vključenosti, zdravja in dejavnega državljanstva v celotni življenjski dobi. Naložba pa ne sme biti samo finančna. Potrebna je osebna udeležba ustreznih interesnih skupin, kot so oblikovalci politik, ustanove za delo in izobraževanje, podjetja, mladinski delavci, raziskovalci, družine in organizacije, ki delajo za mlade in z mladimi.

Arbetet mot unga människors fulla deltagande i samhället kan göras med större framgång med en övergripande ungdomsstrategi. Detta kräver starkare sektorsövergripande samarbete mellan de politikområden som påverkar ungdomar och ett starkare fokus på ungdomar inom dessa politikområden. Medlemsstaterna uppmanas dels att för detta ändamål vidta ett antal åtgärder som syftar till att skapa närmare kontakter mellan befintliga processer, till exempel Lissabonstrategin, hälsostrategier och olika öppna samordningsmetoder[34], så att de ger fler och bättre möjligheter för unga människor, dels att koncentrera sig på åtgärder som på ett bättre sätt bidrar till unga människors integration i yrkeslivet, sociala integration och aktiva medborgarskap.

Sporočilo poudarja potrebo po znatnem zmanjšanju brezposelnosti mladih in izboljšanju kakovosti zaposlitve. Vsi mladi in vsa Evropa morajo imeti znanja in spretnosti ter priložnosti, da delajo produktivno za gospodarsko in družbeno blaginjo. Ključ za polno udeležbo mladih je dostop do dobre zaposlitve, za katero je potrebna tudi kakovostna in ustrezna izobrazba. Spodbujanje polne udeležbe mladih vodstvenih delavcev, podjetnikov in delavcev je ključno pri oblikovanju inovativnega gospodarstva EU, ki temelji na znanju in je mednarodno konkurenčno.

Kommissionen föreslår ett antal nya initiativ för att bygga broar mellan utbildning och arbetsliv och främja unga människors aktiva medborgarskap. Dessa omfattar ett initiativ till en europeisk kvalitetsstadga för praktikperioder, pilotinitiativet ”Your First Job Abroad” (Ditt första utlandsjobb), en kommande ny hälsostrategi, en konsekvensanalys av volontärarbete för unga människor och en undersökning gällande ungdomars tillgång till kultur. Dessutom föreslår kommissionen att man främjar övergripande koordinering genom en EU-rapport om ungdomsfrågor vart tredje år.

S transverzalno mladinsko strategijo bomo uspešneje dosegli, da se mladi ljudje polno udeležujejo v družbi. Za to je potrebno močnejše medsektorsko sodelovanje med področji politike, ki vplivajo na mlade, in večji poudarek na mladini v takih politikah. V ta namen pozivamo države članice, da sprejmejo številne ukrepe, namenjene tesnejšim povezavam med obstoječimi procesi, kot so lizbonska strategija, zdravstvene strategije in številne odprte metode koordinacije[33], da bi tako omogočile nadaljnje in boljše možnosti za mlade in se osredotočile na ukrepe, ki bodo ugodnejši za poklicno vključevanje mladih, njihovo družbeno vključevanje in dejavno državljanstvo.

Unga människors fulla deltagande i samhället kan emellertid endast uppnås om de unga själva åtar sig att samarbeta för att nå detta mål, vilket är bakgrunden till kommissionens förslag att stärka unga människor och stärka det befintliga partnerskapet mellan EU:s institutioner och den yngre generationen.

Komisija je predlagala številne nove pobude za povezovanje izobraževanja z zaposlitvijo ter spodbujanje mladih k dejavnemu državljanstvu. Med temi je pobuda o evropski listini kakovosti za pripravništva, pilotna pobuda „Prva zaposlitev v tujini“, nova strategija na področju zdravja, ocena učinka v zvezi s prostovoljnimi dejavnostmi mladih in študija o dostopu mladih do kulture. Komisija tudi predlaga spodbujanje transverzalnega usklajevanja s poročilom EU o mladini, ki se pripravi vsaka tri leta.

Teknisk bilaga: referensdokument

Polna udeležba mladih v družbi je lahko uspešna samo, če se mladi zavežejo, da bodo sodelovali pri tem cilju, zato Komisija predlaga usposabljanje mladih in krepitev obstoječega partnerstva med evropskimi institucijami in mlado generacijo.

