Odôvodnenie
|
|
Skutkové okolnosti
|
Bakgrund till tvisten
|
|
1. Žalobkyňa Internationaler Hilfsfonds eV je mimovládna organizácia založená podľa nemeckého práva, ktorá pôsobí v oblasti humanitárnej pomoci. Dňa 28. apríla 1998 podpísala s Komisiou Európskych spoločenstiev zmluvu LIEN 97‑2011 na účely spolufinancovania programu lekárskej pomoci, ktorý organizovala v Kazachstane.
|
1. Sökanden, Internationaler Hilfsfonds eV, är en icke-statlig organisation bildad enligt tysk rätt, som är verksam inom området för humanitärt bistånd. Den 28 april 1998 undertecknade Internationaler Hilfsfonds eV och Europeiska gemenskapernas kommission avtalet LIEN 97‑2011 om medfinansiering av ett medicinskt biståndsprogram som Internationaler Hilfsfonds eV anordnade i Kazakstan.
|
|
2. Dňa 1. októbra 1999 Komisia jednostranne odstúpila od zmluvy a v nadväznosti na toto odstúpenie informovala 6. augusta 2001 žalobkyňu o svojom rozhodnutí vymáhať určitú sumu, ktorá bola zaplatená žalobkyni v rámci plnenia tejto zmluvy.
|
2. Den 1 oktober 1999 hävde kommissionen ensidigt avtalet LIEN 97-2011, varefter kommissionen den 6 augusti 2001 informerade Internationaler Hilfsfonds eV om sitt beslut att återkräva ett visst belopp som utbetalats till denna i samband med att avtalet verkställdes.
|
|
3. Dňa 9. marca 2002 žalobkyňa predložila Komisii žiadosť o prístup k dokumentom týkajúcim sa zmluvy LIEN 97‑2011 na základe ustanovení nariadenia Európskeho parlamentu a Rady (ES) č. 1049/2001 z 30. mája 2001 o prístupe verejnosti k dokumentom Európskeho parlamentu, Rady a Komisie (Ú. v. ES L 145, s. 43; Mim. vyd. 01/003, s. 331).
|
3. Den 9 mars 2002 ingav sökanden en ansökan till kommissionen med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43) om tillgång till handlingarna i ärendet rörande avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
4. Listom z 8. júla 2002 Komisia zaslala žalobkyni zoznam dokumentov (ďalej len „list z 8. júla 2002“). V tomto liste čiastočne zamietla žiadosť žalobkyne, pričom odkázala na článok 4 ods. 3 nariadenia č. 1049/2001.
|
4. I skrivelse av den 8 juli 2002 tillställde kommissionen en förteckning över handlingar (nedan kallad förteckningen av den 8 juli 2002). I denna skrivelse avslog kommissionen till viss del sökandens ansökan med hänvisning till artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001.
|
|
5. Žalobkyňa po tom, čo sa jej žiadosti vyhovelo iba čiastočne, požiadala listom z 11. júla 2002 adresovaným predsedovi Komisie o úplný prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011. Vzhľadom na to, že tejto žiadosti nebolo vyhovené v celom rozsahu, žalobkyňa sa obrátila na Európskeho ombudsmana so sťažnosťou, ktorá bola zaregistrovaná pod číslom 1874/2003/GG (ďalej len „sťažnosť 1874/2003/GG“), pričom poukázala na to, že Komisia jej odmietla poskytnúť úplný prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN‑97‑2011.
|
5. Eftersom ansökan endast delvis hade beviljats, ansökte sökanden genom skrivelse av den 11 juli 2002 till kommissionens ordförande om fullständig tillgång till handlingarna rörande avtalet LIEN 97‑2011. Eftersom denna ansökan inte beviljades i sin helhet, ingav sökanden ett klagomål till Europeiska ombudsmannen, vari kommissionens beslut att inte ge sökanden fullständig tillgång till handlingarna rörande avtalet LIEN 97‑2011 påtalades. Klagomålet registrerades som ärende 1874/2003/GG (nedan kallat klagomålet 1874/2003/GG).
|
|
6. V nadväznosti na návrh odporúčania z 15. júla 2004, ktorý ombudsman zaslal Komisii, a podrobné stanovisko, ktoré Komisia 12. a 21. októbra 2004 zaslala ombudsmanovi, ombudsman prijal 14. decembra 2004 konečné rozhodnutie, v ktorom prostredníctvom kritickej poznámky konštatoval, že skutočnosť, že Komisia neuviedla náležité dôvody, ktoré by odôvodňovali jej odmietnutie poskytnúť žalobkyni prístup k viacerým dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, je prípadom nesprávneho úradného postupu.
|
6. Efter ett förslag till rekommendation av den 15 juli 2004 från ombudsmannen till kommissionen och ett detaljerat yttrande som kommissionen skickade till ombudsmannen den 12 och den 21 oktober 2004, fattade ombudsmannen den 14 december 2004 ett slutligt beslut i vilket det, genom en kritisk anmärkning, konstaterades att den omständigheten att kommissionen inte angav några giltiga skäl som kunde motivera varför sökanden nekades tillgång till flera handlingar rörande avtalet LIEN 97‑2011 utgör prov på undermålig administrativ handläggning.
|
|
7. Dňa 22. decembra 2004 žalobkyňa s poukazom na závery konečného rozhodnutia ombudsmana zo 14. decembra 2004 zaslala predsedovi Komisie ďalšiu žiadosť o úplný prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011. Listom zo 14. februára 2005 Komisia odpovedala na túto žiadosť a v tejto súvislosti rozhodla, že žalobkyni neposkytne iné dokumenty než tie, ktoré jej už sprístupnila.
|
7. Den 22 december 2004 tillställde sökanden kommissionens ordförande en ny ansökan om fullständig tillgång till handlingarna rörande avtalet LIEN 97‑2011, på grundval av ombudsmannens slutliga beslut av den 14 december 2004. Kommissionen besvarade ansökan i skrivelse av den 14 februari 2005, varigenom kommissionen beslutade att inte ge sökanden tillgång till andra handlingar än dem som redan hade lämnats ut.
|
|
8. Návrhom podaným do kancelárie Súdu prvého stupňa 11. apríla 2005 žalobkyňa podala žalobu o neplatnosť smerujúcu proti rozhodnutiu Komisie zo 14. februára 2005, ktorá bola zapísaná pod spisovou značkou T‑141/05. V nadväznosti na námietku neprípustnosti vznesenú Komisiou na základe článku 114 ods. 1 rokovacieho poriadku Súdu prvého stupňa Súd prvého stupňa rozsudkom z 5. júna 2008, Internationaler Hilfsfonds/Komisia (T‑141/05, neuverejnený v Zbierke), zamietol žalobu žalobkyne ako neprípustnú.
|
8. Genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 11 april 2005 väckte sökanden talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 14 februari 2005, vilken tilldelades målnummer T‑141/05. Sedan kommissionen framfört en invändning om rättegångshinder enligt artikel 114.1 i förstainstansrättens rättegångsregler, avvisade förstainstansrätten talan i dom av den 5 juni 2008 i mål T‑141/05, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen).
|
|
9. V nadväznosti na odvolanie, ktoré podala žalobkyňa podľa článku 56 Štatútu Súdneho dvora, Súdny dvor rozsudkom z 26. januára 2010, Internationaler Hilfsfonds/Komisia (C‑362/08 P, Zb. s. I‑669), zrušil rozsudok z 5. júna 2008, Internationaler Hilfsfonds/Komisia, už citovaný v bode 8 vyššie, zamietol námietku neprípustnosti vznesenú Komisiou v konaní pred Súdom prvého stupňa a vrátil mu vec, aby rozhodol o návrhoch žalobkyne smerujúcich k zrušeniu rozhodnutia Komisie zo 14. februára 2005, ktorým jej bol odmietnutý prístup k predmetným dokumentom. Vec vrátená Súdu prvého stupňa bola zapísaná pod spisovou značkou T‑141/05 RENV.
|
9. Sökanden överklagade domen med stöd av artikel 56 i domstolens stadga. Genom dom av den 26 januari 2010 i mål C‑362/08 P, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen (REU 2010, s. I‑669), hävde domstolen den ovan i punkt 8 nämnda domen av den 5 juni 2008, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, ogillade invändningen om rättegångshinder framställd av kommissionen vid förstainstansrätten och återförvisade målet till tribunalen för avgörande av sökandens yrkanden om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 14 februari 2005 att avslå Internationaler Hilfsfonds eV:s ansökan om tillgång till de aktuella handlingarna. Det till tribunalen återförvisade målet är registrerat som mål T‑141/05 RENV.
|
|
10. V júni 2009 podala Komisia žaloby na Tribunal de première instance de Bruxelles (Súd prvého stupňa v Bruseli), aby sa domáhala vrátenia prvej časti plnenia, ktoré poskytla v rámci zmluvy LIEN 97‑2011. Toto konanie na vnútroštátnom súde zapísané pod spisovou značkou 00004913/IJ/LB/29 nebolo doposiaľ ukončené.
|
10. I juni 2009 väckte kommissionen talan vid tribunal de première instance de Bruxelles (domstol i första instans i Bryssel) för att återkräva en del av den första utbetalning som gjordes i enlighet med avtalet LIEN 97‑2011. Målet vid denna nationella domstol, som är registrerat som mål nr 00004913/IJ/LB/29, är ännu inte avgjort.
|
|
11. Listami z 28. a 31. augusta 2009 žalobkyňa podala na základe článku 7 ods. 1 nariadenia č. 1049/2001 ďalšiu žiadosť o úplný prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 (ďalej len „prvá žiadosť“).
|
11. I skrivelser av den 28 och den 31 augusti 2009 ingav sökanden med stöd av artikel 7.1 i förordning nr 1049/2001 en ny ansökan om fullständig tillgång till handlingarna rörande avtalet LIEN 97‑2011 (nedan kallad den ursprungliga ansökan).
|
|
12. Listom z 9. októbra 2009 Komisia odpovedala na túto prvú žiadosť (ďalej len „prvá odpoveď“), pričom uviedla, že vzhľadom na čas, ktorý uplynul od vydania jej rozhodnutia o žiadosti žalobkyne z 22. decembra 2004 o úplný prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré bolo predmetom žaloby vo veci T‑141/05, opäť preskúmala každý dokument z uvedeného spisu, ktorý nebol sprístupnený, a že po tomto preskúmaní sa rozhodla poskytnúť žalobkyni širší, avšak nie úplný, prístup k uvedeným dokumentom.
|
12. Kommissionen besvarade den ursprungliga ansökan i skrivelse av den 9 oktober 2009 (nedan kallat svaret på den ursprungliga ansökan). I sitt svar angav kommissionen att den – med beaktande av den tid som förflutit sedan dess beslut avseende sökandens ansökan av den 22 december 2004 om fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, som är föremål för talan i mål T-141/05 – hade företagit en ny prövning av varje handling i ifrågavarande ärende som inte hade lämnats ut, och att kommissionen, med anledning av denna prövning, hade beslutat att bevilja sökanden en utvidgad, men inte fullständig, tillgång till nämnda handlingar.
|
|
13. Listom z 15. októbra 2009, ktorý bol Komisii doručený 19. októbra 2009, žalobkyňa podala na základe článku 7 ods. 2 nariadenia č. 1049/2001 opakovanú žiadosť, prostredníctvom ktorej vyzvala Komisiu, aby opätovne preskúmala prvú odpoveď (ďalej len „opakovaná žiadosť“).
|
13. I skrivelse av den 15 oktober 2009, registrerad av kommissionen den 19 oktober 2009, ingav sökanden en bekräftande ansökan i enlighet med artikel 7.2 i förordning nr 1049/2001. Genom denna ansökan anmodades kommissionen att ompröva svaret på den ursprungliga ansökan (nedan kallad den bekräftande ansökan).
|
|
14. Dňa 10. novembra 2009 Komisia predĺžila lehotu stanovenú na poskytnutie odpovede na opakovanú žiadosť.
|
14. Den 10 november 2009 förlängde kommissionen den frist inom vilken den ursprungliga ansökan skulle besvaras.
|
|
15. V liste z 1. decembra 2009 Komisia najskôr uviedla, že vzhľadom na to, že opakovaná žiadosť si vyžaduje podrobné preskúmanie mnohých relevantných dokumentov a že príslušné rokovania s ostatnými útvarmi ešte nie sú ukončené, nie je žiaľ schopná poskytnúť konečnú odpoveď na túto žiadosť.
|
15. I skrivelse av den 1 december 2009 uppgav kommissionen inledningsvis att eftersom sökandens bekräftande ansökan fordrade en prövning av flera relevanta handlingar och eftersom diskussionen angående detta med de andra avdelningarna inte hade avslutats, hade kommissionen dessvärre inte möjlighet att lämna ett slutligt svar på ansökan.
|
|
16. Návrhom podaným do kancelárie Všeobecného súdu 1. februára 2010 žalobkyňa podala žalobu o neplatnosť smerujúcu proti rozhodnutiam Komisie, ktoré sú obsiahnuté jednak v liste z 9. októbra 2009 a jednak v liste z 1. decembra 2009, pričom uvedená žaloba bola zapísaná pod spisovou značkou T‑36/10.
|
16. Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 1 februari 2010 väckte sökanden talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut, vilka framgick dels av skrivelsen av den 9 oktober 2009, dels av skrivelsen av den 1 december 2009. Talan registrerades som mål T-36/10.
|
|
17. Rozhodnutím z 29. apríla 2010 Komisia odpovedala na opakovanú žiadosť prostredníctvom svojho generálneho tajomníka (ďalej len „napadnuté rozhodnutie“).
|
17. I beslut av den 29 april 2010 besvarade kommissionen, genom dess generalsekretariat, den bekräftande ansökan (nedan kallat det angripna beslutet).
|
|
18. V prvom rade v hlave 2 napadnutého rozhodnutia s názvom „Dokumenty, ktorých sa týka opakovaná žiadosť“ Komisia konštatuje, že opakovaná žiadosť obsahovala po prvé v podstate žiadosť o prístup k takým dokumentom, aké boli uvedené v prvej žiadosti, a to konkrétne k „dokumentom, ktoré sa týkali [zmluvy LIEN 97‑2011]“, ku ktorým žalobkyňa nemala prístup, a po druhé žiadosť o prístup k dodatočným dokumentom týkajúcim sa „internej poštovej komunikácie AIDCO s ďalšími generálnymi riaditeľstvami, ktorých sa LIEN vôbec netýkala“ (ďalej len „dodatočné dokumenty“). Komisia sa však domnieva, že vzhľadom na to, že žiadosť o prístup k dodatočným dokumentom bola prvýkrát podaná v štádiu opakovanej žiadosti, je táto žiadosť novou žiadosťou. Z tohto dôvodu spresňuje, že napadnuté rozhodnutie „sa týka iba dokumentov zo zložiek 1, 2, 3 a 4, ktoré sa zaoberajú odstúpením od [zmluvy LIEN 97‑2011] a ktoré neboli zverejnené prostredníctvom listu z 9. októbra 2009 zaslaným ako odpoveď generálneho riaditeľstva AIDCO“.
|
18. Kommissionen konstaterade inledningsvis under avdelning 2 i det angripna beslutet, med rubriken ”De handlingar som berörs av den bekräftande ansökan”, att den bekräftande ansökan i huvudsak avsåg en ansökan om tillgång till handlingar vilka redan omfattades av den ursprungliga ansökan, nämligen ”de handlingar som berörde [avtalet LIEN 97‑2011]”, till vilka sökanden inte beviljats tillgång, samt en ansökan om tillgång till övriga handlingar angående ”AIDCO:s så kallade interna skriftväxling med andra generaldirektorat som inte alls berördes av LIEN” (nedan kallade de övriga handlingarna). Kommissionen anser att eftersom ansökan om tillgång till de övriga handlingarna ingavs för första gången i samband med den bekräftande ansökan, utgör denna en ny ansökan. Följaktligen angav kommissionen att det angripna beslutet ”inte berör handlingarna i akterna 1, 2, 3 och 4 som avser hävandet av [avtalet LIEN 97‑2011] och som inte lämnades ut genom skrivelsen av den 9 oktober 2009, vilken utgjorde det svar som lämnades av AIDCO:s generaldirektorat”.
|
|
19. V druhom rade Komisia v tej istej hlave napadnutého rozhodnutia uvádza, že v nadväznosti na opakovanú žiadosť boli také nezverejnené dokumenty, aké sú uvedené v tabuľke, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, riadne skontrolované. Komisia spresňuje:
|
19. Vidare angav kommissionen, under samma rubrik i det angripna beslutet, att med anledning av den bekräftande ansökan gjordes en noggrann prövning av de handlingar som inte lämnats ut. Dessa handlingar framgår av tabellen som bilagts det angripna beslutet. Kommissionen angav därvid följande:
|
|
– po prvé, že uvedená tabuľka sa delí na tri časti, ktoré zahrnujú tri kategórie dokumentov, a to jednak dokumenty nachádzajúce sa v zložkách 1 až 3, ktoré sú súčasťou spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ďalej dokumenty nachádzajúce sa v zložke 4, časti I, a napokon dokumenty, ktoré sa nachádzajú v zložke 4, časti II,
|
– Nämnda tabell är uppdelad i tre delar som omfattar tre kategorier av handlingar, nämligen för det första de handlingar som finns i akterna 1–3, vilka utgör det ärende som rör avtalet LIEN 97‑2011, för det andra de handlingar som finns i akt 4 del I och slutligen de handlingar som finns i akt 4 del II.
|
|
– po druhé, že pokiaľ ide o všetky dokumenty označené v uvedenej tabuľke, tie sú prístupné buď úplne (AI), čiastočne (AP) alebo nie sú prístupné vôbec (NA),
|
– Var och en av de handlingar som anges i nämnda tabell är tillgängliga, antingen obegränsat, till viss del, eller icke tillgängliga.
|
|
– po tretie, že pokiaľ sa rozhodne, že dokument nie je úplne prístupný, spresnia sa ustanovenia nariadenia č. 1049/2001, na základe ktorých bolo prijaté toto rozhodnutie,
|
– När kommissionen har beslutat att en handling inte är obegränsat tillgänglig anges de bestämmelser i förordning nr 1049/2001 på vilka beslutet grundar sig.
|
|
– po štvrté, že pokiaľ ide o dokumenty alebo určité časti dokumentov, ktoré nepatria do predmetu prvej žiadosti (ďalej len „predmet prvej žiadosti“) alebo do pôsobnosti nariadenia č. 1049/2001 (ďalej len „pôsobnosť nariadenia“), uvedené dokumenty sú označené ako dokumenty, ktoré nepatria do pôsobnosti (HC).
|
– När det gäller de handlingar eller vissa delar av handlingar som inte omfattas av föremålet för den ursprungliga ansökan (nedan kallat föremålet för den ursprungliga ansökan) eller tillämpningsområdet för förordning nr 1049/2001 (nedan kallat förordningens tillämpningsområde) anges att dessa handlingar inte omfattas av ansökan.
|
|
20. V treťom rade Komisia v bode 3 napadnutého rozhodnutia uvádza svoje závery týkajúce sa opakovanej žiadosti.
|
20. I punkt 3 i det angripna beslutet redogjorde kommissionen för sina slutsatser angående den bekräftande ansökan.
|
|
21. Po prvé Komisia v oddiele 3.1 s názvom „Dokumenty, ktoré nepatria do pôsobnosti“ uvádza dôvody, pre ktoré niektoré dokumenty vôbec alebo čiastočne nepatria do predmetu prvej žiadosti alebo nepatria do pôsobnosti nariadenia, a identifikuje uvedené dokumenty.
|
21. I punkt 3.1, med rubriken ”Handlingar som inte omfattas av ansökan”, redogjorde kommissionen för skälen till att vissa handlingar, i deras helhet eller till viss del, inte omfattas av föremålet för den ursprungliga ansökan eller inte omfattas av förordningens tillämpningsområde. Dessa handlingar angavs av kommissionen.
|
|
22. Po druhé v oddiele 3.2 s názvom „Dokumenty, ku ktorý sa poskytuje úplný prístup“ Komisia jednak identifikuje dokumenty, ktoré patria do kategórie predmetných dokumentov. Takisto spresňuje, že niektoré uvedené dokumenty obsahujú časti, ktoré sú utajené buď z dôvodu, že nepatria do predmetu prvej žiadosti, alebo z dôvodu, že nepatria do pôsobnosti nariadenia. Napokon identifikuje viaceré dokumenty alebo časti dokumentov, ktorých obsah je totožný s obsahom ďalších dokumentov alebo častí dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
22. I punkt 3.2, med rubriken ”Handlingar till vilka obegränsad tillgång beviljas”, angav kommissionen de handlingar som omfattas av den aktuella kategorin handlingar. Vidare angav den att vissa av dessa handlingar innehåller delar som dolts på grund av att de inte omfattas av föremålet för den ursprungliga ansökan eller inte omfattas av förordningens tillämpningsområde. Slutligen angav kommissionen flera handlingar eller delar av handlingar vars innehåll var identiskt med det i andra handlingar eller delar av handlingar som rör avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
23. Po tretie v oddiele 3.3 s názvom „Čiastočne sprístupnené dokumenty“ Komisia na jednej strane identifikuje dokumenty, ktoré patria do tohto oddielu. Na druhej strane spresňuje, že nezverejnené časti týchto dokumentov sú utajené z dôvodu, že buď sa na ne uplatní jedna z výnimiek uvedených v článku 4 nariadenia č. 1049/2001, alebo nepatria do pôsobnosti nariadenia alebo predmetu prvej žiadosti. Napokon Komisia identifikuje viaceré nové dokumenty alebo časti dokumentov, ktorých obsah je totožný s obsahom ďalších dokumentov alebo častí dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
23. I punkt 3.3, med rubriken ”Handlingar till vilka tillgång beviljas avseende vissa delar”, angav kommissionen de handlingar som omfattas av denna rubrik. Vidare angav kommissionen att de delar av dessa handlingar som inte lämnats ut hade dolts på grund av att de omfattades av ett av de undantag som räknas upp i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 eller att de inte omfattades av förordningens tillämpningsområde eller föremålet för den ursprungliga ansökan. Slutligen angav kommissionen på nytt flera handlingar eller delar av handlingar vars innehåll var identiskt med det i andra handlingar eller delar av handlingar som rör avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
24. Po štvrté v oddiele 3.4 s názvom „Dokumenty, ktoré nemôžu byť sprístupnené“ Komisia na jednej strane identifikuje dokumenty, ktoré patria do kategórie predmetných dokumentov. Na druhej strane spresňuje, že tabuľka, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, v rozsahu, v akom sa týka uvedených dokumentov, tiež odkazuje na výnimky uvedené v článku 4 nariadenia č. 1049/2001, ktoré boli uplatnené v súvislosti s týmito dokumentmi. Napokon identifikuje viaceré dokumenty alebo časti dokumentov, ktorých obsah je totožný s obsahom ďalších dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
24. I punkt 3.4 med rubriken ”Handlingar till vilka tillgång inte kan beviljas”, angav kommissionen de handlingar som omfattas av den aktuella kategorin handlingar. Vidare angav kommissionen att eftersom dessa handlingar även finns upptagna i den tabell som bifogats det angripna beslutet, innehåller tabellen en hänvisning till de undantag som räknas upp i artikel 4 förordning nr 1049/2001 och som har tillämpats beträffande dessa handlingar. Slutligen angav kommissionen flera handlingar eller delar av handlingar vars innehåll var identiskt med det i andra handlingar eller delar av handlingar som rör avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
25. V štvrtom rade v bode 4 napadnutého rozhodnutia Komisia uvádza dôvody odmietnutia úplného prístupu k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 založené na nariadení č. 1049/2001, a to na jednej strane v bode 4.1 napadnutého rozhodnutia poukazuje na ochranu rozhodovacieho procesu na základe článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 a na druhej strane v bode 4.2 napadnutého rozhodnutia poukazuje na ochranu súkromia a integrity jednotlivca na základe článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001.
|
25. I punkt 4 i det angripna beslutet redogjorde kommissionen för de skäl som låg till grund för beslutet att inte bevilja en fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011. Dessa skäl, som grundade sig på förordning nr 1049/2001, angavs i punkt 4.1 i det angripna beslutet som skyddet för beslutsförfarandet i enlighet med artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 samt i punkt 4.2 i det angripna beslutet som skyddet för den enskildes privatliv och integritet i enlighet med artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001.
|
|
26. V piatom rade v bode 5 napadnutého rozhodnutia Komisia skúma, či existuje prevažujúci verejný záujem na zverejnení dokumentov, ku ktorým bol čiastočne alebo úplne odmietnutý prístup v štádiu skúmania žiadosti o prístup. Komisia však na jednej strane konštatuje, že zverejnenie požadovaných dokumentov môže slúžiť iba osobitnému záujmu, na ktorý poukázal žiadateľ, a nie prevažujúcemu verejnému záujmu. Na druhej strane sa domnieva, že verejný záujem na transparentnosti môže byť v tomto prípade dôvodom na poskytnutie prístupu k dokumentom, ktoré sú chránené výnimkami uvedenými v bode 4 napadnutého rozhodnutia na účely odmietnutia ich zverejnenia.
|
26. I punkt 5 i det angripna beslutet prövade kommissionen om det förelåg ett övervägande allmänintresse av att lämna ut handlingar till vilka tillgång delvis eller fullständigt hade vägrats i detta skede av handläggningen av ansökan om tillgång. Kommissionen konstaterade att utlämnandet av de begärda handlingarna endast kan tjäna det enskilda intresse som åberopats av sökanden och inte ett övervägande allmänintresse. Vidare ansåg kommissionen inte att det allmänna insynsintresset i förevarande fall kan motivera en tillgång till de handlingar som skyddas av de undantag som anförts i punkt 4 i det angripna beslutet för att avslå ansökan om utlämnande.
|
|
27. Uznesením z 24. marca 2011 Všeobecný súd vyhlásil žalobu podanú vo veci T‑36/10 za zjavne neprípustnú, pretože smerovala proti rozhodnutiu Komisie z 9. októbra 2009, a za bezpredmetnú, pretože smerovala proti implicitnému rozhodnutiu o odmietnutí, ktoré obsahoval list Komisie z 1. decembra 2009. Návrhom podaným do kancelárie Súdneho dvora 29. apríla 2011 žalobkyňa podala odvolanie proti uzneseniu Všeobecného súdu z 24. marca 2011 na základe článku 56 Štatútu Súdneho dvora, ktoré bolo zapísané pod spisovou značkou C‑208/11 P.
|
27. I beslut av den 24 mars 2011 fastslog tribunalen att det var uppenbart att den talan som hade väckts i mål T‑36/10 skulle avvisas, eftersom den riktade sig mot kommissionens beslut av den 9 oktober 2009 och den hade förlorat sitt föremål, då den riktade sig mot ett underförstått avslagsbeslut som hade fattats genom kommissionens skrivelse av den 1 december 2009. Genom skrivelse som ingavs till domstolens kansli den 29 april 2011 överklagade sökanden tribunalens beslut av den 24 mars 2011 i enlighet med artikel 56 i domstolens stadga. Överklagandet registrerades som mål C‑208/11 P.
|
|
28. Uznesením z 21. septembra 2011 Všeobecný súd rozhodol, že v nadväznosti na stratu záujmu na konaní zo strany žalobkyne netreba viac rozhodovať vo veci T‑141/05 RENV. Návrhom podaným do kancelárie Súdneho dvora 2. novembra 2011 žalobkyňa podala odvolanie proti uzneseniu Všeobecného súdu z 21. septembra 2011 na základe článku 56 Štatútu Súdneho dvora, ktoré bolo zapísané pod spisovou značkou C‑554/11 P.
|
28. I beslut av den 21 september 2011 konstaterade tribunalen att med hänsyn till att sökanden inte längre hade ett berättigat intresse av att få saken prövad, saknades det anledning att döma i mål T‑141/05 RENV. Genom skrivelse som ingavs till domstolens kansli den 2 november 2011 överklagade sökanden tribunalens beslut av den 21 september 2011 i enlighet med artikel 56 i domstolens stadga. Överklagandet registrerades som mål C‑554/11 P.
