Nariadenie Rady (ES) č. 448/98

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 448/98 av den 16 februari 1998 om komplettering och ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 om fördelning av indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) inom ramen för det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS)

zo 16. februára 1998

doplňujúce a upravujúce nariadenie (ES) č. 2223/96, pokiaľ ide o alokáciu nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania (FISIM) v rámci Európskeho systému národných a regionálnych účtov (ESA)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

RADA EURÓPSKEJ ÚNIE,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 213 i detta,

so zreteľom na Zmluvu o založení Európskeho spoločenstva a najmä na jej článok 213,

med beaktande av det utkast till förordning som lagts fram av kommissionen (1),

so zreteľom na návrh Nariadenia, ktorý predložila Európska Komisia [1],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2)

so zreteľom na stanovisko Európskeho parlamentu [2],

med beaktande av Europeiska monetära institutets yttrande (3), och

so zreteľom na stanovisko Európskeho menového inštitútu [3],

med beaktande av följande:

keďže nariadenie Rady (ES) č. 2223/96 z 25. júna 1996 [4] o Európskom systéme národných a regionálnych účtov v spoločenstve obsahuje vymedzenie platnosti spoločných štandardov, definícií, klasifikácií a účtovných pravidiel pre vypracovávanie účtov členských štátov na štatistické účely Európskeho spoločenstva, aby bolo možné zistiť porovnateľné výsledky medzi jednotlivými členskými krajinami;

Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (4) innehåller referensramen för de gemensamma standarder, definitioner, nomenklaturer och räkenskapsregler som är avsedda att användas vid utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för Europeiska gemenskapens statistiska behov i syfte att få jämförbara resultat mellan medlemsstaterna.

keďže článok 2 ods. 3 nariadenia (ES) č. 2223/96 stanovuje, že rozhodnutie o alokovaní nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania (FISIM) bude prijaté najneskôr k 31. decembru 1997;

I artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2223/96 föreskrivs att ett beslut om fördelning av indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) skall fattas senast den 31 december 1997.

keďže vyriešenie problému alokovania FISIM by malo viesť k podstatnému zdokonaleniu v metodológii ESA a k presnejšiemu porovnaniu výšky hrubého domáceho produktu v rámci Európskej únie;

En lösning på problemet med fördelningen av FISIM bör medföra betydande kvalitetsförbättringar av ENS:s metoder och att mer exakt jämförelse av nivåerna för bruttonationalprodukten (BNP) inom Europeiska unionen bli möjlig.

keďže účelom tohto nariadenia je zaviesť princíp alokovania FISIM a podrobné pravidlá jeho uplatňovania;

Syftet med denna förordning är att införa principen om fördelning av FISIM och detaljerade regler för dessa genomförande.

keďže účinnosť alokovania FISIM a podrobných pravidiel jeho uplatňovania treba vyhodnocovať výpočtovými metódami, ktoré majú vykonávať členské štáty v súlade s experimentálnymi metódami popísanými v prílohe III k tomuto nariadeniu počas skúšobného obdobia, ktoré je dostatočne dlhé na to, aby sa dalo zistiť, či toto alokovanie poskytuje spoľahlivejšie výsledky pre správne hodnotenie príslušných ekonomických činností než súčasná nulová alokácia;

Effektiviteten hos FISIM:s fördelning och de detaljerade reglerna för dess genomförande måste utvärderas med hjälp av beräkningar som skall utföras av medlemsstaterna i enlighet med de försöksmetoder som beskrivs i bilaga III till denna förordning under en försöksperiod som är tillräckligt lång för att pröva om denna fördelning ger mer tillförlitliga resultat för riktig mätning av den ekonomiska verksamheten i fråga än den nuvarande nollfördelningen.

keďže je vhodné, aby Komisia na základe výpočtov vykonaných počas skúšobného obdobia predložila vyhodnocovacie správy o kvalite údajov, najmä o ich dostupnosti a kvalitatívnu i kvantitatívnu analýzu stability v čase a citlivosti výsledkov pokiaľ ide o rôzne skúšobné metódy;

Det är lämpligt att kommissionen på grundval av de beräkningar som görs under försöksperioden lägger fram utvärderingsrapporter om uppgifternas kvalitet, särskilt i fråga om deras tillgänglighet, och en kvalitativ och kvantitativ analys av stabiliteten över tid och resultatens känslighet för de olika försöksmetoderna.

keďže v prípade, že spoľahlivosť získaných výsledkov bude hodnotená pozitívne, je vhodné, aby Komisia rozhodla o najvhodnejšej metóde alokovania FISIM;

Vid en positiv utvärdering av tillförlitligheten av de erhållna resultaten bör kommissionen avgöra vilken metod som är lämpligast för fördelningen av FISIM.

keďže v prípade, že skúšobné metódy neposkytnú spoľahlivejšie výsledky pre správne meranie príslušnej hospodárskej činnosti než súčasná nulová alokácia, je vhodné, aby Komisia predložila Rade vhodný návrh na modifikáciu nariadenia (ES) č. 2223/96;

Om försöksmetoderna inte ger mer tillförlitliga resultat för riktig mätning av den ekonomiska verksamheten i fråga än den nuvarande nollfördelningen bör dock kommissionen för rådet lägga fram ett lämpligt förslag om ändring av förordning (EG) nr 2223/96.

keďže je vhodné, aby rozhodnutie o alokovaní FISIM na vytvorenie hrubého národného dôchodku, využívaného na účely rozpočtu spoločenstva a jeho vlastných zdrojov, bolo prijaté Radou, ktorá bude konať v tom istom duchu podľa návrhu Komisie;

Beslutet att fördela FISIM för fastställande av den BNI som används för gemenskapens budget och dess egna medel bör antas av rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen.

keďže je vhodné nealokovať FISIM na účely iných postupov spoločenstva, kým Komisia nerozhodla o metóde, ktorú treba použiť pri alokovaní FISIM v prípade, že získané výsledky budú posudzované ako spoľahlivejšie;

FISIM bör inte fördelas när det gäller gemenskapens övriga politikområden förrän kommissionen fattat beslut om vilken metod som skall användas för att fördela FISIM om de erhållna resultaten bedöms som mer tillförlitliga.

keďže v súlade so zásadou podradenosti, ciele sledované týmto nariadením môžu byť dosiahnuté lepšie na úrovni spoločenstva než na úrovni členských štátov, pretože iba Komisia môže koordinovať zosúladenie štatistických metód výpočtu a alokovania FISIM na úrovni spoločenstva; keďže výpočet a alokovanie, ako aj infraštruktúra potrebná na monitorovanie uplatňovania metód, by mali byť organizované členskými štátmi; keďže z tohto dôvodu je potrebné predpísať, aby zodpovedné národné orgány mali prístup k všetkým údajom dostupným na národnej úrovni;

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen kommer de mål som eftersträvas i denna förordning att kunna uppnås bättre på gemenskapsnivå än på medlemsstatsnivå, eftersom endast kommissionen kan samordna den nödvändiga harmoniseringen av de statistiska metoderna för beräkning och fördelning av FISIM på gemenskapsnivå, medan däremot själva beräkningen och fördelningen, liksom den nödvändiga infrastrukturen för att kontrollera att metoderna tillämpas, bör ombesörjas av medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att föreskriva att behöriga nationella myndigheter måste ha tillgång till alla tillgängliga uppgifter på nationell nivå.

keďže všetky pripravované rozhodnutia boli v súlade s článkom 3 dostatočne prekonzultované s Výborom pre štatistické programy Európskych spoločenstiev ustanoveným rozhodnutím 89/382/EHS Euratom [5] a Výborom pre menovú a finančnú štatistiku a štatistiku vyrovnanosti platobnej bilancie ustanoveným rozhodnutím 91/115/EHS [6],

Kommittén för Europeiska gemenskapernas statistiska program, som inrättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (5) respektive Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättades genom rådets beslut 91/115/EEG (6) har rådfrågats enligt artikel 3 i vart och ett av ovannämnda beslut.