Teknisk bilaga: lista över referensdokument (i kronologisk ordning)

Tehnična priloga: referenčni dokumenti

1. KOM(2001) 681: Vitbok om nya insatser för Europas ungdom (21 november 2001)

Tehnična priloga: seznam referenčnih dokumentov (po kronološkem vrstnem redu)

2. Utbildning 2010 C 142/1: Detaljerat arbetsprogram för uppföljningen av målen för utbildningssystemen i Europa (14 juni 2002)

1. COM(2001) 681: Bela knjiga o novi spodbudi za evropsko mladino (21. 11. 2001).

3. Rådets resolution C 168/2 (2002): Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (27 juni 2002)

2. Izobraževanje in usposabljanje 2010, C 142/1: podrobni delovni program o nadaljnjih ukrepih v zvezi s cilji sistemov izobraževanja in usposabljanja v Evropi (14. 6. 2002).

4. Rådets resolution om vägledning: Rådets resolution om förstärkning av politik, system och praxis på området livslång vägledning i Europa (maj 2004) http://ec.europa.eu/education/policies/2010/doc/resolution2004_sv.pdf

3. Resolucija Sveta C 168/2 (2002): resolucija Sveta in predstavnikov vlad držav članic, zbranih v Svetu, ki se nanaša na okvir evropskega sodelovanja na področju mladih (27. 6. 2002).

5. Employment in Europe (EiE) 2004: Employment in Europe 2004

4. Resolucija Sveta o usmerjanju: resolucija Sveta o krepitvi politik, sistemov in praks na področju usmerjanja (maj 2004). http://ec.europa.eu/education/policies/2010/doc/resolution2004_en.pdf.

6. Rådets resolution nr 13996/04 (2004): Rådets resolution om gemensamma mål för volontärarbete för ungdomar, 13996/04 (15 november 2004)

5. Zaposlovanje v Evropi (EiE) 2004: Zaposlovanje v Evropi 2004.

7. Beslut nr 2241/2004/EG: Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass)

6. Resolucija Sveta 13996/04 (2004): resolucija Sveta o skupnih ciljih na področju prostovoljnih dejavnosti, 13996/04 (15. 11. 2004).

8. Europeiska pakten för ungdomsfrågor: Bilaga I till ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet av den 22 och 23 mars 2005

7. Odločba 2241/2004/ES: Odločba št. 2241/2004/ES Evropskega parlamenta in Sveta z dne 15. decembra 2004 o enotnem okviru Skupnosti za preglednost kvalifikacij in usposobljenosti (Europass).

9. KOM(2005) 206: Meddelande från kommissionen om Europeiska unionens ungdomspolitik: Ta tillvara ungdomarnas intressen i Europa – genomförande av Europeiska ungdomspakten och främjande av ett aktivt medborgarskap (30 maj 2005)

8. Evropski pakt za mlade: Priloga 1 sklepov predsedstva Evropskega sveta, 22. in 23. marec 2005.

10. KOM(2006) 33: Meddelande från kommissionen ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Främja entreprenörstänkande genom utbildning och lärande” (13 februari 2006)

9. COM(2005) 206: Sporočilo Komisije o evropskih politikah, ki zadevajo mlade – o obravnavi skrbi mladih v Evropi – izvajanje Evropskega pakta za mlade in spodbujanje dejavnega državljanstva (30. 5. 2005).

11. KOM(2006) 208: Meddelande från kommissionen ”Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten: Utbildning, forskning och innovation” (10 maj 2006)

10. COM(2006) 33: Sporočilo Komisije o izvajanju lizbonskega programa Skupnosti – spodbujanje podjetniškega razmišljanja skozi izobraževanje in učenje (13. 2. 2006).

12. KOM(2006) 417: Meddelande från kommissionen ”Uppföljning av vitboken ’Nya insatser för Europas ungdom’: Genomförande av de gemensamma mål som gäller ungdomars medverkan och information till ungdomar” (20 juli 2006)

11. COM(2006) 208: Sporočilo Komisije „Uresničevanje agende za posodobitev univerz: izobraževanje, raziskave in inovacije“ (10. 5. 2006).