|
|
Konanie
|
Förfarandet
|
|
29. Návrhom podaným do kancelárie Všeobecného súdu 9. júla 2010 žalobkyňa podala túto žalobu.
|
29. Sökanden har genom ansökan som ingavs till tribunalens kansli den 9 juli 2010 väckt förevarande talan.
|
|
30. Listom podaným do kancelárie Všeobecného súdu 29. júla 2010 žalobkyňa na základe ustanovení článku 48 ods. 2 rokovacieho poriadku navrhla, aby Všeobecný súd zohľadnil odôvodnenie rozsudku, ktorý vyhlásil po podaní žaloby.
|
30. I skrivelse som ingavs till tribunalens kansli den 29 juli 2010 begärde sökanden, med stöd av artikel 48.2 i rättegångsreglerna, att tribunalen skulle beakta skälen i en dom som tribunalen hade meddelat efter ingivandet av ansökan.
|
|
31. Uznesením zo 14. apríla 2011 bolo v súlade s článkom 65 písm. b), článkom 66 ods. 1 a článkom 67 ods. 3 tretím pododsekom rokovacieho poriadku prijaté prvé opatrenie na vykonanie dokazovania, v rámci ktorého bola Komisii uložená povinnosť predložiť kópiu dôverných verzií dokumentov, ktoré boli v napadnutom rozhodnutí zaradené do týchto troch kategórií, a to jednak tých, ktorých obsah „nepatrí do pôsobnosti“ (bod 3.1 napadnutého rozhodnutia), tých, ktoré boli čiastočne sprístupnené (bod 3.3 napadnutého rozhodnutia) a napokon tých, ktoré neboli vôbec sprístupnené (bod 3.4 napadnutého rozhodnutia), pričom bolo spresnené, že tieto dokumenty sa v rámci konan ia v tejto veci neposkytnú žalobkyni.
|
31. I beslut av den 14 april 2011 vidtog tribunalen i enlighet med artiklarna 65 b–66.1 och 67.3 tredje stycket i rättegångsreglerna en första åtgärd för bevisupptagning, varvid kommissionen förelades att förete kopior av de konfidentiella versionerna av samtliga handlingar som i det angripna beslutet klassificerats i följande tre kategorier. Det vill säga handlingar där innehållet ”inte omfattas av ansökan” (punkt 3.1 i det a ngripna beslutet), handlingar till vilka tillgång beviljas avseende vissa delar (punkt 3.3 i det angripna beslutet) och slutligen handlingar till vilka tillgång inte kan beviljas (punkt 3.4 i det angripna beslutet). Tribunalen preciserade att dessa handlingar inte skulle överlämnas till sökanden i det aktuella målet.
|
|
32. Listom z 10. mája 2011 Komisia odpovedala na opatrenie na vykonanie dokazovania obsiahnuté v uznesení zo 14. apríla 2011. Všeobecný súd sa však domnieval, že uvedená odpoveď formálne a obsahovo nevyhovovala predmetu uvedeného opatrenia.
|
32. I skrivelse av den 10 maj 2011 hörsammade kommissionen den åtgärd för bevisupptagning som vidtagits genom beslutet av den 14 april 2011. Tribunalen fann emellertid att kommissionens gensvar inte, vare sig formellt eller i sak, uppfyllde föremålet för denna åtgärd.
|
|
33. Preto bolo uznesením z 25. mája 2011 v súlade s článkom 67 ods. 3 tretím pododsekom rokovacieho poriadku prijaté druhé opatrenie na vykonanie dokazovania, v rámci ktorého bola Komisii opäť uložená povinnosť, aby podľa schémy predkladania uvedenej v bode 2 výroku tohto uznesenia predložila kópiu dôvernej verzie všetkých dokumentov, ktoré boli v napadnutom rozhodnutí zaradené do troch kategórií uvedených v bodoch 3.1, 3.3 a 3.4 napadnutého rozhodnutia, pričom bolo spresnené, že tieto dokumenty nebudú v rámci konania v tejto veci poskytnuté žalobkyni (ďalej len „druhé opatrenie na vykonanie dokazovania“).
|
33. I beslut av den 25 maj 2011 vidtogs således, i enlighet med artikel 67.3 tredje stycket i rättegångsreglerna, en andra åtgärd för bevisupptagning, varvid kommissionen på nytt förelades att i enlighet med presentationsordningen i punkt 2 i artikeldelen till detta beslut förete kopior av de konfidentiella versionerna av samtliga handlingar som i det angripna beslutet klassificerats i de tre kategorier som följer av punkterna 3.1, 3.3 och 3.4 i det angripna beslutet. Tribunalen preciserade att dessa handlingar inte skulle överlämnas till sökanden i det aktuella målet (nedan kallad den andra åtgärden för bevisupptagning).
|
|
34. Dňa 8. júna 2011 Všeobecný súd adresoval účastníkom konania na základe opatrení na zabezpečenie priebehu konania žiadosti o informácie, na ktoré Komisia odpovedala listom z 15. júna 2011 a žalobkyňa listom z 21. júna 2011.
|
34. Såsom en åtgärd för processledning riktade tribunalen den 8 juni 2011 en begäran om upplysningar till parterna. Begäran besvarades av kommissionen genom en skrivelse av den 15 juni 2011 och av sökanden genom en skrivelse av den 21 juni 2011.
|
|
35. Listom z 9. júna 2011 Komisia odpovedala a vyhovela druhému opatreniu na vykonanie dokazovania, ktoré bolo obsiahnuté v uznesení z 25. mája 2011.
|
35. I skrivelse av den 9 juni 2011 besvarade och hörsammade kommissionen den andra åtgärden för bevisupptagning, som hade beslutats den 25 maj 2011.
|
|
36. Listom podaným do kancelárie Všeobecného súdu 11. júla 2011 žalobkyňa na základe ustanovení článku 48 ods. 2 rokovacieho poriadku požiadala o povolenie predložiť nové žalobné dôvody založené na právnych skutočnostiach, ktoré vyšli najavo v priebehu konania.
|
36. I skrivelse som ingavs till tribunalens kansli den 11 juli 2011 begärde sökanden, med stöd av artikel 48.2 i rättegångsreglerna, tillåtelse att åberopa en ny grund som stöder sig på rättsliga omständigheter som framkommit under förfarandet.
|
|
37. V nadväznosti na opatrenie na zabezpečenie priebehu konania vykonané počas pojednávania Komisia poskytla Všeobecnému súdu kópiu prvej odpovede, ktorú obsahoval list z 9. októbra 2009.
|
37. Med anledning av en åtgärd för processledning som hade beslutats under förhandlingen, ingav kommissionen till tribunalen en kopia på det ursprungliga svaret, vilket återfanns i skrivelsen av den 9 oktober 2009.
|
|
Návrhy účastníkov konania
|
Parternas yrkanden
|
|
38. Žalobkyňa navrhuje, aby Všeobecný súd:
|
38. Sökanden har yrkat att tribunalen ska
|
|
– zrušil napadnuté rozhodnutie,
|
– ogiltigförklara det angripna beslutet,
|
|
– zaviazal Komisiu na náhradu trov konania.
|
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
|
|
39. Komisia navrhuje, aby Všeobecný súd:
|
39. Kommissionen har yrkat att tribunalen ska
|
|
– zamietol žalobu ako čiastočne neprípustnú a nedôvodnú v celom rozsahu,
|
– ogilla talan då den i vissa delar inte kan upptas till sakprövning och i övriga delar är ogrundad,
|
|
– zaviazal žalobkyňu na náhradu trov konania.
|
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
|
|
O prípustnosti obsahu listov, ktoré žalobkyňa podala do kancelárie Všeobecného súdu 29. júla 2010 a 11. júla 2011
|
Huruvida innehållet i de skrivelser som sökanden ingett till tribunalens kansli den 29 juli 2010 och den 11 juli 2011 kan upptas till sakprövning
|
|
40. V listoch z 29. júla 2010 a 11. júla 2011 žalobkyňa v podstate na základe ustanovení článku 48 ods. 2 rokovacieho poriadku výslovne alebo implicitne uviedla dva nové žalobné dôvody. V súlade s ustanoveniami článku 48 ods. 2 tretieho pododseku rokovacieho poriadku treba posúdiť prípustnosť týchto dvoch žalobných dôvodov.
|
40. I skrivelserna av den 29 juli 2010 och den 11 juli 2011 har sökanden i huvudsak, med stöd av artikel 48.2 i rättegångsreglerna, uttryckligen eller indirekt åberopat två nya grunder. I enlighet med artikel 48.2 tredje stycket i rättegångsreglerna ska tribunalen pröva huruvida dessa båda grunder kan upptas till sakprövning.
|
|
41. Po prvé, pokiaľ ide o obsah listu z 29. júla 2010, treba pripomenúť, že z ustanovení článku 44 ods. 1 písm. c) rokovacieho poriadku výslovne vyplýva, že žalobné dôvody uvedené v štádiu žaloby musia byť zhrnuté. Preto sa v prípade neexistencie osobitného ustanovenia v článku 48 ods. 2 rokovacieho poriadku, pokiaľ ide o formálne požiadavky na uvedenie nového žalobného dôvodu v priebehu konania, treba domnievať, že ustanovenia článku 44 ods. 1 písm. c) rokovacieho poriadku sa uplatnia rovnako na taký žalobný dôvod.
|
41. När det gäller innehållet i skrivelsen av den 29 juli 2010, erinrar tribunalen om att det uttryckligen framgår av artikel 44.1 c i rättegångsreglerna att det ska göras en kortfattad framställning av de grunder som åberopas i ansökan. Eftersom det i artikel 48.2 i rättegångsreglerna inte finns någon specifik bestämmelse angående formkraven för framställningen av en ny grund som åberopats under rättegången, finner tribunalen att artikel 44.1 c i rättegångsreglerna är tillämplig även på en sådan grund.
|
|
42. V liste z 29. júla 2010 však žalobkyňa tvrdí, že v rozsudku zo 7. júla 2010, Agrofert Holding/Komisia (T‑111/07, neuverejnený v Zbierke), Všeobecný súd zamietol tvrdenia Komisie, ktoré sú totožné s tvrdeniami uvedenými v napadnutom rozhodnutí a ktoré sa zakladajú na výnimkách uvedených v článku 4 nariadenia č. 1049/2001. Naopak, Komisia nikde nespresňuje body už citovaného rozsudku Agrofert Holding/Komisia, ktoré považuje za relevantné. Namiesto toho sa uspokojuje s tým, že vyzýva Všeobecný súd, aby preskúmal, či konštatovania, ku ktorým dospel v tomto rozsudku, sú analogicky uplatniteľné v rámci konania v tejto veci.
|
42. I skrivelsen av den 29 juli 2010 hävdade sökanden att tribunalen i dom av den 7 juli 2010 i mål T‑111/07, Agrofert Holding mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen), inte godtog kommissionens argument. Dessa argument var identiska med dem som framfördes i det angripna beslutet och grundade sig på de undantag som räknas upp i artikel 4 i förordning nr 1049/2001. Sökanden har däremot inte vid något tillfälle angett vilka punkter i domen i det ovannämnda målet Agrofert Holding mot kommissionen som den anser är relevanta. Tvärtom har sökanden endast anmodat tribunalen att pröva huruvida de konstateranden som gjorts i denna dom är analogt tillämpliga i förevarande mål.
|
|
43. Za týchto podmienok bez toho, aby bolo potrebné vyjadriť sa k existencii nových okolností, na základe ktorých by bolo možné uviesť nový žalobný dôvod v zmysle článku 48 ods. 2 rokovacieho poriadku, treba sa domnievať, že obsah listu z 29. júla 2010 nevyhovuje formálnym náležitostiam, v súlade s ktorými musí byť žalobný dôvod predložený a ktoré sú stanovené v článku 44 ods. 1 písm. c) rokovacieho poriadku. Preto musí byť uvedený obsah vyhlásený za neprípustný.
|
43. Mot denna bakgrund finner tribunalen att innehållet i skrivelsen av den 29 juli 2010 inte uppfyller formkraven enligt artikel 44.1 c i rättegångsreglerna för framställandet av en grund. Det är således inte nödvändigt att pröva huruvida förekomsten av nya omständigheter kan göra det möjligt att åberopa en ny grund i den mening som avses i artikel 48.2 i rättegångsreglerna. Innehållet i nämnda skrivelse kan därmed inte upptas till sakprövning.
|
|
44. Po druhé, pokiaľ ide o obsah listu z 11. júla 2011, treba pripomenúť, že podľa ustálenej judikatúry rozsudok, ktorým sa potvrdzuje iba právny stav, ktorý žalobca v čase podania žaloby v zásade poznal, nemožno považovať za novú okolnosť umožňujúcu predloženie nového žalobného dôvodu (rozsudok Súdneho dvora z 1. apríla 1982, Dürbeck/Komisia, 11/81, Zb. s. 1251, bod 17; rozsudky Súdu prvého stupňa z 12. júla 2001, T. Port/Rada, T‑2/99, Zb. s. II‑2093, bod 57, a Banatrading/Rada, T‑3/99, Zb. s. II‑2123, bod 49).
|
44. När det gäller innehållet i skrivelsen av den 11 juli 2011, erinrar tribunalen om att det följer av fast rättspraxis att en dom som endast bekräftar ett rättsläge som sökanden i princip kände till vid den tidpunkt då han väckte talan inte kan anses vara en ny omständighet som ger rätt att åberopa en ny grund (domstolens dom av den 1 april 1982 i mål 11/81, Dürbeck mot kommissionen, REG 1982, s. 1251, punkt 17, samt förstainstansrättens dom av den 12 juli 2001 i mål T‑2/99, T. Port mot rådet, REG 2001, s. II‑2093, punkt 57, och i mål T-3/99, Banatrading mot rådet, REG 2001, s. II‑2123, punkt 49).
|
|
45. V prejednávanej veci sa však žalobkyňa v liste z 11. júla 2011 odvoláva na rozsudok Všeobecného súdu zo 7. júna 2011, Toland/Parlament (T‑471/08, zatiaľ neuverejnený v Zbierke), a zhrnuje jeho odôvodnenie. V tomto zhrnutí žalobkyňa najskôr pripomína ustálenú judikatúru, ktorá je citovaná v uvedenom rozsudku. Následne uvádza vecné riešenia prijaté v už citovanej veci Toland/Parlament, ktoré považuje za uplatniteľné na prejednávanú vec.
|
45. I skrivelsen av den 11 juli 2011 har sökanden i förevarande fall åberopat tribunalens dom av den 7 juni 2011 i mål T-471/08, Toland mot parlamentet (REU 2011, s. II-0000), och gjort en sammanfattning av domskälen. I denna sammanfattning har sökanden inledningsvis själv erinrat om den fasta rättspraxis som citeras i denna dom. Därefter har sökanden redogjort för tribunalens avgöranden i sak i det ovannämnda målet Toland mot parlamentet, vilka sökanden anser kan överföras på det aktuella målet.
|
|
46. Na základe toho treba konštatovať, že vzhľadom na judikatúru pripomenutú v bode 44 vyššie, rozsudok Toland/Parlament, už citovaný v bode 45 vyššie, nemožno považovať za novú okolnosť umožňujúcu uvedenie nového žalobného dôvodu, keďže iba potvrdzuje právny stav, ktorý žalobkyňa v zásade poznala v čase podania žaloby. Z tohto dôvodu musí byť obsah listu z 11. júla 2011 vyhlásený za neprípustný.
|
46. Tribunalen konstaterar således, mot bakgrund av den rättspraxis som nämnts ovan i punkt 44, att domen i det ovan i punkt 45 nämnda målet Toland mot parlamentet inte kan anses utgöra en sådan ny omständighet som ger rätt att åberopa en ny grund, eftersom domen endast bekräftar ett rättsläge som sökanden i princip kände till då talan väcktes. Innehållet i skrivelsen av den 11 juli 2011 kan således inte upptas till sakprövning.
|
|
O veci samej
|
Prövning i sak
|
|
47. Na podporu svojej žaloby žalobkyňa uvádza v podstate štyri žalobné dôvody založené po prvé na zjavne nesprávnom posúdení, pokiaľ ide o určenie predmetu prvej žiadosti, a v dôsledku toho na porušení povinnosti Komisie vykonať úplné preskúmanie uvedenej žiadosti, po druhé na porušení povinnosti odôvodnenia, po tretie na porušení ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 a po štvrté na porušení ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku toho istého nariadenia.
|
47. Till stöd för sin talan har sökanden åberopat fyra grunder. Dessa avser i huvudsak en uppenbart oriktig bedömning vid fastställandet av föremålet för sökandens ursprungliga ansökan och följaktligen ett åsidosättande av kommissionens skyldighet att fullständigt pröva ansökan, ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, ett åsidosättande av artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 och ett åsidosättande av artikel 4.3 andra stycket i samma förordning.
|
|
48. Po tom, čo sa uvedú úvodné pripomienky k tejto veci, pristúpi sa k preskúmaniu prvého žalobného dôvodu, následne sa preskúma tretí a štvrtý žalobný dôvod a napokon druhý žalobný dôvod.
|
48. Tribunalen ska först göra några inledande anmärkningar angående förevarande mål och därefter pröva den första grunden, därefter den tredje och den fjärde grunden och slutligen den andra grunden.
|
|
Úvodné pripomienky
|
Inledande anmärkningar
|
|
49. Ako vyplýva z prvého odseku hlavy 1 napadnutého rozhodnutia s názvom „Kontext“ napadnutého rozhodnutia, Komisia uviedla, že „spis týkajúci sa zmluvy... LIEN 97‑2011 sa sklad[al] zo štyroch častí“, ktoré označila ako zložky, a to:
|
49. I avdelning 1, med rubriken ”Bakgrund”, i det angripna beslutet har kommissionen i första stycket angett att ”ärendet angående avtalet … LIEN 97‑2011 består av fyra delar”. Dessa delar, vilka kommissionen har kallat för akter, är följande:
|
|
– „zložka 1: [obsahujúca] dokumenty počnúc formulárom žiadosti až po kontrolnú správu sekcie technickej pomoci (Technical Assistance Unit, TAU),
|
– ” Akt 1: [Bestående av] handlingarna från ansökningsformuläret till tillsynsrapporten från enheten för tekniskt bistånd (Technical Assistance Unit, TAU).
|
|
– zložka 2: [obsahujúca] dokumenty počnúc druhou priebežnou správou až do apríla 2000 – kabinet Patten,
|
– Akt 2: [Bestående av] handlingarna från den andra delrapporten fram till och med april 2000 – Pattens kabinett.
|
|
– zložka 3: [obsahujúca] predovšetkým korešpondenciu od decembra 1998 do júna 2002,
|
– Akt 3: [Bestående] i huvudsak av skriftväxlingen från december 1998 till och med juni 2002.
|
|
– zložka 4: [obsahujúca] interné dokumenty vrátane korešpondencie medzi Komisiou a úradmi pre vnútorné záležitosti IBF International Consulting… a Európskym dobrovoľníckym centrom...“
|
– Akt 4: [Bestående av] interna handlingar, inbegripet skriftväxlingen mellan kommissionen och de interna kontoren IBF International Consulting ... och Europeiska volontärcentret ...”
|
|
50. Okrem toho „Zložka 4“ spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 sa delí na dve časti, a to, ako vyplýva z druhého odseku hlavy 1 napadnutého rozhodnutia s názvom „Kontext“:
|
50. Vidare är ”Akt 4” i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 i sin tur uppdelad i två delar. Dessa är enligt andra stycket i avdelning 1, med rubriken ”Bakgrund”, i det angripna beslutet följande:
|
|
– zložka 4 časť I: obsahuje dokumenty, ktoré boli uvedené na zozname v liste z 8. júla 2002,
|
– Akt 4, del I: Denna del innehåller de handlingar som har förtecknats i skrivelsen av den 8 juli 2002.
|
|
– zložka 4 časť II: obsahuje e‑mailové správy, ktoré boli spomínané v odôvodnenom stanovisku adresovanom Komisiou 12. a 21. októbra 2004 ombudsmanovi.
|
– Akt 4, del II: Denna del innehåller de e-postmeddelanden som nämns i det detaljerade yttrande som kommissionen skickade till ombudsmannen den 12 och den 21 oktober .
|
|
51. Navyše v tomto rozsudku sa pojem „podčasť“ v dôvernej verzii dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 založenej do spisu v tejto veci ako odpoveď na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania používa na účely označenia pasáží, ktoré Komisia najmä v tabuľke priloženej k napadnutému rozhodnutiu označuje pojmom „časť“, pred ktorým sa uvádza číselný údaj. Takisto pojem „rámec“ sa používa na označenie pasáží, ktoré Komisia zreteľne vymedzila tak, že ich ohraničila rámčekom v uvedenej dôvernej verzii, a v prípade ktorých Komisia spresnila dôvody, pre ktoré odmietla zverejniť ich obsah [napríklad z dôvodu výnimiek podľa článku 4 ods. 1 písm. b) a článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001].
|
51. Vidare används i förevarande dom termen ”avsnitt” för att beteckna delar av de konfidentiella versionerna av handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, som ingetts i förevarande mål med anledning av den andra åtgärden för bevisupptagning, vilka kommissionen, särskilt i den tabell som bilagts det angripna beslutet kallar för ”del” med ett nummer före. Termen ”textruta” används i förevarande dom för att beteckna delar av handlingar som tydligt har avgränsats av kommissionen genom en inramning i form av en ruta i den konfidentiella versionen och för vilken kommissionen har angett skälen för att inte lämna ut innehållet [exempelvis med stöd av undantagen i artikel 4.1 b och 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001].
|
|
52. Okrem toho Všeobecný súd uvádza, že pokiaľ ide o niektoré dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými Komisia v napadnutom rozhodnutí uviedla dôvody, pre ktoré odmietla poskytnúť žalobkyni úplný prístup k týmto dokumentom, uvedené dôvody neboli systematicky prebraté do dôverných verzií týchto dokumentov, ktoré boli priložené k odpovedi Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania. Všeobecný súd konštatuje, že ide o tieto dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré sú dotknuté týmto nedostatkom:
|
52. Tribunalen har vidare påpekat att när det gäller vissa handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, beträffande vilka kommissionen i det angripna beslutet har anfört ett skäl för att vägra sökanden en fullständig tillgång, har nämnda skäl inte systematiskt återgetts i de konfidentiella versionerna av nämnda handlingar som bilagts kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning. Tribunalen konstaterar att de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som berörs av nämna underlåtelse är följande:
|
|
– pokiaľ ide o odmietnutie založené na skutočnosti, že obsah predmetného dokumentu čiastočne nepatril do pôsobnosti žiadosti o prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v zložke 1: dokument 2/1999,
|
– När det gäller vägran som grundar sig på det förhållandet att innehållet i den berörda handlingen till viss del inte omfattas av ansökan om tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, i akt 1: handling 2/1999.
|
|
– pokiaľ ide o odmietnutie založené na výnimke podľa článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001:
|
– När det gäller vägran som grundar sig på undantaget enligt artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001:
|
|
– v zložke 4 časti I: dokument 19/1999 (podčasť 1),
|
– I akt 4, del I : handling 19/1999 (avsnitt 1) ,
|
|
– v zložke 4 časti II: dokument 14/1999,
|
– I akt 4, del II : handling 14/1999.
|
|
– pokiaľ ide o odmietnutie založené na výnimke podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001:
|
– När det gäller vägran som grundar sig på undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001:
|
|
– v zložke 1: dokument 7/1999 (podčasť 2),
|
– I akt 1: handling 7/1999 (avsnitt 2),
|
|
– v zložke 4 časti I: dokumenty 8/1999 až 11/1999, 13/1999 a 19/1999 (podčasť 1),
|
– I akt 4, del I: handlingarna 8/1999–11/1999, 13/1999 och 19/1999 (avsnitt 1),
|
|
– v zložke 4 časti II: dokumenty 7/1999, 8/1999, 12/1999 a 14/1999.
|
– I akt 4, del II: handlingarna 7/1999, 8/1999, 12/1999 och 14/1999.
|
|
53. Pokiaľ ide o dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedené v bode 52 vyššie, treba sa však domnievať, že vzhľadom na to, že Komisia v súvislosti s ich predmetom v napadnutom rozhodnutí výslovne poukázala na dôvod odmietnutia zverejniť ich obsah, neuvedenie tohto dôvodu, aký sa uvádza v tom istom bode, neumožňuje dospieť k záveru, že Komisia do dnešného dňa odmietala na tento dôvod poukázať. V prípade, že Komisia v odpovedi na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania výslovne neuvedie také odmietnutie, nemožno vylúčiť, že toto neuvedenie bolo výsledkom obyčajnej tlačovej chyby. Z tohto dôvodu, pokiaľ ide o dokumenty uvedené v bode 52 vyššie, treba posúdiť, či nezverejnené údaje z uvedených dokumentov obsahujú prvky, ktoré sa kryjú s predmetom výnimky, ktorá bola v napadnutom rozhodnutí výslovne uvedená na účely odmietnutia zverejnenia týchto údajov.
|
53. När det gäller de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som räknas upp ovan i punkt 52, finner tribunalen att eftersom kommissionen i det angripna beslutet beträffande dessa handlingar uttryckligen har anfört ett skäl för att vägra lämna ut deras innehåll, leder underlåtelsen att ange ett sådant skäl, såsom påpekats i samma punkt, inte till slutsatsen att kommissionen beträffande dessa handlingar skulle ha avstått från att anföra något skäl. Eftersom kommissionen i dess svar på den andra åtgärden för bevisupptagning inte uttryckligen angett något sådant avstående, kan det inte uteslutas att den utelämnade uppgiften enbart beror på ett skrivfel. När det gäller de handlingar som räknas upp ovan i punkt 52 ska tribunalen följaktligen bedöma huruvida uppgifterna i dessa handlingar som inte lämnats ut avser omständigheter som omfattas av föremålet för det undantag som uttryckligen angetts i det angripna beslutet för att vägra ett utlämnande.
|
|
O prvom žalobnom dôvode založenom v podstate na zjavne nesprávnom posúdení, pokiaľ ide o určenie predmetu prvej žiadosti, a následne na nesplnení povinnosti Komisie vykonať úplné preskúmanie uvedenej žiadosti
|
Den första grunden: Huruvida kommissionen gjort en uppenbart oriktig bedömning vad gäller fastställandet av föremålet för den ursprungliga ansökan och följaktligen huruvida kommissionen åsidosatt sin skyldighet att fullständigt pröva nämnda ansökan
|
|
54. Žalobkyňa tvrdí, že jej prvá žiadosť smerovala k tomu, aby jej bol poskytnutý prístup jednak k dokumentom nachádzajúcim sa v zložkách 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 a jednak k dokumentom, ktorých existenciu odhalil spolupracovník ombudsmana v správe z 9. marca 2004 (ďalej len „spolupracovník ombudsmana“) v rámci preskúmania sťažnosti 1874/2003/GG a ktoré boli v pôvodnej žiadosti vymedzené prostredníctvom formulácie „určitý počet [dokumentov] obsahujúcich korešpondenciu a poznámky vyhotovené od roku 2002“ (ďalej len „ďalšie dokumenty odovzdané spolupracovníkovi ombudsmana“). Komisia si preto nesplnila svoju povinnosť vykonať úplné preskúmanie žiadosti o neobmedzený prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
54. Sökanden har hävdat att den ursprungliga ansökan syftade till att sökanden skulle beviljas tillgång till dels handlingarna i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, dels de handlingar vars existens framkommit genom en rapport som upprättats den 9 mars 2004 av en medarbetare till ombudsmannen (nedan kallad en medarbetare till ombudsmannen) i samband med utredningen av klagomål 1874/2003/GG, till vilka handlingar det hänvisats i den ursprungliga ansökan genom formuleringen ”ett visst antal handlingar innehållande skriftväxling och anteckningar som upprättats från och med år 2002” (nedan kallade de övriga handlingar som ingetts till en medarbetare till ombudsmannen). Följaktligen anser sökanden att kommissionen åsidosatte sin skyldighet att på ett fullständigt sätt pröva ansökan om obegränsad tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
55. Komisia tvrdí, že prístup k týmto dodatočným dokumentom nebol v prvej žiadosti požadovaný, ale prvýkrát sa oň požiadalo v rámci opakovanej žiadosti. Preto by mala byť táto žaloba neprípustná v rozsahu, v akom sa týka uvedených dokumentov. V každom prípade taká žiadosť o prístup bola na to, aby jej Komisia mohla vyhovieť, veľmi všeobecná a nepresná, na čo Komisia upozornila žalobkyňu v liste z 20. júla 2010.
