[pic] | EUROPESE COMMISSIE |

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Brussel, 23.6.2010

Bryssel den 23.6.2010

COM(2010)327 definitief

KOM(2010)327 slutlig

VERSLAG VAN DE COMMISSIE AAN DE RAAD EN HET EUROPEES PARLEMENT

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

over het effect van de Richtlijnen 2006/48/EG en 2006/49/EG op de conjunctuurcyclus

om inverkan av direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG på konjunkturcykeln

SEC(2010)754

SEK(2010)754

VERSLAG VAN DE COMMISSIE AAN DE RAAD EN HET EUROPEES PARLEMENT

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

over het effect van de Richtlijnen 2006/48/EG en 2006/49/EG op de conjunctuurcyclus

om inverkan av direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG på konjunkturcykeln

INHOUDSOPGAVE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inleiding 3

1. Inledning 2

2. Bronnen van procycliciteit en gevolgen ervan voor de analyse 4

2. Källor till konjunkturförstärkande effekter och deras inverkan på analysen 4

3. Cycliciteit van het vereiste minimumkapitaal 5

3. Cykliska effekter av lägsta lagstadgade kapital 5

4. Effect van de kapitaalvereisten op de kredietverlening door banken 8

4. Kapitalkravens inverkan på bankernas utlåning 7

5. Effect van de kredietbeschikbaarheid op de conjunctuurcyclus 11

5. Kredittillgångens inverkan på konjunkturen 7

6. Onderliggende ratio voor de berekening van de kapitaalvereisten 12

6. Logisk grund för beräkningen av kapitalkraven 7

7. Maatregelen om de procycliciteit te beperken 14

7. Åtgärder för att hantera konjunkturförstärkande effekter 7

7.1. Kapitaalbuffers en voorzieningen 14

7.1. Kapitalbuffertar och provisioner 7

7.2. Beperking van de cycliciteit van het MRC 14

7.2. En sänkning av minimikapitalkraven 7

7.3. Hefboomwerking 14

7.3. Skuldsättning 7

7.4. Reeds door de Commissie getroffen maatregelen 14

7.4. Åtgärder som redan har vidtagits av kommissionen 7

7.5. Conclusies 14

7.5. Slutsatser 7

8. Referenties 14

8. Referenser 7

Inleiding

INLEDNING

1. De minimumkapitaalvereisten die krachtens de op het Bazel II-kader gebaseerde Europese Richtlijn Kapitaalvereisten (RKV)[1] aan banken worden opgelegd, zijn risicogevoelig: hoe groter het risico, hoe meer kapitaal banken nodig hebben om zich tegen dat risico in te dekken en potentiële verliezen te kunnen opvangen. Aangezien het krediet- en het marktrisico in tijden van economische neergang toenemen, stijgen ook de minimumkapitaalvereisten voor banken om aan het grotere risico het hoofd te kunnen bieden. Wanneer het kapitaal van banken door verliezen wordt ondermijnd, is het mogelijk dat zij, om aan de strengere eisen te kunnen voldoen, hun kapitaal moeten verhogen op een moment dat zulks moeilijk en duur is, wat hun kredietverleningsvermogen zou kunnen beperken.

1. De minimikapitalkrav för banker som har inrättats i enlighet med direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (nedan kallat kapitalkravsdirektivet )[1], som grundas på Basel II-ramverket, är riskkänsliga. Ju högre risk, desto mer kapital måste en bank inneha för att hantera risken och täcka eventuella förluster. Eftersom kredit- och marknadsriskerna ökar vid en ekonomisk nedgång höjs minimikapitalkraven för bankerna för att de ska kunna möta de högre riskerna. Bankerna kan behöva anskaffa ytterligare kapital för att uppfylla de högre kraven vid en tidpunkt när deras kapitalresurser urholkas av förluster och kapitalanskaffningsmöjligheterna är få och kostsamma. Detta kan eventuellt begränsa bankernas utlåningskapacitet till ekonomin.

2. Het feit dat de RKV zou kunnen bijdragen tot de procycliciteit van het financiële stelsel die in het kader van het vroegere Bazel I-raamwerk werd waargenomen, heeft ertoe geleid dat artikel 156 in de richtlijn is opgenomen. Overeenkomstig dat artikel dient de Europese Commissie (Commissie) periodiek te onderzoeken of de RKV " van grote invloed is op de conjuncturele cyclus " en op basis van deze analyse om de twee jaar een verslag op te stellen, dat, zo nodig vergezeld van passende voorstellen, bij het Europees Parlement en de Raad moet worden ingediend.

2. Kapitalkravsdirektivet kan bidra till den konjunkturförstärkande tendens som observerades i det finansiella systemet under det föregående Basel I-ramverket, och därför infogades en ny artikel 156 i direktivet. Enligt denna artikel ska kommissionen regelbundet kontrollera om detta direktiv ”väsentligt påverkar konjunkturcykeln” och med stöd av denna granskning ska den vartannat år upprätta en rapport som ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av lämpliga förslag.

3. Het onderhavige verslag is voor deze doeleinden opgesteld. Het is er gekomen in nauwe samenwerking met de Europese Centrale Bank (ECB) en het Comité van Europese bankentoezichthouders (CEBT), die in 2006 een gezamenlijke taskforce inzake de impact van het nieuwe kader voor kapitaalvereisten (TFICF) hebben opgericht[2]. In aanvulling op de raadplegingen van belanghebbenden die de ECB in het kader van de voorbereiding van haar analytische bijdrage heeft gehouden, heeft de Commissie twee online-enquêtes georganiseerd om gemakkelijker feedback van kredietnemers[3] en -gevers[4] te kunnen vergaren. Er zij benadrukt dat de gepresenteerde analyse een indicatief karakter heeft omdat de voorschriften van RKV II[5] pas in 2009 zijn aangenomen.

3. Den här rapporten har utarbetats i detta syfte. Den togs fram i nära samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska banktillsynskommittén (CEBS), som 2006 inrättade en gemensam arbetsgrupp om inverkan av den nya kapitalramen (Impact of the new Capital Framework, TFICF).[2] Förutom de samråd med intressenter som genomfördes av ECB under utarbetandet av bankens analytiska bidrag, skickade kommissionen ut två Internetbaserade frågeformulär för att göra det lättare för kredittagande[3] och kreditgivande[4] parter att bidra med sina synpunkter. Det bör påpekas att den analys som görs endast är preliminär eftersom reglerna för den andra omarbetningen av kapitalkravsdirektivet[5] antogs så sent som 2009.

Bronnen van procycliciteit en gevolgen ervan voor de analyse

Källor till konjunkturförstärkande effekter och deras inverkan på analysen

4. Bancaire kapitaalregelgeving kan de cycliciteit die met kredietverlening door banken samenhangt, versterken. Gezien hun risicogevoelige aard wordt ervan uitgegaan dat de kapitaalvereisten van het Bazel II-raamwerk, die in de EU met de RKV in wetgeving werden omgezet, sterker stijgen in tijden van recessie en minder snel toenemen in perioden van economische groei. Aangezien extra kapitaal aantrekken in economisch moeilijke tijden voor banken duur kan zijn, zou dit hen ertoe kunnen aanzetten in plaats daarvan hun kredietverlening terug te schroeven. Daartegenover staat dat de kapitaalvereisten bij een economische opleving soepeler worden, waardoor banken over meer manoeuvreerruimte beschikken om ten opzichte van het historische gemiddelde van de gehele conjunctuurcyclus meer en/of risicovollere leningen te verstrekken.

4. Regleringen av bankernas kapital kan eventuellt öka de inneboende cykliska effekterna och påverka bankernas utlåningsmönster. På grund av deras riskkänsliga karaktär förväntas kapitalkraven enligt Basel II-ramverket, som införlivats i EU genom kapitalkravsdirektivet, höjas mer vid konjunkturnedgångar och höjas mindre under konjunkturuppgångar. Eftersom det kan vara dyrt för bankerna att anskaffa ytterligare kapital under ekonomiska nedgångar kan detta leda till att de hellre väljer att minska utlåningen. Omvänt kan bankerna när kapitalkraven mildras mer under ekonomiska uppgångar ha ökat manöverutrymme för att expandera mer, och/eller ha mer riskfyllda krediter jämfört med det historiska genomsnittet under konjunkturcykeln.

5. Kredietverlening door banken is procyclisch, maar er mag niet zomaar van worden uitgegaan dat cyclische kapitaalvereisten deze procycliciteit versterken. De procycliciteit van kredietverlening door banken is immers het gevolg van vele, vaak onderling met elkaar samenhangende factoren[6], zoals beperkingen van de risicometing[7] en informatieasymmetrieën[8] tussen kredietnemers en -gevers. De procycliciteit van de kredietverlening kan voorts ook het gevolg zijn van inadequate reacties[9] van deelnemers van het financiële stelsel op veranderingen in de economische toestand.

5. Bankernas utlåning är emellertid konjunkturförstärkande till sin karaktär, och det kan inte förutsättas att cykliska kapitalkrav i sig har en förstärkande effekt. Den konjunkturförstärkande karaktären hos bankernas utlåning har i själva verket många, ofta sammanlänkade orsaker[6], t.ex. begränsningar i mätningen av risker[7] och informationsasymmetrier[8] mellan kredittagande och kreditgivande parter. Dessutom kan en konjunkturförstärkande tendens i utlåningen även bero på olämpliga reaktioner[9] från deltagare i det finansiella systemet på förändringar i de ekonomiska förhållandena.

Schommelingen in de kwaliteit van de balans van banken worden ook door de verslaggevingsregels beïnvloed. In wezen zouden de gerealiseerde of ongerealiseerde winsten ten gevolge van prijsstijgingen van activa (zoals blijkt uit de reële waarde ervan) of een verbetering van de kredietkwaliteit (zoals blijkt uit de minder strenge voorzieningseisen voor banken) het resultaat van de banken en bijgevolg ook hun eigenvermogenspositie kunnen verbeteren, waardoor de basis wordt gelegd voor een verdere groei van de kredietverlening[10].

Den varierande kvaliteten på bankernas balansräkningar påverkas även av redovisningsreglerna. I själva verket kan de realiserade eller orealiserade vinsterna på grund av ökningar av tillgångspriserna, som avspeglas i det skäliga marknadsvärdet för tillgångar, eller förbättrad kreditkvalitet som avspeglas i lägre avsättningskrav för bankerna, förbättra bankernas vinst- och förlustkonton och följaktligen deras kapitalbas, vilket skapar underlag för ytterligare ökningar av utlåningen.[10]

6. Aangezien procycliciteit het gevolg is van diverse factoren, is het exacte effect van minimumkapitaalvereisten moeilijk vast te stellen. Met name het onderscheid tussen de effecten van het kredietaanbod en die van de kredietvraag is niet evident, te meer daar veranderingen in vraag en aanbod zowel de rentetarieven voor bankkredieten als de kredietvolumes beïnvloeden. Om deze effecten correct te kunnen bepalen, is een gedetailleerde en voldoende omvangrijke gegevensreeks vereist, die evenwel nog niet voorhanden is omdat de RKV nog maar recentelijk ten uitvoer werd gelegd. De in dit verslag opgenomen eerste evaluatie is dan ook gedeeltelijk gebaseerd op kwalitatieve informatie die onder banken en kredietnemers werd vergaard.

6. Eftersom de konjunkturförstärkande effekterna drivs av olika faktorer är det svårt att fastställa den exakta inverkan av minimikapitalkraven. Det är fortsatt särskilt svårt att skilja mellan effekterna av utbud och efterfrågan på lån, eftersom växlingarna i både efterfrågan och utbudet inverkar på bankernas utlåningsräntor och kreditvolymer. För att korrekt fastställa dessa effekter krävs en detaljerad och tillräckligt stor datauppsättning, men eftersom kapitalkravsdirektivet genomfördes först nyligen finns det inte tillgång till sådana uppgifter ännu. Den första bedömning som görs i denna rapport grundas därför delvis på kvalitativ information som samlats in från banker och kredittagare.

7. Van de RKV kunnen slechts procyclische effecten uitgaan indien aan bepaalde voorwaarden is voldaan. Teneinde empirisch te kunnen bepalen in hoeverre van dergelijke effecten sprake is, wordt in dit verslag de door de ECB voorgestelde structuur gevolgd en een antwoord op de volgende vragen gezocht:

7. Vissa villkor måste vara uppfyllda för att kapitalkravsdirektivet ska medföra konjunkturförstärkande effekter. I den här rapporten används den struktur som har föreslagits av ECB för att bedöma i vilken utsträckning de har hållit empiriskt, genom att försöka besvara följande frågor:

8. verhoogt de grotere risicogevoeligheid van het RKV-kader de cycliciteit van het vereiste minimumkapitaal (minimum required capital — MRC) en zo ja, in welke mate?

8. Leder den ökade riskkänsligheten inom ramen för kapitalkravsdirektivet till starkare cykliska effekter för minimikapitalkrav, och om så är fallet, i vilken utsträckning?

9. beïnvloeden cyclische kapitaalvereisten de kapitaalpositie van en de kredietverlening door banken?

9. Inverkar cykliska kapitalkrav på det kapital som en bank innehar, och inverkar de på bankernas utlåning?

10. versterkt de cycliciteit van de kredietverlening door banken de conjuncturele cyclus?

10. Kan de cykliska effekterna av bankernas utlåning ha en förstärkande effekt på konjunkturen?

Cycliciteit van het VEREISTE MINIMUMKAPITAAL

Cykliska effekter av lägsta lagstadgade kapital

11. Met de goedkeuring van de RKV zijn de kapitaalvereisten risicogevoeliger geworden in vergelijking met Bazel I, aangezien banken voor de berekening van hun vereist minimumkapitaal methoden kunnen kiezen die zijn afgestemd op hun specifieke situatie en op de mate van verfijning van hun risicobeheer. Met de interne-ratingbenadering (IRB) kunnen banken bijvoorbeeld de kapitaalvereisten voor het kredietrisico berekenen op basis van hun eigen inputparameters, zoals de kans op wanbetaling (probability of default — PD), het verlies bij wanbetaling (loss given default — LGD) en het uitstaande bedrag bij wanbetaling (exposure at default — EAD)[11].

11. I och med antagandet av kapitalkravsdirektivet blev kapitalkraven mer riskkänsliga jämfört med Basel I genom att det blev tillåtet för bankerna att själva välja metoder för att fastställa det lagstadgade kapital som är lämpligt för deras situation och hur avancerad deras riskhantering är. IRB-metoden (Internal Ratings Based Approach) ger t.ex. bankerna möjlighet att fastställa sina kapitalkrav för kreditrisker genom att använda sina egna ”riskinsatser”, såsom sannolikhet för fallissemang (Probability of Default, PD), förlust vid fallissemang (Loss Given Default, LGD) och exponeringens storlek vid fallissemang (Exposure at Default, EAD).[11]

12. Door de verwachte verbetering van de risicogevoeligheid van de wettelijke kapitaalvereisten in het kader van de RKV werd algemeen aangenomen dat deze vereisten mettertijd variabeler (of cyclischer) zouden worden. Aangezien de vereisten voor het kredietrisico in het kader van de eerste pijler meer dan 80% van het totale MRC uitmaken, wordt er in het algemeen van uitgegaan dat de inaanmerkingneming van de kredietrisicoparameters bij de berekening van risicogewogen activa op basis van de interne-ratingbenaderingen de voornaamste aanjager van de potentiële cycliciteit van het MRC is, hoewel de risicogewichten bij alle drie de benaderingen (standaardbenadering[12], elementaire interne-ratingbenadering[13] en geavanceerde interne-ratingbenadering) geacht worden mee te evolueren met de macro-economische toestand. Aangezien de PD van vorderingen bij de interne-ratingbenaderingen in een economische opleving daalt en bij een economische neergang stijgt, worden de kapitaalvereisten geacht dienovereenkomstig te variëren[14].