13. KOM(2006) 481: Meddelande från kommissionen ”Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa” (8 september 2006)

12. COM(2006) 417: Sporočilo Komisije o nadaljevanju Bele knjige o novi spodbudi za evropsko mladino: izvajanje skupnih ciljev na področju sodelovanja in informiranja mladih s ciljem spodbujanja njihovega dejavnega državljanstva (20. 7. 2006).

14. KOM(2006) 571: Meddelande från kommissionen ”Europas demografiska framtid – En utmaning som öppnar möjligheter” (12 oktober 2006)

13. COM(2006) 481: Sporočilo Komisije o učinkovitosti in pravičnosti v evropskih sistemih izobraževanja in usposabljanja (8. 9. 2006).

15. Employment in Europe (EiE) 2006: Employment in Europe 2006

14. COM(2006) 571: Sporočilo Komisije „Demografska prihodnost Evrope – kako spremeniti izziv v priložnost“ (12. 10. 2006).

16. European Employment Observatory Review: Autumn 2005 (Youth employment). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2006. ISSN 1725-5376

15. Zaposlovanje v Evropi (EiE) 2006: Zaposlovanje v Evropi 2006.

17. Rekommendation (2006/962/EG): Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (18 december 2006)

16. Pregled Evropske zaposlovalne opazovalnice: jesen 2005 (zaposlovanje mladih). Luxembourg: Urad za uradne publikacije Evropskih skupnosti, 2006. ISSN 1725-5376.

18. KOM(2006) 857: Meddelande från kommissionen ”Sysselsättning i landsbygdsområden: att överbrygga sysselsättningsklyftan” (21 december 2006)

17. Priporočilo (2006/962/ES): Priporočilo Evropskega parlamenta in Sveta o ključnih kompetencah za vseživljenjsko učenje (18. 12. 2006).

19. SEK(2006) 1772: Commission Staff Working Document: Report on employment in rural areas (21 december 2006)

18. COM(2006) 857: Sporočilo Komisije „Zaposlovanje na podeželskih območjih: zapolnitev vrzeli v zaposlovanju“ (21. 12. 2006)

20. SEK(2007) 329: Commission Staff Working Document: Joint Report on Social Protection and Social Inclusion. Supporting document (6 mars 2007)

19. SEC (2006) 1772: Delovni dokument služb Komisije: Poročilo o zaposlovanju na podeželskih območjih (21. 12. 2006)

21. BEPA, april 2007: Rådgivarbyrån för Europapolitik ”Investing in youth: an empowerment strategy”http://ec.europa.eu/dgs/policy_advisers/publications/index_en.htm

20. SEC (2007) 329: Delovni dokument služb Komisije: Skupno poročilo o socialni zaščiti in socialni vključenosti. Spremni dokument (6. 3. 2007)

22. KOM(2007) 244: Meddelande från kommissionen ”Främja solidariteten mellan generationerna” (10 maj 2007)

21. BEPA, april 2007: Urad svetovalcev za evropsko politiko: „Naložbe v mladino: strategija opolnomočenja“http://ec.europa.eu/dgs/policy_advisers/publications/index_en.htm.

23. Rådets slutsatser 8771 (2007): Rådets slutsatser om framtidsperspektiven för det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området (25 maj 2007)

22. COM(2007) 244: Sporočilo Komisije „Spodbujati solidarnost med generacijami“ (10. 5. 2007).

24. KOM(2007) 279: Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (30 maj 2007)

23. Sklepi Sveta 8771 (2007): o prihodnjih perspektivah evropskega sodelovanja na področju mladinske politike (25. 5. 2007).

25. KOM(2007) 359: Meddelande från kommissionen ”Gemensamma principer för ’flexicurity’: Fler och bättre arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet” (27 juni 2007)

24. COM(2007) 279: Bela knjiga o strategiji za Evropo glede zdravstvenih vprašanj v zvezi s prehrano, prekomerno telesno težo in debelostjo (30. 5. 2007).

26. Ungdoms-EB 2007: ”Looking behind the figures – the main results of the Eurobarometer 2007 survey on youth” från februari 2007 http://ec.europa.eu/youth/index_en.html

25. COM(2007) 359: Sporočilo Komisije „Oblikovanje skupnih načel prožne varnosti: nova in boljša delovna mesta v povezavi s prožnostjo in varnostjo“ (27. 6. 2007).