|
55. Kommissionen har hävdat att tillgång till dessa övriga handlingar inte begärdes i samband med den ursprungliga ansökan, utan för första gången i den bekräftande ansökan. Förevarande talan kan följaktligen inte upptas till sakprövning såvitt avser dessa handlingar. Under alla förhållanden är en sådan ansökan om tillgång till handlingar alltför allmän och obestämd för att den ska kunna beviljas av kommissionen, vilket kommissionen för övrigt underrättade sökanden om i en skrivelse av den 20 juli 2010.
|
|
56. Predmetom tak čiastočnej neprípustnosti žaloby, ktorej sa domáha Komisia, ako aj prvého žalobného dôvodu je v prejednávanom prípade v podstate preskúmanie toho, či Komisia správne postupovala, keď nevyhovela žiadosti o prístup k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana.
|
56. Såväl kommissionens invändning att talan till viss del ska avvisas som den första grunden avser i huvudsak en prövning av huruvida kommissionen hade fog för att inte besvara ansökan om tillgång till de övriga handlingar som ingetts till en medarbetare till ombudsmannen.
|
|
57. Preskúmanie čiastočnej neprípustnosti žaloby, ktorej sa domáha Komisia, preto úzko súvisí s preskúmaním prvého žalobného dôvodu, takže najskôr treba preskúmať dôvodnosť žalobného dôvodu. V prípade, že by bol prvý žalobný dôvod dôvodný, treba odmietnuť čiastočnú neprípustnosť žaloby, ktorej sa domáha Komisia.
|
57. Prövningen av huruvida talan till viss del ska avvisas, såsom kommissionen invänt, har följaktligen ett nära samband med prövningen av den första grunden. Tribunalen ska därför pröva denna grund. För det fall talan ska bifallas på den första grunden medför det att kommissionens invändning om att talan delvis ska avvisas kan lämnas utan avseende.
|
|
58. Na účely posúdenia dôvodnosti prvého žalobného dôvodu treba najskôr určiť predmet prvej žiadosti.
|
58. För att kunna bedöma om talan ska bifallas på den första grunden, ska tribunalen inledningsvis fastställa föremålet för den ursprungliga ansökan.
|
|
O predmete prvej žiadosti
|
Föremålet för den ursprungliga ansökan
|
|
59. Predovšetkým treba konštatovať, že žalobkyňa v prvej žiadosti vychádzala výslovne z konštatovaní uvedených v správe, ktorú 9. marca 2004 vypracoval spolupracovník ombudsmana.
|
59. Inledningsvis konstaterar tribunalen att sökanden i den ursprungliga ansökan uttryckligen grundade sig på de konstateranden som återfinns i den rapport som en medarbetare till ombudsmannen upprättade den 9 mars 2004.
|
|
60. Žalobkyňa tak v uvedenej žiadosti tvrdila:
|
60. I denna ansökan anförde sökanden följaktligen följande:
|
|
„V nadväznosti na sťažnosť 1874/2003/GG Európsky ombudsman [v liste z] 18. marca 2004... rozhodol o neúplnosti dokumentov poskytnutých [žalobkyni] v rámci odpovede na žiadosť o prístup, ktorú som podala v mene [žalobkyne] vo veci [týkajúcej sa zmluvy LIEN 97‑2011]. K tomuto listu bola priložená správa [spolupracovníka ombudsmana] z 9. marca 2004...
|
”Med anledning av klagomål 1874/2003/GG, fastslog Europeiska ombudsmannen [i skrivelse] av den 18 mars 2004 … att samtliga handlingar inte överlämnats till klaganden med anledning av ansökan om tillgång till handlingar s om jag ingett för [sökandens] räkning i ärendet [angående avtalet LIEN 97‑2011]. Till denna skrivelse bifogades en rapport [från en medarbetare till ombudsmannen] av den 9 mars 2004 …
|
|
Zo správy [spolupracovníka ombudsmana] vyplýva, že nasledujúce [dokumenty] Komisia [žalobkyni] nesprístupnila a žiadam vás, aby ste [žalobkyni] povolili prístup k týmto dokumentom. [Spolupracovník ombudsmana] označil tieto chýbajúce dokumenty:
|
Det framgår av rapporten [från en medarbetare till ombudsmannen] att kommissionen inte lämnat ut nedanstående [handlingar] till [sökanden], och jag önskar för [sökandens] räkning erhålla tillgång till dessa handlingar. [En medarbetare till ombudsmannen] har angett att följande handlingar saknas:
|
|
– zložka 1: ...
|
– Akt 1: …
|
|
– zložka 2: ...
|
– Akt 2: …
|
|
– zložka 3: ...
|
– Akt 3: …
|
|
– zložka 4: ...
|
– Akt 4: …
|
|
– [spolupracovník ombudsmana] okrem iného uvádza: ‚Komisia takisto predložila určitý počet [dokumentov] obsahujúcich korešpondenciu a poznámky vyhotovené od [roku] 2002. Keďže sa sťažnosť týkala výlučne prístupu k zložkám 1 až 4 uvedeným vyššie, tieto ďalšie [dokumenty] úrad ombudsmana neskúmal.‘
|
– [En medarbetare till ombudsmannen] angav vidare följande: ’Kommissionen har även presenterat ett antal [handlingar] som innehåller skriftväxling och anteckningar som upprättats från och med [år] 2002. Med hänsyn till att klagomålet enbart rörde tillgång till de ovannämnda akterna 1–4, har dessa övriga [handlingar] inte granskats av ombudsmannen.’
|
|
V tejto súvislosti si dovoľujem... uviesť, že je logické, že [žalobkyňa] môže Európskemu ombudsmanovi uviesť na účely preskúmania iba [dokumenty], ktoré sú jej známe...
|
Jag vill i detta hänseende påpeka … att rent logiskt kan [sökanden] enbart hos Europeiska ombudsmannen begära granskning av sådana [handlingar] som sökanden har kännedom om …
|
|
Komisia existenciu dodatočných [dokumentov], na ktoré upozornil [spolupracovník ombudsmana] – ‚Komisia taktiež predložila určitý počet [dokumentov] obsahujúcich korešpondenciu a poznámky vyhotovené od roku 2002‘ – naďalej [žalobkyni] zatajovala... Je preto potrebné, aby tieto [dokumenty], teda ‚určitý počet [dokumentov] obsahujúcich korešpondenciu a poznámky vyhotovené od roku 2002‘, ktoré odhalil [spolupracovník ombudsmana], boli takisto bezodkladne poskytnuté [žalobkyni].
|
Förekomsten av ytterligare [handlingar] som påpekats av [en medarbetare till ombudsmannen] – ’Kommissionen har även presenterat ett antal [handlingar] som innehåller skriftväxling och anteckningar som upprättats från och med år 2002’ – har kommissionen hela tiden hållit [sökanden] ovetande om … Det är följaktligen nödvändigt att även dessa [handlingar], ’ett antal [handlingar] som innehåller skriftväxling och anteckningar som upprättats från och med år 2002’, som upptäckts av [en medarbetare till ombudsmannen] omedelbart lämnas ut till [sökanden].
|
|
...
|
…
|
|
V očakávaní vám vopred ďakujem za podporu v súvislosti s mojou ďalšou žiadosťou smerujúcou k získaniu úplného prístupu [k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011], aký zaručuje nariadenie č. 1049/2001.“
|
Jag vill på förhand tacka för det bifallsbeslut som jag hoppas att ni kommer att fatta beträffande min nya ansökan som syftar till att erhålla fullständig tillgång till [handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011], såsom garanteras enligt förordning nr 1049/2001.”
|
|
61. Zo znenia prvej žiadosti tak výslovne vyplýva, že jej predmetom bola žiadosť o neobmedzený a okamžitý prístup nielen k všetkým dokumentom, ktoré spolupracovník ombudsmana identifikoval v zložkách 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ale takisto k ďalším dokumentom, ktoré boli odovzdané uvedenému spolupracovníkovi.
|
61. Det framgår således av den ursprungliga ansökans uttryckliga lydelse att föremålet för denna var en omedelbar och fullständig tillgång, inte endast till samtliga de handlingar som angetts av en medarbetare till ombudsmannen i akterna 1–4 i ärenden angående avtalet LIEN 97-2011, utan även till övriga handlingar som ingetts till nämnda medarbetare.
|
|
62. Rovnako treba pripomenúť, že počas šetrenia, ktoré vykonal spolupracovník ombudsmana v kanceláriách Komisie v rámci preskúmania sťažnosti 1874/2003/GG súvisiacej s tým, že Komisia odmietla poskytnúť žalobkyni prístup k všetkým dokumentom obsiahnutým v spise týkajúcom sa zmluvy LIEN 97‑2011, Komisia z vlastnej iniciatívy odovzdala uvedenému spolupracovníkovi nielen dokumenty obsiahnuté v zložkách 1 až 4 uvedeného spisu, ale tiež ďalšie dokumenty, ako to vyplýva zo správy uvedeného spolupracovníka.
|
62. Tribunalen erinrar även om att i samband med den undersökning som genomfördes av en medarbetare till ombudsmannen i kommissionens lokaler i samband med utredningen av klagomålet 1874/2003/GG, som avsåg kommissionens vägran att bevilja sökanden tillgång till samtliga handlingar som ingick i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, överlämnade kommissionen till nämnda medarbetare på eget initiativ inte endast de handlingar som ingick i akterna 1–4 i nämnda ärende, utan även, vilket framgår av rapporten från nämnda medarbetare, övriga handlingar.
|
|
63. Komisia preto do dnešného dňa nemôže potvrdiť, že dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ku ktorým žalobkyňa požaduje prístup, sú výlučne tie, ktoré sú uvedené v zozname dokumentov, ktorý Komisia poskytla v liste z 8. júla 2002 a ktoré sa nachádzajú v zložkách 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011. Toto tvrdenie odporuje zneniu správy spolupracovníka ombudsmana z 9. marca 2004, ktoré Komisia nespochybňuje.
|
63. Eftersom kommissionen inte nu kan hävda att handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, till vilka sökanden har begärt tillgång, enbart består av de handlingar som framgår av den förteckning över handlingar som överlämnats av kommissionen i skrivelse av den 8 juli 2002 och som ingick i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011. Detta påstående motsägs nämligen av rapporten av den 9 mars 2004 som upprättats av en medarbetare till ombudsmannen, något som inte bestritts av kommissionen.
|
|
O zákonnosti neexistencie rozhodnutia Komisie týkajúceho sa žiadosti o neobmedzený prístup k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana
|
Huruvida kommissionen agerade lagenligt när den inte fattade beslut angående ansökan om fullständig tillgång till de övriga handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen
|
|
64. Treba pripomenúť, že účelom nariadenia č. 1049/2001, ako uvádzajú jeho odôvodnenie 4 a článok 1, je čo najúčinnejšie uplatniť právo verejnosti na prístup k dokumentom inštitúcií.
|
64. Förordning nr 1049/2001 har till syfte, såsom framgår av skäl 4 och artikel 1 i förordningen, att garantera allmänheten största möjliga tillgång till institutionernas handlingar.
|
|
65. Odôvodnenie 1 nariadenia č. 1049/2001 odkazuje na ustanovenia článku 1 druhého odseku ZEÚ, podľa ktorého uvedená zmluva predstavuje novú etapu v procese utvárania čoraz užšieho spojenectva medzi národmi Európy, v ktorom sa prijímajú rozhodnutia čo najotvorenejšie a čo najbližšie k občanovi. Ako pripomína odôvodnenie 2 uvedeného nariadenia, právo na prístup verejnosti k dokumentom inštitúcií je spojené s ich demokratickou povahou.
|
65. Skäl 1 i förordning nr 1049/2001 hänvisar till artikel 1 andra stycket FEU, av vilken framgår att detta fördrag markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. I skäl 2 i förordningen anges att allmänhetens rätt till tillgång till institutionernas handlingar hänger samman med institutionernas demokratiska natur.
|
|
66. Ak sa od Komisie požaduje zverejnenie dokumentu, je povinná posúdiť v každom konkrétnom prípade, či sa na dokument vzťahujú výnimky z práva na prístup k dokumentom inštitúcií vymedzené v článku 4 nariadenia č. 1049/2001 (pozri v tomto zmysle rozsudok Súdneho dvora z 1. júla 2008, Švédsko a Turco/Rada, C‑39/05 P a C‑52/05 P, Zb. s. I‑4723, bod 35).
|
66. När det görs en ansökan hos kommissionen om att en handling ska lämnas ut, är kommissionen skyldig att, i varje enskilt fall, bedöma huruvida den ifrågavarande handlingen omfattas av de undantag från allmänhetens rätt till tillgång till institutionernas handlingar som räknas upp i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 1 juli 2008 i de förenade målen C-39/05 P och C-52/05 P, Sverige och Turco mot rådet, REG 2008, s. I‑4723, punkt 35).
|
|
67. Okrem toho, ako vyplýva zo znenia odôvodnenia 13 nariadenia č. 1049/2001, aby bolo právo na prístup verejnosti k dokumentom inštitúcií Únie plne rešpektované, uplatňuje sa dvojstupňový administratívny postup s doplnkovou možnosťou súdneho konania alebo podania sťažnosti ombudsmanovi.
|
67. Såsom vidare framgår av skäl 13 i förordning nr 1049/2001 bör, för att säkerställa att rätten till tillgång till unionsinstitutionernas handlingar respekteras fullt ut, ett administrativt förfarande i två steg tillämpas, där det dessutom ska vara möjligt att begära domstolsprövning eller framföra klagomål till ombudsmannen.
|
|
68. Takisto podľa judikatúry články 7 a 8 nariadenia č. 1049/2001 tým, že upravujú konanie rozdelené na dve časti, majú na jednej strane umožniť rýchle a jednoduché vybavenie žiadostí o prístup k dokumentom dotknutých inštitúcií, ako aj na druhej strane prioritne umožniť zmier sporov, ktoré by prípadne mohli vzniknúť (rozsudok z 26. januára 2010, Internationaler Hilfsfonds/Komisia, už citovaný v bode 9 vyššie, bod 53).
|
68. Det följer även av fast rättspraxis att artiklarna 7 och 8 i förordning nr 1049/2001, i vilka föreskrivs ett tvåstegsförfarande, syftar till att möjliggöra dels en skyndsam och enkel behandling av ansökningar om tillgång till handlingar hos berörda institutioner, dels, i första hand, uppgörelser i godo av tvister som eventuellt kan uppkomma (domen av den 26 januari 2010 i det ovan i punkt 9 nämnda målet Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, punkt 53).
|
|
69. Z pripomienok uvedených v bodoch 64 až 68 vyššie vyplýva, že dotknutá inštitúcia má povinnosť vykonať úplné preskúmanie všetkých dokumentov uvedených v žiadosti o zverejnenie. Taká požiadavka sa v zásade uplatňuje nielen v rámci vybavovania opakovanej žiadosti v zmysle článku 8 nariadenia č. 1049/2001, ale aj v rámci vybavovania prvej žiadosti v zmysle článku 7 uvedeného nariadenia.
|
69. Av tribunalens påpekanden ovan i punkterna 64–68 följer att den berörda institutionen är skyldig att göra en fullständig undersökning av samtliga handlingar som omfattas av ansökan om att handlingar ska lämnas ut. Ett sådant krav är i princip tillämpligt inte endast vid handläggningen av en bekräftande ansökan i enlighet med artikel 8 i förordning nr 1049/2001, utan även vid handläggningen av den ursprungliga ansökan i den mening som avses i artikel 7 i förordningen.
|
|
70. V prejednávanom prípade treba v prvom rade uviesť, že Komisia v prvej odpovedi spresňuje: „Tento list sa samozrejme týka iba dokumentov, ku ktorým vám nebol poskytnutý prístup v rámci vašej návštevy v roku 2002. Ako vám už bolo vysvetlené v liste z 8. júla 2002, spis týkajúci sa zmluvy LIEN 97‑2011 je rozdelený na štyri časti [zložky 1 až 4].“
|
70. Tribunalen påpekar för det första att kommissionen i förevarande fall i sitt svar på den ursprungliga ansökan angav följande: ”Denna skrivelse avser uppenbarligen endast de handlingar till vilka ni inte beviljades tillgång vid ert besök år 2002. Såsom redan har förklarats i skrivelsen av den 8 juli 2002, består ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 av fyra delar [akterna 1–4].”
|
|
71. Z tohto dôvodu bez toho, aby proti tomu Komisia namietala, treba konštatovať, že prvá odpoveď neobsahuje nijaký prvok odpovede na prvú žiadosť v rozsahu, v akom táto žiadosť smerovala k získaniu neobmedzeného prístupu k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana.
|
71. Tribunalen konstaterar således, vilket förhållande för övrigt inte har bestritts av kommissionen, att det ursprungliga svaret inte innehåller något svar på den ursprungliga ansökan när det gäller avsikten att erhålla fullständig tillgång till övriga handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen.
|
|
72. V druhom rade treba pripomenúť, že v prvej odpovedi sa Komisia uspokojila s konštatovaním, že dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 boli zaradené do zložiek 1 až 4 uvedeného spisu. Zo správy spolupracovníka ombudsmana, na ktorú sa výslovne odkazuje v prvej žiadosti, však vyplýva, že mu v rámci preskúmania sťažnosti 1874/2003/GG boli odovzdané iné dokumenty než tie, ktoré boli zaradené do zložiek 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011. Vzhľadom na konštatovania, ktoré spolupracovník ombudsmana uviedol vo svojej správe, ktorá bola vyhotovená po oznámení zoznamu nachádzajúceho sa v liste z 8. júla 2002, Komisia mala v prípade nepreskúmania prvej žiadosti o neobmedzený prístup k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana prinajmenšom povinnosť vysvetliť, prečo sa domnieva, že tieto dokumenty neboli súčasťou spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
72. För det andra påpekar tribunalen att kommissionen i det ursprungliga svaret enbart hävdade att handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 hade klassificerats i akterna 1–4 i detta ärende. Det framgår emellertid av rapporten från en medarbetare till ombudsmannen, till vilken det uttryckligen hänvisas i den ursprungliga ansökan, att andra handlingar än dem som klassificeras i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 hade överlämnats till ombudsmannen i samband med utredningen av klagomål 1874/2003/GG. Mot bakgrund av dessa konstateranden som en medarbetare till ombudsmannen gjort i sin rapport, vilken upprättats efter det att förteckningen i skrivelsen av den 8 juli 2002 hade skickats, ankom det åtminstone på kommissionen, om den avstod från att pröva den ursprungliga ansökan om fullständig tillgång till de övriga handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen, att förklara varför den ansåg att dessa handlingar inte utgjorde en del av ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
73. Z úvah uvedených v bodoch 70 a 72 vyššie vyplýva, že vzhľadom na to, že prvá odpoveď nebola odpoveďou na žiadosť o neobmedzený prístup k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana, Komisia si nesplnila svoju povinnosť vykonať úplné preskúmanie uvedenej žiadosti. Také nesplnenie povinnosti z jej strany predstavuje zjavné ohrozenie cieľa sledovaného nariadením o rýchlom a jednoduchom vybavení žiadostí o prístup, aký sa pripomína v bode 68 vyššie.
|
73. Det framgår av de överväganden som det redogjorts för ovan i punkterna 70 och 72 att eftersom det ursprungliga svaret inte innehöll något svar på ansökan om fullständig tillgång till de handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen, har kommissionen inte iakttagit sin skyldighet att göra en fullständig prövning av nämnda ansökan. En sådan underlåtelse från kommissionens sida innebär uppenbarligen att det syfte som eftersträvas med bestämmelserna om en skyndsam och enkel behandling av sådana ansökningar om tillgång till handlingar, såsom erinrats om ovan i punkt 68, undergrävs.
|
|
74. V treťom rade treba konštatovať, ako v podstate tvrdí Komisia, že znenie opakovanej žiadosti, na základe ktorého možno vymedziť jej predmet, nezodpovedá presne zneniu prvej žiadosti, ktoré malo ten istý účel.
|
74. För det tredje konstaterar tribunalen visserligen, såsom kommissionen i huvudsak har gjort gällande, att den formulering i den bekräftande ansökan som är ägnad att definiera föremålet för denna ansökan inte exakt motsvarar den formulering som används för detta ändamål i den ursprungliga ansökan.
|
|
75. Ako bolo konštatované v bode 61 vyššie, žalobkyňa totiž v prvej žiadosti výslovne požiadala nielen o neobmedzený a okamžitý prístup k všetkým dokumentom, ktoré spolupracovník ombudsmana označil v zložkách 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ale takisto k ďalším dokumentom, ktoré boli uvedenému spolupracovníkovi odovzdané.
|
75. I den ursprungliga ansökan begärde sökanden nämligen, såsom har konstaterats ovan i punkt 61, uttryckligen en fullständig och omedelbar tillgång inte enbart till samtliga handlingar som angetts av en medarbetare till ombudsmannen i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, utan även till övriga handlingar som överlämnats till nämnda medarbetare.
|
|
76. Naopak, žalobkyňa v opakovanej žiadosti výslovne požiadala Komisiu, aby jej „okamžite poskytla všetky dokumenty, ktoré bez výnimky odmietla zverejniť zo zložiek 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ako aj [dodatočné dokumenty]“.
|
76. I den bekräftande ansökan begärde däremot sökanden uttryckligen att kommissionen till sökanden ”omedelbart skulle överlämna samtliga handlingar, utan undantag, som [den hade] vägrat att lämna ut i akt 1 till och med akt 4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, samt även [de övriga handlingarna]”.
|
|
77. Preto sa predmet prvej žiadosti a predmet opakovanej žiadosti formálne zhodujú, iba pokiaľ ide o žiadosť o neobmedzený prístup k dokumentom zaradeným do zložiek 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011. Naopak, treba konštatovať, že okrem týchto dokumentov žalobkyňa takisto požiadala o taký prístup jednak k ďalším dokumentom, ktoré boli odovzdané spolupracovníkovi ombudsmana, v prvej žiadosti, a jednak k dodatočným dokumentom v opakovanej žiadosti.
|
77. Föremålet för den ursprungliga ansökan och föremålet för den bekräftande ansökan sammanfaller således formellt endast beträffande begäran om en fullständig tillgång till de handlingar som klassificerats i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011. Tribunalen konstaterar däremot att förutom sistnämnda handlingar begärde sökanden även en sådan tillgång dels i den ursprungliga ansökan beträffande övriga handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen, dels i den bekräftande ansökan beträffande övriga handlingar.
|
|
78. Taký terminologický nesúlad týkajúci sa predmetu prvej žiadosti a predmetu opakovanej žiadosti však nemôže odôvodňovať nevykonanie úplného preskúmania prvej žiadosti zo strany Komisie, aké sa uvádza v bode 73 vyššie, a ani nemôže zapríčiniť, že – ako tvrdí Komisia – žiadosť o neobmedzený prístup k dodatočným dokumentom, aká sa uvádza v opakovanej žiadosti, predstavuje novú žiadosť, takže predmet žiadosti žalobkyne o prístup by sa obmedzil iba na dokumenty zaradené do zložiek 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
78. En sådan brist på terminologisk överensstämmelse när det gäller föremålet för den ursprungliga ansökan och föremålet för den bekräftande ansökan kan emellertid varken motivera kommissionens underlåtelse att göra en fullständig prövning av den ursprungliga ansökan, såsom framhållits ovan i punkt 73, eller medföra, såsom kommissionen har hävdat, att ansökan om en fullständig tillgång till de övriga handlingarna, såsom angetts i den bekräftande ansökan, utgör en ny ansökan, så att föremålet för sökandens ansökan om tillgång till handlingar begränsas till att enbart avse de handlingar som klassificerats i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011.
|
|
79. Po prvé treba totiž pripomenúť, že prvá žiadosť o neobmedzený prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 je novou žiadosťou o prístup, ktorá nasledovala po dvoch predchádzajúcich žiadostiach o neobmedzený prístup k tomu istému spisu, t. j. po žiadosti z 9. marca 2002 (pozri bod 3 vyššie) a žiadosti z 22. decembra 2004 (pozri bod 7 vyššie).
|
79. Tribunalen erinrar om att den ursprungliga ansökan om fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 utgör en ny ansökan om tillgång till handlingar som följde på två ansökningar om fullständig tillgång till handlingarna i samma ärende av den 9 mars 2002 (se ovan punkt 3) respektive den 22 december 2004 (se ovan punkt 7).
|
|
80. Vzhľadom na cieľ spočívajúci v rýchlosti a jednoduchosti postupu stanoveného nariadením č. 1049/2001 Súdny dvor za okolností, o ktoré ide v prejednávanom prípade a ktoré sú uvedené v bode 79 vyššie, v podstate rozhodol, že bolo možné odchýliť sa od dvojfázového konania, ktoré je stanovené na základe článkov 7 a 8 nariadenia č. 1049/2001 (rozsudok z 26. januára 2010, Internationaler Hilfsfonds/Komisia, už citovaný v bode 9 vyššie, body 60 a 61).
|
80. Under sådana omständigheter som gäller i förevarande mål, vilka angetts ovan i punkt 79, har domstolen fastslagit att med hänsyn till de syften avseende ett skyndsamt och enkelt förfarande som eftersträvas med förordning nr 1049/2001 får undantag göras från förfarandet i två steg enligt artiklarna 7 och 8 i förordning nr 1049/2001 (domen av den 26 januari 2010 i det ovan i punkt 9 nämnda målet Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, punkterna 60 och 61).
|
|
81. Z tohto dôvodu, keďže sa okolnosti prejednávanej veci zmenili výlučne v rozsahu, v akom žalobkyňa predložila prostredníctvom listov z 28. a 31. augusta 2009 novú žiadosť o neobmedzený prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, mala Komisia bez toho, aby čakala na hypotetickú opakovanú žiadosť, povinnosť vykonať úplné preskúmanie prvej žiadosti, a to najmä v súvislosti s ďalšími dokumentmi odovzdanými spolupracovníkovi ombudsmana.
|
81. Eftersom omständigheterna i förevarande mål följaktligen endast ändrats på så sätt att sökanden, genom skrivelserna av den 28 och den 31 augusti 2009, ingett en ny ansökan om fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, var kommissionen, utan att avvakta en hypotetisk bekräftande ansökan, skyldig att genomföra en fullständig prövning av den ursprungliga ansökan, särskilt beträffande de övriga handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen.
|
|
82. Po druhé Komisia sa na účely odôvodnenia nevykonania preskúmania žiadostí žalobkyne o neobmedzený prístup k iným dokumentom než tým, ktoré sa nachádzajú v zložkách 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v rámci prvej žiadosti a dokonca aj v rámci opakovanej žiadosti, nemohla odvolávať na veľmi všeobecnú a nepresnú povahu uvedených žiadostí.
|
82. Vidare kan kommissionen inte motivera underlåtelsen att pröva sökandens begäran om en fullständig tillgång till andra handlingar än dem som ingick i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011, som framställts i den ursprungliga ansökan, och dessutom i den bekräftande ansökan, genom att hävda att begäran i nämnda fall ansågs vara alltför allmän och otydlig.
|
|
83. Predovšetkým za predpokladu, že by žiadosť o prístup k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana alebo k dodatočným dokumentom bola formulovaná veľmi všeobecne a nepresne, treba pripomenúť, že článok 6 ods. 2 nariadenia č. 1049/2001 stanovuje, že „ak žiadosť nie je dostatočne presná, orgán požiada žiadateľa, aby žiadosť spresnil, a žiadateľovi pri tom pomôže napríklad poskytnutím informácií o používaní verejných registrov dokumentov“.
|
83. Även om det antas att ansökan om tillgång till de övriga handlingar som överlämnats till en medarbetare till ombudsmannen eller till övriga handlingar har formulerats på ett alltför allmänt och otydligt sätt, erinrar tribunalen om att det följer av artikel 6.2 i förordning nr 1049/2001 att ”[o]m en ansökan inte är tillräckligt utförlig skall institutionen uppmana sökanden att förtydliga sin ansökan och bistå sökanden med detta, t.e.x. genom att tillhandahålla information om användning av de offentliga registren över handlingar”.