12. På grund av den förväntade ökningen av riskkänsligheten för kraven på lagstadgat kapital inom ramen för kapitalkravsdirektivet förväntas det allmänt att de skulle bli mer variabla (eller cykliska) med tiden. Med tanke på att kraven på kreditrisker utgör mer än 80 procent av de totala minimikapitalkraven under den första pelaren, anses det allmänt att den huvudsakliga orsaken till eventuella cykliska effekter av minimikapitalkraven är integrationen av kreditriskparametrar enligt IRB-metoderna i beräkningen av riskviktade tillgångar, även om riskviktningen enligt alla tre metoderna – Standardised Approach (SA)[12], Foundation IRB[13] och Advanced IRB – förväntas vara mottagliga för makroekonomiska förhållanden. När det gäller IRB-metoderna, eftersom sannolikheten för fallissemang för en exponering minskar vid en ekonomisk uppgång och ökar under en nedgång, förväntas kapitalkraven fluktuera i enlighet med detta.[14]

13. Voor een grondige analyse van de cycliciteit van het MRC is een volledige conjunctuurcyclus nodig. Momenteel zijn slechts gegevens van drie referentiepunten beschikbaar[15], wat onvoldoende is om definitieve antwoorden te kunnen formuleren.

13. En uttömmande analys av de cykliska effekterna av minimikapitalkraven skulle kräva en fullständig konjunkturcykel. För närvarande omfattar de tillgängliga uppgifterna endast tre datapunkter[15], vilka inte ger tillräckligt underlag för slutgiltiga svar.

14. Volgens de analyse van de TFICF lag het MRC[16] op grond van de RKV ten opzichte van Bazel I gemiddeld 10,6% lager bij de banken van groep 1[17] en 6,1% lager bij de banken van groep 2[18]. Tegelijkertijd is het MRC bij de banken van groep 1 en 2 tussen juni en december 2008 met respectievelijk 8,3% en 0,1% gestegen. Deze veranderingen zijn toe te schrijven aan de stijging van de risicogewogen activa met 8,2% bij de banken van groep 1 en een daling van de risicogewogen activa met 1,5% bij de banken van groep 2. Het geheel van de vorderingen is echter sneller gestegen dan de risicogewogen activa, namelijk met respectievelijk 10,7% en 2,8%, wat erop wijst dat de stijging van het MRC tussen juni en december 2008 niet veroorzaakt werd door een toename van het aan de vorderingen verbonden risico[19].

14. Enligt den analys som genomfördes av TFICF i december 2008 var minimikapitalkraven[16] enligt kapitalkravsdirektivet genomsnittligt lägre med 10,6 procent för grupp 1-banker[17] och med 6,1 procent för grupp 2-banker i förhållande till Basel I.[18] Samtidigt ökade minimikapitalkraven med 8,3 procent för grupp 1-banker och med 0,1 procent för grupp 2-banker under perioden juni–december 2008. Dessa förändringar kan tillskrivas en ökning av de riskviktade tillgångarna på 8,2 procent för grupp 1-banker och en minskning av de riskviktade tillgångarna med 1,5 procent för grupp 2-banker. De totala beloppen för exponeringar ökade emellertid i snabbare takt än de riskviktade tillgångarna, dvs. till 10,7 procent respektive 2,8 procent, vilket tyder på att ökningen av minimikapitalkraven under perioden juni–december 2008 inte berodde på en ökning av riskerna hos exponeringarna.[19]

15. In juni 2009 lag het MRC voor de banken van groep 1 en 2 op grond van de RKV nog steeds lager dan in het kader van Bazel I (respectievelijk 7,7% en 5,5%). Tussen december 2008 en juni 2009 daalden de risicogewogen activa van de banken van groep 1 met 2,1%, ondanks een toename van het geheel van de vorderingen met 0,3%. Het MRC van groep 1 steeg echter met 3,7%, hoofdzakelijk door een toename van de aftrekposten voor verwante ondernemingen en securitisaties en te lage voorzieningen voor verwachte verliezen. Daarom zal verder moeten worden onderzocht of andere MRC-componenten dan de risicogewogen activa de volatiliteit van het MRC op langere termijn vergroten[20].

15. I juni 2009 var minimikapitalkraven för grupp 1- och grupp 2-banker fortfarande lägre enligt kapitalkravsdirektivet jämfört med Basel I (med 7,7 procent respektive 5,5 procent). Under perioden december 2008–juni 2009 sjönk de riskviktade tillgångarna för grupp 1-banker med 2,1 procent, trots en ökning av de totala exponeringarna på 0,3 procent. Minimikapitalkravet för grupp 1 ökade emellertid med 3,7 procent, vilket främst berodde på ökade avdrag för relaterade enheter och värdepapperiseringar och underskott i avsättningar för förväntade förluster. Därför krävs det ytterligare övervakning för att bedöma om komponenterna i minimikapitalkraven, förutom riskviktade tillgångar, bidrar till denna volatilitet på längre sikt.[20]

16. Diverse factoren kunnen tot deze enigszins verrassende ontwikkeling van de risicogewogen activa ten opzichte van het geheel van de vorderingen hebben bijgedragen, zoals onder meer steunmaatregelen van overheden ten behoeve van banken en een verschuiving in de samenstelling van de portefeuille van banken naar minder risicovolle vorderingen. De waargenomen veranderingen in de samenstelling van de portefeuilles, die wijzen op een verschuiving van portefeuilles met een hoge PD (bedrijfskredietportefeuille) naar portefeuilles met een lagere PD (staatsleningenportefeuille), verklaart ten dele waarom de hierboven besproken toename van de risicogewogen activa kleiner is dan de toename van de totale vorderingen (zie grafiek 1 in het bij dit verslag gevoegde werkdocument van de diensten van de Commissie). Het resultaat kan ook worden beïnvloed door de tijd die nodig is voor de herziening van de PD-waarden[21].

16. Det finns ett antal faktorer som kan ha bidragit till denna något överraskande dynamik i de riskviktade tillgångarna jämfört med totala exponeringar, bl.a. statliga stödprogram för banker och förändringar i bankportföljernas sammansättning mot mindre riskfyllda exponeringar. Observerade förändringar i sammansättningen av portföljerna, som visar på ett skifte från portföljer med hög sannolikhet för fallissemang (företagsportföljer) till portföljer med lägre sannolikhet för fallissemang (fristående portföljer), förklarar delvis varför den ökning i riskviktade tillgångar som diskuteras ovan är mindre än ökningen av beloppen för exponeringar (se tabell 1 i det åtföljande arbetsdokumentet). Dessutom kan resultatet även påverkas av den naturliga tidsfördröjningen i revisionsprocessen för sannolikhet för fallissemang.[21]

17. Bovendien is uit regressieanalyses van het effect van de conjunctuurcyclus op diverse onderdelen van de portefeuilles van banken gebleken dat de coëfficiënt van de conjunctuurcyclus[22] positief is voor vorderingen op ondernemingen en voor vorderingen op particulieren en negatief voor vorderingen op centrale overheden[23], wat lijkt overeen te stemmen met de reeds eerder vermelde vaststelling dat banken hun portefeuilles hebben herschikt ten voordele van vorderingen die minder kapitaalintensief werden geacht.

17. Vidare har regressionsanalyser av flera olika bankportföljsegments inverkan på konjunkturcykeln visat att koefficienten för konjunkturcykeln[22] är positiv för företags- och privatklasserna och negativ för fristående exponeringar[23], vilket verkar vara i linje med den slutsats som nämns ovan, dvs. att bankerna har återanpassat portföljernas sammansättning till exponeringar som förutsattes vara mindre kapitalintensiva.

18. Uit de meerlandenanalyse van de gegevens van de toezichthouders sinds december 2008 werd geconcludeerd dat de macro-economische situatie van invloed was op de risicoparameters en op de PD in het bijzonder[24]. Tot eind 2008 hadden de macro-economische omstandigheden op het niveau van de afzonderlijke instellingen echter geen noemenswaardig effect op het MRC. Deze enigszins verrassende vaststelling wordt vooral verklaard door het effect van de hierboven vermelde herschikking van de portefeuilles.

18. Analysen av uppgifter från flera länders tillsynsmyndigheter från december 2008 visar att de makroekonomiska förhållandena inverkade på riskparametrarna, särskilt på PD.[24] Fram till årsslutet 2008 påverkade de makroekonomiska förhållandena emellertid inte minimikapitalkraven i någon större utsträckning när det gäller enskilda institutioner. Detta tämligen ”onaturliga” resultat beror i hög grad på effekterna av den återanpassning av portföljerna som diskuteras ovan.

Effect van de kapitaalvereisten op de kredietverlening door banken

Kapitalkravens inverkan på bankernas utlåning

19. Opdat wettelijke kapitaalvereisten de kredietverlening door banken beïnvloeden, moeten zij banken bindende verplichtingen opleggen met betrekking tot hun kapitaalbasis. Banken kunnen bij de bepaling van het kapitaal dat zij moeten aanhouden, ook nog met andere relevante factoren dan wettelijke verplichtingen rekening houden. Economische kapitaalmodellen, verwachtingen van andere marktdeelnemers en met name de vereisten van ratingbureaus kunnen banken dwingen hun kapitaal op te trekken, zelfs wanneer zij al aan de wettelijke eisen voldoen.

19. För att kraven på lagstadgat kapital ska inverka på bankernas utlåning måste de vara bindande för det kapital som bankerna innehar. Men lagstadgade krav är kanske inte den enda relevanta faktorn i bankernas beslut om hur mycket kapital de ska inneha. Ekonomiska kapitalmodeller, andra marknadsdeltagares förväntningar och särskilt kraven från kreditvärderingsinstituten kan tvinga bankerna att öka sitt kapital trots att de uppfyller de lagstadgade kraven.

20. Uit de resultaten van de enquêtes van de ECB is gebleken dat ratingbureaus de grootste rol spelen in de bepaling van het gewenste kapitaal en dat zij voor grote, internationale banken mogelijkerwijs belangrijker zijn dan de wettelijke kapitaalvereisten. Dit doet vermoeden dat de veranderingen in de omvang van de gewenste kapitaalbasis van banken en het daarmee verband houdende effect op hun kredietverlening hoofdzakelijk beïnvloed worden door de ambitie van individuele instellingen om bepaalde ratings van ratingbureaus te verkrijgen. Evenzo zouden economische kapitaalmodellen in de besluitvorming van grote banken inzake kapitaaltoewijzing zwaarder kunnen wegen dan de wettelijke vereisten[25]. De recente financiële crisis heeft gewezen op het belang van de verwachtingen van de marktdeelnemers voor de bepaling van de kapitaalpositie van banken. Het lijkt erop dat de druk op banken om hun kapitaalbuffers niet te verlagen, gevoed werd door de bezorgdheid van de marktdeelnemers over de gepastheid van de kwaliteit en het niveau van het aangehouden kapitaal in de moeilijke periode, veeleer dan door de cyclische volatiliteit van het MRC.

20. Resultatet av de frågeformulär som skickats ut av ECB visar att kreditvärderingsinstituten spelar en framträdande roll i besluten om önskad kapitalnivå, och att denna faktor kan vara ännu mer relevant än kraven på lagstadgat kapital för stora internationellt verksamma banker. Detta tyder på att ändringarna av önskat kapital och de relaterade effekterna på bankernas utlåning främst påverkas av enskilda institutioners mål att erhålla särskilda värderingar från kreditvärderingsinstituten. På liknande sätt kan ekonomiska kapitalmodeller för stora banker eventuellt vara en viktigare faktor för kapitalfördelningen än lagstadgade krav.[25] Den senaste tidens finanskris har visat hur viktiga marknadsdeltagarnas förväntningar är när det gäller att fastställa bankernas kapitalnivåer. Det verkar vara så att pressen på bankerna att avstå från att skriva ned kapitalbuffertarna drevs av att marknadsdeltagarna var osäkra på om bankerna hade en lämplig kvalitet och nivå på sitt kapital under stressperioden, snarare än den cykliska volatiliteten i kraven på lagstadgat kapital.

21. Kapitaalvereisten kunnen pas effect op de kredietverlening door banken sorteren indien deze kredietverlening veeleer door het kredietaanbod dan door de kredietvraag wordt gestuurd. Daarenboven dienen kapitaalvereisten in vergelijking met andere factoren inzake kredietaanbod en -vraag ook een belangrijke determinant van de cycliciteit van de kredietverlening te zijn. Factoren aan de vraagzijde die de kredietgroei beïnvloeden, zijn onder meer de verwachtingen van de consumenten, inflatie en werkloosheidscijfers.

21. För att krav på lagstadgat kapital ska inverka på bankernas utlåning måste utlåningen drivas av tillgång till lån snarare än efterfrågan. Dessutom bör kapitalkraven även vara en avgörande faktor för de cykliska effekterna på lån jämfört med andra faktorer som inverkar på utbud av och efterfrågan på lån. Faktorer på efterfrågesidan som inverkar på bankernas utlåning är bl.a. konsumentförväntningar, inflation och arbetslöshetssiffror.

22. De enquête van de ECB over kredietverlening (Bank Lending Survey of BLS)[26] doet vermoeden dat de RKV het kredietbeleid van banken enigszins heeft beïnvloed. Bevraagde banken meldden dat het effect van de RKV op de kredietvoorwaarden duidelijker merkbaar was bij bedrijfsleningen (zowel het midden- en kleinbedrijf (mkb) als grote ondernemingen) dan bij gezinsleningen (zie grafiek 2). Het effect van de RKV varieert echter aanzienlijk tussen banken: hoewel op het niveau van de eurozone het merendeel van de banken heeft verklaard dat de RKV tot nu toe eigenlijk geen effect op hun kredietvoorwaarden heeft gehad, zijn er aanzienlijke verschillen tussen de verschillende landen (zie grafiek 3). Terwijl in bepaalde landen banken hebben gemeld dat de RKV weinig of geen invloed heeft gehad op hun beleid inzake bedrijfsleningen, verklaarde in andere landen tot wel 80% van de banken dat de RKV tot een duidelijke aanscherping van de kredietvoorwaarden heeft geleid. Evenzo meldde een aantal landen dat de RKV tot een duidelijke versoepeling van de kredietvoorwaarden voor gezinsleningen heeft geleid, terwijl de meeste landen net aangaven dat de voorwaarden door de richtlijn aanzienlijk strenger zijn geworden.