27. Flash EB 192, Entrepreneurship Survey of the EU (25 Member States), United States, Iceland and Norway: Analytical Report, april 2007

26. EB 2007, mladina: „Pogled v ozadje številk – glavni rezultati raziskave Eurobarometer 2007 o mladini“ iz februarja 2007 na naslovu http://ec.europa.eu/youth/index_en.html

28. Lägesrapport 2007: Progress towards the Lisbon objectives in Education and Training: DG EAC 2007 Report based on indicators and benchmarks (kommande)

27. Flash EB 192, Raziskava o podjetništvu v EU (25 držav članic), Združene države, Islandija in Norveška: Analitično poročilo, april 2007

29. KOM(2007) 242: Meddelande från kommissionen ”Meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld” (10 maj 2007)

28. Poročilo o napredku 2007: Napredek pri doseganju lizbonskih ciljev na področju izobraževanja in usposabljanja: poročilo GD EAC 2007, pripravljeno na podlagi kazalnikov in meril uspešnosti (v pripravi).

30. KOM(2007) 391: White Paper on sport: the EU and sport: matching expectations, samt bifogad handlingsplan (11 juli 2007)

29. COM(2007) 242: Sporočilo Komisije o evropski agendi za kulturo v svetu globalizacije (10. 5. 2007).

31. Oslo agenda for Entrepreneurship Education in Europe http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/support_measures/training_education/doc/oslo_agenda_final.pdf

30. COM(2007) 391: Bela knjiga o športu: EU in šport: uskladitev pričakovanj in priložen akcijski načrt (11. 7. 2007).

32. Career Guidance Handbook: Career Guidance – A handbook for policy-makers. Arbetsdokument från kommissionen och gemensam publikation med OECD http://www.oecd.org/dataoecd/53/53/34060761.pdf

31. Agenda iz Osla za podjetniško izobraževanje v Evropi: http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/support_measures/training_education/doc/oslo_agenda_final.pdf.

33. Arbetskraftsundersökningen: ”Labour Force Survey – User Guide” Eurostat 2007

32. Priročnik za poklicno usmerjanje: Career Guidance – A handbook for policy-makers (Poklicno usmerjanje – priročnik za oblikovalce politik). Delovni dokument služb Komisije in skupna objava z OECD. http://www.oecd.org/dataoecd/53/53/34060761.pdf

34. Europeiska alliansen för familjen: lanserad under Europeiska rådets möte våren 2007. För mer information, se http://ec.europa.eu/employment_social/families/european-alliance-for-families_en.html

33. LFS: „Labour Force Survey − User Guide“ (Raziskava o delovni sili – vodnik za uporabnike). Eurostat 2007.

35. Europeiska ungdomsportalen: övergripande källa till information för ungdomar http://europa.eu/youth

34. Evropska zveza družin: ustanovile so jo države članice na pomladanskem zasedanju Evropskega sveta leta 2007. Več o tem na http://ec.europa.eu/employment_social/families/european-alliance-for-families_en.html

36. Programmet Aktiv ungdom 2007–2013: EU:s nya ungdomsprogram http://ec.europa.eu/youth

35. Evropski mladinski portal: skupni vir informacij za mlade. http://europa.eu/youth

36. Program Mladi v akciji 2007–2013: nov program EU na področju mladih. http://ec.europa.eu/youth

[1] BEPA, april 2007.

[2] Europeiska alliansen för familjen, som lanserades under Europeiska rådets möte våren 2007.

[1] BEPA, april 2007.

[3] KOM(2006) 571, KOM(2007) 244.

[2] Evropska zveza družin je bila ustanovljena na pomladanskem zasedanju Evropskega sveta leta 2007.

[4] KOM(2005) 206.

[3] COM(2006) 571, COM(2007) 244.

[5] KOM(2001) 681, rådets resolution C 168/2 (2002).

[4] COM(2005) 206

[6] Lägesrapport 2007.

[5] COM (2001) 681, Resolucija Sveta C 168/2 (2002)

[7] Förskoleutbildning.

[6] Poročilo o napredku 2007.

[8] KOM(2006) 481.

[7] Predšolsko izobraževanje

[9] Rekommendation (2006/962/EG): Dessa är kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

[8] COM(2006) 481.

[10] C 142/1 (2002).