PRIJALA TOTO NARIADENIE

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Článok 1

Účel

1. Účelom tohto nariadenia je s použitím spoľahlivej metodológie zaviesť zásady alokovania nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania (FISIM) popísané v prílohe I prílohy A k nariadeniu (ES) č. 2223/96.

Artikel 1

2. Za týmto účelom sa zmenia a doplnia prílohy I a II k prílohe A nariadenia (ES) č. 2223/96 v súlade s prílohami I a II tohto nariadenia.

Článok 2

Mål

Metódy

1. Målet med denna förordning är att med hjälp av tillförlitliga metoder införa principen om fördelning av indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) som beskrivs i bilaga I till bilaga A till förordning (EG) nr 2223/96.

1. Členské štáty budú uskutočňovať výpočty v súlade s metódami popísanými v prílohe III k tomuto nariadeniu počas skúšobného obdobia popísaného v článku 4.

2. För detta mål skall bilagorna I och II till bilaga A till förordning (EG) nr 2223/96 ändras i överensstämmelse med bilagorna I och II till denna förordning.

2. Na základe vyhodnotenia výsledkov týchto výpočtov bude v súlade s článkom 5 prijaté rozhodnutie o metóde, ktorá má byť použitá na alolokovanie FISIM.

Článok 3

Artikel 2

Prostriedky

1. Členské štáty zaistia, aby zodpovedné národné orgány poverené výpočtami zmienenými v článku 2 ods. 1 mali vopred k dispozícii potrebné údaje a vhodné odhady na uskutočnenie týchto výpočtov.

Metoder

2. Vnútroštátny zodpovedný orgán bude zodpovedať za získavanie ďalších údajov, ktoré pokladá za nevyhnutné pre výpočty.

1. Medlemsstaterna skall utföra beräkningar i enlighet med de metoder som beskrivs i bilaga III till denna förordning under den försöksperiod som beskrivs i artikel 4.

Článok 4

2. På grundval av en utvärdering av resultaten av dessa beräkningar skall ett beslut om vilken metod som skall tillämpas för att fördela FISIM fattas i enlighet med artikel 5.

Predkladanie výsledkov výpočtov počas skúšobného obdobia

Členské štáty budú predkladať Komisii výsledky výpočtov spomínané v článku 2 ods. 1 podľa nasledujúceho rozpisu:

Artikel 3

Výsledky za kalendárne roky 1995, 1996, 1997 a 1998 budú predložené najneskôr 1. novembra 1999.

Výsledky za kalendárny rok 1999 rovnako ako revidované výsledky za kal. roky 1995, 1996, 1997 a 1998 treba predložiť najneskôr 1.novembra 2000.

Medel

Výsledky za kalendárny rok 2000 rovnako ako revidované výsledky za kal. roky 1995, 1996, 1997, 1998 a 1999 treba predložiť najneskôr 1.novembra 2001.

1. Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter som är nödvändiga eller de uppskattningar som är lämpliga för att utföra dessa beräkningar genast ställs till den nationella myndighets förfogande som har i uppgift att utföra de beräkningar som avses i artikel 2.1.

Prvé odhady za kalendárny rok 2001 rovnako ako revidované výsledky za kalendárne roky 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 a 2000 treba predložiť najneskôr 30. apríla 2002.

2. Den nationella myndigheten skall ansvara för att samla in de kompletterande uppgifter som den anser behövas för beräkningarna.

Článok 5

Vyhodnotenie výsledkov

Artikel 4

1. Na základe výsledkov spomínaných v článku 4, po konzultácii s Výborom pre štatistické programy, predloží Komisia Európskemu parlamentu a Rade do 31. decembra 2000 strednodobú správu a do 1. júla 2002 konečnú správu obsahujúcu kvalitatívnu a kvantitatívnu analýzu aspektov skúšobných metód výpočtu a alokovania FISIM, ako ich popisuje príloha III.

2. V súlade s článkom 7 prijme Komisia opatrenia potrebné na uplatňovanie tohto nariadenia vrátane opatrení na objasnenie a zdokonalenie skúšobných metód popísaných v prílohe III.

Inlämning av resultaten av beräkningarna under försöksperioden

3. V prípade, že zistenia záverečnej vyhodnocujúcej správy o spoľahlivosti výsledkov získaných počas skúšobného obdobia budú pozitívne, prijme Komisia do 31. decembra 2002, po porade s Výborom pre menovú a finančnú štatistiku a štatistiku platobnej bilancie a v súlade s článkom 7, metódu, ktorá bude použitá pri alokovaní FISIM.

Medlemsstaterna skall till kommissionen lämna in resultaten av de beräkningar som avses i artikel 2.1 i enlighet med följande tidsplan:

4. V prípade, že Komisia vo svojej záverečnej vyhodnocovacej správe spomínanej v odseku 1 dospeje k záveru, že žiadna zo skúšobných metód alokovania FISIM nie je spoľahlivejšia na posudzovanie hospodárskej činnosti ako súčasná nulová alokácia, predloží v prípade potreby Rade vhodný návrh na modifikáciu nariadenia (ES) č. 2223/96.

Resultaten för kalenderåren 1995, 1996, 1997 och 1998 skall lämnas in senast den 1 november 1999.

Článok 6

Resultaten för kalenderåret 1999 och reviderade resultat för kalenderåren 1995, 1996, 1997 och 1998 skall lämnas in senast den 1 november 2000.

Doručovanie Komisii

Resultaten för kalenderåret 2000 och reviderade resultat för kalenderåren 1995, 1996, 1997, 1998 och 1999 skall lämnas in senast den 1 november 2001.

Počínajúc 1. januárom 2003 budú členské štáty doručovať Komisii výsledky výpočtov vyhotovených v súlade s týmto nariadením ako súčasť tabuliek popísaných v článku 3 nariadenia (ES) č. 2223/96.

De första uppskattningarna för kalenderåret 2001 och reviderade resultat för kalenderåren 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 och 2000 skall lämnas in senast den 30 april 2002.

Článok 7

Postup

Artikel 5

1. Komisii bude pomáhať Výbor pre štatistické programy, ďalej len výbor.

2. Zástupca Komisie predloží výboru návrh opatrení, ktoré treba prijať. Výbor doručí svoje stanovisko k návrhu v časovom limite stanovenom predsedom podľa naliehavosti problému.

Utvärdering av resultaten

Zhodné stanovisko má zaujať väčšina určená v článku 148 ods. 2 Zmluvy o založení Európskeho spoločenstva v prípade rozhodnutia, ktoré má Rada prijať na návrh Komisie. Hlasy zástupcov členských krajín vo výbore budú mať hodnotu stanovenú v tomto článku. Predseda nehlasuje.

1. På grundval av de resultat som avses i artikel 4 skall kommissionen efter samråd med Kommittén för det statistiska programmet före den 31 december år 2000 lämna in en delrapport och före den 1 juli 2002 en slutrapport till Europaparlamentet och rådet med en kvalitativ och kvantitativ analys av konsekvenserna av försöksmetoderna för fördelning och beräkning av FISIM så som beskrivs i bilaga III.