22. ECB:s enkätundersökningar om bankutlåning[26] visar att kapitalkravsdirektivet har haft en viss inverkan på bankernas utlåningspolitik. De undersökta bankerna rapporterade att kapitalkravdirektivets inverkan på kreditstandarderna var mer uttalad med avseende på företagslån (både små och medelstora företag och stora företag), jämfört med hushållslån (se tabell 2). Betydelsen av direktivet varierade emellertid avsevärt mellan bankerna. På nivån för de aggregerade uppgifterna för euroområdet rapporterade de allra flesta bankerna att direktivet hittills i stort sett inte hade haft någon inverkan på deras kreditstandarder, men det finns dock en betydande spridning mellan länderna (se tabell 3). I vissa länder rapporterade bankerna att direktivet hade haft liten eller ingen inverkan på deras utlåningspolitik för företag, medan upp till 80 procent av bankerna i andra länder uppgav att direktivet hade lett till en nettoåtstramning av kreditstandarderna. Direktivet bidrog till en nettoåtstramning av de kreditstandarder som tillämpas på lån till hushåll i de flesta länderna, medan det uppgavs ha lett till nettolindring i några få länder.

23. De enquête die de Commissie onder banken heeft gehouden, had betrekking op de factoren die hen er tussen oktober 2008 en april 2009 toe hebben aangezet hun kredietverlening te beperken (zie grafiek 4). Hoewel 47% van de respondenten veranderingen in het verplichte kapitaal als reden opgaf, kwamen andere factoren nog vaker voor, namelijk de algemene economische en/of sectorspecifieke vooruitzichten (95%), de vooruitzichten van de afzonderlijke kredietnemers (79%) en de beschikbaarheid van zekerheden voor startende ondernemingen (63%). Uit recente onderzoeken van de ECB in de eurozone is gebleken dat de kapitaalpositie van banken (in de ruime zin van het woord, dus meer dan alleen maar het MRC) in de afgelopen twee jaar van invloed is geweest op de kredietverlening aan gezinnen en ondernemingen, hoewel de invloed ervan minder uitgesproken was dan die van factoren uit de "risicoperceptiecategorie" (zie grafieken 5 en 6).

23. I det frågeformulär som skickades ut till bankerna tillfrågades de om de faktorer som hade begränsat deras utlåning under perioden oktober 2008–april 2009 (se tabell 4). Av de svarande nämnde 47 procent skillnader i de lagstadgade kraven. Ett vanligare svar var dock ”allmänna ekonomiska och/eller branschspecifika utsikter” (95 %), ”kredittagande parters utsikter” (79 %) och ”tillgången på säkerheter för nya företag” (63 %). Färska undersökningar från ECB som täcker euroområdet tyder likaså på att bankernas kapitalställning (i allmän bemärkelse, utöver minimikapitalkraven) inverkade på utbudet av lån till hushåll och företag under de senaste två åren, dock i mindre grad än inverkan av faktorerna i kategorin ”riskuppfattning” (se tabellerna 5 och 6).

24. De recente gebeurtenissen hebben aangetoond dat bepaalde zwakke punten in wettelijke kapitaalvereisten ook procyclisch kunnen werken. In de voorspoedige jaren voorafgaand aan de crisis hebben heel wat grote banken hun hefboomfinanciering fors opgetrokken. De risico's, met inbegrip van de risico's in de handelsportefeuille, namen daardoor danig toe, maar werden onvoldoende in aanmerking genomen voor het verplicht aan te houden kapitaal. Door de crisis groeide de bezorgdheid over de toereikendheid van het kapitaal van banken en om de hogere, door de marktspelers passend geachte kapitaalratio's te halen, zagen banken zich genoodzaakt de hefboomwerking in hun activiteiten snel af te bouwen en kapitaal op te halen onder moeilijke marktomstandigheden, wat de druk nog verder opdreef. Tot wel 50% van de banken heeft aan de ECB gemeld dat de financiële crisis een negatieve invloed heeft gehad op zowel hun kapitaalpositie (aanzienlijke afwaarderingen en verliezen op handelsportefeuilles[27] en onderbrekingen in de toegang tot wholesale funding) als hun kredietbeslissingen (zie grafiek 7).

24. Den senaste tidens händelser har visat att vissa brister i kraven på lagstadgat kapital även kan få konjunkturförstärkande följder. Under de goda åren före turbulensen ökade många stora banker sin lönsamhet genom aggressiva strategier, vilket ledde till förstärkta risker, även risker i handelslagret, som inte fångades upp på lämpligt sätt av lagstadgat kapital. Krisen gav upphov till oro över bankernas kapitalkrav, och för att nå de högre kapitalnivåer som marknadsdeltagarna bedömde som lämpliga blev många banker tvungna att snabbt minska skuldbördan i sina verksamheter och anskaffa ytterligare kapital under svåra marknadsförhållanden, vilket i sin tur ytterligare ökade stressen. Upp till 50 procent av bankerna rapporterade till ECB att de hade påverkats negativt av den finansiella oron, både när det gällde deras kapitalställning (som avspeglar betydande avskrivningar och förluster i handelslagren[27] och störningar i tillgången till interbankfinansiering) och lånebeslut (se tabell 7).

25. Toch concludeert de ECB in haar analyse dat de recente daling van de kredietgroei in ruime mate het gevolg is van een dalende vraag naar leningen. De langetermijntendensen van de totale kredietgroei en de economische activiteit in de eurozone (zie grafiek 8) duiden erop dat de kredietverlening zich in het verleden gewoonlijk procyclisch ontwikkelde ten aanzien van de conjunctuurcyclus. Niettegenstaande de druk waaronder de banken van de eurozone tijdens de financiële crisis stonden en de overgang naar de RKV, sluit de totale kredietgroei sinds kort weer min of meer aan bij het historische patroon. De groei van de gezinsleningen daalde over het algemeen parallel met de vertraging van de economische activiteit, terwijl de groei van leningen aan niet-financiële ondernemingen met enige vertraging is beginnen te dalen, zoals in het verleden ook al werd waargenomen.

25. ECB:s analys visade dock att den senaste tidens nedgång i lånetillväxten i avsevärd grad påverkades av den sjunkande efterfrågan på lån. De långsiktiga tendenserna för den aggregerade lånetillväxten och den ekonomiska aktiviteten i euroområdet (se tabell 8) visar att utlåningen historiskt sett har haft en tendens att röra sig procykliskt med konjunkturcykeln. Bortsett från den press som bankerna i euroområdet upplevde under den finansiella turbulensen och övergången till kapitalkravsdirektivet visar färska uppgifter att lånetillväxten på aggregatnivån den senaste tiden mer eller mindre har rört sig i linje med historiska mönster. Tillväxten i hushållslån sjönk i allmänhet parallellt med avmattningen i den ekonomiska aktiviteten, medan tillväxten i lån till icke-finansiella företag först började sjunka efter en tidsförskjutning, vilket är i linje med tidigare observationer.

26. Over het algemeen is het nog steeds moeilijk te beoordelen in hoeverre de tenuitvoerlegging van de RKV de procycliciteit van de kredietverlening door banken heeft versterkt. Hoewel de in dit deel aangehaalde ondersteunende gegevens op mogelijke verbanden tussen de RKV en de kredietverlening door banken wijzen, dient gedurende een langere periode onderzoek te worden gedaan om duidelijker conclusies te kunnen trekken. Bovendien dient er met klem op te worden gewezen dat de tenuitvoerlegging van het Bazel II-kader samenviel met het begin van de financiële crisis, waardoor het bijzonder moeilijk is de effecten van beide gebeurtenissen van elkaar te onderscheiden .

26. Generellt sett är det fortfarande svårt att bedöma i vilken utsträckning genomförandet av kapitalkravsdirektivet har lett till en mer konjunkturförstärkande bankutlåning. Även om de uppgifter som redovisas i detta avsnitt pekar på vissa eventuella kopplingar mellan direktivet och utlåningsmönstret, krävs en analys över en längre period för att dra säkrare slutsatser. Dessutom är det viktigt att betona att genomförandet av Basel II-ramverket sammanföll med finanskrisens utbrott, vilket innebär att det är särskilt svårt att reda ut vilka effekter som beror på var och en av dessa två händelser .

Effect van de kredietbeschikbaarheid op de conjunctuurcyclus

Kredittillgångens inverkan på konjunkturen

27. De laatste stap van de analyse heeft betrekking op de mate waarin de door de RKV veroorzaakte veranderingen in de kredietverlening door banken de conjunctuurcyclus beïnvloeden.

27. I det sista steget i analysen undersöks i vilken utsträckning de ändringar i bankernas utbud av lån som är en följd av kapitalkravsdirektivet inverkar på konjunkturen.

28. Van de RKV kan pas een versterkend effect op de reële economie uitgaan indien een aanzienlijk aantal kredietnemers van hun bank afhankelijk zijn, wat inhoudt dat zij hun bankleningen niet kunnen inruilen voor alternatieve financieringsbronnen. Uit de gegevens van de ECB blijkt dat bij de nieuwe, aan niet-financiële ondernemingen toegekende bedrijfsleningen (zie grafiek 9) leningen aan het mkb medio 2008 een hoogtepunt hebben bereikt en sindsdien met ongeveer 15% zijn gedaald. Grote leningen bereikten hun hoogtepunt pas begin 2009 en waren in september 2009 met ongeveer 10% gedaald. Hoewel deze cijfers erop wijzen dat de kredietverlening aan het mkb sterker door de economische neergang werd beïnvloed, zijn in de afgelopen maanden ook minder leningen aan grote ondernemingen toegekend. Het volume van kleine leningen is evenwel sterker gedaald dan dat van grote leningen en het verschil tussen de rentetarieven op kleine en grote leningen gaat sinds het begin van 2008 in stijgende lijn (zie grafiek 10).

28. För att kapitalkravsdirektivet ska ge förstärkande effekter på realekonomin måste ett betydande antal kredittagande parter vara ”bankberoende”, vilket innebär att de inte kan ersätta banklån med andra finansieringssätt. När det gäller nya företagslån som beviljats icke-finansiella företag (se tabell 9) visar ECB:s uppgifter att små lån nådde en topp i mitten av 2008, men att de har minskat med cirka 15 procent sedan dess, medan stora lån nådde sin topp i början av 2009 och hade minskat med omkring 10 procent till september 2009. Detta tyder på att utlåningen till små och medelstora företag har påverkats starkare av den ekonomiska nedgången, men att även utlåningen till stora företag har minskat under de senaste månaderna. Volymen av små lån minskade dock mer än stora lån, och spridningarna mellan räntesatserna för små och stora lån har ökat sedan början av 2008 (se tabell 10).

29. Volgens een recent onderzoek[28] lijken de meeste Europese kleine en middelgrote ondernemingen ondanks de minder aantrekkelijke kredietvoorwaarden nog steeds toegang te hebben tot bankkredieten. Uit de resultaten van het onderzoek blijkt dat de meeste leningaanvragen een positief gevolg hebben gekregen: 60% van de kleine en middelgrote ondernemingen van de eurozone meldde in de eerste helft van 2009 het volledige gevraagde leningbedrag te hebben ontvangen terwijl nog eens 17% een deel van het gevraagde bedrag heeft gekregen; slechts 12%[29] van de leningaanvragen werd geweigerd (zie grafiek 11). De Commissie kwam in het kader van een andere enquête onder Europese ondernemingen over de beschikbaarheid van bankkredieten tot vergelijkbare schattingen[30].

29. Enligt en färsk undersökning[28] av små och medelstora företag i EU verkar emellertid de flesta av dessa företag fortfarande ha tillgång till bankfinansiering, trots de försämrade lånevillkoren. Resultaten av undersökningen visade att de flesta ansökningar om bankfinansiering beviljades, 60 procent av de små och medelstora företagen i euroområdet uppgav att de under första halvåret 2009 hade beviljats hela det lånebelopp de ansökt om, och ytterligare 17 procent beviljades en del av beloppet. Endast 12 procent[29] av ansökningarna avslogs (se tabell 11). Kommissionen inhämtade jämförbara uppskattningar i ett separat frågeformulär till EU-företag om tillgång till bankkrediter.[30]

30. Wat de mate betreft waarin ondernemingen met kredietbehoeften erin slagen de gevolgen van de strengere kredietvoorwaarden naar aanleiding van de economische neergang het hoofd te bieden, wijzen gegevens erop dat de daling in de verlening van langlopende bankleningen die zich sinds eind 2008 heeft voorgedaan (zie grafiek 12), enigszins werd opgevangen met marktfinanciering, zoals de uitgifte van aandelen en schuldinstrumenten. In het mkb hebben de meeste ondernemingen die in de eerste helft van 2009 een handelskrediet of een andere vorm van externe financiering nodig hadden, het gewenste bedrag volledig gekregen. Toch meldde een aantal ondernemingen dat zij geen beroep hebben kunnen doen op deze alternatieve financieringsbronnen (respectievelijk 13% en 15%, zie grafiek 11).

30. När det gäller den utsträckning i vilken kredittagande företag kan dämpa effekterna av begränsad utlåning inom ramen för den ekonomiska nedgången visar uppgifter att marknadsbaserad finansiering, t.ex. utfärdande av aktier och skuldsäkerheter, i någon grad har mildrat den minskning av den långsiktiga bankfinansieringen som observerats sedan årsslutet 2008 (se tabell 12). När det gäller små och medelstora företag beviljades de flesta av de företag som hade ansökt om handelskrediter eller annan extern finansiering under första halvåret 2009 hela det begärda beloppet, men en del företag uppgav att de inte hade kunnat erhålla finansiering från dessa alternativa källor (13 % respektive 15 %, se tabell 11).

31. Ondanks de tekenen die erop wijzen dat steeds vaker de markt en niet de banken als financieringsbron wordt gebruikt, mag de belangrijke rol van de banken in de kredietverlening voor uitgaven en investeringen niet worden onderschat, vooral omdat bepaalde, voornamelijk kleinere ondernemingen via alternatieve kanalen maar moeilijk aan de nodige middelen kunnen komen. Bovendien is uit recente empirische gegevens gebleken dat schokken in de kredietverlening de economische activiteit in het hoofdzakelijk op banken gebaseerde financiële stelsel van de eurozone ongunstig kunnen beïnvloeden [31] .

31. Oavsett de senaste månadernas indikationer på att den marknadsbaserade finansieringen kommer att fortsätta ersättas av bankbaserad finansiering bör bankernas dominerande roll när det gäller att tillhandahålla finansiering för utgifter och investeringar inte underskattas, särskilt inte med tanke på att det har varit svårt för vissa företag, i synnerhet de mindre, att erhålla den nödvändiga finansieringen från alternativa källor. Dessutom finns det färska empiriska bevis för att chockerna mot tillgången till lån kan inverka på den ekonomiska aktiviteten i euroområdets finanssystem, som domineras av banker.[31]

Onderliggende ratio voor de berekening van de kapitaalvereisten

Logisk grund för beräkningen av kapitalkraven

32. In het kader van de beslissingen van de G20 is de Commissie op 26 februari 2010 een openbare raadpleging gestart over een reeks wijzigingsmogelijkheden voor de RKV met betrekking tot liquiditeits- en tegenpartijkredietrisicobeheer, de definitie van kapitaal, een hefboomratio, anticyclische maatregelen, systeemkritische financiële instellingen en het ene "rule book". De evaluatie van deze potentiële voorschriften valt evenwel buiten het bestek van dit verslag[32].

