[pic] | EIROPAS KOPIENU KOMISIJA |

Briselē, 19.10.2006

Bryssel den 19.10.2006

COM(2006)545 galīgā redakcija

KOM(2006)545 slutlig

KOMISIJAS PAZIŅOJUMS

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Energoefektivitātes rīcības plāns. Potenciāla izmantošana

Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna

{SEC(2006)1173}{SEC(2006)1174}{SEC(2006)1175}

{SEC(2006)1173}

SATURS

{SEC(2006)1174}

1. Ievads 3

{SEC(2006)1175}

2. Mērķis un darbības joma 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3. Ietaupījumu potenciāls un ietekme 5

1. Inledning (...)3

4. Pamatojums 7

2. Syfte och omfattning (...)4

5. Politika un pasākumi 8

3. Sparpotential och konsekvenser (...)5

5.1. Dinamiskas energoefektivitātes prasības attiecībā uz enerģiju patērējošiem produktiem, ēkām un energopakalpojumiem 9

4. Bakgrund (...)7

5.2. Enerģijas pārveidošanas uzlabošana 12

5. Strategier och åtgärder (...)8

5.3. Attīstība transporta nozarē 13

5.1. Dynamiska krav på energiprestanda för produkter, byggnader och energitjänster som förbrukar energi (...)9

5.4. Energoefektivitātes finansēšana, ekonomiskie stimuli un enerģijas cenu veidošanās 15

5.2. Bättre energiomvandling (...)12

5.5. Pārmaiņas enerģijas patēriņa paradumos 16

5.3. Transporter (...)14

5.6. Starptautiskās partnerības 18

5.4. Finansiering av energieffektivitet, ekonomiska incitament och energiprissättning (...)16

6. Secinājumi un turpmākie pasākumi 18

5.5. Ändring av energibeteendet (...)18

Pielikums

5.6. Internationella partnerskap (...)19

1. IEVADS

6. Slutsatser och fortsatt arbete (...)19

Eiropas Savienība sastopas ar vēl nepieredzētiem enerģētikas izaicinājumiem, ko rada ievērojamā atkarība no importa, bažas par fosilo kurināmo piegādi pasaulē un skaidri jūtamas klimata pārmaiņas. Tomēr Eiropa joprojām vismaz 20 % enerģijas izmanto nelietderīgi neefektivitātes dēļ. ES var rādīt priekšzīmi energoefektivitātes paaugstināšanā, un tas ir jādara, izmantojot visus pieejamos politikas instrumentus dažādos pārvaldes un sabiedrības līmeņos.

Bilaga

Līdz 2020. gadam tiešās izmaksas, kas saistītas ar neprasmi efektīvi izmantot enerģiju, ik gadu veidos vairāk nekā 100 miljardus euro[1]. Ietaupījumu potenciāla ilgtspējīga izmantošana ir viens no Kopienas enerģētikas politikas pamatelementiem. Tas ir efektīvākais veids, kā uzlabot energoapgādes drošību, samazināt oglekļa emisijas, veicināt konkurētspēju un stimulēt energoefektīvu tehnoloģiju un produktu popularitāti tirgū. Šie argumenti ir spēkā, arī ņemot vērā ieguldījumu izmaksas, kas vajadzīgas ietaupījumu potenciāla izmantošanai. Vajadzība stiprināt politiku, kas veicina energoefektīvākus patēriņa un ražošanas paradumus, uzsvērta arī Komisijas Zaļajā grāmatā „Eiropas stratēģija ilgtspējīgai, konkurētspējīgai un drošai enerģijai”[2]. Eiropadome 2006. gada pavasara sanāksmē[3] aicināja steidzami pieņemt vērienīgu un reāli izpildāmu Energoefektivitātes rīcības plānu, ņemot vērā ES energoietaupījumu potenciālu vairāk nekā 20 % apjomā līdz 2020. gadam.

1. Inledning

Lai izmantotu potenciālu, nāksies būtiski mainīt pašreizējo pieeju enerģijas patēriņam. Eiropai būs vairāk nekā divas reizes jāpaātrina energoefektivitātes paaugstināšana, salīdzinot ar iepriekšējiem gadiem. Nepieciešams jauns modelis, lai mainītu sabiedrības paradumus – lai tērētu mazāk enerģijas, nezaudējot dzīves kvalitāti. Jāstimulē gan ražotāji, lai tie izstrādātu energoefektīvākas tehnoloģijas un produktus, gan pircēji, lai tie iegādātos šādus produktus un tos racionāli izmantotu. Īpaši svarīgi ir izmantot labāko pieejamo tehnoloģiju. Lai gan Rīcības plāna mērķi var sasniegt ar pašreizējo tehnoloģiju, jāveicina arī inovatīvu tehnoloģiju, kuras parādās Rīcības plāna periodā, ienākšana.

Europeiska unionen står inför nya energiproblem som beror på ökat importberoende, oro över den globala tillgången på fossila bränslen och en tydlig klimatförändring. Trots detta fortsätter man i Europa att slösa bort minst 20 % av energin beroende på ineffektivitet. EU kan och måste vara föregångare i fråga om att förbättra energieffektiviteten genom att använda alla tillgängliga politiska instrument på alla besluts- och samhällsnivåer.

Izmantojot 2020. gada potenciālu 20 % apmērā, kas ir līdzvērtīgi apmēram 390 Mtoe, mēs gūsim ievērojamas enerģētikas un vides priekšrocības. CO2 emisijas jāsamazina par 780 Mt CO2, salīdzinot ar pamata scenāriju, kas ir vairāk nekā dubults samazinājums, salīdzinot ar ES saistībām līdz 2012. gadam saskaņā ar Kioto protokolu. Papildu ieguldījumu izdevumus efektīvākās un inovatīvās tehnoloģijās atsvērs kurināmā ietaupījumi par vairāk nekā 100 miljardiem euro gadā.

Fram till 2020 kommer den direkta kostnaden för dålig energieffektivitet att uppgå till mer än 100 miljarder euro per år [1]. Att realisera sparpotentialen på ett hållbart sätt är en av de viktigaste beståndsdelarna i gemenskapens energipolitik. Det är med bred marginal den effektivaste metoden för att samtidigt förbättra försörjningstryggheten, minska koldioxidutsläppen, skärpa konkurrensen och stimulera utvecklingen av en stor ledande marknad för energieffektiva teknikslag och produkter. Även om man tar med investeringskostnaderna för att uppnå sparpotentialen ändras den bilden inte. Behovet av att stärka EU:s energipolitik för energieffektivare konsumtions- och produktionsmönster framhölls i kommissionens grönbok ”En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning” [2]. Europeiska rådet [3] efterfrågade vid sitt vårmöte 2006 ett skyndsamt antagande av en ambitiös och realistisk handlingsplan för energieffektivitet omfattande särskilda åtgärder mot bakgrund av EU:s energibesparingspotential på mer än 20 % till 2020.

Šajā dokumentā ierosināts Rīcības plāns, kas palīdzēs izmantot potenciālu un saglabāt Eiropai pirmo vietu pasaulē energoefektivitātes ziņā. Plānā ierosinātās politikas un pasākumu pamatā ir apspriešanās saistībā ar Zaļo grāmatu par energoefektivitāti[4]. Ieinteresētās personas, kas piedalījās apspriešanās procesā, īpaši atbalstīja lielāko daļu no šiem pasākumiem. Galvenie jautājumi, kas tika minēti, atbildot uz Zaļajā grāmatā par enerģētiku uzdotajiem jautājumiem, attiecās uz nepieciešamību uzlabot pieejamību un kvalitāti informācijai par enerģijas patēriņu un pieejamām energoefektīvām tehnoloģijām un metodēm. Kā prioritāra tika vērtēta ēku energoefektivitāte. Atbildēs minēts, ka īpaši svarīgi ir uzlabot transporta energoefektivitāti, jo šī nozare ir lielākais naftas produktu patērētājs un tajā visvairāk pieaug emisiju apjoms. Tika uzsvērts ievērojamais enerģijas pieprasījuma un CO2 samazinājuma potenciāls rūpniecībā. Atbildes aicināja arī izmantot dažādus politikas instrumentus valsts, reģionālajā un vietējā līmenī (t.i., plašāks mērķtiecīgu un saskanīgu nodokļu pasākumu izmantojums, ārējo izmaksu internalizēšana, dalībvalstu atbalsts, izmantojot energoefektivitātes nacionālos rīcības plānus, nesaistošas pamatnostādnes, marķējums un mērķvērtības, publiskā sektora priekšzīme publiskajā iepirkumā). Tika atbalstītas arī saistošas minimālās efektivitātes prasības automobiļiem.

Om den potentialen skall bli verklighet måste vi radikalt ändra vår syn på energiförbrukning. Europa måste mer än fördubbla förbättringstakten i fråga om energieffektivitet jämfört med tidigare år. Det krävs ett paradigmskifte för att vi skall ändra våra beteendemönster så att vi använder mindre energi samtidigt som vi kan njuta av samma livskvalitet. Tillverkare måste uppmuntras att utveckla energieffektivare teknikslag och produkter, och på konsumentsidan behövs starkare incitament för att köpa sådana produkter och använda dem rationellt. Att använda bästa tillgängliga teknik kommer att vara av avgörande betydelse. Även om målen i den här handlingsplanen kan uppnås med befintlig teknik, måste även spridningen av innovativa teknikslag under handlingsplanens livstid uppmuntras.

Turklāt Eiropas Parlamenta atzinumā par Zaļo grāmatu[5] iekļauti vairāk nekā 100 ieteikumi. Tie lielā mērā atbilst Rīcības plāna priekšlikumiem. Konkurētspējas, enerģētikas un vides Augsta līmeņa grupa, ko izveidojusi Komisija un kas apvieno attiecīgās ieinteresētās personu grupas, sniedza ieguldījumu un atbalstīja ES energoietaupījumu potenciālu 20 % apmērā līdz 2020. gadam[6].

Om sparpotentialen på 20 % realiseras till 2020, vilket motsvarar cirka 390 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe), skulle det ge stora energi- och miljömässiga fördelar. Koldioxidutsläppen torde minska med 780 Mtoe jämfört med grundscenariot, vilket är mer än dubbelt så mycket som EU måste minska sina utsläpp med till 2012 enligt Kyotoprotokollet. Ytterligare kostnader för investeringar i effektivare och mer innovativa teknikslag kommer att mer än väl kompenseras av sänkta bränslekostnader på mer än 100 miljarder euro per år.

2. Mērķis un darbības joma

I det här dokumentet presenteras en handlingsplan med målet att realisera sparpotentialen och bibehålla Europas position som en av de mest energieffektiva regionerna i världen. Strategierna och åtgärderna i handlingsplanen grundar sig på samrådet om grönboken om effektivare energiutnyttjande [4]. De flesta av dem har fått uttryckligt stöd av de parter som deltog i samrådsprocessen. De viktigaste punkterna i analysen och i svaren till frågorna om grönboken om energieffektivitet rörde behovet av att förbättra tillgången till och kvaliteten på information om energiförbrukning och om tillgängliga energieffektiva teknikslag. Energieffektivitet i byggnadssektorn angavs som topprioritet. Att förbättra energieffektiviteten i transportsektorn ansågs vara av särskild vikt, eftersom den sektorn förbrukar den största delen av oljeprodukter och står för den snabbaste utsläppsökningen. Det betonades att det fanns en betydande potential att minska energiefterfrågan och koldioxidutsläppen från industrin. I svaren efterlystes vidare användning av flera olika politiska instrument på nationella, regionala och lokala nivåer (dvs. ökad användning av riktade och sammanhängande skatteåtgärder, internalisering av externa kostnader, fullt stöd från medlemsstaterna genom nationella handlingsplaner för energieffektivitet, icke-bindande riktlinjer, märkningar och mål samt att offentliga sektorn föregår med gott exempel i fråga om upphandling). Även bindande minimieffektivitetskrav för bilar efterfrågades.

Rīcības plānā izklāstīta politika un galvenie pasākumi, lai veicinātu to, ka tiek izmantots ES pirmārās enerģijas gada patēriņa aprēķinātais ietaupījumu potenciāls 20 % apjomā līdz 2020. gadam[7]. Plānā ietverti dažādi rentabli pasākumi[8], ierosinātās prioritārās darbības, kas jāuzsāk nekavējoties, un citas, ko uzsāk pakāpeniski sešu gadu periodā. Būs vajadzīgi turpmāki rīcības plāni, lai pilnībā izmantotu potenciālu līdz 2020. gadam.

Utöver detta ges mer än 100 rekommendationer i Europaparlamentets yttrande om grönboken [5]. Även de ligger mycket nära förslagen i handlingsplanen. Bidrag till och stöd för EU:s energibesparingspotential på 20 % till 2020 kom också från en högnivågrupp för konkurrens, energi och miljö som kommissionen inrättat och som samlar relevanta berörda parter [6].

Rīcības plāna mērķis ir mobilizēt sabiedrību un politikas veidotājus visos pārvaldes līmeņos, kā arī tirgus dalībniekus, un pārveidot enerģijas iekšējo tirgu tādā veidā, lai ES iedzīvotāji tiktu nodrošināti ar pasaulē energoefektīvāko infrastruktūru, ēkām, iekārtām, procesiem, transportlīdzekļiem un enerģētikas sistēmām. Ņemot vērā individuālās rīcības svarīgumu enerģijas patēriņa samazināšanā, rīcības plāns aicina arī iedzīvotājus izmantot enerģiju iespējami racionālā veidā. Energoefektivitāte ir informēta cilvēku izvēle, ne vien tiesību akti.

2. Syfte och omfattning

3. Ietaupījumu potenciāls un ietekme

I den här handlingsplanen presenteras ett ramverk av strategier och åtgärder i syfte att öka insatserna för att förverkliga den sparpotential på över 20 % som beräknas finnas i EU:s årliga förbrukning av primärenergi till 2020 [7]. Planen innehåller flera kostnadseffektiva åtgärder [8] med förslag på prioriterade åtgärder som bör inledas omedelbart och andra som stegvis skall införas under planens sexårsperiod. Ytterligare insatser kommer att behövas för att förverkliga hela sparpotentialen till 2020.

Turpmāk sniegtajā 1. attēlā parādīts, kā pēdējos 35 gados ES energointensitāte ir samazinājusies energoefektivitātes uzlabošanas rezultātā. Tajā redzams, ka līdz 2005. gadam „negadžouli” (jeb ietaupījumu rezultātā nepatērētā enerģija) ir kļuvusi par nozīmīgāko energoresursu.

Syftet med handlingsplanen är att mobilisera allmänheten och beslutsfattare på samtliga nivåer tillsammans med marknadsaktörer, och att stöpa om den inre energimarknaden på ett sådant sätt att EU:s medborgare får tillgång till världens mest energieffektiva infrastruktur, byggnader, apparater, processer, transportmedel och energisystem. Med tanke på den mänskliga faktorns viktiga roll för att minska energiförbrukningen, vill den här handlingsplanen också uppmuntra medborgarna till så rationell energianvändning som möjligt. Energieffektivitet handlar inte bara om lagstiftning, utan även om att enskilda personer fattar välgrundade beslut.

[pic]

3. Sparpotential och konsekvenser

1. attēls

Figur 1 nedan visar hur energieffektiviseringar har minskat EU:s energiintensitet under de senaste 35 åren. Av den framgår att till 2005 har ”negajoules” (dvs. energiförbrukning som kunnat undvikas genom besparingar) blivit den enskilt viktigaste energiresursen.

Lai gan pēdējos gados energoefektivitāte ir ievērojami uzlabojusies, joprojām ir tehniski un ekonomiski iespējams līdz 2020. gadam panākt primārās enerģijas ietaupījumu 20% apmērā papildus tam, kas būtu sasniegts ar cenu ietekmi, strukturālām pārmaiņām ekonomikā, dabisku tehnoloģiju aizstāšanu un jau ieviestajiem pasākumiem. Pašreizējās aplēses liecina, ka lielākais rentablu ietaupījumu potenciāls ir dzīvojamo (mājsaimniecības) un komerciālo ēku (terciārajā) sektorā , proti, pilns potenciāls ir attiecīgi aptuveni 27 % un 30 % no enerģijas patēriņa, daļēji tāpēc, ka patēriņš minētajā sektorā veido lielu daļu no kopējā patēriņa. Dzīvojamās ēkās lielākās iespējas paveras sienu un jumta izolācijas nomaiņā, savukārt komerciālās ēkās ļoti svarīgas ir uzlabotas enerģijas pārvaldības sistēmas. Milzīgu enerģijas ietaupījumu potenciālu joprojām piedāvā ierīču un citu enerģiju patērējošu iekārtu uzlabošana. Ražošanas nozarē kopējais potenciāls tiek lēsts 25 % apmērā, un vislielāko ietaupījumu potenciālu piedāvā perifērās iekārtas, piemēram, motori, ventilatori un apgaismes ierīces[9]. Transportā tiek lēsts līdzīgs ietaupījumu potenciāls – 26 %, ietverot transporta veidu maiņu būtisko ietekmi[10], saskaņā ar Transporta baltās grāmatas vidusposma pārskatu[11].