3. a) Komisia prijme zamýšľané opatrenia, ak sú v súlade so stanoviskom výboru.

2. Tillämpningsföreskrifter för förordningen, inbegripet föreskrifter som syftar till att klargöra och förbättra de försöksmetoder som beskrivs i bilaga III, skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 7.

b) Ak zamýšľané opatrenia nie sú v súlade so stanoviskom výboru, alebo ak nie je vyjadrené žiadne stanovisko, predloží Komisia bezodkladne Rade návrh týkajúci sa opatrení, ktoré majú byť prijaté. Rada postupuje podľa princípu oprávnenej väčšiny.

3. För den 31 december 2002 skall kommissionen efter samråd med Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik och i enlighet med förfarandet i artikel 7 anta den metod som skall användas för fördelning av FISIM, om slutsatserna i den slutliga utvärderingsrapporten om tillförlitligheten av de resultat som erhålls under försöksperioden är positiva.

Ak po uplynutí troch mesiacov Rada nekoná, Komisia prijme navrhované opatrenia.

4. Om kommissionen i den slutliga utvärderingsrapport som avses i punkt 1 anser att ingen av försöksmetoderna för fördelning av FISIM är mer tillförlitlig för riktig mätning av den ekonomiska verksamheten än den nuvarande nollfördelningen, skall kommissionen vid behov för rådet lägga fram ett lämpligt förslag om ändring av förordning (EG) nr 2223/96.

Článok 8

Derogácie

Artikel 6

Formou derogácie (čiastočného zrušenia) z tohto nariadenia:

1. Rozhodnutie alokovať FISIM pre stanovenie hrubého národného dôchodku, využívané na účely rozpočtu spoločenstva a jeho vlastných zdrojov prijme Rada jednomyseľne na návrh Komisie.

Överlämnande till kommissionen

2. FISIM nebude alokovaný na účely iných postupov spoločenstva, kým Komisia neprijme metódu, ktorá má byť použitá na alokovanie FISIM v súlade s článkom 5 ods. 3.

Från och med den 1 januari 2003 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna resultaten av de beräkningar som utförs enligt denna förordning som del av de sammanställningar som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 2223/96.

Článok 9

Záverečné opatrenia

Artikel 7

Toto nariadenie nadobúda účinnosť dňom jeho uverejnenia v Úradnom vestníku Európskych spoločenstiev.

Toto nariadenie je záväzné vo svojej celistvosti a je priamo uplatniteľné vo všetkých členských štátoch.

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Kommittén för det statistiska programmet, nedan kallad "kommittén".

V Bruseli 16. februára 1998

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är.

Za Radu

Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Predseda

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

G. Brown

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

[1] Ú. v. ES C 124, 21.4.1997, s. 28.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

[2] Ú. v. ES C 339, 10.11.1997.

[3] Stanovisko doručené 16. októbra 1997 (ešte neuverejnené v Úradnom vestníku).

Artikel 8

[4] Ú. v. ES L 310, 30.11.1996, s. 1.

[5] Ú. v. ES L 181, 28.6.1989, s. 47.

Undantag

[6] Ú. v. ES L 59, 6.3.1991, s. 19. Rozhodnutie naposledy zmenené a doplnené rozhodnutím 96/174/ES (Ú. v. ES L 51, 1.3.1996, s. 48).

Med undantag från denna förordning skall

--------------------------------------------------

1. beslutet att fördela FISIM för fastställande av den BNI som används för gemenskapens budget och dess egna medel antas av rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen,

PRÍLOHA I

2. FISIM inte fördelas för gemenskapens övriga politikområden förrän kommissionen antagit den metod som skall användas för att fördela FISIM i enlighet med artikel 5.3.

NOVELA PRÍLOHY A A JEJ PRÍLOHY I K NARIADENIU (ES) č. 2223/96

Kapitola 1

Artikel 9

1.13 piaty odsek, d) | Odstrániť po"ESA tiež obsahuje mnoho špecifických konvencií, napr.":"zaznamenávanie použitia nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania ako medzispotrebu nominálneho sektora alebo nominálneho odvetvia" | Nahradi ť"alokovanie použitia nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania (FISIM) do užívateľských sektorov alebo odvetví." |

1.25, druhý odsek | | Za zoznam bodov uvedený slovami "Niektoré z hlavných rozdielov v chápaní sú": pridať nasledujúci bod: "i)použitie nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania (FISIM) je teraz namiesto nominálneho sektora (odvetvia) alokované do užívateľských sektorov/odvetví. Dôsledkom toho je, že podľa konvencie už nie je použitie FISIM zaznamenané výhradne ako medzispotreba, ale môže byť i konečnou spotrebou a vývozom. Z toho vyplýva, že sa môže vyskytnúť aj dovoz FISIM." |

Slutbestämmelser

Kapitola 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

3.63. | Vymazať celý text od začiatku až po"…je oceňovaná na základe účtovaných poplatkov a provízií" na konci štvrtého odstavca. | Nahradiť slovami:"J.Služby finančného sprostredkovania(zahŕňajúce poisťovacie služby a služby penzijných fondov)Služby finančného sprostredkovania (okrem poisťovacích služieb a služieb penzijných fondov) spočívajú v:a)službách finančného sprostredkovania priamo účtovaných finančnými sprostredkovateľmi ich klientom a meraných ako suma účtovaných poplatkov a provízií.Finanční sprostredkovatelia si môžu explicitne účtovať za sprostredkovateľské služby, ktoré poskytujú. Produkcia z takýchto služieb je posudzovaná na základe účtovaných poplatkov a provízií.b)nepriamo účtovaných a nepriamo meraných službách finančného sprostredkovania (FISIM).Finanční sprostredkovatelia poskytujú služby, za ktoré neúčtujú explicitne poplatky a provízie. Platia nižšie úrokové sadzby než za iných podmienok tým, ktorí im požičiavajú peniaze a účtujú vyššie úrokové sadzby tým, ktorí si požičiavajú od nich.Z toho vyplýva, že produkcia FISIM sa tvorí tak, že finančný sprostredkovateľ spravuje pôžičky a vklady a kontroluje ich úroveň; Naopak, nejde o finančné sprostredkovanie v prípade cenných papierov iných ako akcií.Produkcia subsektorov S 122 (ostatné finančné inštitúcie) a S 123 (ostatní finanční sprostredkovatelia okrem poisťovacích korporácií a penzijných fondov), okrem investičných fondov, je meraná na základe rozdielu medzi skutočnými úrokovými sadzbami, ktoré treba vyplatiť a prijať a "referenčnou" úrokovou sadzbou. Pre tých, ktorým sprostredkovatelia požičiavajú peniaze, či už ide o rezidentov alebo o nerezidentov, je meraná na základe rozdielu medzi skutočným úrokom účtovaným pri pôžičkách a čiastkou, ktorá by bola vyplatená, keby sa použila referenčná sadzba. Pre tých, od ktorých si sprostredkovatelia požičiavajú peniaze, či už ide o rezidentov alebo o nerezidentov, produkcia je meraná rozdielom medzi úrokom, ktorý by dostali, keby sa používala referenčná úroková sadzba a konkrétnym úrokom, ktorý skutočne dostávajú.c)Služby finančného sprostredkovania poskytované ústrednou bankou.Ústredná banka nesmie byť zahrnutá do výpočtov FISIM: Jej produkcia je meraná ako suma nákladov." |

3.70 j) | Zmazať:"iba pre celkovú ekonomiku: všetky služby finančného sprostredkovania merané nepriamo (FISIM), poskytované rezidentskými výrobcami": | Nahradiť:"Použitie nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania výrobcami-rezidentmi." |

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

3.70. | | Dodať:"k)Podľa dohody má byť celá produkcia ústrednej banky alokovaná do medzispotreby ostatných finančných sprostredkovateľov (subsektory S122 -123)" |

Utfärdad i Bryssel den 16 februari 1998.