32. I enlighet med G20-gruppens beslut inledde kommissionen den 26 februari 2010 ett offentligt samråd om ett paket med alternativ för att ändra kapitalkravsdirektivet på områdena likviditet och motsvarande kreditriskhantering, definitionen av kapital, skuldsättningsgrad, konjunkturutjämnande åtgärder, systemmässigt viktiga finansinstitutioner och den gemensamma regelboken. De uppgifter som ska ingå i denna rapport omfattar inte en bedömning av dessa eventuella krav.[32]

33. In de nasleep van de crisis wordt met betrekking tot procycliciteit bijzondere aandacht besteed aan twee problemen, namelijk het effect van ratingverlagingen en de kredietverlening aan het mkb. Er is in het bijzonder enige bezorgdheid over de negatieve gevolgen voor het mkb indien de kapitaalvereisten inderdaad tot een beperktere toegang tot krediet en hogere rentetarieven zouden leiden.

33. När det gäller de konjunkturförstärkande effekterna har emellertid två frågor uppmärksammats särskilt i kölvattnet av krisen, dvs. effekten av nedskrivningar av värdepapperiseringar och lån till små och medelstora företag. Det har särskilt rått oro över de negativa effekterna för små och medelstora företag om kapitalramen skulle leda till en minskad tillgång till kredit och högre räntor.

34. De correlatie van activa kan worden beschreven als de afhankelijkheid van de activawaarde van een kredietnemer van de algemene economische toestand. Alle kredietnemers zijn door deze ene risicofactor met elkaar verbonden, waardoor zij gewoonlijk een vergelijkbare ontwikkeling doormaken. Deze correlatie verschilt naargelang van de activacategorie – de diverse kredietnemers en activacategorieën hangen immers niet allemaal even sterk van de globale economie af – en beïnvloeden ook de risicogewichten. Een voorbeeld van een lage correlatie is de particuliere leningportefeuille, aangezien gevallen van wanbetaling door particulieren doorgaans losstaan van elkaar en minder afhankelijk zijn van de conjunctuurcyclus dan wanbetaling door ondernemingen. Bijgevolg is de verliescurve vrij vlak en zijn de kapitaalvereisten minder afhankelijk van de economische situatie. Het belang van het mkb voor de Europese economie wordt in het huidige RKV-kader erkend en leningen aan het mkb met een kredietvolume van minder dan één miljoen euro worden tot de activacategorie van de particuliere leningen gerekend. De kapitaalvereisten voor dergelijke leningen worden dan ook minder sterk door de conjunctuurcyclus beïnvloed en bieden het mkb aanzienlijke voordelen ten opzichte van Bazel I.

34. Sambandet mellan tillgångar innebär att en kredittagares tillgångsvärde är beroende av den allmänna ekonomiska situationen – alla kredittagande parter är sammankopplade av denna enda riskfaktor, och de har därför en tendens att visa en liknande utveckling. Dessa samband är beroende av tillgångsklass, eftersom olika kredittagande parter och tillgångsklasser visar olika grader av beroende av den allmänna ekonomin, och detta inverkar även på riskviktningarna. Ett exempel på svagt samband är privatkundportföljen, eftersom privatkunders fallissemang har en tendens att vara mer överkänsliga och mindre beroende av konjunkturen än företags fallissemang. Till följd av detta är förlustkurvan tämligen plan, och kapitalkraven är lägre beroende av tillståndet för ekonomin. Inom den gällande kapitalkravsramen erkänns de små och medelstora företagens betydelse för EU-ekonomin, och lån till små och medelstora företag på en kreditvolym på mindre än 1 miljon euro faller inom tillgångsklassen för privatlån. Kapitalkraven för sådana lån påverkas därför mindre av konjunkturen och ger avsevärda fördelar för små och medelstora företag jämfört med Basel I.

35. Het MRC voor securitisaties is eveneens belangrijk. De kapitaalvereisten worden voornamelijk gebaseerd op de externe rating van een ratingbureau[33]. Externe ratings zijn een relatief gestandaardiseerde, gemakkelijk te begrijpen en onafhankelijke maatstaf die door de markt al voor de tenuitvoerlegging van het Bazel II-kader intensief werd gebruikt[34]. Elke kredietrating van een securitisatietranche is gekoppeld aan een welbepaald risicogewogen kapitaalvereiste (zie grafiek 13). De kapitaalvereisten zijn fors hoger wanneer een securitisatie een rating van minder dan BBB- heeft en elk actief met een rating van minder dan B+ moet geheel worden gewaarborgd door verplicht aan te houden kapitaal, omdat:

35. Minimikapitalkraven för värdepapperiseringar är också viktiga. Dessa grundas främst på kreditvärderingsinstitutens externa kreditvärderingar.[33] Externa värderingar ger ett relativt standardiserat, lättförståeligt och oberoende mått, som redan användes i stor omfattningen av marknaden innan det inbegreps i Basel II-ramverket.[34] Varje kreditvärdering för en värdepapperiseringstranch är kopplad till en specifik riskviktad kapitalavgift (se tabell 13). Kapitalkraven ökar starkt när en värdepapperisering får lägre betyg än BBB-, och alla värdepapperiseringar som har ett betyg lägre än B+ måste fullständigt backas upp av lagstadgat kapital. Detta beror på följande orsaker:

36. in geval van wanbetaling de verliezen bij achtergestelde tranches van securitisatieposities veel groter kunnen zijn dan bij gewone bedrijfsleningen met een soortgelijke PD; en

36. För efterställda trancher kan förlusterna efter fallissemang vara mycket större för värdepapperiseringspositioner än för vanliga företagslån som har en liknande sannolikhet för fallissemang.

37. toezichthouders hebben voorzien in een prikkel die ervoor moet zorgen dat banken minder in risicovolle achtergestelde tranches met een lagere rating beleggen[35].

37. Tillsynsmyndigheterna har infört incitament för att få bankerna att avstå från att investera i lägre värderade och riskfyllda efterställda trancher.[35]

Tijdens de financiële crisis werd de rating van securitisatietranches door de ratingbureaus fors verlaagd. Daardoor gelden niet alleen voor achtergestelde, maar ook voor niet-achtergestelde tranches met een oorspronkelijk hogere rating hogere kapitaalvereisten. Vanaf juni 2009 bedraagt het kapitaalvereiste voor securitisatieposities gemiddeld 6% van het MRC voor banken van groep 1 en 3,2% voor banken van groep 2[36]. Het probleem zou kunnen worden opgelost door een verder doorgedreven differentiatie en verfijning van de kapitaalvereisten. Daarom worden de kapitaalvereisten voor securitisaties momenteel aan een diepgaand onderzoek onderworpen.

Under finanskrisen skrevs värdepapperiseringstrancher kraftigt ned av kreditvärderingsinstituten. Inte bara efterställda utan även bättre rangordnade, ursprungligen högt värderade trancher belades med högre kapitalutgifter. Från och med juni 2009 utgjorde kapitalkraven för värdepapperiseringspositioner i genomsnitt 6 procent av minimikapitalkraven för grupp 1-banker och 3,2 procent för grupp 2-banker.[36] Ökad differentiering och ökad detaljnivå i kapitalkraven skulle kunna bidra till att lösa det här problemet, och kapitalutgifterna för värdepapperiseringar ses därför över för närvarande.

38. Teneinde het totale effect van de mogelijke wijzigingen in het Bazel II-raamwerk op de omvang van het kapitaal in te schatten, zal het Bazelse Comité een kwantitatieve impactstudie uitvoeren. Om het effect van deze wijzigingen op Europese banken en de mogelijke gevolgen ervan voor de kredietverlening door banken te beoordelen, heeft de Commissie het CEBT verzocht voor de EU een soortgelijk onderzoek te verrichten. Belangrijk is daarbij dat het onderzoek van het CEBT ook betrekking zal hebben op kleine banken, waarvan de kredietverlening voor het mkb van bijzonder groot belang kan zijn.

38. För att utvärdera de övergripande effekterna av eventuella ändringar av Basel II-ramverket på kapitalnivåerna kommer Baselkommittén att genomföra en kvantitativ konsekvensanalys. För att bedöma effekterna av eventuella ändringar på EU:s banker och eventuella effekter på bankernas utlåning har kommissionen uppmanat CEBS att genomföra en parallell undersökning för EU:s räkning. Viktigt i sammanhanget är att CEBS-analysen kommer att omfatta små banker, vars utlåningsverksamhet kan vara särskilt relevant för små och medelstora företag.

MAATREGELEN OM DE PROCYCLICITEIT TE BEPERKEN

ÅTGÄRDER FÖR ATT HANTERA KONJUNKTURFÖRSTÄRKANDE EFFEKTER

39. Aangezien het onmogelijk is de risicogevoeligheid van alle instellingen op een bepaald moment te verhogen zonder een lichte toename van de cycliciteit van het MRC op langere termijn, is een zekere mate van procycliciteit wellicht onvermijdelijk. Als antwoord op deze afruil werd in de RKV een aantal waarborgen ingevoerd om het potentiële procyclische effect te beperken, met inbegrip van stresstests (in het kader van de tweede pijler), overgangsperioden voor kapitaalniveaus, gunstiger risicogewichten voor minder conjunctuurgevoelige kredietnemers (mkb) en de verplichte berekening van de kapitaalvereisten op basis van gegevens die een ruime tijdsperiode beslaan (voor PD) en verliesramingen uitgaande van economisch moeilijke tijden (voor LGD).

39. Eftersom det inte är möjligt att skapa större riskkänslighet bland institutionerna vid en viss tidpunkt utan att införa cykliska effekter i minimikapitalkraven med tiden, kan en viss grad av konjunkturförstärkande effekter bli oundviklig. I kapitalkravsdirektivet hanteras denna kompromiss genom att ett antal garantier införs för att begränsa eventuella konjunkturförstärkande effekter, bl.a. stresstester (som en del av den andra pelaren), minimigränser i övergångsskedet för kapitalnivåer, gynnsammare riskviktningar för exponeringar för mindre cykliska kredittagande parter (små och medelstora företag) och tillskott till kapitalberäkningen så att den beräknas på långa datahistorier (för PD) och nedåtuppskattningar (för LGD).

40. De recente crisis heeft echter aangetoond dat marktdeelnemers ervan uitgaan dat het kapitaal wordt opgetrokken wanneer zij menen dat een instelling niet in staat is om verliezen op te vangen. Betere anticyclische maatregelen binnen het regelgevingskader voor kapitaalvereisten zouden het vertrouwen in de balans van de banken kunnen helpen herstellen en zodoende de kans verkleinen dat banken hun kapitaalvereisten moeten optrekken of de hefboomwerking van hun kredietportefeuilles drastisch moeten verlagen om aan de verwachtingen van de marktdeelnemers te voldoen. De Commissie is het met internationale instellingen als de FSB en het Bazelse Comité eens dat aanvullende maatregelen dienen te worden getroffen om buitensporige procycliciteit te voorkomen.

40. Den senaste tidens kris har emellertid visat att marknadsdeltagarna förväntar sig en ökning av kapitalnivåerna i de fall de inte anser att en institution har förmåga att absorbera förluster. Stärkta konjunkturutjämnande åtgärder i kapitalkravsreglerna skulle kunna bidra till att återupprätta förtroendet för bankernas balansräkningar, och följaktligen minska sannolikheten för att bankerna måste höja kapitalkraven eller starkt minska skuldbördan i sina kreditportföljer för att uppfylla marknadsdeltagarnas förväntningar. Kommissionen instämmer med internationella institutioner som FSB och Baselkommittén om att det krävs ytterligare åtgärder för att undvika överdrivna konjunkturstärkande effekter.

Kapitaalbuffers en voorzieningen

Kapitalbuffertar och provisioner

41. De Commissie onderzoekt de invoering van kapitaalbuffers en/of een voorzieningenbeleid over de gehele duur van de cyclus. Beide soorten maatregelen hebben ten doel de procycliciteit te beperken. Een dynamisch voorzieningenbeleid houdt in dat voorzieningen worden aangelegd voor "verwachte" kredietverliezen op vorderingen, terwijl buffers bestemd zijn voor "onverwachte" verliezen.

41. Kommissionen överväger att införa kapitalbuffertar och/eller avsättningar genom hela cykeln. Syftet med båda dessa typer av åtgärder är att minska de konjunkturförstärkande effekterna. ”Dynamiska avsättningar” innebär avsättningar för ”förväntade” kreditförluster för exponeringar, och kapitalbuffertar berör ”oväntade förluster”.

42. Bovendien zijn er twee soorten anticyclische maatregelen, namelijk die welke worden toegepast op basis van de specifieke risicokenmerken van banken (microniveau) en die welke gebaseerd zijn op een of meerdere macroparameters en het ruimere systeemrisico aangeven (macroniveau). Een dynamisch voorzieningenbeleid, kapitaalbuffers en een voorstel van het CEBT om de cycliciteit van het MRC te beperken (zie hieronder), zijn bankspecifieke maatregelen die gericht zijn op specifieke risico's van individuele banken.

42. Dessutom finns det två typer av konjunkturutjämnande åtgärder – åtgärder som vidtas på grundval av risker som är specifika för banker (mikronivå) och åtgärder som är baserade på en eller flera makrovariabler, som avspeglar den mer allmänna systemrisken (makronivå). Dynamiska avsättningar, kapitalbevarande buffertar och ett förslag från CEBS om att dämpa minimikapitalkravens cykliska effekter (se nedan) är bankspecifika åtgärder – de avser särskilda risker som är förknippade med en enskild bank.

43. Voorzieningen voor verliezen op kredieten leiden in de financiële verslaglegging tot lagere netto-inkomsten in de periode waarin de voorzieningen in de boeken worden opgenomen alsook tot een lagere boekwaarde van de kredieten. De verslaggevingsstandaarden gaan momenteel uit van geleden verliezen, wat betekent dat verliezen slechts in de boeken kunnen worden opgenomen indien zij op de balansdatum daadwerkelijk geleden zijn. Volgens de huidige normen standaarden geen voorzieningen voor kredietverliezen worden geboekt op basis van gebeurtenissen waarvan wordt verwacht dat zij in de toekomst zullen plaatsvinden[37].

43. Avsättningar för låneförluster minskar den rapporterade nettoinkomsten under den period då avsättningen reserveras och minskar lånens överföringsvärde. I redovisningsstandarderna används för närvarande en modell där reservering sker när en händelse inträffat (”incurred loss model”), vilket innebär att förluster endast reserveras om de har inträffat på balansdagen. Enligt de nuvarande standarderna är det inte möjligt att göra avsättningar för kreditförluster som baseras på förväntade händelser i framtiden.[37]

44. In de praktijk is het dus mogelijk dat er zich in een portefeuille van langetermijnleningen die in economisch gunstige tijden is opgebouwd geen enkele gebeurtenis voordoet die tot waardeverminderingen leidt, waardoor volgens de huidige internationale standaarden voor financiële verslaggeving (International Financial Reporting Standards of IFRS) geen voorzieningen voor kredietverliezen op individuele leningen zouden worden geboekt. Indien een dynamisch voorzieningenbeleid over de hele cyclus en het voorstel van de IASB ten uitvoer zouden worden gelegd, zouden banken voorzieningen voor verwachte kredietverliezen moeten aanleggen. Banken zouden bijgevolg tijdens een economische opleving voorzieningen aanleggen die als buffer zouden dienen in tijden van economische neergang.