|
|
84. Zo znenia tohto ustanovenia a predovšetkým z použitia slovies požiadať a pomôcť tak vyplýva, že samotné konštatovanie nedostatku presnosti žiadosti o prístup bez ohľadu na dôvody tejto nepresnosti má za následok, že inštitúcia, ktorej bola žiadosť určená, musí kontaktovať žiadateľa, aby lepšie vymedzil požadované dokumenty. Ide teda o ustanovenie v oblasti prístupu verejnosti k dokumentom, ktoré predstavuje formálne vyjadrenie zásady riadnej správy vecí verejných, ktorá patrí medzi záruky priznané právnym poriadkom Únie v správnych konaniach (rozsudok Súdu prvého stupňa z 13. apríla 2005, Verein für Konsumenteninformation/Komisia, T‑2/03, Zb. s. II‑1121, bod 107). Povinnosť pomoci je teda základom zabezpečenia potrebného účinku práva na prístup vymedzeného nariadením č. 1049/2001.
|
84. Det följer således av denna bestämmelses lydelse, och särskilt användningen av verben uppmana och bistå, att enbart ett konstaterande att en ansökan om tillgång till handlingar inte är tillräckligt precis, oberoende av skälen för detta, ska leda den mottagande institutionen till att kontakta sökanden för att på bästa sätt fastställa vilka handlingar som begärs. Det är således fråga om en bestämmelse som på området för allmänhetens tillgång till handlingar utgör ett formellt fastställande av principen om god förvaltningssed, vilken utgör en av de garantier som säkerställs av gemenskapens rättsordning i administrativa förfaranden (förstainstansrättens dom av den 13 april 2005 i mål T-2/03, Verein für Konsumenteninformation mot kommissionen, REG 2005, s. II-1121, punkt 107). Skyldigheten att lämna bistånd är således en grundläggande skyldighet för att säkerställa att rätten till tillgång till handlingar enligt förordning nr 1049/2001 får ändamålsenlig verkan.
|
|
85. V tomto prípade však zo spisu prejednávanej veci nevyplýva, že by Komisia v súlade s ustanoveniami článku 6 nariadenia č. 1049/2001 a so zásadou riadnej správy vecí verejných požiadala pred prijatím napadnutého rozhodnutia žalobkyňu, aby presnejšie vymedzila požadované dokumenty tak v prvej žiadosti, ako aj v opakovanej žiadosti.
|
85. I förevarande fall framgår det inte av handlingarna i det aktuella målet att kommissionen, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i förordning nr 1049/2001 och principen om god förvaltningssed, hade anmodat sökanden att förtydliga vilka handlingar som begärdes, vare sig i den ursprungliga ansökan eller i den bekräftande ansökan, och att detta hade skett före antagandet av det angripna beslutet.
|
|
86. Následne v každom prípade Komisia nemôže tvrdiť, že žalobkyňu v liste z 20. júla 2010 upozornila na veľmi všeobecnú a nepresnú povahu jej žiadosti o neobmedzený prístup. Treba teda konštatovať, že tento list bez ohľadu na jeho obsah nebol žalobkyni určený v nadväznosti na prvú alebo opakovanú žiadosť pred prijatím napadnutého rozhodnutia, ale po prijatí tohto rozhodnutia. Z tohto dôvodu nie je uvedený list zjavne relevantný na účely posúdenia zákonnosti napadnutého rozhodnutia.
|
86. Vidare kan kommissionen under alla omständigheter inte med giltig verkan hävda att den i en skrivelse av den 20 juli 2010 påpekade för sökanden att dess ansökan om fullständig tillgång till handlingar var alltför allmän och otydlig. Tribunalen konstaterar nämligen att oavsett innehållet skickades sistnämnda skrivelse inte till sökanden med anledning av den ursprungliga ansökan eller den bekräftande ansökan före antagandet av det angripna beslutet, utan efter antagandet av detta beslut. Det är följaktligen uppenbart att nämnda skrivelse inte är relevant för bedömningen av huruvida det angripna beslutet är lagenligt.
|
|
87. Z uvedených úvah vyplýva, že je potrebné prijať prvý žalobný dôvod založený na zjavne nesprávnom posúdení, pokiaľ ide o určenie predmetu prvej žiadosti, a následne na nesplnení povinnosti Komisie vykonať úplne preskúmanie uvedenej žiadosti, a preto treba zamietnuť návrh Komisie založený na čiastočnej neprípustnosti žiadosti o prístup k predmetným dokumentom.
|
87. Det framgår av samtliga ovanstående överväganden att talan ska bifallas på den första grunden, vilken avser en uppenbart oriktig bedömning när det gäller föremålet för den ursprungliga ansökan och följaktligen ett åsidosättande av kommissionens skyldighet att fullständigt pröva nämnda ansökan. Tribunalen godtar således inte kommissionens yrkande om att ansökan om tillgång till de aktuella handlingarna till viss del inte ska upptas till sakprövning.
|
|
88. Napadnuté rozhodnutie tak treba zrušiť, keďže sa ním žalobkyni implicitne odmieta prístup k dokumentom, ktoré Komisia odovzdala spolupracovníkovi ombudsmana a ktoré sú iné než tie, ktoré tento spolupracovník identifikoval v zložkách 1 až 4 spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
88. Det angripna beslutet ska således ogiltigförklaras i den del det underförstått innebär ett avslag på sökandens ansökan om tillgång till de handlingar som kommissionen överlämnat till en medarbetare till ombudsmannen, vilka utgör andra handlingar än dem som kommissionen identifierat i akterna 1–4 i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011.
|
|
O treťom žalobnom dôvode založenom na porušení ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 a o štvrtom žalobnom dôvode založenom na porušení článku 4 ods. 3 druhého pododseku toho istého nariadenia
|
Den tredje och den fjärde grunden: Huruvida bestämmelserna i artikel 4.1 b respektive 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 åsidosatts
|
|
Úvodné pripomienky
|
Inledande anmärkningar
|
|
89. Nariadenie č. 1049/2001 upravuje prístup verejnosti k dokumentom inštitúcií ako všeobecné pravidlo, avšak stanovuje výnimky založené na niektorých verejných a súkromných záujmoch.
|
89. Enligt förordning nr 1049/2001 är huvudregeln att allmänheten har rätt att få tillgång till institutionernas handlingar, men undantag föreskrivs med hänsyn till vissa allmänna och privata intressen.
|
|
90. Podľa ustálenej judikatúry treba výnimky z prístupu k dokumentom vykladať a uplatňovať reštriktívnym spôsobom, aby sa neznemožnilo uplatnenie všeobecnej zásady spočívajúcej v poskytnutí verejnosti čo najširšieho prístupu k dokumentom, ktorými inštitúcie disponujú (pozri rozsudok Súdneho dvora z 1. februára 2007, Sison/Rada, C‑266/05 P, Zb. s. I‑1233, bod 63 a tam citovanú judikatúru, a pozri v tomto zmysle rozsudok Švédsko a Turco/Rada, už citovaný v bode 66 vyššie, body 35 a 36). Navyše zásada proporcionality vyžaduje, aby výnimky nepresiahli hranice toho, čo je primerané a potrebné na dosiahnutie sledovaného cieľa (rozsudok Súdneho dvora zo 6. decembra 2001, Rada/Hautala, C‑353/99 P, Zb. s. I‑9565, bod 28).
|
90. Enligt fast rättspraxis ska undantagen från rätten att få tillgång till handlingar tolkas och tillämpas strikt, så att tillämpningen av den allmänna principen om att allmänheten ska ges största möjliga tillgång till de handlingar som innehas av institutionerna inte omöjliggörs (se domstolens dom av den 1 februari 2007 i mål C-266/05 P, Sison mot rådet, REG 2007, s. I-1233, punkt 63 och där angiven rättspraxis, och se, för ett liknande resonemang, domen i det ovan i punkt 66 nämnda målet Sverige och Turco mot rådet, punkterna 35 och 36). Dessutom innebär proportionalitetsprincipen att unionsinstitutionerna vid tillämpning av undantagen inte får gå utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå de legitima mål som eftersträvas (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 6 december 2001 i mål C-353/99 P, rådet mot Hautala, REG 2001, s. I‑9565, punkt 28).
|
|
91. Okrem toho preskúmanie požadované na účely vybavenia žiadosti o prístup k dokumentom musí mať v zásade konkrétnu povahu. Na jednej strane samotná okolnosť, že dokument sa týka záujmu chráneného výnimkou, nepostačuje totiž na odôvodnenie jej uplatnenia (pozri v tomto zmysle rozsudok Súdu prvého stupňa z 13. septembra 2000, Denkavit Nederland/Komisia, T‑20/99, Zb. s. II‑3011, bod 45). Takéto uplatnenie môže byť v zásade odôvodnené len za predpokladu, že inštitúcia predtým preskúmala po prvé, či prístup k dokumentu môže konkrétne a skutočne ohroziť chránený záujem, a po druhé, či za predpokladov uvedených v článku 4 ods. 2 a 3 nariadenia č. 1049/2001 neexistuje prevažujúci verejný záujem odôvodňujúci zverejnenie dotknutého dokumentu. Na druhej strane riziko ohrozenia chráneného záujmu musí byť primerane predvídateľné, a nie čisto hypotetické (rozsudok Súdu prvého stupňa zo 7. februára 2002, Kuijer/Rada, T‑211/00, Zb. s. II‑485, bod 56). Preskúmanie, ktoré má inštitúcia vykonať na účely uplatnenia výnimky, preto musí byť vykonané konkrétne a musí byť zjavné z odôvodnenia rozhodnutia (pozri v tomto zmysle rozsudky Súdu prvého stupňa z 19. júla 1999, Hautala/Rada, T‑14/98, Zb. s. II‑2489, bod 67, zo 6. apríla 2000, Kuijer/Rada, T‑188/98, Zb. s. II‑1959, bod 38, a Verein für Konsumenteninformation/Komisia, už citovaný v bode 84 vyššie, bod 69).
|
91. Vidare ska den prövning som krävs vid behandlingen av en ansökan om tillgång till handlingar bestå i en konkret prövning. Enbart den omständigheten att en handling rör ett intresse som omfattas av ett undantag är nämligen inte ett tillräckligt skäl för att tillämpa undantaget (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 13 september 2000 i mål T-20/99, Denkavit Nederland mot kommissionen, REG 2000, s. II-3011, punkt 45). Ett undantag får i princip endast tillämpas om institutionen tidigare har bedömt, för det första, huruvida tillgången till handlingen skulle kunna medföra konkret och faktisk skada på det skyddade intresset och, för det andra – vad gäller de fall som avses i artikel 4.2 och 4.3 i förordning nr 1049/2001 – att det inte finns ett övervägande allmänintresse av att den ifrågavarande handlingen lämnas ut. Dessutom måste risken för skada för ett skyddat intresse rimligen kunna förutses och inte vara rent hypotetisk (förstainstansrättens dom av den 7 februari 2002 i mål T‑211/00, Kuijer mot rådet, REG 2002, s. II-485, punkt 56). Följaktligen måste den prövning som institutionen ska göra för att tillämpa ett undantag vara konkret och framgå av skälen till beslutet (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 19 juli 1999 i mål T‑14/98, Hautala mot rådet, REG 1999, s. II‑2489, punkt 67, och av den 6 april 2000 i mål T‑188/98, Kuijer mot rådet, REG 2000, s. II‑1959, punkt 38, samt domen i det ovan i punkt 84 nämnda målet Verein für Konsumenteninformation mot kommissionen, punkt 69).
|
|
92. V zásade konkrétne a individuálne preskúmanie každého dokumentu je potrebné tiež preto, že aj za predpokladu, že je jasné, že žiadosť o prístup sa týka dokumentov chránených výnimkou, jedine takéto preskúmanie umožní dotknutej inštitúcii posúdiť možnosť poskytnúť žiadateľovi čiastočný prístup v súlade s článkom 4 ods. 6 nariadenia č. 1049/2001. V rámci uplatňovania pravidiel postupu týkajúcich sa prístupu verejnosti k dokumentom Rady a Komisie [ neoficiálny preklad ] (Ú. v. ES L 340, 1993, s. 41) Všeobecný súd už považoval posúdenie dokumentov vykonané podľa kategórií, a nie vo vzťahu ku konkrétnym informáciám obsiahnutým v týchto dokumentoch, za nedostatočné, pričom preskúmanie vyžadované od inštitúcie mu teda musí umožniť konkrétne posúdiť, či sa uplatňovaná výnimka skutočne vzťahuje na všetky informácie obsiahnuté v predmetných dokumentoch (rozsudky Súdu prvého stupňa Verein für Konsumenteninformation/Komisia, už citovaný v bode 84 vyššie, bod 73, a zo 6. júla 2006, Franchet a Byk/Komisia, T‑391/03 a T‑70/04, Zb. s. II‑2023, bod 117; pozri v tomto zmysle rozsudok Súdu prvého stupňa z 12. októbra 2000, JT’s Corporation/Komisia, T‑123/99, Zb. s. II‑3269, bod 46).
|
92. I princip är en konkret och individuell prövning av varje handling likaså nödvändig av den anledningen att, även om det är klart att en ansökan om tillgång till handlingar avser handlingar som omfattas av ett undantag, det endast är en sådan prövning som kan möjliggöra för institutionen att i enlighet med artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 ge sökanden tillgång till delar av handlingarna. Inom ramen för tillämpningen av uppförandekodex för allmänhetens tillgång till rådets och kommissionens handlingar (EGT L 340, 1993, s. 41; svensk specialutgåva, område 1, voly m 3, s. 86) har tribunalen för övrigt redan slagit fast att en bedömning som har gjorts i förhållande till en kategori handlingar och inte till de konkreta uppgifter som de ifrågavarande handlingarna innehåller inte är tillräcklig, eftersom institutionen måste kunna göra en konkret bedömning av huruvida det undantag som åberopas verkligen är tillämpligt på samtliga uppgifter som ingår i sagda handlingar (förstainstansrättens dom i det ovan i punkt 84 nämnda målet Verein für Konsumenteninformation mot kommissionen, punkt 73, och av den 6 juli 2006 i de förenade målen T‑391/03 och T‑70/04, Franchet och Byk mot kommissionen, REG 2006, s. II‑2023, punkt 117; se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 12 oktober 2000 i mål T‑123/99, JT’s Corporation mot kommissionen, REG 2000, s. II‑3269, punkt 46).
|
|
93. Inštitúcie tak v zásade majú povinnosť preskúmať po prvé, či dokument, ktorý je predmetom žiadosti o prístup, patrí do pôsobnosti jednej z výnimiek uvedených v článku 4 nariadenia č. 1049/2001, po druhé, či zverejnenie môže konkrétne a skutočne ohroziť chránený záujem, a po tretie v prípade kladnej odpovede, či sa potreba ochrany uplatní na celý dokument.
|
93. I princip ankommer det på institutionen att för det första pröva huruvida den handling som är föremål för ansökan om tillgång omfattas av tillämpningsområdet för ett av de undantag som räknas upp i artikel 4 i förordning nr 1049/2001, för det andra huruvida utlämnandet av denna handling konkret och faktisk medför skada på det skyddade intresset och för det tredje, om så är fallet, huruvida skyddsbehovet omfattar hela handlingen.
|
|
94. Vo svetle týchto zásad je potrebné preskúmať tretí a štvrtý žalobný dôvod, ktorý žalobkyňa uviedla.
|
94. Det är mot bakgrund av dessa principer som tribunalen ska pröva den tredje och den fjärde grunden som gjorts gällande av sökanden.
|
|
O treťom žalobnom dôvode založenom na porušení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001
|
Den tredje grunden: Huruvida kommissionen har åsidosatt bestämmelserna i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001
|
|
95. Žalobkyňa v podstate tvrdí, že voči jedinej osobe, ktorá sa mohla domáhať ochrany súkromia alebo integrity jednotlivca, bolo zo strany kazašských orgánov začaté vyšetrovanie pred odstúpením od zmluvy; že jej meno bolo orgánom a verejnosti tejto krajiny, ale aj Komisii známe a že uvedenej osobe bola vzhľadom na závažné protiprávne konanie uložená pokuta, takže už bola poškodená dobrá povesť tejto osoby. Žalobkyňa dodáva, že pri menovitom neuvedení osôb, ktorých súkromie a integrita mali byť podľa Komisie chránené, mohla Komisia uviesť ich zamestnanie. Napokon dokumenty, v prípade ktorých Komisia poukazuje na nebezpečenstvo porušenia súkromia a integrity jednotlivca, majú väčší význam na účely sporu, o ktorý ide v tomto konaní.
|
95. Sökanden har i huvudsak hävdat att en enda person, som kunde omfattas av skyddet för den enskildes privatliv och integritet, hade varit föremål för en brottsundersökning som genomfördes av myndigheterna i Kazakstan innan avtalet hävdes. Denna persons namn var känt av myndigheterna och allmänheten i detta land, men även av kommissionen, och den ifrågavarande personen dömdes till böter på grundval av allvarliga gärningar. Detta innebär att den ifrågavarande personens goda rykte redan hade skadats. Sökanden har vidare anfört att kommissionen, utan att namnge de personer vars privatliv och integritet kommissionen ansåg skulle skyddas, hade kunnat ange deras arbetsuppgifter. Slutligen anser sökanden att de handlingar beträffande vilka kommissionen hävdar att det föreligger en risk för kränkning av den enskildes privatliv och integritet har stor betydelse för tvisten i det aktuella målet.
|
|
96. Komisia spochybňuje dôvodnosť tretieho žalobného dôvodu a tvrdí, že pri skúmaní požadovaných dokumentov konštatovala, že súkromie a integrita určitého počtu osôb mohli byť ohrozené. Žalobkyni neprislúcha rozhodovať o tom, ktorý jednotlivec je hodný ochrany svojho súkromia a integrity. Navyše žalobkyňa nikdy neuviedla meno osoby, ktorú označila v replike.
|
96. Kommissionen har bestritt påståendena i den tredje grunden och gjort gällande att kommissionen i samband med prövningen av de begärda handlingarna konstaterade att privatlivet och integriteten för ett visst antal personer kunde påverkas. Det ankommer inte på sökanden att bedöma vilken enskild person som är berättigad till skydd för sitt privatliv och integritet. Sökanden har inte heller namngett den person som avses i repliken.
|
|
97. V prejednávanom prípade Všeobecný súd uvádza, že v odôvodnení 11 nariadenia č. 1049/2001 sa pripomína, že „pri posudzovaní výnimiek majú orgány zohľadniť tie zásady v právnych predpisoch spoločenstva, ktoré sa týkajú ochrany osobných údajov vo všetkých oblastiach činnosti únie“.
|
97. Tribunalen påpekar att i skäl 11 i förordning nr 1049/2001 anges att ”[v]id fastställandet av dessa undantag bör institutionerna, på unionens samtliga verksamhetsområden, beakta gemenskapslagstiftningens principer om skydd för personuppgifter”.
|
|
98. Článok 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 stanovuje výnimku z prístupu k dokumentu v prípade, ak by jeho zverejnením bola ohrozená ochrana súkromia alebo integrita jednotlivca, a to najmä v súlade s právnymi predpismi Únie týkajúcimi sa ochrany osobných údajov.
|
98. I artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 föreskrivs ett undantag från rätten till tillgång till en handling för det fall utlämnandet av handlingen skulle undergräva skyddet för den enskildes privatliv och integritet, särskilt i enlighet med gemenskapslagstiftningen om skydd av personuppgifter.
|
|
99. Z ustálenej judikatúry vyplýva, že znenie článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, ktoré je nedeliteľným ustanovením, vyžaduje, aby sa prípadný dosah na súkromie a integritu jednotlivca vždy skúmal a posúdil v súlade s právnou úpravou Únie týkajúcou sa ochrany osobných údajov a to najmä s nariadením Európskeho parlamentu a Rady (ES) č. 45/2001 z 18. decembra 2000 o ochrane jednotlivcov so zreteľom na spracovanie osobných údajov inštitúciami a orgánmi spoločenstva a o voľnom pohybe takýchto údajov (Ú. v. ES L 8, 2001, s. 1; Mim. vyd. 13/026, s. 102) (rozsudok Súdneho dvora z 29. júna 2010, Komisia/Bavarian Lager, C‑28/08 P, Zb. s. I‑6055, bod 59).
|
99. Det framgår av rättspraxis att lydelsen i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, som är en odelbar bestämmelse, innebär ett krav på att åtgärder som kan undergräva skyddet för den enskildes privatliv och integritet alltid ska prövas och bedömas utifrån unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 2001, s. 1) (domstolens dom av den 29 juni 2010 i mål C‑28/08 P, kommissionen mot Bavarian Lager, REU 2010, s. I‑6055, punkt 59).
|
|
100. Článok 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 zavádza špecifický a posilnený režim ochrany osoby, ktorej osobné údaje by prípadne mohli byť oznámené verejnosti (rozsudok Komisia/Bavarian Lager, už citovaný v bode 99 vyššie, bod 60).
|
100. I artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 föreskrivs en särreglering som stärker skyddet för personer vars personuppgifter i förekommande fall kan komma att lämnas ut till allmänheten (domen i det ovan i punkt 99 nämnda målet kommissionen mot Bavarian Lager, punkt 60).
|
|
101. Nariadenia č. 45/2001 a 1049/2001 boli prijaté v navzájom blízkych dátumoch. Neobsahujú ustanovenia upravujúce výslovne prednosť jedného nariadenia pred druhým. Treba teda v zásade zabezpečiť ich plnú uplatniteľnosť (rozsudok Komisia/Bavarian Lager, už citovaný v bode 99 vyššie, bod 56).
|
101. Förordningarna nr 45/2001 och nr 1049/2001 antogs vid nästan samma tidpunkt. De innehåller inga uttryckliga bestämmelser om att någon av förordningarna ska ha företräde framför den andra. De ska i princip tillämpas fullt ut båda två (domen i det ovan i punkt 99 nämnda målet kommissionen mot Bavarian Lager, punkt 56).
|
|
102. Podľa článku 1 ods. 1 nariadenia č. 45/2001 je cieľom tohto nariadenia chrániť „základné práva a slobody fyzických osôb, a najmä ich právo na súkromie vzhľadom na spracovávanie osobných údajov“.
|
102. Enligt artikel 1.1 i förordning nr 45/2001 är syftet med denna förordning att ”skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt deras rätt till privatliv, i samband med behandling av personuppgifter”.
|
|
103. Z prvej vety odôvodnenia 15 nariadenia č. 45/2001 vyplýva, že normotvorca Únie sa odvolával na potrebu uplatnenia článku 6 ZEÚ a prostredníctvom toho aj článku 8 Európskeho dohovoru o ochrane ľudských práv a základných slobôd (EDĽP), „ak takéto spracovanie realizujú inštitúcie alebo [a – neoficiálny preklad ] orgány spoločenstva pri výkone činností spadajúcich mimo pôsobnosť tohto nariadenia, najmä tých, ktoré sú stanovené v hlavách V a VI Zmluvy [o EÚ v znení pred Lisabonskou zmluvou]“. Na druhej strane sa takýto odkaz nezdá potrebným pre zaobchádzanie v rámci výkonu činností patriacich do pôsobnosti uvedeného nariadenia, keďže v takýchto prípadoch je to zjavne samotné nariadenie č. 45/2001, ktoré sa uplatní (rozsudok Komisia/Bavarian Lager, už citovaný v bode 99 vyššie, bod 62).
|
103. Det framgår av den första meningen i skäl 15 i förordning nr 45/2001 att unionslagstiftaren har tagit upp behovet av att tillämpa artikel 6 FEU, och därigenom artikel 8 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), ”[n]är denna behandling utförs av gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen för att utföra uppgifter som inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, särskilt sådana uppgifter som avses i avdelningarna V och VI i [EU-fördraget, i dess lydelse före Lissabonfördraget]”. En sådan hänvisning var däremot inte nödvändig vad avser behandlingen av personuppgifter som utförs i samband med uppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 45/2001, eftersom det i sådana fall står klart att det är den förordningen som ska tillämpas (domen i det ovan i punkt 99 nämnda målet kommissionen mot Bavarian Lager, punkt 62).
|
|
104. Z toho vyplýva, že pokiaľ je cieľom žiadosti založenej na nariadení č. 1049/2001 získanie prístupu k dokumentom obsahujúcim osobné údaje, ustanovenia nariadenia č. 45/2001 sa v plnej miere uplatnia (rozsudok Komisia/Bavarian Lager, už citovaný v bode 99 vyššie, bod 63). Treba však pripomenúť, že článok 8 nariadenia č. 45/2001 ukladá adresátovi prenosu osobných údajov povinnosť preukázať potrebu zverejnenia týchto údajov (rozsudok Komisia/Bavarian Lager, už citovaný v bode 99 vyššie, bod 45). Takisto článok 18 toho istého nariadenia zveruje dotknutej osobe právo kedykoľvek z presvedčivých dôvodov týkajúcich sa jej situácie namietať voči spracovaniu údajov, ktoré sa jej týkajú.
|
104. Av detta följer att när syftet med en ansökan som grundar sig på förordning nr 1049/2001 är att få tillgång till handlingar som innehåller personuppgifter, är bestämmelserna i förordning nr 45/2001 tillämpliga fullt ut (domen i det ovan i punkt 99 nämnda målet kommissionen mot Bavarian Lager, punkt 63). Tribunalen erinrar om att enligt artikel 8 i förordning nr 45/2001 är den person till vilken personuppgifter överförs bland annat skyldig att visa att det är nödvändigt att dessa lämnas ut (domen i det ovan i punkt 99 nämnda målet kommissionen mot Bavarian Lager, punkt 45). Vidare innebär artikel 18 i samma förordning bland annat att den berörda personen har rätt att när som helst, av avgörande och berättigade skäl som rör hans personliga situation, invända mot behandling av uppgifter som rör honom.
|
|
105. V prejednávanom prípade po prvé, pokiaľ ide o dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, o ktorom sa Komisia domnieva, že jeho obsah nemôže byť zverejnený z dôvodu, že sa naň vzťahuje výnimka podľa článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, tie môžu byť vzhľadom na bod 4.2 napadnutého rozhodnutia a tabuľku, ktorá je súčasťou prílohy uvedeného rozhodnutia, identifikované takto:
|
105. När det i förevarande fall, för det första, gäller de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 vars innehåll kommissionen ansåg inte fick lämnas ut på grund av att det omfattades av undantaget i artikel 4.1 b förordning nr 1049/2001, identifierades dessa handlingar i punkt 4.2 i det angripna beslutet och den tabell som bilagts nämnda beslut. Det rör sig om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokumenty 2/1999 a 7/1999 podčasť 2 (rámce 1 a 2),
|
– Akt 1: handlingarna 2/1999 och 7/1999, avsnitt 2 (rutorna 1 och 2).
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 19/1999, 2/2000, 5/2000, 10/2001, 14/2001 (rámce 1 až 3),
|
– Akt 4, del I: handlingarna 19/1999, 2/2000, 5/2000, 10/2001, 14/2001 (rutorna 1–3).
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 14/1999, 19/1999, 9/2001 (rámce 1 až 3).
|
– Akt 4, del II: handlingarna 14/1999, 19/1999, 9/2001 (rutorna 1–3).
|
|
106. Po druhé po preskúmaní odpovede Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania treba najskôr konštatovať, že obsah týchto dokumentov, o ktorých Komisia tvrdí, že sa na ne vzťahuje výnimka na základe článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, sa týka osobných údajov samotnej žalobkyne:
|
106. För det andra konstaterar tribunalen, efter prövningen av kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning, att innehållet i nedanstående handlingar, vilket kommissionen påstod omfattades av undantaget i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, avser personuppgifter angående sökanden själv. Det rör sig om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokumenty 2/1999 a 7/1999 podčasť 2 (rámce 1 a 2),
|
– Akt 1: handlingarna 2/1999 och 7/1999 avsnitt 2 (rutorna 1 och 2).