(...PICT...)

Figur 1

Mājsaimniecības (dzīvojamais sektors) | 280 | 338 | 91 | 27% |

Trots att energieffektiviteten har ökat avsevärt de senaste åren är det fortfarande tekniskt och ekonomiskt möjligt att spara minst 20 % av den totala primärenergin fram till 2020, utöver det som kan åstadkommas med priseffekter och strukturella förändringar i ekonomin, naturligt utbyte av teknik och redan införda åtgärder. De största möjligheterna till kostnadseffektiva besparingar finns i bostadshus och kommersiella byggnader (tjänstesektorn) delvis på grund av att de svarar för en stor andel av den totala förbrukningen. Deras sparpotential uppskattas nu till omkring 27 % respektive 30 %. I bostadshus ger tilläggsisolering av ytterväggar och tak de största möjligheterna, och i kommersiella byggnader är det mycket viktigt att förbättra energihushållningssystemen. Förbättrade apparater och förbättrad annan energiförbrukande utrustning erbjuder fortfarande enorma energibesparingsmöjligheter. För tillverkningsindustrin uppskattas den sammanlagda potentialen till runt 25 %, och där är utrustning som motorer, fläktar och belysning [9] mest betydande. På transportområdet beräknas det finnas en liknande sparpotential på 26 %. Beräkningen bygger på att en övergång till andra transportslag medför kraftiga förbättringar [10], i enlighet med halvtidsgenomgången av vitboken om transport [11].

Komerciālās ēkas (terciālais sektors) | 157 | 211 | 63 | 30% |

Transporta nozare | 332 | 405 | 105 | 26% |

Bostadshus | 280 | 338 | 91 | 27 % |

Ražošana | 297 | 382 | 95 | 25% |

Kommersiella byggnader (tjänstesektorn) | 157 | 211 | 63 | 30 % |

2. attēls: Pilna enerģijas ietaupījuma potenciāla aprēķins gala patēriņa sektoros[12]

Transport | 332 | 405 | 105 | 26 % |

Pamatojoties uz pilna potenciāla scenāriju gala patēriņa sektoros, papildu ietaupījumi no jaunu politiku un pasākumu īstenošanas un esošo stiprināšanas tiek lēsti līdz 20 % (1,5 % jeb 390 Mtoe gadā) līdz 2020. gadam (ieskaitot ietaupījumus gala patēriņa sektoros un enerģijas pārveidošanas līmenī). Šie ietaupījumi ir papildus tiem energointensitātes uzlabojumiem 1,8 % jeb 470 Mtoe gadā apjomā, ko izraisa paredzamās strukturālās izmaiņas, iepriekšējo politiku ietekme un neatkarīgas izmaiņas, kas rodas, dabiski aizstājot tehnoloģijas, mainoties enerģijas cenām utt. Minētā ietekme parādīta 3. attēlā, kur „previous policy” (iepriekšējā politika) apzīmē ES tiesību aktus, kas jau ir pieņemti un īstenoti; „new policy” (jaunā politika) apzīmē pasākumus, ko pašreiz īsteno un Rīcības plāns paredz pastiprināt; „new policy beyond directives” (jauna politika ārpus direktīvām) apzīmē politikas un pasākumus, kas ierosināti Rīcības plānā.

Tillverkningsindustrin | 297 | 382 | 95 | 25 % |

[pic] 3. attēls: Energointensitātes uzlabojumi gadā [13]

Figur 2: Uppskattningar av fullständig energibesparingspotential i slutanvändarsektorn [12]

Rīcības plānā izklāstītās darbības veido saskaņotu un savstarpēji saistītu pasākumu kopumu, ar kura palīdzību ES varēs izmantot potenciālu, proti, vismaz 20 % rentablu enerģijas ietaupījumu līdz 2020. gadam. Tie nodrošinās tādus ieguvumus kā vides uzlabošana, mazāks fosilā kurināmā importa apjoms, nostiprināta ES rūpniecības konkurētspēja, lielākas jaunu, energoefektīvu tehnoloģiju eksporta iespējas un pozitīva ietekme uz nodarbinātības līmeni. Pasākumiem ir vērienīgs mērķis, kas ievērojami pārsniedz vidējos energointensitātes uzlabojumus gadā iepriekšējās desmitgadēs.

Med detta scenario över fullständig besparingspotential i slutanvändarsektorn som underlag, kan de ytterligare besparingar som är ett resultat av nya strategier och åtgärder och av att befintliga sådana förbättras, enligt en realistisk uppskattning vara så höga som 20 % (1,5 % eller 390 Mtoe per år) till 2020 (inklusive besparingar i slutanvändarsektorn och inom energiomvandling). Till detta kommer den minskning av energiintensiteten på 1,8 % eller 470 Mtoe per år som hänger samman med väntade strukturella förändringar, resultaten av tidigare insatser och autonoma förändringar till följd av naturligt utbyte av teknik, energiprisförändringar m.m. Effekterna visas i figur 3, där ”tidigare strategier” avser redan antagen och genomförd EU-lagstiftning. Med ”nya strategier” avses åtgärder som för närvarande genomförs och som förbättras ytterligare genom handlingsplanen. Med ”nya strategier som inte är knutna till direktiv” avses strategier och åtgärder som utvecklas i den här handlingsplanen.

4. Pamatojums

(...PICT...)

Rīcības plānā akcentēti galvenie priekšlikumi un sniegts to pamatojums. Priekšlikumu izstrādē ņemti vērā nesen pieņemtie ES un citu līmeņu tiesību akti, kuri palīdzējuši Eiropai ieņemt vadošo vietu pasaulē energoefektivitātes ziņā. Komisija ierosina 10 prioritārās darbības, kas aptver visas enerģētikas jomas, jāuzsāk nekavējoties un jāīsteno cik vien iespējams drīz, lai sasniegtu lielāko efektivitāti. Dalībvalstis, reģionālās un vietējās pašvaldības un citas ieinteresētās personas tiek aicinātas veikt papildinošus pasākumus, kas pastiprinātu īstenošanu.

Pielikumā sniegts pasākumu saraksts un kalendārais laika grafiks. Pilns ierosināto pasākumu saraksts un papildu informācija par enerģijas patēriņu, ietaupījumu potenciālu, pasākumu ierosinātājiem un īstenotājiem, kā arī ietekmi ir sniegta pievienotajā Komisijas dienestu darba dokumentā ar nosaukumu „Energoefektivitātes rīcības plāna analīze”[14]. Sagatavots arī ietekmes novērtējuma ziņojums un tā kopsavilkums[15].

Figur 3: Årlig förbättring av energiintensiteten [13]

5. Politika un pasākumi

De åtgärder som förs fram i handlingsplanen bildar ett sammanhängande paket som kommer att styra in EU på vägen mot målet om en kostnadseffektiv energibesparingspotential på minst 20 % till 2020. Det kommer att ge nettofördelar i form av miljöförbättring, minskad import av fossilt bränsle, stärkt konkurrenskraft för EU:s industri, ökade exportmöjligheter för ny energieffektiv teknik och ökad sysselsättning. Åtgärderna utgör också ett ambitiöst satt mål, som med bred marginal överträffar den genomsnittliga årliga förbättringen av energiintensiteten från tidigare årtionden.

Energoefektivitāte vispirms ir enerģijas pieprasījuma kontrolēšana un samazināšana, taču mērķtiecīgi pasākumi ir vajadzīgi gan enerģijas patēriņa, gan enerģijas piegādes pusē. „Darīsim kā parasti” nav ilgtspējīga atbilde.

4. Bakgrund

Svarīgi ir pilnībā īstenot un ieviest pašreizējo un topošo tiesisko regulējumu. Tāpēc Komisija rūpīgi seko līdzi – izmantojot juridiskos līdzekļus – energoefektivitāti ietekmējošu Kopienas tiesību aktu transponēšanai un piemērošanai, tostarp attiecībā uz tiesību aktiem par iekšējo enerģijas tirgu, ēkām un ierīcēm.

Handlingsplanen poängterar de viktigaste förslagen och placerar dem i ett politiskt sammanhang. I förslagen tas hänsyn till redan antagen lagstiftning, både på EU-nivå och på andra nivåer, som redan bidragit till att göra Europa vägledande inom energieffektivitet. Kommissionen föreslår ytterligare tio prioriterade åtgärder som omfattar samtliga energisektorer och som omedelbart skall inledas och därefter så snart som möjligt genomföras för maximal effekt. Medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och andra berörda parter uppmanas att vidta kompletterande åtgärder för att stärka genomförandet.

Turpmāk izklāstīti Rīcības plānā ietvertie nozaru un horizontālie mērķpasākumi. Pirmkārt, jānosaka dinamiskas energoefektivitātes prasības virknei produktu, ēku un pakalpojumu. Mērķtiecīgi instrumenti vajadzīgi arī enerģijas pārveidošanas sektorā , lai uzlabotu gan jaunu, gan jau esošu enerģijas ražošanas iekārtu efektivitāti un samazinātu enerģijas zudumus pārvadē un sadalē. Transporta nozarē vajadzīga vispusīga un konsekventa pieeja, kas vērsta uz dažādiem tirgus dalībniekiem, tostarp motoru un riepu ražotājiem, transportlīdzekļu vadītājiem, naftas/kurināmā piegādātājiem un infrastruktūras plānotājiem.

Bilagan innehåller en omfattande lista över åtgärder samt en tidtabell. En fullständig förteckning över föreslagna åtgärder med ytterligare uppgifter om energiförbrukning, sparpotential, initiativtagare, genomförare och konsekvenser lämnas i ett bifogat arbetsdokument från kommissionen med titeln ”Analys av handlingsplanen för energieffektivitet”. [14] En konsekvensanalys och en sammanfattning av handlingsplanen bifogas också [15].

Otrkārt, gan energoefektivitātes paaugstināšanai, gan vispārējai ekonomiskajai efektivitātei būtiski ir atbilstoši un izmaksas atspoguļojoši cenu signāli . Vienlaikus jāuzlabo finanšu instrumenti un ekonomiskie stimuli visās nozarēs, to īstenojot atbilstoši attiecīgajiem noteikumiem par valsts atbalstu. Jau no Rīcības plāna īstenošanas pirmās dienas vajadzīga papildu informācija un paradumu maiņa. Energoefektivitātes jautājumi steidzami jārisina globālā mērogā, izmantojot starptautiskas partnerības un aptverot, piemēram, tādas tirdzniecības preces kā ierīces.

5. Strategier och åtgärder

Būtiska nozīme ir arī inovācijām un tehnoloģijai . Gaidāmajā Energotehnoloģiju stratēģiskajā plānā, ko paredzēts pieņemt 2007. gadā, būs vispusīgi izklāstīts ilgtermiņa energotehnoloģiju redzējums, un tas noderēs kā turpmāku tehnoloģijas ierosinātu efektivitātes uzlabojumu stimuls sabiedrībā. Īpaša uzmanība jāpievērš informācijas un komunikāciju tehnoloģiju sniegtajām iespējām[16].

Energieffektivitet handlar först och främst om att kontrollera och minska efterfrågan på energi, även om det behövs riktade åtgärder för både energiförbrukning och försörjningstrygghet. Att inte vidta några åtgärder är inget hållbart svar på problemen.

Potenciālu pilnībā varēs izsmelt, tikai īstenojot visus šos pasākumus. Tāpēc energoefektivitātei būs jāveltī papildu resursi visos līmeņos, tostarp Komisijā.

Det är av grundläggande betydelse att befintliga och framtida regelverk genomförs fullt ut och att efterlevnaden av dem kontrolleras. Kommissionen har därför mycket hårt eftersträvat – genom rättsliga medel – korrekt införlivande och tillämpning av den gemenskapslagstiftning som påverkar energieffektivitet, inklusive lagstiftning om den inre energimarknaden, byggnader och apparater.

Kā atspoguļots ietekmes novērtējuma ziņojumā, ietaupījumu potenciāls un iespējamā ietekme dažiem pasākumiem ir lielāka vai uzskatāmāka nekā citiem. Rīcības plānā ierosinātajiem pasākumiem tiks veikta arī detalizēts atsevišķs ietekmes novērtējums. 2009. gadā notiks rīcības plāna īstenošanas uzraudzība, atjaunināšana un vidusposma pārskatīšana, cita starpā izmantojot energoefektivitātes nacionālos rīcības plānus[17] un ES enerģētikas stratēģiskos pārskatus.

I handlingsplanen ingår riktade sektorsspecifika och övergripande åtgärder enligt nedanstående beskrivning. För det första måste dynamiska krav på energiprestanda anges för ett brett utbud produkter, byggnader och tjänster. Riktade instrument behövs också inom energiomvandlingssektorn för att öka effektiviteten hos både ny och befintlig produktionskapacitet och minska förlusterna i samband med överföring och distribution av energi. För transportsektorn krävs övergripande och konsekventa åtgärder inriktade på olika aktörer, däribland motor- och däcktillverkare, fordonsförare, olje- och bränsleleverantörer och samhällsplanerare.

5.1. Dinamiskas energoefektivitātes prasības attiecībā uz enerģiju patērējošiem produktiem, ēkām un energopakalpojumiem

För det andra behövs det lämpliga prissignaler (som återspeglar kostnaderna) för att förbättra energieffektiviteten och för den totala ekonomiska effektiviteten. Samtidigt krävs det förbättrade finansieringsverktyg och ekonomiska incitament för alla sektorer, som skall tillämpas i fullständig överensstämmelse med tillämpliga regler för statligt stöd. Från början behövs också ökad medvetenhet och förändrade beteendemönster. Frågor som rör energieffektivisering bör så snart som möjligt tas upp på global nivå, med hjälp av internationella partnerskap, exempelvis när det gäller handelsvaror som apparater.

Kopienas tiesībās ir vispusīga direktīvu un regulu pamatsistēma enerģiju patērējošu produktu, ēku un pakalpojumu energoefektivitātes uzlabošanai. Tā ietver ekodizaina direktīvu[18], Energy Star regulu[19], direktīvu par marķēšanu[20] un 8 direktīvas tās īstenošanai, enerģijas galapatēriņa efektivitātes un energoefektivitātes pakalpojumu direktīvu[21] un ēku energoefektivitātes direktīvu[22]. Komisija aicinās dalībvalstis šos instrumentus maksimāli īstenot un ieviest, lai nodrošinātu Eiropas iekšējā energoefektīvu preču un energopakalpojumu tirgus strauju attīstību un paliekošu tirgus maiņu[23]. Ja iespējams veikt papildu likumdošanas un citus pasākumus tirgus stiprināšanai un attīstības paātrināšanai, arī šie pasākumi tiks uzskatīti par prioritāriem.

Innovation och teknik är också av stor vikt. Den kommande strategiska planen för energiteknik, som förväntas antas under 2007, kommer att vara en sammanhållen långsiktig överblick över energitekniken och kommer att spela en tung roll i fråga om att driva fram teknikbaserade effektivitetsvinster i samhället. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de möjligheter som informations- och kommunikationsteknik (IKT) ger. [16]

1. Produktu energoefektivitātes paaugstināšana

Endast om samtliga dessa åtgärder sätts in kommer hela sparpotentialen att kunna tas till vara. Det kommer att kräva att ytterligare resurser läggs på energieffektivitet på alla nivåer, även inom kommissionen.