3.76 e) | | Dodať:"priamo účtované finančné služby":"a časť nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania použitá na konečnú spotrebu domácností;" |

På rådets vägnar

3.142 h) | | Bezprostredne za"finančné služby podľa výšky explicitných provízií a poplatkov"dodať vetu:"a časť nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania použitých nerezidentmi;" |

G. BROWN

Kapitola 4

Ordförande

4.51, druhý odsek | Zmazať:"Hodnota služieb poskytovaných finančnými sprostredkovateľmi, ktorá nie je alokovaná jednotlivým zákazníkom, skutočné platby úrokov finančným sprostredkovateľom alebo príjmy úrokov od nich sa neupravujú, aby sa vylúčilo úrokové rozpätie, ktoré predstavuje implicitné poplatky uskutočnené finančnými sprostredkovateľmi. Je potrebná upravujúca položka na účte rozdelenia prvotných dôchodkov finančných sprostredkovateľov a nominálneho odvetvia, ktorému sa podľa konvencie alokuje celá produkcia finančných sprostredkovateľov ako medzispotreba." | Nahradiť:"Hodnota služieb poskytovaných finančnými sprostredkovateľmi je alokovaná jednotlivým zákazníkom, skutočné platby úrokov finančným sprostredkovateľom alebo príjmy úrokov od nich treba upraviť, aby sa vylúčilo úrokové rozpätie predstavujúce implicitné poplatky finančných sprostredkovateľov. Výšku úrokov, ktoré sprostredkovateľom platia klienti požičiavajúci si finančné prostriedky, treba znížiť o odhadovanú hodnotu platených poplatkov, kým výšku úrokov prijatých vkladateľmi treba obdobným spôsobom zvýšiť. Hodnota poplatkov je považovaná za poplatok za služby poskytované sprostredkovateľmi a nie za úrokovú platbu." |

Kapitola 8

(1) EGT C 124, 21.4.1997, s. 28.

8.09. | | VYSVETĽUJÚCA POZNÁMKAK prezentovaným číslam pridať: Tabuľky A.I.1 a A.I.2 poukazujúce na dôsledky alokovania FISIM na číslach prezentovaných v kapitole 8, "Sled účtov a bilancujúcich položiek" (číselný príklad). |

(2) EGT C 339, 10.11.1997.

8.14. | Odstrániť:"Keďže nepriamo merané služby finančného sprostredkovania (FISIM) nie sú alokované do užívateľského sektora, celá hodnota produkcie FISIM sa považuje za medzispotrebu nominálneho sektora s nulovou produkciou a zápornou pridanou hodnotou rovnakej veľkosti ale s opačným znamienkom ako medzispotreba. Takto sa pridaná hodnota za všetky sektory a odvetvia spolu zníži o danú čiastku. Pre zjednodušenie prezentácie účtov je možné namiesto vkladania dodatočného stĺpca pre nominálny sektor, zachytiť príslušný údaj v stĺpci národné hospodárstvo spolu." | Nahradiť:"Keďže nepriamo merané služby finančného sprostredkovania (FISIM) sú alokované do užívateľských sektorov, sú isté časti úrokových platieb reklasifikované ako platba za služby. Táto reklasifikácia má dôsledky na hodnoty produkcie a medzispotreby (ako aj na hodnoty vývozu a dovozu a konečnej spotreby)." |

(3) Yttrandet avgivet den 16 oktober 1997 (ännu ej offentliggjort i EGT).

8.24. | Odstrániť:"Keďže nepriamo merané služby finančného sprostredkovania (FISIM) nie sú alokované do užívateľských sektorov, položky uvádzané pre úroky, sú položkami vyjadrujúcimi výšku úrokov, skutočne platených alebo prijatých. Úprava sa vykoná v zdrojoch, v stĺpci "Finančné korporácie" (so záporným znamienkom) a v stĺpci nominálneho sektora (s kladným znamienkom). Pre zjednodušenie prezentácie účtov je možné namiesto vkladania dodatočného stĺpca pre nominálny sektor, zachytiť príslušný údaj v stĺpci národné hospodárstvo spolu." | Nahradiť:"Keďže nepriamo merané služby finančného sprostredkovania (FISIM) sú alokované do užívateľských sektorov, položka "úroky" na účte prvotného rozdelenia dôchodkov zodpovedá úrokom plateným alebo prijatým po tom, čo (FISIM) bol odrátaný od skutočných platieb, ktoré majú zaplatiť vypožičiavatelia a prirátaný k skutočným platbám, ktoré majú prijať požičiavajúci." |

(4) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

Kapitola 9

(5) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

9.25 a) | Odstrániť:"Medzispotreba v členení podľa odvetví zahŕňa použitie nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania, ktoré sú zaznamenané v nominálnom odvetví (pozri odsek 9.33);" | |

(6) EGT L 59, 6.3.1991, s. 19. Beslutet ändrat genom beslut 96/174/EG (EGT L 51, 1.3.1996, s. 48).

9.25 b) | Odstrániť:"mínus použitie nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania (zaznamenaných v nominálnom odvetví, pozri odsek 9.33.)" | |

9.33. | Odstrániť:"V tabuľkách dodávok a použitia je odvetvová klasifikácia NACE Rev 1 rozšírená o nominálne odvetvie, v ktorom sa zobrazuje použitie nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania. V tabuľke dodávok nie sú zaznamenané pre toto odvetvie žiadne transakcie. V tabuľke použitia je celkové použitie nepriamo meraných služieb finančného sprostredkovania zaznamenané ako medzispotreba tohto nominálneho odvetvia. Keďže toto nominálne odvetvie nemá žiadne iné transakcie, jeho čistý prevádzkový prebytok je záporný a rovný jeho medzispotrebe; všetky ostatné zložky pridanej hodnoty sú nulové. Z toho vyplýva, že jeho celková hrubá pridaná hodnota sa rovná jeho zápornému čistému prevádzkovému prebytku." | |

Tabuľka A.I.1 - Účinok umiestenia do inštitucionálnych sektorov, vrátane zmien za netrhových výrobcov

Využitie | Transakcie a vyrovnávacie položky | Zdroje | |

BILAGA I

Účty | Celkom | Účet výrobkov a služieb (zdroje) | S.2 Zvyšok sveta | S.1 Národné hospodárstvo celkom | S.15 NISD | S.14 Domácnosti | S.13 Vládne inštitúcie | S.12 Finančné inštitúcie | S.11 Nefinančné podniky | S.11 Nefinančné podniky | S.12 Finančné inštitúcie | S.13 Vládne inštitúcie | S.14 Domácnosti | S.15 NISD | S.1 Národné hospodárstvo celkom | S.2 Zvyšok sveta | Účet výrobkov a služieb (využitie) | Celkom | Účty | |

I.Účet výroby/externý účet | 2 | 2 | | | | | | | | P.72 | Dovoz služieb | | | | | | | 2 | | 2 | I.Účet výroby/externý účet |