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 19/1999 a 2/2000,
|
– Akt 4, del I: handlingarna 19/1999 och 2/2000.
|
|
– zložka 4 časť II: dokument 14/1999.
|
– Akt 4, del II: handling14/1999.
|
|
107. Vzhľadom na pripomienky uvedené v bodoch 90 a 102 vyššie v súvislosti tak s reštriktívnym výkladom výnimiek uvedených v článku 4 nariadenia č. 1049/2001, ako aj s predmetom nariadenia č. 1049/2001 sa treba domnievať, že zverejnenie osobných údajov, ktoré sa týkajú výlučne žiadateľa o predmetný prístup, nemožno odmietnuť z dôvodu, že by tým bola ohrozená ochrana súkromia a integrity jednotlivca.
|
107. Tribunalen bedömer mot bakgrund av vad som erinrats ovan i punkterna 90 och 102 beträffande kravet på en strikt tolkning av de undantag som räknas upp i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 samt syftet med förordning nr 45/2001 att utlämnandet av personuppgifter som uteslutande rör den som i det aktuella fallet ansöker om tillgång till handlingar inte kan avslås med stöd av att utlämnandet undergräver skyddet för den enskildes privatliv och integritet.
|
|
108. Preto pokiaľ ide o dokumenty uvedené v bode 106 vyššie, Komisia nesprávne odmietla ich zverejnenie na základe výnimky uvedenej v článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001.
|
108. Kommissionen har beträffande de handlingar som anges ovan i punkt 106 följaktligen felaktigt vägrat att lämna ut dessa med stöd av undantaget i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001.
|
|
109. Navyše treba spresniť rozsah takého zverejnenia dokumentov, ktoré obsahujú osobné údaje týkajúce sa žiadateľa o prístup. Totiž za takých okolností, pokiaľ nie je ochrana záujmu upraveného v článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 nevyhnutná vo vzťahu k žiadateľovi o prístup, musí byť práve naopak zaručená vo vzťahu k tretím osobám, a to v súlade s ustanoveniami nariadenia č. 45/2001. Na rozdiel od zásady, podľa ktorej má nariadenie č. 1049/2001 za cieľ zabezpečiť širokej verejnosti právo na prístup k dokumentom inštitúcií (rozsudok Sison/Rada, už citovaný v bode 90 vyššie, bod 43), treba preto uviesť, že pokiaľ ako v prejednávanom prípade predmetné dokumenty obsahujú osobné údaje týkajúce sa žiadateľa o prístup, právo tohto žiadateľa na ich zverejnenie na základe práva na prístup k dokumentom inštitúcií nemôže mať za následok vznik práva širokej verejnosti na prístup k uvedeným dokumentom.
|
109. Tribunalen ska dessutom precisera innebörden av ett sådant utlämnande av handlingar som innehåller personuppgifter angående den som ansöker om tillgång till handlingar. Även om skyddet för de intressen som avses i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 under sådana förhållanden inte är nödvändigt i förhållande till den som ansöker om tillgång till handlingar, ska nämligen ett sådant skydd däremot garanteras enligt bestämmelserna i förordning nr 45/2001 i förhållande till tredje man. I motsats till principen enligt vilken förordning nr 1049/2001 har till syfte att inrätta en generell rätt för allmänheten att få tillgång till institutionernas handlingar (domen i det ovan i punkt 90 nämnda målet Sison mot rådet, punkt 43), finner tribunalen följaktligen att när, såsom är fallet i det aktuella målet, de aktuella handlingarna innehåller personuppgifter som berör den som ansökt om tillgång till handlingar, får nämnda sökandes rätt att få handlingar utlämnade på grundval av rätten till tillgång till institutionernas handlingar inte leda till en allmän rätt för allmänheten att få tillgång till nämnda handlingar.
|
|
110. Naďalej treba po preskúmaní odpovede Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania konštatovať, že obsah týchto dokumentov, na ktorý sa podľa Komisie vzťahuje výnimka podľa článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, sa týka osobných údajov fyzických osôb, ktoré nie sú so žalobkyňou prepojené:
|
110. Tribunalen konstaterar vidare, fortfarande med anledning av kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning, att innehållet i nedanstående handlingar, vilka kommissionen påstod till viss del omfattades av undantaget i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, avser personuppgifter angående fysiska personer som inte har något samband med sökanden. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 5/2000, 10/2001 a 14/2001 (rámce 1 až 3),
|
– Akt 4, del I: handlingarna 5/2000, 10/2001 och 14/2001 (rutorna 1–3).
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 19/1999 a 9/2001 (rámce 1 až 3).
|
– Akt 4, del II: handlingarna 19/1999 och 9/2001 (rutorna 1–3).
|
|
111. Samozrejme treba najskôr zamietnuť tvrdenie Komisie, podľa ktorého žalobkyňa v replike nikdy neuviedla meno osoby, ktorú označuje za osobu, ktorá nemôže mať právo na ochranu súkromia a integrity jednotlivca. Treba totiž konštatovať, že také tvrdenie sa zakladá na zjavne nesprávnom skutkovom stave, pretože zo žaloby výslovne vyplýva, že v nej žalobkyňa uvedenú osobu označila menom.
|
111. Visserligen finner tribunalen inledningsvis att kommissionens argument att sökanden i repliken inte angett den person som påstods inte omfattas av skyddet för den enskildes privatliv och integritet kan lämnas utan avseende. Tribunalen konstaterar nämligen att det är uppenbart att ett sådant påstående är felaktigt i sak, eftersom det uttryckligen framgår av ansökan att sökanden där har namngett den aktuella personen.
|
|
112. Naopak, Komisia správne tvrdí, že žalobkyni neprislúcha posúdiť, či určitá osoba môže, alebo nemôže uplatňovať právo na ochranu svojho súkromia a svojej integrity. Z judikatúry uvedenej v bodoch 99 až 101, 103 a 104 vyššie totiž vyplýva, že ochranu, ktorá musí byť poskytnutá osobným údajom v rámci uplatnenia ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, treba zaručiť pri dôslednom dodržaní ustanovení nariadenia č. 45/2001. Toto nariadenie však nestanovuje výnimku z ochrany základného práva, ktoré zaručuje, z dôvodu, že by sa predmetné údaje týkali osoby, ktorá nemá právo na takú ochranu.
|
112. Däremot delar tribunalen kommissionens ståndpunkt att det inte ankommer på sökanden att bedöma huruvida en person kan åtnjuta skyddet för den enskildes privatliv och integritet. Det framgår nämligen av den rättspraxis som tribunalen har erinrat om ovan i punkterna 99–101, 103 och 104 att det skydd som gäller för personuppgifter med tillämpning av bestämmelserna i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 ska säkerställas med strikt iakttagande av bestämmelserna i förordning nr 45/2001. Sistnämnda förordning innehåller inte något undantag från skyddet för den grundläggande rättighet som garanteras i förordningen grundat på att de aktuella uppgifterna rör en person som inte förtjänar ett sådant skydd.
|
|
113. Treba teda výlučne preskúmať, či Komisia mala dôvod domnievať sa, že niektoré dokumenty, ku ktorým žalobkyňa požadovala úplný prístup, obsahovali osobné údaje, ktoré by odôvodňovali rozhodnutie o odmietnutí poskytnúť žalobkyni úplný prístup k uvedeným dokumentom na základe článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001.
|
113. Tribunalen ska således enbart pröva huruvida kommissionen gjorde en riktig bedömning när den fann att vissa av handlingarna till vilka sökanden hade begärt fullständig tillgång innehåller sådana personuppgifter som kan motivera ett beslut att inte bevilja sökanden fullständig tillgång till nämnda handlingar med stöd av artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001.
|
|
114. Po prvé z článku 2 písm. a) nariadenia č. 45/2001 totiž vyplýva, že „‚osobné údaje‘ znamenajú akékoľvek informácie týkajúce sa identifikovanej alebo identifikovateľnej fyzickej osoby [a] identifikovateľná osoba je ten, kto môže byť priamo alebo nepriamo identifikovaný s odvolaním sa na identifikačné číslo, alebo na jeden alebo viacero faktorov špecifických pre jeho alebo jej fyzickú, fyziologickú, duševnú, hospodársku, kultúrnu alebo spoločenskú identitu“.
|
114. Det framgår härvid av bestämmelserna i artikel 2 a i förordning nr 45/2001 att ”[med] personuppgifter [avses]: varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (den registrerade) [och] [e]n identifierbar person är en person som kan identifieras, direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för personens fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet”.
|
|
115. Po druhé z judikatúry vyplýva, že krstné mená a priezviská možno považovať za osobné údaje v zmysle článku 2 písm. a) nariadenia č. 45/2001 (rozsudok Komisia/Bavarian Lager, už citovaný v bode 99 vyššie, bod 68).
|
115. Vidare framgår det av rättspraxis att för- och efternamn kan anses utgöra personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 a i förordning nr 45/2001 (domen i det ovan i punkt 99 nämnda målet kommissionen mot Bavarian Lager, punkt 68).
|
|
116. Navyše Súdny dvor rozhodol, že úkon spočívajúci v odkaze na komunikačnom nosiči na rôzne osoby a v ich identifikácii buď prostredníctvom ich mena, alebo iným spôsobom, napríklad prostredníctvom ich telefónneho čísla alebo informácií o ich pracovných podmienkach a o ich voľnom čase, predstavuje „spracovanie osobných údajov“ v zmysle smernice Európskeho parlamentu a Rady 95/46/EHS z 24. októbra 1995 o ochrane fyzických osôb pri spracovaní osobných údajov a voľnom pohybe týchto údajov (Ú. v. ES L 281, s. 31; Mim. vyd. 13/015, s. 355) (rozsudok Súdneho dvora zo 6. novembra 2003, Lindqvist, C‑101/01, Zb. s. I‑12971, bod 27).
|
116. Domstolen har dessutom fastställt att omnämnandet av olika personer – vilka identifierades med namn eller på annat sätt, till exempel med telefonnummer eller med uppgifter om deras arbetsförhållanden och fritidsintressen – med användning av ett kommunikationsmedel utgör ”behandling av personuppgifter” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) (domstolens dom av den 6 november 2003 i mål C-101/01, Lindqvist, REG 2003, s. I-12971, punkt 27).
|
|
117. Okrem údajov týkajúcich sa mena je preto potrebné domnievať sa, že informácie týkajúce sa odborných činností vykonávaných určitou osobou možno takisto považovať za osobné údaje, pretože jednak ide o informácie týkajúce sa pracovných podmienok uvedených osôb a jednak uvedené informácie umožňujú nepriamu identifikáciu fyzickej osoby v zmysle článku 2 písm. a) nariadenia č. 45/2001, keďže sa môžu spájať s určitým dátumom alebo konkrétnym kalendárnym obdobím.
|
117. Förutom namnuppgifter finner tribunalen således att upplysningar som hänför sig till en persons yrkesverksamhet även kan anses utgöra personuppgifter, eftersom det är fråga om upplysningar som rör nämnda personers arbetsförhållanden och dessa upplysningar indirekt kan användas för att identifiera en fysisk person i den mening som avses i artikel 2 a i förordning nr 45/2001, med tanke på att upplysningarna hänvisar till ett visst datum eller viss kalenderperiod.
|
|
118. V prejednávanom prípade však z napadnutého rozhodnutia vyplýva, že pokiaľ ide o výnimku na základe článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, Komisia spresnila, že nezverejnené časti niektorých dokumentov obsahovali mená osôb a informácie týkajúce sa ich povesti a že uvedené dokumenty odkazovali na informácie o vyšetrovaní trestných činov, protiprávnych konaní, výhrad v súvislosti s korupčným konaním mimovládnych organizácií zúčastnených na zmluve LIEN 97‑2011, pričom tieto odkazy nevyhnutne neodrážali stanovisko Komisie, ale v prípade, že by boli zverejnené, mohli poškodiť povesť uvedených osôb a ohroziť tak ochranu ich súkromia a integirty.
|
118. I förevarande fall framgår det av det angripna beslutet att när det gäller undantaget enligt artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, angav kommissionen att de avsnitt i vissa handlingar som inte lämnats ut innehöll namn på personer och upplysningar som rörde deras rykte. Dessa handlingar innehöll vidare hänvisningar till uppgifter angående brottsundersökningar, brottsliga gärningar, anklagelser om korruption från ideella föreningar som var parter till avtalet LIEN 97-2011. Dessa hänvisningar återgav inte nödvändigtvis kommissionens ståndpunkt, utan kunde, om de lämnades ut, skada nämnda personers rykte och därigenom undergräva skyddet för deras privatliv och integritet.
|
|
119. V tejto súvislosti treba najskôr uviesť, že žalobkyňa nespochybňuje, že dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedené v bode 110 vyššie obsahujú osobné údaje v zmysle nariadenia č. 45/2001.
|
119. Tribunalen påpekar härvid inledningsvis att sökanden inte har bestritt att dessa handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som avses ovan i punkt 110 innehåller personuppgifter i den mening som avses i förordning nr 45/2001.
|
|
120. Následne bez toho, aby to žalobkyňa spochybnila, treba konštatovať, že Komisia vykonala konkrétne a individuálne preskúmanie dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedených v bode 110 vyššie.
|
120. Tribunalen konstaterar vidare, vilket inte heller har bestritts av sökanden, att kommissionen gjorde en konkret och individuell prövning av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som avses ovan i punkt 110.
|
|
121. Bez ohľadu na stručnú povahu takého odôvodnenia zo strany Komisie, aké bolo zhrnuté v bode 118 vyššie, na účely odôvodnenia uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, z tohto odôvodnenia skutočne vyplýva, že Komisia v dokumentoch zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedených v bode 110 vyššie označila údaje, ktoré by mohli byť chránené podľa ustanovení uvedenej výnimky.
|
121. Trots den kortfattade motivering som lämnades av kommissionen för att motivera tillämpningen av undantaget enligt artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, vilken sammanfattats ovan i punkt 118, framgår det nämligen av denna motivering att kommissionen, i de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som avses ovan i punkt 110, identifierade de uppgifter som skulle skyddas enligt bestämmelserna i detta undantag.
|
|
122. Napokon žalobkyňa tvrdí, že dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedené v bode 110 vyššie obsahovali údaje o jedinej osobe, ktorá sa nemohla dovolávať ochrany súkromia a integrity jednotlivca, a že tieto dokumenty mali prevažujúci význam v spore, v ktorom v tomto prípade žalobkyňa vystupuje proti Komisii, ale aj v spore, ktorý prejednáva Tribunal de première instance de Bruxelles. Nijaké z týchto tvrdení však nemôže obstáť.
|
122. Sökanden har gjort gällande att de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som avses ovan i punkt 110 innehåller uppgifter angående en enda person som inte kan omfattas av skyddet för den enskildes privatliv och integritet, och att dessa handlingar är av mycket stor betydelse för såväl den aktuella tvisten mellan sökanden och kommissionen som den tvist som är anhängiggjord vid Tribunal de première instance de Bruxelles. Tribunalen kan emellertid inte godta något av dessa argument.
|
|
123. Po prvé, ako totiž bolo uvedené v bode 112 vyššie, nie je potrebné na základe ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 overiť, či sa predmetné údaje týkajú osoby, ktorá sa podľa týchto ustanovení nemôže dovolávať ochrany svojho súkromia a svojej integrity.
|
123. Såsom tribunalen har påpekat ovan i punkt 112 finns det nämligen inte anledning vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 att pröva huruvida de aktuella uppgifterna berör en person som enligt dessa bestämmelser inte kan omfattas av skyddet för dennes privatliv och integritet.
|
|
124. Po druhé z judikatúry spomínanej v bodoch 99 až 101, 103 a 104 vyššie vyplýva, že ochrana, ktorá musí byť poskytnutá osobným údajom v rámci uplatnenia ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, je osobitná a posilnená. Preto musí byť uvedené uplatnenie zaručené pri dôslednom dodržaní ustanovení nariadenia č. 45/2001. Na rozdiel od výnimky uvedenej v článku 4 ods. 3 druhom pododseku nariadenia č. 1049/2001 sa však od výnimky vyplývajúcej z ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 a z nariadenia č. 45/2001 nemožno odchýliť na základe existencie prevažujúceho verejného záujmu. Preto by v prípade, že by žalobkyňa tvrdila, že sa domáhala prevažujúceho verejného záujmu, pričom by uvádzala, že predmetné dokumenty mali prevažujúci význam tak v spore, v ktorom vystupuje proti Komisii, ako aj v spore, ktorý prejednáva Tribunal de première instance de Bruxelles, bolo tak potrebné konštatovať, že toto tvrdenie je zjavne neúčinné.
|
124. Vidare framgår det av den rättspraxis som tribunalen har erinrat om ovan i punkterna 99–101, 103 och 104 att det skydd som gäller för personuppgifter med tillämpning av bestämmelserna i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 utgör ett specifikt och förstärkt skydd. Tillämpningen av dessa bestämmelser ska i detta avseende ske med strikt iakttagande av bestämmelserna i förordning nr 45/2001. I motsats till vad som gäller för undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, kan en tillämpning av undantaget enligt bestämmelserna i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 och förordning nr 45/2001 inte undanröjas med stöd av ett övervägande allmänintresse. Om det antas att sökanden skulle ha hävdat att det förelåg ett övervägande allmänintresse genom att göra gällande att de berörda handlingarna hade en mycket stor betydelse för såväl tvisten i det aktuella målet mellan sökanden och kommissionen som den tvist som är anhängiggjord vid Tribunal de première instance de Bruxelles, hade tribunalens således konstaterat att detta argument var uppenbart verkningslöst.
|
|
125. Z tohto dôvodu, pokiaľ ide o dokumenty uvedené v bode 110 vyššie, Komisia správne na základe výnimky upravenej v článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 odmietla ich úplné zverejnenie.
|
125. Följaktligen fattade kommissionen beträffande de handlingar som anges ovan i punkt 110, med stöd av undantaget enligt artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, ett riktigt beslut att inte lämna ut dessa handlingar i deras helhet.
|
|
126. Z bodov 108 a 125 vyššie vyplýva, že treba prijať tretí žalobný dôvod ako čiastočne dôvodný, pričom napadnuté rozhodnutie treba zrušiť v rozsahu, v akom je v rozpore s ustanoveniami článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 z dôvodu, že sa ním na základe uvedených ustanovení žalobkyni výslovne odmieta prístup k dokumentom uvedeným v bode 106 vyššie.
|
126. Av punkterna 108 och 125 ovan följer att talan med stöd av den tredje grunden till viss del ska bifallas, varvid det angripna beslutet ska ogiltigförklaras i den del det utgör ett åsidosättande av bestämmelserna i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 genom att sökanden uttryckligen inte beviljades tillgång till de handlingar som anges ovan i punkt 106 med stöd av dessa bestämmelser.
|
|
O štvrtom žalobnom dôvode založenom na porušení ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001
|
Den fjärde grunden: Huruvida kommissionen åsidosatte bestämmelserna i artikel 4 .3 andra stycket i förordning nr 1049/2001
|
|
127. Žalobkyňa v podstate tvrdí, že Komisia neuviedla nijaké konkrétne tvrdenie odôvodňujúce odmietnutie zverejniť dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 na základe článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 a nepreukázala, že desať rokov po odstúpení od zmluvy by zverejnenie dokumentov týkajúcich sa buď vykonania auditu, alebo v súčasnosti ukončeného rozhodovacieho procesu v súvislosti so zmluvou vážne ohrozilo jej schopnosť správne spravovať finančné prostriedky Únie a rozhodovací proces na základe budúcich zmlúv. Dodáva, že Komisia nesprávne poukazuje na spor, o ktorom v súčasnosti rozhoduje Tribunal de première instance de Bruxelles, s cieľom zamietnuť žalobkyni úplný prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, a to z dôvodu, že informácie, ktoré obsahuje, by mohli preukázať neodôvodnenú povahu žaloby, ktorú Komisia podala na tento súd.
|
127. Sökanden har i huvudsak gjort gällande att kommissionen inte har åberopat något konkret argument till stöd för dess beslut att på grundval av artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 inte lämna ut handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2001, och att den inte har visat, då tio år förflutit sedan avtalet hävdes, att ett utlämnande av handlingar angående dels genomförandet av en revision, dels det nu avslutade beslutsförfarandet avseende avtalet allvarligt har skadat kommissionens möjligheter att på ett korrekt sätt administrera unionens finansiella medel och dess beslutsförfarande såvitt avser framtida avtal. Sökanden har vidare anfört att kommissionen felaktigt åberopade det förfarande som pågår vid Tribunal de première instance de Bruxelles för att inte bevilja en fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, på grund av att uppgifterna i dessa handlingar skulle kunna visa att den talan som kommissionen väckt vid denna domstol saknar grund.
|
|
128. Napokon existovali viaceré prevažujúce verejné záujmy, ktoré odôvodňovali zverejnenie požadovaných dokumentov, a to jednak záujem žalobkyne, jej sponzorov, ako aj verejnosti na určení dôvodov, pre ktoré Komisia jednostranne zrušila zmluvu spolufinancovanú žalobkyňou, ktorá bola prevažujúcim záujmom, pokiaľ ide o verejné zdravie, a jednak záujem založený na tom, že žaloba, ktorú podala Komisia na Tribunal de première instance de Bruxelles vo verejnom záujme, vyžaduje určenie dôvodov postupu Komisie a napokon záujem členských štátov na tom, aby vedeli, či Komisia dodržuje právne predpisy Únie.
|
128. Slutligen finns det flera övervägande allmänintressen som motiverar att de begärda handlingarna lämnas ut. För det första sökandens, sökandens donatorers och allmänhetens övervägande allmänintresse av att fastställa skälen för att kommissionen ensidigt hävde avtalet som samfinansieras av sökanden, vilket hade ett betydande intresse ur folkhälsosynpunkt. För det andra det övervägande allmänintresse som består i att det beträffande den talan som kommissionen väckt vid Tribunal de première instance de Bruxelles, i allmänhetens intresse, är nödvändigt att fastställa skälen för kommissionens beteende. För det tredje medlemsstaternas övervägande allmänintresse av att få reda på huruvida kommissionen har iakttagit reglerna i unionsrätten.
|
|
129. Komisia v podstate spochybňuje dôvodnosť štvrtého žalobného dôvodu a odkazuje na argumentáciu uvedenú v bode 4.1 napadnutého rozhodnutia, ktorá sa týka potreby všeobecnej ochrany rozhodovacieho procesu inštitúcie. Tvrdí, že v rámci výnimiek podľa ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 nemá povinnosť zohľadniť individuálny záujem žalobkyne na zverejnení určitých dokumentov najmä preto, aby jej bola zaručená lepšia obrana v rámci sporového konania, ktoré prebieha na Tribunal de p remière instance de Bruxelles. Domnieva sa, že žalobkyňa v replike uvádza nové tvrdenia, ktoré smerujú k preukázaniu existencie prevažujúceho verejného záujmu, teda tvrdenia, ktoré nie sú prípustné a ktoré sú v každom prípade nedostatočné ne účely neuplatnenia výnimky uvedenej v článku 4 ods. 3 druhom pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
129. Kommissionen har i huvudsak bestritt den fjärde grunden och hänvisat till argumentationen i punkt 4.1 i det angripna beslutet, vilken avser behovet av ett generellt skydd för institutionens beslutsförfarande. Kommissionen har hävdat att den inte är skyldig att vid tillämpning av undantagen enligt bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 beakta sökandens enskilda intresse av att vissa handlingar lämnas ut, bland annat för att sökanden ska kunna säkerställa ett bättre försvar i den pågående tvisten vid Tribunal de première instance de Bruxelles. Kommissionen anser att sökanden i repliken har anfört nya argument som syftar till att visa att det föreligger ett övervägande allmänintresse. Dessa argument kan således inte upptas till sakprövning och de utgör under alla omständigheter inte en tillräcklig grund för att tillämpa undantaget i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
130. V prejednávanom prípade Všeobecný súd pripomína, že podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 bude prístup k dokumentu, ktorý obsahuje stanoviská pre vnútornú potrebu v rámci rokovaní a predbežných porád v dotknutej inštitúcii, odmietnutý aj po prijatí rozhodnutia, ak by zverejnenie dokumentu mohlo vážne narušiť rozhodovací proces inštitúcie, pokiaľ nepreváži verejný záujem na jeho zverejnení.
|
130. Tribunalen erinrar i förevarande fall om att det följer av artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 att tillgång till en handling som innehåller yttranden för internt bruk och som är en del av överläggningar och inledande samråd inom den berörda institutionen ska vägras även efter det att beslutet fattats, om utlämnande av handlingen allvarligt skulle undergräva institutionens beslutsförfarande, om det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.
|
|
131. Vzhľadom na zásadu reštriktívneho výkladu výnimiek z práva na prístup k dokumentom inštitúcií, ktorá bola uvedená v bode 90 vyššie, Súdny dvor rozhodol, že druhý pododsek článku 4 ods. 3 nariadenia umožňuje – aj po prijatí rozhodnutia – odmietnutie iba v prípade časti dokumentov pre vnútornú potrebu, konkrétne dokumentov obsahujúcich stanoviská pre vnútornú potrebu v rámci rokovaní a predbežných porád v dotknutej inštitúcii, pokiaľ by ich zverejnenie vážne narušilo rozhodovací proces tejto inštitúcie (rozsudok Súdneho dvora z 21. júla 2011, Suède/MyTravel a Komisia, C‑506/08 P, zatiaľ neuverejnený v Zbierke, bod 79).
|
131. Mot bakgrund av principen om en strikt tolkning av undantagen från rätten att få tillgång till institutionernas handlingar, som tribunalen erinrat om ovan i punkt 90, har domstolen fastslagit att det endast är till vissa handlingar för internt bruk, närmare bestämt de som innehåller yttranden för internt bruk och som är en del av överläggningar och inledande samråd inom den berörda institutionen, som det enligt andra stycket i artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001 är tillåtet att vägra tillgång även efter det att beslutet fattats, när utlämnande av dessa handlingar allvarligt skulle undergräva institutionens beslutsförfarande (domstolens dom av den 21 juli 2011 i mål C-506/08 P, Sverige mot MyTravel och kommissionen, REU 2011, s. I-0000, punkt 79).
|
|
132. Cieľom tohto ustanovenia nariadenia č. 1049/2001 je preto chrániť niektoré typy dokumentov, ktoré boli vyhotovené v rámci konania a ktorých zverejnenie, aj keby k nemu došlo po skončení tohto konania, by vážne narušilo rozhodovací proces dotknutej inštitúcie. Tieto dokumenty musia obsahovať „stanoviská pre vnútornú potrebu v rámci rokovaní a predbežných porád v dotknutej inštitúcii“.
|
132. Denna bestämmelse i förordning nr 1049/2001 har således till syfte att skydda vissa typer av handlingar som upprättats under ett förfarande, för det fall ett utlämnande, även sedan detta förfarande har avslutats, allvarligt skulle undergräva den berörda institutionens beslutsförfarande. Dessa handlingar måste innehålla ”yttranden för internt bruk ... som är en del av överläggningar och inledande samråd inom den berörda institutionen”.
|
|
133. Napokon podľa ustálenej judikatúry uvedenej v bodoch 91 a 92 vyššie na jednej strane preskúmanie musí mať na účely vybavenia žiadosti o prístup k dokumentom v zásade konkrétnu a individuálnu povahu a na druhej strane riziko ohrozenia chráneného záujmu, aby sa naň dalo odvolávať, musí byť primerane predvídateľné, a nie čisto hypotetické.
|
133. Slutligen följer det av fast rättspraxis, vilken tribunalen har erinrat om ovan i punkterna 91 och 92, att den nödvändiga handläggningen av en ansökan om tillgång till handlingar måste omfatta en konkret och individuell prövning, och risken för att ett skyddat intresse ska skadas måste, för att kunna åberopas, rimligen kunna förutses och inte vara rent hypotetisk.
|
|
– Hlavné úvahy
|
– Huvudsakliga överväganden
|
|
134. V prejednávanom prípade, pokiaľ ide o dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými sa Komisia domnievala, že ich obsah nemôže byť zverejnený z dôvodu, že sa naň vzťahuje výnimka podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001, tieto dokumenty môžu byť vzhľadom na bod 4.1 napadnutého rozhodnutia a tabuľku, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, identifikované takto:
|
134. När det i förevarande fall gäller handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, beträffande vilka kommissionen ansåg att innehållet inte kunde lämnas ut på grund av att de omfattades av undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, kan dessa handlingar identifieras med stöd av punkt 4.1 i det angripna beslutet och den tabell som bilagts detta beslut. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokumenty 4/1999, 6/1999 (rámec 2), 7/1999 (podčasť 2) a 8/1999,
|
– Akt 1: handlingarna 4/1999, 6/1999 (ruta 2), 7/1999 (avsnitt 2) och 8/1999.
|
|
– zložka 2: dokumenty 4/1999 a 1/2000,
|
– Akt 2: handlingarna 4/1999 och 1/2000.
|
|
– zložka 4 časť I: dokument bez číselného označenia, ktorý Komisia v bode 4.1 napadnutého rozhodnutia (s. 8) a v tabuľke, ktorá je súčasťou prílohy uvedeného rozhodnutia (s. 3), označila ako dokument bez uvedenia dátumu, a dokumenty 2/1999, 3/1999 (rámec 2), 4/1999 (rámce 1, 2 a 3), 5/1999, 7/1999 až 14/1999, 16/1999, 17/1999, 19/1999 (podčasť 1), 23/1999, 25/1999, 26/1999 (podčasť 1), 1/2000, 2/2000, 4/2000, 2/2001 (rámce 1 a 2), 3/2001 (rámce 1 a 2), 6/2001, 13/2001 (rámce 1 a 2) a 19/2001 (rámec 3),
|
– Akt 4, del I: en icke numrerad handling beträffande vilken kommissionen i punkt 4.1 i det angripna beslutet (s. 8) och i tabellen som bilagts detta beslut (s. 3) angett att den inte var daterad, och handlingarna 2/1999, 3/1999 (ruta 2), 4/1999 (rutorna 1, 2 och 3), 5/1999, 7/1999–14/1999, 16/1999, 17/1999, 19/1999 (avsnitt 1), 23/1999, 25/1999, 26/1999 (avsnitt 1), 1/2000, 2/2000, 4/2000, 2/2001 (rutorna 1 och 2), 3/2001 (rutorna 1 och 2), 6/2001, 13/2001 (rutorna 1 och 2) och 19/2001 (ruta 3).