Patērētāji nepietiekami ņem vērā energoefektīvu ierīču un iekārtu ekonomisko izdevīgumu. Taču rezultātu sasniegšanai patērētāju pirkuma izvēle ir izšķirīga. Efektivitātei jākļūst par galveno faktoru patērētāju lēmumos. Komisija uzskata, ka dinamisku energoefektivitātes standartu izmantošana, dalījums energoefektivitātes klasēs un marķējuma shēmas ir pārliecinošs instruments patērētāju informēšanai un tirgus maiņai par labu energoefektivitātei.

Som visas i konsekvensanalysen är besparingsmöjligheterna och de troliga konsekvenserna större och mer uppenbara för vissa åtgärder än för andra. Föreslagna åtgärder i handlingsplanen kommer också att genomgå en noggrann konsekvensbedömning. Det är nödvändigt att övervaka och uppdatera handlingsplanen, och detta kommer att ske genom en halvtidsgenomgång 2009, bland annat med hjälp av nationella handlingsplaner för energieffektivitet [17] och strategiska energiöversyner på EU-nivå.

1. prioritārā darbība

5.1. Dynamiska krav på energiprestanda för produkter, byggnader och energitjänster som förbrukar energi

Ierīču un iekārtu marķēšana un minimālie energoefektivitātes standarti

I gemenskapslagstiftningen finns ett omfattande ramverk av direktiv och förordningar för att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och energitjänster som förbrukar energi. Här ingår ekodesigndirektivet [18], förordningen om energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning [19], direktivet om märkning av hushållsapparater och dess åtta tillämpningsdirektiv [20], direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster [21] samt direktivet om byggnaders energiprestanda [22]. Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra och kontrollera efterlevnaden av dessa instrument så att en europeisk inre marknad för energieffektiva varor och tjänster utvecklas så snart som möjligt och att marknaden förändras på ett varaktigt sätt. [23] Om det finns utrymme för ytterligare rättsliga och stödjande åtgärder som kan förbättra och påskynda utvecklingen av den marknaden, skall den typen av åtgärder prioriteras.

No 2007. gada tiks izstrādāti atjaunināti un dinamiski minimālie energoefektivitātes standarti ierīcēm un citām enerģiju patērējošām iekārtām, pamatojoties uz marķēšanas un ekodizaina direktīvām. Īpaša uzmanība tiks pievērsta zudumu samazināšanai nodroses režīmā. Komisija sāks pieņemt minētās prasības 14 prioritārajām produktu grupām, paredzot to apstiprināšanu līdz 2008. gada beigām. Komisija pārskatīs marķēšanas pamatdirektīvu 92/75/EK, lai palielinātu tās efektivitāti. Tiks atjaunināta pašreizējā marķējuma klasifikācija.

(1) Att göra produkterna energieffektivare

2007. gadā Komisija sāks pieņemt minimālos energoefektivitātes standartus ( ekodizaina prasības ) kā īstenošanas direktīvas 14 prioritārajām produktu grupām, tostarp boileriem, ūdenssildītājiem, plaša patēriņa elektronikai, kopētājiem, televizoriem, nodroses režīmam, lādētājiem, apgaismei, elektromotoriem un citiem produktiem saskaņā ar turpmāk tekstā atrodamo tabulu. Šajās direktīvās, cik vien iespējams, tiks ietvertas norādes par turpmākām prasībām, piemēram, pēc 5 gadiem, lai sagatavotu ražotājus jaunām prasībām produktu izstrādes ciklā. Komisija nodrošinās atbilstošu mērīšanas metožu laicīgu izstrādi, izmantojot CEN/CENELEC vai citus piemērotus līdzekļus. Produktus, kas neatbilst pieņemtajām minimālajām prasībām, nedrīkstēs laist tirgū.

Konsumenter tar inte tillräcklig hänsyn till de ekonomiska fördelarna med apparater och utrustning som är energieffektiva. Konsumenternas köpbeslut är dock av avgörande betydelse för framgångsrika resultat, och energieffektivitet bör därför göras till en viktig faktor vid sådana beslut. Kommissionen anser att användning av dynamiska standarder för energieffektivitet tillsammans med prestandabedömning och märkningssystem är ett kraftfullt verktyg för att informera konsumenter och göra marknaden energieffektivare.

[pic]

Prioriterad åtgärd 1

Turklāt 2007. gadā Komisija pieņems Darba plānu, lai līdz 2010. gadam izveidotu iekšējo tirgu citiem enerģiju patērējošiem produktiem. Tam jānodrošina, lai uz produktiem, kas veido nozīmīgu daļu no kopējā enerģijas patēriņa, attiektos ES mēroga minimālie standarti un energoefektivitātes klasifikācija/ marķējums, pamatojoties uz ekodizaina direktīvu un/vai marķējuma direktīvu (pamatojoties uz mazāko aprites cikla izmaksu metodi, ko paredz minētā direktīva). Līdz 2010. gadam būs aptverta nozīmīga daļa attiecīgo produktu. Ražotājiem tiks sniegta informācija par iespējamām energoefektivitātes prasību pārskatīšanām nākotnē.

Märkning av apparater och utrustning samt minimistandarder för energiprestanda

Lai palielinātu ES marķēšanas shēmas informatīvo vērtību, Komisija 2007. gadā sāks pārskatīt Pamatdirektīvu 92/75/EK ar mērķi paplašināt tās darbības jomu, lai tā aptvertu citas enerģiju patērējošas iekārtas, piemēram, komerciālas dzesēšanas iekārtas. Pašreizējās marķējuma klasifikācijas atjauninās, mainot prasības katrā klasē, ik pēc 5 gadiem vai tad, kad tas būs nepieciešams saskaņā ar jaunu tehnikas attīstību, pamatojoties uz ekodizaina pētījumiem, lai A marķējuma statusu saglabātu energoefektīvākajiem 10-20 % iekārtu.

Uppdaterad och dynamisk märkning och minimistandarder för energiprestanda för apparater och annan energiförbrukande utrustning kommer att utvecklas från och med 2007 med direktiven om märkning och ekodesign som underlag. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt förluster i stand by-läge. Kommissionen kommer att börja anta sådana krav för 14 prioriterade produktgrupper med målet att de skall vara godkända i slutet av 2008. Kommissionen kommer att gå igenom ramdirektivet 92/75/EG om märkning för att göra det effektivare. Dagens märkningsklassificeringar kommer att uppdateras.

Dalībvalstīs ekodizaina prasības un marķējuma shēma jāīsteno, jāuzrauga un jāievieš. Vienlaikus marķējuma shēma kalpos kā īpaši lietderīgs instruments valsts politiku atbalstam, tostarp informācijas kampaņām, atlaižu shēmām, publiskā iepirkuma pamatnostādnēm un baltās sertifikācijas shēmām.

Kommissionen kommer under 2007 att inleda arbetet med att anta minimistandarder för energiprestanda (krav på ekodesign) genom att tillämpa direktiv för 14 prioriterade produktgrupper, inklusive värmepannor, varmvattenberedare, hemelektronikprodukter, kopieringsapparater, TV-apparater, stand by-funktioner, laddare, belysning, elmotorer och andra produkter, i enlighet med nedanstående tidtabell. I den omfattning det är möjligt kommer direktiven också att omfatta indikationer på kommande krav, t.ex. fem år längre fram, så att tillverkarna kan ta hänsyn till de nya kraven vid produktutvecklingen. Kommissionen kommer att se till att lämpliga mätmetoder utvecklas i tid genom Cen/Cenelec eller på andra väl avvägda sätt. Produkter som inte uppfyller dessa överenskomna minimikrav kommer inte att få släppas ut på marknaden.

2. Pakalpojumu attīstība enerģijas gala patēriņa efektivitātei

(...PICT...)

Ar šogad pieņemto direktīvu par enerģijas galapatēriņa efektivitāti un energoefektivitātes pakalpojumiem (2006/32/EK) izveidota laba sistēma, lai stiprinātu ES mēroga sadarbību energoefektivitātes jautājumos tādās jomās, kurās ir nenoliedzams enerģijas ietaupījumu potenciāls. Vajadzīga pilnīga dalībvalstu sadarbība direktīvas īstenošanā, jo īpaši sastādot tālejošus nacionālos rīcības plānus. Atbilstoši šai direktīvai Komisija sadarbībā ar Eiropas Enerģijas regulatoru padomi ( CEER ) sagatavos saprašanās memorandu, nosakot pamatnostādnes un rīcības kodeksu enerģijas galapatēriņa efektivitātes uzlabošanai visās nozarēs. Pamatojoties uz minēto direktīvu, 2008. gadā varēs izvērtēt ES mēroga Baltās sertifikācijas shēmu, ņemot vērā pārmaiņas dalībvalstīs un panākto progresu, izveidojot saskaņotu ES sistēmu energoefektivitātes uzlabojumu mērīšanai.

Under 2007 kommer kommissionen också att anta en arbetsplan för att till 2010 åstadkomma en inre marknad för flera energiförbrukande produkter. Den bör säkerställa att produkter som står för en betydande del av den totala energiförbrukningen kommer att omfattas av EU-täckande minimistandarder och prestandabedömning/märkning, med direktivet om ekodesign och/eller direktivet om märkning som underlag (baserat på den metod för lägsta möjliga livscykelkostnader som finns i direktivet). Till 2010 kommer en betydande del av dessa produkter att omfattas. Tillverkarna kommer att informeras om eventuella framtida ändringar av prestandakrav.

3. Ēku energoefektivitātes paaugstināšana

För att öka informationsvärdet av EU:s märkningssystem överväger kommissionen att med början 2007 se över ramdirektivet 92/75/EG för att vidga tillämpningsområdet, om det gör direktivet effektivare, till andra typer av energiförbrukande utrustning, exempelvis kylutrustning för kommersiellt bruk. Dagens märkningsklassificering kommer att uppgraderas och nya klasser införas vart femte år eller när det är motiverat av den tekniska utvecklingen, med undersökningar av ekodesign som underlag, i syfte att A-märkning bara skall ges till den utrustning som ligger bland de 10-20 % bästa.

2. prioritārā darbība

På medlemsstatsnivå måste kraven på ekodesign och märkningssystemen införas och övervakas. Märkningssystemet kommer samtidigt att vara ett mycket värdefullt instrument för att stödja nationella strategier, exempelvis informationskampanjer, rabattsystem, riktlinjer för offentlig upphandling och system för vita certifikat.

Ēku energoefektivitātes prasības un ēkas ar ļoti mazu enerģijas patēriņu („pasīvās ēkas”)

(2) Att utveckla tjänster för energieffektiv slutanvändning

Komisija 2009. gadā pēc Ēku energoefektivitātes direktīvas pilnīgas ieviešanas ierosinās paplašināt tās darbības jomu. Tā ierosinās arī ES minimālās energoefektivitātes prasības attiecībā uz jaunām un atjaunotām ēkām (kWh/m²). Attiecībā uz jaunām ēkām Komisija līdz 2008. gada beigām izstrādās stratēģiju ēkām ar ļoti mazu enerģijas patēriņu jeb pasīvām ēkām[24], apspriežoties ar dalībvalstīm un galvenajām ieinteresētajām aprindām par šo ēku plašāku izmantošanu līdz 2015. gadam. Komisija rādīs priekšzīmi, izmantojot savas ēkas.

Direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (2006/32/EG), som antogs tidigare detta år, är ett bra regelverk för att stärka EU-samarbete om energieffektivitet på områden där det finns en tydlig potential för energisparande. Det behövs fullständigt samarbete från medlemsstaternas myndigheter i fråga om genomförandet av direktivet, framförallt när det gäller att utarbeta nationella handlingsplaner med ambitiöst satta mål. I enlighet med det direktivet kommer kommissionen att utarbeta ett samförståndsavtal i samarbete med Council of European Energy Regulators (CEER, rådet för europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet) med riktlinjer och en uppförandekod för att få en effektivare slutanvändning av energi inom alla sektorer. Direktivet kommer också att möjliggöra en bedömning av ett EU-system för vita certifikat 2008, med beaktande av utvecklingen i medlemsstaterna och de framsteg som görs med det EU-harmoniserade mätsystemet för ökad energieffektivitet.

Ēku energoefektivitātes direktīvai (2002/91/EK), kas dalībvalstīm jātransponē līdz 2006. gada janvārim[25], var būt galvenā nozīme, izmantojot ēku sektora ietaupījumu potenciālu, kurš patlaban ir aprēķināts 28 % apmērā[26], un tas savukārt var samazināt ES enerģijas gala patēriņu par aptuveni 11 %. Tomēr, lai pilnībā izsmeltu potenciālu ēku sektorā, Komisija ierosinās paplašināt direktīvas darbības jomu, lai minimālās energoefektivitātes prasības attiecinātu uz lielu daudzumu mazāku ēku, tostarp pazeminot 1000 m2 platības robežu attiecībā uz nozīmīgiem atjaunināšanas darbiem, tādējādi aptverot vairumu pašreizējo ēku. Komisija 2009. gadā arī ierosinās ES minimālās energoefektivitātes prasības attiecībā uz jaunām un atjaunotām ēkām (kWh/m²) un to daļām, piemēram, logiem. Tā veiks vajadzīgos pasākumus, lai sadarbībā ar ēku sektora dalībniekiem izstrādātu ļoti maza enerģijas patēriņa jeb pasīvo ēku popularizēšanas stratēģiju, lai vidējā termiņā šā veida ēkas kļūtu par jaunu ēku standartu, kad atbilstošās tehnoloģijas kļūs komerciāli pieejamas.

(3) Att göra byggnader energieffektivare

Pielikumā iekļauts pilnīgāks saraksts ar ierosinātajām darbībām, kas saistītas ar spēkā esošiem ES tiesību aktiem.

Prioriterad åtgärd 2

5.2. Enerģijas pārveidošanas uzlabošana

Krav på byggnaders prestanda och byggnader med mycket låg energiförbrukning (”passiva hus”)

Energoefektivitātes uzlabošanas potenciāls enerģijas ražošanā un sadalē ir ievērojams pašreizējo pārveidošanas zudumu apjoma dēļ (4. attēls).

Kommissionen kommer att föreslå att tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda utvidgas kraftigt efter 2009, dvs. efter dess fullständiga genomförande. Den kommer också att lägga förslag på EU-krav på minimiprestanda för nya och renoverade byggnader (kWh/m²). För nya byggnader kommer kommissionen att till slutet av 2008 utveckla en strategi för hus med mycket låg energiförbrukning, s.k. passiva hus [24], i samarbete med medlemsstaterna och nyckelaktörer med målet att sådana hus till 2015 skall ha fått vidare spridning. Kommissionen kommer att föregå med gott exempel när det gäller sina egna byggnader.

[pic]

Direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG), som senast i januari 2006 skall ha införlivats av medlemsstaterna [25], kan spela en viktig roll för att förverkliga sparpotentialen i byggnadssektorn som uppskattas till 28 % [26] och som i sin tur kan minska EU:s slutliga energiförbrukning med cirka 11 %. För att utnyttja hela potentialen i byggnadssektorn kommer kommissionen emellertid att föreslå att direktivets tillämpningsområde utvidgas till det stora beståndet av mindre byggnader, exempelvis genom en kraftig sänkning av tröskelvärdet på 1 000 m² för minimikrav på energiprestanda för större renoveringar så att en majoritet av befintliga byggnader omfattas. Kommissionen kommer också att under 2009 föreslå minimikrav på energiprestanda på EU-nivå för nya och renoverade byggnader (kWh/m²) och för komponenter, till exempel fönster. I samarbete med byggnadsbranschen kommer kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att utveckla en strategi för ökad användning av hus med mycket låg energiförbrukning, s.k. passiva hus, med syftet att den typen av hus skall bli norm för nykonstruktion på medellång sikt, i takt med att lämplig teknik blir kommersiellt tillgänglig.

4. attēls

I bilagan finns en mer omfattande förteckning över föreslagna åtgärder relaterade till nuvarande EU-lagstiftning.

Enerģijas pārveidošanas sektorā tiek izmantota apmēram viena trešā daļa no visas primārās enerģijas. Taču vidējā pārveidošanas efektivitāte, piemēram, elektroenerģijas ražošanā ir ap 40 %. Jaunu ražošanas jaudu efektivitāte var sasniegt 60 %. Tādējādi rodas liels energoefektivitātes paaugstināšanas potenciāls. Var samazināt arī elektroenerģijas pārvades un sadales zudumus, kas bieži sasniedz 10 %.