44. I praktiken kanske det inte inträffar några förluster för en långsiktig portfölj som påbörjats under en ekonomisk uppgång, och enligt de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) ska inga avsättningar göras för kreditförluster för enskilda lån. Enligt systemet med avsättningar över hela cykeln (”dynamiska avsättningar”) och IASB-förslaget skulle bankerna vara skyldiga att göra avsättningar för förväntade kreditförluster. På så sätt skulle bankerna bygga upp avsättningar under ekonomiska uppgångar som kan fungera som en buffert under nedgångar.

45. Er worden momenteel meerdere opties in overweging genomen om het procycliciteitsprobleem aan te pakken, waaronder een verbetering van de regelgeving inzake voorzieningen. Meer toekomstgerichte oplossingen, zoals een dynamisch voorzieningenbeleid, bieden in deze context een aantal voordelen, waardoor banken verwachte verliezen sneller in hun boeken kunnen opnemen. De IASB werkt reeds aan een wijziging van de bestaande verslaggevingsregels wat het aanleggen van voorzieningen betreft. Het Bazelse Comité is voornemens een grondige bijdrage te leveren om de procycliciteit te beperken en het model van de IASB in de praktijk te helpen omzetten.

45. Flera alternativ övervägs för närvarande för att effektivt hantera frågan om konjunkturförstärkande effekter, och en förbättring av reglerna om avsättningar är ett av alternativen. I detta sammanhang har mer långsiktiga lösningar, t.ex. dynamiska avsättningar, vissa fördelar i och med att bankerna avspeglar förväntade förluster tidigare. IASB arbetar redan med att ändra de gällande reglerna för avsättningar. Baselkommittén planerar att lämna ett detaljerat bidrag, som skulle begränsa de konjunkturförstärkande effekterna och göra IASB:s modell mer operativ.

46. Op het gebied van kapitaalbuffers werden nog twee aanvullende elementen gesignaleerd. Het eerste element is een vaste buffer bovenop het wettelijk verplichte minimumkapitaal (kapitaalbeschermingsbuffer), die beschikbaar is om verliezen in moeilijke perioden op te vangen. De banken zouden deze kapitaalbuffer in economisch voorspoedige tijden moeten opbouwen. Banken waarvan het kapitaal onder de vaste doelstelling ligt, zouden beperkingen opgelegd krijgen met betrekking tot kapitaaluitkeringen (met name dividendbetalingen en het inkopen van eigen aandelen) tot de vaste bufferdoelstelling weer gehaald wordt. Zo wordt verzekerd dat banken in perioden waarin hun rendabiliteit dat mogelijk maakt, een kapitaalbuffer aanleggen die ze in economisch moeilijkere tijden kunnen gebruiken. De verplichting voor banken om in perioden waarin sterke winstcijfers worden geboekt hun kapitaal op te trekken, zou buitensporige kredietgroei en hefboomfinanciering in de sector mee kunnen afremmen.

46. När det gäller kapitalbuffertar identifieras två kompletterande faktorer. Den första faktorn fastställer en fast målbuffert (kapitalbevarande buffert) över det lagstadgade minimibelopp som finns tillgängligt för att absorbera förluster under stressperioder. Bankerna förväntas bygga upp sådant kapital under goda tider. Banker som ligger under det fastställda målet skulle bli föremål för begränsningar av kapitalfördelningen (dvs. betalningar av utdelningar, aktieåterköp) till dess att de fastställda buffertmålen nås. På så vis skulle det garanteras att banksektorn bygger upp kapitalbuffertar när de har tillräckliga inkomster för att göra detta och sedan använder dessa buffertar under stressperioder. Att se till att kapitalet växer under perioder med höga inkomster skulle kunna bidra till att dämpa överdrivna kreditförlängningar och skuldsättning inom banksektorn.

47. Het tweede element is een anticyclische kapitaalbuffer. Deze zou een breder macroprudentieel doel dienen, namelijk de bescherming van de banksector tegen perioden van buitensporige kredietgroei alsook de ondersteuning van de kredietverlening door banken in tijden van economische neergang. Het streefniveau voor de anticyclische kapitaalbuffer zou variëren in de tijd en een functie zijn van een of meerdere macroparameters die fungeren als indicator van toenemende risico's op macroniveau. Een afwijking van de macroparameters van het langetermijngemiddelde zou wijzen op een periode van toenemende macrorisico's, waardoor de aan te houden kapitaalbeschermingsbuffer zou stijgen.

47. Den andra faktorn utgörs av en konjunkturutjämnande kapitalbuffert. Den skulle utformas för att nå det mer övergripande målet för stabilitetstillsyn på makronivå om att skydda banksektorn från perioder av överdriven kredittillväxt och stödja bankernas utlåning under ekonomiska nedgångar. Målnivån för konjunkturutjämnande kapitalbuffertar skulle variera med tiden och skulle fastställas som en funktion av en eller flera makrovariabler som väljs för att agera som en indikator för riskökningar på makronivå. Avvikelser i makrovariabeln eller makrovariablerna från det långsiktiga genomsnittet skulle ange perioder när makroriskerna byggs upp, vilket skulle leda till att kapitalbevarandebuffertens omfattning ökas.

48. De Commissie ziet een in de tijd variabele kapitaalbuffer als een mogelijkheid om het procycliciteitsprobleem op macroprudentieel niveau aan te pakken. Aangezien een dergelijke maatregel een globale economische, monetaire en macroprudentiële beoordeling zou inhouden, zal de Commissie samen met de ECB onderzoeken hoe deze maatregel in de nieuwe toezichtarchitectuur kan worden opgenomen.

48. För att hantera konjunkturförstärkande effekter på stabilitetstillsynen på makronivå lyfter kommissionen fram alternativet med en kapitalbuffert som varierar med tiden. Eftersom en sådan åtgärd skulle kräva en allmän bedömning av ekonomiska och penningpolitiska faktorer samt en bedömning av stabilitetstillsynen på makronivå, kommer kommissionen tillsammans med ECB att undersöka möjliga vägar för att integrera denna åtgärd i den nya tillsynsstrukturen.

Beperking van de cycliciteit van het MRC

En sänkning av minimikapitalkraven

49. Het CEBT heeft voorgesteld het pijler 2-proces te gebruiken ter correctie van de lagere PD-ramingen in tijden van gunstige kredietvoorwaarden. In de praktijk stoelt de methode op de toepassing van een correctie die overeenstemt met de kloof tussen de huidige PD-waarden en de PD-waarden in recessies of het langetermijngemiddelde. Volgens deze opzet daalt de correctiecoëfficiënt in tijden van recessie en stijgt hij in tijden van economische groei. De buffer zou dienovereenkomstig worden berekend en bijgevolg de conjuncturele schommelingen van het MRC kunnen opvangen en de procycliciteit beperken.

49. CEBS har föreslagit att processen i andra pelaren ska användas för att justera trycket på PD-uppskattningarna under gynnsamma kreditförhållanden. I praktiken bygger denna metod på en justering, som avspeglar skillnaden mellan nuvarande PD och PD som antingen motsvarar recessioner eller långsiktiga genomsnitt. När justeringen är utformad på detta sätt minskar den under konjunkturnedgångar och ökar under expansionsfaser. Bufferten skulle sedan beräknas enligt detta. Den skulle därför kunna absorbera konjunkturmässiga fluktuationer i minimikapitalkraven, och minska de konjunkturstärkande effekterna.

Hefboomwerking

Skuldsättning

50. In de aanloop naar de recente financiële crisis is de hefboomwerking in het financiële stelsel aanzienlijk toegenomen, zowel in de gereguleerde banksector als in de niet-gereguleerde sectoren, bij marktspelers als hedgefondsen en private-equitybedrijven. Hoewel een hogere hefboomwerking in goede tijden tot hogere opbrengsten kan leiden, zorgt deze ook voor grotere verliezen bij een economische neergang. Bovendien heeft de afbouw van de hefboomfinanciering door marktspelers in het hele financiële stelsel de financiële markten en de bredere economie nog meer schade berokkend.

50. Skuldsättningen i finanssystemet ökade betydligt under upptakten till den rådande finanskrisen, både inom den reglerade sektorn och inom de icke-reglerade sektorerna, i enheter som hedgefonder och private equity-företag. Ökad skuldsättning kan leda till att avkastningen ökas under goda tider, men den leder likaså till att förlusterna förvärras vid en nedgång. Dessutom orsakade de minskningar av skuldsättningen som gjordes inom finanssystemet ytterligare skadliga effekter på finansmarknaderna och ekonomin i stort.

51. De G20 stelden in hun verklaring van 2 april 2009[38] dat risicogebaseerde kapitaalvereisten moeten worden aangevuld met een eenvoudige, transparante, niet-risicogebaseerde maatstaf die internationaal vergelijkbaar is, vorderingen buiten de balanstelling naar behoren in aanmerking neemt en buitensporige hefboomwerking in het bankenstelsel helpt te beperken. In zijn openbare raadpleging heeft het Bazelse Comité de grote lijnen van een hefboomratio gekenschetst die in aanvulling op het risicogebaseerde Bazel II-raamwerk zou worden gebruikt, teneinde te evolueren naar een pijler 1-benadering op basis van adequate evaluatie en kalibratie. De Commissie overweegt net als het Bazelse Comité een hefboomratio in te voeren met het oog op de verwezenlijking van de volgende doelstellingen:

51. I G20-gruppens förklaring av den 2 april 2009[38] angavs att ”riskbaserade kapitalkrav bör kompletteras med ett enkelt, öppet mått som inte är riskbaserat och är internationellt jämförbart, där exponeringar utanför balansräkningen beaktas, och som på lämpligt sätt kan bidra till att hålla tillbaka den ökade skuldsättningen i banksystemet”. I sitt offentliga samråd skisserade Baselkommittén upp konturerna till en skuldsättningsgrad som skulle fungera som ett kompletterande mått till den riskbaserade Basel II-ramen för att gå över till en behandling inom första pelaren som grundas på lämplig granskning och kalibrering. I linje med Baselkommitténs syn överväger kommissionen att införa en skuldsättningsgrad i syfte att uppnå följande mål:

52. beperking van de stijging van de hefboomwerking in de banksector om zodoende het risico op destabiliserende maatregelen ter vermindering van de hefboomwerking, die het financiële stelsel en de economie kunnen schaden, te verkleinen; en

52. Begränsa en ökning av skuldsättningen inom banksektorn, för att på så vis bidra till att mildra risken för destabiliserande minskningar av skuldbördan som kan skada finanssystemet och ekonomin.

53. vaststelling van aanvullende voorzorgsmaatregelen tegen het modelrisico en foute metingen door de risicogebaseerde maatregel aan te vullen met een eenvoudige, transparante, onafhankelijke maatstaf voor risico's op basis van brutovorderingen.

53. Införa ytterligare garantier mot modellrisker och mätningsfel genom att komplettera det riskbaserade måttet med ett enkelt, öppet och oberoende mått av risken, som grundas på bruttoexponeringar.

54. Het is wenselijk de hefboomratio voor de toepassing ervan op internationaal niveau te harmoniseren en volledig te corrigeren voor eventuele resterende boekhoudkundige verschillen. De ratio dient te worden geijkt zodat deze een geloofwaardige aanvullende maatstaf kan worden voor de risicogebaseerde vereisten, met inachtneming van de komende wijzigingen van het Bazel II-raamwerk.

54. Det är önskvärt att skuldsättningsgraden harmoniseras internationellt innan den genomförs, och att den justeras fullständigt för eventuella kvarstående skillnader i redovisningen. Graden skulle kalibreras så att den fungerar som ett trovärdigt kompletterande mått av de riskbaserade kraven, med beaktande av de kommande ändringarna av Basel II-ramverket.

Reeds door de Commissie getroffen maatregelen

Åtgärder som redan har vidtagits av kommissionen

55. In de sterke groeiperiode van de financiële sector bevorderde de opzet van financiële-stimulansregelingen voor kaderpersoneel van financiële ondernemingen de procycliciteit. Doordat de regelingen op winstgevendheid op korte termijn gericht waren en onvoldoende op de risico's of prestaties op lange termijn werden afgestemd, zetten zij immers aan tot het nemen van buitensporige risico's[39].

55. Under de år som finansboomen varade stimulerade incitamentsystemen för beslutsfattande personal inom finansföretagen de konjunkturförstärkande effekterna. Överdrivet risktagande stimulerades genom inriktningen på kortsiktig lönsamhet, utan att fånga upp och justera för risker på lämpligt sätt eller beakta de långsiktiga resultaten.[39]

56. Teneinde dit negatieve effect van slecht opgezette beloningsstructuren aan te pakken, heeft de Commissie voorgesteld de vereisten van de RKV aan te vullen met een uitdrukkelijke verplichting voor kredietinstellingen en beleggingsondernemingen om voor alle personeelscategorieën waarvan de beroepsactiviteit een wezenlijke invloed op hun risicoprofiel heeft, beloningsregelingen en -praktijken vast te stellen en in stand te houden die in overeenstemming zijn met doeltreffend risicobeheer[40].

56. För att komma till rätta med denna negativa effekt av dåligt utformade ersättningsstrukturer har kommissionen föreslagit att kraven i kapitalkravsdirektivet ska kompletteras med en uttrycklig skyldighet för kreditinstitut och investmentföretag att utforma och upprätthålla en ersättningspolitik och ersättningsrutiner för personalkategorier som i sitt arbete utför uppgifter som i väsentlig utsträckning påverkar företagets riskprofil.[40]

57. Teneinde de toereikendheid van de bankkapitaalvereisten te verbeteren, heeft de Commissie tevens wijzigingen in de RKV voorgesteld om de wettelijke kapitaalvereisten voor handelsportefeuilleactiviteiten en hersecuritisaties uit de beleggingsportefeuille aan te scherpen[41]. Tijdens de financiële crisis leidden de zwakke punten van het MRC op deze gebieden tot extra druk op de kapitaalpositie van banken, wat op zijn beurt wellicht tot een verdere aanscherping van de kredietvoorwaarden door de banken heeft bijgedragen.

57. För att förbättra kapitalkraven har kommissionen också föreslagit ändringar av kapitalkravsdirektivet för att öka de lagstadgade kapitalkraven för verksamheter i handelslagret och omvärdepapperiseringar som innehas utanför handelslagret.[41] Under finanskrisen ledde bristerna i minimikapitalkraven på dessa områden till ytterligare stress på bankernas kapitalställning, vilket i sin tur förmodligen ledde till åtstramningen av bankernas utlåningsstandarder.

58. In 2009 heeft de Commissie ook voorgesteld een Europees Comité voor systeemrisico’s (ECSR)[42] in te stellen dat belast zou worden met het toezicht op de stabiliteit van het volledige financiële stelsel. Indien het ECSR overeenkomstig dat voorstel wordt opgericht, zal het systeemrisico's op Europees niveau signaleren en risicowaarschuwingen afgeven. De toevoeging van een solide macroprudentieel niveau aan de bestaande microprudentiële aanpak zou de procyclische factoren, zoals beperkingen in de meting van risico's en inadequate reacties van marktdeelnemers op risico's, moeten helpen tegengaan[43]. Hierdoor zouden cycli en de toename van risico's in het stelsel tijdig moeten kunnen worden gesignaleerd. Indien toezichthouders en beleidsmakers daarbij een belangrijke rol wordt toebedeeld, zou sneller actie kunnen worden ondernomen om buitensporige volatiliteit en procycliciteit in tijden van economische neergang te voorkomen.