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 2/1999 (rámec 2), 7/1999 až 9/1999, 12/1999, 14/1999, 18/1999 (rámce 1 a 2), 20/1999 (rámce 2, 3, 5, 7 a 9), 2/2000 (rámec 2), 3/2000 (rámec 2), 4/2000 (rámec 1), 1/2001, 2/2001 (rámce 1 a 2), 3/2001 (rámce 1 a 2) a 7/2001 (rámce 1 a 2).
|
– Akt 4, del II: handlingarna 2/1999 (ruta 2), 7/1999–9/1999, 12/1999, 14/1999, 18/1999 (rutorna 1 och 2), 20/1999 (rutorna 2, 3, 5, 7 och 9), 2/2000 (ruta 2), 3/2000 (ruta 2), 4/2000 (ruta 1), 1/2001, 2/2001 (rutorna 1 och 2), 3/2001 (rutorna 1 och 2) och 7/2001 (rutorna 1 och 2).
|
|
135. V tomto štádiu skúmania štvrtého žalobného dôvodu treba najskôr preskúmať, či v súlade s judikatúrou spomínanou v bode 92 vyššie Komisia v napadnutom rozhodnutí vykonala konkrétne a individuálne preskúmanie každého dokumentu uvedeného v bode 134 vyššie.
|
135. I detta skede av prövningen av den fjärde grunden ska tribunalen först undersöka huruvida kommissionen, i enlighet med den rättspraxis som tribunalen har erinrat om ovan i punkt 92, i det angripna beslutet genomförde en konkret och individuell prövning av var och en av de handlingar som räknas upp ovan i punkt 134.
|
|
136. V tejto súvislosti treba konštatovať, že prvky odôvodnenia týkajúce sa uplatnenia výnimky podľa ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 sa nachádzajú v bode 4.1 napadnutého rozhodnutia a v tabuľke, ktorá je súčasťou prílohy uvedeného rozhodnutia.
|
136. Tribunalen konstaterar härvid att de omständigheter som angetts som skäl för tillämpningen av undantaget enligt bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 återfinns i punkt 4.1 i det angripna beslutet och i den tabell som bilagts detta beslut.
|
|
137. Bod 4.1 napadnutého rozhodnutia sa delí na tri časti, ktoré sa týkajú troch rôznych rozhodovacích procesov, z ktorých prvý súvisí s vykonaním auditu a šetrení vo veci zmluvy LIEN 97‑2011 (bod 4.1.1), druhý s odstúpením od zmluvy LIEN 97‑2011 (bod 4.1.2) a tretí s možnosťou prijať príkaz na vymáhanie a jeho vykonanie (bod 4.1.3). Navyše pred týmito tromi bodmi sa nachádzajú štyri odseky, ktoré sú úvodom k bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia (ďalej len „úvod k bodu 4.1“). Napokon z odôvodnenia napadnutého rozhodnutia, aké je uvedené v časti začínajúcej druhým odsekom bodu 4.1.3 (pozri s. 10 napadnutého rozhodnutia) a končiacej posledným odsekom bodu 4.1, vyplýva, že uvedené odôvodnenie sa týka všetkých oblastí, ktorými sa zaoberajú už citované body 4.1.1, 4.1.2 a 4.1.3. Preto sa treba domnievať, že toto odôvodnenie predstavuje záver bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia (ďalej len „odôvodnenie uvedené v závere bodu 4.1“).
|
137. Punkt 4.1 i det angripna beslutet är uppdelad i tre underpunkter avseende tre separata beslutsförfaranden som rör genomförandet av en revision och undersökningar angående avtalet LIEN 97-2011 (punkt 4.1.1), hävandet av avtalet LIEN 97-2011 (punkt 4.1.2) respektive möjligheterna att anta ett beslut om återkrav och genomföra detta (punkt 4.1.3). Dessa tre punkter föregås av fyra stycken som utgör inledningen till punkt 4.1 i det angripna beslutet (nedan kallad inledningen till punkt 4.1). Slutligen framgår det av skälen i det angripna beslutet, såsom dessa har angetts från och med det andra stycket i punkt 4.1.3 (se s. 10 i det angripna beslutet) till och med det sista stycket i punkt 4.1, att dessa skäl avser samtliga områden som omfattas av de ovannämnda punkterna 4.1.1, 4.1.2 respektive 4.1.3. Följaktligen finner tribunalen att dessa skäl utgör slutsatsen i punkt 4.1 i det angripna beslutet (nedan kallade skälen som angetts i slutsatsen i punkt 4.1).
|
|
138. Po prvé, pokiaľ ide o odôvodnenie uvedené v úvode bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia, je potrebné uviesť, že Komisia sa uspokojila s pripomenutím ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001, uvedením všetkých dokumentov, v súvislosti s ktorými sa domáhala uplatnenia výnimky podľa uvedených ustanovení, a napokon s poukázaním na to, že obsah týchto dokumentov „neodráž[al] konečné stanoviská Komisie, ale obsah[oval] úvahy, stratégie rokovania a možné scenáre, s ktorými zamestnanci Komisie rátali“, a že „účelom týchto dokumentov bolo poskytnúť inštrukcie určené na interné použitie a slúži[li] ako prípravné dokumenty pre stanoviská v priebehu rozhodovacieho procesu“.
|
138. När det gäller de skäl som angetts i inledningen till punkt 4.1 i det angripna beslutet, påpekar tribunalen att kommissionen enbart erinrade om bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, räknade upp samtliga handlingar beträffande vilka den avsåg att tillämpa undantaget enligt dessa bestämmelser och slutligen angav att innehållet i dessa handlingar ”inte [återgav] kommissionens slutgiltiga ståndpunkter, utan [innehöll] funderingar, förhandlingsstrategier och tänkbara scenarier som upprättats av kommissionens tjänstemän” och att ”dessa handlingar [hade] upprättats för att tillhandahålla instruktioner avsedda att användas internt och [utgjorde] förberedande handlingar i yttrandena under beslutsförfarandet”.
|
|
139. Preto odôvodnenie uvedené v úvode bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia neobsahuje konkrétne a individuálne preskúmanie dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáhala uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
139. De skäl som anförts i inledningen till punkt 4.1 i det angripna beslutet innehåller följaktligen inte en konkret och individuell prövning av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 på vilka kommissionen tillämpade undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
140. Po druhé, pokiaľ ide o odôvodnenie uvedené v bodoch 4.1.1 až 4.1.3 napadnutého rozhodnutia, treba konštatovať, že Komisia sa uspokojila s abstraktným a všeobecným uvedením dôvodov, pre ktoré by sa výnimka podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 uplatnila v prípade dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré boli uvedené v týchto troch bodoch.
|
140. När det vidare gäller de skäl som angetts i punkterna 4.1.1–4.1.3 i det angripna beslutet, konstaterar tribunalen att kommissionen endast på ett allmänt och abstrakt sätt angett skälen för att tillämpa undantaget i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 på att de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som räknas upp i dessa tre punkter.
|
|
141. V bode 4.1.1, ktorý sa týka rozhodovacieho procesu, pokiaľ ide o „prípravu inšpekcie, ako aj stanovísk k otázke, či, kedy a ako sa má vykonať audit“, Komisia uviedla výlučne dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré sa viažu k takému procesu, a všeobecne uviedla, že sa týkali schôdzí a telefonických rozhovorov úradníkov, ktorí spravovali zmluvu LIEN 97‑2011 a vyhľadávali všetky relevantné skutočnosti, ktoré motivovali žalobkyňu k zmene partnera v rámci uvedenej zmluvy. Napokon dodala, že jej konečné stanovisko súvisiace s inšpekciou vykonanou v tomto prípade a so skutočnosťami týkajúcimi sa zmeny partnera bolo žalobkyni oznámené a nachádzalo sa vo viacerých zverejnených dokumentoch.
|
141. I punkt 4.1.1, som rör beslutsförfarandet beträffande ”förberedelser för en inspektion på plats samt [beträffande] yttranden angående frågan huruvida, när och hur en revision borde genomföras”, räknade kommissionen enbart upp de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 som hänför sig till ett sådant förfarande och angav på ett allmänt sätt att handlingarna rörde möten och telefonsammanträden för de tjänstemän som var ansvariga för avtalet LIEN 97‑2011 och som efterforskat alla relevanta omständigheter som fått sökanden att byta partner inom detta avtal. Slutligen angav kommissionen att dess slutgiltiga ståndpunkt beträffande den genomförda inspektionen på plats och de omständigheter som hänförde sig till bytet av partner hade meddelats sökanden och återfanns i flera av de utlämnade handlingarna.
|
|
142. Rovnako v bode 4.1.2 týkajúcom sa rozhodovacieho procesu, pokiaľ ide o „odstúpenie od zmluvy [LIEN 97‑2011]“, Komisia uviedla iba dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré sa viažu k takému procesu, a všeobecne uviedla, že ide o interné porady a návrhy, ktoré Komisia v prevažnej časti neuplatnila v konečnom rozhodnutí o odstúpení od zmluvy LIEN 97‑2011.
|
142. Även i punkt 4.1.2, som rör beslutsförfarandet angående ”hävandet av avtalet [LIEN 97-2011]”, räknade kommissionen enbart upp de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 som hänför sig till ett sådant förfarande och angav på ett allmänt sätt att de rörde internt samråd och förslag som till stor del inte följdes av kommissionen i det slutgiltiga beslutet om hävande av avtalet LIEN 97-2011.
|
|
143. Napokon v bode 4.1.3 týkajúcom sa rozhodovacieho procesu, pokiaľ ide o možnosť prijať príkaz na vymáhanie a jeho vykonanie, Komisia uviedla iba dokumenty zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré sa viažu k takému procesu, a všeobecne uviedla, že niektoré z nich obsahovali výpočty, ktoré jej úseky nepoužili. Na záver uviedla, že jej konečné stanovisko v súvislosti s významom vymáhanej sumy a konečnými výpočtami, ktoré boli základom príkazu na vymáhanie, bolo oznámené.
|
143. Slutligen i punkt 4.1.3, som rör beslutsförfarandet beträffande möjligheten att anta ett beslut om återkrav och genomförandet av detta, räknade kommissionen enbart upp de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 som hänför sig till ett sådant förfarande och angav på ett allmänt sätt att flera av handlingarna innehöll beräkningar som inte hade tillämpats av kommissionen. Kommissionen angav vidare att underrättelse lämnats angående dess slutgiltiga ståndpunkt beträffande storleken på det belopp som skulle återkrävas och de slutgiltiga beräkningar på vilka beslutet om återkrav grundade sig.
|
|
144. Preto odôvodnenie uvedené v bodoch 4.1.1 až 4.1.3 napadnutého rozhodnutia neobsahuje konkrétne a individuálne preskúmanie dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáhala uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
144. Skälen i punkterna 4.1.1–4.1.3 i det angripna beslutet innehåller följaktligen inte en konkret och individuell prövning av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 på vilka kommissionen tillämpade undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
145. Po tretie, pokiaľ ide o odôvodnenie uvedené v závere bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia, Komisia v ňom poukázala na viaceré tvrdenia, ktoré sú v podstate uvedené v bodoch 159 až 161 nižšie, v súvislosti s ktorými sa domnieva, že zverejnením dokumentov zo spisu týkajúceho sa predmetnej zmluvy LIEN 97‑2011 „by si verejnosť urobila obraz o [jej] pracovných metódach... pri prijímaní rozhodnutia,... [a že] taká situácia by mala veľmi negatívny vplyv na [jej] rozhodovací proces... vo veciach tohto druhu“. Treba konštatovať, že také odôvodnenie je všeobecné a abstraktné a neobsahuje konkrétne a individuálne preskúmanie dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáha uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
145. När det gäller de skäl som angetts i slutsatsen i punkt 4.1 i det angripna beslutet, gjorde kommissionen där gällande flera argument – vilka det kommer att redogöras för i sak nedan i punkterna 159–161– enligt vilka kommissionen ansåg att utlämnandet av de aktuella handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 ”skulle ge allmänheten insyn i [dess] arbetsmetoder … när den antar ett beslut, … [och att en] sådan situation skulle ha extremt negativa återverkningar på [dess] beslutsförfarande … i ärenden av det här slaget”. Tribunalen konstaterar att sådana skäl är avfattade på ett allmänt och abstrakt sätt och inte innehåller en konkret och individuell prövning av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 på vilka kommissionen tillämpade undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
146. Po štvrté, pokiaľ ide o tabuľku, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, stačí konštatovať, že Komisia v poslednom odseku strany 3 uvedeného rozhodnutia uvádza, že „ak dokument nie je neobmedzene prístupný, [v uvedenej tabuľke] sa nachádza odkaz na nariadenie č. 1049/2001 a príslušné výnimky“.
|
146. När det gäller den tabell som bilagts det angripna beslutet, är det tillräckligt att konstatera att kommissionen i sista stycket på sidan 3 i nämnda beslut anger att ”[n]är kommissionen har beslutat att en handling inte är obegränsat tillgänglig anges [i nämnda tabell] de bestämmelser i förordning nr 1049/2001 på vilka beslutet grundar sig”.
|
|
147. Ako sa okrem toho uvádza v názve šiestich stĺpcov tabuľky, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, Komisia v súvislosti s každým dotknutým dokumentom v uvedených stĺpcoch uviedla iba:
|
147. Av rubriken till de sex kolumnerna i tabellen som bilagts det angripna beslutet framgår vidare att kommissionen i nämnda kolumner, såvitt avser var och en av de berörda handlingarna, enbart angett följande:
|
|
– jeho číslo (stĺpec 1),
|
– Handlingens nummer (kolumn1).
|
|
– jeho dátum (stĺpec 2),
|
– Handlingens datum (kolumn 2).
|
|
– jeho opis (stĺpec 3),
|
– Beskrivning av handlingen (kolumn 3).
|
|
– jeho obsah a pôsobnosť (stĺpec 4),
|
– Handlingens innehåll och tillämpningsområde (kolumn 4).
|
|
– stav jeho zverejnenia (stĺpec 5),
|
– Beslut angående handlingens utlämnande (kolumn 5).
|
|
– výnimky, ktoré sa naň uplatnia (stĺpec 6).
|
– Undantag som är tillämpliga på handlingen (kolumn 6).
|
|
148. V tejto tabuľke tak Komisia stručne opisuje predmet každého z uvedených dokumentov, stav zverejnenia a v prípade odmietnutia poskytnúť neobmedzený prístup k dokumentu právny základ uvedeného odmietnutia. Neobsahuje však nijaké vysvetlenie umožňujúce pochopiť, prečo by úplné zverejnenie obsahu dokumentu narušilo záujem chránený výnimkou, ktorú použila Komisia.
|
148. I tabellen har kommissionen således på ett kortfattat sätt beskrivit föremålet för var och en av de aktuella handlingarna, det beslut som fattats angående utlämnandet och, för det fall en fullständig tillgång till en handling inte beviljas, den rättsliga grunden för detta avslagsbeslut. Däremot innehöll tabellen inte någon motivering som gör det möjligt att förstå varför ett fullständigt utlämnande av innehållet i en handling skulle skada det intresse som skyddas av det av kommissionen åberopade undantaget.
|
|
149. Preto tabuľka, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, neobsahuje konkrétne a individuálne preskúmanie dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými sa Komisia odvolávala na výnimku podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
149. Tabellen som bilagts det angripna beslutet innehåller följaktligen inte en konkret och individuell prövning av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 på vilka kommissionen tillämpade undantaget enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
150. Z uvedených úvah vyplýva, že v prípade, že sa v napadnutom rozhodnutí nenachádza konkrétne a individuálne preskúmanie narušenia záujmu chráneného článkom 4 ods. 3 druhým pododsekom nariadenia č. 1049/2001, ktoré by vyplývalo zo zverejnenia jedného z dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedených v bode 134 vyššie, Komisia tým, že výslovne odmietla zverejnenie týchto dokumentov na základe uvedených ustanovení, porušila tieto ustanovenia.
|
150. Det framgår av samtliga ovanstående överväganden att eftersom det i det angripna beslutet saknas en konkret och individuell prövning av det förhållande som undergräver det intresse som skyddas enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 för det fall en av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som räknas upp ovan i punkt 134 skulle lämnas ut, har kommissionen, genom att uttryckligen vägra att lämna ut nämnda handlingar på grundval av nämnda bestämmelser, åsidosatt dessa bestämmelser.
|
|
– Dodatočné úvahy
|
– Överväganden för fullständighetens skull
|
|
151. Navyše v záujme riadneho výkonu spravodlivosti a vzhľadom na cieľ rýchleho a jednoduchého vybavenia žiadostí o prístup k dokumentom európskych inštitúcií, ktorý sleduje nariadenie č. 1049/2001 a ktorý sa pripomína v bode 68 vyššie, treba na to, aby Komisia mohla vyvodiť všetky potrebné dôsledky z tohto rozsudku, preskúmať, či sa Komisia mohla bez ohľadu na záver prijatý v bode 150 vyššie, pokiaľ ide o všetky dokumenty uvedené v bode 134 vyššie, domáhať jednak uplatnenia výnimky podľa ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 a jednak či sa na základe tejto výnimky mohla odvolávať na všeobecné a abstraktné odôvodnenie, ktoré použila na účely zamietnutia zverejnenia uvedených dokumentov.
|
151. För att säkerställa en god rättskipning och mot bakgrund av det syfte att garantera en skyndsam och enkel behandling av ansökningar om tillgång till handlingar hos berörda institutioner som eftersträvas i förordning nr 1049/2001, såsom tribunalen har erinrat om ovan i punkt 68, finns det anledning, bland annat för att kommissionen ska kunna dra alla nödvändiga slutsater av förevarande dom, att för fullständighetens skull pröva huruvida kommissionen, oberoende av den slutsats som tribunalen nått ovan i punkt 150, såvitt avser samtliga handlingar som räknas upp ovan i punkt 134, dels kunde tillämpa undantaget enligt bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, dels, med stöd av detta undantag, kunde anföra sådana allmänna och abstrakta skäl som dem som angetts för att inte bevilja ett utlämnande av nämnda handlingar.
|
|
152. Vzhľadom na judikatúru spomínanú v bode 131 vyššie treba najskôr preskúmať, či dokumenty uvedené v bode 134 vyššie obsahujú stanovisko v zmysle článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
152. Mot bakgrund av ovan i punkt 131 angivna rättspraxis ska tribunalen inledningsvis pröva huruvida de handlingar som räknas upp ovan i punkt 134 innehåller yttranden i den mening som avses i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
153. Vzhľadom na skutočnosti uvedené v spise k prejednávanej veci a pri neexistencii konkrétneho a individuálneho preskúmania zo strany Komisie dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, v súvislosti s ktorými Komisia poukazuje na ustanovenia článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001, sa však Všeobecný súd nemôže vyjadriť k posúdeniu, či všetky dokumenty uvedené v bode 134 vyššie sú, alebo nie sú stanoviskami. Z toho vyplýva, že Všeobecný súd sa v záujme riadneho výkonu spravodlivosti vyjadrí k uvedenému posúdeniu iba v prípade, že tieto dokumenty zjavne neobsahujú stanoviská v zmysle článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
153. Med hänsyn till de omständigheter som framgår av handlingarna i förevarande mål och till att kommissionen inte har gjort en konkret och individuell prövning av de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 på vilka kommissionen tillämpade bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, har tribunalen inte möjlighet att uttala sig angående huruvida samtliga handlingar som räknas upp ovan i punkt 134 kan kvalificeras som yttranden. Det är således endast när det är uppenbart att nämnda handlingar inte innehåller något yttrande i den mening som avses i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 som tribunalen för att säkerställa en god rättskipning kommer att göra en sådan kvalificering.
|
|
154. Po preskúmaní odpovede Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania tak Všeobecný súd vzhľadom na judikatúru pripomenutú v bode 131 vyššie a úvahy uvedené v bode 53 vyššie konštatuje, že spomedzi dokumentov uvedených v bode 134 vyššie nasledujúce dokumenty zjavne neobsahujú stanoviská, ale obsahujú buď:
|
154. Efter prövningen av kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning, konstaterar tribunalen, mot bakgrund av ovan i punkt 131 angiven rättspraxis och de överväganden som gjorts i punkt 53, att bland de handlingar som räknas upp i punkt 134 är det uppenbart att nedanstående handlingar inte innehåller några yttranden. Dessa handlingar innehåller i stället följande:
|
|
– poznámky k telefonickým rozhovorom alebo zo stretnutí so žalobkyňou, alebo výmenu informácií či komentárov medzi zamestnancami o žalobkyni, a to:
|
– Anteckningar från telefonsammanträden eller möten med sökanden, eller upplysningar eller kommentarer som utbytts mellan tjänstemän angående sökanden. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokumenty 4/1999 a 7/1999 (podčasť 2),
|
– Akt 1: handlingarna 4/1999 och 7/1999 (avsnitt 2).
|
|
– zložka 2: dokument 4/1999,
|
– Akt 2: handling 4/1999.
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 2/1999, 12/1999, 13/1999, 16/1999, 19/1999 (podčasť 1) a 2/2000,
|
– Akt 4, del I: handlingarna 2/1999, 12/1999, 13/1999, 16/1999, 19/1999 (avsnitt 1) och 2/2000.
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 9/1999, 14/1999 a 4/2000 (rámec 1),
|
– Akt 4, del II: handlingarna 9/1999, 14/1999 och 4/2000 (ruta 1).
|
|
– všeobecné komentáre k veci týkajúcej sa zmluvy LIEN 97‑2011, a to:
|
– Allmänna kommentarer beträffande ärendet angående LIEN 97‑2011. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 4 časť I: dokument 4/1999 (rámce 1 a 2),
|
– Akt 4, del I: handling 4/1999 (rutorna 1 och 2).
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 2/1999 (rámec 2), 2/2000 (rámec 2) a 3/2000 (rámec 2),
|
– Akt 4, del II: handlingarna 2/1999 (ruta 2), 2/2000 (ruta 2) och 3/2000 (ruta 2).
|
|
– žiadosti o všeobecné informácie vo veci týkajúcej sa zmluvy LIEN 97‑2011 alebo výmenu týchto informácií, a to:
|
– Begäran om upplysningar eller allmänt utbyte av upplysningar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 8/1999 až 11/1999 a 23/1999,
|
– Akt 4, del I: handlingarna 8/1999–11/1999 och 23/1999.
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 7/1999, 8/1999, 20/1999 (rámce 2, 3 a 9) a 3/2000 (rámec 2),
|
– Akt 4, del II : handlingarna 7/1999, 8/1999, 20/1999 (rutorna 2, 3 och 9) och 3/2000 (ruta 2).
|
|
– alebo pokyny či všeobecné komentáre, pokiaľ ide o vykonanie auditu vo veci týkajúcej sa zmluvy LIEN 97‑2011, a to:
|
– Instruktioner eller allmänna kommentarer angående genomförandet av en revision i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokument 6/1999 (rámec 2),
|
– Akt 1: handling 6/1999 (ruta 2).
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 3/1999 (rámec 2) a 17/1999,
|
– Akt 4, del I: handlingarna 3/1999 (ruta 2) och 17/1999.
|
|
– zložka 4 časť II: dokument 12/1999.
|
– Akt 4, del II: handling 12/1999.
|
|
155. Z tohto dôvodu sa Komisia zjavne nesprávne domáha uplatnenia ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 na účely odmietnutia poskytnúť prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedeným v bode 154 vyššie, a to v rozsahu, v akom uvedené dokumenty zjavne neobsahujú stanovisko v zmysle uvedeného článku.
|
155. Det är följaktligen uppenbart att kommissionen gjorde en felaktig tillämpning av bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 för att vägra tillgång till de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som räknas upp i punkt 154 ovan, eftersom det är uppenbart att dessa handlingar inte innehåller något yttrande i den mening som avses i nämnda artikel.
|
|
156. Následne v súvislosti s dokumentmi uvedenými v bode 134 vyššie s výnimkou tých, ktoré sú uvedené v bode 154 vyššie, pretože zjavne neobsahujú stanovisko, je potrebné určiť, či abstraktné a všeobecné dôvody, ktoré Komisia v prípade týchto dokumentov uviedla v napadnutom rozhodnutí, môžu popri konkrétnych a individuálnych dôvodoch podporiť odmietnutie zverejnenia uvedených dokumentov.
|
156. Tribunalen ska därefter beträffande de handlingar som angetts ovan i punkt 134 – med undantag för de handlingar som räknas upp ovan i punkt 154 beträffande vilka det är uppenbart att de inte innehåller något yttrande – bedöma huruvida de abstrakta och allmänna skäl som kommissionen angett beträffande dessa handlingar i det angripna beslutet, utöver konkreta och individuella skäl, kan läggas till grund för ett beslut att inte lämna ut nämnda handlingar.
|
|
157. Dôvody, aké sa uvádzajú v bodoch 138, 141 až 143 a 145 vyššie, môžu byť v podstate rozdelené do štyroch kategórií, ktoré sú vymedzené nižšie.
|
157. I huvudsak kan dessa skäl, vilka nämnts ovan i punkterna 138, 141–143 och 145, delas in i fyra kategorier som nedan närmare kommer att definieras.
|
|
158. V prvom rade z odôvodnenia uvedeného v bode 4.1 napadnutého rozhodnutia a v bodoch 4.1.1 až 4.1.3 uvedeného rozhodnutia vyplýva, že predmetné dokumenty obsahovali názory zamestnancov Únie, ktoré boli formulované v rámci rokovaní a predbežných porád v súvislosti so zmluvou LIEN 97‑2011. Konkrétne sa tieto názory týkali jednak rozhodnutí prijatých v súvislosti s vykonaním auditu a šetrení a jednak odstúpenia od uvedenej zmluvy a možnosti rozhodnutia o príkaze na vymáhanie. Uvedené názory však neodrážali konečné stanoviská, ktoré Komisia prijala v súvislosti s týmito tromi krokmi.
|
158. För det första framgår det av de skäl som angetts i inledningen till punkt 4.1 i det angripna beslutet och i punkterna 4.1.1–4.1.3 i detta beslut att de berörda handlingarna innehåller åsikter som framförts av unionens tjänstemän, vilka formulerats i samband med samråd och preliminära överläggningar, rörande avtalet LIEN 97‑2011. Dessa åsikter rör närmare bestämt de beslut som fattades beträffande genomförandet av en revision och undersökningar samt hävandet av nämnda avtal och möjligheten att anta ett beslut om återkrav. Dessa åsikter återspeglar emellertid inte de slutgiltiga ståndpunkter som kommissionen antog på dessa tre områden.
|
|
159. Následne z odôvodnenia uvedeného v závere bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia vyplýva, že na účely ochrany základných zásad, ktoré sú základom rozhodovacieho procesu Komisie, a to najmä zásady kolegiality, bolo potrebné zabezpečiť, aby jej zamestnanci mohli vyjadriť svoje stanoviská a návrhy.
|
159. Vidare framgår det av de skäl som angetts i slutsatsen i punkt 4.1 i det angripna beslutet att kommissionen anser att det är nödvändigt att garantera att dess tjänstemän kan uttrycka sig fritt i sina yttranden och förslag, i syfte att skydda de väsentliga principer som ligger till grund för kommissionens beslutsförfarande, särskilt kollegialitetsprincipen.