5.2. Bättre energiomvandling

ES emisijas kvotu tirdzniecības sistēma ir efektīvs līdzeklis, lai rosinātu elektroenerģijas ražotājus samazināt emisiju daudzumu un visrentablākajā veidā uzlabot energoefektivitāti. Komisija patlaban plāno pārskatīt sistēmu[27]. Izmantojot nacionālo emisijas kvotu sadales plānu un radot vispārēju CO2 emisiju atļauju deficītu tirgū, dalībvalstis var turpināt izmantot ES emisijas tirdzniecības sistēmu kā instrumentu, lai stimulētu efektīvāku elektroenerģijas ražošanu. Turklāt Komisija uzskata, ka nepieciešami vairāki jauni pasākumi, tādēļ tā ierosina darbību kompleksu.

Det finns stora möjligheter att förbättra energieffektiviteten inom energiproduktion och -distribution tack vare att dagens förluster vid energiomvandling är betydande (se figur 4).

3. prioritārā darbība

(...PICT...)

Augstāka efektivitāte enerģijas ražošanā un sadalē

Figur 4

Komisija līdz 2008. gadam izstrādās saistošas minimālās energoefektivitātes prasības jaunām elektroenerģijas, siltumapgādes un dzesēšanas jaudām, kas ir mazākas par 20 MW[28], un vajadzības gadījumā apsvērs šādu prasību ieviešanu lielākām ražošanas vienībām. Kopā ar energoapgādes nozares dalībniekiem tā izstrādās pamatnostādnes par labu ekspluatācijas praksi esošajām jaudām, lai palielinātu vidējo ražošanas efektivitāti visām ražotnēm, kā arī vienosies par pamatnostādnēm par labu regulēšanas praksi, lai samazinātu pārvades un sadales zudumus. Priekšlikums jauniem regulatīviem pamatnoteikumiem decentralizētas ražošanas pievienošanai tiks ierosināts 2007. gadā.

Sektorn för energiomvandling förbrukar cirka en tredjedel av all primärenergi. Samtidigt är den genomsnittliga omvandlingseffektiviteten för elproduktion cirka 40 %. Ny elproduktionskapacitet kan ha en effektivitetsgrad på nästan 60 %. Det finns alltså betydande utrymme för att förbättra energieffektiviteten. Förluster vid överföring och distribution av el, som ibland kan uppgå till 10 %, kan också minskas.

Lai uzlabotu enerģijas pārveidošanas sektora vispārējo efektivitāti, Komisija cieši sadarbosies ar enerģijas apgādes un sadales sektora pārstāvjiem, ar Eiropas Regulatoru padomi ( CEER ) un Eiropas Elektroenerģijas un gāzes regulatoru grupu ( ERGEG ).

EU:s system för utsläppshandel är ett effektivt instrument för att förmå elproducenter att minska utsläppen och förbättra effektiviteten på det mest kostnadseffektiva sättet. Kommissionen planerar för närvarande en översyn av systemet [27]. Genom de nationella tilldelningsplanerna och genom att det uppstår en allmän brist på utsläppsrätter för koldioxid på marknaden kommer medlemsstaterna att kunna fortsätta att använda EU:s system för utsläppshandel för att uppmuntra effektivare elproduktion. Kommissionen anser ändå att det behövs ytterligare insatser och föreslår därför ett åtgärdspaket.

Īstenojot direktīvu par koģenerācijas veicināšanu (2004/8/EK), var samazināt zudumus sadales tīklos. Pašlaik tikai aptuveni 13 % no ES patērētās elektroenerģijas saražo, izmantojot šo tehnoloģiju. Lai veicinātu koģenerācijas attīstības turpmāku progresu, jāsaskaņo aprēķinu metodes un izcelsmes apliecinājumi, jāuzlabo uzskaite un jāievieš standarti. Tiks mēģināts sasniegt visus minētos mērķus. Sākot no 2007. gada, tiks ierosinātas arī minimālās efektivitātes prasības un noteikumi attiecībā uz centralizēto siltumapgādi un mikro koģenerācijas stacijām.

Prioriterad åtgärd 3

Arī šajā jautājumā paredzēto pasākumu pilnīgāks saraksts ir iekļauts pielikumā.

Att effektivisera elproduktion och -distribution

5.3. Attīstība transporta nozarē

Kommissionen kommer att till 2008 utveckla bindande minimikrav på effektivitet för ny el-, värme- och kylkapacitet lägre än 20 MW [28] och överväga, om det är nödvändigt, att införa liknande krav för större produktionsenheter. Tillsammans med elförsörjningsindustrin kommer kommissionen att utveckla riktlinjer för god driftspraxis för befintlig kapacitet för att förbättra den genomsnittliga produktionseffektiviteten för samtliga anläggningar och komma överens om riktlinjer om goda regleringsmetoder för att minska överförings- och distributionsförluster. Under 2007 kommer ett förslag om ett nytt regelverk för att gynna sammankopplingen av decentraliserad produktion att läggas fram.

Transporta nozarei ir viena no galvenajām vietām Eiropas ekonomikā, un tās patēriņš veido gandrīz 20 % no kopējā primārās enerģijas patēriņa. Fosilais kurināmais veido 98 % no šajā nozarē patērētās enerģijas. Tā kā transports ir arī visstraujāk augošā nozare enerģijas izmantošanas ziņā, tā ir arī galvenais siltumnīcefekta gāzu emisijas avots un iemesls atkarībai no fosilā kurināmā importa. Tāpēc ir būtiski izmantot energoefektivitātes uzlabojumu potenciālu šajā nozarē. Šo potenciālu jo īpaši var izmantot, nodrošinot vieglo automobiļu degvielas efektivitāti, attīstot mazāk piesārņojošu automobiļu tirgu, nodrošinot piemērota spiediena uzturēšanu riepās un uzlabojot efektivitāti pilsētas, dzelzceļa, jūras un aviācijas transporta sistēmās, kā arī mainot transporta paradumus. Ar komodalitāti, t.i., dažādu transporta veidu efektīvu izmantošanu gan atsevišķi, gan apvienojumā, tiks panākta resursu, tostarp enerģijas, optimāla izmantošana. Paaugstināt energoefektivitāti palīdzēs tuvjūras pārvadājumu un jūras maģistrāļu, kā arī citu videi nekaitīgu un enerģiju taupošu transporta veidu veicināšana.

För att göra energiomvandlingssektorn effektivare kommer kommissionen att ha ett nära samarbete med energiförsörjnings- och distributionsbranschen samt med rådet för europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet (CEER) och Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (ERGEG).

4. prioritārā darbība

Inom ramen för genomförandet av direktivet om främjande av kraftvärme (2004/8/EG) erbjuds möjligheter att minska förlusterna i distributionsnäten. Hittills produceras endast runt 13 % av den el som förbrukas i EU med denna teknik. Att harmonisera beräkningsmetoder och garantier för ursprung, samt förbättrade mätningar och fastställande av standarder kommer att vara mycket viktigt för att driva på ytterligare utveckling av kraftvärme. Alla dessa mål kommer att eftersträvas. Minimikrav på prestanda och regler för fjärrvärme och mikrokraftvärme kommer också att föreslås från och med 2007.

Automobiļu degvielas efektivitātes paaugstināšana

Även här finns en mer fullständig förteckning över föreslagna åtgärder i bilagan.

Komisija ir apņēmusies risināt vieglo automobiļu energoefektivitātes un CO2 emisiju jautājumu un vajadzības gadījumā 2007. gadā ierosinās tiesību aktus, lai nodrošinātu, ka, izmantojot vispusīgu un konsekventu pieeju, līdz 2012. gadam tiek sasniegta mērķvērtība 120 g CO2/km saskaņā ar piņemto ES mērķi. Paralēli tā ierosinās pastiprināt ES prasības attiecībā uz vieglo automobiļu marķēšanu.

5.3. Transporter

Tā kā degvielas efektivitāte un CO2 emisijas ir cieši saistītas, lielu daļu potenciāla var izmantot, piemērojot jaunus pasākumus, tostarp tiesību aktus, kas nodrošinātu nepieciešamo CO2 samazinājumu. Ja Komisija konstatēs, ka automobiļu ražotāju brīvprātīgā apņemšanās sasniegt 140 g CO2/km līdz 2008./2009. gadam netiks ievērota, tā nevilcinoties ierosinās tiesību aktus. Tādēļ līdz 2006. gada beigām tiks pieņemts Komisijas paziņojums par pārskatīto ilgtermiņa stratēģiju, lai CO2 emisiju no vieglajiem automobiļiem samazinātu vairāk, nekā paredz pašreizējās brīvprātīgās saistības. Stratēģijas uzdevums ir līdz 2012. gadam sasniegt Kopienas mērķi, proti, 120 g CO2/km, īstenojot vispusīgu un konsekventu pieeju un iesaistot citas attiecīgas ieinteresētās personas un iestādes un citus instrumentus[29].

Transportsektorn spelar en viktig roll i Europas ekonomi och svarar för nästan 20 % av den totala förbrukningen av primärenergi. 98 % av den energi som förbrukas inom sektorn är fossilt bränsle. Eftersom transport också är den snabbast växande sektorn i fråga om energiförbrukning, är det en betydande källa till utsläpp av växthusgaser och en viktig orsak till importberoende av fossila bränslen. Det är därför mycket angeläget att förverkliga potentialen för energieffektivisering inom denna sektor. Dessa potentiella besparingar kan förverkligas främst genom att man ser till att bilar blir bränsleeffektiva och att de har rätt däcktryck, utvecklar marknader för renare fordon och genom att man effektiviserar järnvägstrafiken, sjöfarten, luftfarten samt transportsystemen i städer. Dessutom måste transportbeteendet förändras. Genom s.k. sam-modalitet (co-modality) – som innebär att transporterna optimeras både inom varje enskilt transportslag och i en hel kedja av transportslag – uppnås ett optimalt och hållbart resursutnyttjande, även för energi. Främjande av närsjöfart och motorvägar till havs samt andra miljövänligare och energisparande transportsätt kommer också att bidra till förbättrad energieffektivitet.

Komisija, izmantojot publisko iepirkumu un izpratnes veicināšanas pasākumus, arī turpmāk centīsies paplašināt tīrāku, viedāku, drošāku un energoefektīvāku transportlīdzekļu tirgu . Lai paaugstinātu transportlīdzekļu energoefektivitāti, intensīvāk tiks izmantotas informācijas un komunikāciju tehnoloģijas[30]. Tiks ierosināta grozīta un paplašināta automobiļu degvielas taupītspējas marķējuma direktīva (1999/94/EK), lai uzlabotu un saskaņotu marķējuma dizainu visā ES un stimulētu patērētājus un ražotājus veikt izvēli par labu efektīvākiem transportlīdzekļiem. Tāpat kā citu ražojumu gadījumā, „A” marķējums attieksies uz efektīvākajiem 10-20 % vieglo automobiļu, un marķējuma shēmu atjauninās pēc 3 gadiem.

Prioriterad åtgärd 4

Saskaņā ar aprēķiniem riepas un spiediens riepās var uzlabot transportlīdzekļa degvielas efektivitāti par vairāk nekā 5 %[31]. Komisija izdos pilnvaras izstrādāt atzītu Eiropas standartu un potenciālu starptautisku standartu rites pretestības maksimālajiem ierobežojumiem un autotransporta līdzekļu riepu marķējumam. Turklāt tā veicinās brīvprātīgas vienošanās un apsvērs citus pasākumus par autotransporta precīzas riepu spiediena kontroles un riepu piesūknēšanas sistēmām, tostarp prasību obligāti aprīkot visus jaunos autotransporta līdzekļus ar riepu spiediena kontroles sistēmām.

Att göra bilar bränsleeffektivare

Jāsamazina lieks enerģijas patēriņš, ko rada neefektīvs pilsētas transports . Nepārkāpjot vietējo un reģionālo pašvaldību pilnvaras, Komisija paredzētajā Zaļajā grāmatā par pilsētas transportu ierosinās kopīgus risinājumus, kuru pamatā ir konkrēti pārbaudīti pasākumi, tostarp attiecīgā gadījumā maksājumi par infrastruktūras izmantošanu, ceļiem un noslogotību. Tie ietvers jaunas pieejas, lai Eiropas pilsētās veicinātu sabiedriskā transporta izmantošanu, automobiļu kopīgu lietošanu, nemotorizētus transportlīdzekļu veidus un teledarbu. Ierosinot kopīgos risinājumus, tiks ņemta vērā Pilsētvides tematiskā stratēģija[32] un pieredze, kas gūta, īstenojot CIVITAS iniciatīvu[33].

Eftersom kommissionen är fast besluten att ta itu med frågorna om energieffektivitet och koldioxidutsläpp från bilar, kommer den, om det är nödvändigt, att under 2007 föreslå åtgärder som skall sörja för att utsläppsmålet på 120 g CO2/km uppfylls till 2012 genom övergripande och konsekventa åtgärder i enlighet med det överenskomna EU-målet. Parallellt med detta kommer den att föreslå en skärpning av EU-kraven för märkning av bilar.

Attiecībā uz citu transporta veidu energoefektivitātes uzlabošanu Komisija apsvērs iespēju ieviest uz tirgus principiem pamatotus instrumentus jūrniecības nozarē un, ievērojot nesen izdoto Paziņojumu par klimata pārmaiņām un aviāciju[34], ierosinās pasākumus aviācijas nozarē, piemēram, par tās iekļaušanu emisiju tirdzniecības shēmā, neapdraudot šo nozaru vispārējo konkurētspēju. Energoefektivitāti dzelzceļa transportā veicinās tiesiskā regulējuma pilnīga īstenošana līdz 2007. gadam. Pilnīgāks transporta nozarē ierosināto pasākumu saraksts ir sniegts pielikumā.

Med tanke på kopplingen mellan bränsleeffektivitet och koldioxidutsläpp, kan en stor del av potentialen förverkligas genom nya åtgärder, exempelvis lagstiftning, för att de nödvändiga utsläppsminskningarna skall bli verklighet. Om det visar sig att det frivilliga åtagandet från bilindustrins sida att till 2008/2009 uppnå målet på 140 g CO2/km inte kommer att klaras, kommer kommissionen inte att tveka att föreslå nya lagar. Före utgången av 2006 kommer kommissionen därför att anta ett meddelande om en reviderad långsiktig strategi för att minska koldioxidutsläppen från bilar utöver de nuvarande frivilliga åtagandena. Syftet är att nå gemenskapens mål på 120 g CO2/km till 2012 genom övergripande och konsekventa åtgärder som omfattar andra berörda parter och myndigheter och andra instrument [29].

5.4. Energoefektivitātes finansēšana, ekonomiskie stimuli un enerģijas cenu veidošanās

Kommissionen kommer att fortsätta ansträngningarna att utveckla marknader för renare, smartare, säkrare och mer energieffektiva fordon genom offentlig upphandling och informationskampanjer. Även informations- och kommunikationsteknik kommer att användas i allt högre utsträckning för att göra fordonen energieffektivare. [30] Ett ändrat och utvidgat direktiv om märkning av bilars bränsleeffektivitet (1999/94/EG) kommer att föreslås för att förbättra och harmonisera utformningen av märkningen inom EU så att konsumenter och tillverkare styrs mot bränslesnålare bilar. Liksom för övriga produkter kommer A-märkning bara att ges till de bilar som ligger bland de 10-20 % bästa och märkningssystemet kommer att uppdateras efter tre år.

Lai gan daudzi energoefektivitātes pasākumi ir pilnībā rentabli un to atmaksāšanās laikposms ir ļoti īss, bieži šādus pasākumus neveic finansiālu šķēršļu dēļ. Visvairāk tas attiecas uz maziem un vidējiem uzņēmumiem.

Rätt däck och däcktryck kan förbättra bränsleeffektiviteten hos fordon med mer än 5 % enligt undersökningar. [31] Kommissionen kommer att ge i uppdrag att utarbeta en erkänd Europastandard och eventuellt en internationell standard för högsta tillåtna rullmotstånd och märkning av fordonsdäck. Den kommer också att underlätta frivilliga avtal om system för övervakning av korrekt däcktryck och luftpåfyllning för vägfordon och överväga obligatorisk montering av system för övervakning av däcktryck på nya vägfordon.