58. År 2009 föreslog kommissionen även att ett europeiskt systemriskråd[42] skulle inrättas för att övervaka stabiliteten i finanssystemet i stort. Om ett sådant systemriskråd inrättas enligt förslaget kommer rådets uppgift att vara att identifiera systemrisker på EU-nivå och utfärda riskvarningar. Att lägga till en robust stabilitetstillsyn på makronivå för att komplettera den nuvarande tillsynsstrukturen på mikronivå kan bidra till att hantera källor till konjunkturförstärkande effekter som är kopplade till begränsningar i riskmätningen och olämpliga reaktioner från marknadsdeltagarna på risker.[43] På så sätt skulle cyklerna och uppbyggandet av risker i systemet kunna upptäckas i rätt tid. Om detta kompletteras med starka kopplingar till tillsynsmyndigheter och politiskt ansvariga blir det möjligt att vidta åtgärder redan i ett tidigare skede för att undvika överdriven volatilitet och konjunkturförstärkande effekter vid en ekonomisk nedgång.

Conclusies

Slutsatser

59. Er zij benadrukt dat de gepresenteerde analyse een indicatief karakter heeft omdat de voorschriften van RKV II pas in 2009 zijn aangenomen.

59. Det bör påpekas att den analys som görs endast är preliminär eftersom reglerna för den andra omarbetningen av kapitalkravsdirektivet antogs så sent som 2009.

60. De Commissie merkt op dat vele internationale instellingen en comités hebben onderstreept dat het belangrijk is anticyclische maatregelen in het prudentiële kader op te nemen om excessieve procycliciteit in het financiële stelsel te beperken. Parallel met de werkzaamheden van het Bazelse Comité zal de Commissie met name de opties onderzoeken die het systeemrisico en de procycliciteit op de meest doeltreffende wijze aanpakken. De Commissie is van mening dat deze maatregelen het nemen van buitensporige risico's in tijden van economische groei moeten beperken, maar ook zodanig moeten worden opgevat dat zij in geval van economische neergang kunnen worden teruggeschroefd om de weerbaarheid van de banksector te bevorderen en de kredietstroom naar de economie te ondersteunen.

60. Kommissionen konstaterar att många internationella institutioner och kommittéer har lyft fram betydelsen av att införa konjunkturutjämnande åtgärder i tillsynsramen för att minska överdrivna konjunkturförstärkande effekter i finanssystemet. Parallellt med det arbete som pågår i Baselkommittén kommer kommissionen särskilt att granska alternativ för att komma till rätta med systemrisker och konjunkturförstärkande effekter på ett så effektivt sätt som möjligt. Kommissionen anser att dessa åtgärder bör bidra till att begränsa överdrivet risktagande i tider av ekonomisk tillväxt, men att de även måste vara utformade så att de kan dras tillbaka under ekonomiska nedgångar för att öka banksektorns återhämtningsförmåga och stödja kreditflödet till ekonomin.

61. De Commissie herinnert aan de conclusies van de Raad (Ecofin)[44], waarin wordt opgeroepen tot de invoering van een "vooruitziend [voorzieningenbeleid], hierin bestaande dat in goede tijden uit de winsten [voorzieningen] worden aangelegd voor verwachte verliezen op de leningenportefeuille, (…) dat een temperende werking op de procycliciteit [uitoefent]". De Commissie herinnert ook aan de aanbeveling van de G20, die de opstellers van verslaggevingsstandaarden ertoe heeft aangespoord op korte termijn met toezichthouders en regelgevende instanties samen te werken om de standaarden inzake waardering en voorzieningen te verbeteren en tot één enkel stelsel van mondiale verslaggevingsstandaarden van hoge kwaliteit te komen". De Commissie zal in een eventueel wetgevingsvoorstel rekening houden met de lopende werkzaamheden van de voor het opstellen van de internationale verslaggevingsstandaarden bevoegde instantie (IASB) en van de prudentiële toezichthouders (met name het Bazelse Comité).

61. Kommissionen påminner om Ekofinrådets slutsatser[44], där Ekofinrådet ”stöder införandet av framåtblickande avsättningar som innebär att det görs avsättningar som härrör från vinster i goda tider för förväntade låneportföljsförluster, vilket skulle bidra till att begränsa procyklikaliteten”. Kommissionen erinrar likaså om G20-rekommendationerna, där G20 uppmanar ”de ansvariga för utformningen av redovisningsstandarder att snabbt börja samarbeta med tillsynsmyndigheter och lagstiftare för att förbättra standarderna för värdering och avsättningar och inrätta en gemensam uppsättning globala redovisningsstandarder av hög kvalitet”. Kommissionen kommer att ta hänsyn till det pågående arbetet i den internationella organisation som arbetar med att fastställa redovisningsstandarder (IASB) och stabilitetstillsynsmyndigheterna (särskilt Baselkommittén), när den överväger ett lagstiftningsförslag.

Referenties

Referenser

BIS (2008), "Addressing financial system procyclicality: a possible framework", notitie bestemd voor de werkgroep Market and Institutional Resilience van het FSF, september 2008, beschikbaar op http://www.financialstabilityboard.org/publications/r_0904e.pdf?noframes=1

BIS (2008), ”Addressing financial system procyclicality: a possible framework”, Not för FSF Working Group on Market and Institutional Resilience, september 2008, finns på http://www.financialstabilityboard.org/publications/r_0904e.pdf?noframes=1 .

Borio, C., C. Furfine en P. Lowe (2001), "Procyclicality of the financial system and financial stability: issues and policy options", BIS Paper No 1

Borio, C., C. Furfine, och P. Lowe (2001), ”Procyclicality of the financial system and financial stability: issues and policy options”, BIS Paper No 1.

Cappiello, L., A. Kadareja, C. Kok Sørensen en M. Protopapa (2009), "Do bank loans and credit standards have an effect on output? A panel approach for the euro area", ECB Working Paper (verschijnt binnenkort)

Cappiello, L., A. Kadareja, C. Kok Sørensen och M. Protopapa (2009), ”Do bank loans and credit standards have an effect on output? A panel approach for the euro area”, arbetsdokument från ECB (kommande).

Ciccarelli, M., A. Maddaloni en J.-L. Peydró (2009), "Trusting the Bankers: a New Look at the Credit Channel of Monetary Transmission", document voorgesteld op de CREDIT-conferentie van 2009 over kredietrisico, financiële crises en de macro-economie, Venetië

Ciccarelli, M., A. Maddaloni och J.-L. Peydró (2009), ”Trusting the Bankers: a New Look at the Credit Channel of Monetary Transmission”, diskussionsunderlag som lades fram vid 2009 års CREDIT-konferens på temat ”Credit Risk, Financial Crises, and the Macroeconomy”, i Venedig.

COM(2009) 362 definitief, Voorstel voor een richtlijn van het Europees Parlement en de Raad tot wijziging van de Richtlijnen 2006/48/EG en 2006/49/EG wat betreft de kapitaalvereisten voor de handelsportefeuille en voor hersecuritisaties, alsook het bedrijfseconomisch toezicht op het beloningsbeleid, beschikbaar op http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0362:FIN:NL:PDF

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (KOM(2009)362 slutlig). Se http://ec.europa.eu/internal_market/bank/docs/regcapital/com2009/Leg_Proposal_Adopted_1307.pdf .

COM(2009) 499 definitief, Voorstel voor een richtlijn van het Europees Parlement en de Raad betreffende communautair macroprudentieel toezicht op het financiële stelsel en tot oprichting van een Europees Comité voor systeemrisico’s, 23 september 2009, beschikbaar op http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0499:FIN:NL:PDF

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 23 september 2009 om makroprudentiell tillsyn över det finansiella systemet på gemenskapsnivå och om inrättande av ett Europeiskt systemriskråd (KOM(2009)499 slutlig), se http://ec.europa.eu/internal_market/finances/docs/committees/supervision/20090923/com2009_499_en.pdf .

Raad (Ecofin) (2009), Conclusies van de Raad over procycliciteit, 2954e zitting van de Raad Economische en Financiële Zaken, Brussel, 7 juli 2009, beschikbaar op http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/nl/ecofin/109827.pdf

Ekofin (2009), ”rådets slutsatser om procyklikalitet”, 2 954:e mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor) i Bryssel den 7 juli 2009. Se http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/109050.pdf .

G20 (2009), "Declaration on strengthening the financial system", Londen, 2 april 2009, beschikbaar op http://www.g20.org/Documents/Fin_Deps_Fin_Reg_Annex_020409_-_1615_final.pdf

G20 (2009), ”Förklaring om en förstärkning av det finansiella systemet, London, den 2 april 2009. Se http://www.g20.org/Documents/Fin_Deps_Fin_Reg_Annex_020409_-_1615_final.pdf .

Masschelein, N. (2007), "Monitoring pro-cyclicality under the capital requirements directive: preliminary concepts for developing a framework", NBB Working Paper 120

Masschelein, N. (2007), ”Monitoring pro-cyclicality under the capital requirements directive: preliminary concepts for developing a framework”, arbetsdokument från NBB, dok.nr. 120.

[1] De RKV omvat Richtlijn 2006/48/EG van het Europees Parlement en de Raad betreffende de toegang tot en de uitoefening van de werkzaamheden van kredietinstellingen en Richtlijn 2006/49/EG van het Europees Parlement en de Raad inzake de kapitaaltoereikendheid van beleggingsondernemingen en kredietinstellingen.

[1] Utgörs av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut.

[2] De TFICF is belast met het monitoren van de omvang en volatiliteit van de minimumkapitaalvereisten van banken, zoals gedefinieerd in de RKV, alsook met de analyse van het effect van deze vereisten op de kredietverlening door banken en op de conjunctuurcyclus.

[2] TFICF:s uppdrag är att övervaka nivån på och volatiliteten hos bankernas minimikapitalkrav, vilka fastställs i direktivet om kapitalkrav, och analysera deras inverkan på bankernas utlåning och på konjunkturcykeln.

[3] Tussen 12 augustus en 28 september 2009 werd onder Europese ondernemingen een enquête gehouden. De ondernemingen werden via het Europees toetsingspanel van het bedrijfsleven (European Business Test Panel — EBTP) geraadpleegd over hun waarnemingen met betrekking tot de ontwikkeling van de beschikbaarheid en de voorwaarden van bankkredieten sinds oktober 2008. 429 leden van het EBTP uit 28 EU/EER-lidstaten hebben de vragenlijst ingevuld. 59% van de ondervraagde ondernemingen was klein, 20% middelgroot en 21% groot.

[3] Ett frågeformulär till EU-företagen lades ut på webben under perioden 12 augusti–28 september 2009. Via den europeiska företagspanelen (EBTP) tillfrågades näringslivet om sin syn på utvecklingen i tillgången till och villkoren för bankkrediter sedan oktober 2008. Frågeformuläret besvarades av 429 medlemmar i EBTP från 28 EU/EES-länder. När det gäller företagsstorleken för de svarande var 59 procent små företag, 20 procent medelstora företag och 21 procent stora företag.

[4] Tussen 21 mei en 31 augustus 2009 werd in de Europese banksector een enquête gehouden. Er werden negentien antwoorden ontvangen uit IT, SI, BE, AT, DE, UK en NL. De respondenten waren onder meer banken die voornamelijk in particulier bezit zijn (beursgenoteerd), nationale coöperatieve banknetwerken en overheidsbanken. Enkele antwoorden waren afkomstig van nationale verenigingen die het gezamenlijke standpunt van hun leden verwoordden, waardoor het aantal individuele kredietinstellingen dat tot de enquête heeft bijgedragen, in wezen heel wat hoger lag.

[4] Ett frågeformulär till EU:s banksektor lades ut på webben under perioden 21 maj–31 augusti 2009. Nitton svar inkom från IT, SI, BE, AT, DE, UK och NL. Bland de svarande fanns banker med privat majoritetsägande (noterade), nationella nätverk av kooperativa banker och offentligägda banker. En del av svaren inlämnades av nationella sammanslutningar som företräder sina medlemmars ståndpunkt, vilket ökade antalet enskilda kreditinstitut som omfattades av frågeformuläret.

[5] Richtlijn 2009/111/EG van het Europees Parlement en de Raad van 16 september 2009 tot wijziging van de Richtlijnen 2006/48/EG, 2006/49/EG en 2007/64/EG wat betreft banken die zijn aangesloten bij centrale instellingen, bepaalde eigenvermogensbestanddelen, grote posities, het toezichtkader en het crisisbeheer.

[5] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering.

[6] Zie BIS (2008) en Masschelein (2007) voor een grondige beschrijving van de voornaamste bronnen van procycliciteit en van de rol die de regelgeving inzake kapitaaltoereikendheid daarbij vervult.

[6] Se BIS (2008) och Masschelein (2007) för en detaljerad förklaring av de huvudsakliga källorna till konjunkturförstärkande effekter och rollen för kapitalkravsregler.

[7] Financiële instellingen hebben het met name moeilijk om absolute risico's in te schatten (zij zijn heel wat bedrevener in het inschatten van relatieve risico's), vooral over een langere periode, waardoor zij maar zelden voor het financiële stelsel gevaarlijk sterke groei als dusdanig herkennen. Risicometingen kunnen vrij laag uitvallen in expansiefases terwijl zwakke punten en risico's ontstaan. Zij schieten echter de hoogte in zodra zich spanningen voordoen. Zo kan het marktrisico van de handelsportefeuille van banken gemakkelijk worden onderschat indien het beoordeeld wordt op basis van korte perioden waarin activa worden aangehouden. Dergelijke beperkingen in de perceptie van risico's zijn ten dele het gevolg van de beperkte informatie die beschikbaar is over de dynamiek van het systeemrisico en worden verklaard door bepaalde theorieën van de "behavioural finance", zoals blindheid voor grote risico's ("disaster myopia") en cognitieve dissonantie. Zie Borio et al. (2001) voor een ruimere analyse.

[7] Finansinstituten har särskilt svårigheter med att bedöma den absoluta risknivån (medan de är bättre på att bedöma relativa risker), särskilt under en längre period, och identifierar därför sällan uppsving med konsekvenser för systemrisken. Mätningen kan visa på en relativt låg risk eftersom sårbarheten och risken byggs upp under expansionsfasen, men fryser på en viss nivå när spänningar uppstår. Marknadsrisken i bankernas handelslager kan t.ex. lätt underskattas om den mäts under korta innehavsperioder. Sådana begränsningar av den upplevda risken kan delvis bero på brist på information om dynamiken i systemrisken och förklaras av vissa teorier om ”behavioural finance”, dvs. hur psykologiska faktorer påverkar enskilda investerare och hur detta påverkar de finansiella marknaderna, såsom en tendens att underskatta risker (”disaster myopia”), och kognitiv dissonans. Se Borio et al. (2001) för en detaljerad förklaring.