|
|
160. Okrem toho z odôvodnenia uvedeného v závere bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia vyplýva, že zverejnením dokumentov uvedených v bode 134 vyššie by verejnosť získala obraz o pracovných metódach Komisie pri prijímaní rozhodnutia. Taká situácia by preto mala v podobných prípadoch veľmi negatívny vplyv na jej rozhodovací proces.
|
160. Det framgår även av de skäl som angetts i slutsatsen i punkt 4.1 i det angripna beslutet att utlämnandet av de handlingar som anges ovan i punkt 134 skulle ge allmänheten insyn i de arbetsmetoder som kommissionen tillämpar när den antar ett beslut. Enligt kommissionen skulle detta ha extremt negativa återverkningar på dess beslutsförfarande i liknande ärenden.
|
|
161. Napokon z odôvodnenia uvedeného v závere bodu 4.1 napadnutého rozhodnutia vyplýva, že zverejnenie dokumentov týkajúcich sa spôsobu výpočtu, ktorý bol prijatý na základe návrhu na vymáhanie, by viedlo k predvídateľnému ohrozeniu vnútroštátneho súdneho konania, ktoré prebieha v Belgicku.
|
161. Slutligen framgår det av de skäl som angetts i slutsatsen i punkt 4.1 i det angripna beslutet att ett utlämnande av de handlingar som rör den beräkningsmetod som valts när det gäller yrkandet om återkrav, innebär en förutsebar risk för det nationella domstolsförfarande som pågår i Belgien.
|
|
162. Vzhľadom na tieto štyri kategórie všeobecných a abstraktných odôvodnení Všeobecný súd najskôr konštatuje, že tvrdenie Komisie, podľa ktorého predmetné dokumenty nemôžu byť zverejnené, pretože obsahujú osobné názory, ktoré jej zamestnanci vyjadrili na vnútorné účely, názory, ktoré sú súčasťou fázy pred prijatím konečného rozhodnutia Komisie a ktoré okrem toho neodrážajú konečné stanovisko Komisie, naráža na samotné znenie článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
162. Mot bakgrund av dessa fyra kategorier av allmänna och abstrakta skäl konstaterar tribunalen att kommissionens argument att de aktuella handlingarna inte kan lämnas ut på grund av att de innehåller personliga åsikter som framförts av kommissionens tjänstemän för interna ändamål, det vill säga utgör åsikter som framförts under den preliminära fasen före kommissionens slutgiltiga beslut och som för övrigt inte återspeglar kommissionens slutgiltiga ställningstagande, strider mot själva ordalydelsen i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
163. Treba totiž uviesť, že článok 4 ods. 3 druhý pododsek nariadenia č. 1049/2001 výslovne pripúšťa, že po prijatí rozhodnutia bude prístup k dokumentu, ktorý obsahuje stanoviská pre vnútornú potrebu, ktoré sú súčasťou rokovaní a predbežných porád v dotknutej inštitúcii, poskytnutý, pokiaľ by zverejnenie dokumentu vážne nenarušilo rozhodovací proces inštitúcie.
|
163. Det ska nämligen påpekas att artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 uttryckligen medger att tillgång till en handling som innehåller yttranden för internt bruk och som är en del av överläggningar och inledande samråd inom den berörda institutionen får beviljas när beslutet väl antagits, om utlämnande av handlingen inte allvarligt undergräver institutionens beslutsförfarande.
|
|
164. V prejednávanom prípade sa však Komisia uspokojila s tvrdením, že „skutočnosť, že predmetné dokumenty, ktoré sa týkali vykonania auditu alebo odstúpenia od zmluvy, boli vyhotovené a rozdelené pred niekoľkými rokmi, nebráni tomu, aby mohla očakávať, že [jej] rozhodujúci proces... môže byť vážne ohrozený z už uvedených dôvodov“. Také odôvodnenie je z dôvodu jeho čisto hypotetickej povahy nedostatočné vzhľadom na požiadavku uvedenú v bode 91 vyššie v súvislosti s existenciou objektívneho konkrétneho a nie hypotetického rizika ohrozenia chráneného záujmu.
|
164. I förevarande fall har kommissionen endast påstått att ”[d]et förhållandet att de aktuella handlingarna rörande genomförandet av en revision eller hävandet av avtalet har upprättats och skickats ut för flera år sen hindrar inte att man kan förvänta sig att [kommissionens] beslutsförfarande …, av ovan angivna skäl, allvarligt skulle kunna undergrävas”. En sådan motivering är, på grund av dess rent hypotetiska karaktär, otillräcklig med hänsyn till de krav som tribunalen redogjort för ovan i punkt 91 vad gäller förekomsten av en objektiv och konkret risk, som inte är hypotetisk, för att ett skyddat intresse ska undergrävas.
|
|
165. Po druhé Komisia nemôže tvrdiť, že zverejnenie dokumentov týkajúcich sa vykonania auditu a príkazu na vymáhanie, o ktoré ide v prejednávanej veci, by subjektom, ktorým sú určené fondy Únie, umožnilo obísť pravidlá uplatniteľné v oblasti auditu alebo príkazov na vymáhanie a tým v budúcnosti vážne ohroziť jej rozhodovací proces.
|
165. Vidare finner tribunalen att kommissionen inte med fog kan hävda att ett offentliggörande av handlingar angående genomförandet av en revision och beslut om återkrav i förevarande fall skulle göra det möjligt för mottagarna av unionens medel att kringgå de regler som gäller på området för revisioner eller beslut om återkrav och därigenom för framtiden undergräva kommissionens beslutsförfarande på ett synnerligen allvarligt sätt.
|
|
166. Spôsoby vykonania auditu sa totiž zakladajú na právnych normách a známych vedeckých pravidlách odborníkov, keďže sa vyučujú v rámci kurzov zameraných na vzdelávanie audítorov. To isté platí aj v prípade pravidiel vykonania príkazu na vymáhanie. Preto nemožno tvrdiť, že by poznanie takých pravidiel vážne ohrozilo rozhodovací proces, ktorý bol v prejednávanej veci ukončený, alebo dokonca rozhodovací proces Komisie v podobných veciach.
|
166. Villkoren för att genomföra en revision grundar sig nämligen på rättsliga och vetenskapliga regler som är kända av näringsidkarna, eftersom de ingår i undervisningen vid utbildning av revisorer. Samma sak gäller reglerna om genomförandet av ett beslut om återkrav. Det går således inte att hävda att kännedom om dessa regler på ett allvarligt sätt skulle undergräva det avslutade beslutsförfarandet i förevarande fall, eller att det till och med skulle undergräva kommissionens beslutsförfarande i liknande ärenden.
|
|
167. Po tretie Komisia navyše nemôže odôvodniť odmietnutie prístupu k sporným dokumentom potrebou chrániť v budúcnosti v podobných situáciách svojich zamestnancov proti akémukoľvek vonkajšiemu tlaku, a teda ani rozhodovací proces v podobných veciach.
|
167. Kommissionen kan inte heller motivera sitt beslut att inte bevilja tillgång till de omtvistade handlingarna med behovet av att för framtiden skydda sina tjänstemän från all yttre påverkan i liknande situationer och därmed beslutsförfarandet i liknande ärenden.
|
|
168. Za predpokladu, že sporné dokumenty skutočne obsahujú údaje týkajúce sa zamestnancov Komisie, ktoré nemožno zverejňovať, aby títo zamestnanci neboli vystavení vonkajšiemu tlaku, treba totiž najskôr konštatovať, že – ako vyplýva z pripomienok uvedených v bodoch 130 až 132 vyššie – článok 4 ods. 3 druhý pododsek nariadenia č. 1049/2001 nemá za cieľ chrániť osobné údaje, ktoré môžu predovšetkým vystaviť zamestnancov vonkajším tlakom, ale jeho cieľom je chrániť výlučne niektoré typy dokumentov. Následne treba pripomenúť, že normotvorca Únie v článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001 stanovil špeciálne ustanovenie, ktorého účelom je v prípade potreby výslovne obmedziť zverejnenie osobných dokumentov s cieľom chrániť súkromie a integritu jednotlivca.
|
168. Om det antas att de omtvistade handlingarna verkligen innehåller uppgifter rörande kommissionens tjänstemän som det är lämpligt att inte lämna ut i syfte att inte utsätta dessa tjänstemän för yttre påverkan, påpekar tribunalen, såsom framgår av tribunalens redogörelse ovan i punkterna 130–132, att artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 inte har till syfte att skydda sådana personuppgifter som bland annat skulle kunna leda till att tjänstemän utsätts för yttre påverkan, utan bestämmelsen avser endast att skydda vissa typer av handlingar. Vidare erinrar tribunalen om att unionslagstiftaren genom artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 har antagit en specialbestämmelse som, när det är nödvändigt, uttryckligen syftar till att begränsa utlämnandet av personuppgifter för att skydda enskildas privatliv och integritet.
|
|
169. Komisia preto nemôže odôvodniť odmietnutie zverejnenia takých osobných údajov na základe ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
169. Kommissionen kan följaktligen inte grunda sitt beslut att inte lämna ut sådana personuppgifter på bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
170. Po štvrté treba konštatovať, že na rozdiel od toho, čo tvrdí Komisia, skutočnosť, že niektoré dokumenty sa týkajú výpočtu sumy, ktorá sa má vymáhať a ktorá je predmetom sporu, o ktorom rozhoduje vnútroštátny belgický súdny orgán, nemôže byť dôvodom odmietnutia zverejnenia uvedených dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
170. Tribunalen konstaterar vidare, tvärtemot vad kommissionen har hävdat, att det förhållandet att vissa handlingar rör beräkningen av det belopp som ska återkrävas, vilket är föremål för en pågående tvist vid en nationell domstol i Belgien, inte utgör ett skäl för att inte lämna ut nämnda handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
171. Odôvodnenie 16 nariadenia č. 1049/2001 stanovuje, že režim prístupu verejnosti k dokumentom inštitúcií, ktorý uvedené nariadenie zavádza, platí bez toho, aby boli dotknuté existujúce práva na prístup k dokumentom súdnych orgánov.
|
171. Visserligen anges i skäl 16 i förordning nr 1049/2001 att bestämmelserna om allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar, som genomförts genom förordningen, inte påverkar tillämpningen av den rätt till tillgång till handlingar som rättsliga myndigheter redan har.
|
|
172. Z ustanovení nariadenia č. 1049/2001 totiž nevyplýva, že právo vnútroštátnych súdnych orgánov na prístup k dokumentom umožňuje odchýlku od všeobecného pravidla prístupu verejnosti k dokumentom inštitúcií stanoveného nariadením č. 1049/2001, a to predovšetkým pri zohľadnení judikatúry uvedenej v bode 90 vyššie, podľa ktorej sa výnimky z uvedeného práva vykladajú reštriktívne a ich taxatívny výpočet sa nachádza v článku 4 nariadenia č. 1049/2001.
|
172. Det framgår emellertid inte av bestämmelserna i förordning nr 1049/2001 att den rätt till tillgång till handlingar som de nationella rättsliga myndigheterna har medger undantag från den huvudregel som fastslås genom förordning nr 1049/2001 att allmänheten har rätt att få tillgång till institutionernas handlingar. Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av den rättspraxis som det hänvisas till ovan i punkt 90, av vilken det följer att undantag från denna rätt ska tolkas strikt och att de är föremål för en uttömmande uppräkning i artikel 4 i förordning nr 1049/2001.
|
|
173. Preto, pokiaľ ide o dokumenty týkajúce sa výpočtu v súvislosti s návrhom na vymáhanie, Komisia nesprávne odmietla zverejniť ich obsah z dôvodu, že uvedený výpočet je predmetom sporu, o ktorom v súčasnosti rozhoduje belgický vnútroštátny súdny orgán.
|
173. När det gäller handlingar som rör beräkningen av yrkandet om återkrav, har kommissionen således felaktigt beslutat att inte lämna ut innehållet på grund av att nämnda beräkning är föremål för en pågående tvist vid en nationell domstol i Belgien.
|
|
174. Z predchádzajúcich dodatočných úvah vyplýva, že nijaké zo štyroch abstraktných a všeobecných dôvodov, ktoré Komisia uviedla v súvislosti s dokumentmi vymedzenými v bode 134 vyššie, nemôže okrem konkrétnych a individuálnych dôvodov podporiť odmietnutie zverejnenia uvedených dokumentov.
|
174. Det framgår av de överväganden som tribunalen gjort för fullständighetens skull att inget av de fyra abstrakta och allmänna skäl som kommissionen lämnat beträffande de handlingar som anges ovan i punkt 134, utöver konkreta och individuella skäl, kan läggas till grund för ett beslut att inte lämna ut nämnda handlingar.
|
|
175. Vzhľadom na protiprávnosť, na ktorú sa poukazuje predovšetkým v bode 150 vyššie, treba bez toho, aby bolo potrebné preskúmať tvrdenia žalobkyne týkajúce sa existencie prevažujúceho verejného záujmu, prijať štvrtý žalobný dôvod v celom rozsahu, a teda zrušiť napadnuté rozhodnutie v rozsahu, v akom sa v ňom na základe výnimky podľa ustanovení článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001 žalobkyni výslovne odmieta poskytnutie prístupu k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, ktoré sú uvedené v bode 134 vyššie.
|
175. Med hänsyn till den rättsstridighet som i första hand fastställts ovan i punkt 150, finner tribunalen, utan att det är nödvändigt att pröva sökandens argument angående ett övervägande allmänintresse, att talan ska bifallas på den fjärde grunden i dess helhet och att det angripna beslutet således ska ogiltigförklaras i den del kommissionen, med åberopande av undantaget enligt bestämmelserna i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, uttryckligen avslog sökandens ansökan om tillgång till de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2001 som anges ovan i punkt 134.
|
|
O druhom žalobnom dôvode založenom na porušení povinnosti odôvodnenia
|
Den andra grunden: Huruvida kommissionen åsidosatte motiveringsskyldigheten
|
|
176. Na jednej strane žalobkyňa Komisii vytýka, že jednak nevysvetlila dôvody, prečo sa počet dokumentov, o ktorých obsahu bolo vyhlásené, že buď čiastočne, alebo úplne nepatrí do pôsobnosti žiadosti o neobmedzený prístup k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, zvýšil v období medzi prvou odpoveďou a napadnutým rozhodnutím. Na druhej strane Komisia jednak nevysvetlila, z akého právneho základu vychádzala na účely vyhlásenia, že niektoré dokumenty alebo časti dokumentov úplne alebo čiastočne nepatria do pôsobnosti uvedenej žiadosti o prístup, a tiež nevysvetlila dôvody, pre ktoré spis týkajúci sa zmluvy LIEN 97‑2011 obsahuje dokumenty alebo časti dokumentov, ktoré nepatria do uvedeného predmetu. Žalobkyňa dodáva, že tieto nezrovnalosti, ba dokonca rozpornosti, ktoré vyplývajú z napadnutého rozhodnutia, boli jasne uvedené v listoch, ktoré adresovala predsedovi Komisie 11. júna 2010 a 11. augusta 2010 a ktoré sú prílohou repliky.
|
176. Sökanden kritiserar kommissionen för att inte ha motiverat varför antalet handlingar, vars innehåll kommissionen antingen helt eller delvis inte ansåg omfattas av ansökan om fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, ökade från det ursprungliga svaret till det angripna beslutet. Vidare anser sökanden att kommissionen inte angav vilken rättslig grund som den tillämpade för att fastställa att vissa handlingar eller delar av handlingar inte alls eller endast till viss del omfattades av nämnda ansökan om tillgång och inte heller angav skälen till varför ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 innehöll handlingar eller delar av handlingar som inte omfattas av föremålet för ansökan. Sökanden har vidare preciserat att dessa inkonsekvenser, eller till och med motsättningar, som framgår av det angripna beslutet tydligt framhölls i två skrivelser som sökanden skickade till kommissionens ordförande den 11 juni 2010 respektive den 11 augusti 2010. Båda skrivelserna har bilagts repliken.
|
|
177. Komisia spochybňuje dôvodnosť druhého žalobného dôvodu a v tejto súvislosti sa domnieva, že z právneho hľadiska si dostatočne splnila svoju povinnosť odôvodnenia, pokiaľ ide o uplatnenie výnimiek, ktoré sú základom rozhodnutia o zamietnutí úplného prístupu k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011.
|
177. Kommissionen har bestritt den andra grunden och härvid hävdat att den i tillräcklig mån iakttagit sin motiveringsskyldighet vad gäller tillämpningen av de undantag med stöd av vilka kommissionen fattade sitt beslut att inte bevilja fullständig tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
178. V prejednávanom prípade treba najskôr konštatovať, že dva listy, ktoré žalobkyňa adresovala predsedovi Komisie 11. júna 2010 a 11. augusta 2010, sú z obdobia po prijatí napadnutého rozhodnutia a po podaní žaloby v tejto veci. Keďže tieto listy napísala samotná žalobkyňa, nemožno ich považovať za dôkazy, o ktorých sa žalobkyňa dozvedela počas konania. Také posúdenie by totiž účastníkovi konania umožnilo, aby sám sebe zaobstaral dôkaz, ako aj obišiel pravidlo predkladania dôkazov zo strany žalobkyne v štádiu žaloby, aké je stanovené v článku 44 rokovacieho poriadku. Z toho istého dôvodu sa ani nemožno domnievať, že uvedené listy by vzhľadom na to, že ich existencia sa preukázala počas tohto konania, predstavovali nové dôkazy, ktoré by umožnili uvedenie nového žalobného dôvodu v zmysle článku 48 ods. 2 rokovacieho poriadku.
|
178. Tribunalen konstaterar inledningsvis att de två skrivelser som sökanden riktade till kommissionens ordförande avsändes den 11 juni 2010 och den 11 augusti 2010. Skrivelserna skickades således efter det att det angripna beslutet hade antagits och ansökan hade ingetts i förevarande mål. Eftersom dessa skrivelser hade upprättats av sökanden själv, kan de inte anses utgöra sådan bevisning som kommit till sökandens kännedom under det pågående förfarandet. En sådan bedömning skulle nämligen göra det möjligt för en part att själv upprätta bevisning och därmed kringgå reglerna om att sökanden ska åberopa bevisning i samband med ansökan i enlighet med artikel 44 i rättegångsreglerna. Av samma skäl finner tribunalen inte heller, med hänsyn till att förekomsten av nämnda skrivelser åberopades först under rättegången i det aktuella målet, att det är fråga om nya omständigheter som gör det möjligt att åberopa en ny grund i den mening som avses i artikel 48.2 i rättegångsreglerna.
|
|
179. Preto treba zamietnuť žiadosť žalobkyne o doloženie dvoch listov adresovaných prezidentovi Komisie 11. júna 2010 a 11. augusta 2010 do spisu v tejto veci.
|
179. Tribunalen avslår således sökandens yrkande om att de två skrivelser som skickats till kommissionens ordförande den 11 juni 2010 respektive den 11 augusti 2010 ska tillföras handlingarna i förevarande mål.
|
|
180. V prvom rade treba pripomenúť, že z judikatúry vyplýva, že povinnosť odôvodnenia je podstatnou formálnou náležitosťou, ktorú treba odlišovať od otázky dôvodnosti odôvodnenia týkajúcej sa zákonnosti sporného aktu z vecnej stránky (rozsudok Súdu prvého stupňa z 12. decembra 2007, Akzo Nobel a i./Komisia, T‑112/05, Zb. s. II‑5049, bod 94).
|
180. Tribunalen erinrar om att motiveringsskyldigheten utgör en väsentlig formföreskrift som ska särskiljas från frågan huruvida motiveringen är hållbar, vilken ska hänföras till frågan huruvida den omtvistade rättsakten är lagenlig i materiellt hänseende (förstainstansrättens dom av den 12 december 2007 i mål T‑112/05, Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen, REG 2007, s. II‑5049, punkt 94).
|
|
181. Okrem toho podľa ustálenej judikatúry odôvodnenie požadované článkom 296 ZFEÚ musí byť prispôsobené charakteru sporného aktu a musia z neho jasne a jednoznačne vyplývať úvahy orgánu, ktorý prijal rozhodnutie, umožňujúce dotknutým subjektom spoznať dôvody prijatého opatrenia a súdu Únie vykonávať svoju právomoc preskúmania. Požiadavka odôvodnenia musí byť posúdená vzhľadom na okolnosti daného prípadu, najmä vzhľadom na obsah aktu, povahu uvádzaných dôvodov, ako aj záujem, ktorý môžu mať na získaní takýchto vysvetlení osoby, ktorým je akt určený, alebo ďalšie osoby priamo a individuálne dotknuté takýmto aktom. Nevyžaduje sa, aby odôvodnenie vymedzovalo všetky relevantné skutkové a právne okolnosti, pretože odpoveď na otázku, či odôvodnenie aktu zodpovedá požiadavkám článku 296 ZFEÚ, treba posudzovať nielen vzhľadom na znenie aktu, ale tiež na jeho kontext, ako aj na všetky právne pravidlá upravujúce dotknutú oblasť (rozsudky Súdneho dvora z 2. apríla 1998, Komisia/Sytraval a Brink’s France, C‑367/95 P, Zb. s. I‑1719, bod 63, a Sison/Rada, už citovaný v bode 90 vyššie, bod 80).
|
181. Den motivering som krävs enligt artikel 296 FEUF ska dessutom enligt fast rättspraxis vara anpassad till rättsaktens beskaffenhet. Av motiveringen ska klart och tydligt framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och unionsdomstolen ges möjlighet att utöva sin prövningsrätt. Frågan huruvida kravet på motivering är uppfyllt ska bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt rättsaktens innehåll, de anförda skälen och det intresse av att få förklaringar som de vilka rättsakten riktar sig till, eller andra personer som direkt eller personligen berörs av den, kan ha. Det krävs dock inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen, eftersom bedömningen av om motiveringen av ett beslut uppfyller kraven i artikel 296 FEUF inte ska ske endast utifrån rättsaktens ordalydelse, utan även utifrån sammanhanget och samtliga rättsregler på det ifrågavarande området (domstolens dom av den 2 april 1998 i mål C-367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink’s France, REG 1998, s. I‑1719, punkt 63, och domen i det ovan i punkt 90 nämnda målet Sison mot rådet, punkt 80).
|
|
182. Pokiaľ ide o žiadosť o prístup k dokumentom, ak predmetná inštitúcia odmietne takýto prístup, musí na základe informácií, ktorými disponuje, v každom konkrétnom prípade preukázať, že na dokumenty, ku ktorým sa prístup požaduje, sa skutočne vzťahujú výnimky upravené v článku 4 nariadenia č. 1049/2001 (rozsudky Súdu prvého stupňa z 26. apríla 2005, Sison/Rada, T‑110/03, T‑150/03 a T‑405/03, Zb. s. II‑1429, bod 60, a zo 17. mája 2006, Kallianos/Komisia, T‑93/04, Zb. VS s. I‑A‑2‑115 a II‑A‑2‑537, bod 90). V rámci tejto judikatúry teda prislúcha inštitúcii, ktorá zamietla prístup k dokumentu, predložiť odôvodnenie umožňujúce jednak pochopiť a overiť, či sa požadovaného dokumentu skutočne týka oblasť, na ktorú sa vzťahuje uvádzaná výnimka, a jednak, či potreba ochrany súvisiaca s touto výnimkou je skutočná (rozsudok z 26. apríla 2005, Sison/Rada, už citovaný, bod 61).
|
182. När det gäller en ansökan om tillgång till handlingar ska institutionen i fråga, när den avslår en sådan ansökan, i varje enskilt fall och på grundval av de uppgifter som institutionen har tillgång till styrka att de begärda handlingarna verkligen omfattas av undantagen enligt artikel 4 i förordning nr 1049/2001 (förstainstansrättens dom av den 26 april 2005 i de förenade målen T‑110/03, T‑150/03 och T 405/03, Sison mot rådet, REG 2005, s. II‑1429, punkt 60, och av den 17 maj 2006 i mål T-93/04, Kallianos mot kommissionen, REGP 2006, s. I‑A‑2‑115 och s. I-A‑2-537, punkt 90). Enligt denna rättspraxis ankommer det således på den institution som avslår en ansökan om tillgång till en handling att ange en motivering som gör det möjligt att förstå och kontrollera dels huruvida den begärda handlingen verkligen hör till det område som avses i det åberopade undantaget, dels huruvida det verkligen finns ett skyddsbehov avseende detta undantag (domen av den 26 april 2005 i de ovannämnda målen Sison mot rådet, punkt 61).
|
|
183. V prejednávanom prípade treba na účely posúdenia dôvodnosti druhého žalobného dôvodu odlíšiť tri kategórie nasledujúcich dokumentov:
|
183. För prövningen av den andra grunden ska tribunalen i förevarande fall särskilja tre kategorier av handlingar. Det är fråga om följande kategorier:
|
|
– dokumenty, v súvislosti s ktorými Komisia neprijala rozhodnutie z dôvodu, že nepatrili do pôsobnosti predmetnej žiadosti o prístup, pretože neboli predmetom opakovanej žiadosti v zmysle článku 8 nariadenia č. 1049/2001,
|
– Handlingar som inte var föremål för en bekräftande ansökan i den mening som avses i artikel 8 i förordning nr 1049/2001, beträffande vilka kommissionen därför inte fattade något beslut på grund av att de inte omfattades av den aktuella ansökan om tillgång till handlingar.
|
|
– dokumenty, v súvislosti s ktorými Komisia neprijala rozhodnutie z dôvodu, že nepatrili do pôsobnosti predmetnej žiadosti o prístup, pretože sa netýkali zmluvy LIEN 97‑2011,
|
– Handlingar som inte rör avtalet LIEN 97‑2011, beträffande vilka kommissionen därför inte fattade något beslut på grund av att de inte omfattades av den aktuella ansökan om tillgång till handlingar.
|
|
– dokumenty alebo časti dokumentov, ku ktorým Komisia odmietla poskytnúť žalobkyni prístup z dôvodu, že sa na ne uplatnila jedna z výnimiek uvedených v článku 4 nariadenia č. 1049/2001.
|
– Handlingar eller avsnitt i handlingar beträffande vilka kommissionen beslutade att inte bevilja sökanden tillgång på grund av att de omfattades av ett av undantagen i artikel 4 i förordning nr 1049/2001.
|
|
Dokumenty, v súvislosti s ktorými Komisia neprijala rozhodnutie z dôvodu, že nepatrili do pôsobnosti predmetnej žiadosti o prístup, pretože neboli predmetom opakovanej žiadosti
|
De handlingar som inte var föremål för en bekräftande ansökan, beträffande vilka kommissionen därför inte fattade något beslut på grund av att de inte omfattades av den aktuella ansökan om tillgång till handlingar
|
|
184. Je nesporné, že tieto dokumenty predstavujú ďalšie dokumenty odovzdané spolupracovníkovi ombudsmana, tak ako sú označené v prvej žiadosti.
|
184. Det är utrett att dessa handlingar utgör de övriga handlingar som ingetts till en medarbetare till ombudsmannen, vilka angavs i den ursprungliga ansökan.
|
|
185. Pokiaľ ide o tieto dokumenty, treba sa domnievať, že neprijatie rozhodnutia zo strany Komisie, hoci – ako bolo konštatované v bode 61 vyššie – z prvej žiadosti výslovne vyplýva, že žalobkyňa žiadala o neobmedzený prístup k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana, musí byť posúdené ako implicitné odmietnutie prístupu v zmysle článku 8 nariadenia č. 1049/2001, ktoré môže byť napadnuté žalobou na Všeobecnom súde.
|
185. När det gäller dessa handlingar finner tribunalen att det förhållandet att kommissionen inte fattat något beslut – trots att det, såsom konstaterats ovan i punkt 61, uttryckligen framgår av den ursprungliga ansökan att sökanden hade begärt fullständig tillgång till de övriga handlingar som ingetts till en medarbetare till ombudsmannen – ska anses utgöra ett underförstått beslut om avslag på ansökan om tillgång till handlingar i den mening som avses i artikel 8 i förordning nr 1049/2001, vilket ger en rätt att väcka talan vid tribunalen.