ÄNDRINGAR I BILAGA A OCH DESS BILAGA I TILL FÖRORDNING (EG) nr 2223/96

4 | | 4 | | | | | | | P.62 | Vývoz služieb | | | | | | | | 4 | 4 |

>Plats för tabell>

| | | | | | | | | P.1 | Produkcia | | 48 | 6 | | 3 | 57 | | | 57 |

>Plats för tabell>

27 | | | 27 | 3 | 0 | 6 | 0 | 18 | P.2 | Medzispotreba | | | | | | | | | |

>Plats för tabell>

30 | | − 2 | 30 | | | | 48 | − 18 | B.1 | Pridaná hodnota/saldo dovozu a vývozu | − 18 | 48 | | | | 30 | | | 30 |

II.1.1.Účet tvorby dôchodkov | 30 | | | 30 | | | | 48 | − 18 | B.2 | Prevádzkový prebytok | − 18 | 48 | | | | 30 | | | 30 | II.1.1.Účet tvorby dôchodkov |

II.1.2.Účet rozdelenia prvotných dôchodkov | 230 | | 13 | 217 | 6 | 14 | 35 | 106 | 56 | D.41 | Úroky | 33 | 106 | 14 | 49 | 7 | 209 | 21 | | 230 | II.1.2.Účet rozdelenia prvotných dôchodkov |

22 | | | 22 | 1 | 35 | − 21 | 48 | − 41 | B.5 | Saldo prvotných dôchodkov | − 41 | 48 | − 21 | 35 | 1 | 22 | | | 22 |

BILAGA II

II.2.Účet druhotného rozdelenia dôchodkov | 22 | | | 22 | 1 | 35 | − 21 | 48 | − 41 | B.6 | Disponibilný dôchodok | − 41 | 48 | − 21 | 35 | 1 | 22 | | | 22 | II.2.Účet druhotného rozdelenia dôchodkov |

II.4.Účet využitia dôchodkov | 28 | | | 28 | 3 | 19 | 6 | | | P.3 | Výdaje na konečnú spotrebu | | | | | | | | | | II.4.Účet využitia dôchodkov |

ÄNDRING I BILAGA II I BILAGA A TILL FÖRORDNING (EG) nr 2223/96

| | 6 | − 6 | − 2 | 16 | − 27 | 48 | − 41 | B.8n | Čisté úspory/externé saldo | | | | | | | | | |

Ta bort följande text från tredje meningen i första stycket i punkt 11:

Tabuľka A.I.2 - Účinok umiestenia FISIM iba do nominálneho sektoru

": erhållen kapitalinkomst minus förfallen ränta, med undantag av erhållen kapitalinkomst från investering av eget kapital."

Využitie | Transakcie a vyrovnávajúce položky | Zdroje | |

Účty | Celkom | Účet výrobkov a služieb (zdroje) | S.2 Zvyšok sveta | S.1 Národné hospodárstvo celkom | S.15 NISD | S.14 Domácnosti | S.13 Vládne inštitúcie | S.12 Finančné inštitúcie | S.11 Nefinančné podniky | Nominálny sektor | Nominálny sektor | S.11 Nefinančné podniky | S.12 Finančné inštitúcie | S.13 Vládne inštitúcie | S.14 Domácnosti | S.15 NISD | S.1 Národné hospodárstvo celkom | S.2 Zvyšok sveta | Účet výrobkov a služieb (využitie) | Celkom | Účty | |

I.Účet výroby | | | | | | | | | | | P.1 | Produkcia | | | 48 | | | | 48 | | | 48 | I.Účet výroby |

48 | | | 48 | | | | | | 48 | P.2 | Medzispotreba | | | | | | | | | 48 | 48 |

BILAGA III

| | | | | | | 48 | | − 48 | B.1 | Pridaná hodnota/saldo dovozu a vývozu | − 48 | | 48 | | | | | | | |

II.1.1.Účet tvorby dôchodkov | | | | | | | | 48 | | − 48 | B.2 | Prevádzkový prebytok | − 48 | | 48 | | | | | | | | II.1.1.Účet tvorby dôchodkov |

BERÄKNING AV FISIM

II.1.2.Účet rozdelenia prvotných dôchodkov | 222 | | 16 | 206 | 7 | 17 | 39 | 77 | 66 | | D.41 | Úroky | | 25 | 125 | 12 | 33 | 5 | 200 | 22 | | 222 | II.1.2.Účet rozdelenia prvotných dôchodkov |

| | | | | | | | | | P.119 | Úprava o FISIM | 48 | | − 48 | | | | | | | |

1. BERÄKNING AV PRODUKTIONEN AV FISIM FÖR SEKTORERNA S122 OCH S123

| | | − 6 | − 2 | 16 | − 27 | 48 | − 41 | | B.5 | Saldo prvotných dôchodkov | | − 41 | 48 | − 27 | 16 | − 2 | − 6 | | | |

a) Nödvändiga statistiska uppgifter

II.2.Účet druhotného rozdelenia dôchodkov | | | | − 6 | − 2 | 16 | − 27 | 48 | − 41 | | B.6 | Disponibilný dôchodok | | − 41 | 48 | − 27 | 16 | − 2 | − 6 | | | | II.2.Účet druhotného rozdelenia dôchodkov |

För vardera av undersektorerna S122 och S123 (1) är det nödvändigt att använda tabellen med uppgifter om de genomsnittliga stockarna för utlåning, inlåning (uppdelat efter användarsektorer) och andra värdepapper än aktier som har utfärdats av finansförmedlare för perioden (genomsnitt för fyra kvartal) och den upplupna räntan efter omfördelning av räntesubventionerna till de faktiska mottagarna såsom anges i ENS 1995.

II.4.Účet využitia dôchodkov | | | 6 | − 6 | − 2 | 16 | − 27 | 48 | − 41 | | B.8n | Čisté úspory/externé saldo | | | | | | | | | | | II.4.Účet využitia dôchodkov |

b) Val av referensränta

--------------------------------------------------

Rubrikerna för ut- och inlåning vid inhemska enheter i balansräkningarna för finansförmedlare enligt S122 och S123 måste delas upp, så att man kan skilja mellan den utlåning och inlåning

PRÍLOHA II

- som sker mellan bankerna (dvs. inom de institutionella enheterna inom sektorerna 122 och S123),

NOVELA K II. PRÍLOHE PRÍLOHY A K NARIADENIU (ES) č. 2223/96

- som sker med de institutionella användarsektorerna (S11 - S124 - S125 - S13 - S14 - S15) (utom med centralbankerna).

Nasledujúci text je vymazaný od tretej vety prvého odseku bodu 11:""získaný dôchodok z majetku znížený o platby úrokov s vylúčením hodnoty akéhokoľvek dôchodku získaného z investovania vlastných fondov"".

Dessutom bör ut- och inlåning med övriga delar av världen (S2) också delas upp med avseende på i utlandet etablerade finansförmedlare respektive övriga i utlandet bosatta.

--------------------------------------------------

Under försöksperioden på fem år skall medlemsstaterna jämföra resultaten av fördelningen av FISIM med hjälp av den interna referensräntan som beräknas enligt följande fyra metoder:

PRÍLOHA III

Metod 1

VÝPOČET FISIM

För att erhålla FISIM-produktionen för de inhemska finansförmedlarna per institutionell sektor beräknas den "interna" referensräntan som förhållandet mellan räntefordringar på lån mellan S122 och S123 och stockar för lån mellan S122 och S123.