Lai veicinātu finansējuma piešķiršanu energoefektivitātes mērķiem, no vienas puses, un uzlabotu veidu, kā ar cenu signāliem ietekmē energoefektivitāti, no otras puses, Komisija noteiks un centīsies likvidēt valsts tiesību aktos joprojām pastāvošos juridiskos šķēršļus (i) efektivitātes risinājumu uzņēmumu[35] (tā saukto energopakalpojumu uzņēmumu jeb „ESCO”) darbībai, (i) dalītu un garantētu ietaupījumu izmantošanai, (iii) trešo personu finansējumam un (iv) energoefektivitātes līgumu slēgšanai. Tiks paplašināta apgrozības fondu un projektu biržu izmantošana.

Det finns ett behov av att minska onödig energiförbrukning orsakad av ineffektiv stadstrafik. Utan att frånta lokala och regionala myndigheter deras ansvar, kommer kommissionen inom ramen för den kommande grönboken om stadstransporter att lägga fram gemensamma lösningar som baseras på konkreta åtgärder som redan prövats med gott resultat, inklusive, om det är lämpligt, väg- och trängselavgifter. Det handlar bland annat om nya sätt att främja användningen av kollektivtrafik, bildelning, icke-motoriserade transportsätt och distansarbete i europeiska städer. Dessa gemensamma lösningar kommer att beakta den temainriktade strategin för stadsmiljön [32] samt erfarenheterna från Civitas-initiativet [33].

Turklāt tiks veicinātas valsts un privātā sektora partnerības, iesaistot privāto banku sektoru, ERAB, EIB grupu, ERAB un citas SFI, lai piesaistītu vairāk naudas līdzekļu aizdevumu segšanai, garantijas instrumentu un riska kapitāla izmantošanai jaunām, energoefektīvām tehnoloģijām ES.

I fråga om förbättrad energieffektivitet inom andra transportslag kommer kommissionen att överväga marknadsbaserade instrument för sjöfartssektorn och kommer, som ett resultat av meddelandet om klimatförändring och luftfart [34], att föreslå åtgärder för luftfartssektorn – däribland att den skall omfattas av systemet för utsläppshandel – utan att äventyra konkurrenskraften hos sektorerna. Energieffektivitet inom järnvägstransporter kommer att främjas genom att det rättsliga ramverket på området under 2007 kommer att genomföras fullt ut. En mer fullständig förteckning över föreslagna åtgärder på transportområdet finns i bilagan.

5. prioritārā darbība

5.4. Finansiering av energieffektivitet, ekonomiska incitament och energiprissättning

Atbilstoša finansējuma veicināšana mazo un vidējo uzņēmumu un energopakalpojumu uzņēmumu energoefektivitātes ieguldījumiem

Trots att många energieffektiviseringsåtgärder är mycket kostnadseffektiva och har mycket korta återbetalningstider, är det många av dessa åtgärder som inte genomförs på grund av ekonomiska hinder. Detta gäller inte minst inom små och medelstora företag.

Izmantojot vairākas konkrētas iniciatīvas 2007. un 2008. gadā, Komisija aicinās banku sektoru piedāvāt īpaši paredzētu finansējumu maziem un vidējiem uzņēmumiem un energopakalpojumu uzņēmumiem, lai tie varētu izmantot enerģijas ietaupījumu iespējas, kas atklātas, veicot energoauditu. Eko-inovāciju veicināšanai tiks piedāvāta piekļuve Kopienas finansējumam, piemēram, Zaļo investīciju fondam, ko līdzfinansē no CIP [36].

För att underlätta finansiering av energieffektivisering och förbättra prissignalernas påverkan på energieffektivitet, kommer kommissionen att identifiera och försöka avlägsna de juridiska hinder som fortfarande finns i medlemsstaternas lagstiftning mot användning av energitjänstföretag [35], avtal om delad och garanterad energibesparing (shared and guaranteed savings), tredjepartsfinansiering och avtal om energiprestanda. Användningen av lokala roterande fonder och clearingsystem kommer att utvidgas.

Īpaši liels energoefektivitātes paaugstināšanas potenciāls ir jaunajās dalībvalstīs. Komisija arī turpmāk veicinās struktūrfondu un kohēzijas fondu izmantošanu, lai valsts un vietējā mērogā sekmētu privātā finansējuma piesaistīšanu energoefektivitātes uzlabošanai.

Dessutom kommer man att underlätta skapandet av offentlig-privata partnerskap (PPP) med finansiering från den privata banksektorn, EIB-gruppen, EBRD och andra internationella finansinstitut för att mobilisera mer resurser som kan täcka skuldfinansiering, garantiinstrument och riskkapitalansökningar för ny energieffektiv teknik inom EU.

6. prioritārā darbība

Prioriterad åtgärd 5

Energoefektivitātes veicināšana jaunajās dalībvalstīs

Att underlätta lämplig finansiering av investeringar i energieffektivitet för små och medelstora företag och energitjänstföretag

Kohēzijas politikā energoefektivitāte ir viena no prioritātēm. Komisija aicinās Eiropas Reģionālās politikas ietvaros izmantot nacionālās un reģionālās programmas, lai stimulētu intensīvākas investīcijas[37] energoefektivitātes paaugstināšanā, jo īpaši jaunajās dalībvalstīs, tostarp daudzdzīvokļu un sociālajās mājās. Komisija arī sekmēs sadarbības tīklu veidošanu starp dalībvalstīm un reģioniem, lai nodrošinātu, ka finansējumu saņem labākās prakses energoefektivitātē.

Pieredze liecina, ka nodokļi – līdzeklis ārējo izmaksu internalizēšanai – ir spēcīgs instruments energoefektivitātes veicināšanai.

Genom flera specifika initiativ under 2007 och 2008 kommer kommissionen att uppmana banksektorn att erbjuda finansieringspaket skräddarsydda för små och medelstora företag och energitjänstföretag så att de kan utnyttja den energisparpotential som identifierats i energirevisioner. Det kommer att bli möjligt att utnyttja till gemenskapsfinansiering, till exempel gröna investeringsfonder, samfinansierade genom CIP [36], för att gynna miljöinnovationer.

7. prioritārā darbība

Potentialen för att förbättra energieffektiviteten är särskilt stora i de nya medlemsstaterna. Kommissionen kommer också att uppmuntra användning av struktur- och sammanhållningsfonderna för att underlätta utnyttjandet av privat finansiering av energieffektivisering på nationell och lokal nivå.

Nodokļu sistēmas saskaņota izmantošana

Prioriterad åtgärd 6

Komisija sagatavos Zaļo grāmatu par netiešajiem nodokļiem (2007) un 2008. gadā pārskatīs Enerģijas nodokļu direktīvu[38], lai veicinātu enerģijas nodokļu mērķtiecīgāku un saskaņotāku izmantošanu, jo īpaši iestrādājot energoefektivitātes un vides aizsardzības apsvērumus.

Att förbättra energieffektiviteten i de nya medlemsstaterna

Turklāt Komisija 2007. gadā apsvērs izmaksas un ieguvumus, kas izriet no nodokļa kredītu izmantošanas uzņēmumu stimulēšanai, no vienas puses, lai palielinātu sertificētu energoefektīvu ierīču un iekārtu ražošanu, un, no otras puses, lai sekmētu patērētājus iegādāties šādas ierīces un iekārtas.

Energieffektivitet är en av prioriteringarna inom sammanhållningspolitiken. Kommissionen kommer att uppmuntra att man inom den europeiska regionalpolitiken använder sina nationella och regionala program för att gynna ökade investeringar [37] för att förbättra energieffektiviteten, framförallt i de nya medlemsstaterna, inklusive i flerfamiljshus och sociala bostäder. Kommissionen kommer också att främja nätverkssamarbete mellan medlemsstaterna och regioner för att säkerställa finansiering av bästa metoder på området energieffektivitet.

Attiecībā uz transportlīdzekļu nodokļiem Komisija aicina Padomi cik iespējams drīz pieņemt priekšlikumu sasaistīt nodokļus ar CO2 rādītājiem un lūdz dalībvalstis sākt ieviest šīs izmaiņas plānotajās nodokļu reformās (COM(2005)261).

Erfarenhetsmässigt är beskattning (för att internalisera externa kostnader) ett kraftfullt verktyg för att öka energieffektiviteten.

Komisija 2007. gadā ierosinās īpašu nodokļu režīmu attiecībā uz komerciālo dīzeļdegvielu, lai samazinātu būtiskās nodokļu līmeņa atšķirības dalībvalstīs. Šā priekšlikuma rezultātā vajadzētu palielināties kravu autopārvadājumu energoefektivitātei, samazinot „degvielas uzpildes tūrismu”.

Prioriterad åtgärd 7

Visbeidzot Komisija atgādina, ka vairākas dalībvalstis jau var izmantot samazinātu PVN likmi energoefektivitātes paaugstināšanas instrumentiem (ēku izolācijas uzlabošanai utt.).

Enhetlig beskattning

5.5. Pārmaiņas enerģijas patēriņa paradumos

Kommissionen kommer att utarbeta en grönbok om indirekt beskattning (2007) och kommer därefter att se över direktivet om energiskatter [38] under 2008 för att underlätta en mer riktad och sammanhållen användning av energiskatter genom att integrera i första hand överväganden om energieffektivitet och miljöaspekter.

Enerģijas efektīvai izmantošanai vajadzīgi faktori, kas motivē, veicina un stiprina racionālus un atbildīgus patēriņa paradumus. Institucionālās spējas, izpratne un skaidra, ticama un pieejama informācija par enerģiju patērējošām tehnoloģijām un metodēm ir svarīgi faktori, kas ietekmē racionālu rīcību tirgū. Visām ieinteresētajām personām vajadzīga izglītība un praktiskās mācības, būtiska nozīme ir arī informācijas tehnoloģijām.

Vidare kommer kommissionen under 2007 att överväga kostnaderna och fördelarna med skattelättnader som incitament för företag, å ena sidan, för att främja ökad produktion av certifierade energieffektiva apparater och utrustning och för konsumenter, å andra sidan, för att gynna inköp av den typen av apparater och utrustning.

8. prioritārā darbība

På området fordonsbeskattning uppmanar kommissionen rådet att så snart som möjligt anta kommissionens förslag om att koppla beskattningen till koldioxidutsläpp. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att börja införa sådana ändringar om de planerar skattereformer (KOM(2005)261).

Informētība par energoefektivitāti

Under 2007 kommer kommissionen också att föreslå särskilda skattevillkor för diesel för yrkesmässig trafik i syfte att utjämna skatteskillnader mellan medlemsstaterna. Förslaget bör öka energieffektiviteten i åkerisektorn genom att ”tankturismen” minskar.

Papildus labākam marķējumam prioritārās jomas ietvers izglītības un mācību plānus un programmas nozares un energoapgādes uzņēmumu energopārvaldniekiem. Ir paredzēti mācību palīglīdzekļi pamatizglītības, vidējās izglītības un arodizglītības mācību saturam. Tos, izmantojot Kopienas programmas, izstrādās no 2007. gada kā ieteikumus dalībvalstīm sadarbībā starp dalībvalsts un Kopienas izglītības aģentūrām.

Slutligen påminner kommissionen om att flera medlemsstater redan har rätt att använda den lägre momssatsen för att gynna investeringar för att förbättra energieffektiviteten (förbättrad isolering av byggnader, etc.).

Energoefektivitāte sākas mājās. Tāpēc Komisija un citas ES iestādes rādīs priekšzīmi, izvēloties jaunas energoefektīvas tehnoloģijas savās ēkās, transportlīdzekļos, biroja aprīkojuma un citu enerģiju patērējošu iekārtu iegādē un pieņemot iepirkuma pamatnostādnes savu dienestu vajadzībām. Piemērojot Kopienas vides vadības un audita sistēmu (EMAS)[39], Komisija nodrošinās, ka visas Komisijai piederošās ēkas būs sertificētas līdz 2009. gada beigām.

5.5. Ändring av energibeteendet

Turklāt tiks attīstītas energoefektivitātes pārvaldības sistēmas, piesaistot līdzfinansējumu no Kopienas programmām, piemēram CIP [40]. Saņēmēji izstrādās pamatnostādnes par energoefektīvu ražojumu veicināšanas metodēm un izglītības un mācību plānus energopārvaldniekiem. Komisija līdz 2006. gada beigām sagatavos Vides programmu maziem un vidējiem uzņēmumiem (MVU-Vide), ietverot tajā instrumentu kopumu energoefektivitātes uzlabošanai, un izstrādās energotehnoloģiju stratēģisko plānu, paredzot tajā arī informācijas un komunikāciju tehnoloģiju devumu energoefektivitātē.

För att få en effektiv användning av energi krävs faktorer som motiverar, underlättar och stärker ett rationellt och ansvarsfullt beteende. Institutionell kapacitet, medvetenhet samt tydlig, trovärdig och lättillgänglig information om teknik för effektivare energianvändning är viktiga faktorer för att skapa ett rationellt marknadsbeteende. Utbildning krävs för alla berörda parter, och informationstekniken har stor betydelse.

9. prioritārā darbība

Prioriterad åtgärd 8

Energoefektivitāte apdzīvotās vietās

Att öka medvetenheten om energieffektivitet

Komisija 2007. gadā izveidos „Pilsētas mēru paktu”, uzsākot pastāvīgu sadarbību starp Eiropas 20-30 lielāko vadošo pilsētu mēriem. Sadarbības mērķis ir popularizēt un ieviest labākās prakses, tādējādi būtiski uzlabojot energoefektivitāti pilsētvidē, kur svarīgi ir vietējās politikas lēmumi un iniciatīvas, tostarp transporta jomā.

De områden som kommer att prioriteras är, förutom förbättrad märkning, utbildnings- och fortbildningsplaner samt program för energiansvariga inom industrin och offentliga försörjningsföretag. Till detta hör även läromedel för grundskolor, gymnasieskolor och för yrkesutbildningar. Dessa kommer att utvecklas från och med 2007 genom gemenskapsprogram, genom rekommendationer till medlemsstaterna och genom samarbete med utbildningsansvariga i medlemsstaterna och gemenskapen.

Lai sniegtu praktiskus energoefektivitātes pasākumu un politiku piemērus, Komisija kampaņas „Ilgtspējīga enerģija Eiropai” ietvaros, izmantojot programmas „Saprātīga enerģija Eiropai” atbalstu, katrā dalībvalstī organizēs konkursu, lai piešķirtu balvu energoefektīvākajai skolai. Starp balvas piešķiršanas kritērijiem būs attiecīgās skolas ēku energopārvaldība un energoefektivitāte un skolēnu zināšanas par energoefektivitāti un ilgtspējību. Tiks apsvērta iespēja organizēt Eiropas balvu.

Energieffektivitet börjar hemma. Kommissionen och övriga EU-institutioner kommer därför att föregå med gott exempel, bland annat genom att demonstrera ny, energieffektiv teknik i sina byggnader, fordon, kontorsmateriel och annan energiförbrukande utrustning samt genom att anta riktlinjer för upphandling för sina avdelningar. Genom att tillämpa gemenskapens miljölednings- och miljörevisionssystem (EMAS) [39] kommer kommissionen att se till att alla kommissionsägda byggnader är certifierade vid utgången av 2009.

Turpmāki pasākumi ir izklāstīti pielikumā.

På andra håll kommer system för energieffektivisering att utvecklas genom medfinansiering från gemenskapsprogram som ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation [40]. Mottagarna kommer att utarbeta riktlinjer för hur man främjar energieffektiva produkter och upprättar utbildningsplaner för energiansvariga. Kommissionen lägger i slutet av 2006 fram ett miljöprogram för små och medelstora företag (SMF-Miljö) som innehåller ett verktyg för energieffektivisering. Kommissionen kommer också att utarbeta en strategisk plan för energiteknik som bland annat tar upp informations- och kommunikationsteknikens bidrag till energieffektivisering.

5.6. Starptautiskās partnerības

Prioriterad åtgärd 9

Lai gan energoefektivitāte sākas mājās, tā noteikti ir arī starptautisks jautājums. ES jāizmanto divpusējās un starptautiskās tirdzniecības un attīstības politika, nolīgumi un līgumi, instrumenti (tostarp sarunas), lai sekmētu energoefektīvu tehnoloģiju un metožu izstrādāšanu un izmantošanu.