[8] Wanneer het economische klimaat somber is en de waarde van zekerheden daalt, kunnen informatieasymmetrieën met betrekking tot de kwaliteit van de balans van cliënten ertoe leiden dat zelfs kredietnemers met winstgevende projecten nog maar moeilijk leningen kunnen krijgen. Wanneer de economie opleeft en de waarde van zekerheden stijgt, kan zich het tegengestelde voordoen. Deze redenering doet vermoeden dat het procyclische effect wellicht sterker is bij kredietnemers met een grotere kans op informatieasymmetrie, zoals onder meer kleine en middelgrote ondernemingen waaraan geen externe ratings worden toegekend en waarvoor geen uitgebreide informatieverplichtingen gelden.

[8] När de ekonomiska förhållandena är dåliga och värdet på säkerheterna sjunker kan informationsasymmetrier med avseende på kvaliteten på kundernas balansräkningar medföra att till och med kredittagande parter med lönsamma projekt kan ha svårigheter att erhålla finansiering. När de ekonomiska förhållandena förbättras och värdet på säkerheterna ökar kan den motsatta situationen uppstå. Detta resonemang tyder på att konjunkturförstärkande effekter kan ha en starkare koppling till kredittagande parter som är mer benägna att lämna asymmetrisk information, inklusive små och medelstora företag som inte är föremål för externa kreditvärderingar och omfattande redovisningskrav.

[9] In bepaalde gevallen worden deze reacties ingegeven door de kortetermijnbenadering van beloningsstructuren of door kuddegedrag (neiging van marktdeelnemers om hun gedrag af te stemmen op dat van de andere marktspelers). Het beloningsbeleid van financiële instellingen kan het procyclische effect versterken indien het (mogelijkerwijs onevenredige) beloningen inhoudt wanneer alles goed gaat en onvoldoende bestraffing in geval van moeilijkheden, bijvoorbeeld bonussen op basis van opbrengsten op korte termijn die meteen worden uitbetaald, zonder dat deze zijn afgestemd op de genomen risico's of dat de betaling wordt uitgesteld om rekening te houden met toekomstige prestaties van de bedrijfseenheid of van de gehele instelling. Zie Borio et al. (2001) voor een ruimere analyse.

[9] I vissa fall förklaras dessa reaktioner av kortsiktiga belastningar på ersättningsstrukturerna eller ”flockbeteende” (en tendens från marknadsdeltagarna att anpassa sitt beteende till varandra). Finansinstitutens ersättningspolitik kan ha en konjunkturförstärkande effekt om de medför (eventuellt oproportionerliga) ersättningar vid bra resultat och otillräckliga sanktioner vid dåliga resultat, t.ex. bonusar som baseras på kortsiktiga vinster som betalas ut omedelbart, utan riskjustering eller uppskjuten betalning för att ta hänsyn till affärsenhetens eller hela finansinstitutets framtida resultat. Se Borio et al. (2001) för en detaljerad förklaring.

[10] Bij een economische neergang kunnen de marktontwikkelingen daarentegen leiden tot een daling van de reële waarde van activa en tot hogere voorzieningsvereisten. Deze neerwaartse herziening van de waardering van activa en stijgende kredietverliezen kunnen de banken ertoe aanzetten hun kredietvoorwaarden aan te scherpen en hun kredietverlening terug te schroeven.

[10] Omvänt kan marknadsutvecklingar vid en ekonomisk nedgång leda till en minskning av det skäliga marknadsvärdet på tillgångar och även till ökade avsättningskrav. Dessa nedåtjusteringar i värderingen av tillgångar och ökande låneförluster kan inverka på bankerna och få dem att skärpa lånevillkoren och minska på utlåningen.

[11] Wat het relatieve effect van individuele risicoparameters in de interne-ratingbenadering betreft, wordt de PD-waarde gezien als de factor die het meest tot de cycliciteit van het raamwerk bijdraagt, hoewel ook LGD en EAD van invloed kunnen zijn, zij het in mindere mate. De mate waarin de kapitaalvereisten variëren, wordt onder meer bepaald door het systeem dat banken in hun interne-ratingprocessen toepassen, namelijk een systeem dat uitgaat van een bepaald moment in de tijd (point-in-time of PIT) of van de gehele cyclus (through-the-cycle of TTC). TTC-ratings reageren doorgaans niet zo snel op schommelingen in de macro-economische situatie, waardoor zij minder door ontwikkelingen in de conjunctuurcyclus worden beïnvloed. TTC-ratingsystemen worden in het kader van het Bazel II-raamwerk en de RKV aanbevolen als een manier om de potentiële volatiliteit van de kapitaalvereisten af te vlakken. Gezien de voorkeur van banken voor recente gegevens over wanbetaling en voor systemen van vroegtijdige waarschuwing en aangezien het erg moeilijk is om voldoende gegevens te vergaren, gebruiken zij hoofdzakelijk PIT-benaderingen, vooral voor vorderingen op kleine en middelgrote ondernemingen en op particulieren.

[11] När det gäller den relativa effekten av enskilda riskparametrar i IRB-metoden anses PD vara den faktor som bidrar mest till de cykliska effekterna i ramen, men effekterna av LGD och EAD kan också vara relevanta, dock i mindre utsträckning. Graden av växlingarna i kapitalkraven kan bland annat bero på om bankerna tillämpar PIT-systemet (Point-in-Time) eller TTC-systemet (Through-the-Cycle) i sina interna kreditvärderingsprocesser. TTC-värderingarna ändras vanligen inte så snabbt till följd av fluktuationer i de makroekonomiska förhållandena, och påverkas därför mindre av drivkraften i konjunkturen. Användning av TTC-kreditvärderingssystemet rekommenderas i Basel II och i direktivet om kapitalkrav som ett sätt att dämpa den eventuella volatiliteten i kapitalkraven. På grund av att bankerna föredrar att använda färska standarduppgifter och system för tidig varning och att det är svårt att samla in tillräckligt med uppgifter använder de emellertid främst PIT-metoder, särskilt för exponeringar till små och medelstora företag och privatkunder.

[12] Bij de standaardbenadering schommelen de kapitaalvereisten minder sterk omdat banken gebruik maken van risicogewichten op basis van externe ratings (die doorgaans op TTC-basis worden toegekend) van externe kredietbeoordelingsinstellingen.

[12] Enligt SA-metoden förväntas kraven fluktuera mindre eftersom bankerna använder en riskviktning som grundas på externa kreditvärderingar (som brukar fastställas på TTC-basis) som utfärdas av externa kreditvärderingsinstitut.

[13] Verwacht wordt dat de risicogewogen activa van bedrijfskredietportefeuilles bij de elementaire interne-ratingbenadering minder sterk door de conjunctuurcyclus worden beïnvloed dan bij de geavanceerde interne-ratingbenadering, aangezien banken bij de geavanceerde methode hun eigen LGD- en EAD-ramingen gebruiken. Aangenomen wordt immers dat intern geraamde LGD- en EAD-waarden sterker op conjunctuurcycli reageren dan de ramingen van de toezichthouders die in het kader van de elementaire interne-ratingbenadering worden gebruikt.

[13] Riskklassificeringsmetoden FIRB:s (Foundation Internal Ratings Based) riskviktade tillgångar för företagsportföljer förväntas vara mindre lättpåverkade av affärscykeln än riskklassificeringsmetoden AIRB:s (Advanced Internal Ratings Based), eftersom bankerna under den senare använder sina egna uppskattningar av LGD och EAD. Internt uppskattade LGD och EAD ses som mer lyhörda för affärscyklerna än de uppskattningar från tillsynsmyndigheterna som används under FIRB.

[14] Naast de kredietrisicoparameters kan ook het gebruik van producten voor de overdracht van kredietrisico's, zoals hersecuritisaties, gevolgen hebben voor de cycliciteit van de kapitaalvereisten. Onder gunstige omstandigheden ondersteunen de securitisatiemarkten de overdracht van kredietrisico's van afzonderlijke instellingen, waardoor zij een ontlastend effect hebben op de kapitaalpositie van banken. Uit recente gegevens is echter gebleken dat deze risico-overdrachtsfunctie onder gespannen marktomstandigheden niet noodzakelijkerwijze doeltreffend wordt gebruikt, wat het negatieve effect op de kapitaalpositie van banken dan weer kan versterken.

[14] Förutom kreditriskparametrar kommer användningen av produkter för kreditrisköverföring, såsom värdepapperisering, att inverka på de cykliska effekterna av kapitalkraven. Under gynnsamma förhållanden stöder värdepapperiseringsmarknaden överföringen av kreditrisken från enskilda institutioner, och har därför en mildrande effekt på bankernas kapitalpositioner. Färska belägg avslöjar dock att denna risköverföringsfunktion inte nödvändigtvis används effektivt i en stressad marknadssituation, vilket i sin tur kan utvidga de negativa effekterna på bankernas kapitalpositioner.

[15] Juni 2008, december 2008 en juni 2009 voor ongeveer 60 tot 80 banken uit veertien EU-lidstaten die de interne-ratingbenadering toepassen.

[15] Juni 2008, december 2008 och juni 2009 för cirka 60–80 IRB-banker från 14 EU-länder.

[16] Zonder de overgangsperioden in aanmerking te nemen.

[16] Utan att beakta övergångsgolven.

[17] Een bank behoort tot groep 1 indien haar Tier 1-kapitaal meer dan 3 miljard EUR bedraagt, haar activiteiten voldoende gediversifieerd zijn en zij internationaal actief is.

[17] En bank anses vara en grupp 1-bank om dess klass 1-kapital överstiger 3 miljarder euro och den är väl diversifierad och internationellt aktiv.

[18] Het is mogelijk dat de door de banken bekendgemaakte gegevens het effect van de RKV op de kapitaalvereisten die op basis van de interne-ratingbenaderingen van kredietrisico bepaald worden, nog niet ten volle weergeven omdat banken ten dele de standaardbenadering toepassen. In december 2008 was het procentuele aandeel van de vorderingen waarvoor banken deze gedeeltelijke toepassing verkozen zowel in groep 1 (31%) als in groep 2 (40%) aanzienlijk.

[18] Inverkan av direktivet om kapitalkrav på kapitalkraven enligt IRB-strategierna för kreditrisk kanske inte avspeglas fullständigt i de uppgifter som offentliggörs av bankerna i den meningen att bankerna endast tillämpar Standardised Approach delvis. I december 2008 var andelen av bankernas delvis använda exponeringar betydande för både grupp 1-banker (31 procent) och grupp 2-banker (40 procent).

[19] Het MRC per vordering - een maatstaf voor risico - is in december 2008 ten opzichte van juni 2008 immers onveranderd gebleven (voor de banken van groep 1) of licht gedaald (voor groep 2). Hoewel de PD-waarde op portefeuilleniveau bij de banken van groep 1 gemiddeld is gestegen, zijn de niet in gebreke gebleven PD's virtueel onveranderd gebleven, wat erop wijst dat de stijging van het PD-gemiddelde toe te schrijven was aan een hoger aantal gevallen van wanbetaling. De stijging van de PD-waarden weerspiegelt een stijging van het aantal vorderingen met een betalingsachterstand, maar het effect van het hogere PD-gemiddelde op de risicogewogen activa (en het MRC) is minder duidelijk aangezien het risicogewicht van een vordering met een betalingsachterstand nihil is (met enkele uitzonderingen bij de geavanceerde interne-ratingbenadering). In een dergelijk geval wordt het risico in de boeken weergegeven door het verwachte verlies, waarvoor risicovoorzieningen dienen te worden aangelegd (indien de voorzieningen ontoereikend zijn, wordt het resterende verlies op het kapitaal in mindering gebracht). Voorts was de LGD-waarde van een aantal vorderingen in december 2008 lager dan in juni 2008.

[19] Minimikapitalkravet per exponering – som är ett mått på risken – var faktiskt antingen oförändrat (för grupp 1-banker), eller något lägre (för grupp 2-banker) i december jämfört med juni 2008. Grupp 1-bankernas PD på portföljnivå ökade i genomsnitt, medan icke-fallerande PD förblev praktiskt taget oförändrade. Detta tyder på att ökningen av genomsnittliga PD berodde på ett högre antal fallissemang. I den mån som ökningen av PD avspeglar en ökning av andelen icke-fallerande exponeringar blir inverkan av det ökande PD-genomsnittet på riskviktade tillgångar (och på minimikapitalkraven) mindre direkt eftersom riskvikten för en icke-fallerad exponering är noll (med vissa undantag under AIRB). Risken redovisas sedan genom den förväntade förlusten, för vilken riskavsättningar ska göras (vid underskott görs avdrag från kapitalet). Dessutom var LGD lägre för ett antal exponeringar i december jämfört med juni 2008.

[20] Het MRC is een doeltreffende weergave van de teller en de noemer van de wettelijk vereiste kapitaalratio. Het is een maat voor het kapitaal dat vereist is voor de dekking van i) 8% van de risicogewogen activa, ii) het verschil tussen de totale in aanmerking komende voorzieningen en het totale verwachte verlies en iii) de overige aftrekposten.

[20] Minimikapitalkraven sammanfattar effektivt täljaren och nämnaren i den lagstadgade kapitalkvoten. De mäter det kapital som krävs för att täcka i) 8 procent av de riskviktade tillgångarna, ii) skillnader mellan totalt tillåtna avsättningar och den totala förväntade förlusten, och iii) andra avdrag.

[21] De PD wordt geraamd op basis van de winst- en verliescijfers, die met enige vertraging door de conjunctuurcyclus worden beïnvloed en met nog meer vertraging worden bekendgemaakt. Indien de inkomsten van een onderneming bijvoorbeeld aan het begin van het jaar beginnen te dalen, wordt dit weergegeven in de financiële rekeningen van het volledige boekjaar die pas na enkele maanden in het volgende boekjaar worden gepubliceerd en nog enkele maanden later eventueel in de ratingsystemen worden opgenomen.

[21] PD beräknas genom att använda P&L-data, som påverkas av konjunkturcykeln efter en viss fördröjning och frigörs efter en ytterligare förskjutning. Ett exempel: om ett företags intäkter börjar minska i början av året avspeglas de i företagets årsbokslut, som offentliggörs först några månader in på följande år och kan inbegripas i värderingssystemet först ytterligare några månader senare.

[22] Weergegeven door de vertraagde "output gap" en gemeten als het verschil tussen het feitelijke en het potentiële bbp.

[22] Representeras av fördröjt negativt gap och mäts som skillnaden mellan aktuell och potentiell BNP.

[23] De coëfficiënt is enkel voor de bedrijfskredietportefeuille statistisch significant (1%).

[23] Koefficienten är statistiskt betydande endast för företagsportföljen (vid 1 procent).

[24] Uit regressieanalysen van de ECB met betrekking tot het verband tussen veranderingen van de afzonderlijke risicoparameters en de conjunctuurcyclus is gebleken dat de PD-waarde van bedrijfskrediet- en particuliere kredietportefeuilles sneller stijgt in landen met een beperkte bedrijfsactiviteit, zoals gemeten door de output gap met één periode vertraging. Soortgelijke regressieanalyses met betrekking tot de LGD-waarden leverden voor alle portefeuilles negatieve, statistisch insignificante coëfficiënten op. Dit kan erop wijzen dat de LGD-waarden die in de interne modellen van banken zijn opgenomen, minder snel op veranderingen in de macro-economische situatie reageren dan de PD-waarden. Er is dan ook een langere referentieperiode nodig om het verwachte zeer negatieve verband tussen de economische activiteit en de LGD-waarden duidelijk aan te tonen. Een andere mogelijke verklaring voor het feit dat geen verband is gevonden tussen de LGD-waarden en de conjunctuurcyclus, zijn de wettelijke voorschriften die het gebruik van met economisch moeilijke tijden overeenstemmende LGD-waarden voorschrijven.