1. VÝPOČET PRODUKCIE FISIM ZA SUBSEKTORY S122 A S123

>NUM>räntefordringar på lån mellan S122 och S123

a) Požadované štatistické údaje

>DEN>stock för lån mellan S122 och S123

Pre oba podsektory S122 a S123 [1] je potrebné používať tabuľku priemerných stavov pôžičiek, vkladov (rozvrhnutých podľa užívateľských sektorov) a cenných papierov, okrem akcií emitovaných finančnými sprostredkovateľmi za daný rok (ako priemer štyroch štvrťrokov) a údaje o úrokoch, ktoré k nim prislúchajú, po realokovaní subvencií úrokovej sadzby skutočným príjemcom, ako to stanovuje ESA z r. 1995.

Metod 2

b) Stanovenie referenčnej úrokovej sadzby

För att erhålla produktionen av FISIM för de inhemska finansförmedlarna per institutionell sektor beräknas den "interna" referensräntan som det viktade genomsnittet av räntorna på både lån mellan bankerna och på andra värdepapper än aktier som har utfärdats av finansförmedlare. Viktningen är nivån på stockarna i rubrikerna för utlåning mellan inhemska finansförmedlare inom S122 och S123 och andra värdepapper än aktier som har utfärdats av de inhemska finansförmedlarna inom S 122 och S123.

Pôžičky a vklady, ktoré sa týkajú rezidentských jednotiek, uvedené v súvahách finančných sprostredkovateľov zahrnutých do subsektorov S122 a S123 treba rozčleniť tak, aby sa rozlíšili pôžičky a vklady na:

>NUM>Räntefordringar på lån mellan S122 och S123 + ränta på andra värdepapper än aktier som har utfärdats inom S 122 och S 123

- medzibankové (t. j. v rámci inštitucionálnych jednotiek začlenených do subsektorov S122 a S123);

>DEN>Stock för lån mellan S122 och S123 + andra värdepapper än aktier som har utfärdats inom S122 och S123

- poskytnuté alebo prijaté vo vzťahu k užívateľským inštitucionálnym sektorom (S11 -S124-S125-S13-S14- S15) (s výnimkou centrálnych bánk).

Om de nationella banksystemens institutionella egenskaper inte gör det möjligt att beräkna denna ränta (t.ex. därför att bankerna inte utfärdar andra värdepapper än aktier), bör en alternativ referensränta användas. Denna ränta kan beräknas genom användning av stockarna och ränteflödet för tillgångar (exklusive lån)/skulder (exklusive inlåning) vilkas genomsnittliga förfallotid är närmast förfallotiden för skulderna i balansräkningarna för finansförmedlare inom S 122 och S123.

Okrem toho treba rozčleniť pôžičky a vklady vo vzťahu k zahraničiu (S2) na pôžičky a vklady týkajúce sa nerezidentských finančných sprostredkovateľov a na pôžičky a vklady týkajúce sa ostatných nerezidentov.

Metod 3

V priebehu päťročného skúšobného obdobia majú členské štáty porovnať výsledky alokovania FISIM pri použití internej referenčnej úrokovej sadzby vypočítanej podľa štyroch nasledovných metód:

För att erhålla produktionen av FISIM för de inhemska finansförmedlarna per institutionell sektor kan två referensräntor tillämpas, en för kortfristiga transaktioner (beräknade som i metod 1) och en för långfristiga transaktioner (på grundval av offentliggjorda räntor för andra värdepapper än aktier, vilkas förfallotid är samma som för skulder med lång förfallotid i finansförmedlarnas balansräkning).

1. metóda

Metod 4

Na získanie produkcie FISIM rezidentských finančných inštitúcií podľa inštitucionálnych sektorov sa interná referenčná úroková sadzba vypočítava ako pomer prijatých úrokov z pôžičiek medzi S 122 a S 123 a stavmi pôžičiek medzi S122 a S123.

För att erhålla produktionen av FISIM för de inhemska finansförmedlarna per institutionell sektor beräknas den "interna" referensräntan enligt följande tre varianter:

Úroky prijaté z pôžičiek medzi S122 a S123

a) Som ett genomsnitt av genomsnittsräntorna på den ut- och inlåning som sker med samtliga inhemska institutionella sektorer (S124 - S125 - S11 - S13 - S14 - S15) (utom med centralbanker).

Stav pôžičiek medzi S122 a S123

b) Som ett genomsnitt av genomsnittsräntorna på den ut- och inlåning som sker med de inhemska institutionella användarsektorerna (S124 - S125 - S11 - S13 - S14 - S15) (utom med centralbanker) och den implicita räntan beräknad enligt metod 1.

2. metóda

c) Som ett genomsnitt av genomsnittsräntorna på den ut- och inlåning som sker med de inhemska institutionella användarsektorerna (S124 - S125 - S11 - S13 - S14 - S15) (utom med centralbanker) och den implicita räntan beräknad enligt metod 2.

Na získanie produkcie FISIM rezidentských finančných inštitúcií podľa inštitucionálnych sektorov sa interná referenčná úroková sadzba vypočítava ako vážený priemer sadzieb z medzibankových pôžičiek a cenných papierov okrem akcií emitovaných finančnými sprostredkovateľmi. Váhami sú úroveň stavov pôžičiek medzi rezidentskými finančnými inštitúciami zahrnutými do S122 a S123 a cenných papierov, okrem akcií emitovaných rezidentskými finančnými sprostredkovateľmi zahrnutými do S122 a S123.

För att bestämma import och export av FISIM används som referensränta den genomsnittliga räntan mellan banker viktad efter de nivåer på stockarna enligt rubrikerna "Lån mellan S 122 och S123 på den ena sidan och utländska finansförmedlare på den andra sidan" och "inlåning mellan S 122 och S123 på den ena sidan och i utlandet etablerade finansförmedlare på den andra sidan" som ingår i finansförmedlarnas balansräkning.

Úroky prijaté z pôžičiek medzi S122 a S123+ úroky z cenných papierov okrem akcií emitovaných S122 a S123

Den sålunda beräknade räntan är den "externa" referensränta, som används för att beräkna export och import av FISIM.

stav pôžičiek medzi S122 a S123+ cenné papiere okrem akcií emitovaných S122 a S123

Under försöksperioden bör man i beräkningarna skilja mellan de interna och de externa referensräntorna både på grundval av var de finansförmedlare som genomför transaktionerna är etablerade och på grundval av i vilka valutor dessa transaktioner är uttryckta.

ak inštitucionálny charakter národného bankového systému neumožňuje výpočet tejto úrokovej sadzby (lebo napr. banky neemitujú iné cenné papiere len akcie), treba použiť inú referenčnú úrokovú sadzbu. Je možné ju vypočítať na základe stavov a úrokových tokov aktív (okrem pôžičiek)/pasív (okrem vkladov), ktorých priemerná doba splatnosti sa najviac približuje dobe splatnosti pasív v súvahách finančných sprostredkovateľov zahrnutých do subsektorov S122 a S123.

Medlemsstaterna skall till Eurostat överlämna all den statistiska information som används i de metoder som tillämpas.

3. metóda

c) Specificering av FISIM efter institutionella sektorer

Na vypočítanie produkcie FISIM rezidentských finančných sprostredkovateľov podľa inštitucionálnych sektorov je možné použiť dve referenčné úrokové sadzby, jednu pre krátkodobé transakcie (vypočítané podľa 1. metódy) a druhú pre dlhodobé transakcie (s využitím sadzieb zverejnených pre cenné papiere okrem akcií, ktorých splatnosť je porovnateľná so splatnosťou pasív v súvahe s dlhodobou splatnosťou.)