|
|
186. Také implicitné odmietnutie zahrnuje podľa definície absolútny nedostatok odôvodnenia. Z toho vyplýva, že úvahy a tvrdenia, ktoré Komisia v tejto súvislosti uviedla na súde Únie, nemôžu napraviť taký nedostatok odôvodnenia, a to aj keby boli správne (pozri v tomto zmysle rozsudok Súdneho dvora z 24. októbra 1996, Nemecko a i./Komisia, C‑329/93, C‑62/95 a C‑63/95, Zb. s. I‑5151, bod 48, a rozsudok Súdu prvého stupňa z 19. októbra 2005, Freistaat Thüringen/Komisia, T‑318/00, Zb. s. II‑4179, bod 127). Takým je najmä prípad, pokiaľ ide o údajne nepresnú povahu znenia prvej žiadosti. Ako bolo totiž konštatované v bodoch 83 a 85 vyššie, Komisia má v takom prípade v súlade s článkom 6 ods. 2 nariadenia č. 1049/2001 a so zásadou riadnej správy veci verejných skutočne povinnosť vyzvať žalobkyňu, aby presnejšie vymedzila požadované dokumenty, čo však v tomto prípade neurobila.
|
186. Ett sådant underförstått beslut om avslag innebär per definition en total avsaknad av motivering. Härav följer att de överväganden och förklaringar som kommissionen har lämnat under förfarandet vid unionsdomstolen, även om de antas vara riktiga, inte kan avhjälpa en sådan avsaknad av motivering (se domstolens dom av den 24 oktober 1996 i de förenade målen C‑329/93, C‑62/95 och C‑63/95, Tyskland m.fl. mot kommissionen, REG 1996, s. I‑5151, punkt 48, och förstainstansrättens dom av den 19 oktober 2005 i mål T‑318/00, Freistaat Thüringen mot kommissionen, REG 2005, s. II‑4179, punkt 127). Detta är särskilt fallet när det gäller de otydliga formuleringarna i den ursprungliga ansökan. Såsom fastställts ovan i punkterna 83 och 85 ålåg det kommissionen i ett sådant fall att i enlighet med artikel 6.2 i förordning nr 1049/2001 och principen om god förvaltningssed anmoda sökanden att närmare precisera vilka handlingar som ansökan avser, vilket kommissionen inte har gjort i förevarande fall.
|
|
187. Z uvedených úvah vyplýva, že pokiaľ ide o dokumenty odovzdané spolupracovníkovi ombudsmana, napadnuté rozhodnutie obsahuje implicitné odmietnutie prístupu k týmto dokumentom, ktoré požadovala žalobkyňa, a že toto odmietnutie nevyhovuje povinnosti odôvodnenia, ktorú inštitúciám Únie ukladá článok 296 ZFEÚ.
|
187. Av ovanstående överväganden framgår det när det gäller de övriga handlingar som ingetts till en medarbetare till ombudsmannen att det angripna beslutet innehåller ett underförstått beslut om avslag på sökandens ansökan om tillgång till dessa handlingar och att detta avslagsbeslut inte uppfyller kraven enligt den motiveringsskyldighet som åvilar unionens institutioner enligt artikel 296 FEUF.
|
|
Dokumenty, v súvislosti s ktorými Komisia neprijala rozhodnutie z dôvodu, že nepatrili do pôsobnosti predmetnej žiadosti o prístup, pretože sa netýkali zmluvy LIEN 97‑2011
|
Handlingar som inte rör avtalet LIEN 97-2011, beträffande vilka kommissionen därför inte fattade något beslut på grund av att de inte omfattades av den aktuella ansökan om tillgång till handlingar
|
|
188. Pokiaľ ide o tieto dokumenty, treba najskôr zdôrazniť, že v odpovedi na otázku Všeobecného súdu na pojednávaní žalobkyňa výslovne potvrdila, že jej žiadosť o prístup sa vzťahovala iba na dokumenty, ktoré sa týkajú zmluvy LIEN 97‑2011. Vzhľadom na predmet uvedenej žiadosti, aký žalobkyňa potvrdila na pojednávaní, je teda potrebné na základe odpovede Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania preskúmať, či sa správne domnievala, že obsah niektorých dokumentov zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 úplne alebo čiastočne nespadal pod tento predmet. Z tohto dôvodu treba pripomenúť, že uvedené dokumenty sú tie, ktorými sa zaoberá bod 3.1 napadnutého rozhodnutia.
|
188. När det gäller dessa handlingar påpekar tribunalen inledningsvis att sökanden, som svar på en fråga som tribunalen ställde under förhandlingen, uttryckligen bekräftade att dess ansökan om tillgång till handlingar enbart avsåg de handlingar som rörde avtalet LIEN 97-2011. Med hänsyn till föremålet för denna ansökan, såsom det bekräftades av sökanden vid förhandlingen, ska tribunalen, mot bakgrund av kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning, pröva huruvida kommissionen gjorde en riktig bedömning när den ansåg att innehållet i vissa handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97-2011 inte alls eller endast till viss del omfattades av föremålet för ansökan. Tribunalen erinrar om att dessa handlingar är de som angetts i punkt 3.1 i det angripna beslutet.
|
|
– Dokumenty, ktorých obsah údajne vôbec nepatrí do pôsobnosti žiadosti o prístup
|
– Handlingar vars innehåll det hävdas inte alls eller endast till viss del omfattas av ansökan om tillgång till handlingar
|
|
189. Pokiaľ ide o dokumenty, o ktorých sa Komisia domnievala, že obsah vôbec nepatril do pôsobnosti žiadosti o prístup, tieto dokumenty môžu byť vzhľadom na bod 3.1 napadnutého rozhodnutia a tabuľku, ktorá je súčasťou prílohy tohto rozhodnutia, identifikované takto:
|
189. När det gäller de handlingar som kommissionen ansåg hade ett innehåll som inte alls omfattades av ansökan om tillgång till handlingar, har dessa handlingar angetts i punkt 3.1 i det angripna beslutet och i den tabell som bilagts nämnda beslut. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokument 7/1999 podčasť 1 (ktorý zodpovedá e‑mailu adresovanému Európskemu dobrovoľníckemu centru 30. marca 1999 o 9.50 hod),
|
– Akt 1: handling 7/1999, avsnitt 1 (som motsvarar det e-postmeddelande som skickades till Europeiska volontärcentret den 13 mars 1999 klockan 9.50).
|
|
– zložka 4 časť I: dokument 6/1999 [uvádza sa iba v tabuľke, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia (strana 5)],
|
– Akt 4, del I: handling 6/1999 [nämns endast i tabellen som bilagts det angripna beslutet (sidan 5)].
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 15/1999, 21/1999, 23/1999, 24/1999, 26/1999, 1/2000, 5/2000, 6/2000, 10/2000, 11/2000, 14/2000, 4/2001 a 6/2001.
|
– Akt 4, del II: handlingarna 15/1999, 21/1999, 23/1999, 24/1999, 26/1999, 1/2000, 5/2000, 6/2000, 10/2000, 11/2000, 14/2000, 4/2001 och 6/2001.
|
|
190. Po preskúmaní odpovede Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania Všeobecný súd predovšetkým konštatuje, že obsah nasledujúcich dokumentov, ktoré podľa Komisie údajne vôbec nepatria do predmetu žiadosti žalobkyne o prístup, sa práve naopak viaže jednak priamo alebo nepriamo a jednak úplne alebo čiastočne – bez toho, aby Všeobecný súd musel v tomto rozsudku označiť predmetné časti v uvedených dokumentoch – k predmetu žiadosti o prístup do spisu k zmluve LIEN 97‑2011:
|
190. Efter prövningen av kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning konstaterar tribunalen att innehållet i nedanstående handlingar, beträffande vilka kommissionen hävdat att de inte alls omfattades av föremålet för sökandens ansökan om tillgång till handlingar, tvärtom, direkt eller indirekt, hänför sig till föremålet för ansökan om tillgång till handlingarna i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011. Det ankommer emellertid inte på tribunalen att i förevarande dom ange de aktuella avsnitten i nämnda handlingar. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokument 7/1999 podčasť 1,
|
– Akt 1: handling 7/1999, avsnitt 1.
|
|
– zložka 4 časť I: dokument 6/1999,
|
– Akt 4, del I: handling 6/1999.
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 15/1999, 21/1999, 24/1999, 26/1999, 1/2000, 10/2000 a 6/2001.
|
– Akt 4, del II: handlingarna 15/1999, 21/1999, 24/1999, 26/1999, 1/2000, 10/2000 och 6/2001.
|
|
191. Pokiaľ ide ďalej o dokument 23/1999 zo zložky 4 časti II spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, Všeobecný súd konštatuje, že na rozdiel od toho, čo uviedla Komisia na strane 12 tabuľky, ktorá je súčasťou prílohy napadnutého rozhodnutia, jeho obsah sa netýka výlučne stretnutia, ktoré nesúvisí so zmluvou LIEN 97‑2011. Ak by to bol totiž prípad druhej podčasti uvedeného dokumentu, ktorá začína spojením „Now, an other very important issue“, potom sa obsah prvej podčasti toho istého dokumentu, ktorý začína oslovením „Dear Isabella“, týka zmluvy LIEN 97‑2011.
|
191. När det gäller handling 23/1999 i akt 4, del II, i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, konstaterar tribunalen att i motsats till vad kommissionen angett på sidan 12 i den tabell som bilagts det angripna beslutet, rör dess innehåll inte enbart ett sammanträde som saknar samband med avtalet LIEN 97‑2011. Även om detta är fallet beträffande det andra avsnittet i denna handling som inleds med ”Now, another very important issue”, rör däremot innehållet i det första avsnittet i denna handling, som inleds efter hälsningsfrasen ”Dear Isabella”, avtalet LIEN 97‑2011.
|
|
192. Rovnako, pokiaľ ide o dokument 6/2000 zo zložky 4 časti II spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, Všeobecný súd konštatuje, že tento dokument obsahuje jednak prvú podčasť, v ktorej je uvedený e‑mail, ktorého predmet sa netýka zmluvy LIEN 97‑2011, a jednak druhú podčasť obsahujúcu rukou písané poznámky. Tieto poznámky sú dostatočne čitateľné na to, aby mohla byť identifikovaná chronológia udalostí súvisiacich so zmluvou LIEN 97‑2011. Okrem toho niektoré z uvedených udalostí sú opísané v dokumente 23/1999 zo zložky 4 časti I spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011, pričom uvedený dokument bol zverejnený s výnimkou riadku 49 tabuľky, ktorú obsahuje. Z tohto dôvodu jedine obsah prvej podčasti dokumentu 6/2000 zo zložky 4 časti II spisu týkajúceho sa zmluvy 97‑2011 nepatrí do predmetu žiadosti žalobkyne o prístup.
|
192. Även när det gäller handling 6/2000 i akt 4, del II, i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, konstaterar tribunalen att denna handling innehåller ett första avsnitt som återger ett e-postmeddelande som inte rör avtalet LIEN 97‑2011 och ett andra avsnitt som innehåller handskrivna anteckningar. Dessa anteckningar är tillräckligt läsbara för att det kronologiska händelseförloppet som hänför sig till avtalet LIEN 97‑2011 ska kunna identifieras. Vissa av dessa händelser beskrivs för övrigt i handling 23/1999 i akt 4, del I, i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011, vilken handling har offentliggjorts med undantag för rad 49 i den tabell som återges i handlingen. Följaktligen är det endast det första avsnittet i handling 6/2000 i akt 4, del II, i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som rör ett ämne som inte alls omfattas av föremålet för sökandens ansökan om tillgång till handlingar.
|
|
193. Napokon, pokiaľ ide o nasledujúce dokumenty, Všeobecný súd konštatuje, že Komisia sa správne domnievala, že ich obsah vôbec nepatril do predmetu žiadosti žalobkyne o prístup: zložka 4 časť II: dokumenty 5/2000, 11/2000, 14/2000 a 4/2001.
|
193. När det slutligen gäller nedanstående handlingar konstaterar tribunalen att kommissionen gjorde en riktig bedömning när den ansåg att deras innehåll inte alls omfattades av föremålet för sökandens ansökan om tillgång till handlingar. Det är fråga om följande handlingar: Akt 4, del II: handlingarna 5/2000, 11/2000, 14/2000 och 4/2001.
|
|
194. Z uvedených konštatovaní vyplýva, že pokiaľ ide o dokumenty uvedené v bode 190 vyššie, dokument 23/1999 (podčasť 1) zo zložky 4 časti II a dokument 6/2000 (podčasť 2) zo zložky 4 časti II, treba sa domnievať, že napadnuté rozhodnutie podobne ako v prípade záveru uvedeného v bode 187 vyššie obsahuje implicitné odmietnutie prístupu k týmto dokumentom požadovaným žalobkyňou a že toto odmietnutie nevyhovuje povinnosti odôvodnenia, ktorú inštitúciám Únie ukladá článok 296 ZFEÚ.
|
194. Mot bakgrund av ovanstående konstateranden beträffande de handlingar som anges ovan i punkt 190, handling 23/1999 (avsnitt 1) i akt 4, del II, och handling 6/2000 (avsnitt 2) i akt 4, del II, finner tribunalen, i likhet med den slutsats som dragits ovan i punkt 187, att det angripna beslutet innehåller ett underförstått beslut om avslag på sökandens ansökan om tillgång till dessa handlingar och att detta avslagsbeslut inte uppfyller kraven enligt den motiveringsskyldighet som åvilar unionens institutioner enligt artikel 296 FEUF.
|
|
– Dokumenty, ktorých obsah údajne čiastočne nepatrí do pôsobnosti žiadosti o prístup
|
– Handlingar vars innehåll det hävdas endast till viss del omfattas av ansökan om tillgång till handlingar
|
|
195. Pokiaľ ide o tieto dokumenty, možno ich vzhľadom na bod 3.1 napadnutého rozhodnutia a tabuľku, ktorá tvorí jeho prílohu, identifikovať takto:
|
195. När det gäller dessa handlingar kan de identifieras i punkt 3.1 i det angripna beslutet och i den tabell som bilagts detta beslut. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokumenty 1/1999, 2/1999 a 6/1999,
|
– Akt 1: handlingarna 1/1999, 2/1999 och 6/1999.
|
|
– zložka 2: dokumenty 1/1999 a 5/1999,
|
– Akt 2: handlingarna 1/1999 och 5/1999.
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 1/1999, 3/1999 (rámec 1), 14/2001 (rámec 4) a 19/2001 (rámce 1 a 2),
|
– Akt 4, del I: handlingarna 1/1999, 3/1999 (ruta 1), 14/2001 (ruta 4) och 19/2001 (rutorna 1 och 2).
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 1/1999, 2/1999, 5/1999, 12/1999, 18/1999, 20/1999, 22/1999, 2/2000 až 4/2000, 8/2000, 9/2000 a 9/2001.
|
– Akt 4, del II: handlingarna 1/1999, 2/1999, 5/1999, 12/1999, 18/1999, 20/1999, 22/1999, 2/20004/2000, 8/2000, 9/2000 och 9/2001.
|
|
196. Po preskúmaní odpovede Komisie na druhé opatrenie na vykonanie dokazovania, Všeobecný súd konštatuje, že obsah nasledujúcich dokumentov, ktoré podľa Komisie údajne vôbec nepatria do predmetu žiadosti žalobkyne o prístup, sa práve naopak priamo alebo nepriamo viaže k zmluve 97‑2011:
|
196. Efter prövningen av kommissionens svar på den andra åtgärden för bevisupptagning konstaterar tribunalen att innehållet i nedanstående handlingar, beträffande vilka kommissionen hävdat att de endast till viss del omfattades av föremålet för sökandens ansökan om tillgång till handlingar, tvärtom, direkt eller indirekt, hänför sig till avtalet LIEN 97‑2011. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokumenty 2/1999 a 6/1999 (rámec 1),
|
– Akt 1: handlingarna 2/1999 och 6/1999 (ruta 1).
|
|
– zložka 2: dokument 1/1999,
|
– Akt 2: handling 1/1999.
|
|
– zložka 4 časť I: dokumenty 3/1999 (rámec 1), 14/2001 (rámec 4) a 19/2001 (rámce 1 a 2),
|
– Akt 4, del I: handlingarna 3/1999 (ruta 1), 14/2001 (ruta 4) och 19/2001 (rutorna 1 och 2).
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 1/1999 (rámec 1), 12/1999, 3/2000 (rámec 3), 8/2000 a 9/2001 (rámec 4).
|
– Akt 4, del II: handlingarna 1/1999 (ruta 1), 12/1999, 3/2000 (ruta 3), 8/2000 och 9/2001 (ruta 4).
|
|
197. Naopak, pokiaľ ide o obsah nasledujúcich dokumentov, Všeobecný súd konštatuje, že Komisia sa správne domnievala, že nepatrili do predmetu žiadosti o prístup:
|
197. När det däremot gäller nedanstående handlingar konstaterar tribunalen att kommissionen gjorde en riktig bedömning när den ansåg att deras innehåll endast till viss del omfattades av föremålet för ansökan om tillgång till handlingar. Det är fråga om följande handlingar:
|
|
– zložka 1: dokument 1/1999,
|
– Akt 1: handling 1/1999.
|
|
– zložka 2: dokument 5/1999,
|
– Akt 2: handling 5/1999.
|
|
– zložka 4 časť I: dokument 1/1999,
|
– Akt 4, del I: handling 1/1999.
|
|
– zložka 4 časť II: dokumenty 1/1999 (rámce 2 až 4), 2/1999 (rámce 1 a 3), 5/1999, 18/1999 (rámec 3), 20/1999 (rámec 11), 22/1999, 2/2000 (rámce 1 a 3), 3/2000 (rámec 1), 4/2000 (rámec 2) a 9/2000.
|
– Akt 4, del II: handlingarna 1/1999 (rutorna 2–4), 2/1999 (rutorna 1 och 3), 5/1999, 18/1999 (ruta 3), 20/1999 (ruta 11), 22/1999, 2/2000 (rutorna 1 och 3), 3/2000 (ruta 1), 4/2000 (ruta 2) och 9/2000.
|
|
198. Z predchádzajúcich konštatovaní vyplýva, že pokiaľ ide o dokumenty uvedené v bode 196 vyššie, treba sa domnievať, že napadnuté rozhodnutie podobne ako v prípade záveru uvedeného v bode 187 vyššie obsahuje implicitné odmietnutie prístupu k týmto dokumentom požadovaným žalobkyňou a že toto odmietnutie nevyhovuje povinnosti odôvodnenia, ktorú inštitúciám Únie ukladá článok 296 ZFEÚ.
|
198. Mot bakgrund av ovanstående konstateranden beträffande de handlingar som anges ovan i punkt 196 finner tribunalen, i likhet med den slutsats som dragits ovan i punkt 187, att det angripna beslutet innehåller ett underförstått beslut om avslag på sökandens ansökan om tillgång till dessa handlingar och att detta avslagsbeslut inte uppfyller kraven enligt den motiveringsskyldighet som åvilar unionens institutioner enligt artikel 296 FEUF.
|
|
Dokumenty, ku ktorým Komisia odmietla poskytnúť žalobkyni prístup z dôvodu, že sa na ne uplatnila jedna z výnimiek uvedených v článku 4 nariadenia č. 1049/2001
|
Handlingar beträffande vilka kommissionen beslutade att inte bevilja sökanden tillgång på grund av att de omfattades av ett av undantagen i artikel 4 i förordning nr 1049/2001
|
|
199. Pokiaľ ide o obsah týchto dokumentov, treba najskôr pripomenúť, že Komisia na to, aby žalobkyni odmietla poskytnúť prístup k týmto dokumentom, vychádzala z ustanovení článku 4 ods. 1 písm. b) a článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001.
|
199. När det gäller innehållet i dessa handlingar erinrar tribunalen om att kommissionen för att avslå sökandens ansökan om tillgång till handlingar grundade sig på bestämmelserna i artikel 4.1 b och 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.
|
|
200. Z napadnutého rozhodnutia vyplýva, že v hlave 4 s názvom „Dôvody odmietnutia“ sú uvedené všetky dôvody, pre ktoré sa Komisia domnievala, že zverejnenie obsahu predmetných dokumentov by ohrozovalo ciele chránené článkom 4 ods. 1 písm. b) a článkom 4 ods. 3 druhým pododsekom nariadenia č. 1049/2001, a preto muselo byť na základe týchto článkov odmietnuté.
|
200. Visserligen framgår det av det angripna beslutet att det, i avsnitt 4 under rubriken ”Skäl för avslag”, innehåller en redogörelse för samtliga skäl på grundval av vilka kommissionen ansåg att ett utlämnande av innehållet i de berörda handlingarna skulle ha undergrävt de intressen som skyddas i artikel 4.1 b och 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 och att ett utlämnande således skulle avslås med stöd av dessa bestämmelser.
|
|
201. Ako sa pripomína v bode 181 vyššie, požadované odôvodnenie však musí najmä umožniť súdu Únie, aby vykonal svoju právomoc preskúmania. Okrem toho treba vzhľadom na judikatúru citovanú v bode 182 vyššie overiť, či sa dokumentov, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáha uplatnenia článku 4 ods. 1 písm. b) a článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001, skutočne týka oblasť, na ktorú sa vzťahuje uvádzaná výnimka, a navyše, či potreba ochrany súvisiaca s touto výnimkou je skutočná.
|
201. Såsom tribunalen har erinrat om ovan i punkt 181, ska den motivering som krävs bland annat ge unionsdomstolen möjlighet att utöva sin prövningsrätt. Vidare ska det i enlighet med den rättspraxis som nämnts ovan i punkt 182 prövas huruvida de handlingar på vilka kommissionen har tillämpat bestämmelserna i artikel 4.1 b och 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 verkligen hör till det område som avses i det åberopade undantaget samt huruvida det verkligen finns ett skyddsbehov avseende detta undantag.
|
|
202. Po prvé, pokiaľ ide o dokumenty, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáhala uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 1 písm. b) nariadenia č. 1049/2001, z konštatovaní uvedených v bodoch 106 a 110 vyššie vyplýva, že uvedených dokumentov sa skutočne týka oblasť, na ktorú sa vzťahuje uvedené výnimka. Okrem toho z bodov 97 až 126 vyššie vyplýva, že Všeobecný súd mohol vykonať svoju právomoc súdneho preskúmania napadnutého rozhodnutia v rozsahu, v akom sa týka uvedených dokumentov. Z tohto dôvodu, pokiaľ ide o tieto dokumenty, si Komisia splnila povinnosť odôvodnenia, ktorú inštitúciám Únie ukladá článok 296 ZFEÚ.
|
202. När det gäller de handlingar på vilka kommissionen tillämpade undantaget i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 framgår det av tribunalens konstateranden ovan i punkterna 106 och 110 att dessa handlingar verkligen hör till det område som omfattas av detta undantag. Vidare framgår det ovan av punkterna 97–126 att tribunalen har haft möjlighet att utöva sin prövningsrätt vad avser det angripna beslutet när det gäller dessa handlingar. Kommissionen har följaktligen beträffande dessa handlingar uppfyllt den motiveringsskyldighet som åvilar unionens institutioner enligt artikel 296 FEUF.
|
|
203. Po druhé, pokiaľ ide o dokumenty, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáha uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001, treba bez ohľadu na skutočnosť, že Všeobecný súd dospel v bode 155 vyššie k záveru, že dokumenty uvedené v bode 154 vyššie zjavne neobsahujú stanoviská v zmysle tohto ustanovenia, konštatovať, že Komisia navyše v rozpore s požiadavkami stanovenými judikatúrou uvedenou v bode 182 vyššie neuviedla, kde sa v uvedených dokumentoch podľa nej nachádzali také stanoviská. Z tohto dôvodu odmietnutie zverejnenia dokumentov uvedených v bode 154 vyššie nevyhovuje povinnosti odôvodnenia, ktorú inštitúciám Únie ukladá článok 296 ZFEÚ.
|
203. När det gäller de handlingar på vilka kommissionen tillämpade undantaget i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, konstaterar tribunalen, oberoende av det förhållandet att tribunalen ovan i punkt 155 drog slutsatsen att det var uppenbart att de handlingar som anges ovan i punkt 154 inte utgör yttranden i den mening som avses i denna bestämmelse, att kommissionen inte heller, i strid med de krav som uppställs i den rättspraxis som angetts ovan i punkt 182, angav på vilket sätt dessa handlingar enligt kommissionens åsikt innehöll sådana yttranden. Beslutet att inte lämna ut de handlingar som anges ovan i punkt 154 uppfyller således inte kraven enligt den motiveringsskyldighet som åvilar unionens institutioner enligt artikel 296 FEUF.
|
|
204. Naopak, pokiaľ ide o iné dokumenty než tie, ktoré sú uvedené v bode 154 vyššie, v súvislosti s ktorými sa Komisia domáha uplatnenia výnimky podľa článku 4 ods. 3 druhého pododseku nariadenia č. 1049/2001, z dôvodov uvedených v bodoch 134 až 174 vyššie týkajúcich sa štvrtého žalobného dôvodu, bez ohľadu na protiprávnosť, ktorá bola konštatovaná v prvom rade, jednak vyplýva, že uvedených dokumentov sa skutočne týka oblasť, na ktorú sa vzťahuje uvedená výnimka, a jednak, že Všeobecný sú mohol vykonať svoju právomoc súdneho preskúmania napadnutého rozhodnutia v rozsahu, v akom sa týkalo uvedených dokumentov. Z tohto dôvodu, pokiaľ ide o tieto dokumenty, si Komisia splnila povinnosť odôvodnenia, ktorú inštitúciám Únie ukladá článok 296 ZFEÚ.
|
204. När det däremot gäller de handlingar som inte nämns ovan i punkt 154 och på vilka kommissionen tillämpade undantaget i artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001, framgår det av de ovan i punkterna 134–174 angivna skälen beträffande den fjärde grunden att, oberoende av den rättsstridighet som redan konstaterats, dessa handlingar verkligen hör till det område som omfattas av detta undantag och att tribunalen har haft möjlighet att utöva sin prövningsrätt vad avser det angripna beslutet när det gäller dessa handlingar. Kommissionen har följaktligen beträffande dessa handlingar uppfyllt den motiveringsskyldighet som åvilar unionens institutioner enligt artikel 296 FEUF.
|
|
205. Zo všetkých záverov uvedených v bodoch 187, 194, 198, 203 a 204 vyššie vyplýva, že je potrebné čiastočne vyhovieť druhému žalobnému dôvodu.
|
205. Det framgår av tribunalens samtliga slutsatser ovan i punkterna 187, 194, 198, 203 och 204 att talan delvis ska bifallas på den andra grunden.
|
|
206. Zo záverov uvedených v bodoch 87, 126, 175 a 205 vyššie vyplýva, že žaloba je čiastočne dôvodná a z tohto dôvodu musí byť napadnuté rozhodnutie zrušené v rozsahu, v akom obsahuje jednak implicitné odmietnutie prístupu k ďalším dokumentom odovzdaným spolupracovníkovi ombudsmana a jednak výslovné odmietnutie prístupu k dokumentom zo spisu týkajúceho sa zmluvy LIEN 97‑2011 uvedeným v bodoch 106, 134, 190 a 196 vyššie.
|
206. Det följer av tribunalens slutsatser ovan i punkterna 87, 126, 175 och 205 att talan delvis ska bifallas och att det angripna bes lutet mot denna bakgrund ska ogiltigförklaras i den del det innebär ett underförstått beslut om avslag på ansökan om tillgång till de övriga handlingar som ingetts till en medarbetare till ombudsmannen samt i den del det innebär ett uttryckligt beslut om avslag på ansökan om tillgång till de handlingar i ärendet angående avtalet LIEN 97‑2011 som anges ovan i punkterna 106, 134, 190 och 196.
|
|
O trovách
|
Rättegångskostnader
|
|
207. Podľa článku 87 ods. 3 prvého pododseku rokovacieho poriadku môže Všeobecný súd rozdeliť náhradu trov konania alebo rozhodnúť tak, že každý z účastníkov znáša svoje vlastné trovy konania, ak mali úspech len v časti predmetu konania.
|
207. Enligt artikel 87.3 första stycket i rättegångsreglerna kan tribunalen besluta att kostnaderna ska delas eller att vardera parten ska bära sin kostnad om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter.
|
|
208. V predmetnej veci, keďže Komisia nemala úspech vo väčšine svojich návrhov, je opodstatnené zaviazať ju, aby znášala svoje vlastné trovy konania a nahradila osem desatín trov konania, ktoré vznikli žalobkyni.
|
208. Med hänsyn till omständigheterna i förevarande mål och den omständigheten att kommissionen tappat målet med avseende på de flesta av sina yrkanden, finner tribunalen att kommissionen skäligen ska förpliktas att bära sina rättegångskostnader och ersätta åtta tiondelar av sökandens rättegångskostnader.
|