[24] Av regressionsanalyser som ECB har genomfört om sambandet mellan ändringar i enskilda riskinsatsparametrar och affärscykeln framgick att PD för företags- och privatportföljer har en tendens att öka mer i länder med låg affärsverksamhet, mätt som det negativa gapet, fördröjt en period. Liknande regressionsanalyser med avseende på LGD gav koefficienter för alla portföljer som är negativa, men statistiskt oviktiga. Detta kan tyda på att de LGD-värden som registreras i bankernas interna modeller är något trögare än PD, och därför kan reagera mindre snabbt på ändringar i den makroekonomiska miljön. Därför kan det krävas en längre provperiod för att få fram säkra belägg för det förväntade starkt negativa sambandet mellan ekonomisk aktivitet och LGD. En ytterligare förklaring till att man inte fann någon koppling mellan LGD och konjunkturcykeln kan vara de lagstadgade kraven, som föreskriver användning av ”stress LGD”.

[25] De antwoorden van de banken op de vragenlijst van de Commissie geven evenwel aan dat de wettelijke kapitaalvereisten de belangrijkste benadering vormen voor de berekening van het streefniveau voor hun kapitaalpositie, zowel bij banken die de standaardbenadering toepassen als bij die welke de interne-ratingbenadering volgen.

[25] Bankernas svar på det frågeformulär som skickades ut av kommissionen visar emellertid att kraven på lagstadgat kapital är den viktigaste strategin för att fastställa målnivåer för kapital – både för banker som använder SA-metoden och dem som använder IRB-metoden.

[26] De BLS van juli 2009, waaraan meer dan 100 banken uit de eurozone hebben deelgenomen, bevatte vragen over het effect van de RKV op het kredietbeleid van banken (gemeten naar hun kredietvoorwaarden) in de periode van het eerste kwartaal van 2008 tot en met het tweede kwartaal van 2009.

[26] ECB:s enkätundersökning om bankutlåning från juli 2009, som omfattar ett urval på över 100 banker i euroområdet, innehöll frågor om kapitalkravsdirektivets inverkan på bankernas utlåningspolitik (mätt genom deras kreditstandarder) under perioden från första kvartalet 2008 till andra kvartalet 2009.

[27] Na in 2007 op hun handelsportefeuille een winst van 82 miljard EUR te hebben behaald (met inbegrip van niet-gerealiseerde winsten en verliezen), boekten 105 Europese banken in 2008 samen een verlies van 94 miljard EUR op hun handelsportefeuille. Bronnen: Orbis en Bloomberg.

[27] Efter en vinst i handelslagren (inklusive orealiserade vinster och förluster) på 82 miljarder euro 2007 ådrog sig ett urval av 105 EU-banker förluster i handelslagren på 94 miljarder euro under 2008. Källor: Orbis, Bloomberg.

[28] Enquête die de ECB in samenwerking met de Commissie tussen 17 juni en 23 juli 2009 heeft gehouden onder 6 000 kleine, middelgrote en grote ondernemingen in de eurozone.

[28] Undersökningen genomfördes av ECB i samarbete med kommissionen den 17 juni–23 juli 2009, och omfattade 6 000 små och medelstora företag och stora företag i euroområdet.

[29] Hoe groter de ondernemingen, hoe gemakkelijker zij een lening konden krijgen, aangezien slechts 5% van de grote ondernemingen een lening geweigerd werd.

[29] Ju större företagen var, desto lättare beviljades de lån eftersom endast 5 procent av de stora företagen fick avslag på sina ansökningar.

[30] Uit de antwoorden van 429 EU/EER-lidstaten is gebleken dat 13% van de ondernemingen die in de periode van oktober 2008 tot september 2009 een aanvraag voor een bankkrediet hebben ingediend, elke vorm van bankkrediet werd geweigerd. Dit percentage lag hoger bij het MKB (15%) dan bij grote ondernemingen (5%). De antwoorden gaven ook aan dat voor de groep ondernemingen die verklaarden negatief te zijn beïnvloed door de beperktere beschikbaarheid van bankkrediet, het MKB meer moeite had dan grote ondernemingen om de nodige financiering uit andere bronnen te verkrijgen.

[30] Återkoppling från 429 EU/EES-företag visade att 13 procent av företagen under perioden oktober 2008–september 2009 som ansökte om en bankkredit inte lyckades erhålla finansiering i form av bankkrediter, och denna procentandel var högre för små och medelstora företag (15 %) än för större företag (5 %). Svaren visade även att för ett underordnat urval av företag som uppgav att de hade påverkats negativt när det gäller tillgången till bankkrediter, hade små och medelstora företag även svårare att erhålla de medel de behövde från andra källor än för stora företag.

[31] Cappiello et al. (2009) leveren empirisch bewijs dat de kredietverlening door banken een transmissiekanaal van het monetaire beleid in de eurozone vormt. De auteurs stellen vast dat veranderingen in de kredietverlening, zowel wat het volume als wat de voorwaarden voor bedrijfsleningen betreft, de activiteit in de reële economie aanzienlijk beïnvloeden. Voorschriften met betrekking tot de balans van banken, zoals bindende kapitaalvereisten, kunnen de groei van de reële economie dan ook afremmen omdat zij banken ertoe aanzetten hun kredietverlening terug te schroeven.

[31] Cappiello et al. (2009) ger empiriska bevis för att det finns en koppling mellan bankernas utlåning och att effekterna överförs till penningpolitiken i euroområdet. Författarna fann att ändringar i tillgången till krediter, både när det gäller volymer och de kreditstandarder som tillämpas på företag, har avsevärda effekter på den realekonomiska aktiviteten. Restriktioner i bankernas balansräkningar, t.ex. bindande lagstadgade kapitalkrav – i den utsträckning att de leder till att bankerna minskar sitt låneutbud – kan få negativa återverkningar på tillväxten i realekonomin.

Ciccarelli et al. (2009) gebruiken een VAR-panelbenadering voor de eurozone met bbp, prijzen, kortetermijnrentetarieven en vraag- en aanbodvoorwaarden in verband met krediet. Met behulp van impulsantwoordfuncties hebben de auteurs vastgesteld dat een verstrenging van kredietvoorwaarden een aanzienlijke daling van de reële bbp-groei tot gevolg heeft. Aangezien de RKV de kredietvoorwaarden van banken beïnvloedt, doet deze vaststelling dus vermoeden dat zij uiteindelijk ook de economische activiteit beïnvloedt.

Ciccarelli et al. (2009) använder en panel VAR för euroområdet med BNP, priser, kortsiktiga räntor, efterfrågan på lån och villkor för tillgång till lån. Genom att använda impulssvarsfunktioner finner författarna att en skärpning av kreditstandarderna leder till en avsevärd minskning av BNP-tillväxten. I den utsträckning som direktivet om kapitalkrav påverkar bankernas kreditstandarder tyder detta resultat på att även den ekonomiska aktiviteten i slutändan skulle påverkas av direktivet om kapitalkrav.

[32] http://ec.europa.eu/internal_market/bank/regcapital/index_en.htm

[32] http://ec.europa.eu/internal_market/bank/regcapital/index_en.htm

[33] Bankentoezichthouders zijn er niet voor gewonnen banken voor de bepaling van hun kapitaalvereisten eigen kredietrisicomodellen te laten gebruiken wegens de onzekerheid van en het gebrek aan gegevens over de correlaties van activa. Zoals de recente gebeurtenissen hebben aangetoond, hebben de interne modellen van banken niet echt goed gewerkt.

[33] Banktillsynsmyndigheterna har inte velat tillåta bankerna att utnyttja sina egna kreditriskmodeller för att erhålla kapitalkrav p.g.a. osäkerheten och bristen på uppgifter med avseende på tillgångssamband. Färska erfarenheter visar att bankernas interna modeller inte har fungerat särskilt bra.

[34] Overeenkomstig Richtlijn 2009/111/EG tot wijziging van de RKV dienen banken alle mogelijke voorzorgsmaatregelen te treffen, waaronder het aanhouden van 5% van de gesecuritiseerde activa. Het bestuur van de ratingbureaus zal worden geregeld door de verordening betreffende ratingbureaus.

[34] Enligt direktiv 2009/111/EG om ändring av direktivet om kapitalkrav krävs fullständig företagskontroll från bankernas sida, vilket bl.a. innebär ett bibehållande på 5 procent av värdepapperiserade tillgångar. Styrningen av kreditvärderingsinstitut kommer att regleras av förordningen om kreditvärderingsinstitut.

[35] Er zijn echter belangrijke factoren die het effect van de hogere kapitaalvereisten in geval van ratingverlagingen kunnen beperken omdat: i) ratingverlagingen gepaard gaan met boekhoudkundige waarderingsverliezen. Aangezien de EU-regelgeving banken toelaat boekhoudkundige waarderingsverliezen in de kapitaalvereisten te verrekenen, hebben ratingverlagingen heel wat minder effect bij banken die een conservatief waarderingsbeleid op hun securitisatieposities toepassen; ii) banken die voor hun securitisatieposities overheidswaarborgen genieten of die deze posities op de markt of aan gespecialiseerde door de overheid gefinancierde vehikels ("bad banks") hebben verkocht, aangezien de stijging van de kapitaalvereisten geheel of gedeeltelijk geneutraliseerd zien.

[35] Det finns emellertid viktiga faktorer som kan bidra till att minska effekterna av de höjda kapitalkraven om värderingarna förändras: i) Sänkta kreditvärderingar följs av justerade förluster i redovisningen. Eftersom bankerna enligt EU-reglerna får utjämna justerade förluster i redovisningen mot kapitalkraven kommer effekten av sänkta kreditvärderingar att bli mycket mindre för de banker som har tillämpat en konservativ värderingspolitik för sina värdepapperiseringspositioner. ii) Banker som har beviljats statliga garantier för sina värdepapperiseringspositioner eller har sålt dem på marknaden eller till specialiserade statligt sponsrade finansiella företag (”bad banks”) skulle också få fullständig eller delvis befrielse från de höjda kapitalkraven.

[36] Eind juni 2008 bedroegen deze gemiddelden 2,9% voor groep 1 en 4,5% voor groep 2.

[36] I slutet av juni 2008 låg dessa genomsnitt på 2,9 procent för grupp 1 och 4,5 procent för grupp 2.

[37] De IASB heeft een grondige herziening van IAS 39 "financiële instrumenten" doorgevoerd, met inbegrip van het aanleggen van voorzieningen voor kredietverliezen, en heeft in november 2009 een afzonderlijke Exposure Draft (ED) gepubliceerd. Deze ED bevat vijf meetbeginselen op hoog niveau ("verwachte kasstroom"- of ECF-model) die verslaggevende entiteiten samen met de op beginselen gebaseerde toepassingsrichtsnoeren voor de berekening van de geamortiseerde kostprijs dienen toe te passen. Volgens de voorgestelde methode zouden banken:

[37] IASB har genomfört en omfattande granskning av IAS 39 ”finansiella instrument”, inklusive avsättningar för kreditförluster, och i november 2009 utfärdades ett separat förslag till exponering (Exposure Draft). Förslaget innehåller fem mätningsprinciper på hög nivå (Expected Cash Flow Model, ECF) som rapporterande enheter bör använda i kombination med principbaserad vägledning om hur den amorterade kostnaden ska fastställas. Enligt den föreslagna metoden ska bankerna göra följande:

a) eerst de verwachte kasstroom voor de (resterende) looptijd van het financieel instrument ramen, inclusief de verwachte kredietverliezen (met inachtneming van de zekerheden);

a) Redan i inledningsskedet uppskatta de förväntade kassaflödena för den (återstående) löptiden för det finansiella instrumentet, inklusive de förväntade kreditförlusterna (ta hänsyn till säkerheten).

b) op basis van de verwachte kasstroom het "effectieve rentetarief" (interne opbrengstvoet) berekenen. Het effectieve rentetarief is lager dan het contractueel overeengekomen rentetarief omdat de geschatte kredietverliezen in aanmerking worden genomen;

b) Beräkna den ”effektiva räntesatsen” (interna intäkter) på grundval av de förväntade kassaflödena. Den effektiva räntesatsen skulle vara lägre än den avtalade räntesatsen eftersom hänsyn tas till förväntade kreditförluster.

c) op elke balansdatum de initiële kasstroom en de verwachte kredietverliezen opnieuw onder de loep nemen en hen indien nodig aanpassen.

c) Granska det ursprungliga kassaflödet och de förväntade kreditförlusterna och revidera dem vid behov.

De ECF-benadering zou de voorzieningen voor kredietrisico's in vergelijking met het huidige op daadwerkelijk geleden verliezen gebaseerde model van IAS 39 kunnen verbeteren, omdat niet langer op daadwerkelijke wanbetaling moet worden gewacht en kredietverliezen vroeger in de boeken kunnen worden opgenomen. Met de ECF-benadering zouden de contractuele rente-inkomsten beter op de verwachte verliezen kunnen worden afgestemd. De ED bevat echter slechts weinig aanwijzingen over het gebruik van gegevens en modellen. Het document vereist in wezen ramingen van de kasstroom en van de verwachte kredietverliezen op een bepaald moment in de tijd. Net als het Bazelse Comité en andere belanghebbenden onderzoekt de Commissie momenteel het voorstel van de IASB en zal zij een bijdrage leveren om het te verbeteren in overeenstemming met de door de G20 vastgestelde doelstellingen.

ECF-strategin skulle kunna bidra till att förbättra avsättningar för kreditförluster jämfört med den nuvarande modellen där reservering sker när en händelse inträffat (”current incurred loss”) enligt IAS 39 eftersom det inte längre skulle behövas en utlösande händelse och det skulle vara möjligt att registrera kreditförluster tidigare. ECF-strategin skulle även leda till en bättre anpassning av avtalade ränteinkomster till förväntade förluster. ED-strategin ger emellertid begränsad vägledning om användningen av uppgifter och modeller. Det krävs i stort sett endast point-in-time-bedömningar för kassaflöden och förväntade kreditförluster. Liksom Baselkommittén och andra intressenter granskar kommissionen IASB:s förslag och kommer att bidra till att förbättra förslaget enligt de mål som fastställts av G20.

[38] G20 (2009).

[38] G20 (2009).

[39] Zie deel 5 voor meer informatie over inadequate reacties van marktdeelnemers op veranderingen in de economische toestand.

[39] I punkt 5 beskrivs flera exempel på olämpliga reaktioner från marknadsdeltagarna på ändringar i de ekonomiska förhållandena.

[40] COM(2009) 362 definitief.

[40] KOM(2009) 362 slutlig.

[41] Ibidem.

[41] Ibid.

[42] Zie COM(2009) 499 definitief.

[42] Se KOM(2009) 499 slutlig.

[43] Zie deel 5 voor meer informatie hierover.

[43] Se punkt 4 för mer information om dessa frågor.

[44] Raad (Ecofin) (2009).

[44] Ekofin (2009).