Energieffektivitet i tätbebyggda områden

10. prioritārā darbība

Under 2007 kommer en ”borgmästarförsamling” att inrättas av kommissionen. Församlingen skall bestå av ett nätverk av borgmästare från Europas 20–30 största och mest innovativa städer. Syftet är att utbyta och tillämpa bästa praxis och på så vis kraftigt förbättra energieffektiviteten i stadsmiljön, även på transportområdet, där lokala politiska beslut och initiativ är viktiga.

Energoefektivitātes veicināšana pasaulē

För att kunna lyfta fram praktiska exempel på åtgärder för energieffektivitet kommer kommissionen inom ramen för kampanjen för hållbar energi i Europa och med stöd från programmet Intelligent energi – Europa att anordna en tävling i samtliga medlemsstater för att kora den mest energieffektiva skolan. Priset kommer att tilldelas på grundval av bland annat energihushållning och energiprestanda för skollokalerna samt elevernas kunskaper om energieffektivitet och hållbar utveckling. En tävling om ett europeiskt pris kommer också att övervägas.

Lai veicinātu energoefektivitāti pasaulē, Komisija 2007. gadā ierosinās pamatnolīgumu ar galvenajām ārējās tirdzniecības partnervalstīm un starptautiskajām organizācijām. Nolīgumi īpaši attieksies uz energoefektivitātes paaugstināšanu gala patēriņa sektoros un enerģijas pārveidošanā. Tajos tiks izmantotas dažādas politikas un pasākumi.

Ytterligare åtgärder beskrivs i bilagan.

Lai pievērstu lielāku uzmanību energoefektivitātei un sekmētu to visā pasaulē, Komisija ierosinās starptautisku pamatnolīgumu, kura puses būs gan attīstītās, gan jaunattīstības valstis, tostarp Brazīlija, Ķīna, Indija, Japāna, Krievija un Amerikas Savienotās Valstis. Nolīgums tiks izstrādāts sadarbībā ar Apvienoto Nāciju Organizāciju, Starptautisko Enerģētikas aģentūru, G8 (Glenīglas dialogs par klimata pārmaiņām), Pasaules Tirdzniecības organizāciju, Pasaules Banku, ERAB, EIB un citām institūcijām. Mērķis ir attīstīt ciešāku sadarbību saistībā ar energoefektivitātes mērīšanu un novērtēšanu, preču un pakalpojumu minimālajām energoefektivitātes prasībām, marķēšanu un sertifikāciju, energoauditu, nodroses režīma zudumiem, rīcības kodeksiem un citiem jautājumiem. Jāaptver visas galapatēriņa nozares, tostarp transports, kā arī enerģijas pārveidošana, kurā globālais potenciāls ir īpaši liels. Komisija 2007. gadā rīkos plašu starptautisku konferenci par energoefektivitāti, lai dotu izšķirošo impulsu procesa uzsākšanai.

5.6. Internationella partnerskap

6. Secinājumi un turpmākie pasākumi

Även om energieffektivitet börjar hemma, är det också i högsta grad en internationell fråga. EU bör använda sin bilaterala och internationella handels- och utvecklingspolitik, avtal, fördrag och andra instrument (inbegripet dialog) för att främja utveckling och användning av energieffektiv teknik.

Šajā rīcības plānā un tā pielikumā izklāstītie pasākumi var nodrošināt pirmos rezultātus nākamajos sešos gados, daudzi no tiem – nākamajos trīs gados. Sasniegto progresu vērtēs ar regulāru stratēģisku Eiropas enerģētikas pārskatu palīdzību[41]. Lielākais vidusposma pārskats paredzēts 2009. gadā Rīcības plāna īstenošanas periodā. Ietaupījumu potenciāls pastāv. Jārada instrumenti, atbalsta programmas, politika un vajadzīgās institucionālās spējas.

Prioriterad åtgärd 10

Taču, lai sasniegtu šeit izvirzītos mērķus, vairāk nekā jebkas cits ir vajadzīga politiskā griba un iesaistīšanās valsts, reģionālā un vietējā mērogā. Tādēļ Padomei un Eiropas Parlamentam, un valsts un reģionālās politikas veidotājiem pilnībā jāuzņemas saistības un jānosaka skaidras un nepārprotamas pilnvaras šā Rīcības plāna īstenošanai, apstiprinot to un vienojoties par priekšlikumiem.

Globalt främjande av energieffektivitet

PIELIKUMS. Ierosinātie pasākumi[42]

För att främja energieffektiviteten globalt kommer kommissionen att under 2007 ta initiativ för att uppnå ett ramavtal med sina viktigaste partnerländer på handelsområdet och internationella organisationer. Avtalet kommer att vara inriktat på att förbättra energieffektiviteten i slutanvändarsektorn och i fråga om energiomvandling med hjälp av ett stort antal strategier och åtgärder.

Komisija veiks turpmāk minētos pasākumus[43].

För att fokusera och stärka åtgärderna för energieffektivitet på global nivå kommer kommissionen att föreslå ett internationellt ramavtal, omfattande både industriländer och utvecklingsländer, inklusive Brasilien, Kina, Indien, Japan, Ryssland och Förenta staterna. Detta kommer att ske i samarbete med Förenta nationerna, Internationella energiorganet, G8-länderna (Gleneaglesdialogen om klimatförändring), WTO, Världsbanken, EBRD, EIB och andra institutioner. Målet är att skapa ett närmare samarbete om mätning och utvärdering av energieffektivitet, minimiprestandakrav för varor och tjänster, märkning och certifiering, energirevision, stand by-förluster, uppförandekoder m.m. Det bör omfatta alla slutanvändningssektorer, inklusive transport och energiomvandling, där den globala potentialen är särskilt stor. Kommissionen kommer att stå som värd för en stor internationell konferens om energieffektivitet 2007 för att sätta fart på processen.

1. Dinamiskas energoefektivitātes prasības attiecībā uz produktiem, ēkām un pakalpojumiem.

6. Slutsatser och fortsatt arbete

- Ekodizaina direktīvas (2005/32/EK) īstenošana

De åtgärder som läggs fram i denna handlingsplan och i bilagan kan börja ge resultat under de kommande sex åren, i många fall redan under de närmaste tre åren. Gjorda framsteg kommer att utvärderas inom ramen för regelbundna europeiska strategiska energiöversyner [41]. En större halvtidsöversyn kommer att ske under 2009 under genomförandet av handlingsplanen. Det finns en potential för sparande. Verktyg, stödprogram, strategier och nödvändig institutionell kapacitet måste utvecklas.

- koordinēt ekodizaina prasības, marķējumu un stimulus (2007-2012)

Men mer än något annat krävs politisk vilja och engagemang på nationell, regional och lokal nivå om de mål som satts upp här skall kunna nås. Därför bör rådet och Europaparlamentet samt beslutsfattare på nationell och regional nivå förnya sitt engagemang och anta handlingsplanen och fatta beslut om att prioritera de framförda förslagen för att därigenom ge ett klart och entydigt mandat som underlättar planens genomförande.

- izstrādāt ekodizaina prasības 14 prioritārām produktu grupām (2007-2009)

BILAGA: Föreslagna åtgärder [42]

- izstrādāt ekodizaina prasības citiem produktiem (2008-2010)

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder [43]:

- atbalstīt brīvprātīgas saistības enerģijas taupīšanas jomā (2007-2012)

1. Dynamiska krav på energiprestanda för produkter, byggnader och tjänster.

- Marķēšanas pamatdirektīvas (92/75/EK) īstenošana un grozīšana

· Genomförande av ekodesigndirektivet (2005/32/EG)

- ierosināt Komisijas direktīvas par gāzes ūdenssildītāju un elektrisko ūdenssildītāju energomarķējumu (2007)

– samordna ekodesignkrav, märkning och incitament (2007–2012)

- sagatavot marķējuma īstenošanas papildu pasākumus un pārskatīt pašreizējos marķējumus ar mērķi mainīt klasifikācijas prasības ik pēc 5 gadiem, tā lai tikai 10-20 % atbilstu A klasei, kā arī pārbaudīt aprites cikla izmaksas un paredzamos enerģijas ietaupījumus (2007-2009)

– utarbeta ekodesignkrav för 14 prioriterade produktgrupper (2007–2009)

- uzsākt vispusīgu pētījumu par direktīvas īstenošanu (2007)

· utarbeta ekodesignkrav för ytterligare produkter (2008–2010)

- Energy Star nolīguma par biroja iekārtām[44] īstenošana un grozīšana

· stödja frivilliga åtaganden om energisparande (2007–2012)

- noslēgt jaunu Energy Star nolīgumu uz 5 gadiem (2007)

· Genomförande och ändring av direktivet om märkning av hushållsapparater (92/75/EEG)

- ierosināt grozījumu Regulai (EK) Nr. 2422/2001 par biroja iekārtu energoefektivitātes marķēšanas programmu (2007)

– föreslå kommissionens direktiv om energimärkning av gasdrivna och elektriska varmvattenberedare (2007)

- izstrādāt stingrākus energoefektivitātes kritērijus biroja iekārtām (2007-2011)

– föreslå ytterligare åtgärder för märkning och genomgång av befintlig märkning i syfte att införa nya klasser vart femte år med endast 10–20 % som har A-märkning och verifiering av livscykelkostnader och förväntade energibesparingar (2007–2009)

- Enerģijas galapatēriņa efektivitātes un energoefektivitātes pakalpojumu direktīvas (2006/32/EK) īstenošana un grozīšana

– inleda en omfattande undersökning av genomförandet av direktivet (2007).

- sadarbībā ar CEER , iesaistot ERGEG , sagatavot Saprašanās memorandu par energoefektivitāti (2007)

· Genomförande och ändring av Energy Star-avtalet om kontorsutrustning [44]

- novērtēt Kopienas mēroga Balto sertifikātu shēmu (2008)

– ingå ett nytt femårigt Energy Star-avtal (2007)

- panākt lielāku saskanību starp valsts iepirkuma pamatnostādnēm energoefektivitātes jomā (2008)

– föreslå ändring av förordning (EG) nr 2422/2001 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (2007)

- censties vienoties par stingrākiem un saskaņotākiem kritērijiem brīvprātīgajos nolīgumos, lai būtiski paaugstinātu energoefektivitāti (2009)

– utveckla strängare energieffektivitetskriterier för kontorsutrustning (2007–2011)

- izdot pilnvaras izstrādāt Eiropas standartu (EN) energoaudita veikšanai (2008)

· Genomförande och ändring av direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (2006/32/EG)

- ierosināt sīkāk izstrādātas prasības uzskaitei un rēķinu sagatavošanai (2009)

– utarbeta ett samförståndsavtal i samarbete med CEER genom Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (ERGEG) (2007)

- apsvērt iespējas atbalstīt vai izveidot centru, kas apzinātu un uzlabotu jaunas un jau esošas tehnoloģijas (2008)

– utreda ett EU-omfattande system för vita certifikat (2008)

- Ēku energoefektivitātes direktīvas (2002/91/EK) īstenošana un grozīšana

– förbättra överensstämmelsen mellan nationella riktlinjer för energieffektivitet vid offentlig upphandling (2008)

- ierosināt plašāku publiskā sektora iesaistīšanos jaunu tehnoloģiju un metožu demonstrēšanā (2009)

– eftersträva överenskommelse om striktare och harmoniserade kriterier för frivilliga avtal för att kraftigt öka energieffektiviteten (2009)

- ierosināt būtiski zemāku platības robežu attiecībā uz minimālajām energoefektivitātes prasībām ēkām, kam veikta nozīmīga atjaunināšana (2009)

– ge ett uppdrag avseende en Europastandard (EN) för energirevision (2008)

- ierosināt minimālās energoefektivitātes prasības (kWh/m²) jaunām un atjaunotām ēkām un dažiem to elementiem, lai 2015. gadā jaunas ēkas sasniegtu pasīvo ēku[45] līmeni (2009)

– föreslå mer detaljerade krav på mätning och fakturering (2009)

- apsvērt iespēju ierosināt saistošas prasības izmantot pasīvas siltumapgādes un dzesēšanas tehnoloģijas (līdz 2008. gada beigām)

– överväga att stödja eller inrätta ett centrum för att undersöka och förbättra ny och befintlig teknik (2008)

- ierosināt pasākumus dalībvalstīm, lai piešķirtu finansējumu ļoti rentabliem ieguldījumiem (2009)

· Genomförande och ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG)

- Būvizstrādājumu direktīvas (89/106/EK) īstenošana

– föreslå en större roll för den offentliga sektorn när det gäller att demonstrera ny teknik och nya metoder (2009)

- attiecīgos gadījumos ieviest energoefektivitātes aspektus būvizstrādājumu standartos (2008)

– föreslå en kraftig sänkning av tröskelvärdet för minimikrav på energiprestanda för större renoveringar (2009)

2. Enerģijas pārveidošanas uzlabošana

– föreslå minimikrav på energiprestanda (kWh/m²) för nya och renoverade byggnader och vissa komponenter med målet att nya byggnader från och med 2015 skall närma sig samma nivå som passiva hus [45] från (2009)

- izstrādāt minimālās energoefektivitātes prasības jaunām elektroenerģijas, siltumapgādes un dzesēšanas jaudām, kas ir mazākas par 20 MW, un vajadzības gadījumā apsvērt šādu prasību ieviešanu lielākām ražošanas vienībām (2008)

– överväga att föreslå bindande krav på installation av passiv teknik för uppvärmning och kylning (till slutet av 2008)

- kopā ar piegādes nozari izstrādāt pamatnostādnes par pašreizējās jaudas labas ekspluatācijas praksi (2008)

– föreslå åtgärder som gör att medlemsstaterna kan tillhandahålla finansiering för mycket kostnadseffektiva investeringar (2009)

- izdot pilnvaras izstrādāt Eiropas standartu par sertifikācijas shēmu elektroenerģijas un siltumenerģijas ražotņu inženieriem (2008)

· Genomförande av direktivet om byggprodukter (89/106/EEG)

- sadarbībā ar CEER , iesaistot ERGEG , pieņemt pamatnostādnes par labu regulēšanas praksi, lai samazinātu zudumus pārvadē un sadalē (2008)

– införa energieffektivitetsaspekter i byggproduktstandarder när detta är relevant (2008)

- ierosināt jaunu tiesisko regulējumu, lai veicinātu piekļuvi tīklam un decentralizētas ražošanas pievienošanu (2007)

2. Bättre energiomvandling

- Koģenerācijas veicināšanas direktīvas (2004/8/EK) īstenošana un grozīšana, ietverot šādus pasākumus.