För varje institutionell sektor skall följande tabell ställas upp över utlåning och inlåning som de inhemska finansförmedlarna beviljat.

4. metóda

>Start Grafik>

Na zistenie produkcie FISIM rezidentských finančných sprostredkovateľov podľa inštitucionálnych sektorov sa vypočíta interná referenčná úroková sadzba podľa troch nasledujúcich alternatív:

>Slut Grafik>

a) ako priemer úrokových sadzieb z pôžičiek a vkladov poskytnutých alebo prijatých vo vzťahu s rezidentskými inštitucionálnymi sektormi (S124-S125-S11-S13-S14-S15) (okrem centrálnych bánk)

FISIM totalt per institutionell sektor erhålls som summan av FISIM för lån beviljade till den institutionella sektorn och av FISIM för inlåning från den institutionella sektorn.

b) ako priemer medzi priemernými úrokovými sadzbami z pôžičiek a vkladov poskytnutých alebo prijatých vo vzťahu s rezidentskými užívateľskými inštitucionálnymi sektormi (S124-S125-S11-S13-S14-S15) (okrem centrálnych bánk) a implicitnou úrokovou sadzbou vypočítanou ako v 1. metóde;

FISIM för lån beviljade till den institutionella sektorn = räntefordringar på lån - (lånestock × "intern" referensränta).

c) ako priemer medzi priemernými úrokovými sadzbami z pôžičiek a vkladov poskytnutých alebo prijatých vo vzťahu s rezidentskými užívateľskými inštitucionálnymi sektormi (S124- S125- S11- S13-S14-S15) (okrem centrálnych bánk) a implicitnou úrokovou sadzbou vypočítanou ako v 2. metóde.

FISIM för inlåning från den institutionella sektorn = (inlåningsstock × "intern" referensränta) - ränteskulder på inlåning.

Na stanovenie vývozu a dovozu FISIM sa ako referenčná úroková sadzba používa priemerná medzibanková úroková sadzba vážená stavmi pôžičiek medzi S122 a S123 na jednej strane a nerezidentskými finančnými sprostredkovateľmi na strane druhej a stavmi vkladov medzi S122 a S123 na jednej strane a nerezidentskými finančnými sprostredkovateľmi na druhej strane, ktoré sú zahrnuté do súvahy finančných sprostredkovateľov.

En del av produktionen exporteras. På grundval av finansförmedlarnas balansräkning (S122 och S123) noteras följande:

Takto vypočítaná sadzba je "externou" referenčnou úrokovou sadzbou používanou na výpočet vývozu a dovozu FISIM.

>Start Grafik>

Pri výpočtoch v skúšobnom období treba rozlišovať medzi internou a externou referenčnou úrokovou sadzbou a na základe príslušnosti finančných sprostredkovateľov uskutočňujúcich transakcie a na základe mien, v ktorých sú tieto transakcie vyjadrené.

>Slut Grafik>

Od členských štátov sa požaduje aby poskytli Eurostatu všetky štatistické informácie použité pri aplikovanej metodike.

Export av FISIM beräknas utifrån den "externa" referensräntan mellan banker enligt följande:

c) Podrobné členenie FISIM podľa inštitucionálnych sektorov

FISIM för lån beviljade till i utlandet bosatta (inklusive finansförmedlare) = räntefordringar - (lånestock × "extern" referensränta).

Je potrebné, aby za každý inštitucionálny sektor bola zostavená nasledujúca tabuľka pôžičiek a vkladov poskytnutých resp. prijatých rezidentskými finančnými sprostredkovateľmi:

FISIM för inlåning från i utlandet bosatta (inklusive finansförmedlare) = (inlåningsstock × "extern" referensränta) - ränteskulder.

| Stavy | Prijaté úroky | | Stavy | Platené úroky |

d) Uppdelning i förmedlingsförbrukning och slutlig förbrukning enligt FISIM fördelad på hushåll

Pôžičky poskytnuté rezidentskými finančnými sprostredkovateľ-mi S 122, S 123 | | | Vklady prijaté rezidentskými finančnými sprostredkova- teľmi S 122, S 123 | | |

Tjänster som hänförs till hushåll måste delas upp i

Celkovú hodnotu FISIM za inštitucionálny sektor dostaneme ako súčet FISIM z pôžičiek poskytovaných inštitucionálnemu sektoru a FISIM z vkladov inštitucionálneho sektora. FISIM z pôžičiek poskytovaných inštitucionálnemu sektoru = úroky prijaté z pôžičiek — (stav pôžičiek x "interná" referenčná úroková sadzba)

- förmedlingsförbrukning i hushållen i deras egenskap av bostadsägare,

FISIM z vkladov inštitucionálneho sektora = (stav vkladov x "interná" referenčná úroková sadzba)- platené úroky z vkladov

- förmedlingsförbrukning i hushållen i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag,

Časť produkcie je vyvážaná; na základe súvahy finančných sprostredkovateľov (S122 a S 123) zisťujeme:

- hushållens slutliga förbrukning.

| Stavy | Prijaté úroky | | Stavy | Platené úroky |

Följande uppdelning av lån till hushållen (stockar och ränta) kan därvid göras:

Pôžičky nerezidentom | | | Vklady nerezidentov | | |

- Bostadslån.

Vyvážaný FISIM je vypočítavaný s použitím "externej" medzibankovej referenčnej úrokovej sadzby takto:

- Lån till hushållen i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag.

FISIM z pôžičiek poskytnutých nerezidentom (vrátane finančných sprostredkovateľov)=

- Andra lån till hushållen.

Prijaté úroky — (stav pôžičiek x "externá" referenčná úroková sadzba)

Lån till hushållen i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag samt bostadslån redovisas vanligen separat i de olika uppdelningar av lån i finansiell och monetär statistik. Andra lån till hushållen kan erhållas genom subtraktion. FISIM för lån till hushåll bör fördelas på tre områden (bostadslån, lån till hushållen i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag samt andra lån till hushållen) på grundval av information om stockar och räntor för vart och ett av dessa tre områden. Bostadslån är inte identiska med hypotekslån, eftersom dessa kan erhållas för andra ändamål.

FISIM z vkladov nerezidentov (vrátane finančných sprostredkovateľov) = (stav vkladov x "externá" referenčná úroková sadzba)- platené úroky

Hushållens inlåning måste delas upp i

d) Členenie FISIM alokovaného domácnostiam na medzispotrebu a konečnú spotrebu

- hushållens inlåning i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag,

Služby priradené domácnostiam treba rozčleniť na:

- privatpersoners inlåning.

- medzispotrebu domácností ako vlastníkov obydlí

Om det saknas statistik om hushållens inlåning i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag under försöksperioden på fem år skall medlemsstaterna jämföra resultaten av fördelningen av FISIM genom användning av följande tre metoder.

- medzispotrebu domácností ako vlastníkov nekorporatívnych podnikov

Metod 1

- konečnú spotrebu domácností

Stockarna kan beräknas på grundval av den kvot mellan inlåning och förädlingsvärde som har noterats för de minsta registrerade bolagen och extrapolerats för icke-registrerade bolag.