[9] Priporočilo (2006/962/ES): sporazumevanje v maternem jeziku, sporazumevanje v tujih jezikih, matematične sposobnosti ter osnovne sposobnosti v znanosti in tehnologiji, digitalne spretnosti, učenje učenja, družbene in državljanske sposobnosti, smisel za pobudo in podjetnost ter kulturna ozaveščenost in izražanje.

[11] Beslut nr 2241/2004/EG: Europass ger en gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter för att förbättra unga människors möjligheter att synliggöra de kunskaper de tillägnat sig.

[10] C 142/1 (2002).

[12] Se den detaljerade analysen i SEK(2007) 1093 som läggs fram med detta meddelande, samt rapporten ”European Employment Observatory Review: Autumn 2005” från Europeiska observationsorganet för sysselsättning.

[11] Odločba 2241/2004/ES: Europass zagotavlja okvir Skupnosti za preglednost kvalifikacij in usposobljenosti, s čimer omogoča mladim, da lažje predvidijo izid svojega učenja.

[13] Ungdomsarbetslösheten 2006 i EU-27. För ytterligare information om siffrorna, se SEK(2007) 1093.

[12] Glej podrobno analizo v SEC(2007) 1093, priloženo temu sporočilu, in pregled Evropske zaposlovalne opazovalnice za leto 2005.

[14] Rådets resolution om vägledning, maj 2004; Career Guidance Handbook.

[13] Stopnja brezposelnosti mladih v EU-27 leta 2006. Več podrobnosti o podatkih v SEC (2007) 1093.

[15] Employment in Europe 2004, s. 178.

[14] Resolucija Sveta o usmerjanju, maj 2004; Priročnik z poklicno usmerjanje.

[16] Employment in Europe 2006, s. 139.

[15] Zaposlovanje v Evropi 2004, str. 178.

[17] KOM(2007) 359.

[16] Zaposlovanje v Evropi 2006, str. 139.

[18] Arbetskraftsundersökningen 2006.

[17] COM(2007) 359.

[19] Flash EB 192, juni 2007.

[18] Anketa o delovni sili 2006.

[20] KOM(2006) 33 slutlig. Se även Osloagendan.

[19] Flash EB 192, april 2007.

[21] SEK(2007) 329.

[20] COM(2006) 33 konč. Glej tudi agendo iz Osla.

[22] KOM(2007) 391 och KOM(2007) 279.

[21] COM(2007) 391 in COM(2007) 279.

[23] Rådets resolution C 168/2 (2002).

[22] Resolucija Sveta C 168/2 (2002).

[24] KOM(2006) 417.

[23] COM(2006) 417.

[25] KOM(2007) 242.

[24] COM(2007) 242.

[26] Mellan 1996 och 2006 deltog 30 000 unga européer i detta program.

[25] V letih od 1996 do 2006 je v tem programu sodelovalo 30 000 mladih Evropejcev.

[27] Rådets resolution nr 13996/04 (2004).

[26] Resolucija Sveta 13996/04 (2004).

[28] Se den detaljerade analysen i SEK(2007) 1084 som läggs fram med detta meddelande.

[27] Glej podrobno analizo v dokumentu SEC(2007) 1084 , ki je priložen temu sporočilu.

[29] Se avsnitt 3 i kommissionens arbetsdokument om volontärarbete bland ungdomar för mer underbyggd information om hinder.

[28] Za več informacij o ovirah glej oddelek 3 delovnega dokumenta služb o prostovoljnih dejavnostih mladih.

[30] Beslut nr 2241/2004/EG.

[29] Odločba 2241/2004/ES.

[31] Ungdoms-EB 2007.

[30] EB Mladina 2007.

[32] Rådets slutsatser 8771 (25 maj 2007).

[31] Sklepi Sveta 8771 (25.5.2007).

[33] Till exempel Aktiv ungdom, programmet för livslångt lärande, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och dess mer specifika program för entreprenörskap och innovation samt det föreslagna gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet 2007–2013.

[32] Na primer Mladi v akciji, Vseživljenjsko učenje, Okvirni program za konkurenčnost in inovacije ter v okviru tega posebni Program za podjetništvo in inovacije ter predlagani akcijski program Skupnosti na področju zdravja za obdobje 2007–2013.

[34] På områdena utbildning, integration och ungdomsfrågor.

[33] Na področju izobraževanja, vključevanja in mladine.