· utveckla minimikrav på energieffektivitet för nya produktionsanläggningar för el, värme och kyla med en kapacitet under 20 MW och överväga om kraven bör införas för större produktionsenheter (2008)

- paātrināt to metožu saskaņošanu, ko izmanto augstas efektivitātes koģenerācijas aprēķināšanai (2008-2011)

· tillsammans med industrin utarbeta riktlinjer för god driftspraxis för befintlig kapacitet (2008)

- izdot pilnvaras izstrādāt Eiropas standartu (EN) koģenerācijas staciju galveno inženieru sertificēšanai (2008)

· ge ett uppdrag avseende en Europastandard (EN) för ett certifieringssystem för ingenjörer vid värme- och elverk (2008)

- panākt vienošanos par saskaņotu elektronisku izcelsmes apliecinājumu (2007-2009)

· i samarbete med CEER genom ERGEG fastställa riktlinjer om god regleringspraxis för att minska förluster i samband med överföring och distribution av energi (2008)

- ierosināt stingrākas prasības tirgus regulatoriem, lai veicinātu koģenerāciju (2008-2011)

· föreslå ett nytt regelverk för att främja nätåtkomst och anslutning av decentraliserad produktion (2007)

- ierosināt prasību dalībvalstīm aprēķināt siltuma pieprasījumu, ko var segt koģenerācijas stacijas (2007-2008)

· Genomförande och ändring av direktivet om främjande av kraftvärme (2004/8/EG), inklusive att

- ierosināt prasību dalībvalstīm aprēķināt nelietderīgā siltuma īpatsvaru valsts kopējā potenciālā (2007-2008)

– påskynda harmoniseringen av beräkningsmetoder för högeffektiv kraftvärme (2008–2011)

- pamatojoties uz jaunu standartu, ierosināt minimālās efektivitātes prasības centralizētajai siltumapgādei (2007-2008)

– ge ett uppdrag avseende en Europastandard (EN) för certifiering av chefsingenjörer för kraftvärmeverk (2008)

- censties pieņemt Eiropas standartu un minimālās efektivitātes prasības mikro koģenerācijas stacijām (2007-2009)

– nå en överenskommelse om en harmoniserad elektronisk ursprungsgaranti (2007–2009)

3. Attīstība transporta nozarē

– föreslå strängare krav på tillsynsmyndigheter om att främja kraftvärme (2008–2011)

- pasākumi, tostarp tiesību akti, ja nepieciešams, lai, izmantojot vispusīgu un konsekventu pieeju, līdz 2012. gadam sasniegtu mērķvērtību 120 g CO2/km. Šis mērķis jāsasniedz saskaņā ar brīvprātīgi pieņemto apņemšanos panākt 140 g CO2/km līdz 2008.-2009. gadam

– föreslå att medlemsstaterna åläggs att undersöka värmeefterfrågan som är lämplig att tillgodose med kraftvärme (2007–2008)

- pastiprināt centienus paplašināt tīrāku, viedāku, energoefektīvāku un drošāku transportlīdzekļu tirgu, ņemot vērā Komisijas priekšlikumu Direktīvai par „tīro” autotransporta līdzekļu izmantošanas veicināšanu (COM(2005) 634) (2007-2012)

– föreslå att medlemsstaterna åläggs att undersöka hur stor andel spillvärmepotentialen utgör av den nationella potentialen (2007–2008)

- stiprināt ES mēroga satiksmes un ceļojumu reāllaika informācijas sistēmas un satiksmes pārvaldību (2007-2012)

– föreslå minimikrav på energieffektivitet för fjärrvärme på grundval av ny standard (2007–2008)

- veicināt finansējumu efektīvu transportlīdzekļu ienākšanai tirgū (2007)

– sträva efter att anta en Europastandard och ett minimikrav på energieffektivitet för mikrokraftvärme (2007–2009)

- ierosināt grozījumus automobiļu degvielas taupītspējas marķējuma direktīvā (1999/94/EK) (2007)

3. Transporter

- izdot pilnvaras izstrādāt atzītu Eiropas standartu un starptautisku standartu riepu rites pretestības mērīšanai (2008)

· åtgärder, även lagstiftning om det är nödvändigt, för att med hjälp av övergripande och konsekventa åtgärder till 2012 uppnå målet på 120 g CO2/km; grunden för detta mål bör vara att målet 140 g CO2/km nås genom en frivillig överenskommelse till 2008–2009

- izstrādāt minimālās efektivitātes prasības automobiļu gaisa kondicionēšanas sistēmām (2007-2008)

· förstärka åtgärderna för att utveckla marknader för renare, smartare, säkrare och mer energieffektiva fordon, mot bakgrund av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av rena vägtransportfordon (KOM(2005) 634) (2007-2012)

- ierosināt riepu marķēšanas sistēmu (2008)

· förstärka EU-omfattande realtidssystem för trafik- och reseinformation (RTTI) och trafikledning (2007–2012)

- sekmēt brīvprātīgas vienošanās un ierosināt citus pasākumus par precīzas riepu spiediena kontroles sistēmām (2008-2009)

· uppmuntra finansiering av marknadsinförande av energieffektiva fordon (2007)

- apsvērt obligātu jaunu transportlīdzekļu aprīkošanu ar riepu spiediena kontroles sistēmām (2008-2009)

· föreslå en ändring av direktivet om bränsleekonomi för personbilar (1999/94/EG) (2007)

- iesniegt Zaļo grāmatu pat pilsētas transportu, ierosinot kopīgus risinājumus, kuru pamatā ir konkrēti pārbaudīti pasākumi, tostarp attiecīgā gadījumā maksājumi par infrastruktūras izmantošanu, ceļiem un noslogotību (2007)

· ge ett uppdrag avseende en erkänd Europastandard och internationell standard för mätning av rullmotstånd hos däck (2008)

- ierosināt tiesību aktus, lai saskaņotu prasības popularizēt energoefektivitāti transportlīdzekļu vadītāju izglītības programmās un atbalsta projektos (2008)

· arbeta för minimikrav på energieffektivitet för luftkonditioneringssystem i bilar (2007–2008)

- veicināt energoefektivitāti aviācijas nozarē ar SESAR [46] palīdzību (2007-2012)

· föreslå ett märkningssystem för däck (2008)

- ierosināt tiesību aktus, lai aviācijas nozari iesaistītu ES emisijas kvotu tirdzniecības sistēmā (2006)

· underlätta frivilliga avtal om och föreslå andra åtgärder för system för övervakning av korrekt däcktryck (2008–2009)

- izmantot iespējas optimizēt kuģu korpusu tīrīšanu (2007-2008)

· överväga att föreslå obligatorisk montering av system för övervakning av däcktryck på nya fordon (2008–2009)

- ierosinot tiesību aktus, izmantot ietaupījumu potenciālu, ko piedāvā elektroapgāde no krasta kuģiem ostās (2008-2009)

· lägga fram en grönbok om stadstransporter som innehåller förslag på gemensamma lösningar som baseras på konkreta åtgärder som redan prövats med gott resultat, inklusive, om det är lämpligt, väg- och trängselavgifter (2007)

- vecināt tuvjūras pārvadājumus un jūras maģistrāles (2007-2012)

· föreslå lagstiftning och stödprojekt för att harmonisera kraven för främjande av bränsleeffektivitet i kursplaner för körkortsutbildning (2008)

- īstenot dzelzceļa transporta tiesisko regulējumu (2007)

· främja energieffektivitet inom luftfartssektorn genom Sesar [46] (2007–2012)

4. Energoefektivitātes finansēšana, ekonomiskie stimuli un enerģijas cenu veidošanās

· föreslå lagstiftning för att integrera luftfartssektorn i EU:s system för utsläppshandel (slutet av 2006)

- noteikt un likvidēt juridiskos šķēršļus dalībvalstīs ESCO izmantošanai un līgumu slēgšanai energoefektivitātes jomā (2007-2009)

· utreda möjligheten att optimera rengöring av fartygsskrov (2007–2008)

- attīstīt vietējos apgrozības fondus, kas saistīti ar informācijas biržām, cieši sadarbojoties ar ERAB, EIB grupu un citām SFI (2007-2009)

· realisera besparingsvinster som kan göras med hjälp av landström för fartyg genom att lägga lagförslag (2008–2009)

- kopā ar ERAB, EIB grupu un citām SFI veicināt valsts un privātā sektora partnerības, lai piesaistītu naudas līdzekļus aizdevumu segšanai, garantijas instrumentu un riska kapitāla izmantošanai MVU, ESCO un citiem uzņēmumiem, kas piedāvā energopakalpojumus (2007)

· främja närsjöfart och motorvägar till havs (2007–2012)

- veicināt finansējuma piesaisti energoefektivitātes projektiem jaunajās dalībvalstīs, tostarp daudzdzīvokļu un sociālo māju sektoros, izmantojot struktūrfondus un kohēzijas fondus (2007-2012)

· genomföra regelverket för järnvägstransporter (2007)

- veicināt sadarbību tīklu veidošanu starp dalībvalstīm, lai panāktu, ka finansējumu saņem labākās prakses energoefektivitātē (2007-2012)

4. Finansiering av energieffektivitet, ekonomiska incitament och energiprissättning

- veicināt valsts un privātā sektora energoefektivitātes fondu un finanšu pakešu izmantošanu MVU un valsts sektorā energoauditam un īpašiem ieguldījumiem energoefektivitātē, sadarbojoties ar ERAB, EIB grupu un ES struktūrfondiem un kohēzijas fondiem (2007-2012)

· försöka identifiera och avlägsna juridiska hinder i medlemsstaterna för användning av energitjänstföretag och avtalsinstrument för energieffektivitet (2007–2009)

- Lai popularizētu eko-inovatīvus risinājumus, veicināt to, ka MVU izmanto Kopienas finansējumu, piemēram, Zaļo investīciju fondu, ko līdzfinansē CIP (2007-2012).

· utveckla lokala roterande fonder anslutna till clearingsystem för information genom nära samarbete med EBRD, EIB-gruppen och andra internationella finansinstitut (2007–2009)

- analizēt izmaksas un ieguvumus no nodokļu kredītiem, ko izmanto, lai stimulētu uzņēmumus ražot vairāk un labākas energoefektīvas ierīces un iekārtas un sekmētu patērētājus iegādāties šādas ierīces un iekārtas (2007)

· underlätta skapandet av offentlig-privata partnerskap tillsammans med EBRD, EIB-gruppen och andra internationella finansinstitut för att mobilisera resurser för skuldfinansiering, garantier och riskkapital för små och medelstora företag, energitjänstföretag och andra företag som erbjuder energitjänster (2007)

- sagatavot Zaļo grāmatu par netiešajiem nodokļiem (2007) un pārskatīt Enerģijas nodokļu direktīvu, lai labāk iestrādātu energoefektivitātes un vides aizsardzības apsvērumus (2008)

· underlätta användandet av finansiering av energieffektivitetsprojekt, inklusive sektorn för flerfamiljshus och sociala bostäder, i de nya medlemsstaterna genom struktur- och sammanhållningsfonderna (2007–2012)

- ierosināt īpašu nodokļu režīmu attiecībā uz komerciālo dīzeļdegvielu, lai samazinātu būtiskās nodokļu līmeņa atšķirības dalībvalstīs, kas, savukārt, paaugstinās kravu autopārvadājumu energoefektivitāte, samazinot „degvielas uzpildes tūrismu” (2007)

· främja nätverkssamarbete mellan medlemsstater och regioner för att garantera finansiering av bästa metoder i fråga om energieffektivitet (2007–2012)

- aicināt Padomi pieņemt Komisijas priekšlikumu (COM(2005)261) sasaistīt nodokļus ar CO2 rādītājiem un lūgt dalībvalstīm ieviest šīs izmaiņas plānotajās nodokļu reformās (2007).

· främja användning av offentlig-privata energieffektiviseringsfonder och finansieringspaket för små och medelstora företag och offentlig sektor för genomförande av energirevision och särskilda investeringar i energieffektivitet som energirevisionerna identifierat tillsammans med EBRD, EIB-gruppen och EU:s strukturfonder (2007–2012)

5. Pārmaiņas enerģijas patēriņa paradumos

· uppmuntra användning av gemenskapsfinansiering av gröna investeringsfonder, samfinansierade genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, för små och medelstora företag för att gynna lösningar med hög grad av miljöinnovation (2007–2012)

- rādīt piemēru, saskaņā ar EMAS sertificējot visas Komisijai piederošās ēkas (2007-2009), un ierosināt šādu rīcību citām ES institūcijām (2010)

· överväga kostnaderna och fördelarna med skattelättnader som incitament för företag att öka produktionen av och förbättra energieffektiva apparater och utrustning och för konsumenter att i större utsträckning välja den typen av apparater och utrustning (2007)

- pilnveidot energoefektivitātes pamatnostādnes, izdarot grozījumus EMAS regulā (2007)

· utarbeta en grönbok om indirekt beskattning (2007) och därefter en göra en översyn av energiskattedirektivet för att ta ökad hänsyn till energieffektivitet och miljöfrågor (2008)

- pieņemt Komisijas iepirkuma pamatnostādnes, kurās ievērots energoefektivitātes princips (2008), veicināt enerģijas pārvaldības sistēmas, pamatnostādes par energoefektīvu produktu veicināšanu, mācību instrumentu kopuma izstrādāšanu nozarei, MVU un publiskajam sektoram un iesniegt IPPC [47] atsauces dokumentu (2007-2012)

· föreslå särskilda skattevillkor för diesel för yrkesmässig trafik i syfte att utjämna skatteskillnader mellan medlemsstaterna för att öka energieffektiviteten i åkerisektorn genom att ”tankturismen” minskar (2007)

- ierosināt ieteikumu dalībvalstīm iekļaut valsts izglītības programmās enerģētikas drošības un klimata pārmaiņu aspektus (2007); Kopienas programmās nodrošināt attiecīgus informatīvus materiālus un metodiskos norādījumus (2007-2012)

· uppmana rådet att anta kommissionens förslag (KOM(2005) 261) om att koppla beskattningen till koldioxidutsläpp. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att börja införa sådana ändringar om de planerar skattereformer (2007)

- ierosināt ar energoefektivitāti saistītas arodizglītības iniciatīvu (2008)

5. Ändring av energibeteendet

- ar Saprašanās memorandu par energoefektivitāti izveidot „Pilsētas mēru paktu”, lai popularizētu un ieviestu labākās prakses un nodibinātu pastāvīgu sadarbības tīklu (2007)

· föregå med gott exempel genom att EMAS-certifiera alla kommissionsbyggnader (2007–2009) och föreslå de andra EU-institutionerna att göra samma sak (2010)

- izveidot un izmantot jaunus tīklus kampaņas „Ilgtspējīga enerģija Eiropai” ietvaros (2007-2008)

· stärka riktlinjerna för energieffektivitet genom att ändra EMAS-förordningen (2007)

- organizēt konkursu katrā dalībvalstī, piešķirot balvu par energoefektīvāko skolu (2007-2008)

· anta riktlinjer för energieffektivitet vid upphandling inom kommissionen (2008), främja system för energihushållning, riktlinjer för att främja energieffektiva produkter och utbildningsverktyg inom industrin, små och medelstora företag och offentlig sektor samt lägga fram ett IPPC-referensdokument [47] (2007–2012)

- iesaistīt Rīcības plāna īstenošanā programmas „Saprātīga enerģija Eiropai” aģentūru, valsts, reģionāla un vietēja mēroga enerģētikas aģentūras (2007-2012)

· föreslå en rekommendation till medlemsstaterna att föra in aspekter som rör energiförsörjningstrygghet och klimatförändring i nationella utbildningsplaner (2007); gemenskapsprogram kommer att tillhandahålla lämpligt informationsmaterial och riktlinjer för undervisning (2007–2012)

6. Starptautiskās partnerības

· föreslå ett initiativ om yrkesutbildning om energieffektivitet (2008)

- iniciēt starptautisku pamatnolīgumu par energoefektivitāti (2007)

· inrätta en ”borgmästarförsamling” med ett samförståndsavtal om energieffektivitet för utbyte och användning av bästa metoder samt inrätta ett permanent nätverk (2007)

- ierosināt eksporta nozaru pārstāvjiem brīvprātīgus nolīgumus (saistības) ar par informāciju, minimālajām efektivitātes prasībām un marķējumu (2007-2012)

· skapa och driva nya nätverk inom kampanjen för hållbar energi i Europa (Sustainable Energy Europe, SEE) (2007–2008)

- stiprināt energoefektivitāti enerģijas un tirdzniecības līgumos, nolīgumos, sarunās un citos sadarbības veidos (2007-2012)

· anordna en tävling i var och en av medlemsstaterna för att kora den mest energieffektiva skolan (2007–2008)

- stimulēt starptautisko sadarbību mērīšanas metožu jomā saistībā ar minimālajām efektivitātes prasībām un marķējumu (2007-2012)

· engagera Exekutiva byrån för intelligent energi (Intelligent Energy Executive Agency, IEEA) samt nationella, regionala och lokala energiorgan i genomförandet av handlingsplanen (2007–2012)

- izveidot starptautisku tīklu ar mērķi izplatīt informāciju un ieteikumus par efektīvām tehnoloģijām (2009)

6. Internationella partnerskap

· lansera ett initiativ för ett internationellt ramavtal om energieffektivitet (2007)

[1] 390 Mtoe par 48 ASV dolāriem barelā, atskaitot nodokļus.

· föreslå frivilliga avtal (åtaganden) med exportföretag om information, minimikrav på energieffektivitet och märkning (2007–2012)

[2] COM (2006) 105, galīgā redakcija, 8.3.2006.

· stärka aspekter som rör energieffektivitet i energi- och handelsavtal, överenskommelser, dialoger och andra samarbetsformer (2007–2012)

[3] Prezidentūras secinājumi, 2006. gada 23.-24. marts. 7775/1/06 REV1, 18.5.2006.

· stärka det internationella samarbetet om mätmetoder för minimikrav på energieffektivitet och märkning (2007–2012)

[4] Zaļā grāmata par energoefektivitāti „Kā ar ierobežotiem resursiem sasniegt labāku rezultātu”, COM(2005)265, galīgā redakcija, 22.6.2005. Zaļās grāmatas sabiedriskajā apspriešanā tika saņemta 241 atbilde, aicinot rīkoties visās enerģētikas nozarēs. (Komisijas dienestu darba dokuments (SEC(2006)693, 29.5.2006.)).