Predpokladá to členenie pôžičiek poskytnutých domácnostiam (stavy a úroky) na:

Metod 2

- pôžičky na bývanie

Stockarna kan beräknas på grundval av den kvot mellan inlåning och omsättning som har noterats för de minsta registrerade bolagen och extrapolerats för icke-registrerade bolag.

- pôžičky domácnostiam ako vlastníkom nekorporatívnych podnikov

FISIM för hushållens inlåning måste fördelas mellan FISIM för inlåningen för hushållen i deras egenskap av ägare till icke-registrerade bolag och för inlåningen för hushållen som konsumenter på grundval av den genomsnittliga stocken för dessa två kategorier, för vilka samma räntesats kan användas, i brist på ytterligare information.

- ostatné pôžičky domácnostiam

Som ett alternativ, särskilt när det saknas specificeringar av hushållens in- och utlåning, kan FISIM till hushåll fördelas till förmedlingsförbrukning och slutlig förbrukning, varigenom det säkerställs att all utlåning fördelas till hushåll som producenter eller ägare av bostäder och att all inlåning fördelas till hushåll som konsumenter.

Pôžičky domácnostiam ako vlastníkom nekorporatívnych podnikov a pôžičky na bývanie sa vo všeobecnosti vykazujú zvlášť v rôznych členeniach pôžičiek vo finančnej a peňažnej štatistike. Ostatné pôžičky domácnostiam možno zistiť odpočítaním. FISIM z pôžičiek domácnostiam treba rozdeliť na tri zložky (pôžičky na obydlia, pôžičky domácnostiam ako vlastníkom nekorporatívnych podnikov a ostatné pôžičky domácnostiam) na základe informácií o stavoch a úrokoch pre každú z troch skupín. Pôžičky na obydlia nie sú zhodné s hypotekárnymi pôžičkami, keďže tieto posledne uvádzané môžu mať iné účely.

Vklady domácností majú byť rozčlenené na:

2. BERÄKNING AV IMPORTERAD FINANSFÖRMEDLING

- vklady domácností ako vlastníkov nekorporatívnych podnikov

I utlandet etablerade finansförmedlare beviljar lån till i landet bosatta och erhåller inlåning från i landet bosatta. För varje institutionell sektor skall följande tabell ställas upp:

- vklady jednotlivcov

>Start Grafik>

Ak v päťročnej skúšobnej dobe chýbajú štatistické údaje o vkladoch domácností ako vlastníkov nekorporatívnych podnikov, členské štáty porovnajú výsledky alokovania FISIM nasledovnými dvoma metódami:

>Slut Grafik>

1. metóda

Finansförmedling som importerats till varje institutionell sektor skall därför beräknas på följande sätt:

Stavy môžu byť vypočítané na základe pomeru vkladov a pridanej hodnoty zisteného za súbor najmenších korporácií a jeho aplikácie na nekorporatívne podniky.

Importerad FISIM för lån = räntefordringar från i utlandet etablerade finansförmedlare - (lånestock × "extern" referensränta).

2. metóda

Importerad FISIM för inlåning = (inlåningsstock × "extern" referensränta) - ränteskulder från i utlandet etablerade finansförmedlare.

Stavy môžu byť vypočítané na základe pomeru vkladov k obratu zisteného za súbor najmenších korporácií a jeho aplikácie na nekorporatívne podniky.

FISIM z vkladov domácností musí byť rozčlenený na FISIM z vkladov domácností ako vlastníkov nekorporatívnych podnikov a FISIM z vkladov domácností ako spotrebiteľov na základe priemerných stavov týchto dvoch kategórií, pričom pri nedostatku ďalších informácií môže byť použitá tá istá úroková sadzba.

3. FISIM till konstanta priser

Ako jedna z alternatív, najmä v prípade nedostatku podrobnejších informácií o pôžičkách a vkladoch domácností, môže byť FISIM domácnostiam alokovaný ako medzispotreba a konečná spotreba za predpokladu, že všetky pôžičky sa vzťahujú k domácnostiam ako výrobcom alebo vlastníkom obydlí a všetky vklady sa vzťahujú k domácnostiam ako spotrebiteľom.

Skillnaden mellan referensräntan och den effektiva räntan är den marginal som finansförmedlaren tjänar och kan därför anses vara det pris som betalas för den tjänst som tillhandahålls. FISIM till konstanta priser härleds som kvoten mellan värdet av FISIM på ut- och inlåningar inom S122 och S123 och detta pris. Stockarna för ut- och inlåning skrivs upp till basperiodpriser, varvid ett allmänt prisindex används (t.ex. den implicita prisdeflatorn för slutlig inhemsk efterfrågan).

2. VÝPOČET DOVEZENÝCH SLUŽIEB FINANČNÉHO SPROSTREDKOVANIA

>Plats för tabell>

Nerezidentskí finanční sprostredkovatelia poskytujú pôžičky rezidentom a prijímajú vklady od rezidentov. Je potrebné zostaviť nasledujúcu tabuľku podľa inštitucionálnych sektorov:

Basperiodmarginal på utlåning = effektiv ränta på utlåning - referensränta

| Stavy | Prijaté úroky nerezident-skými FS | | Stavy | Platené úroky nerezident-skými FS |

Basperiodmarginal på inlåning = referensränta - effektiv ränta på inlåning

Pôžičky poskytnuté nerezident-skými FS | | | Vklady prijaté nerezidentskými FS | | |

(1) De finansförmedlare som skall beaktas är sektorerna S122 (övriga monetära finansinstitut) och S123 (övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsfonder), utom investeringsfonder.

Dovezené služby finančného sprostredkovania sa za jednotlivé inštitucionálne sektory vypočítajú nasledovne:

Dovezený FISIM z pôžičiek = úroky prijaté nerezidentskými finančnými sprostredkovateľmi — (stavy pôžičiek x "externá" referenčná úroková sadzba)

Dovezený FISIM z vkladov = (stavy vkladov x "externá" referenčná úroková sadzba) — úroky platené nerezidentskými finančnými sprostredkovateľmi.

3. FISIM v stálych cenách

Rozdiel medzi referenčnou úrokovou sadzbou a skutočnou úrokovou sadzbou predstavuje maržu získanú finančným sprostredkovaním, a tak môže byť považovaný za cenu zaplatenú za poskytnutú službu. FISIM v stálych cenách sa odvodzuje ako kvocient z hodnoty FISIM z pôžičiek a vkladov v držbe S122 a S123 a zmienenej ceny. Stavy pôžičiek a vkladov sa precenia na ceny základného obdobia s použitím všeobecného cenového indexu (napr. implicitný cenový deflátor konečného domáceho dopytu).

FISIM z pôžičiek poskytnutýchinštitucionálnemu sektoru v stálych cenách =

FISIM na pôž. poskytnuté inštitucion. sektoru cenový indexmarža základného obdobiaskutočná marža

FISIM z vkladov inštitucionálneho sektora v stálych cenách =

FISIM z vkladov inštitucionálneho sektoracenový indexmarža základného obdobiaskutočná marža

marža základného obdobia pri pôžičkách = skutočná úroková sadzba — referenčná úroková sadzba

marža základného obdobia pri vkladoch = referenčná úroková sadzba — skutočná úroková sadzba z vkladov

[1] 1 Finanční sprostredkovatelia pripadajúci do úvahy sú subsektor S122 (ostatné peňažné finančné inštitúcie a subsektor S123 (ostatní finanční sprostredkovatelia, okrem poisťovacích spoločností a penzijných fondov) okrem investičných fondov.

--------------------------------------------------