· skapa ett internationellt nätverk för spridning av information och råd om energieffektiv teknik (2009)

[5] Eiropas Parlamenta Ziņojums P6_A(2006)0160, 3.5.2006.

[1] 390 miljoner ton oljeekvivalenter till en kostnad av 48 US-dollar/fat exklusive skatter.

[6] Pirmais Augsta līmeņa grupas ziņojums datēts ar 2006. gada 2. jūniju ( "Contributing to an integrated approach on competitiveness, energy and the environment policies - Functioning of the energy market, access to energy , energy efficiency and the EU Emissions Trading Scheme" ; http://ec.europa.eu/enterprise/environment/hlg/hlg_en.htm). Šajā ziņojumā īpaši apskatīti vairāki ieteikumi energoefektivitātes uzlabošanai.

[2] KOM(2006) 105 slutlig av den 8 mars 2006.

[7] Salīdzinājumā ar pamatscenāriju. Sk. COM (2005) galīgā redakcija, 22.6.2005.

[3] Ordförandeskapets slutsatser av den 23-34 mars 2006. 7775/1/06, version 1 av den 18 maj 2006.

[8] Lai gan rentabilitātes precīza interpretācija Kopienas tiesību aktos apzināti atstāta dalībvalstu rīcībā, parasti par tiešāko un visvieglāk interpretējamo ekonomijas vērtējuma metodi tiek uzskatīta zemākās aprites cikla izmaksas paredzētajiem ieguldījumiem enerģētikā (piedāvājuma vai pieprasījuma pusē).

[4] Grönbok om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre, KOM(2005) 265 slutlig, juni 2005. Under det offentliga samrådet om grönboken inkom 241 svar som efterlyste åtgärder i samtliga energisektorer. (Kommissionens arbetsdokument (SEK(2006) 693 av den 29 maj 2006)).

[9] Patlaban 20 % saražotās elektroenerģijas pasaulē izmanto apgaismei. Pētījumi liecina, ka, izmantojot efektīvās gaismu emitējošās diodes (LED) tehnoloģiju, kas jau ir pieejama tirgū, līdz 2015. gadam varētu ietaupīt 30 % pašreizējā enerģijas patēriņa apgaismei, un līdz 2025. gadam – 50 %.

[5] Europaparlamentets rapport P6_A(2006)0160 av den 3 maj 2006.

[10] Vupertāles Institūts 2005. g., pamatojoties uz Mantzos (2003) un „ Economic Evaluation of Sectoral Emission Reduction Objectives for Climate Change ”, ECOFYS, 2001. gada marts. Papildu informācija atrodama Ietekmes novērtējuma noslēguma ziņojumā (CLWP: 2006/TREN/032), 4. pielikums. 2006. gada jūlijs.

[6] Den första rapporten från högnivågruppen var daterad den 2 juni 2006 (”Contributing to an integrated approach on competitiveness, energy and the environment policies - Functioning of the energy market, access to energy , energy efficiency and the EU Emissions Trading Scheme”). Rapporten finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/enterprise/environment/hlg/hlg_en.htm). I rapporten behandlades särskilt en serie rekommendationer för att förbättra energieffektiviteten.

[11] Komisijas paziņojums Padomei un Eiropas Parlamentam „Eiropas dinamisma saglabāšana – ilgtspējīga attīstība mūsu kontinentā. Eiropas Komisijas 2001. gadā publicētās Transporta baltās grāmatas vidusposma pārskats”; COM(2006)314 galīgā redakcija.

[7] Jämfört med grundscenariot. Se KOM(2005) 265 slutlig av den 22 juni 2005.

[12] Avots: Eiropas Komisija, ES-25 pamata scenārijs un Vupertāles institūts, 2005.

[8] Även om den exakta tolkningen av kostnadseffektivitet i gemenskapslagstiftningen om energieffektivitet medvetet har lämnats åt medlemsstaterna, anses metoden för den lägsta möjliga livscykelkostnaden för att klara beräknade energiinvesteringar (energiefterfråge- eller utbudssidan) allmänt vara den rakaste och mest lättolkade åtgärden av ekonomisk utvärdering.

[13] Primārās enerģijas ietaupījums 1,5 % apmērā papildina 1,8 %, ko katru gadu panāk ar uzlabotu energointensitāti „uzņēmējdarbībā kā parasti”, to veido līdzšinējo Kopienas tiesību aktu rezultāti (0,35 % gadā) un citi faktori (katru gadu 0,6 % strukturālu pārmaiņu rezultātā, piemēram, rūpniecības attīstība, un 0,85 % „neatkarīgu ietaupījumu” rezultātā, piemēram, dabiska tehnoloģiju nomaiņa). Kopā energointensitāte tādējādi tiks samazināta par 3,3 % gadā, enerģijas patēriņam ik gadus palielinoties vidēji par 0,5 %, pieņemot, ka vidējais IKP pieaugums ir 2,3 % gadā. 3. attēla atsauce uz Direktīvu 2006/32/EK atspoguļo 9 % ietaupījumu mērķvērtību laikposmam no 2008. līdz 2016. gadam. Papildus energoefektivitātes potenciālam patēriņa pusē būtiskus ieguldījumus apmēram 20 % apjomā var panākt, novēršot enerģijas zudumus enerģijas pārveides un pārvades laikā.

[9] Av världens energiförbrukning går 20 % till belysning. Enligt undersökningar skulle användning av LED-teknik, som redan finns på marknaden, till 2015 spara 30 % av dagens förbrukning av allmänbelysning och 50 % till 2025.

[14] SEC (2006) 1173.

[10] Wuppertalinstitutet 2005, baserat på Mantzos (2003) och ”Economic Evaluation of Sectoral Emission Reduction Objectives for Climate Change”, ECOFYS, mars 2001. Ytterligare information finns i slutrapporten om konsekvensbedömningen (CLWP: 2006/TREN/032), tillägg 4, juli 2006.

[15] SEC(2006)1174 un SEC(2006)1175.

[11] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa – Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken”, KOM(2006) 314 slutlig.

[16] IKT iekārtu plašā izmantojuma dēļ nepieciešami nozīmīgi uzlabojumi pusvadītāju un bateriju tehnoloģiju efektivitātē. Komisija atbalstīs pētniecību šajās jomās, izmantojot Septīto pētniecības un attīstības pamatprogrammu, kā paziņots pirmajā gada ziņojumā par Eiropas Informācijas sabiedrību (COM (2006) 215).

[12] Källa: Europeiska kommissionen och grundscenario för EU-25 och Wuppertalinstitutet 2005.

[17] Tie paredzēti Direktīvā 2006/32/EK par enerģijas galapatēriņa efektivitāti un energoefektivitātes pakalpojumiem, OV L 114, 27.4.2006., 64. lpp.

[13] 1,5 % bättre effektivitet i primärenergianvändningen utöver den rådande trenden på 1,8 % ökad energieffektivitet per år, vilken utgörs av påverkan på effektiviteten av tidigare gemenskapslagstiftning (0,35 % per år) och andra effekter (0,6 % p.g.a. strukturella förändringar, till exempel utveckling inom industrin, och 0,85 % p.g.a. ”autonom förbättring”, till exempel normal ersättning av befintlig teknik, per år). Tillsammans innebär detta en minskning av energiintensiteten med 3,3 % per år, om energiförbrukningen ökar i genomsnitt 0,5 % per år och om man antar en BNP-tillväxt på 2,3 % per år. Hänvisningen i figur 3 till direktiv 2006/32/EG har tillkommit för att illustrera besparingsmålet på 9 % för perioden 2008–2016. Parallellt med potentialen för energieffektivisering i förbrukningsledet, kan betydande besparingar på cirka 20 % göras om man förhindrar energiförluster vid omvandling och överföring av energi.

[18] OV L 191, 22.7.2005., 29. lpp.

[14] SEK(2006) 1173.

[19] (EK) Nr. 2422/2001

[15] KOM(2006) 1174 och SEK(2006) 1175.

[20] Direktīva 92/75/EK (OV L 297, 13.10.1992., 16.-19. lpp.).

[16] Den breda användningen av IKT-utrustning gör att det finns behov av kraftiga effektivitetsförbättringar av halvledar- och batteritekniken. Kommissionen kommer att stödja forskning på dessa områden inom sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, vilket angavs i den första årsrapporten om det europeiska informationssamhället (KOM(2006) 215).

[21] OV L 114, 27.4.2006., 64. lpp.

[17] Ett krav i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

[22] OV L 1, 4.1.2003., 65. lpp.

[18] EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.

[23] Saistībā ar energoefektivitātes tiesību aktiem patlaban ir uzsāktas pārkāpumu tiesvedības procedūras pret 20 dalībvalstīm, gan saistībā ar nepaziņošanu, gan sliktu piemērošanu.

[19] (EG) nr 2422/2001.

[24] Ar terminu „pasīvās ēkas” parasti apzīmē mājas, kurās nav tradicionālo siltumapgādes sistēmu un aktīvas dzesēšanas. Tas nozīmē, ka nepieciešama ļoti laba izolācija un mehāniskā ventilācijas sistēma ar īpašu efektīvu siltuma reģenerāciju. Šādas ēkas sauc arī par nulles enerģijas mājām un mājām bez siltumapgādes.

[20] Direktiv 92/75/EG, EGT L 297, 13.10.1992, s. 16–19.

[25] Attiecībā uz dažu šīs direktīvas noteikumu piemērošanu dalībvalstis var izmantot papildu trīs gadu periodu (līdz 2009. gadam).

[21] EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

[26] Vupertāles Institūts 2005. Pamatojoties uz Mantzos (2003). Piemēram, enerģiju taupoša elektriskā spuldze izmanto piecas reizes mazāk strāvas nekā standarta spuldze. Nomainot spuldzes, vidusmēra mājsaimniecība katru gadu var viegli ietaupīt 100 euro.

[22] EGT L1, 4.1.2003, s. 65.

[27] Norādes par praktiskiem sistēmas uzlabojumiem sniegs arī Komisijas un dalībvalstu pieredze un diskusijas saistībā ar nacionālajiem sadales plāniem 2008.-2012. gada periodā.

[23] För närvarande pågår överträdelseförfaranden mot 20 medlemsstater, både för utebliven anmälan och för bristande tillämpning av lagstiftningen om energieffektivitet.

[28] Ražošana, uz ko neattiecas ES Emisiju tirdzniecības shēma.

[24] Med passiva hus avses hus utan traditionella uppvärmningssystem och utan aktiv kylning. Det rör sig om hus med mycket god isolering och ett mekaniskt ventilationssystem med mycket effektiv värmeåtervinning. De kallas även nollenergihus eller hus utan uppvärmning.

[29] Piemēram, faktors, kura pamatā ir CO2, nodokļos, ar ko apliek vieglos automobiļus (COM(2005) 261).

[25] Medlemsstaterna kan ansöka om en ytterligare frist på tre år (till 2009) för fullständigt genomförande av vissa av bestämmelserna i direktivet.

[30] Paziņojums par viedā automobiļa iniciatīvu (COM(2006) 59, galīgā redakcija) un Otrais e-drošības paziņojums (COM(2005) 431, galīgā redakcija).

[26] Wuppertalinstitutet 2005, baserat på Mantzos (2003). En lågenergilampa använder till exempel en femtedel av den ström en vanlig lampa förbrukar. Ett normalhushåll kan enkelt spara 100 euro per år genom att byta ut sina glödlampor.

[31] Papildus nozīmīgajiem ietaupījumiem, ko iegūst, izmantojot atbilstošas riepas ar atbilstošu spiedienu, vidusmēra autovadītājs var vienkārši ietaupīt 100 euro no gada izdevumiem par degvielas iegādi, ekoloģiskāk vadot automobili (Starptautiskās Enerģētikas aģentūras izdevums „ Saving oil in a hurry ”, 2005).

[27] Erfarenheter i och diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna om nationella tilldelningsplaner för perioden 2008-2012 bör också kunna ge tips om pragmatiska förbättringar av systemet.

[32] COM(2005)718 galīgā redakcija.

[28] Produktion som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

[33] Programma PTA pamatprogrammā, lai palīdzētu pilsētās izveidot ilgtspējīgāku, tīrāku un energoefektīvāku pilsētas transporta sistēmu.

[29] Exempelvis koldioxidskatt som en del av beskattningen av personbilar [KOM(2005) 261].

[34] COM(2005)459 galīgā redakcija.

[30] Meddelande om initiativet ”Den intelligenta bilen” [KOM(2006) 59 slutlig] och andra meddelandet om e-säkerhet [KOM(2005) 431 slutlig].

[35] Šie uzņēmumi parasti uzņemas noteiktu finansiālu risku. Maksa par sniegtajiem pakalpojumiem (daļēji vai pilnīgi) ir atkarīga no panāktajiem energoefektivitātes uzlabojumiem un citu līgumā noteiktu kritēriju izpildes.

[31] Förutom de betydande vinster som kan uppnås om man kör med rätt däck med rätt däcktryck, kan en genomsnittlig förare enkelt sänka bränslenotan med 100 euro per år genom mer ekonomisk körning (International Energy Agency ”Saving oil in a hurry”, 2005).

[36] Konkurētspējas un jauninājumu pamatprogramma 2007.-2013. gadam.

[32] KOM(2005) 718 slutlig.

[37] Īpaši izstrādājot kopīgas atbalsta programmas, piemēram, JASPERS , JEREMIE un JESSICA, reģioniem, MVU un pilsētām, kopā ar EIB grupu, ERAB un citām SFI. .

[33] Program inom ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling som skall hjälpa städer att bygga upp mer hållbara, rena och energieffektiva transportsystem.

[38] Direktīva 2003/96/EK, OV L 283, 31.10.2003., 51. lpp.

[34] KOM(2005) 459 slutlig.

[39] EMAS izveidoja ar Regulu (EK) Nr. 761/2001. OV L 114, 24.4.2001., 1. lpp.

[35] Sådana företag är ofta villiga att godta en viss finansiell risk. Betalningen för tjänsterna är helt eller delvis baserad på att energieffektiviteten verkligen förbättrats och på att andra överenskomna prestandakriterier uppnåtts.

[40] Konkurētspējas un jauninājumu pamatprogramma 2007.-2013. gadam. COM(2005)121 galīgā redakcija.

[36] Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013.

[41] COM(2006) 105, galīgā redakcija, 8.3.2006.

[37] Bland annat genom att utarbeta gemensamma stödprogram i stil med Jaspers, Jeremie och Jessica för regioner, små och medelstora företag samt städer, tillsammans med EIB, EBRD och andra internationella finansinstitut.

[42] Visas ierosinātās darbības sīkāk izskaidrotas Komisijas dienestu darba dokumentā „Energoefektivitātes rīcības plāna analīze”, SEC(2006) 1173.

[38] Direktiv 2003/96/EG, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

[43] Iekavās norādītie termiņi atspoguļo aptuveno laiku, kad Komisija uzsāks pasākumu, un/vai pasākuma ilgumu.

[39] EMAS inrättades genom förordning (EG) nr 761/2001. EGT L 114, 24.4.2001, s. 1.

[44] Regula (EK) Nr. 2422/2001.

[40] Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013. KOM(2005) 121 slutlig.

[45] Ar minimālu ārējo energoapgādi siltumapgādes un dzesēšanas vajadzībām.

[41] KOM(2006) 105 slutlig av den 8 mars 2006.

[46] Vienotās Eiropas gaisa telpas gaisa satiksmes vadības pētījumu projekts.

[42] Alla föreslagna åtgärder presenteras närmare i kommissionens arbetsdokument ”Analys av handlingsplanen för energieffektivitet”, SEC(2006) 1173.

[47] Piesārņojuma integrētas novēršanas un kontroles direktīva (96/61/EK).

[43] Inom parentes anges ungefärliga tidpunkter för kommissionens inledande av åtgärden och/eller dess varaktighet.

[44] Förordning (EG) nr 2422/2001.

[45] Med minimibehov av extern energiförsörjning för uppvärmning och kylning.

[46] Forskningsprojekt om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet.

[47] Rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

--------------------------------------------------

Augša

CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV NL PL PT SK SL SV	CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV NL PL PT SK SL SV
lv	sv

Teksta attēlojums divās valodās

lv

sv